Skolförordning (2011:185)

Svensk författningssamling 2011:185

t.o.m. SFS 2017:847
SFS nr: 2011:185
Departement/myndighet: Utbildningsdepartementet
Utfärdad: 2011-02-24
Ändrad: t.o.m. SFS 2017:847
Övrig text: Rättelseblad 2011:506 har iakttagits.
Ändringsregister: SFSR (Lagrummet)
Källa: Regeringskansliet / Lagrummet.se


1 kap. Inledande bestämmelser

Förordningens innehåll

1 § I denna förordning finns följande kapitel:
- inledande bestämmelser (1 kap.),
- huvudmän (2 kap.),
- lärotider (3 kap.),
- elever (4 kap.),
- utbildningen (5 kap.),
- fjärrundervisning (5 a kap.),
- betyg (6 kap.),
- förskolan (7 kap.),
- förskoleklassen (8 kap.),
- grundskolan (9 kap.),
- grundsärskolan (10 kap.),
- specialskolan (11 kap.),
- sameskolan (12 kap.),
- fritidshemmet (13 kap.),
- bidrag till enskilda huvudmän (14 kap.),
- utbildning vid särskilda ungdomshem (14 a kap.), och
- övriga bestämmelser (15 kap.). Förordning (2015:293).

Definitioner

2 § Termer och uttryck som används i skollagen (2010:800) har samma betydelse när de används i denna förordning.

Därutöver avses i denna förordning med
- garanterad undervisningstid: den minsta totala undervisningstiden för en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan enligt 10 kap. 5 §, 11 kap. 7 §, 12 kap. 5 § respektive 13 kap. 5 § skollagen, och
- skoldagar: de dagar under ett läsår då utbildning ska äga rum.


2 kap. Huvudmän

Godkännande som enskild huvudman

1 § En ansökan om godkännande som enskild huvudman för förskoleklass, grundskola eller grundsärskola eller för fritidshem som anordnas vid en skolenhet med någon av dessa skolformer ska ha kommit in till Statens skolinspektion senast den 31 januari kalenderåret innan utbildningen ska starta.

Första stycket gäller inte om det finns särskilda skäl med hänsyn till elevers möjlighet att fullfölja sin utbildning. Förordning (2014:1029).

2 § När Statens skolinspektion handlägger ärenden om godkännande enligt 1 § ska den kommun där utbildningen ska bedrivas ges tillfälle att yttra sig.

När kommunen yttrar sig bör den bifoga en konsekvensbeskrivning till sitt yttrande.

3 § Beslut i ett ärende som avses i 1 § första stycket ska om möjligt fattas före den 1 oktober kalenderåret innan utbildningen ska starta. Ett ärende enligt 1 § andra stycket ska prövas skyndsamt. Förordning (2014:1029).

4 § När en enskild huvudman har godkänts för en utbildning ska utbildningen starta senast vid början av det läsår som inleds två år efter godkännandet. Förordning (2014:1029).


3 kap. Lärotider

Tillämpningsområde

1 § Bestämmelserna i detta kapitel gäller grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan, om inte annat anges.

Läsår

2 § Läsåret ska ha minst 178 skoldagar och minst 12 lovdagar. Utöver skol- och lovdagarna får det inom läsåret läggas ut högst fem studiedagar för personalen.

3 § Läsåret ska börja i augusti och sluta i juni. Dagarna för höst- och vårterminens början och slut beslutas av huvudmannen.

Skolarbetets förläggning

4 § Elevernas skolarbete ska förläggas måndag-fredag och vara så jämnt fördelat över dessa dagar som möjligt.

Antalet skoldagar i veckan får begränsas till fyra för en grupp elever i årskurs 1 eller 2, om det finns särskilda skäl.

5 § I grundsärskolan och specialskolan får rektorn besluta om andra lärotider för en elev än de som anges i 2-4 §§, om det finns särskilda skäl med hänsyn till elevens fysiska eller psykiska förutsättningar. Ett sådant beslut får omfatta högst ett läsår.

Innan rektorn fattar ett beslut enligt första stycket ska eleven och elevens vårdnadshavare få tillfälle att yttra sig. Om det behövs ska rektorn höra företrädare för elevhälsan innan beslutet fattas.

Rektorn får inte uppdra åt någon annan att fatta beslut enligt första stycket.

Schema

6 § För läsåret eller för kortare tid ska det finnas ett schema för undervisningen.


4 kap. Elever

Tillämpningsområde

1 § Bestämmelserna i detta kapitel gäller grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan, om inte annat anges.

Asylsökande barn m.fl.

1 a § Barn som omfattas av 29 kap. 2 § andra stycket 1 skollagen (2010:800) ska tas emot så snart det är lämpligt med hänsyn till deras personliga förhållanden. Det bör dock ske senast en månad efter ankomsten. Förordning (2011:506).

