Riksdagen.se använder JavaScript för vissa funktioner, till exempel webb-tv. För att kunna titta på webb-tv så behöver du ha JavaScript aktiverat i din webbläsare.
Fredag 17 september 2021 Seminarium Riksdagen anordnar den 22 september ett seminarium på temat Tjänstemannarollen – en nationell och internationell angelägenhet för att hedra Dag Hammarskjölds minne. Seminariet görs i samarbete med Dag Hammarskjölds Minnesfond och talman Andreas Norlén är värd.
Fredag 17 september 2021 Debatt Den 20 september lämnar finansminister Magdalena Andersson (S) regeringens budgetproposition för 2022 till riksdagen. Efter det följer en debatt med riksdagspartiernas ekonomisk-politiska företrädare. Med debatten börjar höstens budgetarbete i riksdagen.
Torsdag 16 september 2021 Seminarium På den internationella demokratidagen den 15 september hölls ett seminarium om demokratin i riksdagen. Det handlade om demokratin i dag med samtal om ungas roll i demokratin samt demokratins historia och framtid. Talmannen, statsministern, demokratiministern, forskare och representanter för ungdomsorganisationer medverkade.
Torsdag 16 september 2021 Förslag till beslut Regeringen bör pröva vattenmyndigheternas åtgärdsprogram för 2021-2027 och bland annat se till att möjligheter till undantag vid klassificering av vatten utnyttjas och att platsspecifika bedömningar utförs. Det anser miljö- och jordbruksutskottet som föreslår att riksdagen riktar fyra tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om detta. Flera partier har synpunkter på förslaget i reservationer.
Onsdag 15 september 2021 Den 13–15 september gjorde talmannen för nationalrådet, underhuset, i det österrikiska parlamentet Wolfgang Sobotka ett officiellt besök i Sverige och riksdagen.
Onsdag 15 september 2021 Press Den 16–18 september besöker talmännen från de tre baltiska länderna Lettland, Litauen och Estland Sverige och riksdagen för att uppmärksamma Sveriges 30-åriga diplomatiska relationer med Baltikum.
Onsdag 15 september 2021 Debatt Onsdagen den 15 september hölls det nya riksmötets första partiledardebatt. I partiledardebatten får partiledarna för alla riksdagspartier chansen att argumentera för den politik de vill föra. Debatten går att se i efterhand via webb-tv.
Tisdag 14 september 2021 Evenemang Tisdag den 14 september ägde riksmötets öppnande rum. Det markerade starten på riksdagens nya arbetsår, riksmötet 2021/22. Ta del av evenemanget på riksdagens webbplats och i sociala medier.
För hundra år sedan blev Sverige en demokrati med allmän och lika rösträtt. Det firar riksdagen genom att levandegöra historien och lyfta olika tankar om demokrati i dag och i framtiden genom bland annat utställningar, studiematerial, filmer och tittskåp. Besök webbplatsen Fira demokratin för mer information om demokratifirandet och var och när du kan delta.
Webbplatsen Fira demokratin!
Hur påverkas Sverige av medlemskapet i EU, vad gör EU:s olika institutioner och hur kommer en EU-lag till? På riksdagens webbplats med EU-information får du en övergripande bild av hur EU-arbetet fungerar och hur EU och Sverige hänger ihop.
Webbplatsen Sveriges riksdags EU-information
Lär dig mer om riksdagens arbete och beslut i filmserien Demokrati pågår. Här ser du första delen Riksdagen och demokratin. Foto: Riksdagsförvaltningen
Under allmänna motionstiden får ledamöterna lämna motionsförslag om nästan vad som helst. Den allmänna motionstiden pågår mellan den 14 september och den 5 oktober. Foto: Riksdagsförvaltningen.
Den 15 september ägde riksmötets första partiledardebatt rum. Riksmötet är riksdagens arbetsår, som börjar i september och pågår till dess att nästa riksmöte börjar i september året därpå. Det hålls vanligen fyra partiledardebatter under ett riksmöte – i september, november, januari och juni.
De inledande anförandena i debatterna hålls i talarstolen på podiet. Nooshi Dadgostar (V) tog bland annat upp pensionssystemet och sjukförsäkringen i sitt inledande anförande.
Ebba Busch (KD) tog bland annat upp vikten av att skapa en samhällsgemenskap och av att kunna samarbeta med alla i sitt första anförande.
Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni är inte invald i riksdagen. Hon ersattes därför av Johan Pehrson (L), som är gruppledare för Liberalernas riksdagsgrupp. Johan Pehrson tog bland annat upp skolan och integrationspolitiken i sitt inledande anförande.
Märta Stenevi (MP) talade i sitt anförande bland annat om klimatförändringar och vikten av att arbeta förebyggande för att motverka våld.
Tidigare under coronapandemin kom riksdagspartiernas gruppledare bland annat överens om att enbart 55 ledamöter skulle delta vid voteringar i kammaren och att antalet ledamöter i kammaren vid debatter skulle vara begränsat. Men från och med det nya riksmötets öppnande upphörde flera av begränsningarna, bland annat vad gäller antalet ledamöter som får vistas i kammaren under debatter.
Efter den första omgången anföranden följer en andra omgång där det är replikrätt. Replikerna tas i talarstolarna framför podiet. Jimmie Åkesson (SD) och Stefan Löfven (S) debatterade bland annat frågor om rättsstaten och hot mot demokratin.
Annie Lööf (C) och statsminister Stefan Löfven (S) i talarstolarna framför podiet i kammaren.
Den här partiledardebatten var statsminister Stefan Löfvens (S) sista eftersom han avgår som partiledare senare i höst. Här tar Stefan Löfven och Moderaternas partiledare Ulf Kristersson varandra i hand efter att Löfven avtackats av sina partiledarkolleger. I bakgrunden applåderar riksdagens talman Andreas Norlén.
Den 14 september ägde riksmötets öppnande rum. Öppnandet är en ceremoni med gamla anor som markerar inledningen på ett nytt riksdagsår. I samband med öppnandet uppmärksammades att det är hundra år sedan Sverige blev en demokrati med allmän och lika rösträtt.
Talman Andreas Norlén välkomnar riksdagsledamöterna till ett nytt arbetsår. Till vänster förste vice talman Åsa Lindestam (S).
Livgardet på Riksplan i väntan på att ledamöter och gäster ska anlända.
Ledamöter och gäster är på väg mot Riksdagshuset. Livgardet står utmed vägen.
Anne-Li Sjölund (C) och Martina Johansson (C) anländer till Riksplan i folkdräkt.
Som traditionen bjuder deltar fanbärare vid öppnandet. I år kom fanbärarna från föreningen Östergötlands Barn som stöder barn och ungdomar med långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning.
Per Bolund (MP) och fanbärare vid entrén till Riksdagshuset.
Solange Omale Bayibsa (S) och Jamal El-Haj (S) i trapphallen.
Andreas Carlson (KD) fotograferar partikamrater i trapphallen.
Riksdagens äldsta ledamot Barbro Westerholm (L) tillsammans med partikollegan Mats Persson (L). Till vänster Svante Hammarskiöld.
Kungaparet och kronprinsessparet samt talmannen lyssnar på musiken i trapphallen.
Statsminister Stefan Löfven (S) läste upp regeringsförklaringen.
Ledamöter lyssnar under ceremonin i kammaren.
Riksdagsledamot Johan Forsell (M) och partiledare Ulf Kristersson (M) i kammaren.
Ingemar Kihlström (KD) och Caroline Nordengrip (SD) lyssnar.
Många riksdagsledamöter var närvarande. I mitten Malcolm Jallow Momodou (V).
I regeringsförklaringen gick statsminister Stefan Löfven (S) igenom regeringens politik för det kommande riksmötet. Regeringen vill till exempel skärpa diskrimineringslagen och ge mer resurser till bostäder, skola, järnväg och sjukvård samt införa hårdare tag mot gängkriminaliteten.
Philip Jalmelid och Tuva B Larsen uppträdde i kammaren under ceremonin. De framförde tre sånger och ackompanjerades av pianisten Karl-Johan Ankarblom.
Som en del i riksdagens firande av demokratins genombrott för 100 år sedan tände talman Andreas Norlén en fasadbelysning på Östra riksdagshuset.
Riksmötet den 14 september markerar starten på riksdagens nya arbetsår. Öppnandet kommer att kunna följas via riksdagens webb-tv och övriga digitala kanaler. En del av temat för riksmötets öppnande i år är att det är 100 år sedan kvinnor för första gången fick rösta på samma villkor som män. På bilden ses advokat Eva Andén och hennes kollegor på väg för att rösta i riksdagsvalet 1921.
