Jakob Olofsgård (Lib)

EU-kommissionen har lagt fram ett förslag till EU-lag som gäller utsläpp inom EU samt export från EU av vissa råvaror och produkter som förknippas med avskogning och skogsförstörelse. Förslaget innebär bland annat att verksamheter som tillhandahåller nötkött, kakao, kaffe, palmolja, soja och trä på EU:s inre marknad eller exporterar de här produkterna från EU ska kunna visa att de inte har producerats på mark som nyligen avskogats eller gett upphov till utarmning av skogar.

Riksdagen anser att förslaget i vissa avseenden strider mot subsidiaritetsprincipen, som säger att EU bara ska lagstifta i en fråga om målen för den planerade åtgärden inte kan uppnås lika bra av medlemsländerna själva. Reglerna för nationellt skogsbruk sköts enligt riksdagen bäst av varje medlemsland för sig och inte på EU-nivå.

Riksdagen beslutade därför att lämna invändningar i ett motiverat yttrande till Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

24, 68 minuter

Justering

2022-02-24

Datum

2022-02-24

Bordläggning

2022-03-01

Debatt

2022-03-02

Beslut

2022-03-02

Riksdagen riktade tre uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen med anledning av förslag i motioner om planering och byggande.

Tillkännagivandena handlar om

• undantag från kraven på bygglov och anmälan
• undantag från nybyggnadskraven vid flyttning av gamla byggnader
• undantag från kraven på energihushållning och värmeisolering i Boverkets byggregler.

Riksdagen sa samtidigt nej till cirka 215 övriga förslag i motioner från allmänna motionstiden 2021 om planering och byggande. Detta främst med hänvisning till pågående arbeten och tidigare ställningstaganden. Förslagen handlar bland annat om regler och krav för ett hållbart och innovativt byggande, barns intressen vid den fysiska planeringen och regler om inomhusklimat.

Behandlade dokument

76

Förslagspunkter

10

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

12, 76 minuter

Justering

2022-02-17

Datum

2022-02-22

Bordläggning

2022-02-25

Debatt

2022-03-01

Beslut

2022-03-02

Riksdagen beslutade att rikta tre uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen om jakt och viltvård. Uppmaningarna handlar om en översyn av jaktlagen, Svenska Jägareförbundets ansvar för jakt- och viltvårdsuppdraget och förbättrade möjligheter att jaga för personer med funktionsnedsättning.

Riksdagen vill att regeringen tillsätter en statlig utredning med uppdraget att se över den svenska jaktlagstiftningen, i syfte att lägga fram en ny jaktlag. Lagstiftningen ska ge en hållbar jakt och viltvård med en bred folklig förankring och acceptans, inte minst utanför storstadsområdena. Jaktlagstiftningen ska också stärka förutsättningarna för att minska viltskadorna i jord- och skogsbruket samt mängden viltolyckor.

I fråga om Svenska Jägareförbundets ansvar för jakt- och viltvårdsuppdraget, det så kallade allmänna uppdraget, anser riksdagen att förbundet ska återfå ansvaret för uppdraget. En återgång ska ske i dialog med berörda intressenter, inklusive EU-kommissionen.

Riksdagen anser slutligen att nuvarande regler gör det svårt för jägare som på grund av en funktionsnedsättning använder motordrivet fordon vid jakt. För att få använda motordrivet fordon vid jakt måste jägaren ofta få dispenser, undantag, från vissa regler. Många aktiva jägare med funktionsnedsättning har ett stort antal dispenser som måste tas med till varje jakt. Riksdagen vill att en beviljad dispens för jakt med motordrivet fordon ska gälla i hela Sverige i minst fem år.

Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 om jakt och viltvård.

