Forskningsdag med fokus på framtidens arbetsmarknad

Den 27 mars anordnades riksdagens forskningsdag för femte året i rad. Talman Andreas Norlén stod värd för dagen som handlade om kunskap för framtidens arbetsmarknad.

Under förmiddagen höll riksdagens utskott interna seminarier med forskare som utskotten själva valt att bjuda in. Därefter hölls gemensamt öppet seminarium som fokuserade på framtidens arbetsmarknad. Talman Andreas Norlén öppnade seminariet med ett anförande.

Öppet seminarium om framtidens arbetsmarknad – utbildning och kompetensförsörjning

Samhället och arbetsmarknaden förändras vilket ställer nya krav på anpassning och kompetensutveckling. Kan vi förse samhället med nya generationer av kunniga medarbetare genom dagens utbildningssystem och lärande på arbetsplatsen? Den frågeställningen stod i fokus vid seminariet.

Det öppna seminariet gästades av Lisa Laun, docent i nationalekonomi, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, Mikael Börjesson, professor i utbildningssociologi, Uppsala universitet, Ulf Ellervik, professor i bioorganisk kemi, Lunds universitet och Andreas Wallo, professor i pedagogik, Linköpings universitet. Moderator var Ulrika Björkstén, generalsekreterare för Vetenskap & Allmänhet.

Webb-tv

Seminariet går att se i efterhand via riksdagens webb-tv.

Webb-tv: Riksdagens forskningsdag: Kunskap för framtidens arbetsmarknad

Talmannens inledningsanförande

27 mars 2025

Ärade ledamöter,
Ärade gäster,
Mina damer och herrar,

Varmt välkomna till detta seminarium inom ramen för riksdagens forskningsdag. Jag tog initiativ till riksdagens årliga forskningsdag under min första period som talman. Nu har det blivit en tradition. Det är jag glad för.

Inte bara för att jag gillar traditioner, utan även för att jag tycker att det är viktigt att riksdagens ledamöter får möjlighet att ta del av ny kunskap och därför att jag ser seminariet som ett sätt att lyfta fram vetenskapens värde för politik, demokrati och parlamentariskt beslutsfattande. Jag är också glad att SVT Forum sänder seminariet så att fler kan ta del av det intressanta innehållet.

Riksdagen fattar varje år tusentals beslut som påverkar vårt samhälle. Genom väl underbyggda beslut kan förtroendet för det politiska systemet öka och det gynnar vår demokrati. Något som känns extra viktigt i en tid då auktoritära regimer försöker underminera vår demokrati med hjälp av lögner.

Temat för årets seminarium är ”Kunskap för framtidens arbetsmarknad – utbildning och kompetensförsörjning”. Ett område där det är tydligt hur forskningen bidrar med viktiga underlag för den politiska diskussionen. Faktum är att jag har svårt att tänka mig ett tema som bättre belyser den starka kopplingen mellan forskning och politik.
Många företag har idag svårt att hitta den kompetens de behöver. Något som utgör ett hinder för företag som vill växa. Problemet diskuteras flitigt såväl i samhällsdebatten som i riksdagen.

Debatter som dessa blir bättre när det finns ett gediget underlag i form av forskning. Och det är just detta som forskarna vi har bjudit in idag ständigt förser oss med och kommer att bidra med under dagens seminarium.

Om några dagar kommer jag åter stå i den här talarstolen och tala om kopplingen mellan forskning och politik. Den 2 april är det nämligen dags för seminariet Triss i riksdagsforskning, som anordnas av Nätverket för riksdagsforskning som leds av andre vice talmannen.

Vid det seminariet presenteras Valforskningsprogrammets bok Riksdagens landskap med fokus på bland annat polarisering, åsiktsöverensstämmelse, kön och inflytande. Boken grundar sig på den senaste riksdagsundersökningen.

Jag kommer då också att dela ut pris till de två vinnarna i 2024 års upplaga av riksdagens uppsatstävling. Som ni kanske noterat finns sedan några år en tävling för studenter som skriver uppsats på kandidat-, magister eller masternivå och som valt ett ämne som berör riksdagen eller använder källmaterial från riksdagen. Även detta är ett initiativ för att lyfta fram betydelsen av vetenskapligt grundad kunskap men det syftar även till att främja fördjupad kunskap om riksdagen.

Årets pristagare är Martin Lindqvist, historiska institutionen vid Stockholms universitet, som skrivit om offentlig kontra privat drift av välfärd i fallet Televerket/Telia och Jeanette Ohlsson Rian, statsvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet, som har analyserat hur representativiteten förändrades i riksdagen under den så kallade 55-personersriksdagens tid under COVID-19-pandemin.

Seminariedeltagare,

Vi ska snart få ta del av ett spännande program. Jag ser fram emot fruktbara utbyten mellan vetenskapen och politiken under det här seminariet och lämnar härmed över till vår moderator Ulrika Björkstén, generalsekreterare vid Vetenskap & Allmänhet.