Elever från utlandet

Grundskolan och grundsärskolan

2 § Barn som anses bosatta i utlandet hos sina vårdnadshavare har samma rätt till utbildning i grundskolan eller grundsärskolan som barn som anses bosatta i Sverige, om vårdnadshavarna eller en av dem är svenska medborgare. Den kommun där barnet stadigvarande vistas ska anses som barnets hemkommun vid tillämpningen av skollagen (2010:800). Frågan om mottagande av ett sådant barn prövas på begäran av barnets vårdnadshavare.

En huvudman får även i andra fall ta emot ett barn som inte anses bosatt i Sverige som elev i sin grundskola.

Specialskolan

3 § Ett barn som inte anses som bosatt i Sverige får tas emot i specialskolan, om det finns särskilda skäl.

En sådan elev har inte rätt att av statliga medel få ersättning för resor mellan den ort där utbildningen bedrivs och hemorten i utlandet.

Uppflyttning

4 § Vid slutet av läsåret ska varje elev flyttas till närmast högre årskurs, om inte något annat beslutas med stöd av 5-7 §§.

5 § Rektorn får besluta att en elev inte ska flyttas till närmast högre årskurs, om detta med hänsyn till elevens utveckling och personliga förhållanden i övrigt är lämpligast för eleven. Innan rektorn fattar beslut i en sådan fråga ska elevens vårdnadshavare få tillfälle att yttra sig.

Rektorn får inte uppdra åt någon annan att fatta beslut enligt första stycket.

6 § Rektorn får på begäran av en elevs vårdnadshavare besluta att eleven får gå om en årskurs.

7 § Rektorn får besluta att en elev ska flyttas till en högre årskurs än den som eleven redan tillhör eller normalt ska tillhöra, om eleven har goda förutsättningar att delta i utbildningen i den högre årskursen och elevens vårdnadshavare medger det.

Anmälningsskyldighet vid frånvaro

8 § Om en elev på grund av sjukdom eller av någon annan orsak inte kan delta i den verksamhet som anordnas för att ge den avsedda utbildningen, ska hindret snarast anmälas till skolenheten.

Rektorn får besluta hur anmälningsskyldigheten ska fullgöras.


5 kap. Utbildningen

Tillämpningsområde

1 § Bestämmelserna i detta kapitel gäller grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan, om inte annat anges.

Strukturerad undervisning

2 § Eleverna ska genom strukturerad undervisning ges ett kontinuerligt och aktivt lärarstöd i den omfattning som behövs för att skapa förutsättningar för att eleverna når de kunskapskrav som minst ska uppnås och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för utbildningen.

Särskilt stöd

Allmänt om särskilt stöd

3 § I 3 kap. 7-12 §§ skollagen (2010:800) finns bestämmelser om särskilt stöd i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan.

Studiehandledning på modersmålet

4 § En elev ska få studiehandledning på sitt modersmål, om eleven behöver det.

En elev som ska erbjudas modersmålsundervisning och som före sin ankomst till Sverige har undervisats på ett annat språk än modersmålet får ges studiehandledning på det språket i stället för på modersmålet, om det finns särskilda skäl.

Arbetsplatsförlagd utbildning vid anpassad studiegång

5 § För en elev i de högre årskurserna får ett beslut om anpassad studiegång innebära att utbildningen delvis förläggs till en arbetsplats utanför skolenheten. Eleven ska ha en handledare på arbetsplatsen och få stöd från skolenhetens personal.

Undervisning i förberedelseklass för nyanlända och vissa andra elever

5 a § Undervisning i förberedelseklass enligt 3 kap. 12 f § skollagen (2010:800) ska så långt som möjligt i fråga om såväl lokaler som verksamhet bedrivas i nära anslutning till annan undervisning. Förordning (2015:578).

Bedömning av nyanlända och vissa andra elevers kunskaper

5 b § Statens skolverk får meddela föreskrifter om underlag för bedömning av en elevs kunskaper enligt 3 kap. 12 c § skollagen (2010:800). Förordning (2015:800).

Friluftsverksamhet

6 § I den omfattning som rektorn bestämmer ska det anordnas friluftsverksamhet som bedrivs under lärares ledning.

Modersmålsundervisning

7 § I 10 kap. 7 §, 11 kap. 10 §, 12 kap. 7 § och 13 kap. 7 § skollagen (2010:800) finns grundläggande bestämmelser om huvudmannens skyldighet att erbjuda modersmålsundervisning. Huvudmannen är också skyldig att erbjuda elever som är adoptivbarn och har ett annat modersmål än svenska modersmålsundervisning, även om språket inte är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet.

Rektorn beslutar om en elevs modersmålsundervisning.

8 § Modersmålsundervisning får anordnas
1. som språkval i grundskolan och specialskolan,
2. som elevens val,
3. inom ramen för skolans val, eller
4. utanför den garanterade undervisningstiden.

9 § Modersmålsundervisning får inte omfatta mer än ett språk för en elev. En romsk elev som kommer från utlandet får dock ges modersmålsundervisning i två språk, om det finns särskilda skäl.

10 § En huvudman är skyldig att anordna modersmålsundervisning i ett språk endast om
1. minst fem elever som ska erbjudas modersmålsundervisning i språket önskar sådan undervisning, och
2. det finns en lämplig lärare.

