Jakob Olofsgård (Lib)

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om tydligare ersättningsregler vid avslag på ansökningar om tillstånd till avverkning i fjällnära skog. Förslagen innebär bland annat att

• en ny bestämmelse förs in om att pågående markanvändning på produktiv skogsmark i fjällnära skog ska förutsättas vara skogsbruk
• ersättning kan ges om det försvårar den pågående markanvändningen mycket inom den del av fastigheten som berörs
• det inte är möjligt att få ersättning mer än en gång för samma område eller för samma hänsyn till naturvårdens och kulturmiljövårdens intressen
• uppgifter om avslagsbeslut och utbetalad ersättning ska göras offentlig
• tillstånd till avverkning i fjällnära skog ska gälla i fem år.

Regeringen gör det också tydligt att arbetssätt och verktyg ska utvecklas för att göra det mer attraktivt för skogsägaren att välja formellt skydd som alternativ till tillståndsansökningar.

Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2022.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

7

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

7, 62 minuter

Justering

2022-06-09

Datum

2022-06-14

Bordläggning

2022-06-21

Debatt

2022-06-22

Beslut

2022-06-22

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om straffbestämmelser till EU:s förordning om fartygsåtervinning. Bestämmelserna innebär att fartygsägare kan få böter om de lämnar vilseledande eller oriktiga uppgifter när fartygets återvinningsplan upprättas. Driftsansvariga för återvinningsanläggningarna kan få böter om ett fartyg återvinns på ett annat sätt än vad som är bestämt enligt fartygets återvinningsplan.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 september 2022.

Riksdagen har också behandlat cirka 220 förslag om övergripande miljöfrågor i motioner från den allmänna motionstiden 2021. Några av förslagen ligger till grund för uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, som riksdagen beslutade att rikta till regeringen. Tillkännagivandena rör frågor om

• klassificering av jordbruket
• proportionalitetsprincipen och rätten till ersättning
• äganderätten i beslut och ställningstaganden och utbetalning av ersättning vid beslut om formellt skydd
• arbetet med grön infrastruktur
• tidsfrist vid miljöprövning
• djurskydds- och miljökrav vid offentlig upphandling av livsmedel
• Århuskonventionens talerättsregler.

Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag.

Behandlade dokument

94

Förslagspunkter

26

Reservationer

49 

Anföranden och repliker

24, 106 minuter

Justering

2022-06-07

Datum

2022-06-08

Bordläggning

2022-06-10

Debatt

2022-06-13

Beslut

2022-06-14

Riksdagen sa ja till ändringar i bostadsrättslagen som ska stärka det rättsliga skyddet för den som köper eller äger en bostadsrätt. Bland annat stärks skyddet för köparen kring förhandsavtal och upplåtelseavtal, samt att krav på ekonomisk plan och intygsgivare skärps. Dessutom ska en medlem i en bostadsrättsförening inte kunna ha mer än en röst på föreningsstämman. 

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2023 förutom i den del som avser den ekonomiska planen och intygsgivarna, som börjar gälla den 1 januari 2024.

Riksdagen riktar också ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen att utreda hur reglerna om andra föravtal än förhandsavtal kan tydliggöras och skärpas och återkomma med ett förslag.

Riksdagen riktar även ett tillkännagivande till regeringen om att utreda hur regleringen kring förhandsavtal kan skärpas ytterligare.

Riksdagen sa nej till övriga motionsyrkanden.

 

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

5

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

5, 38 minuter

Justering

2022-06-02

Datum

2022-06-03

Bordläggning

2022-06-08

Debatt

2022-06-09

Beslut

2022-06-14

Riksdagen sa nej till förslag från regeringen om att lätta på strandskyddet i så kallade strandnära utvecklingsområden. Ett sådant område kännetecknas bland annat av att tillgången till obebyggt strandskyddat område är god, såväl inom området som i den omgivande trakten. I förslaget ingår en minskning av strandskyddsområdet vid små insjöar och smala vattendrag, till 25 meter. Regeringen vill också att det ska bli lättare att få dispens för att kunna upphäva även det återstående strandskyddet vid dessa vatten. Regeringens förslag innebär också att strandskyddet ska stärkas och förtydligas, bland annat i områden som har särskild betydelse för djur- och växtlivet och i områden där bebyggelsetrycket är högt.

Bakom riksdagens beslut om nej till regeringens förslag står motioner som lämnats in med anledning av regeringens förslag. Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag, inklusive förslag i motioner från allmänna motionstiden 2021.

