Måndag 18 mars 2019
Regeringen bör utreda om det går att inrätta en tvåårig yrkesskola på gymnasienivå. Det tycker utbildningsutskottet som föreslår att riksdagen riktar ett tillkännagivande, en uppmaning, om det till regeringen. S, MP och V reserverar sig mot det förslaget.
Torsdag 14 mars 2019
Näringsutskottet vill att regeringen arbetar för att EU-direktiv genomförs i svensk rätt på ett sätt som inte försämrar företagens konkurrenskraft. Därför vill utskottet att riksdagen riktar en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om detta.
Regeringen bör utreda hur körkortsutbildningssystemet kan bli effektivare. Dessutom bör regeringen snarast genomföra åtgärder som begränsar illegal övningskörningsverksamhet. Det tycker trafikutskottet som vill att riksdagen riktar ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om det.
Regeringen har föreslagit att åklagare ska få rätt att utse offentliga försvarare utanför domstolarnas kontors- och beredskapstider. Justitieutskottet anser att riksdagen ska rösta nej till förslaget. Istället bör riksdagen rikta ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att införa en nationell domstolsjour som ska utföra uppgifterna.
Onsdag 13 mars 2019
Riksdagen sa ja till regeringens förslag till att avskaffa skattereduktionen för fackföreningsavgifter. Avskaffandet av skattereduktionen var en del av Moderaternas och Kristdemokraternas budgetreservation som riksdagen röstade igenom i december 2018. Skattereduktionen avskaffas från den 1 april.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en extra ändringsbudget för Europeiska investeringsbanken, EIB, för 2019. Detta eftersom det sker en kapitalhöjning för bankens medlemmar då Storbritannien avser lämna EU och därmed EIB den 29 mars 2019.
Den 13 mars arrangerade Nordiska rådets svenska delegation ett seminarium i riksdagen om jämställdhet på arbetsmarknaden. Seminariet kan ses i efterhand via riksdagens webb-tv.
Den 12 mars tog talman Andreas Norlén emot Lettlands talman Ināra Mūrniece med delegation som var på officiellt besök i Sverige.
EU-valet går till på samma sätt som valen till kommun, landsting och riksdag i Sverige. Ett röstkort skickas till alla som har rösträtt. Du kan sedan välja om du vill förtidsrösta eller rösta i vallokal på valdagen den 26 maj. Ett parti måste få minst 4 procent av rösterna för att få plats i Europaparlamentet.
Om din rätt att rösta i EU-valet på Sveriges riksdags EU-information
Den 18 juni är det planerat för debatt och beslut i riksdagen om vårändringsbudgeten för 2019 och riktlinjer för den ekonomiska politiken.
På torsdagar är det frågestund i kammaren då ledamöterna kan ställa frågor direkt till ministrarna. Statsministern kommer ungefär en gång i månaden och övriga torsdagar är fyra ministrar där.
Frågorna är inte anmälda i förväg utan ställs direkt till ministrarna. Talmannen bestämmer vilka ledamöter som får ordet. Frågestunderna ska ha ett rappt tempo med korta frågor och svar. Oftast handlar de om dagsaktuella ämnen.
En ändringsbudget är ett förslag från regeringen om att statens budget för pågående år ska ändras. En vår- respektive höständringsbudget kan lämnas i anslutning till ekonomiska vårpropositionen i april och budgetpropositionen i september.
En ändringsbudget kan omfatta allt utom ändringar av inkomstskatter i de delar som rör skatteskalor. Men avdrag på inkomstskatten kan ändras under löpande år.
Ja, regeringen kan lämna ett obegränsat antal ändringsbudgetar, om den har särskilda skäl för det.
Söndagen den 26 maj är det val till Europaparlamentet i Sverige. EU-valsidan på Sveriges riksdags EU-information är för dig som vill sätta dig in i EU-valet, vad Europaparlamentet är och din rätt att rösta.
EU-valet 2019 på Sveriges riksdags EU-information
En ny digital upplevelse
Fira demokratin! Den 17 december 1918 tog riksdagen det historiska principbeslutet att införa allmän och lika rösträtt. Under åren 2018-2022 erbjuder riksdagen bland annat seminarier, utställningar och studiematerial för att inspirera till samtal om demokratin och dess framtid. Välkommen att delta.
Ja, må den leva! Demokratin uti hundrade år
Ett arbetsår i riksdagen kallas för riksmöte. Det inleds på hösten och pågår från september till september.
Det här är talman Andreas Norlén. Han är riksdagens främsta företrädare och leder riksdagens arbete.
Talmannen leder och planerar arbetet i riksdagen. Talmannen och de vice talmännen avhandlar regelbundet frågor kring riksdagsarbetet.