Behandlade dokument

46

Förslagspunkter

8

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

27, 106 minuter

Justering

2022-02-17

Datum

2022-02-21

Bordläggning

2022-02-23

Debatt

2022-02-24

Beslut

2022-03-02

Kattägare ska vara tvungna att märka och registrera sina katter på samma sätt som i det nuvarande systemet med märkning och registrering av hundar. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Det är ägaren som ska ansvara för att märka och registrera sin katt, märkningen ska vara bestående och kraven gäller katter som permanent finns i Sverige. En registreringsavgift ska betalas av ägaren. Enligt förslaget får Jordbruksverket ansvaret för att föra register över kattägare.

Syftet med förslaget, att tydliggöra ansvaret för katter, är att få ned antalet djur som saknar ett hem och i förlängningen få ned antalet djur som lider.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2023. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

12, 46 minuter

Justering

2022-02-17

Datum

2022-02-21

Bordläggning

2022-02-23

Debatt

2022-02-24

Beslut

2022-03-02

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Utbildningsminister Anna Ekström (S) Landsbygsminister Anna-Caren Sätherberg (S) Näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson (S) Skolminister Lina Axelsson Kihlblom (S) Utbildningsminister Anna Ekström (S) besvarar såväl allmänpolitiska frågor som frågor inom sitt eget ansvarsområde.

Datum

2022-02-03

Riksdagen sa nej till cirka 130 förslag i motioner om livsmedelspolitik från den allmänna motionstiden 2021. Motionerna handlar bland annat om livsmedelskontroll, märkning av livsmedel, exportfrämjande av svenska livsmedel, livsmedelsberedskap och offentlig konsumtion.

Anledningen till att riksdagen sa nej till motionerna är bland annat att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

66

Förslagspunkter

14

Reservationer

16 

Anföranden och repliker

31, 107 minuter

Justering

2022-01-27

Datum

2022-01-27

Bordläggning

2022-02-01

Debatt

2022-02-02

Beslut

2022-02-17

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om förändringar i brottsbalken och djurskyddslagen. Förändringarna innebär bland annat att det införs ett grovt djurplågeribrott och att straffskalan för det brottet blir fängelse i lägst sex månader och högst fyra år.

Förändringarna innebär också att mindre allvarliga överträdelser av djurskyddslagstiftningen ska kunna leda till en sanktionsavgift istället för böter. Skillnaden är att sanktionsavgiften kan hanteras av länsstyrelserna medan böter utdöms av en domstol. Sanktionsavgifterna ska vara minst 1 000 kronor och högst 100 000 kronor.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2022.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

5

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

11, 56 minuter

Justering

2022-01-27

Datum

2022-01-27

Bordläggning

2022-02-01

Debatt

2022-02-02

Beslut

2022-02-02

Cirka 21 miljarder kronor ur statens budget för 2022 går till utgiftsområdet Allmän miljö- och naturvård. Riksdagen sa delvis ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022 och delvis ja till förslag i motioner. Ramen för utgiftsområdet är 900 miljoner kronor mindre än vad regeringen föreslog i sin budgetproposition.

Mest pengar, cirka 3,5 miljarder kronor, går till klimatbonusen, ett bidrag till dem som köper en så kallad klimatbonusbil. Knappt 2,8 miljarder kronor går till klimatinvesteringar, exempelvis stöd till laddinfrastruktur för elfordon. En stor del går också till åtgärder och skydd för värdefull natur, åtgärder för havs- och vattenmiljö samt sanering och återställning av förorenade områden.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 24 november 2021. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Riksdagen riktade också ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att redovisa resultatet av de statliga insatserna på klimatområdet på ett tydligare sätt och att det behövs tydligare indikatorer som inriktas på klimat. Riksdagen sa nej till övriga cirka 60 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2021 inom området.

Behandlade dokument

24

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

59, 171 minuter

Justering

2021-12-07

Datum

2021-12-08

Bordläggning

2021-12-13

Debatt

2021-12-14

Beslut

2021-12-15

Totalt cirka 21,6 miljarder kronor ur statens budget för 2022 går till utgiftsområdet areella näringar, landsbygd och livsmedel. Riksdagen sa delvis ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022 och delvis ja till förslag i motioner om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Riksdagen sa samtidigt nej till övriga förslag i motioner.

