Riksrevisionens rapport om upprättandet av tillfälliga gränskontroller vid inre gräns

Debatt om förslag 14 juni 2017

Protokoll från debatten

Anföranden: 12

Anf. 221 Linda Snecker (V)

Fru talman! Låt oss vara ärliga och säga vad den här debatten egentligen handlar om: en positionsförändring i svensk politik. Det var nu ett tag sedan den skedde, så man märker den nästan inte längre. Men det var när jag förra veckan fick en kram av en afghansk tjej, som utanför Riksdagshuset manifesterade sin oro över tvångsutvisningarna som sker till Afghanistan, som jag insåg att jag har vant mig. Jag har vant mig vid det hårda tonläget. Jag har vant mig vid att papperslösa jagas. Jag har vant mig vid att gränskontroller är något som behövs. Det var därför jag behövde den där kramen förra veckan - för att bli påmind om att vi alla behöver ta hand om varandra. Jag vägrar att vänja mig.

Gränskontroller och id-kontroller är en del av det politiska maktspelet. Men det är en del av spelet som är annorlunda, för det är den del av spelet som tar människors liv. Det är den del av spelet som skickar tillbaka människor till döden.

För ett år sedan debatterade vi en annan positionsförändring, den om id-kontroller. Det var en lucka i lagen som gjorde att id-kontrollerna inte skulle gälla under två veckor under sommaren. Först var det Sverigedemokraterna som lyfte fram frågan. Sedan var det regeringens tur. Luckan skulle täppas igen, och det var bråttom. Det var så bråttom att inte ens remissbehandling kunde ske. Så ser en positionsförändring ut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om upprätt-andet av tillfälliga gränskontroller vid inre gräns

Jag sa då i den debatten att jag skämdes för dem som röstade på Socialdemokraterna eller Miljöpartiet och trodde att de röstade för solidaritet, gemenskap och en human och värdig flyktingpolitik. Jag skäms fortfarande.

Jag är stolt att tillhöra det enda partiet som fortfarande kämpar. Vänsterpartiet vill se en mänsklig och välkomnande flyktingpolitik i Sverige och Europa. Alla ska ha möjlighet att söka skydd undan förföljelse och kunna få sina asylskäl prövade på ett rättssäkert sätt och ges goda möjligheter att starta ett nytt liv i sitt nya hemland. Det är genom ett utbyggt och välfungerande mottagningssystem som vi hanterar det faktum att ett stort antal människor söker sig till Sverige och Europa, inte genom att stänga gränserna.

Vänsterpartiet var emot förslaget att införa gräns- och identitetskontroller när det antogs i riksdagen liksom vi var emot att förlänga och ta bort karenstiden för kontrollerna. Införandet av gräns- och identitetskontroller har resulterat i inskränkningar i asylrätten som Vänsterpartiet starkt motsätter sig. Vänsterpartiet delar inte heller bilden av att den allmänna ordningen och den inre säkerheten är eller har varit hotade.

Ett av argumenten som användes för införandet av kontrollerna var att det skulle tvinga övriga stater i Europa att ta ett större ansvar. Vi å vår sida uttryckte oro för att införandet av kontrollerna skulle leda till en dominoeffekt med stängda gränser genom hela Europa som följd. Det är precis det som nu har skett. Införandet fick inte övriga länder i EU att ta ett större ansvar utan fick direkt motsatt effekt. Gränserna mellan Europas stater är numera stängda nästan överallt för människor på flykt.

Nya repressiva förslag läggs fram i snabb takt. Det är avtal med Turkiet, Afghanistan och en rad afrikanska länder som tecknas, och biståndsinsatser för att stoppa människor på flykt genomförs. Det är en farlig utveckling som äventyrar asylrätten och mänskliga rättigheter.

Riksrevisionen har nu granskat gränskontrollerna och menar att instruktioner, styrning och uppföljning har brustit från centralt håll. Allvarlig kritik riktas mot regeringen. Riksrevisionen anser att regeringen borde ha tagit ett större ansvar för att säkerställa att det funnits fullgoda beslutsunderlag och tillräcklig uppföljning av insatserna. Bristerna i regeringens underlag, menar Riksrevisionen, gör att det i viss mån framstår som oklart vad regeringens beslut har grundats på.