Behandlade dokument

45

Förslagspunkter

8

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

25, 110 minuter

Justering

2022-05-19

Datum

2022-05-24

Bordläggning

2022-05-30

Debatt

2022-05-31

Beslut

2022-06-01

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till en ny växtskyddslag samt en ändring i skogsvårdslagen. Den nya lagen innebär att svensk rätt anpassas till EU-förordningen om skyddsåtgärder mot växtskadegörare och EU-förordningen om offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet i livsmedelskedjan.

Syftet med såväl EU-förordningarna som den nya växtskyddslagen är att ge ett bättre och effektivare skydd mot växtskadegörare.

Riksdagen riktar också sju tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen kring och om:

• utformningen av avgifter för offentlig kontroll enligt den nya växtskyddslagen
• tillståndsprövningar av växtskyddsmedel
• det ömsesidiga erkännandet av produktgodkännanden
• godkännandeprocessen för glyfosat
• Sveriges beredskapsförsörjning av kritiska kemikalier
• den europeiska kemikaliemyndighetens (Echas) förslag till förbud mot avsiktligt tillsatt mikroplast i kemiska produkter.
• verka för att åtgärder vidtas för att långsiktigt fasa ut PFAS ur konsumentprodukter och förpackningsmaterial som är avsedda för livsmedelsändamål inom hela EU.  

Riksdagen sa nej till övriga motionsyrkanden om kemikaliepolitiska åtgärder. Anledningen är att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.

Den nya växtskyddslagen och ändringen i skogsvårdslagen börjar gälla den 1 juli 2022.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

16

Reservationer

17 

Anföranden och repliker

11, 70 minuter

Justering

2022-05-19

Datum

2022-06-08

Bordläggning

2022-05-30

Debatt

2022-05-31

Beslut

2022-06-01

Riksdagen vill se förändringar i det svenska artskyddet och uppmanar regeringen i ett tillkännagivande att vidta flera åtgärder:

• Fågeldirektivet och art- och habitatdirektivet bör regleras var för sig så att de strikta bestämmelserna för hotade arter i art- och habitatdirektivet inte tillämpas på alla vilda fåglar.
• Regeringen bör förtydliga att nationella fridlysta arter inte avsevärt ska kunna försvåra skogsbruk.
• Det ska förtydligas att en markägare ska kunna få ersättning vid ett förbud att bruka marken med hänvisning till artskyddet.
• Regeringen bör tydligt reglera att det är staten som ansvarar för att utreda om det finns skyddade arter i ett område, inte skogsägaren.

Tillkännagivandet lades fram som ett utskottsinitiativ från miljö- och jordbruksutskottet, det vill säga att förslaget väcktes i utskottet och inte bygger på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion.

Riksdagen riktade också tre tillkännagivanden till regeringen som bygger på motioner från den allmänna motionstiden 2021. Två av dem handlar om förvaltning av vargstammen:

• Det bör finnas regionala förvaltningsplaner för varg, eftersom vargstammen varierar över landet. Riksdagen anser också att referensvärdet för vargstammen - det vill säga hur många vargar som krävs för att vargstammen ska anses ha gynnsam bevarandestatus - bör vara, mellan 170 och 270 vargar. Dock bör det hållas i det nedre spannet om 170 individer, bland annat med tanke på att vargpopulationen förtätats.
• Regeringen bör undersöka ett samarbete med Norge om förvaltningen av den skandinaviska vargstammen eftersom populationen rör sig i båda länderna.

Det tredje tillkännagivandet handlar om att anlägga och restaurera ålgräsängar för att gynna den biologiska mångfalden i havsvikar och kustnära havsområden.

Behandlade dokument

104

Förslagspunkter

20

Reservationer

27 

Anföranden och repliker

24, 112 minuter

Justering

2022-05-05

Datum

2022-05-05

Bordläggning

2022-05-11

Debatt

2022-05-12

Beslut

2022-05-18

Motion till riksdagen 2021/22:4725 av Johan Pehrson m.fl. (L) med anledning av prop. 2021/22:100 2022 års ekonomiska vårproposition Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som anförs i motionen. Maktskifte för skolan Liberalernas vårmotion 2022

Inlämnad

2022-05-04

Förslag

1

Datum

2022-05-04

Utskottsberedning

2021/22:FiU20

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Riksdagen beslutade att rikta fem uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen som rör

• veterinärers möjligheter att anmäla när de misstänker illegal införsel av hundar och andra sällskapsdjur
• Tullverkets möjligheter att stoppa fordon för att söka efter hundar
• insatser mot organiserad smuggling av sällskapsdjur
• ett globalt avtal om användning av antibiotika
• hur förbudet mot att kupera svansar efterlevs.