Mest pengar, cirka 7 miljarder kronor, går till gårdsstöd, cirka 4,1 miljarder kronor går till åtgärder för landsbygdens miljö och struktur finansierade av EU-budgeten och cirka 3,8 miljarder kronor går till åtgärder för landsbygdens miljö och struktur. Sveriges lantbruksuniversitet får drygt 2,1 miljarder kronor.

Beslutet om utgiftsområdet är 400 miljoner kronor mindre än regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022. Ändringarna gäller anslagen till Skogsstyrelsen och till insatser för skogsbruket.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 24 november 2021. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

19

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

66, 165 minuter

Justering

2021-12-02

Datum

2021-12-03

Bordläggning

2021-12-08

Debatt

2021-12-09

Beslut

2021-12-14

Riksdagen sa ja till civilutskottets förslag om hur anslagen i statens budget för år 2022 inom utgiftsområdet samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik ska fördelas.

Totalt handlar det om cirka 5,8 miljarder kronor ur statens budget. Cirka 4 miljarder kronor går till investeringsstödet för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande och 309 miljoner kronor går till stödet för energieffektivisering av flerbostadshus. Cirka 689 miljoner kronor går till Lantmäteriet, cirka 316 miljoner kronor går till Boverket och cirka 169 miljoner kronor går till Konsumentverket.

Utskottets förslag motsvarar regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022 men med den ändringen att investeringsstödet för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande samt stödet för energieffektivisering av flerbostadshus ska avvecklas från årsskiftet 2021/22. När det gäller övriga anslag sa riksdagen ja till förslagen i regeringens budgetproposition och nej till övriga förslag i motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 24 november 2021. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

11

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

49, 146 minuter

Justering

2021-11-25

Datum

2021-11-26

Bordläggning

2021-11-30

Debatt

2021-12-01

Beslut

2021-12-01

Motion till riksdagen 2021/22:4337 av Jakob Olofsgård m.fl. (L) med anledning av prop. 2021/22:58 Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och ökade incitament för naturvården i skogen med frivillighet som grund Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en kontrollstation

Inlämnad

2021-12-01

Förslag

6

Datum

2021-12-01

Utskottsberedning

2021/22:MJU18

Riksdagsbeslut

(6 yrkanden): 6 avslag

Riksdagen riktade nio tillkännagivanden till regeringen med åtgärder för att rädda fiskbestånden i Östersjön. I tillkännagivandena uppmanar riksdagen regeringen att

• agera för att dels flytta ut trålgränsen på prov, dels - med vissa undantag - begränsa det trålfiske som tillåts innanför trålgränsen
• verka för en ny översyn av förvaltningsplanen för torsk, sill, strömming och skarpsill i Östersjön
• se till att Sverige är aktiv som medlem i regionala samarbetsorgan och i Internationella havsforskningsrådet (ICES) genom att bland annat ta till vara på möjligheten att begära underlag från ICES
• se till att bland annat det småskaliga fisket, fisket som går direkt till livsmedel och tillhörande förädling och beredningsindustri inte drabbas oproportionerligt negativt, exempelvis om fiskekvoterna sänks kraftigt
• komma med ytterligare konkreta åtgärder för att minska regelkrånglet vid licensgivning för småskaligt fiske och fiskförädling, bland annat för att underlätta för nyrekrytering och generationsskiften
• öka jakten på skarv genom att tillåta allmän skyddsjakt på skarv på eget initiativ och utreda möjligheterna till allmän jakttid på skarv, samt överväga ytterligare åtgärder för att begränsa skarvstammens tillväxt
• öka jakten på säl genom större licenstilldelning för säljakt och genom att underlätta för de jägare som jagar säl.
• agera för att begränsa tillväxten av storspiggsbestånden
• ta initiativ för att få bättre kunskapsunderlag om vattenkraftverkens ekologiska betydelse och passagelösningar samt fler åtgärder i fråga om vattenkraftverkens påverkan på hotade arter.