Riksrevisionen menar att förlängningen av gränskontrollerna utan ordentlig styrning och uppföljning medfört risker, särskilt då polisen redan är i en ansträngd situation.

I sammanhanget ska vi påminna oss om att Polismyndigheten inte bara avstod från att begära att gränskontrollerna skulle införas utan den motsatte sig det. Polisen motsatte sig införande av gränskontroller. Regeringen frångick därmed den ordning som regleras i utlänningsförordningen som innebär att det är den ansvariga myndigheten som ska lämna en framställan om återinförande av gränskontrollerna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om upprätt-andet av tillfälliga gränskontroller vid inre gräns

Det finns väldigt mycket som måste åtgärdas när det kommer till gränskontrollerna. Vänsterpartiet instämmer med Riksrevisionens rekommendationer om en tydligare ansvarsfördelning mellan myndigheter och om polisens beredskapsplanering.

Men framför allt måste vi ha en regering som står upp för asylrätten och som inte utvisar barn till länder där det pågår krig. Det är en regering med råg i ryggen och ett stort och rött dunkande hjärta. Den regeringen finns inte i dag. Men det finns ett parti som aldrig kommer att vika sig, som alltid kommer kämpa för dem som har det svårt och som alltid kommer att stå upp för asylrätten. Jag är medlem i det partiet. Jag yrkar bifall till reservationen.


Anf. 222 Helene Petersson i Stockaryd (S)

Fru talman! Jag vill ägna min tid åt att debattera det utskottets betänkande handlar om och inte migrationspolitiken. Jag börjar med att yrka bifall till utskottets förslag i justitieutskottets betänkande 25 och avslag på reservationen.

Genom ett grundlagsskyddat oberoende har Riksrevisionen ett starkt mandat att granska statliga myndigheter och verksamheter. Riksrevisionen undersöker om myndigheterna följer direktiv, regler och föreskrifter, om de når sina mål samt om statliga insatser är effektiva och samhällsnyttiga. Riksrevisionen är en viktig del av riksdagens kontrollmakt och ska kontrollera att regeringen och myndigheterna sköter sitt arbete. Upptäcker man brister ska det rapporteras, och Riksrevisionen ger också rekommendationer för att förbättra verksamheten.

Riksrevisionen kan som enda myndighet granska hela beslutskedjan - riksdag, regering och myndigheterna. I de allra flesta fall, fru talman, följer regeringen de rekommendationer som Riksrevisionen ger och vidtar åtgärder utifrån dem. Men så är inte fallet med denna rapport om upprättandet av tillfälliga gränskontroller vid inre gräns.

Riksrevisionen anser att regeringens beslut om återinförande av de tillfälliga gränskontrollerna var otydliga samt att styrningen och uppföljningen av insatsen var bristfällig och att regeringen borde tagit ett större ansvar för gränskontrollernas utformning. Dessutom anser Riksrevisionen att det bör göras en översyn av utlänningslagen och utlänningsförordningen.

Regeringen delar inte denna bedömning, och det gör inte heller majoriteten i utskottet, varken att det fanns en otydlighet, brist på styrning under den aktuella perioden eller att det finns behov av att se över utlänningslagen eller utlänningsförordningen.

Vad gäller regeringens beslut är det regeringens uppfattning, som också majoriteten i utskottet delar, att det klart framgick av beslutet vad det allvarliga hotet bestod i och att det skulle bemötas genom återinförande av gränskontroller.

Både Polismyndigheten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap hade påtalat att det fanns ett allvarligt hot mot allmän ordning och inre säkerhet och att situationen medförde stora påfrestningar för samhällsviktiga funktioner. Den närmare utformningen av kontrollernas utförande överläts i regeringsbeslutet till Polismyndigheten, vilket är det sätt som myndighetsstyrning normalt sett går till på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om upprätt-andet av tillfälliga gränskontroller vid inre gräns

Fru talman! Vi har självständiga myndigheter. Varken riksdag eller regering ska detaljstyra det sätt som en myndighet utför de arbetsuppgifter som den blivit tilldelad. Regeringen anger ett mål men överlämnar till myndigheten att avgöra hur målet ska uppfyllas.