Utskottens seminarier

Riksdagens utskott arrangerade seminarier kring olika frågor som berör respektive utskott. Här följer en förteckning över de seminarier som respektive utskott arrangerade samt vilka forskare och experter som var inbjudna till dessa seminarier.

Arbetsmarknadsutskottet och utbildningsutskottet: Vad krävs av utbildnings- och arbetsmarknadspolitiken för att säkerställa kompetensförsörjningen?

• Oskar Nordström Skans, professor i nationalekonomi, Uppsala universitet
• Carina Mood, professor i sociologi, Stockholms universitet

Civilutskottet: Välfärdsbrottslighet

• Johanna Skinnari, utredare och biträdande enhetschef, Brottsförebyggande rådet
• Amir Rostami, professor i kriminologi, Gävle högskola

Finansutskottet: Konkurrenskraft och skuldsättning i EU

• Sten Nyberg, professor i ekonomi, Stockholms universitet
• Alexandra Leonhard, doktor i nationalekonomi, Svenskt Näringsliv

Försvarsutskottet: I skuggan av Ryssland: Hur påverkas Rysslands grannländers av hybridkrigförin

• Mikael Weissmann, docent i krigsvetenskap, Försvarshögskolan
• Niklas Nilsson, docent i krigsvetenskap, Försvarshögskolan

Justitieutskottet: Uppföljning av satsningen på 10 000 fler polisanställd

• Lina Fjälkegård, doktor i kriminologi, biträdande enhetschef, Brottsförebyggande rådet
• Kristin Franke Björkman, utredare, Brottsförebyggande rådet

Konstitutionsutskottet: Balansen mellan kärnverksamhet, stödverksamhet och lednings-verksamhet – utvecklingen inom offentlig förvaltning och vägen framåt från en politisk horison

• Patrik Hall, professor i statsvetenskap, Malmö universitet
• Jonna Bornemark, professor i filosofi, Södertörns högskola

Kulturutskottet: Kompetensbehov för de kulturella och kreativa branscherna

• Henrik Engström, professor i informationsteknologi, Högskolan i Skövde
• Anna Houmann, professor i musikpedagogik, Musikhögskolan i Malmö

Miljö- och jordbruksutskottet: Jordbrukets framtida utveckling - ökad hållbarhet och konkurrenskraft genom teknikutveckling

• Per Frankelius, docent i företagsekonomi och Innovationsledare på Agtech Sweden, Linköpings universitet
• Helena Hansson, professor i nationalekonomi, Sveriges lantbruksuniversitet

Näringsutskottet: Geopolitiska utmaningar för företagen

• Björn Fägersten, seniorforskare vid UI:s Europaprogram, Utrikespolitiska institutet
• Patrick Regnér, professor i strategisk ledning, Handelshögskolan Stockholm
• Fredrik Sjöholm, professor i internationell ekonomi, Institutet för Näringslivsforskning

Skatteutskottet: Forskningsprojekt om den svenska beredningsprocessen avseende internationell beskattning

• Pernilla Rendahl, professor i skatterätt, Handelshögskolan, Göteborgs universitet

Socialförsäkringsutskottet: Sjukskrivnings- och rehabiliterings-processen, demografi och migration

• Sofia Hernnäs, doktor i nationalekonomi, Handelshögskolan Stockholm
• Gunnar Andersson, professor i demografi, Stockholms universitet
• Jonas Helgertz, docent i ekonomisk historia, Lunds universitet

Socialutskottet: Olika aspekter på datadriven vård och omsorg

• Sabine Koch, professor i hälsoinformatik och prefekt för institutionen för Lärande, Informatik, Management och Etik (LIME), Karolinska institutet
• Ann Svensson, professor i informatik, Högskolan Väst
• Bertil González Guve, Associate professor, Medicinteknik och hälsosystem, Kungliga Tekniska Högskolan 

Trafikutskottet: Framtidens luftfart

• Pernilla Ulfvengren, docent i industriteknik och sociotekniska system, Centrum för hållbar luftfart, KTH
• Christine Grosse, biträdande professor i informationssystem, Luleå tekniska universitet 

Utrikesutskottet: Ukraina – vägar framåt för stöd och återuppbyggnad

• Ulrik Tideström, regeringens särskilda sändebud för Ukrainas uppbyggnad, näringsliv och utveckling, Utrikesdepartementet
• Fredrik Löjdquist, chef för Centrum för Östeuropastudier, Utrikespolitiska institutet
• Anders Olofsgård, docent i nationalekonomi och föreståndare för Östekonomiska Institutet/Stockholm Institute of Transition Economics (SITE), Handelshögskolan
• Ragnar Lund, forskare i företagsekonomi, Stockholms universitet
• Emma-Lina Löflund, forskare i språkvetenskap, Totalförsvarets forskningsinstitut