Störningar på webbplatsen

På måndag pågår ett planerat tekniskt arbete på webbplatsen. Det kan innebära vissa störningar. Frågor? Kontakta riksdagsinformation

Smittskyddsförordning (2004:255)

Svensk författningssamling 2004:255
t.o.m. SFS 2016:856
SFS nr: 2004:255
Departement/myndighet: Socialdepartementet
Utfärdad: 2004-04-29
Ändrad: t.o.m. SFS 2016:856
Ändringsregister: SFSR (Lagrummet)
Källa: Regeringskansliet / Lagrummet.se

Inledande bestämmelse

1 § I denna förordning ges kompletterande föreskrifter till
smittskyddslagen (2004:168). De uttryck och benämningar som
används i förordningen har samma betydelse som i lagen.

Anmälningspliktiga sjukdomar

2 § De smittsamma sjukdomar, utöver allmänfarliga sjukdomar,
som skall vara anmälningspliktiga och som därmed skall anmälas
enligt föreskrifterna i 2 kap. 5 § smittskyddslagen (2004:168) anges i bilaga 1 till denna förordning.

Anmälan

3 § En anmälan enligt 2 kap. 5 § smittskyddslagen (2004:168) skall göras skriftligen senast dagen efter den dag då den som
är skyldig att göra anmälan
- misstänkt eller konstaterat fall av smittsam sjukdom, eller
- misstänkt eller funnit smittämne av sådan sjukdom vid analys
i ett laboratorium som utför mikrobiologisk diagnostik.

Om den som är skyldig att göra anmälan misstänker att flera
patienter har smittats av samma anmälningspliktiga sjukdom
skall denne, genom telefonsamtal eller på annat liknande sätt,
omedelbart underrätta smittskyddsläkaren om detta.

4 § Om en anmälan enligt 2 kap. 5 § smittskyddslagen (2004:168) gäller en sjukdom som anges i bilaga 2 till denna förordning
skall sådan uppgift som avses i 2 kap. 6 § 1 och 2 smittskyddslagen inte lämnas i anmälan. Anmälan skall då i
stället, utöver vad som anges i 2 kap. 6 § 3-5 smittskyddslagen, innehålla uppgifter om de två första och de
fyra sista siffrorna i den smittades eller misstänkt smittades
personnummer eller samordningsnummer och om hans eller hennes
hemortslän. Om den smittade eller misstänkt smittade tillhör en
grupp som är eller kan tänkas vara riskutsatt skall detta anges
i anmälan. Några andra uppgifter om den smittades identitet får
inte lämnas i anmälan.

5 § Folkhälsomyndigheten får meddela föreskrifter om
1. anmälan enligt 2 kap. 5 § smittskyddslagen (2004:168),
2. uppgifter som avses i 2 kap. 6 § 5 smittskyddslagen,
3. undantag från anmälningsskyldigheten enligt 2 kap. 5 § smittskyddslagen i fråga om viss sjukdom,
4. undantag från anmälningsskyldigheten enligt 2 kap. 5 § smittskyddslagen i fråga om till vem anmälan ska göras,
5. undantag från anmälningsskyldigheten enligt 2 kap. 5 § smittskyddslagen i fråga om kravet på att anmälan ska ske
utan dröjsmål, och
6. undantag för uppgift i anmälan enligt 2 kap. 6 § smittskyddslagen vid viss sjukdom. Förordning (2015:159).

Sammanställning och redogörelse av anmälningar

6 § Folkhälsomyndigheten ska fortlöpande sammanställa och
utvärdera anmälningar till myndigheten enligt 2 kap. 5 § smittskyddslagen (2004:168) och på begäran från
Socialstyrelsen, Inspektionen för vård och omsorg eller andra
myndigheter inom smittskyddet tillhandahålla sådan
information. Folkhälsomyndigheten ska också med lämpliga
mellanrum sända ut redogörelser med sådan information till
berörda myndigheter, läkare och veterinärer. Förordning (2013:900).

Smittspårningspliktiga sjukdomar

7 § Folkhälsomyndigheten får meddela föreskrifter om vilka
smittsamma sjukdomar, utöver de allmänfarliga sjukdomarna,
som anges i bilaga 1 till denna förordning som ska vara
smittspårningspliktiga och som därmed ska bli föremål för
smittspårning enligt föreskrifterna i 3 kap. 4 § första
stycket smittskyddslagen (2004:168). Förordning (2015:159).