Även om detta var en extraordinär situation gjordes inte något undantag från denna princip. Myndigheten fick den nödvändiga friheten att utforma kontrollerna utifrån sina strategiska och operativa överväganden och bedömningar.

Jag tror att det är mycket viktigt att faktiskt hålla på denna princip. Det är myndigheten som har grundkunskapen även om situationen inte är ordinär. Om regeringen i detta fall hade frångått principen och beskrivit utformningen av återinförande av tillfälliga gränskontroller mer detaljerat hade det dessutom riskerat att fördröja viktiga operativa beslut eftersom myndigheten då varit tvungen att backa tillbaka till regeringen för att få ett nytt beslut.

Regeringen bedömer att uppföljningen var tillräcklig och att beslutsunderlaget inför förlängningsbeslutet har varit fullgott. Utskottet delar denna bedömning.

Det fördes under hela den aktuella perioden dialog och avstämningar med företrädare på olika nivåer inom Polismyndigheten och Migrationsverket. Uppdatering av situationen och lägesbilder hämtades också från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Uppfattningen var att införandet av tillfälliga gränskontroller hade fått avsedd effekt. Denna slutsats tillsammans med en aktuell uppdatering av situationen utgjorde grunden för beslutet om förlängning av gränskontrollerna.

Vad gäller frågan om att uppdatera polisens befintliga beredskapsplaner, som Vänsterpartiet lyfter fram i motionen, är det kritik som Riksrevisionen riktar mot Polismyndigheten och inte mot regeringen, så det ska vi över huvud taget inte hantera här.

Utlänningslagen reglerar bland annat frågor om ansökan, prövning av avvisning och handläggning i frågan om uppsikt och förvar.

Fru talman! En lag kan alltid bli föremål för omprövning och översyn. Men varken utskottets majoritet eller regeringen anser att utlänningslagen är otydlig och bör ses över med anledning av ansvarsfördelningen mellan Polismyndigheten och Migrationsverket.

Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag att riksdagen lägger regeringens skrivelse till handlingarna.


Anf. 223 Linda Snecker (V)

Fru talman! Gränskontrollerna som infördes av regeringen har inte lett till att fler länder i Europa tar ett gemensamt ansvar för alla de asylsökande som kom under 2015. De har snarare lett till en dominoeffekt där fler och fler länder har stängt sina gränser, och de är nu stängda i nästan hela Europa.

Samtidigt ser vi att regeringen tvångsdeporterar ensamkommande barn och ungdomar till Afghanistan. Senast för några dagar sedan kunde vi läsa att en yngling som tidigare bodde i Sverige blev dödad i en terrorattack i Kabul.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om upprätt-andet av tillfälliga gränskontroller vid inre gräns

Vad regeringen också sysselsätter sig med är åldersuppskrivningar, osäkra bedömningar och tvångsutvisningar till Afghanistan av barn som har växt upp i Iran.

Vänsterpartiet stöder den massiva folkrörelse som just nu växer fram av engagerade föräldrar, gode män och kämpar för asylrätten. Vi stöder #vistårinteut och kravet på amnesti för ensamkommande barn och ungdomar som har varit i Sverige i mer än ett år. Vi kan inte utvisa ungdomar till ett land som de inte har växt upp i. Vi kan inte utvisa ungdomar till en osäker framtid eller till och med döden. Men det är det som sker i dag.

När kommer Socialdemokraterna och regeringen att ta sitt ansvar för flyktingpolitiken?


Anf. 224 Helene Petersson i Stockaryd (S)

Fru talman! Som jag sa i mitt anförande infördes gränskontrollerna för att Polismyndigheten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap påpekade att det fanns ett hot mot allmän ordning och inre säkerhet och att den situation som uppstod när det kom en stor mängd flyktingar samtidigt medförde stora påfrestningar för samhällsviktiga funktioner. Den förväntade effekten av gränskontrollerna uppnåddes också.

