Tal av talmannen i Strängnäs och på Skansen på nationaldagen

Publicerad:

Sverige firade den 6 juni en historisk nationaldag, 500 år efter valet av Gustav Vasa till kung, Kalmarunionens upplösning och Sveriges återkomst som en självständig stat. Talman Andreas Norlén - ordförande i Stiftelsen Sveriges nationaldag - höll tal vid firandet både i Strängnäs och på Skansen i Stockholm.

Nationaldagsfirandet inleddes för talmannens del i Strängnäs, där Gustav Vasa valdes till kung, den 6 juni 1523. Dagen firas till ära av det, men också för att Sverige fick en ny regeringsform samma datum, år 1809. H.M. Konung Carl XVI Gustaf, talman Andreas Norlén, statsminister Ulf Kristersson och landshövding Beatrice Ask höll tal i samband med firandet.

Det högtidliga firandet fortsatte sedan på Sollidenscenen på Skansen, med flagghissning, fanutdelning och nationalsång, samt tal av både av Carl XVI Gustaf och talman Andreas Norlén.

Talmannens högtidstal på Skansen nationaldagen 6 juni 2023


Det talade ordet gäller

 
Eders Majestäter 

Eders Kungliga Högheter 

Excellenser

Kära nationaldagsfirare

I dag firar vi Sveriges nationaldag, och just i år firar vi extra mycket eftersom det har gått 500 år sedan händelserna som gör att den 6 juni är ett avgörande datum i vår historia.

Då valdes Gustav Vasa till kung vid ett herremöte eller riksmöte i Strängnäs och Sverige återuppstod som en självständig stat genom att vårt land lämnade medeltidens Kalmarunion med Danmark och Norge. 

Sverige steg fram ur historiens dimmor för kanske tusen år sedan som en löst sammanhållen federation av landskap, men valet av Gustav Vasa var en brytpunkt som förde vårt land i en helt ny riktning. 

Sverige utvecklades därefter till ett land med en stark centralmakt med riksdag, myndigheter och domstolar, en självständig stat med en egen historia. Inte en förbundsstat och inte ett lydrike. Den 6 juni symboliserar därmed för Sveriges utveckling händelser av samma genomgripande betydelse som 14 juli i Frankrike eller 17 maj i Norge. En ny tid randades.

Riksdagen uppmärksammar detta under rubriken Riksdagen under 500 år. Vi belyser genom skolmaterial, hemsida, affischutställning och aktiviteter hur Sveriges styrelseskick har vuxit fram. 

Utvecklingen har gått från medeltidens lokala ting, via herremöten som det i Strängnäs där bara de mäktigaste påverkade politiken till riksdagar med bred representation. 

Och då rörde vi oss från ståndsriksdagen med adel, präster, borgare och bönder till tvåkammarriksdagen 1866. Från demokratins genombrott för hundra år sedan till enkammarriksdagen femtio år senare.

På detta arv vilar vårt land, liksom det vilar på de värden vi också högtidlighåller i dag: demokrati och rättsstat, fred och frihet.

Händelserna för 500 år sedan minner oss om vikten av varje lands rätt att gå sin egen väg, att utforma sina institutioner och så småningom – att bygga demokratin. 

Den rätten är värd att försvara. Den har behövt försvaras på många platser genom historien och just nu försvaras den av våra vänner i Ukraina. De kämpar å både sina och våra vägnar.

Nationaldagsfirare,

Vi inser alla att världen för 500 år sedan var något annat än världen av i dag. Men principer som vuxit fram genom seklerna, erfarenheter som historien gett oss och kunskapen om vad som format vårt land är relevanta även i vår moderna tid.

Därför är det viktigt att veta vad som hände den 6 juni 1523 och därför är det riktigt att varje år uppmärksamma denna märkesdag som också, och just därför, är Sveriges nationaldag.

Tack!