Första stycket 1 gäller inte nationella minoritetsspråk. Enligt 7 § språklagen (2009:600) är de nationella minoritetsspråken finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska.

11 § Om en elev ges modersmålsundervisning utanför den garanterade undervisningstiden, är huvudmannen skyldig att erbjuda eleven sådan undervisning sammanlagt högst sju läsår under elevens skoltid. Eleven ska dock erbjudas modersmålsundervisning under längre tid, om eleven har ett särskilt behov av sådan undervisning.

Begränsningen enligt första stycket gäller inte nationella minoritetsspråk eller ett nordiskt språk.

12 § En elev som får modersmålsundervisning får med den begränsning som anges i 11 § fortsätta att delta i undervisningen, även om språket skulle upphöra att vara dagligt umgängesspråk för eleven.

13 § Vid modersmålsundervisning i samiska ska den kursplan som gäller för ämnet samiska i sameskolan användas.

Svenska som andraspråk

14 § Undervisning i svenska som andraspråk ska, om det behövs, anordnas för
1. elever som har ett annat språk än svenska som modersmål,
2. elever som har svenska som modersmål och som har tagits in från skolor i utlandet, och
3. invandrarelever som har svenska som huvudsakligt umgängesspråk med en vårdnadshavare.

Rektorn beslutar om undervisning i svenska som andraspråk för en elev.

15 § Undervisning i svenska som andraspråk ersätter undervisning i svenska.

Svenska som andraspråk får därutöver anordnas
1. som språkval i grundskolan och specialskolan,
2. som elevens val, eller
3. inom ramen för skolans val.


5 a kap. Fjärrundervisning

Allmänt om fjärrundervisning

1 § Fjärrundervisning får anordnas för elever i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan under de förutsättningar och med de begränsningar som följer av 2-4 §§.

Bestämmelserna i kapitlet hindrar dock inte att en lärare som är närvarande i klassrummet, som ett led i sin undervisning av eleverna, tar hjälp av en annan lärare som undervisar med hjälp av informations- och kommunikationsteknik och som är åtskild från eleverna i rum men inte i tid. Förordning (2015:293).

2 § Fjärrundervisning får anordnas i
1. moderna språk,
2. modersmål,
3. samiska i sameskolan, och
4. teckenspråk.

Fjärrundervisning får också användas för att ge elever studiehandledning på modersmålet och integrerad samisk undervisning i grundskolan. Förordning (2015:293).

Förutsättningar för fjärrundervisning

3 § Fjärrundervisning får genomföras endast om
1. det inte finns någon lärare som uppfyller kraven enligt 2 kap. 13 § skollagen (2010:800) eller, när det gäller studiehandledning på modersmålet och integrerad samisk undervisning, annan lämplig person att tillgå inom en huvudmans skolenhet, eller
2. elevunderlaget är otillräckligt. Förordning (2015:293).

Handledare

4 § Vid fjärrundervisning ska det finnas en handledare närvarande i den lokal där eleverna befinner sig. Förordning (2015:293).

Avtal med staten

5 § Avtal med staten om uppgifter som avser fjärrundervisning får enbart slutas för undervisning i teckenspråk, samiska eller integrerad samisk undervisning i grundskolan. Förordning (2015:293).


6 kap. Betyg

Tillämpningsområde

1 § Bestämmelserna i detta kapitel gäller grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan, om inte annat anges. Förordning (2011:506).

Beslut om betyg

2 § I 3-6 §§ finns kompletterande bestämmelser till 3 kap. 16 § skollagen (2010:800) om vem som ska besluta om betyg. Förordning (2011:506).

3 § Om fler än en lärare bedriver undervisningen vid den tidpunkt då betyg ska sättas och bara någon eller några av dessa är legitimerade, ska betyget beslutas av den eller de legitimerade lärarna. Förordning (2011:506).

4 § Om ett betyg är beroende av två eller flera legitimerade lärares bedömning och dessa inte kan enas, ska betyget beslutas av den eller de av dessa lärare som har behörighet att undervisa i det ämne som betyget avser.

Om ett betyg är beroende av en bedömning av två eller flera legitimerade lärare som är behöriga att undervisa i det ämne som betyget avser och dessa lärare inte kan enas, ska betyget beslutas av rektorn.

Om ett betyg är beroende av en bedömning av två eller flera legitimerade lärare som inte är behöriga att undervisa i det ämne som betyget avser och dessa inte kan enas, ska betyget beslutas av rektorn. Förordning (2014:857).

5 § Bestämmelserna i 3 kap. 16 § andra stycket skollagen (2010:800) samt 3 och 4 §§ i detta kapitel gäller inte för lärare som saknar legitimation och är anställda utan tidsbegränsning för att bedriva undervisning
1. i modersmål, eller
2. som avses i 2 kap. 17 § skollagen.

Första stycket gäller bara i de fall läraren bedriver sådan undervisning som avses i samma stycke 1 eller 2. Förordning (2012:498).

6 § Om fler än en lärare bedriver sådan undervisning som avses i 5 § vid den tidpunkt då betyg ska sättas och dessa inte kan enas, ska betyget beslutas av rektorn. Förordning (2011:506).

