Riksdagen.se använder JavaScript för vissa funktioner, till exempel webb-tv. För att kunna titta på webb-tv så behöver du ha JavaScript aktiverat i din webbläsare.
Torsdag 21 januari 2021 Förslag till beslut Justitieutskottet föreslår att riksdagen ska säga nej till regeringens förslag om hur det så kallade ändringsdirektivet till EU:s vapendirektiv ska införas i svensk lag. Bland annat anser utskottet att regeringens förslag går längre än vad som egentligen krävs enligt direktivet. S och MP reserverar sig mot utskottets förslag. Utskottet vill också att riksdagen ska komma med två tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen. Flera partier har invändningar mot utskottets förslag om tillkännagivanden.
Torsdag 21 januari 2021 Förslag till beslut För att förstärka skyddet mot brott och allvarliga trakasserier i butiker har regeringen föreslagit en ny lag om tillträdesförbud till butiker. Justitieutskottet föreslår att riksdagen säger ja till förslaget men anser samtidigt att även simhallar och bibliotek bör få möjlighet att införa tillträdesförbud. Utskottet föreslår att riksdagen genom ett tillkännagivande uppmanar regeringen att återkomma med ett sådant förslag under 2021.
Torsdag 21 januari 2021 Evenemang Tisdagen den 26 januari är det precis hundra år sedan Sveriges riksdag fattade det avgörande beslutet om allmän och lika rösträtt. Det firas med en nyproducerad film och ett ljusspel på Riksdagshusets fasad.
Onsdag 20 januari 2021 Beslut För att säkra Sveriges transportbehov under den pågående coronapandemin ska giltighetstiden för yrkesförares yrkeskompetensbevis kunna förlängas med sex månader. Anledningen är att pandemin gör det svårt att genomföra den fortbildning som förarna regelbundet måste gå för att förnya sitt yrkesbevis. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Onsdag 20 januari 2021 Beslut Riksdagen vill att en oberoende undersökningskommission ska utvärdera regeringens agerande för att få de fängslade svenska medborgarna Dawit Isaak och Gui Minhai frigivna. Därför riktade riksdagen ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om det.
Onsdag 20 januari 2021 Debatt Onsdagen den 20 januari var det EU-politisk debatt i riksdagen. EU-minister Hans Dahlgren (S) inledde debatten med att redogöra för regeringens prioriteringar i EU-arbetet. Övriga riksdagspartier valde själva vem som skulle delta i debatten.
En ny digital upplevelse
För hundra år sedan blev Sverige en demokrati med allmän och lika rösträtt. Det firar riksdagen genom att levandegöra historien och lyfta olika tankar om demokrati då, nu och i framtiden. Besök webbplatsen Fira demokratin för att ta del av materialet samt få information om var och när du kan delta.
Webbplatsen Fira demokratin!
Hur påverkas Sverige av medlemskapet i EU, vad gör EU:s olika institutioner och hur kommer en EU-lag till? På riksdagens webbplats med EU-information får du en övergripande bild av hur EU-arbetet fungerar och hur EU och Sverige hänger ihop.
Webbplatsen Sveriges riksdags EU-information
Riksdagen och Riksdagsförvaltningen följer noga händelseutvecklingen kopplat till coronavirusets spridning i Sverige. Flera åtgärder har genomförts för att riksdagen ska kunna fortsätta arbeta trots coronaviruset. Foto: Melker Dahlstrand.
Den 13 januari ägde årets första partiledardebatt rum i riksdagens kammare. Under debatten fick partiledarna för alla riksdagspartier chansen att argumentera för den politik de vill föra. Det hålls vanligtvis fyra partiledardebatter om året, i januari, juni, september och november. Med anledning av coronapandemin hölls debatten den här gången utan ledamöter på plats. Alla kunde dock följa debatten via webb-tv.
Innan debatten startade höll talman Andreas Norlén ett tal med anledning av att det är 50 år sedan tvåkammarriksdagen ersattes av enkammarriksdagen, den riksdag Sverige har idag med en enda kammare.
De inledande anförandena i debatterna hålls i talarstolen på podiet. Statsminister Stefan Löfven (S) inledde partiledardebatten med ett anförande som bland annat handlade om vikten av att värna demokratin mot bakgrund av stormningen av Kapitolium i Washington D.C. i början av januari.
Moderaternas partiledare Ulf Kristersson tog i sitt anförande bland annat upp svenska coronastrategin, behovet av ett samlande nationellt ledarskap under massvaccineringen mot covid-19 och den grova kriminaliteten.
Det här var den första partiledardebatten för Vänsterpartiets partiledare Nooshi Dadgostar. Hennes anförande handlade bland annat om vård- och omsorgspersonalens insatser under coronapandemin samt om problem och behov inom svensk äldreomsorg.
Även Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch tog upp sjukvårdens och äldreomsorgens situation under coronapandemin i sitt anförande. Hon talade också om behovet av ett fungerande nationellt ledarskap under pandemin.
