Talmannen medverkade vid veterandagen

Veterandagen syftar till att hedra personal som deltar, eller har deltagit, i internationella militära eller civila insatser och att högtidlighålla minnet av stupade och omkomna. I år uppmärksammades särskilt de veteraner som tjänstgjort på insatser runt om i världen för 25 år sedan – förbandsinsatserna KS03 och KS04 i Kosovo samt enskilda insatser i Afrika, Asien, Europa och Centralamerika.

Ceremonin hölls i närvaro av H.M. Konungen och H.K.H. Prins Carl Philip och bestod bland annat av kransnedläggning, tal och medaljutdelning.

Talmannens tal

Ers majestät,
Ers kungliga höghet,
Överbefälhavaren,
Och alldeles särskilt: veteraner och anhöriga,

Det är nu åttonde gången jag har äran att som riksdagens talman medverka här på veterandagen. Det är ett verkligt hedersuppdrag att å riksdagens vägnar få framföra riksdagens tacksamhet till alla er.

I dag samlas vi för att hedra er som tjänat vårt land och varit beredda att utstå risker och umbäranden för att bidra till en säkrare och fredligare värld för oss alla.

I dag uttrycker vi vår djupa uppskattning för det mod, det ansvar och den uthållighet som ni veteraner har visat.

I dag försöker vi sätta ord på det som ni har stått upp för, det som har burit er genom uppdrag under ibland mycket svåra omständigheter.

Winston Churchill uttryckte det så här:

”Alla stora ting är enkla, och många kan uttryckas i enstaka ord: frihet, rättvisa, ära, plikt, medkänsla, hopp.”

Ni veteraner har omsatt dessa ord i handling.
Ni har försvarat friheten, när den inte varit självklar.
Ni har värnat rättvisan, när den utmanats.
Ni har gjort er plikt, trots att den varit förenad med risker och uppoffringar.
Ni har ingjutit hopp, på platser som präglats av hopplöshet.

I dag hedrar vi också er anhöriga, som dragit ett tungt lass hemma, som stöttat men också känt oro och saknad. Veteranernas insatser hade inte varit möjliga utan er. Vi minns och hedrar också dem som åkte men aldrig kom tillbaka.

I år påminns vi om en viktig händelse i vår och världens historia. Det har just i år gått 70 år sedan Dag Hammarskjöld tog initiativ till FN:s organiserade och fredsbevarande arbete, United Nations Emergency Force. Som en följd skickade Sverige 1956 sina första soldater i FN‑tjänst till Suez och Gaza.

Det blev början på ett långvarigt svenskt engagemang för internationella fredsinsatser. Sedan dess har tiotusentals svenska kvinnor och män tjänstgjort under FN‑flagg och i andra internationella insatser.

Ett bra exempel på detta är den hyllade svenska insatsen i Kosovo. 25 år har nu gått sedan några av er tjänstgjorde där efter kriget. I dag uppmärksammar vi särskilt er som tjänstgjorde i KS03 och KS04. Uppdraget var att skapa trygghet, skydda civila och bidra till att bygga upp ett samhälle som slitits sönder av konflikt. Svenska förband patrullerade, röjde minor och skapade förutsättningar för en fredlig utveckling.

Jag träffade nyligen Kosovos talman och även om situationen i Kosovo och på västra Balkan inte är enkel så pågår där ett samhällsbygge som ni var med om att lägga grunden till. Jag är stolt över vad ni som individer och vi som land har bidragit till.

Ärade åhörare,

Riksdagen utgör en del av det svenska totalförsvaret och riksdagens ledamöter har en central roll i vårt lands motståndskraft. I kris eller krig är det riksdagens uppgift att försvara vårt land genom att upprätthålla riksdagens arbete.

Jag vill att ni ska veta att er riksdag tar denna uppgift på största allvar. Vi har under de senaste åren ägnat mycket kraft åt vårt beredskapsarbete och har till exempel genomfört en rad övningar, med hela riksdagen, men också med ledamöterna i riksdagens krigsdelegation. Och vi har övat tillsammans med hovet och regeringen för att hela den centrala statsledningen ska vara redo att samverka på ett effektivt sätt.

Vi har lärt oss mycket av hur Ukrainas parlament, Verkhovna Rada, har arbetat under nu mer än fyra år av fullskaligt krig. Trots återkommande ryska angrepp har Radan kunnat fortsätta sitt arbete. Det är beundransvärt och inspirerande.

Det påminner oss också om vad som står på spel i Rysslands krig mot Ukraina, och i förlängningen i hela Europa. Friheten. Demokratin. Det är därför stödet för Ukraina är kompakt i Sverige och i Sveriges riksdag.

I höstas hade jag äran att tillsammans med Ukrainas talman stå värd för ett talmansmöte i riksdagen inom ramen för den så kallade Krimplattformen. Syftet var att visa stöd för Ukraina och ett 70-tal länder från alla världsdelar var representerade. Det var en viktig manifestation av det breda stöd som Ukraina fortfarande åtnjuter.

Ärade veteraner,
Mina damer och herrar,

Jag vill avsluta med en dikt av den ukrainska författaren Viktoria Amelina. En dikt Amelina skrev en tid innan hon 37 år ung själv föll offer för en rysk kryssningsmissil:

På den karga våråkern
Står en kvinna klädd i svart
Och ropar ut sina systrars namn
Som en fågel på den tomma himlen

Hon ska ropa dem alla ur sig

Den som flög bort för tidigt
Den som tiggde om att få dö
Den som inte kunde hejda döden
Den som aldrig slutade vänta
Den som aldrig slutade tro
Den som alltjämt sörjer i tysthet

Hon ska ropa dem alla ner i jorden
Som sådde hon åkern med smärta

Och ur smärtan och kvinnonamnen
Ska hennes nya systrar växa upp ur jorden
Och åter sjunga muntert om livet
Men hur ska det gå för henne, kråkan?

Hon stannar för alltid här på åkern
Eftersom hennes rop är det enda
som håller alla svalorna flygande

Hör du hur hon kallar
Var och en vid namn?

Tack.