Jakob Olofsgård (Lib)
Tjänstgörande riksdagsledamot
- Party
- The Liberal Party
- Constituency
- Jönköping County, seat 151
- Birth year
- 1975
- Address
- Sveriges riksdag, 100 12 Stockholm
Current assignments
Member of Parliament
Ordinary member
The Liberal Party
Party Secretary
Committee on Health and Welfare
Deputy member
Nominations Committee
Deputy member
All assignments
Member of Parliament
- Ordinary member
- 2021-8-1 – 2026-9-21
The Liberal Party
- Party Secretary
- 2024-4-12 –
Committee on Environment and Agriculture
- Deputy member
- 2022-10-4 – 2024-4-22
- Member
- 2021-9-2 – 2022-9-26
Committee on Civil Affairs
- Member
- 2022-10-4 – 2024-4-22
- Deputy member
- 2021-9-8 – 2022-9-26
Committee on Industry and Trade
- Deputy member
- 2022-10-12 – 2024-4-22
- Deputy member
- 2021-10-21 – 2022-9-26
Committee on Transport and Communications
- Deputy member
- 2022-10-12 – 2024-4-22
Committee on Health and Welfare
- Deputy member
- 2023-5-26 – 2026-9-21
Committee on European Union Affairs
- Deputy member
- 2021-11-26 – 2022-10-4
Nominations Committee
- Deputy member
- 2022-9-26 –
Biography
The information in the biography is information that the commissioner has submitted to the publication Fakta om folkvalda.
Uppdrag inom riksdag och regering
Riksdagsledamot 21–. Ledamot miljö- och jordbruksutskottet 21– och civilutskottet 22–. Suppleant civilutskottet 21–22, näringsutskottet 21–, EU-nämnden 21–22, trafikutskottet 22– och socialutskottet 23–. Suppleant valberedningen 22–.
Föräldrar
Lantbrukaren Pär Olofsgård och sjuksköterskan Anne-Marie Olofsgård, f. Crona.
Utbildning
Byggteknisk linje, Njudungs gymnasieskola, Vetlanda, slutår 94. Teologiexamen, Korteboskolan, Jönköping 00.
Anställningar
Pastor i Svenska Alliansmissionen 00–10. Pastor i Equmeniakyrkan 10–18. Kulturskribent, Jönköpings-Posten 12–15. Projektledare, OBOS 08–.
Uppdrag inom statliga myndigheter m.m.
Ledamot, Renmarkskommittén 23–.
Kommunala uppdrag
Ersättare, utbildningsnämnden och äldrenämnden, Jönköpings kommun. Regionfullmäktig, Jönköpings län.
Uppdrag inom förenings- och näringsliv
Ordförande, Jönköpings länsförbund Liberalerna 21–.
Said and done
Here you will find what the member has said and done in the Riksdag. This includes motions and speeches in the Chamber, as well as interpellations and written questions to the Government. Here you will also find what government ministers have said and done in the Riksdag. Use the filters to search among the documents.
Planering och byggande
Betänkande 2022/23:CU12
Riksdagen sa nej till 130 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022. Bland annat med hänvisning till att arbete pågår i flera frågor.
Förslagen handlar exempelvis om översyn av plan- och bygglagen, plansystemet, lovfrågor, överklaganderegler samt frågor om skadeersättning och tillsyn.
- Behandlade dokument
- 57
- Förslagspunkter
- 23
- Reservationer
- 40
- Anföranden och repliker
- 16, 80 minuter
- Justering
- 2023-03-23
- Bordläggning
- 2023-04-11
- Debatt
- 2023-04-12
- Beslut
- 2023-04-12
Bostadspolitik
Betänkande 2022/23:CU10
Riksdagen sa nej till de cirka 120 förslagen i motioner som kommit in under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar om bland annat åtgärder för ökat bostadsbyggande, finansiering av bostadsbyggande, bostadsförsörjning, allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag, minskad segregation och trångboddhet, bostadsförmedling och förtur till bostad för vissa grupper samt innovativt, miljövänligt och hållbart byggande.
