Säkerheten kring handläggningen vid Migrationsverket
Skriftlig fråga 2025/26:373 av Markus Wiechel (SD)
Frågan är besvarad
- Start
- Skriftlig fråga är inlämnad
- Inlämnad:
- 2026-01-06
- Överlämnad:
- 2026-01-07
- Anmäld:
- 2026-01-13
- Svarsdatum:
- 2026-01-21
- Besvarad:
- 2026-01-21
- Sista svarsdatum:
- 2026-01-21
till Migrationsminister Johan Forssell (M)
Under den nuvarande mandatperioden har regeringen under ministerns ledning genomfört en rad betydelsefulla och välkomna reformer på migrationsområdet i enlighet med Tidöavtalet. Bland annat har asylinvandringen minskat kraftigt, permanenta uppehållstillstånd avskaffats som huvudregel, försörjningskraven för anhöriginvandring skärpts, lönegolvet för arbetskraftsinvandring höjts successivt, återvändandearbetet effektiviserats och återvandringsbidraget höjts avsevärt från och med januari 2026. Dessa åtgärder har bidragit till ett paradigmskifte mot en mer ordnad, restriktiv och hållbar migrationspolitik som stärker förtroendet för systemet och underlättar integrationen av dem som får stanna i Sverige.
Trots dessa framsteg har uppgifter framkommit som väcker allvarliga frågor om huruvida de politiska reformerna fullt ut får genomslag i praktiken på Migrationsverket. Enligt en artikel publicerad på nyhetssidan Samnytt har anonyma källor med lång erfarenhet från myndigheten vittnat om en arbetskultur där en majoritet av personalen har utländsk bakgrund, där anställda i öppna kontorslandskap ofta grupperar sig efter språk och etnicitet och där andra språk än svenska används fritt i vardagliga samtal. Källorna beskriver vidare hur klanlojaliteter och utländska lojaliteter uppges påverka handläggningen av ärenden, bland annat genom att anställda aktivt arbetar för att underlätta uppehållstillstånd, arbetstillstånd eller andra beslut för släktingar och klanmedlemmar. Detta sägs ha blivit så normaliserat att det sker öppet, medan kritik mot förhållandena tystas ned genom informella sanktioner. Uppgifterna pekar på en risk för att rättssäkerheten urholkas inifrån, där beslut riskerar att fattas på grundval av grupptillhörighet snarare än objektiv och enhetlig prövning enligt lagstiftningen.
Dessa uppgifter är särskilt bekymmersamma mot bakgrund av tidigare granskningar, såsom Statskontorets rapport från 2024 som konstaterat brister i enhetlighet och rättssäkerhet i asylprövningen, samt återkommande JO-kritik mot långa handläggningstider och bristande intern kontroll. Om lojaliteter utanför myndighetens uppdrag påverkar beslutsfattandet riskerar det att underminera de politiska reformerna och statens kontroll över en av sina mest centrala myndigheter.
Mot denna bakgrund vill jag fråga migrationsminister Johan Forssell:
Hur ser ministern på de uppgifter som framkommit, och avser ministern att vidta några åtgärder för att säkerställa att det inte sker någon negativ påverkan på rättssäkerheten i handläggningen av migrationsärenden?

