Ett förstärkt konsumentskydd för skadelidande vid trafikolyckor

Just nu talar: {{ VideoModel.activelivespeaker.text }}
Spela video
Laddar...
Laddar {{loadingpercent}}%
{{ videometadata.debatetypename }} {{ videometadata.debatedate }}

den 4 februari

Interpellation

2012/13:250 Ett förstärkt konsumentskydd för skadelidande vid trafikolyckor

av Pyry Niemi (S)

till justitieminister Beatrice Ask (M)

För lite drygt ett år sedan ställde jag ett antal frågor till justitieministern i en interpellation. Det handlade om förstärkt konsumentskydd vid rättstvister mellan skadelidande med fokus på trafikskadade och försäkringsbolag. Justitieministern ansåg då att systemet fungerade och svarade: Jag har diskuterat frågan med representanter för motororganisationen FMK och personskadeförbundet RTP och avser att noggrant följa frågan om trafikskadades ställning i försäkringstvister.

Låt mig ta ett av alla de exempel på ärenden som beskrivits för mig och där den skadelidande tvingats betala alla rättegångskostnaderna vid en civilrättslig process. Det här är direkt beskrivet av en skadelidande som drivit en civilrättslig process.

Fick i dagarna ett brev från försäkringsbolaget om att betala deras rättegångskostnader på 532 902 kronor + ränta senast 130215 annars får jag betala dröjsmålsränta enligt räntelagen och ärendet överlämnas till Intrum Justitia för vidare handläggning.

I samband med en trafikolycka -98 ådrog jag mig skador i halsryggen och har därmed fått ersättning för sveda och värk samt inkomstförlust för åren 1998–2004 från försäkringsbolagets trafikförsäkring. Försäkringskassan har utifrån läkarintyg och utredningar kommit fram till 100 procent arbetsoförmåga på grund av skadorna jag ådrog mig i trafikolyckan. Jag har sedan dess haft sjukersättning (sjukpension). Sedan blev det helomvändning på oklara grunder och jag fattade ingenting.

År 2004 inleddes en mycket påfrestande process, då försäkringsbolaget började skicka brev efter brev med felaktiga och helt oväsentliga påståenden som skäl till min arbetsoförmåga och att de därför inte skulle betala ut mer inkomstförlust.

Trots Försäkringskassans beslut om varaktig sjukersättning på grund av skadorna jag ådrog mig i trafikolyckan, inledde försäkringsbolaget detta intensiva brevskrivande där de menade att orsakerna till min arbetsoförmåga var helt andra än de Försäkringskassan grundat sitt beslut om sjukersättning på.

När det var min tur att motbevisa försäkringsbolagets påståenden, hade jag alltid kort tid på mig att skaffa fram bevis och formulera svar på deras påståenden. När turen kom till försäkringsbolaget hade de oändlig tid på sig. Det tog ofta flera månader innan nästa brev damp ner i posten med nya felaktiga och oväsentliga påståenden. Utstuderad uttröttningsmetod!

Till sist, efter fem år, förstod jag att det här inte skulle upphöra. För att en gång för alla få ett slut på denna eviga karusell, tvingades jag stämma försäkringsbolaget vid domstol.

Första rättegångsdagen i tingsrätten kom försäkringsbolaget med ett förslag till förlikning som måste ha tytt på att de trodde på fördel till mig, vilket det också gjorde eftersom jag vann i tingsrätten på alla väsentliga punkter. Jag tackade nej till förlikningen då den summa jag skulle få var ett intet mot den inkomstförlust jag trots allt gjort sedan olycksdagen. Så jag gick vidare i tron att rättvisan skulle segra då sanning och fakta lades fram.

Under rättegången lades fokus på helt irrelevanta saker. Försäkringsbolaget har försökt misskreditera och underminera min trovärdighet på olika sätt. Till exempel påstod försäkringsbolagets ombud sig ha en bild på min bil och menade att den inte alls var så skadad som jag påstod. Jag hade tidigare frågat efter bilder på min bil på skroten där den lämnades in efter krocken, men de sa att det inte fanns någon eftersom de inte började ta bilder på skadade bilar förrän -99. Jag frågade även räddningstjänsten, polisen och bärgningsföretaget om de hade någon bild, men ingen hade det. Jag bad givetvis om att få se bilden ombudet påstod sig ha, men hon sa att den fanns på hotellrummet.

Rättegångens andra dag hade försäkringsbolagets ombud med sig en scannad bild i sin mobiltelefon men ville inte att den skulle vara med i rättegången. Hon blev ålagd av domaren att skicka originalbilden till mitt ombud. Naturligtvis skickades ingen originalbild eftersom bilden var förfalskad. Jag undrade vad detta var för utspel? Trodde ombudet att hon kunde bringa mig ur fattning genom att påstå sig ha en fabricerad bild?

Tre enhälliga domare och nämndemän dömde till min fördel på alla väsentliga punkter i tingsrätten. Försäkringsbolaget sökte och fick prövningstillstånd i hovrätten. Hovrätten hävde den tidigare domen från tingsrätten där tre personer var helt eniga. Hovrättens dom är helt obegriplig och direkt felaktig. Det finns inga belägg eller vetenskap i deras påståenden. Kan bara kalla det vid sitt rätta namn, rättsövergrepp! Enligt min advokat har det begåtts rättegångsfel.

För mig fanns inget annat alternativ än att söka prövningstillstånd i Högsta domstolen. Och döm om min förvåning när jag, den lilla individen, inte får prövningstillstånd när bolaget fick det trots den enhälliga domen i tingsrätten.

Det här känns oerhört rättsosäkert. Vad är min, den lilla människans rätt? Jag har ingått ett avtal med försäkringsbolaget, som innebär att jag i händelse av skada i trafiken ska ersättas för det jag förlorar till följd av skadan. Att slåss mot ett stort bolag som försäkringsbolaget är som liknelsen om David som slogs mot jätten Goliat. De har ekonomiska förutsättningar att trötta ut oss skadelidande. De kan hur lätt som helst bryta deras del av avtalet, att betala ut ersättning i händelse av olycksskada. Och vi, försäkringstagarna, verkar inte ha någon chans att få rätt hur vi än gör. Ovanstående drabbar inte bara mig utan kommer ge svåra följder med rättsosäkerhet i framtiden för nya skadade.

Min fråga till justitieministern blir således:

Kommer justitieministern att låta utreda reglerna enligt nedanstående förslag, så att den skadelidande ges mer rättvisa och ekonomiskt rimliga möjligheter att driva civilrättsliga processer gentemot försäkringsbolag vid tvister?

1. Ändra 18 kap. 1 § rättegångsbalken så att den lyder ungefär enligt följande: I den mån tvist rör konsument å ena sidan och ett försäkringsbolag å andra sidan grundat på ett försäkringsavtal är det belopp som en konsument kan förpliktas utge till försäkringsbolag maximerat till ett halvt basbelopp per domstolsinstans.

2. Ändra lagen (1993:1303) om vissa avtalsvillkor för rättsskyddsförsäkring så att ett minsta belopp om 500 000 kronor ska gälla i alla rättsskyddsförsäkringar på den svenska konsumentmarknaden.

3. Låt en särskild utredare utvärdera systemet för trafikskadade, från kontakt med Försäkringskassan, försäkringsbolag, trafikskadenämnd och till eventuell domstolsprövning. Missivet borde vara: Är systemet rättssäkert för den trafikskadade? Om inte, måste en ny modell arbetas fram enligt ovan.