Riksdagen.se använder JavaScript för vissa funktioner, till exempel webb-tv. För att kunna titta på webb-tv så behöver du ha JavaScript aktiverat i din webbläsare.
Fredag 9 juli 2021 Den 9 juli tillträdde en ny regering med Stefan Löfven (S) som statsminister. Det formella regeringsskiftet ägde rum under en skifteskonselj på slottet.
Torsdag 1 juli 2021 Den 1 juli började en rad nya lagar att gälla. Korta sammanfattningar av viktigare lagar och förordningar finns att läsa på regeringens webbplats.
En ny digital upplevelse
Lär dig mer om riksdagens arbete och beslut i filmserien Demokrati pågår. Här ser du första delen Riksdagen och demokratin. Foto: Riksdagsförvaltningen
Hur påverkas Sverige av medlemskapet i EU, vad gör EU:s olika institutioner och hur kommer en EU-lag till? På riksdagens webbplats med EU-information får du en övergripande bild av hur EU-arbetet fungerar och hur EU och Sverige hänger ihop.
Webbplatsen Sveriges riksdags EU-information
Riksdagen och Riksdagsförvaltningen följer noga händelseutvecklingen kopplat till coronavirusets spridning i Sverige. Flera åtgärder har genomförts för att riksdagen ska kunna fortsätta arbeta trots coronaviruset. Foto: Melker Dahlstrand.
För hundra år sedan blev Sverige en demokrati med allmän och lika rösträtt. Det firar riksdagen genom att levandegöra historien och lyfta olika tankar om demokrati i dag och i framtiden genom bland annat utställningar, studiematerial, filmer och tittskåp. Besök webbplatsen Fira demokratin för mer information om demokratifirandet och var och när du kan delta.
Webbplatsen Fira demokratin!
Riksdagen röstade den 21 juni ja till att rikta en misstroendeförklaring mot statsminister Stefan Löfven (S). Den 7 juli blev han på nytt vald till statsminister i riksdagens kammare. Från misstroendeomröstningen till och med dagen för skifteskonseljen tog regeringsbildningen denna gång 18 dagar.
Riksdagen röstade den 21 juni ja till Sverigedemokraternas begäran om att rikta en misstroendeförklaring mot statsminister Stefan Löfven (S). 181 ledamöter röstade ja till misstroendet, 109 ledamöter röstade nej och 51 avstod från att rösta. 8 ledamöter var frånvarande.
Riksdagens talman Andreas Norlén inledde den 29 juni sina samtal med partiföreträdare för att ta reda på vilken statsministerkandidat som hade tillräckligt stöd för att godkännas som statsminister och bilda regering. Här i samtal med Miljöpartiets språkrör Märta Stenevi och Per Bolund.
Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni på väg till sitt samtal med talmannen.
Nooshi Dadgostar (V) ska påbörja diskussionen med talman Andreas Norlén. Samtalen ägde rum inne på talmannens kontor.
Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson förde diskussion med talmannen digitalt.
Ebba Busch (KD) och talmannen fotograferades av media innan de satte sig ner för att prata.
Centerpartiets partiledare Annie Lööf. Talmannen samtalade med alla åtta riksdagspartiers partiföreträdare under dagen.
Efter att ha fört samtal med alla riksdagens partiledare och språkrör gav talmannen samma dag Ulf Kristersson (M) i uppdrag att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Ulf Kristersson (M) meddelade talmannen den 1 juli att han ville avbryta sitt sonderingsuppdrag.
Talmannen gav därefter Stefan Löfven (S) i uppdrag att undersöka sina förutsättningar för att bilda en regering som kunde tolereras av riksdagen. På en pressträff den 5 juli föreslog talmannen för riksdagen att utse Stefan Löfven (S) till statsminister på nytt.
Den 7 juli godkände riksdagen talmannens förslag till statsminister. 116 ledamöter röstade ja, 173 nej och 60 avstod från att rösta. 0 ledamöter var frånvarande. Om mer än hälften av riksdagens ledamöter, det vill säga minst 175 av dem, röstar mot förslaget går det inte igenom. Annars är det godkänt. Regeringsskiftet skedde den 9 juli.