Om en statsminister väljer att avgå betyder det att hela regeringen avgår samtidigt.
När en statsminister har avgått är det talmannens uppdrag att ta fram ett förslag till ny statsminister. Talmannen pratar då med alla riksdagspartiernas företrädare för att ta reda på vilken statsministerkandidat som har tillräckligt stöd för att godkännas som statsminister och bilda regering.
När talmannen har ett förslag till ny statsminister och han har överlagt med de vice talmännen röstar riksdagen om förslaget. Om mer än hälften, det vill säga minst 175, av riksdagens ledamöter röstar mot förslaget går det inte igenom. Annars är det godkänt.
Om förslaget till statsminister godkänns av riksdagen ska statsministern så snart det kan ske efter utnämningen anmäla till riksdagen vilka personer som ska ingå i regeringen. Därefter tillträder regeringen vid en så kallad konselj på slottet där statschefen, det vill säga kungen, är ordförande.
Om förslaget inte får tillräckligt stöd måste talmannen prata med partiledarna igen, överlägga med de vice talmännen, och därefter lämna ett nytt förslag. Talmannen har fyra gånger på sig. Om inget förslag till ny statsminister får tillräckligt stöd ska ett extra val hållas inom tre månader.
Under allmänna motionstiden får ledamöterna lämna förslag, motioner, om allt som riksdagen kan ta beslut om. I år pågår allmänna motionstiden mellan 14 september klockan 10.45 och 5 oktober klockan 16.30.
Allmänna motionstiden
Med anledning av coronapandemin har regeringen med stöd av ordningslagen beslutat att begränsa antalet deltagare vid allmänna sammankomster och offentliga tillställningar.
Riksdagens arbete regleras i grundlagen (regeringsformen) och styrs inte av bestämmelserna om allmänna sammankomster och offentliga tillställningar i ordningslagen. Regeringens beslut gäller därför inte kammarens arbete.
Efter att riksdagen har fattat ett beslut, exempelvis om att ett nytt stöd ska införas med anledning av coronapandemin, ska beslutet genomföras av regeringen och myndigheterna. Ofta är det så att riksdagen fattar beslut om hur mycket pengar i statens budget som ska gå till ett nytt stöd. När riksdagen är färdig med ärendet beslutar sedan regeringen och myndigheterna ofta hur stödet ska se ut mer i detalj. Det är bland annat därför som det tar en viss tid efter ett riksdagsbeslut innan det går att ansöka om ersättning hos den myndighet som ska betala ut stödet, som till exempel Försäkringskassan.
Riksdagen har för de flesta ärenden inga så kallade kvorumregler, det vill säga ett visst minsta antal närvarande ledamöter för att vara beslutsför. När talmannen leder sammanträdet kan därför normalt en närvarande riksdagsledamot ta beslut. Om en av de vice talmannen leder sammanträdet kan hen själv ta beslut. Talmannen har inte rösträtt till skillnad från de vice talmännen.
Riksdagen och Riksdagsförvaltningen följer noga händelseutvecklingen kopplat till coronavirusets spridning i Sverige. Flera åtgärder har genomförts för att riksdagen ska kunna fortsätta arbeta trots coronaviruset. Foto: Melker Dahlstrand.
En ny digital upplevelse
En av de 349 ledamöterna sitter i riksdagen utan partibeteckning. Ledamoten har lämnat sitt parti sedan valet 2018.
Ett arbetsår i riksdagen kallas för riksmöte. Det inleds på hösten och pågår från september till september.
Det här är talman Andreas Norlén. Han är riksdagens främsta företrädare och leder riksdagens arbete.
Talmannen leder och planerar arbetet i riksdagen. Talmannen och de vice talmännen avhandlar regelbundet frågor kring riksdagsarbetet.
Riksdagens byggnader är i behov av renovering. Planen är att stegvis renovera och utveckla de olika husen för att skapa bästa möjliga förutsättningar för ledamöternas och riksdagens arbete. Först ut är ledamotshuset i Gamla stan. Foto: Ulf Grünbaum / Helikopterfoto.
Välkommen till ett specialbibliotek inom samhällsvetenskap och juridik. Riksdagens egen kunskapskälla, en del av demokratin och öppet för alla. Foto: Melker Dahlstrand.