Det övriga som Linda Snecker anför i sitt inlägg vill jag inte debattera här i dag, för det är en fråga för socialförsäkringsutskottet, inte för justitieutskottet.

I dag debatterar vi Riksrevisionens rapport om upprättandet av tillfälliga gränskontroller och om regeringen hade ett ordentligt beslutsunderlag för att ta de erforderliga beslut man gjorde. Det anser vi att man hade.


Anf. 225 Linda Snecker (V)

Fru talman! Detta beslutsunderlag anser inte Riksrevisionen att regeringen hade. Vi debatterar denna fråga i dag för att Riksrevisionen har granskat regeringens beslutsunderlag och uppföljning och fällt regeringen på dessa punkter. Man riktar även kritik mot att regeringen trots att ansvarig myndighet, Polismyndigheten, inte yttrade sig och inte ville ha gränskontrollerna ändå införde gränskontrollerna.

Det är anmärkningsvärt att gömma sig bakom rubriken på det vi debatterar i dag och tro att gränskontrollerna inte har en påverkan på asylrätten och på att barn utvisas till osäkra länder. Det är att gömma sig bakom en politik som jag vet inte har stöd i hela det socialdemokratiska partiet. Det är att gömma sig och inte vilja ta ansvar.

Jag tror att Helene Petersson precis som jag har fått hundratals mejl under ett par veckor från rörelsen #vistårinteut. Här vittnar gode män och familjer som har tagit hand om dessa barn och engagerat sig i vårt samhälle för att hjälpa människor om hur dessa barn tvångsdeporteras till ett land fyllt av krig och terrorism.

Att då gömma sig bakom och försvara de gränskontroller som regeringen införde och som bevisligen inte har fungerat enligt Riksrevisionens rapport är att inte vilja ta hela ansvaret.

När jag går in på hemsidan för #vistårinteut ser jag 16 miljöpartiloggor, 3 loggor från Grön ungdom, 3 från Socialdemokraterna och 3 från SSU. Jag ser också ett antal socialdemokratiska riksdagsledamöter i justitieutskottet som inte stöder denna politik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om upprätt-andet av tillfälliga gränskontroller vid inre gräns

När kommer regeringen att ta sitt ansvar för asylrätten?


Anf. 226 Helene Petersson i Stockaryd (S)

Fru talman! Jag är glad att Linda Snecker har detta engagemang. Hon delar det med många, både inom vårt parti och inom andra partier. Men det är inte detta frågan rör i dag.

Linda Snecker säger att det inte har fungerat. Jo, den effekt man förväntade sig att uppnå med gränskontrollerna uppnåddes. Riksrevisionen har inte påtalat några brister där.

Riksrevisionen tycker att regeringen borde ha haft ett större underlag. Regeringen delar inte den bedömningen, och det gör inte utskottsmajoriteten heller.

Det var en extraordinär situation. Man tog kontakt med myndigheterna, och man hade en dialog under hela tiden. Tillsammans kom man fram till beslutet att gränskontrollerna behövde förlängas. Det fanns ett underlag. Man kan skapa sig underlag på olika sätt, och regeringen gjorde bedömningen att det underlag man hade var ett fullgott beslutsunderlag.


Anf. 227 Anders Hansson (M)

Fru talman! Vi inom Moderaterna anser att Riksrevisionens rapport ger regeringen berättigad kritik i vissa delar.

Nödvändigheten av upprättandet av tillfälliga gränskontroller med anledning av den massiva tillströmningen av asylsökande till Sverige under 2015 kan svårligen ifrågasättas. Utifrån en samlad bedömning, vari Migrationsverkets, Polismyndighetens och Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps alarmerande rapporter ingick, beslutade regeringen att gränskontroller borde införas. Detta beslut var, enligt Moderaternas mening, korrekt att ta.