Riksdagen hänvisar till bland annat pågående arbete eller aviserade reformer inom området.
- Behandlade dokument
- 37
- Förslagspunkter
- 17
- Reservationer
- 33
- Anföranden och repliker
- 32, 113 minuter
- Justering
- 2023-03-30
- Bordläggning
- 2023-04-11
- Debatt
- 2023-04-12
- Beslut
- 2023-04-12
Associationsrätt
Betänkande 2022/23:CU11
Riksdagen sa nej till ett 30-tal förslag i motioner om associationsrätt från den allmänna motionstiden 2022. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom området.
Förslagen handlar bland annat om modernisering av bokföringslagen, krav på aktiekapital och tvångslikvidation, företag som brottsverktyg, krav på sammansättning i bolagsstyrelsen och företags rapportering om hållbarhet och mångfald.
- Behandlade dokument
- 13
- Förslagspunkter
- 10
- Reservationer
- 9
- Anföranden och repliker
- 15, 39 minuter
- Justering
- 2023-02-23
- Bordläggning
- 2023-03-07
- Debatt
- 2023-03-08
- Beslut
- 2023-03-08
Fastighetsrätt
Betänkande 2022/23:CU9
Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag i motioner om fastighetsrätt, huvudsakligen med hänvisning till pågående arbete i frågorna och tidigare ställningstaganden.
Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2022 och handlar bland annat om arrende, tomträtt, laddmöjligheter inom samfälligheter, expropriationsersättning, förköpslag, fastighetsförmedling, tillgång till geodata och översyn av Lantmäteriet.
- Behandlade dokument
- 24
- Förslagspunkter
- 11
- Reservationer
- 9
- Anföranden och repliker
- 24, 72 minuter
- Justering
- 2023-02-23
- Bordläggning
- 2023-03-07
- Debatt
- 2023-03-08
- Beslut
- 2023-03-08
Ersättningsrätt samt insolvens- och utsökningsrätt
Betänkande 2022/23:CU7
Riksdagen sa nej till 30 förslag i motioner som inkommit under den allmänna motionstiden 2022.
En del av motionerna handlar om ersättningsrättsliga frågor, det vill säga frågor om försäkringar och skadestånd. Andra motioner handlar om insolvens- och utsökningsrättsliga frågor, det vill säga vad som ska gälla för personer och företag som inte kan betala sina skulder. Bland annat föreslås nya regler om skadestånd till brottsoffer och om möjligheten till skuldsanering.
- Behandlade dokument
- 11
- Förslagspunkter
- 15
- Reservationer
- 15
- Anföranden och repliker
- 11, 43 minuter
- Justering
- 2023-02-23
- Bordläggning
- 2023-03-07
- Debatt
- 2023-03-08
- Beslut
- 2023-03-08
Frågestund
Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Frågor besvaras av: Utbildningsminister Mats Persson L Socialminister Jakob Forssmed KD Civilminister Erik Slottner KD Finansmarknadsminister Niklas Wykman MUtbildningsminister Mats Persson L besvarar såväl allmänpolitiska frågor som frågor inom sitt eget ansvarsområde.- Datum
- 2023-02-16
Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till förordning om restaurering av natur
Utlåtande 2021/22:MJU32
Riksdagen har prövat ett förslag från EU-kommissionen som gäller en förordning om restaurering, alltså återställande, av naturområden. Det övergripande målet med förslaget är att bidra till en långsiktig och varaktig återhämtning av biologisk mångfald. Förslaget har prövats enligt den så kallade subsidiaritetsprincipen som säger att EU bara ska lagstifta i en fråga om målen för den planerade åtgärden inte kan uppnås lika bra av medlemsländerna själva.
Inom ramen för subsidiaritetsprövningen ingår också en proportionalitetsbedömning, alltså att granska om den föreslagna åtgärden går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå de eftersträvade målen.