Efter den första omgången anföranden följer en andra omgång, där det är replikrätt. Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson och statsminister Stefan Löfven (S) debatterade bland annat demokrati och yttrandefrihet i sociala medier.
Centerpartiets partiledare Annie Lööf tog bland annat upp vikten av att värna de svenska företagen under coronapandemin i sitt anförande. Hon talade också om insatser för att motverka klimatförändringarna.
Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni är inte invald i riksdagen. Johan Pehrson (L) ersatte henne i debatten. Här debatterar han bland annat elförsörjningen i Sverige med Nooshi Dadgostar (V).
Detta var den sista partiledardebatten för Miljöpartiets avgående språkrör Isabella Lövin. Efter debatten avtackades hon av partiledarkollegorna. Av statsminister Stefan Löfven (S) fick hon en guidebok för vandringar i Höga kusten.
Med anledning av den pågående coronapandemin har riksdagspartiernas gruppledare kommit överens om att bara 55 ledamöter ska vara på plats vid omröstning i kammaren, men alla de 349 ledamöterna har kvar sina uppdrag. Inför varje omröstning bestämmer partigrupperna vilka ledamöter som ska vara på plats och rösta, det är alltså inte samma 55 ledamöter som deltar i varje omröstning. Enligt partigruppernas överenskommelse fördelas ledamöterna procentuellt i enlighet med kammarens ordinarie mandatfördelning för att spegla valresultatet.
Överenskommelsen gäller till den 23 juni 2021, men partigrupperna kommer löpande att utvärdera om behovet av den finns kvar.
Riksdagen har för de flesta ärenden inga så kallade kvorumregler, det vill säga ett visst minsta antal närvarande ledamöter för att vara beslutsför. När talmannen leder sammanträdet kan därför normalt en närvarande riksdagsledamot ta beslut. Om en av de vice talmannen leder sammanträdet kan hen själv ta beslut. Talmannen har inte rösträtt till skillnad från de vice talmännen.
I mars valde riksdagen ett stort antal suppleanter, ersättare, till utskotten och EU-nämnden, för att säkra bemanningen under den pågående coronapandemin.
Ja, åhörarläktaren är öppen som vanligt när riksdagsledamöterna debatterar och röstar i kammaren. För att minska smittspridningen under coronapandemin placeras besökarna med avstånd mellan platserna och under in- och utpassering. För närvarande är det ett begränsat antal platser.
EU:s stödpaket eller Next Generation EU som återhämtningsfonden också kallas är tänkt att bidra till EU:s återuppbyggnad efter coronapandemin. Genom att kombinera stödpaketet med långtidsbudgeten kommer EU att kunna stödja investeringar som gynnar den gröna och digitala omställningen inom EU. Stödpaketet är uppbyggt av lån och bidrag samt är begränsat i tid.
Återhämtningsplanen för EU på EU-kommissionens webbplats
En återhämtningsplan för EU på ministerrådets webbplats
Riksdagen och de andra nationella parlamenten i EU ska godkänna beslutet om EU:s egna medel, det vill säga EU:s inkomster som ska finansiera EU:s budget inklusive EU:s stödpaket med anledning av coronapandemin. De egna medlen består idag i huvudsak av avgifter från medlemsländerna. I samband med beslutet kan EU låna pengar på den öppna marknaden och därmed hantera konsekvenserna av coronautbrottet i EU.
EU:s långtidsbudget för 2021–2027 antagen på ministerrådets webbplats
Den 25 november beslutade riksdagen om ramarna i statens budget för 2021 och hur mycket vart och ett av de 27 utgiftsområdena maximalt får kosta. Därefter har riksdagen vid olika tillfällen beslutat om hur pengarna ska fördelas inom utgiftsområdena. Den 17 december avslutade riksdagen höstens arbete med statens budget för 2021. Bilden visar ett replikskifte mellan Elisabeth Svantesson (M) och Åsa Westlund (S) i debatten om budgetramarna för 2021. I bakgrunden finansminister Magdalena Andersson (S). Foto: Melker Dahlstrand
Riksdagen klar med statens budget för 2021
Två ledamöter har lämnat sina partier sedan valet 2018. Ledamöterna sitter fortfarande i riksdagen, men utan partibeteckningar.
Ett arbetsår i riksdagen kallas för riksmöte. Det inleds på hösten och pågår från september till september.
Det här är talman Andreas Norlén. Han är riksdagens främsta företrädare och leder riksdagens arbete.
Talmannen leder och planerar arbetet i riksdagen. Talmannen och de vice talmännen avhandlar regelbundet frågor kring riksdagsarbetet.
Riksdagens byggnader är i behov av renovering. Planen är att stegvis renovera och utveckla de olika husen för att skapa bästa möjliga förutsättningar för ledamöternas och riksdagens arbete. Först ut är ledamotshuset i Gamla stan. Foto: Ulf Grünbaum / Helikopterfoto.
Välkommen till ett specialbibliotek inom samhällsvetenskap och juridik. Riksdagens egen kunskapskälla, en del av demokratin och öppet för alla. Foto: Melker Dahlstrand.