Påståenden om felaktigheter i samband med länsstyrelsen i stockholms län - avslag

Valprövningsnämndens beslut 747-2018

Beslutet omfattar ärendena 747 (delvis), 758, 770, 819 och 820-2018.

Valprövningsnämnden uppfattar att de överklaganden som här prövas omfattar såväl Valmyndighetens beslut att fastställa utgången av riksdagsvalet för Stockholms kommun och Stockholms län som Länsstyrelsen i Stockholms läns beslut att fastställa utgången av valen till landstingsfullmäktige och kommunfullmäktige.

Redogörelse för överklagandena

AA, BB, CC, DD och EE har i olika skrivelser överklagat valen och sammanfattningsvis ifrågasatt riktigheten i det valresultat som grundar sig på rösträkningen vid Länsstyrelsen i Stockholms län. De har bl.a. hänvisat till uppgifter i media, främst SVT Stockholms publiceringar angående valet, om att Länsstyrelsen i Stockholms län skickat hem rösträknare efter fel vid rösträkningen och om att vissa rösträknare saknat utbildning i sitt arbete och inte varit säkerhetskontrollerade.

Redogörelse för yttranden från Länsstyrelsen i Stockholms län och Valmyndigheten

Länsstyrelsen i Stockholms län har yttrat sig och anfört följande.
Länsstyrelsen i Stockholms län ansvarar för den slutgiltiga rösträkningen av länets röster vid val till riksdag, kommun och landsting.

Länsstyrelsen i Stockholm tillbakavisar de påståenden om fel i rösträkningen som SVT Stockholm har framfört i sin rapportering. Länsstyrelsen har inga indikationer på att någon ska ha försökt att medvetet påverka valresultatet i samband med rösträkningen. Under sammanräkningen arbetar trehundra personer med närmare 4,5 miljoner valsedlar som underlag. Felaktigt hanterade personkryss och felräkningar förekommer. Den mänskliga faktorns inverkan är på så vis ofrånkomlig.

Kontrollräkningssystemet är dock uppbyggt så att det ska eliminera risken för systematiska fel. De fel som fortfarande kan förekomma påverkar inte valresultatet eller mandatfördelningen mellan partierna. Är det ett jämnt resultat kontrolleras det i särskild ordning. En kontrollräkning av valdistrikt kan i sådant fall komma ifråga. Likaså sker kontrollräkningar och extrakontroller vid stora skillnader mellan valnämndens preliminära och Länsstyrelsens slutgiltiga resultat.

Det svenska valsystemet är robust och uppbyggt på ett sätt som minimerar riskerna för valfusk. Systemet är decentraliserat och rösträkningen sker manuellt, det vill säga att alla röster räknas för hand minst två gånger, en gång hos kommunen och en gång hos Länsstyrelsen. Valsystemet är också transparent i och med att röstmottagning och rösträkning är offentliga förrättningar. Den sammantagna effekten är att det är svårt att systematiskt påverka valresultatet.

Att det skiljer i resultaten mellan valnämndernas och Länsstyrelsens rösträkning beror till stor utsträckning på att svårbedömda röster läggs i särskilt omslag på valnatten, för att sedan granskas och, i många fall, godkännas av Länsstyrelsen. Valnämndernas preliminära räkning sker under stor tidspress, och instruktionen är därför att svårbedömda röster ska läggas åt sidan för en noggrannare granskning hos Länsstyrelsen. Det kan till exempel röra sig om att det ligger två eller flera valsedlar i ett och samma valsedelskuvert. I riksdagsvalet för Stockholms län och Stockholms kommun giltigförklarade Länsstyrelsen 5 882 av 6 730 sådana röster.

Länsstyrelsen anser att överklagandet ska avslås.

Länsstyrelsen har beträffande de preciserade invändningarna om att rösträknare skickats hem efter felräkning och om att vissa rösträknare saknat utbildning och inte varit säkerhetskontrollerade hänvisat till den kommentar till SVT:s publiceringar angående valet som länsstyrelsen publicerat på sin hemsida. I kommentaren har länsstyrelsen anfört bl.a. följande.
"23 september: SVT Nyheter Stockholm kunde berätta att flera fel hade begåtts under rösträkningen och att rösträknare fått sluta efter omfattande felregistreringar."