Riksdagen anser att förslaget medför en reglering av nationellt skogsbruk som inte är förenlig med subsidiaritetsprincipen. Riksdagen menar att nationellt skogsbruk regleras bäst på nationell nivå. Riksdagen tycker också att kommissionens förslag medför en detaljreglering av i jord- och skogsbruk som inte står i proportion till förslagets mål och syfte.
Mot bakgrund av detta beslutade riksdagen att lämna invändningar i ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen.
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 27, 93 minuter
- Justering
- 2022-08-18
- Bordläggning
- 2022-09-05
- Debatt
- 2022-09-21
- Beslut
- 2022-09-21
Tydligare bestämmelser om ersättning vid avslag på ansökningar om tillstånd till avverkning i fjällnära skog
Betänkande 2021/22:MJU30
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om tydligare ersättningsregler vid avslag på ansökningar om tillstånd till avverkning i fjällnära skog. Förslagen innebär bland annat att
- en ny bestämmelse förs in om att pågående markanvändning på produktiv skogsmark i fjällnära skog ska förutsättas vara skogsbruk
- ersättning kan ges om det försvårar den pågående markanvändningen mycket inom den del av fastigheten som berörs
- det inte är möjligt att få ersättning mer än en gång för samma område eller för samma hänsyn till naturvårdens och kulturmiljövårdens intressen
- uppgifter om avslagsbeslut och utbetalad ersättning ska göras offentlig
- tillstånd till avverkning i fjällnära skog ska gälla i fem år.
Regeringen gör det också tydligt att arbetssätt och verktyg ska utvecklas för att göra det mer attraktivt för skogsägaren att välja formellt skydd som alternativ till tillståndsansökningar.
Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2022.
- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 7
- Reservationer
- 6
- Anföranden och repliker
- 7, 62 minuter
- Justering
- 2022-06-09
- Bordläggning
- 2022-06-21
- Debatt
- 2022-06-22
- Beslut
- 2022-06-22
Straffbestämmelser till EU:s förordning om fartygsåtervinning och övergripande miljöfrågor
Betänkande 2021/22:MJU29
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om straffbestämmelser till EU:s förordning om fartygsåtervinning. Bestämmelserna innebär att fartygsägare kan få böter om de lämnar vilseledande eller oriktiga uppgifter när fartygets återvinningsplan upprättas. Driftsansvariga för återvinningsanläggningarna kan få böter om ett fartyg återvinns på ett annat sätt än vad som är bestämt enligt fartygets återvinningsplan.
Lagändringarna ska börja gälla den 1 september 2022.
Riksdagen har också behandlat cirka 220 förslag om övergripande miljöfrågor i motioner från den allmänna motionstiden 2021. Några av förslagen ligger till grund för uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, som riksdagen beslutade att rikta till regeringen. Tillkännagivandena rör frågor om
- klassificering av jordbruket
- proportionalitetsprincipen och rätten till ersättning
- äganderätten i beslut och ställningstaganden och utbetalning av ersättning vid beslut om formellt skydd
- arbetet med grön infrastruktur
- tidsfrist vid miljöprövning
- djurskydds- och miljökrav vid offentlig upphandling av livsmedel
- Århuskonventionens talerättsregler.
Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag.
- Behandlade dokument
- 94
- Förslagspunkter
- 26
- Reservationer
- 49
- Anföranden och repliker
- 24, 106 minuter
- Justering
- 2022-06-07
- Bordläggning
- 2022-06-10
- Debatt
- 2022-06-13
- Beslut
- 2022-06-14
Tryggare bostadsrätt
Betänkande 2021/22:CU24
Riksdagen sa ja till ändringar i bostadsrättslagen som ska stärka det rättsliga skyddet för den som köper eller äger en bostadsrätt. Bland annat stärks skyddet för köparen kring förhandsavtal och upplåtelseavtal, samt att krav på ekonomisk plan och intygsgivare skärps. Dessutom ska en medlem i en bostadsrättsförening inte kunna ha mer än en röst på föreningsstämman.
Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2023 förutom i den del som avser den ekonomiska planen och intygsgivarna, som börjar gälla den 1 januari 2024.
Riksdagen riktar också ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen att utreda hur reglerna om andra föravtal än förhandsavtal kan tydliggöras och skärpas och återkomma med ett förslag.
Riksdagen riktar även ett tillkännagivande till regeringen om att utreda hur regleringen kring förhandsavtal kan skärpas ytterligare.
Riksdagen sa nej till övriga motionsyrkanden.
- Behandlade dokument
- 5
- Förslagspunkter
- 5
- Reservationer
- 5
- Anföranden och repliker
- 5, 38 minuter
- Justering
- 2022-06-02
- Bordläggning
- 2022-06-08
- Debatt
- 2022-06-09
- Beslut
- 2022-06-14
En ökad differentiering av strandskyddet
Betänkande 2021/22:MJU27
Riksdagen sa nej till förslag från regeringen om att lätta på strandskyddet i så kallade strandnära utvecklingsområden. Ett sådant område kännetecknas bland annat av att tillgången till obebyggt strandskyddat område är god, såväl inom området som i den omgivande trakten. I förslaget ingår en minskning av strandskyddsområdet vid små insjöar och smala vattendrag, till 25 meter. Regeringen vill också att det ska bli lättare att få dispens för att kunna upphäva även det återstående strandskyddet vid dessa vatten. Regeringens förslag innebär också att strandskyddet ska stärkas och förtydligas, bland annat i områden som har särskild betydelse för djur- och växtlivet och i områden där bebyggelsetrycket är högt.
Bakom riksdagens beslut om nej till regeringens förslag står motioner som lämnats in med anledning av regeringens förslag. Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag, inklusive förslag i motioner från allmänna motionstiden 2021.
- Behandlade dokument
- 45
- Förslagspunkter
- 8
- Reservationer
- 12
- Anföranden och repliker
- 25, 110 minuter
- Justering
- 2022-05-19
- Bordläggning
- 2022-05-30
- Debatt
- 2022-05-31
- Beslut
- 2022-06-01
En ny växtskyddslag
Betänkande 2021/22:MJU25
Riksdagen sa ja till regeringens förslag till en ny växtskyddslag samt en ändring i skogsvårdslagen. Den nya lagen innebär att svensk rätt anpassas till EU-förordningen om skyddsåtgärder mot växtskadegörare och EU-förordningen om offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet i livsmedelskedjan.
Syftet med såväl EU-förordningarna som den nya växtskyddslagen är att ge ett bättre och effektivare skydd mot växtskadegörare.
Riksdagen riktar också sju tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen kring och om:
- utformningen av avgifter för offentlig kontroll enligt den nya växtskyddslagen
- tillståndsprövningar av växtskyddsmedel
- det ömsesidiga erkännandet av produktgodkännanden
- godkännandeprocessen för glyfosat
- Sveriges beredskapsförsörjning av kritiska kemikalier
- den europeiska kemikaliemyndighetens (Echas) förslag till förbud mot avsiktligt tillsatt mikroplast i kemiska produkter.
- verka för att åtgärder vidtas för att långsiktigt fasa ut PFAS ur konsumentprodukter och förpackningsmaterial som är avsedda för livsmedelsändamål inom hela EU.
Riksdagen sa nej till övriga motionsyrkanden om kemikaliepolitiska åtgärder. Anledningen är att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.
Den nya växtskyddslagen och ändringen i skogsvårdslagen börjar gälla den 1 juli 2022.
- Behandlade dokument
- 18
- Förslagspunkter
- 16
- Reservationer
- 17
- Anföranden och repliker
- 11, 70 minuter
- Justering
- 2022-05-19
- Bordläggning
- 2022-05-30
- Debatt
- 2022-05-31
- Beslut
- 2022-06-01
Naturvård och biologisk mångfald
Betänkande 2021/22:MJU24
Riksdagen vill se förändringar i det svenska artskyddet och uppmanar regeringen i ett tillkännagivande att vidta flera åtgärder:
- Fågeldirektivet och art- och habitatdirektivet bör regleras var för sig så att de strikta bestämmelserna för hotade arter i art- och habitatdirektivet inte tillämpas på alla vilda fåglar.