Riksdagen röstade den 21 juni ja till att rikta en misstroendeförklaring mot statsminister Stefan Löfven (S). Stefan Löfven begärde den 28 juni att få avsluta sitt uppdrag som statsminister. Den 5 juli föreslog talman Andreas Norlén riksdagen att utse Stefan Löfven till statsminister på nytt. Förslaget godkändes av riksdagen den 7 juli. Här finns mer information om sommarens regeringsbildning.
Riksdagen deltog i Almedalsveckan som i år var ett digitalt arrangemang. Söndag till onsdag den 4–7 juli bjöd en av riksdagens talmän in en gäst i totalt fyra förinspelade samtal om demokrati, som en del av riksdagens demokratifirande. Samtalen kan ses i efterhand här under hela sommaren.
Riksdagens arbetsår, riksmötet, pågår året om. I år är det ingen aktivitet i riksdagens kammare från mitten av juli men i slutet av augusti besvarar ministrarna interpellationer i kammaren. Riksdagen kan snabbt kallas in under sommaren om det skulle behövas för att behandla brådskande ärenden.
Några utskott och EU-nämnden har möten under den här perioden. Fram till att det nya riksmötet öppnar den 14 september fortsätter ledamöterna sitt riksdagsarbete på hemorten.
Den 7 juli godkände riksdagen talmannens förslag om att utse Stefan Löfven (S) till statsminister. 116 ledamöter röstade ja, 173 nej och 60 avstod från att rösta. 0 ledamöter var frånvarande.
Reglerna säger att om mer än hälften av riksdagens ledamöter, det vill säga minst 175, röstar mot talmannens förslag till ny statsminister går det inte igenom. Annars är det godkänt.
Voteringsresultatet som helhet och hur respektive parti och ledamot röstade går att läsa här.
Stefan Löfven (S) har valts till statsminister
Med anledning av coronapandemin har regeringen med stöd av ordningslagen beslutat att begränsa antalet deltagare vid allmänna sammankomster och offentliga tillställningar.
Riksdagens arbete regleras i grundlagen (regeringsformen) och styrs inte av bestämmelserna om allmänna sammankomster och offentliga tillställningar i ordningslagen. Regeringens beslut gäller därför inte kammarens arbete.
Efter att riksdagen har fattat ett beslut, exempelvis om att ett nytt stöd ska införas med anledning av coronapandemin, ska beslutet genomföras av regeringen och myndigheterna. Ofta är det så att riksdagen fattar beslut om hur mycket pengar i statens budget som ska gå till ett nytt stöd. När riksdagen är färdig med ärendet beslutar sedan regeringen och myndigheterna ofta hur stödet ska se ut mer i detalj. Det är bland annat därför som det tar en viss tid efter ett riksdagsbeslut innan det går att ansöka om ersättning hos den myndighet som ska betala ut stödet, som till exempel Försäkringskassan.
Riksdagen har för de flesta ärenden inga så kallade kvorumregler, det vill säga ett visst minsta antal närvarande ledamöter för att vara beslutsför. När talmannen leder sammanträdet kan därför normalt en närvarande riksdagsledamot ta beslut. Om en av de vice talmannen leder sammanträdet kan hen själv ta beslut. Talmannen har inte rösträtt till skillnad från de vice talmännen.
Två ledamöter har lämnat sina partier sedan valet 2018. Ledamöterna sitter fortfarande i riksdagen, men utan partibeteckningar.
Ett arbetsår i riksdagen kallas för riksmöte. Det inleds på hösten och pågår från september till september.
Det här är talman Andreas Norlén. Han är riksdagens främsta företrädare och leder riksdagens arbete.
Talmannen leder och planerar arbetet i riksdagen. Talmannen och de vice talmännen avhandlar regelbundet frågor kring riksdagsarbetet.
Riksdagens byggnader är i behov av renovering. Planen är att stegvis renovera och utveckla de olika husen för att skapa bästa möjliga förutsättningar för ledamöternas och riksdagens arbete. Först ut är ledamotshuset i Gamla stan. Foto: Ulf Grünbaum / Helikopterfoto.
Välkommen till ett specialbibliotek inom samhällsvetenskap och juridik. Riksdagens egen kunskapskälla, en del av demokratin och öppet för alla. Foto: Melker Dahlstrand.