Betygssättning

Kunskapskrav

7 § Kunskapskrav ska finnas för betygen A-E.

Kraven för betygen A, C och E ska precisera vilka kunskaper som krävs för respektive betyg. Kunskapskravet för betyget D innebär att kraven för E och till övervägande delen för C är uppfyllda. Kravet för betyget B innebär att även kraven för C och till övervägande delen för A är uppfyllda. Förordning (2011:506).

Betyg i fristående skolor med waldorfpedagogisk inriktning

8 § I fristående grundskolor och grundsärskolor med waldorfpedagogisk inriktning ska betyg sättas när ett ämne har avslutats och slutbetyg utfärdas enligt de föreskrifter som gäller för den aktuella skolformen.

I sådana fristående skolor behöver inte betyg sättas innan ett ämne har avslutats eller terminsbetyg utfärdas. Förordning (2011:506).

Betygsdokument

Allmänt om betygsdokument

9 § Enligt 3 kap. 18 § skollagen (2010:800) ska betyg utfärdas skriftligt. I 10-16 §§ i detta kapitel finns kompletterande föreskrifter om betygskatalog och om utfärdande av betygsdokument. Förordning (2011:506).

Betygskatalog

10 § Beslut om betyg ska dokumenteras i en betygskatalog.

Med beslut om betyg avses beslut att
1. sätta betyg, och
2. inte sätta betyg när underlag för bedömning av en elevs kunskaper saknas på grund av elevens frånvaro.

Det ska framgå om ett betyg har satts innan eller efter det att ett ämne har avslutats.

Rektorn ansvarar för att betygskatalogen förs. Förordning (2011:506).

Terminsbetyg

11 § Terminsbetyg ska utfärdas vid slutet av
1. varje termin i årskurserna 6-8 i grundskolan och i förekommande fall i grundsärskolan, årskurserna 7-9 i specialskolan och årskurs 6 i sameskolan, och
2. höstterminen i årskurs 9 i grundskolan och i förekommande fall i grundsärskolan och årskurs 10 i specialskolan.

Terminsbetyg ska inte utfärdas om eleven ska få ett slutbetyg enligt 14 §. Förordning (2011:506).

12 § Terminsbetyget ska innehålla uppgifter om det senaste beslutet om elevens betyg i varje ämne. Det ska framgå om ämnet har avslutats.

Terminsbetyget ska i förekommande fall innehålla uppgift om omfattningen av den frånvaro som eleven har haft utan giltigt skäl under terminen. Förordning (2011:506).

Rektorn ska utfärda avgångsintyget.

13 § Rektorn ska utfärda terminsbetyget. Förordning (2011:506).

Slutbetyg

14 § För en elev som har skolplikt ska slutbetyg utfärdas när skolplikten upphör. En sådan elev som därefter har slutfört den högsta årskursen har rätt att få ett nytt slutbetyg.

För en elev som inte har skolplikt ska slutbetyg utfärdas när eleven har slutfört den högsta årskursen. Förordning (2011:506).

15 § Slutbetyget ska innehålla uppgifter om den högsta årskurs som eleven genomgått och om de senaste besluten om elevens betyg. Betyg som satts innan ett ämne har avslutats ska inte ingå i slutbetyget. Förordning (2011:506).

16 § Rektorn ska utfärda slutbetyget. Rektorn får inte uppdra åt någon annan att utfärda slutbetyg. Förordning (2011:506).

Avgångsintyg

17 § Ett avgångsintyg ska utfärdas
1. om en elev avgår från utbildningen hos en huvudman utan att slutbetyg utfärdas, eller
2. när en elev i sameskolan avgår från utbildningen innan eleven har gått ut årskurs 6.

Intyget ska innehålla uppgifter om
1. den årskurs i vilken eleven slutat,
2. tiden för avgången,
3. de ämnen i vilka eleven undervisats,
4. i förekommande fall senaste betyg i ämnen, och
5. antal timmar undervisningstid som eleven erbjudits.

Rektorn ska utfärda avgångsintyget. Förordning (2011:506).

18 § Ett avgångsintyg ska sändas till elevens vårdnadshavare. Om det är känt var eleven ska fortsätta sin utbildning, ska intyget också sändas till huvudmannen för utbildningen. Förordning (2011:506).

Gemensam bestämmelse

19 § Om betyg inte har kunnat sättas enligt 10 kap. 18 § eller 12 kap. 18 § skollagen (2010:800), ska detta markeras med ett horisontellt streck i dokumenten enligt detta kapitel. Förordning (2011:506).

Betyg efter prövning

20 § I 10 kap. 23 § och 12 kap. 23 § skollagen (2010:800) finns bestämmelser om prövning för betyg från grundskolan och specialskolan. Förordning (2011:506).

21 § Den som redan har slutbetyg har efter prövning i ett eller flera ämnen rätt att få ett nytt slutbetyg. Förordning (2011:506).

22 § Rektorn ska utfärda betyg efter prövning. Om prövningen avser hela utbildningen, får rektorn inte uppdra åt någon annan att utfärda slutbetyg. Förordning (2011:506).