- Regeringen bör förtydliga att nationella fridlysta arter inte avsevärt ska kunna försvåra skogsbruk.
- Det ska förtydligas att en markägare ska kunna få ersättning vid ett förbud att bruka marken med hänvisning till artskyddet.
- Regeringen bör tydligt reglera att det är staten som ansvarar för att utreda om det finns skyddade arter i ett område, inte skogsägaren.
Tillkännagivandet lades fram som ett utskottsinitiativ från miljö- och jordbruksutskottet, det vill säga att förslaget väcktes i utskottet och inte bygger på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion.
Riksdagen riktade också tre tillkännagivanden till regeringen som bygger på motioner från den allmänna motionstiden 2021. Två av dem handlar om förvaltning av vargstammen:
- Det bör finnas regionala förvaltningsplaner för varg, eftersom vargstammen varierar över landet. Riksdagen anser också att referensvärdet för vargstammen - det vill säga hur många vargar som krävs för att vargstammen ska anses ha gynnsam bevarandestatus - bör vara, mellan 170 och 270 vargar. Dock bör det hållas i det nedre spannet om 170 individer, bland annat med tanke på att vargpopulationen förtätats.
- Regeringen bör undersöka ett samarbete med Norge om förvaltningen av den skandinaviska vargstammen eftersom populationen rör sig i båda länderna.
Det tredje tillkännagivandet handlar om att anlägga och restaurera ålgräsängar för att gynna den biologiska mångfalden i havsvikar och kustnära havsområden.
- Behandlade dokument
- 104
- Förslagspunkter
- 20
- Reservationer
- 27
- Anföranden och repliker
- 24, 112 minuter
- Justering
- 2022-05-05
- Bordläggning
- 2022-05-11
- Debatt
- 2022-05-12
- Beslut
- 2022-05-18
med anledning av prop. 2021/22:100 2022 års ekonomiska vårproposition
Motion 2021/22:4725 av Johan Pehrson m.fl. (L)
Motion till riksdagen 2021/22:4725 av Johan Pehrson m.fl. L med anledning av prop. 2021/22:100 2022 års ekonomiska vårproposition Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som anförs i motionen. Maktskifte för skolan Liberalernas vårmotion 2022 Förord- Inlämnad
- 2022-05-04
- Förslag
- 1
- Utskottsberedning
- 2021/22:FiU20
- Riksdagsbeslut
- (1 yrkande): 1 avslag
Djurskydd
Betänkande 2021/22:MJU22
Riksdagen beslutade att rikta fem uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen som rör
- veterinärers möjligheter att anmäla när de misstänker illegal införsel av hundar och andra sällskapsdjur
- Tullverkets möjligheter att stoppa fordon för att söka efter hundar
- insatser mot organiserad smuggling av sällskapsdjur
- ett globalt avtal om användning av antibiotika
- hur förbudet mot att kupera svansar efterlevs.
Riksdagen beslutade om dessa tillkännagivanden i samband med behandlingen av cirka 200 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 om djurskydd. Riksdagen sa nej till de övriga motionsförslagen, framför allt med hänvisning till att vissa åtgärder redan vidtagits och att arbete pågår med en del av de frågor som motionerna tar upp.
- Behandlade dokument
- 53
- Förslagspunkter
- 49
- Reservationer
- 50
- Anföranden och repliker
- 8, 71 minuter
- Justering
- 2022-04-21
- Bordläggning
- 2022-04-27
- Debatt
- 2022-04-28
- Beslut
- 2022-04-28
Hyresrätt m.m.
Betänkande 2021/22:CU5
Regeringen bör omgående prioritera arbetet med att se över reglerna för vissa upplåtelseformer för bostäder, till exempel ägarlägenheter. Det anser riksdagen, som riktar två uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen.