Den berättigade kritik som jag först nämnde ligger i just det som Riksrevisionen anför i sin rapport vad gäller styrning och uppföljning. Riksrevisionen skriver på s. 5 i sin rapport: Regeringen överlät denna fråga helt och utan närmare vägledning till Polismyndigheten.

Det ålåg förvisso Polismyndigheten att genomföra de av regeringen beslutade gränskontrollerna, precis som Helene Petersson nämnde. Men det ålåg också regeringen att tillse att myndigheten hade förutsättningar att genomföra uppdraget på bästa och mest effektiva sätt.

Likaså ålåg det regeringen att inhämta erforderligt underlag för att kunna bilda sig en uppfattning om kontrollernas effektivitet och utformning samt huruvida de uppfyllde det av regeringen uppställda målet med insatsen. Det sistnämnda gällde inte minst i samband med frågan om gränskontrollernas eventuella förlängning.

Detta gjorde inte regeringen i den grad man borde, utan ansvaret lades på Polismyndigheten att med sina knappa resurser lösa uppgiften.

Vi delar därför Riksrevisionens bedömning att kritik bör riktas mot regeringen i fråga om hur uppdraget till Polismyndigheten utformades och hur den fortsatta styrningen, kontrollen och uppföljningen av beslutet skedde.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om upprätt-andet av tillfälliga gränskontroller vid inre gräns

Vidare har inte någon uppföljning av kostnaderna för insatsen samt eventuella undanträngningseffekter i övrig verksamhet hos polisen genomförts och dessvärre heller inte efterfrågats av regeringen. Detta anser vi vara en stor brist i såväl Polismyndighetens som regeringens hantering av insatsen.

Fru talman! En myndighet måste ha kontroll på sina utgifter och hur kommendering till annan verksamhet påverkar utförandet av andra nödvändiga uppgifter.

Kostnaden för insatsen kring gränskontroll bedöms vara substantiell, och flertalet polisregioner har talat om undanträngningseffekter på övrig verksamhet. Regeringen har inte agerat på dessa varningssignaler utan endast hänvisat till att Polismyndigheten ska lösa uppgiften - punkt. Vi anser att regeringen borde ha agerat mer proaktivt och tagit ett större ansvar för uppföljningen av insatsen, såväl ekonomiskt som hur insatsen i övrigt påverkade andra delar av polisverksamheten.

Regeringens agerande att fatta beslut som myndigheterna är alldeles oförberedda på går igen. Så sent som i början av maj i år kom ett snarlikt beslut som visar att regeringen inte det minsta tagit till sig av den kritik som Riksrevisionen riktat mot gränskontrollerna.

Denna gång handlade det om borttagandet av id-kontrollerna, ett beslut som inte på något sätt har förmedlats tidigare till vare sig Polismyndigheten, Migrationsverket eller andra berörda myndigheter och organisationer. Med borttagandet av id-kontrollerna utlovades att gränskontrollen alltjämt skulle vara kvar - gott så - och därtill även bli förstärkt av Polismyndigheten och Tullverket.

Förstärkt gränskontroll uppfattades av många som en heltäckande kontroll vid våra gränser, men sanningen är att ingen av de brottsbekämpande och kontrollerade myndigheterna visste om regeringens beslut och därför stod helt oförberedda på det nya uppdraget.

Rikspolischefen var hos oss i justitieutskottet i förra veckan, och på en fråga från mig om den förstärkta gränskontrollens införande sa han att den bör benämnas partiell gränskontroll. Detta rimmar mycket illa med de förstärkta gränskontroller som utlovades vid presskonferensen när id-kontrollerna togs bort.

Först i september, meddelade rikspolischefen, kan arbetet med den förstärkta gränskontrollen eventuellt komma igång. Det tar alltså fyra alternativt fem månader - maj, juni, juli, augusti och kanske september - innan gränskontrollen kan komma igång i full skala. Den är då nere på en farligt låg nivå i jämförelse med statsrådets utfästelser. Att det gäller sommarmånaderna, som gränspolisen tydligt har varnat för är den tid då flyktingflödet till Sverige är som störst, gör det hela mer oroväckande.