Tillkännagivandena har sin grund i ett så kallat utskottsinitiativ från miljö- och jordbruksutskottet. Ett utskottsinitiativ betyder att förslaget har väckts i utskottet och inte bygger på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion.

Förslagspunkter

9

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

20, 94 minuter

Justering

2021-11-18

Datum

2021-11-24

Bordläggning

2021-11-24

Debatt

2021-11-25

Beslut

2021-11-25

Riksrevisionen har granskat statens ansvar för djurs hälso- och sjukvård. Riksrevisionen anser att regeringens och Jordbruksverkets styrning och uppföljning inom området måste bli bättre. Den veterinära servicen riskerar att bli bristfällig i delar av landet. Dessutom upprätthålls inte konkurrens på likartade villkor inom veterinärmarknaden.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens granskning. Riksdagen konstaterar att regeringen bland annat har tillsatt en utredning för att se över vilka åtgärder som behövs för en långsiktigt välfungerande hälso- och sjukvård för djur. Utredningen och regeringens budgetproposition för 2022 tar även upp behovet av fler utbildningsplatser för veterinärer och djursjukskötare, vilket välkomnas av riksdagen.

Riksdagen sa nej till motionsförslag inom området och lade med detta skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

7, 46 minuter

Justering

2021-11-09

Datum

2021-11-10

Bordläggning

2021-11-17

Debatt

2021-11-18

Beslut

2021-11-18

Riksdagen sa ja till delar av regeringens förslag om stärkt skydd för hyresgäster.

Hyresnämnden, en domstolsliknande nämnd, ska kunna förelägga fastighetsägaren att åtgärda brister i förvaltningen när ett hyreshus missköts. Vidare ska en hyresgäst i vissa fall ha rätt till ett nytt hyresavtal av hyresvärden när en bostadslägenhet förstörs genom exempelvis en brand. Utöver det ska regeln om kostnadsbaserad hyra vid privatuthyrning kompletteras med en möjlighet att bestämma hyran efter lägenhetens bruksvärde. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2022.

Riksdagen sa samtidigt nej till regeringens förslag att väsentliga hyreshöjningar till följd av renoveringar ska fasas in i ett lugnare tempo samt att möjligheten för en hyresvärd som är en privatperson att säga upp ett hyresavtal i förtid tas bort. Riksdagen anser att befintliga regler tillgodoser både hyresgästens och hyresvärdens intressen på ett rimligt sätt.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

10

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

34, 116 minuter

Justering

2021-11-11

Datum

2021-11-15

Bordläggning

2021-11-17

Debatt

2021-11-18

Beslut

2021-11-18

Riksdagen har behandlat ett meddelande från EU-kommissionen om en långsiktig vision för EU:s landsbygdsområden fram till år 2040. Riksdagen välkomnar visionen och konstaterar att den är i linje med målen för den svenska landsbygdspolitiken och livsmedelsstrategin.

Riksdagen betonade vikten av att åtgärder skapar mervärde för medborgarna och att de anpassas till lokala och regionala behov. Detaljregleringar på EU-nivå måste undvikas när nationella lösningar är mer ändamålsenliga. Riksdagen lade EU-kommissionens utlåtande till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

12, 69 minuter

Justering

2021-10-19

Datum

2021-10-21

Bordläggning

2021-10-26

Debatt

2021-10-27

Beslut

2021-10-27

Motion till riksdagen 2021/22:4199 av Johan Pehrson m.fl. (L) Liberal klimatpolitik omställning i en växande ekonomi Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för ökad export av varor och tjänster med liten klimatpåverkan, som ett verktyg i det globala klimatarbetet,