Nationella vaccinationsprogram

7 a § Nationella vaccinationsprogram ska omfatta de smittsamma
sjukdomar som anges i bilaga 3. Förordning (2012:622).

7 b § Folkhälsomyndigheten ska följa utvecklingen inom
vaccinområdet och årligen den 1 oktober till regeringen lämna
en lägesrapport om de nationella vaccinationsprogrammen. Lägesrapporten ska omfatta en uppföljning av nuvarande
program samt utvecklingen av nya vacciner och vilken
planering som myndigheten har i fråga om att bedöma vacciner
enligt 7 c och 7 d §§. Förordning (2015:159).

7 c § Folkhälsomyndigheten ska fortlöpande följa och göra en
bedömning av att de nationella vaccinationsprogrammen
uppfyller kraven i 2 kap. 3 d och 3 e §§ smittskyddslagen (2004:168).

Om Folkhälsomyndigheten finner att de nationella
vaccinationsprogrammen behöver ändras, ska myndigheten till
regeringen senast den 1 oktober lämna förslag om de ändringar
av programmen som Folkhälsomyndigheten anser vara
nödvändiga. Förordning (2015:159).

7 d § Folkhälsomyndighetens förslag till ändringar av
nationella vaccinationsprogram enligt 7 c § ska i tillämpliga
delar innehålla en analys av
1. sjukdomsbördan i samhället, i hälso- och sjukvården och
för enskilda individer,
2. vaccinationens förväntade påverkan på sjukdomsbördan och
på sjukdomens epidemiologi,
3. det antal doser som bedöms krävas för att uppnå önskad
effekt,
4. de målgrupper som ska erbjudas vaccination,
5. vaccinets säkerhet,
6. vaccinationens påverkan på verksamhet i landsting,
kommuner och hos privata vårdgivare,
7. vaccinets lämplighet att kombinera med övriga vacciner i
de nationella vaccinationsprogrammen,
8. allmänhetens möjlighet att acceptera vaccinet och dess
påverkan på attityder till vaccinationer generellt,
9. vilka andra tillgängliga, förebyggande åtgärder eller
behandlingar som kan vidtas eller ges som alternativ till
vaccination i ett nationellt vaccinationsprogram,
10. vaccinationens samhällsekonomiska effekter och dess
kostnader och intäkter i staten, kommunerna och
landstingen,
11. möjligheterna till uppföljning av
vaccinationens effekter i de avseenden som anges i 1-10 samt
statens beräknade kostnader för sådan uppföljning,
12. behovet av informationsinsatser i förhållande till
allmänheten och vårdgivare och kostnaden för dessa insatser,
och
13. medicinetiska och humanitära överväganden.

Samtliga faktorer ska redovisas utan inbördes rangordning. Förordning (2015:159).

7 e § Innan Folkhälsomyndigheten lämnar förslag till
regeringen, ska Folkhälsomyndigheten höra Läkemedelsverket,
Socialstyrelsen, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket,
kommuner och landsting samt de andra myndigheter och
organisationer som Folkhälsomyndigheten bestämmer. Förordning (2015:159).

7 f § Har upphävts genom förordning (2015:159).

7 g § Folkhälsomyndigheten får meddela föreskrifter om
1. till vilka åldersgrupper vaccinationer enligt 2 kap. 3 c-3 e §§ smittskyddslagen (2004:168) ska erbjudas,
2. antalet doser som ska ges av varje vaccin,
3. med vilka intervall vaccinet ska ges, och
4. de ytterligare villkor som ska gälla för nationella
vaccinationsprogram enligt 2 kap. 3 c-3 e §§ smittskyddslagen. Förordning (2015:159).

Underrättelser

8 § Om en behandlande läkare har anledning att anta att en
person har smittats av en allmänfarlig sjukdom, skall läkaren
på ett lämpligt sätt underrätta personen om hans eller hennes
skyldighet att söka läkare för undersökning. Om den
underrättade personen låter sig undersökas av någon annan
läkare än den som har underrättat honom eller henne, skall
personen snarast visa för den underrättande läkaren att han
eller hon har blivit undersökt och meddela denne resultatet av
undersökningen.

Om den behandlande läkaren inte omgående kan nå personen med en
underrättelse skall läkaren omedelbart underrätta
smittskyddsläkaren enligt 3 kap. 5 § smittskyddslagen (2004:168).

