Flaggning, anförande och seminarium på årsdag

24 februari är den fjärde årsdagen av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Precis som tidigare år uppmärksammas årsdagen i riksdagen.

Ukrainas flagga hissades och Riksdagens ledamöter reste sig för att hedra Ukrainas ambassadör Svetlana Zalishchuk som närvarade vid öppnandet av kammaren. I sitt anförande lyfte talmannen fram att en enig Riksdag står bakom Sveriges stöd till Ukraina.

Ambassadören var även en av talarna vid ett lunchseminarium i Riksdagen för att uppmärksamma årsdagen. Hon gav en lägesbild av livet i Ukraina idag efter fyra år av krig.

Talmannens anförande i kammaren 24 februari 2026

Ärade ledamöter!

Please rise to welcome Her Excellency the Ambassador of Ukraine, Svetlana Zalishchuk, to the Swedish Parliament. 

För på dagen fyra år sedan välkomnade jag ambassadörens företrädare hit till riksdagen. Den fullskaliga ryska invasionen hade då bara pågått i några timmar. Det var ett laddat ögonblick, när ingen visste vad som skulle hända, men när alla insåg att vi stod inför ett avgörande ögonblick i Europas historia.

Då närmade sig här i Sverige riksdagsvalet i september 2022. Nu närmar sig riksdagsvalet i september 2026. En hel mandatperiod, fyra långa år, har passerat – fyra år under vilka den ukrainska civilbefolkningen fått utstå massakrer och terrorbombningar, sorg och lidande. Men vi ser idag också tillbaka på fyra år då Ukraina – till en början mot alla odds – lyckats hålla angriparen tillbaka. Fyra år av kamp, hjältemod och motståndsvilja.

Att Ukraina lyckats hejda den ryska framryckningen beror i första hand på den egna befolkningens enighet, initiativkraft och offervilja. Men även omvärldens stöd har spelat roll. 

Därför är jag glad och stolt över den enighet som denna riksdag visat i stödet för Ukraina. Nu senast manifesterat under förra veckans utrikespolitiska debatt här i kammaren.

Denna enighet är en styrka. Den visar att vi alla – trots åsiktsskillnader i många andra frågor – sluter upp bakom vikten av att försvara demokratin, friheten och varje nations rätt till självbestämmande. Det är en enighet som även avspeglas i ett brett folkligt stöd för Ukraina.

Ett annat belägg för det stöd Ukraina åtnjuter var talmansmötet inom ramen för Krimplattformen som hölls här i riksdagen i höstas. Mötet samlade representanter från nästan 70 av världens parlament från alla världsdelar. Att så många länder var representerade visar inte bara hur brett stödet för Ukraina är. Det visar också att många fler än vi inser att det inte enbart är Ukrainas frihet som står på spel i denna strid. De som kämpar, lider och dör i Ukraina gör det i försvaret av allas vår frihet.

***

Ukrainas civilbefolkning genomlider nu sin fjärde krigsvinter. Extrem kyla och upptrappade ryska attacker på civil infrastruktur gör den till den svåraste krigsvintern hittills.

Fyra år av strider har inte bara lämnat spår i form av en mängd nya gravar. Även naturen har ödelagts.

Krigets konsekvenser tas upp vid ett lunchseminarium i riksdagen idag. Vardagslivet i Ukraina efter fyra år av krig är ett perspektiv, säkerhetspolitiska utmaningar ett annat, men även de svåra effekterna på miljön belyses.

***

Ärade ledamöter,

De frusna frontlinjerna, skyttegravarna, taggtrådshindren och ett ingenmansland täckt av kratrar minner om första världskrigets fasor. Till detta kan vi snart foga ytterligare en likhet: Rasar kriget fortfarande när vi samlas här till avslutning i juni så har det då pågått lika länge som första världskriget.

Versaillesfredens följder har diskuterats i mer än ett sekel. Många varnar nu för konsekvenserna ifall Ukraina tvingas underteckna ett fredsavtal som dels belönar angriparen Ryssland, dels riskerar att bara ge en kort respit inför nya ryska angrepp. För det finns en avgörande skillnad mellan de båda krigen. Medan Första världskriget bröt ut som en följd av komplicerade stormaktsförvecklingar är Rysslands krig mot Ukraina just detta: Rysslands krig mot Ukraina. Kriget startades av Ryssland och kan upphöra på ett ögonblick om Ryssland följer internationell lag och drar tillbaka sina trupper från ukrainskt territorium.

Det enda sättet att säkra en rättvis och varaktig fred är att fortsätta stödja Ukraina och att öka pressen på Ryssland. Därför är de villigas koalition så viktig. Och därför kommer Sveriges stöd att bestå – fram till den dag kriget är avslutat och Ukraina åter är fritt, men också långt därefter.

***

Ärade ledamöter,

Den ukrainska författaren Viktoria Amelina debuterade 2015 och har belönats med flera litterära priser. Efter den fullskaliga, ryska invasionen började hon dokumentera krigsbrott. Den 27 juni 2023 blev hon allvarligt skadad vid en rysk robotattack mot Kramatorsk, där hon åt på en pizzarestaurang. Tre dagar senare avled hon, 37 år ung, av sina skador, som ett av tretton dödsoffer för den ryska attacken. En tid innan hon dog skrev hon en dikt om sorg, smärta och hopp och jag vill avsluta med att läsa den.

Jag läser den för att den hjälper oss att förstå krigets konsekvenser på människorna. Jag läser den till minne av Viktoria Amelina och till minne av alla de andra liv som släckts under Rysslands orättfärdiga krig. Jag läser den för att den är ett uttryck för den ukrainska kultur som Ryssland påstår inte finns, den kultur som Ryssland vill förinta.

På den karga våråkern
Står en kvinna klädd i svart
Och ropar ut sina systrars namn
Som en fågel på den tomma himlen

Hon ska ropa dem alla ur sig
Den som flög bort för tidigt
Den som tiggde om att få dö
Den som inte kunde hejda döden
Den som aldrig slutade vänta
Den som aldrig slutade tro
Den som alltjämt sörjer i tysthet

Hon ska ropa dem alla ner i jorden
Som sådde hon åkern med smärta

Och ur smärtan och kvinnonamnen
Ska hennes nya systrar växa upp ur jorden
Och åter sjunga muntert om livet
Men hur ska det gå för henne, kråkan?

Hon stannar för alltid här på åkern
Eftersom hennes rop är det enda
som håller alla svalorna flygande

Hör du hur hon kallar
Var och en vid namn?

Tack! Slava Ukraini.