Länsstyrelsens kommentar: Efter valet gör Länsstyrelsen den slutliga röst-sammanräkningen. Det innebär bland annat att vi kontrollräknar valnattens resultat, granskar ogiltiga röster och räknar personröster. Under två veckor arbetar omkring trehundra personer med närmare 4,5 miljon valsedlar. Felaktigt hanterade personkryss och felräkningar förekommer. Kontrollräkningssystemet är uppbyggt så att det ska eliminera risken för systematiska fel. De fel som fortfarande kan förekomma påverkar inte valresultatet eller mandatfördelningen inom eller mellan partierna. Är det ett jämt resultat kontrolleras det i särskild ordning. Det fastställda  valresultatet kan sedan överklagas till Valprövningsnämnden som kan besluta om till exempel omräkning. Valsedlarna är en offentlig handling och sparas till dess att nästa val vunnit laga kraft.

Två timanställda rösträknare som arbetade i par fick sluta efter ett tag på grund av att deras arbete inte höll tillräcklig kvalitet. Rösträknarnas arbete kontrollerades löpande och rättades – det var så kvalitetsbristerna upptäcktes. De felaktigheter i hanteringen som kommit fram visar att Länsstyrelsens kontrollsystem fungerar.

I inslaget den 23 september påstår SVT Stockholm att rösträknare manipulerat rösträkningen och beskriver det som att "rösträknare skickades hem efter systematiska, omfattande fel". Inte i något av de inslag SVT sänt, varken den 23 september eller senare, beläggs uppgiften att det gäller "systematiska, omfattande fel" med fakta eller med en källhänvisning.

"25 september: Trots att Länsstyrelsen inför årets val hade beslutat att vidta särskilda åtgärder utöver grundkraven, visade det sig att man tagit in personal som inte gått igenom myndighetens skärpta säkerhetsprövning. Flera av de extrainkallade rösträknarna fick inte heller samma utbildning som de ordinarie räknarna fått."

Länsstyrelsens kommentar: Det finns inga krav på säkerhetsklassning av personalen. Detta skedde på Länsstyrelsen Stockholms eget initiativ inför valet och som en extra åtgärd mot bakgrund ett förändrat omvärldsläge. I slutet av arbetet med rösträkningen behövdes ytterligare personal. Den 20 september fattade Länsstyrelsen därför beslut om att vid behov ersätta kravet på säkerhetsklassning med så kallad personlig kännedom, det vill säga att respektive chef kan gå i god för de medarbetare som eventuellt inte var placerade i säkerhetsklass. Vid tidigare val har det inte funnits krav på säkerhetsklassning och kommunernas röstmottagare i vallokalerna var inte heller säkerhetsklassade. De extrainkallade rösträknarna från andra länsstyrelser hade fått utbildning på den länsstyrelse de kom ifrån. De som kom från Länsstyrelsen Stockholm fick utbildning på plats innan de påbörjade arbetet.

Valmyndigheten har yttrat sig och anfört följande såvitt här är i fråga.
De rubricerade överklagandena får anses allmänt hållna och får förstås som att klagandena i huvudsak riktar generella anmärkningar mot den slutliga rösträkningen. Länsstyrelserna genomför den slutliga rösträkningen och det bör således vara länsstyrelserna som yttrar sig i dessa delar. Valmyndigheten har i övrigt inte funnit skäl att särskilt yttra sig över sakinnehållet i dessa överklaganden.

Valprövningsnämndens bedömning av överklagandena

Enligt 15 kap. 13 § första stycket vallagen (2005:837) ska Valprövningsnämnden upphäva ett val i den omfattning som det behövs och besluta om omval i den berörda valkretsen

1. om det vid förberedande och genomförande av valet som en myndighet svarar för har förekommit någon avvikelse från föreskriven ordning, eller
2. om någon har hindrat röstningen, förvanskat lämnade röster eller otillbörligen verkat vid valet på något annat sätt.

Om rättelse kan åstadkommas genom förnyad sammanräkning eller någon annan sådan mindre ingripande åtgärd, ska nämnden i stället enligt paragrafens andra stycke uppdra åt beslutsmyndigheten att vidta en sådan rättelse.

Rättelse enligt första eller andra stycket ska ske bara om det med fog kan antas att vad som förekommit har inverkat på valutgången.

Länsstyrelsen i Stockholms län har utförligt bemött och bestritt de invändningar som har framförts mot länsstyrelsens slutliga rösträkning. Enligt Valprövningsnämndens bedömning har det i ärendet inte framkommit någon omständighet som tyder på att det valresultat som länsstyrelsen redovisat inte skulle vara korrekt. Valprövningsnämnden finner därmed att utredningen i ärendet inte ger stöd för att det har förekommit någon avvikelse från föreskriven ordning eller att någon otillbörligen verkat vid valet i samband med länsstyrelsens slutliga rösträkning.

Överklagandena ska därför avslås.

Valprövningsnämndens beslut

Valprövningsnämnden avslår överklagandena.