9 § Om en smittskyddsläkare i ett ärende har underrättat
socialnämnden, Polismyndigheten eller Kriminalvården enligt 6 kap. 11 § smittskyddslagen (2004:168), ska smittskyddsläkaren
om han eller hon har lämnat över ärendet till en annan
smittskyddsläkare meddela berörd myndighet till vilken
smittskyddsläkare ärendet har lämnats. Förordning (2014:1295).

/Rubriken träder i kraft I:2016-10-01/

Läkemedel

9 a §/Träder i kraft I:2016-10-01/ När en läkare förskriver ett läkemedel som är kostnadsfritt enligt 7 kap. 1 § smittskyddslagen (2004:168) ska receptet förses med en kod som identifierar den arbetsplats som läkaren tjänstgör vid (arbetsplatskod). Förordning (2016:856).

9 b §/Träder i kraft I:2016-10-01/ Ett öppenvårdsapotek som har lämnat ut ett läkemedel som är kostnadsfritt enligt 7 kap. 1 § smittskyddslagen (2004:168) har rätt att få ersättning av det landsting som avses i 7 kap. 4 § samma lag med ett belopp som motsvarar försäljningspriset.

Ersättning ska betalas i efterhand. Ersättningen ska betalas till E-hälsomyndigheten som förmedlar den till öppenvårdsapoteket. I övrigt ska ersättning betalas på det sätt landstingen, E-hälsomyndigheten och öppenvårdsapoteket kommer överens om. Förordning (2016:856).

Smittskyddet inom Försvarsmakten

10 § Generalläkaren har tillsynen över smittskyddet inom
Försvarsmakten. Generalläkaren får efter samråd med
Folkhälsomyndigheten meddela föreskrifter om undantag från
smittskyddslagens (2004:168) tillämpning på Försvarsmakten, i
den mån föreskrifterna inte gäller tvångsåtgärd mot
enskild. Förordning (2015:159).

Förordnande av särskilda sakkunniga

11 § Folkhälsomyndigheten ska i enlighet med 8 kap. 7 § andra stycket smittskyddslagen (2004:168) för viss tid
förordna särskilda sakkunniga att bistå rätten i mål om
isolering enligt 5 kap. 1 § eller fortsatt isolering enligt 5 kap. 5 § smittskyddslagen. Förordning (2015:159).

Ytterligare föreskrifter

12 § Folkhälsomyndigheten får meddela de ytterligare
föreskrifter som krävs för ett ändamålsenligt smittskydd samt
till skydd för enskilda. Förordning (2015:159).


Övergångsbestämmelser

2004:255

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2004, då
smittskyddsförordningen (1989:301) skall upphöra att gälla. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om kostnader som
har uppkommit före ikraftträdandet.


Bilaga 1

Anmälningspliktiga sjukdomar utöver allmänfarliga sjukdomar
- infektion med atypiska mykobakterier
- botulism
- brucellos
- infektion med cryptosporidium
- denguefeber
- echinokockinfektion
- infektion med entamöba histolytica
- infektion med enterobacteriacae som producerar ESBL (extended spectrum betalactamase)
- gula febern
- invasiv infektion ß-hemolyserande grupp-A-streptokocker (GAS)
- invasiv infektion med haemophilus influenzae
- harpest (tularemi)
- influensa
- kikhosta
- legionellainfektion
- leptospirainfektion
- listeriainfektion
- malaria
- invasiv meningokockinfektion
- mers-virusinfektion
- mässling
- papegojsjuka
- invasiv pneumokockinfektion
- påssjuka
- röda hund
- sorkfeber (nephropathia epidemica)
- stelkramp
- trikinos
- Q-feber
- infektion med vancomycinresistenta enterokocker (VRE)
- vibrioinfektion exkl. kolera
- viral meningoencefalit
- yersiniainfektion
Förordning (2015:587).


Bilaga 2

Anmälningspliktiga sjukdomar med huvudsakligen sexuell smittväg
- gonorré - hivinfektion - klamydiainfektion - syfilis


Bilaga 3

Nationella vaccinationsprogram

Allmänt vaccinationsprogram för barn
- difteri
- haemophilus influenzae typ b (Hib)-infektion
- humant papillomvirus (HPV)-infektion
- kikhosta
- mässling
- pneumokockinfektion
- polio
- påssjuka
- röda hund
- stelkramp
Förordning (2012:622).