Inlämnad

2021-10-05

Förslag

94

Datum

2021-10-05

Utskottsberedning

2021/22:CU13 2021/22:CU3 2021/22:CU8 2021/22:MJU15 2021/22:MJU18 2021/22:MJU20 2021/22:MJU21 2021/22:MJU29 2021/22:NU12 2021/22:NU15 2021/22:NU19 2021/22:NU20 2021/22:NU21 2021/22:SkU13 2021/22:SkU15 2021/22:TU12 2021/22:TU16 2021/22:TU5 2021/22:TU7 2021/22:TU7 2021/22:TU9 2021/22:TU8 2021/22:UU10

Riksdagsbeslut

(94 yrkanden): 94 avslag1 bifall

Motion till riksdagen 2021/22:4181 av Johan Pehrson m.fl. (L) Ny start för Sverige Liberalernas budgetmotion för 2022 Innehållsförteckning Förslag till riksdagsbeslut 1 Inledning 2 Liberalernas finansplan 2.1 Det ekonomiska läget 2.2 Liberalernas ekonomiska politik 3 En skola för kunskap och bildning 3.1 Liberalernas

Inlämnad

2021-10-05

Förslag

14

Datum

2021-10-05

Utskottsberedning

2021/22:FiU1

Riksdagsbeslut

(14 yrkanden): 14 avslag

Motion till riksdagen 2021/22:3982 av Jakob Olofsgård m.fl. (L) Liberal politik för levande hav och vatten Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att havet ska förvaltas långsiktigt hållbart och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs

Inlämnad

2021-10-05

Förslag

34

Datum

2021-10-05

Utskottsberedning

2021/22:CU13 2021/22:MJU14 2021/22:MJU15 2021/22:MJU17 2021/22:MJU23 2021/22:MJU24 2021/22:MJU25 2021/22:NU11 2021/22:TU12

Riksdagsbeslut

(34 yrkanden): 32 avslag, 2 bifall,

Motion till riksdagen 2021/22:3981 av Jakob Olofsgård m.fl. (L) Liberal politik för naturvård och biologisk mångfald Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillhandahålla riktade informationsinsatser gällande allemansrätten, smitta från matavfall och inrapportering

Inlämnad

2021-10-05

Förslag

22

Datum

2021-10-05

Utskottsberedning

2021/22:CU13 2021/22:MJU16 2021/22:MJU21 2021/22:MJU23 2021/22:MJU24 2021/22:MJU24 2021/22:MJU22 2021/22:MJU25 2021/22:MJU27 2021/22:MJU29

Riksdagsbeslut

(22 yrkanden): 22 avslag

Motion till riksdagen 2021/22:3965 av Johan Pehrson m.fl. (L) Liberal integrationspolitik Innehållsförteckning Förslag till riksdagsbeslut Liberal integrationspolitik Mål och styrning för integrationspolitiken Mål för integrationspolitiken Inga utsatta områden 2030 ska vara vägledande för statens budget Integrationsskulden

Inlämnad

2021-10-05

Förslag

70

Datum

2021-10-05

Utskottsberedning

2021/22:AU6 2021/22:AU7 2021/22:AU8 2021/22:AU9 2021/22:FiU25 2021/22:JuU22 2021/22:JuU23 2021/22:JuU24 2021/22:JuU26 2021/22:JuU44 2021/22:KrU2 2021/22:KrU5 2021/22:KrU6 2021/22:KrU8 2021/22:KU29 2021/22:KU30 2021/22:SfU13 2021/22:SfU17 2021/22:SfU20 2021/22:SkU13 2021/22:SkU14 2021/22:SkU17 2021/22:SoU19 2021/22:UbU15 2021/22:UbU16 2021/22:UbU18 2021/22:UbU19 2021/22:UbU23

Riksdagsbeslut

(70 yrkanden): 67 avslag, 3 bifall,