Riksdagen beslutade om dessa tillkännagivanden i samband med behandlingen av cirka 200 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 om djurskydd. Riksdagen sa nej till de övriga motionsförslagen, framför allt med hänvisning till att vissa åtgärder redan vidtagits och att arbete pågår med en del av de frågor som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

53

Förslagspunkter

49

Reservationer

50 

Anföranden och repliker

8, 71 minuter

Justering

2022-04-21

Datum

2022-04-25

Bordläggning

2022-04-27

Debatt

2022-04-28

Beslut

2022-04-28

Regeringen bör omgående prioritera arbetet med att se över reglerna för vissa upplåtelseformer för bostäder, till exempel ägarlägenheter. Det anser riksdagen, som riktar två uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen.

Enligt tillkännagivandena bör regeringen skyndsamt

• återkomma till riksdagen med förslag som gör det möjligt att omvandla befintliga bostäder till ägarlägenheter
• tillsätta en utredning med syfte att utreda ett hyrköpsystem.

Enligt riksdagen bör regeringen prioritera arbetet med frågorna i enlighet med tidigare tillkännagivanden. En ägarlägenhet är en boendeform i flerbostadshus där ägaren, utöver rätten att bo i lägenheten, även äger själva lägenheten och har lagfart på den. Ett hyrköp innebär att ett en person först hyr bostaden under en tid och sedan köper den.

Beslutet om tillkännagivanden kom i samband med behandlingen av cirka 110 förlag i motioner gällande boende- och hyresfrågor från den allmänna motionstiden 2021. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Behandlade dokument

28

Förslagspunkter

11

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

16, 87 minuter

Justering

2022-04-21

Datum

2022-04-22

Bordläggning

2022-04-26

Debatt

2022-04-27

Beslut

2022-04-28

Riksdagen ska ge regeringen utvidgad rätt att besluta om vissa undantag från regler på plan- och byggområdet. Detta för att vid en särskilt stor tillströmning snabbt kunna ordna tillfälliga boenden till personer som kommer till Sverige, exempelvis från Ukraina. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Enligt förslaget omfattas boenden inte bara för asylsökande, utan även för personer som ansöker om eller har uppehållstillstånd med tillfälligt skydd eller efter tillfälligt skydd och som inte är folkbokförda i Sverige.

Lagändringen börjar gälla den 2 maj 2022, men föreskrifter från regeringen som meddelas med stöd av den utvidgade rätten ska få tillämpas redan från och med den 15 mars 2022.

Riksdagen sa nej till ett förslag i en motion.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

4, 15 minuter

Justering

2022-04-26

Datum

2022-04-26

Bordläggning

2022-04-26

Debatt

2022-04-27

Beslut

2022-04-27

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi (S) Landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg (S) Kulturminister Jeanette Gustafsdotter (S) Bostadsminister och biträdande arbetsmarknadsminister Johan Danielsson (S)​Socialförsäkringsminister Ardalan

Datum

2022-04-21

Motion till riksdagen 2021/22:4665 av Jakob Olofsgård m.fl. (L) med anledning av prop. 2021/22:210 Tidigt kommunalt ställningstagande till vindkraft Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår propositionen. Sammanfattning Om förslagen i proposition 2021/22:210 Tidigt kommunalt ställningstagande till vindkraft skulle

Inlämnad

2022-04-20

Förslag

1

Datum

2022-04-20

Utskottsberedning

2021/22:MJU28

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 bifall,

Motion till riksdagen 2021/22:4568 av Jakob Olofsgård m.fl. (L) med anledning av prop. 2021/22:168 En ökad differentiering av strandskyddet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen beslutar att 7 kap. 13 a miljöbalken (1998:808) ges den lydelse som anges i motionens bilaga. Riksdagen beslutar att 7 kap. 18 c miljöbalken

Inlämnad

2022-04-06

Förslag

3

Datum

2022-04-06

Utskottsberedning

2021/22:MJU27

Riksdagsbeslut

(3 yrkanden): 2 avslag, 1 bifall,

Motion till riksdagen 2021/22:4552 av Viktor Wärnick m.fl. (M, L) med anledning av prop. 2021/22:171 Tryggare bostadsrätt Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår regeringens förslag om att omöjliggöra andra föravtal än förhandsavtal. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skyndsamt tydliggöra

Inlämnad

2022-04-06

Förslag

4

Datum

2022-04-06

Utskottsberedning

2021/22:CU24

Riksdagsbeslut

(4 yrkanden): , 4 bifall,

Riksdagen sa nej till cirka 140 förslag i motioner om bostadspolitik från den allmänna motionstiden 2021. Anledningen är att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp.

Motionerna handlar bland annat om bostadsanpassningsbidrag, översyn av redovisningsregler för att underlätta bostadsbyggande på landsbygden, behovsbostäder, investeringsfond för utsatta områden och kollektiva boendeformer.