Bemyndigande

23 § Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om utformningen av betygskatalog, terminsbetyg, slutbetyg och betyg efter prövning. Förordning (2011:506).


7 kap. Förskolan

Läroplan

1 § För förskolan gäller en läroplan enligt 1 kap. 11 § första stycket skollagen (2010:800).

Läroplanen finns i förordningen (SKOLFS 1998:16) om läroplan för förskolan.


8 kap. Förskoleklassen

Läroplan

1 § För förskoleklassen gäller en läroplan enligt 1 kap. 11 § första stycket skollagen (2010:800).

Läroplanen finns i förordningen (SKOLFS 2010:37) om läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. För förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola eller sameskola finns dock läroplanen i förordningen (SKOLFS 2010:250) om läroplan för specialskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall respektive förordningen (SKOLFS 2010:251) om läroplan för sameskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall.


9 kap. Grundskolan

Utbildningens innehåll och omfattning

Läroplan och kunskapskrav

1 § För grundskolan gäller en läroplan enligt 1 kap. 11 § första stycket skollagen (2010:800).

Läroplanen finns i förordningen (SKOLFS 2010:37) om läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Av 3 § samma förordning framgår att kursplaner för grundskolans ämnen ingår i läroplanen och att kursplanerna kompletteras av kunskapskrav.

2 § Kunskapskrav ska finnas för
- läsförståelse i årskurs 1,
- matematik, svenska och svenska som andraspråk samt gemensamt för samhällsorienterande ämnen och för naturorienterande ämnen i årskurs 3,
- samtliga ämnen utom moderna språk i årskurs 6, och
- samtliga ämnen i årskurs 9.

Kunskapskraven i årskurs 1 och 3 anger den lägsta godtagbara kunskapsnivån för en elev vid slutet av årskursen. Kunskapskraven i årskurs 6 anger den kunskapsnivå som krävs för ett visst betyg när betyg sätts sista gången före slutet av årskurs 6. Kunskapskraven i årskurs 9 anger den kunskapsnivå som krävs för ett visst betyg när ett ämne avslutas. Förordning (2016:336).

Undervisningstid

3 § I bilaga 1 till skollagen (2010:800) finns bestämmelser om fördelning av den garanterade undervisningstiden (timplan).

Huvudmannen får besluta om ytterligare undervisningstid utöver den garanterade undervisningstiden.

4 § Huvudmannen beslutar efter förslag av rektorn om fördelning mellan årskurserna av undervisningstiden.

4 a § En nyanländ elev eller en annan elev vars kunskaper bedömts enligt 3 kap. 12 c § skollagen (2010:800) får ges mer undervisning i svenska eller svenska som andraspråk än övriga elever i samma årskurs hos huvudmannen genom en omfördelning av den undervisningstid huvudmannen beslutat enligt 4 § (prioriterad timplan).

Ett beslut om prioriterad timplan får fattas om det behövs för att eleven så snart som möjligt ska kunna tillgodogöra sig undervisningen i den undervisningsgrupp som eleven normalt hör till. En elev får omfattas av prioriterad timplan under högst ett år och eleven får inte under denna tid ges mindre undervisning totalt än andra elever i samma årskurs hos huvudmannen.

Rektorn beslutar om prioriterad timplan. Förordning (2015:578).

Språkval

5 § Enligt 10 kap. 4 § skollagen (2010:800) ska det finnas språkval.

Huvudmannen ska som språkval erbjuda minst två av språken franska, spanska och tyska.

Huvudmannen ska sträva efter att därutöver erbjuda andra språk som språkval.

6 § En elev får i stället för ett språk som erbjudits enligt 5 § välja något av följande språk som språkval:
1. det språk som eleven ska erbjudas modersmålsundervisning i,
2. svenska eller svenska som andraspråk under förutsättning att eleven i övrigt får undervisning i svenska eller svenska som andraspråk,
3. engelska, eller
4. teckenspråk.

7 § Huvudmannen är inte skyldig att anordna undervisning i ett språk som erbjudits som språkval enligt 5 § andra stycket eller 6 § om färre än fem elever väljer språket. Detta gäller dock inte om det språk som avses i 6 § 1 är ett nationellt minoritetsspråk.

Elevens val

8 § I 10 kap. 4 § skollagen (2010:800) finns bestämmelser om elevens val.

Huvudmannen ska erbjuda eleverna ett allsidigt urval av ämnen som elevens val. Som elevens val får ett språk som eleven inte tidigare har fått undervisning i (nybörjarspråk) erbjudas. Huvudmannen är inte skyldig att anordna undervisning i ett nybörjarspråk som erbjudits som elevens val om färre än fem elever väljer språket.

Skolans val

9 § I timplanen anges ett antal timmar som får användas för skolans val. Utrymmet för skolans val ska användas för undervisning i ett eller flera ämnen.

Rektorn beslutar om hur utrymmet för skolans val ska användas. Rektorn får inte uppdra åt någon annan att fatta sådana beslut.