Regeringens svar på frågor kring detta beslut är mycket snarlika dem som Riksrevisionen kritiserar i sin rapport, som vi debatterar i dag. Man tar inte till sig av kritiken.

Regeringen brister återigen i styrning, uppföljning, kommunikation och analys gentemot de myndigheter som ska genomföra arbetet. Man lämpar över ansvaret för att klara en synnerligen svår uppgift - egentligen en extraordinär händelse, som Helene Petersson sa - på myndigheter, i detta fall Polismyndigheten, utan att tillskjuta extra medel och vägledning för detta. Våra myndigheter ska då trolla med knäna och försöka klara extrauppgifterna inom sin normala verksamhet och budget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om upprätt-andet av tillfälliga gränskontroller vid inre gräns

Alla förstår att detta medför stora problem, undanträngningseffekter och dyra tillfälliga lösningar - alla utom kanske regeringen, som återigen gör samma misstag och lägger allt ansvar på en myndighets axlar, utan erforderlig kompensation. Eventuellt är detta ett sätt att frånskjuta sig allt ansvar och i stället i sin tur utkräva ansvar från en myndighetsledning.

Jag tycker att detta är ett illa hanterat ledarskap och en vårdslös hantering av den personal som dagligen gör sitt yttersta för att genomföra sitt viktiga arbete på bästa sätt.

I Riksrevisionens rapport säger man också att av de fem slutsatser som Riksrevisionen drar rörande gränskontrollerna är det en som gäller regeringens del, medan fyra rör Polismyndigheten. Det förstår jag, för Polismyndigheten fick inte förutsättningar att genomföra detta utan fick uppgiften att lösa det lagd i sitt knä.

Fru talman! Vi delade regeringens uppfattning om det nödvändiga behovet av att inrätta gränskontroller. Det var nödvändigt. Det var rätt beslut att ta. Vi är dock djupt oense om vilket ansvar en regering har för att skaffa sig erforderligt beslutsunderlag, ge vägledning och stöd till berörda myndigheter samt genomföra uppföljning av effekterna av egna beslut.

Regeringen slår ifrån sig all kritik, men ett gott ledarskap bör kräva såväl ödmjukhet som insikt i att ge sina myndigheter de faktiska förutsättningarna att kunna genomföra sitt arbete på bästa sätt. Häri brister regeringen, och det kan jag bara beklaga.

Fru talman! Jag kan inte yrka på en bättre myndighetshantering hos regeringen, så jag nöjer mig med en förhoppning om att regeringen hörsammar Riksrevisionens berättigade kritik kring styrning och uppföljning i denna fråga.

(Applåder)


Anf. 228 Helene Petersson i Stockaryd (S)

Fru talman! Jag vill bara ställa en fråga till Anders Hansson: Står ni bakom utskottets förslag eller inte?

När jag lyssnade på anförandet verkade det som att ni inte står bakom det. Men mig veterligen finns det varken någon motion eller något tillstyrkande av den reservation som finns, utan jag uppfattar att majoritetens text gäller för alla utom Vänsterpartiet. Är det rätt uppfattat?


Anf. 229 Anders Hansson (M)

Fru talman! Vi har inget särskilt yttrande om detta. Vi har egentligen ingenting som gäller en följdmotion rörande betänkandet.

När det gäller den punkt av de fem som Riksrevisionen gav regeringen kritik för tyckte vi faktiskt att regeringen hade rätt: Det fanns inget problem med de olika lagstiftningar som Helene Petersson nämnde tidigare.

De fyra övriga punkterna rörde polisens möjligheter utföra det arbete som regeringen hade gett dem. I detta fall tycker jag att Polismyndigheten har genomfört vad de har kunnat med de förutsättningar och det varsel de fick när det gäller att genomföra gränskontroller. Vi tycker att de har försökt lösa uppgiften på bästa sätt, och därför har vi inte lagt någon mer börda på dem genom att säga att Polismyndigheten bör göra det ena eller det andra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om upprätt-andet av tillfälliga gränskontroller vid inre gräns

Vi riktar i stället vår kritik mot polisens uppdragsgivare, vilket är regeringen, som inte skickade med tillräckligt med resurser för den extraordinära händelse som införandet av gränskontroller innebär.