Enligt tillkännagivandena bör regeringen skyndsamt
- återkomma till riksdagen med förslag som gör det möjligt att omvandla befintliga bostäder till ägarlägenheter
- tillsätta en utredning med syfte att utreda ett hyrköpsystem.
Enligt riksdagen bör regeringen prioritera arbetet med frågorna i enlighet med tidigare tillkännagivanden. En ägarlägenhet är en boendeform i flerbostadshus där ägaren, utöver rätten att bo i lägenheten, även äger själva lägenheten och har lagfart på den. Ett hyrköp innebär att ett en person först hyr bostaden under en tid och sedan köper den.
Beslutet om tillkännagivanden kom i samband med behandlingen av cirka 110 förlag i motioner gällande boende- och hyresfrågor från den allmänna motionstiden 2021. Riksdagen sa nej till övriga motioner.
- Behandlade dokument
- 28
- Förslagspunkter
- 11
- Reservationer
- 13
- Anföranden och repliker
- 16, 87 minuter
- Justering
- 2022-04-21
- Bordläggning
- 2022-04-26
- Debatt
- 2022-04-27
- Beslut
- 2022-04-28
Insatser på plan- och byggområdet med anledning av invasionen av Ukraina
Betänkande 2021/22:CU36
Riksdagen ska ge regeringen utvidgad rätt att besluta om vissa undantag från regler på plan- och byggområdet. Detta för att vid en särskilt stor tillströmning snabbt kunna ordna tillfälliga boenden till personer som kommer till Sverige, exempelvis från Ukraina. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Enligt förslaget omfattas boenden inte bara för asylsökande, utan även för personer som ansöker om eller har uppehållstillstånd med tillfälligt skydd eller efter tillfälligt skydd och som inte är folkbokförda i Sverige.
Lagändringen börjar gälla den 2 maj 2022, men föreskrifter från regeringen som meddelas med stöd av den utvidgade rätten ska få tillämpas redan från och med den 15 mars 2022.
Riksdagen sa nej till ett förslag i en motion.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 4, 15 minuter
- Justering
- 2022-04-26
- Bordläggning
- 2022-04-26
- Debatt
- 2022-04-27
- Beslut
- 2022-04-27
Frågestund
Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi S Landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg S Kulturminister Jeanette Gustafsdotter S Bostadsminister och biträdande arbetsmarknadsminister Johan Danielsson SSocialförsäkringsminister Ardalan- Datum
- 2022-04-21
med anledning av prop. 2021/22:210 Tidigt kommunalt ställningstagande till vindkraft
Motion 2021/22:4665 av Jakob Olofsgård m.fl. (L)
Motion till riksdagen 2021/22:4665 av Jakob Olofsgård m.fl. L med anledning av prop. 2021/22:210 Tidigt kommunalt ställningstagande till vindkraft Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår propositionen. Sammanfattning Om förslagen i proposition 2021/22:210 Tidigt kommunalt ställningstagande till vindkraft skulle- Inlämnad
- 2022-04-20
- Förslag
- 1
- Utskottsberedning
- 2021/22:MJU28
- Riksdagsbeslut
- (1 yrkande): 1 bifall,
med anledning av prop. 2021/22:168 En ökad differentiering av strandskyddet
Motion 2021/22:4568 av Jakob Olofsgård m.fl. (L)
Motion till riksdagen 2021/22:4568 av Jakob Olofsgård m.fl. L med anledning av prop. 2021/22:168 En ökad differentiering av strandskyddet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen beslutar att 7 kap. 13 a miljöbalken 1998:808 ges den lydelse som anges i motionens bilaga. Riksdagen beslutar att 7 kap. 18 c miljöbalken 1998:808- Inlämnad
- 2022-04-06
- Förslag
- 3
- Utskottsberedning
- 2021/22:MJU27
- Riksdagsbeslut
- (3 yrkanden): 2 avslag, 1 bifall,