10 § Av 10 kap. 4 § skollagen (2010:800) framgår att skolans val också får omfatta undervisning i ett lokalt tillval som skolans val, om Statens skolverk har godkänt en plan för undervisningen.

Skolverket ska efter ansökan godkänna planen om den
1. till sitt innehåll och sin inriktning avviker från grundskolans kursplaner,
2. är förenlig med föreskrifter om hur utbildningen i grundskolan ska vara utformad, dess syfte samt dess värdegrund och uppdrag, och
3. har godtagbar pedagogisk kvalitet.

Gemensam bestämmelse om elevens val och skolans val

11 § Undervisning i ett ämne inom elevens val eller skolans val ska till sitt innehåll och sin inriktning vara förenlig med kursplanen och med kunskapskraven.

Lovskola

11 a § Rektorn beslutar om en elev ska erbjudas lovskola. Förordning (2017:847).

Tvåspråkig undervisning

Undervisning på elevens umgängesspråk

12 § För elever som har ett annat språk än svenska som dagligt umgängesspråk med en eller båda vårdnadshavarna får delar av undervisningen i årskurs 1-6 anordnas på detta språk. För elever med finska som umgängesspråk får sådan undervisning anordnas även i årskurs 7-9.

En huvudman som anordnar undervisning enligt första stycket ska anmäla detta till Statens skolinspektion.

13 § Under den sammanlagda tid som eleven får tvåspråkig undervisning enligt 12 § får högst hälften av undervisningen ges på umgängesspråket. Undervisningen ska planeras så att undervisningen på svenska successivt ökar.

Engelskspråkig undervisning

14 § Huvuddelen av undervisningen får anordnas på engelska för elever som vistas i Sverige under en begränsad tid och har tillräckliga kunskaper i engelska för att kunna delta i undervisningen.

Avvikelse får göras från timplanen i ämnena svenska och engelska. Antalet timmar i svenska får dock inte understiga 480.

15 § Om det inte finns plats för alla sökande till engelskspråkig undervisning enligt 14 §, ska den i första hand ges till
1. barn till utländska gästforskare och experter, och
2. barn som tidigare gått i en engelskspråkig skola.

16 § För sådana elever som avses i 14 § får Primary Years Programme och Middle Years Programme tillämpas inom grundskolan.

En huvudman för utbildning som har auktoriserats av International Baccalaureate Office (IBO) får utfärda betyg eller skriftliga omdömen enligt bestämmelser som utfärdats av IBO till sådana elever som flyttar utomlands under skoltiden.

17 § En huvudman som anordnar undervisning enligt 14 eller 16 § ska anmäla detta till Statens skolinspektion.

18 § Statens skolinspektion får efter ansökan besluta att en huvudman får anordna delar av undervisningen på engelska för andra elever än sådana som avses i 14 §, om
1. undervisningens innehåll och utformning säkerställer att eleverna får tillräckliga kunskaper i svenska för att nå kunskapskraven i samtliga ämnen,
2. de lärare som undervisar på engelska uppfyller kraven enligt 2 kap. 13 § eller 17 § första stycket 1 skollagen (2010:800), och
3. utbildningen håller god kvalitet.

Beslutet ska avse en viss skolenhet. Beslutet får återkallas om villkoren enligt första stycket inte längre är uppfyllda.

Enligt 6 § språklagen (2009:600) har det allmänna ett särskilt ansvar för att svenskan används och utvecklas. Förordning (2014:457).

19 § Under den sammanlagda tid som en elev får engelskspråkig undervisning enligt 18 § får högst hälften av undervisningen ges på engelska.

Bedömningsstöd

19 a § En huvudman är skyldig att använda sig av bedömningsstöd i årskurs 1 i ämnena svenska, svenska som andraspråk och matematik.

Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om bedömningsstöd i årskurs 1. Förordning (2016:336).

Nationella ämnesprov

20 § Nationella ämnesprov ska användas i de ämnen och årskurser som anges i 21 § för att bedöma elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven och, i årskurs 6 och 9, även som stöd för betygssättning.

När nationella ämnesprov används ska eleverna delta i alla delar av proven. Rektorn får besluta att en elev inte behöver delta i ett nationellt ämnesprov eller i någon eller några delar av ett sådant prov, om det finns särskilda skäl. Förordning (2016:9).

21 § Ämnesprov ska användas i
1. matematik och svenska eller svenska som andraspråk i årskurs 3, 6 och 9,
2. engelska i årskurs 6 och 9,
3. geografi, historia, religionskunskap eller samhällskunskap i årskurs 9, och
4. biologi, fysik eller kemi i årskurs 9.

Statens skolverk ska fördela ämnesprov som avses i första stycket 3 och 4 så att varje elev ska delta i prov i endast ett samhällsorienterande ämne respektive ett naturorienterande ämne och att antalet provdeltagare så långt som möjligt blir lika stort för varje ämnesprov. Förordning (2015:142).

21 a § Har upphävts genom förordning (2016:9).

22 § Ämnesprov ska genomföras i slutet av årskursen.

Statens skolverk får meddela föreskrifter om att ämnesprov i årskurs 6 och 9 får genomföras vid en annan tidpunkt.