Som jag hoppas att jag var noggrann med att säga är vi dessutom fullständigt överens om inrättandet av gränskontroller. Behovet och syftet var definitivt rätt, men regeringens hantering avseende styrning och uppföljning kan göras bättre.


Anf. 230 Helene Petersson i Stockaryd (S)

Fru talman! Jag vill fråga Anders Hansson om han har glömt bort att förra årets vårändringsbudget innehöll 700 miljoner till polisen för den resursförstärkning som regeringen och utskottet ansåg att man hade behov av.

Sedan fanns det ett personalproblem - det sticker vi inte under stol med. Det var svårt att få tag på personal. Man har arbetat oerhört hårt för hitta civilanställda, för att inte belasta yrkeskategorin poliser.

Jag skulle uppskatta om man, när man står bakom förslaget i ett betänkande, lyfter fram det och att det inte låter i anförandet som att man inte känns vid det över huvud taget.


Anf. 231 Anders Hansson (M)

Fru talman! De 700 miljonerna brukar spöka rätt mycket i våra debatter. Jag vet inte hur många gånger dessa 700 miljoner har intecknats för allt möjligt mellan himmel och jord inom Polismyndigheten. Rikspolischefen har till och med sagt att de var intecknade redan förra året, så de 700 miljonerna verkar leva sitt eget liv.

Däremot är det bra att man tillför myndigheten mer, men det kommer att behövas bra mycket mer pengar till Polismyndigheten. Jag som boende i de södra delarna av Sverige, nere i Skåne, ser gränskontrollerna och ser också vilka bekymmer de har medfört för pendlare men i synnerhet för polisorganisationen Polisregion Syd, som hela tiden nödgas ta personal från de kringliggande kommunerna för att arbeta med gränskontroller. Detta lämnar vita fläckar på poliskartan i många kommuner.

Många kommuner säger att de inte har några områdespoliser, eftersom alla är kommenderade till gränskontrollen. Det är ett jättebekymmer. Helt plötsligt ökar kriminaliteten i en kommun som tidigare har varit förskonad från sådan. Varför? Jo, därför att det inte är några poliser på plats. De har kommenderats till gränskontrollen. Detta är ett jättebekymmer, skulle jag vilja säga. Det måste lösas, och det har inte gjorts. Här har man bara lagt över en mycket svår arbetsuppgift på polisen som ska genomföras.

Jag tycker att regeringen har ett ansvar i detta sammanhang. När man ger en så svår uppgift måste man styra just med medel. Vi ska inte gå in i detalj på hur polisen ska lösa detta. Men här måste man ge Polismyndigheten förutsättsättningar för att den ska klara sin uppgift. Där tycker jag att det brister i detta fall.

I övrigt, Helene Petersson, är vi överens.


Anf. 232 Annika Hirvonen Falk (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om upprätt-andet av tillfälliga gränskontroller vid inre gräns

Fru talman! Jag hade förberett ett ganska byråkratiskt anförande till debatten om Riksrevisionens rapport om upprättandet av tillfälliga gränskontroller vid inre gräns, eftersom det i grunden är ett ganska byråkratiskt och torrt ärende vi har att debattera.

Ärendet handlar om att vår statliga fristående riksrevision har granskat beslutsprocesserna och det praktiska genomförandet av inre gränskontroller och konstaterat att man vill se en ändring i utlänningslagen vad gäller ansvarsfördelningen mellan polisen och Migrationsverket för personer som kommer in i landet och ännu inte har registrerats som asylsökande samt fyra punkter som avser polisens praktiska genomförande av gränskontrollen.