Behandlade dokument

48

Förslagspunkter

8

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

19, 75 minuter

Justering

2022-03-24

Datum

2022-03-25

Bordläggning

2022-03-29

Debatt

2022-03-30

Beslut

2022-03-30

För att stärka ägande- och brukanderätten och erbjuda skogsägare alternativ när värdefull skog skyddas har regeringen föreslagit nya ersättningsmarker och ett utökat markförsäljningsprogram från Sveaskog. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Riksdagen gav regeringen rätt att överföra en sammanlagd areal om högst 25 000 hektar icke skyddsvärd produktiv skogsmark från det statliga skogsbolaget Sveaskog AB till staten för att sedan användas som ersättningsmark.

Efter förslag från regeringen beslutade riksdagen också att inriktningen på Sveaskogs nuvarande markförsäljningsprogram ändras. Totalt ska 60 000 hektar icke skyddsvärd produktiv skogsmark kunna erbjudas som alternativ ersättningsform för skyddsvärd skogsmark. Det är en ökning från de kvarvarande 27 300 hektar som i dag finns inom Sveaskogs markförsäljningsprogram.

Riksdagen riktade också fyra uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen i skogspolitiska frågor. Tillkännagivandena handlar om

• beräkningsmetoder för skyddad natur vid rapporteringen till Europeiska miljöbyrån
• en regelbunden översyn av formellt skyddade områden med möjligheter till förändringar
• en översyn av skogspolitiken i förhållande till hur bioekonomins roll i klimatomställningen kan stärkas
• ytterligare åtgärder för att bekämpa granbarkborren i skyddade områden samt kompensation till enskilda skogsägare.

Behandlade dokument

56

Förslagspunkter

59

Reservationer

83 

Anföranden och repliker

32, 129 minuter

Justering

2022-03-17

Datum

2022-03-22

Bordläggning

2022-03-23

Debatt

2022-03-24

Beslut

2022-03-30

Den nationella planen för moderna miljövillkor innehåller så kallade prövningsgrupper och tidsplan för omprövningar av svensk vattenkraft. Riksdagen beslutade att rikta en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen som gäller den nationella planen. Riksdagen anser att tidsplanen för omprövningarna behöver justeras om inte regeringens prövning av vattenmyndigheternas förslag till åtgärdsprogram för tidsperioden 2021-2027 är klar när ansökningstiden för nästa prövningsgrupp löper ut.

Vidare bör regeringen se till att alla nödvändiga åtgärder för att minska omprövningarnas negativa effekter på vattenkraftselen vidtas och att de undantag som EU-rätten medger används fullt ut.

Tillkännagivandet har sin bakgrund i ett utskottsinitiativ, det vill säga att det är ett utskott som har tagit initiativ till förslaget och det kommer inte från en regeringsproposition eller en motion från ledamöter, som är det vanliga.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 44 minuter

Justering

2022-03-17

Datum

2022-03-17

Bordläggning

2022-03-18

Debatt

2022-03-22

Beslut

2022-03-23

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Biståndsminister Matilda Ernkrans (S) Skolminister Lina Axelsson Kihlblom (S) Energi- och digitaliseringsminister Khashayar Farmanbar (S) Statsrådet Johan Danielsson (S)​Biståndsminister Matilda Ernkrans (S) besvarar såväl allmänpolitiska frågor som frågor inom sitt eget ansvarsområde.

Datum

2022-03-17

Riksdagen riktade tre uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen om olika åtgärder inom fiskeripolitiken. Tillkännagivandena handlar om

• en samlad utvärdering om EU-ländernas förvaltningsplaner för ål
• att landningsskyldigheten, det vill säga att oönskad fångst inte får kastas ut, ska genomföras och följas i alla EU-länder
• det regionala, lokala och småskaliga fiskets betydelse för den svenska livsmedelsstrategin.

Riksdagen fattade sitt beslut i samband med behandlingen av motioner från den allmänna motionstiden 2021 om fiskeripolitik. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motionerna.

Behandlade dokument

43

Förslagspunkter

17

Reservationer

24 

Anföranden och repliker

16, 88 minuter

Justering

2022-03-03

Datum

2022-03-08

Bordläggning

2022-03-15

Debatt

2022-03-16

Beslut

2022-03-17

Fredagen den 4 mars klockan 9 håller riksdagen en särskild debatt om den ekonomiska situationen inom de gröna näringarna. Debatten har begärts av Kristdemokraterna. Från regeringen deltar landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg (S). Debatten går att se direkt eller i efterhand via riksdagens webb-tv.

Datum

2022-03-04