Skolverket får meddela närmare föreskrifter om ämnesprov. Förordning (2011:1180).

Utbildning utan timplan

Medgivande

23 § Statens skolinspektion får efter ansökan besluta att en huvudman får bedriva utbildning i grundskolan utan att tillämpa timplanen om
1. huvudmannen har godtagbara pedagogiska eller organisatoriska skäl för att bedriva sådan utbildning, och
2. eleverna ges förutsättningar att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås i samtliga ämnen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål.

Medgivandet ska avse en eller flera bestämda skolenheter. Medgivandet får förenas med villkor.

Återkallelse av medgivande

24 § Statens skolinspektion får återkalla ett beslut om medgivande att bedriva utbildning i grundskolan utan att tillämpa timplanen, om
1. förutsättningarna för medgivandet enligt 23 § inte längre är uppfyllda, eller
2. huvudmannen inte följer de villkor som medgivandet förenats med.

Färdighetsprov

25 § En huvudman som anordnar utbildning som kräver att eleverna har särskilda färdigheter i bild, idrott och hälsa, musik eller slöjd får från och med årskurs 7 använda färdighetsprov som
1. villkor för antagning till en viss skolenhet eller elevgrupp,
2. grund för urval till en viss skolenhet eller elevgrupp när det finns fler sökande än platser, och
3. villkor för fortsatt utbildning vid en viss skolenhet eller elevgrupp.

26 § Statens skolinspektion får efter ansökan besluta att en huvudman får använda färdighetsprov från och med årskurs 4 i de fall som avses i 25 §, om det finns särskilda skäl med hänsyn till utbildningens innehåll och inriktning.

Beslutet ska avse en viss skolenhet eller viss elevgrupp.

27 § När färdighetsprov används som grund för urval till en viss skolenhet får ingen annan urvalsgrund tillämpas.

Integrerad samisk undervisning i grundskolan

28 § I 12 kap. 13 och 14 §§ finns bestämmelser om integrerad samisk undervisning för samiska elever i grundskolan.


10 kap. Grundsärskolan

Utbildningens innehåll och omfattning

Läroplan

1 § För grundsärskolan gäller en läroplan enligt 1 kap. 11 § första stycket skollagen (2010:800).

Läroplanen finns i förordningen (SKOLFS 2010:255) om läroplan för grundsärskolan. Av 2 § samma förordning framgår att Statens skolverk får meddela föreskrifter om kursplaner och kunskapskrav för grundsärskolan.

Timplaner

2 § Bestämmelser om fördelning av den garanterade undervisningstiden på ämnen och ämnesområden (timplaner) finns i bilaga 1.

Huvudmannen får besluta om ytterligare undervisningstid utöver den garanterade undervisningstiden.

3 § Huvudmannen beslutar efter förslag av rektorn om fördelning mellan årskurserna av undervisningstiden.

4 § För elever som får undervisning i en kombination av ämnen och ämnesområden får rektorn besluta om avvikelser från timplanerna i den omfattning som behövs.

Även för andra elever får rektorn besluta om avvikelser från timplanerna i den omfattning som behövs för att anpassa undervisningen till elevernas särskilda förutsättningar och behov.

I 3 kap. 12 § och 7 kap. 9 § skollagen (2010:800) finns bestämmelser om avvikelser från timplanen vid anpassad studiegång och vid integrerad undervisning. Beslut om lärotider enligt 3 kap. 5 § i denna förordning får också medföra avvikelser från timplanerna.

Rektorn får inte uppdra åt någon annan att fatta beslut enligt första eller andra stycket.

Elevens val

5 § I 11 kap. 6 § skollagen (2010:800) finns bestämmelser om elevens val.

Huvudmannen ska erbjuda eleverna ett allsidigt urval av ämnen som elevens val.

6 § Elever som inte kan tillgodogöra sig hela eller delar av utbildningen i ämnen får som elevens val erbjudas samtliga ämnesområden och praktisk arbetslivsorientering. I sådana fall ska bestämmelserna om ämnen i 5 och 9 §§ i stället gälla ämnesområden.

Skolans val

7 § I timplanen för elever som får undervisning i ämnen anges ett visst antal timmar som får användas för skolans val. Utrymmet för skolans val ska användas för undervisning i ett eller flera ämnen och för praktisk arbetslivsorientering.

8 § Rektorn beslutar hur utrymmet för skolans val ska användas. Antalet timmar för varje ämne i timplanen får inte minskas i oproportionerligt stor omfattning.

Gemensam bestämmelse om elevens val och skolans val

9 § Undervisning i ett ämne inom elevens val eller skolans val ska till sitt innehåll och sin inriktning vara förenlig med kursplanen och med kunskapskraven.

Fördelningsbar tid i träningsskolan

10 § Den fördelningsbara tiden i timplanen för elever som får undervisning i ämnesområden ska fördelas dels på ämnesområden med hänsyn till elevens behov, dels på praktisk arbetslivsorientering. Den fördelningsbara tiden får även användas för undervisning i modersmål eller svenska som andraspråk.