Men efter Linda Sneckers mycket engagerade anförande om migrationspolitiken i allmänhet och om de afghanska ensamkommande barnen och unga i synnerhet, som just nu har en mycket svår situation i Sverige, tänkte jag att det får räcka med den mycket goda redogörelsen som Helene Petersson har gjort för ärendet i sak, där vi är helt eniga. Jag yrkar också bifall till förslaget i justitieutskottets betänkande i denna fråga.

Jag känner ändå att jag vill säga några ord om det arbete som pågår för att denna grupp, ensamkommande barn och unga, ska få både en tryggare och drägligare tillvaro i Sverige och större möjligheter att stanna kvar här och till exempel gå kvar i gymnasiet. Det är ett arbete som jag och mitt parti, och även många socialdemokrater, tycker är viktigt.

Fru talman! Till att börja med måste vi reda ut att den inre gränskontrollen mellan Sverige och Sveriges grannländer inte på något sätt inskränker asylrätten. Detta är viktigt, därför att om vi verkligen vill söka lösningarna på de utmaningar som många nu ser för sina fosterhemsbarn, för de barn som de är gode män för eller för sina elever i skolan måste vi veta att just gränskontrollen inte på något sätt hindrar en person från att söka asyl i Sverige.

Den person som kommer till gränskontrollen och säger att han eller hon vill söka asyl får hjälp att söka asyl i Sverige. Däremot hindras den person som vill komma till Sverige, men som inte har rätt att komma till Sverige och som inte vill söka asyl, från att komma in om syftet till exempel skulle vara att ägna sig åt inbrottsstölder eller någonting annat.

Det som vi bland annat såg när den inre gränskontrollen inrättades var att bland andra ensamkommande barn försvann och att myndigheterna inte hade koll på vart dessa barn tog vägen. Gränskontrollen var ett sätt att se till att dessa barn, när de kom till den svenska gränsen, kunde få hjälp att komma till Migrationsverkets mottagningsenheter och söka asyl.

Vi behöver göra väldigt mycket för de barn och unga som nu befinner sig i Sverige. En del av dem har fått uppehållstillstånd - tillfälliga sådana. Vi har sett till att de har möjlighet att gå klart sin gymnasieutbildning i Sverige och så småningom, förhoppningsvis, har möjlighet att permanent få stanna här.

Men vi har också den grupp som Linda Snecker talade om. I går hörde jag berättelsen om 19-åringen som under fem månader, efter att ha blivit tvångsutvisad till Afghanistan, inte hade fått en enda kram. Det kan låta banalt, men det säger någonting om den ensamhet som den här pojken lever med i ett land där han inte har vuxit upp, i ett land där han inte känner någon och i ett land där antalet terrorattentat har ökat kraftigt de senaste åren.

Riksrevisionens rapport om upprätt-andet av tillfälliga gränskontroller vid inre gräns

Fru talman! Miljöpartiet arbetar mycket hårt i regeringen och inom det europeiska samarbetet för att se till att detta öde inte ska drabba fler.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 15 juni.)

Beslut

Inga åtgärder efter Riksrevisionens granskning av tillfälliga gränskontroller (JuU25)

Regeringen beslutade att införa tillfälliga gränskontroller i november 2015. Riksrevisionen har granskat om gränskontrollerna upprättades på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. Regeringen har i sin tur lämnat en redogörelse till riksdagen om hur man ser på Riksrevisionens rapport.

Enligt Riksrevisionen var regeringens beslut att återinföra gränskontroller otydligt, liksom instruktionerna för hur de tillfälliga gränskontrollerna skulle genomföras och deras syfte. Regeringen håller inte med om revisionens bedömning. Enligt regeringen har den fattat ett beslut om att det ska återinföras gränskontroller och Polismyndigheten har verkställt beslutet. Regeringen delar heller inte Riksrevisionens uppfattning om att uppföljningen av beslutet om att återinföra gränskontroll har varit bristfällig. Regeringen avser inte att vidta några särskilda åtgärder med anledning av granskningsrapporten.

Riksdagen gör ingen annan bedömning än regeringen i ärendet och beslutade att lägga skrivelsen till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet.

Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Utskottets förslag till beslut
Skrivelsen läggs till handlingarna. Avslag på motionen.