Rektorn beslutar hur den fördelningsbara tiden ska användas.

Bedömningsstöd

11 § En huvudman är skyldig att använda sig av bedömningsstöd i årskurs 1 i ämnena svenska, svenska som andraspråk och matematik.

Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om bedömningsstöd i årskurs 1. Förordning (2016:336).


11 kap. Specialskolan

Utbildningens innehåll och omfattning

Läroplan

1 § För specialskolan gäller en läroplan enligt 1 kap. 11 § första stycket skollagen (2010:800).

Läroplanen finns i förordningen (SKOLFS 2010:250) om läroplan för specialskolan samt förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall. I samma förordning finns bestämmelser om kursplaner och kunskapskrav för specialskolan.

I 12 kap. 8 § andra stycket skollagen (2010:800) finns bestämmelser om tillämpning av grundsärskolans kursplaner för elever med utvecklingsstörning i specialskolan. För sådana elever gäller inte 10-12 §§.

Undervisningstid

2 § Bestämmelser om fördelning av den garanterade undervisningstiden (timplan) finns i bilaga 2.

Specialpedagogiska skolmyndigheten får meddela föreskrifter om fördelning av den garanterade undervisningstiden för elever som läser ämnet svenska i stället för ämnet teckenspråk enligt 12 kap. 4 § andra stycket skollagen (2010:800). Förordning (2014:457).

3 § När grundsärskolans kursplaner tillämpas för elever med utvecklingsstörning gäller i stället för de föreskrifter som avses i 2 § första eller andra stycket att undervisningstiden ska fördelas på grundsärskolans ämnen eller ämnesområden, elevens val samt i förekommande fall teckenspråk och skolans val. I sådana fall ska bestämmelserna i 10 kap. 5-10 §§ tillämpas i stället för 4-9 §§. För elever med utvecklingsstörning får avvikelser göras från timplanen.

Språkval

4 § Enligt 12 kap. 4 § skollagen (2010:800) ska det finnas språkval.

Huvudmannen ska erbjuda minst två av språken franska, tyska och spanska som språkval.

Huvudmannen ska sträva efter att därutöver erbjuda andra språk som språkval.

5 § Eleven får i stället för ett språk som avses i 4 § som språkval välja något av följande språk:
1. det språk som eleven ska erbjudas modersmålsundervisning i,
2. svenska eller svenska som andraspråk under förutsättning att eleven i övrigt får undervisning i svenska eller svenska som andraspråk,
3. engelska, eller
4. teckenspråk.

6 § Huvudmannen är inte skyldig att anordna undervisning i ett språk som erbjudits som språkval enligt 4 § andra stycket eller 5 § om färre än tre elever vid skolenheten väljer språket. Detta gäller dock inte om det språk som avses i 5 § 1 är ett nationellt minoritetsspråk.

Elevens val

7 § I 12 kap. 4 § skollagen (2010:800) finns bestämmelser om elevens val.

Huvudmannen ska erbjuda eleverna ett allsidigt urval av ämnen som elevens val. Som elevens val får ett språk som eleven inte tidigare har fått undervisning i (nybörjarspråk) erbjudas. Huvudmannen är inte skyldig att anordna undervisning i ett nybörjarspråk som erbjudits som elevens val om färre än tre elever vid skolenheten väljer språket.

Skolans val

8 § I timplanen anges ett antal timmar som får användas för skolans val. Utrymmet för skolans val ska användas för undervisning i ett eller flera ämnen. Skolans val får också omfatta
1. insatser avsedda att kompensera elevens funktionsnedsättning och andra särskilda insatser, och
2. praktisk arbetslivsorientering.

Gemensam bestämmelse om elevens val och skolans val

9 § Undervisning i ett ämne inom elevens val eller skolans val ska till sitt innehåll och sin inriktning vara förenlig med kursplanen och med kunskapskraven.

Bedömningsstöd

9 a § En huvudman är skyldig att använda sig av bedömningsstöd i årskurs 1 i ämnena svenska, svenska som andraspråk och matematik.

Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om bedömningsstöd i årskurs 1. Förordning (2016:336).

Nationella ämnesprov

10 § Nationella ämnesprov ska användas i de ämnen och årskurser som anges i 11 § för att bedöma elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven och, i årskurs 7 och 10, även som stöd för betygssättning.

När nationella ämnesprov används ska eleverna delta i alla delar av proven. Rektorn får besluta att en elev inte behöver delta i ett nationellt ämnesprov eller i någon eller några delar av ett sådant prov, om det finns särskilda skäl. Förordning (2016:9).

11 § Ämnesprov ska användas i
1. matematik och svenska eller svenska som andraspråk i årskurs 4, 7 och 10,
2. engelska i årskurs 7 och 10, och
3. geografi, historia, religionskunskap eller samhällskunskap i årskurs 10, och
4. biologi, fysik eller kemi i årskurs 10.

Statens skolverk ska fördela ämnesprov som avses i första stycket 3 och 4 så att varje elev ska delta i prov i endast ett samhällsorienterande ämne respektive ett naturorienterande ämne. Förordning (2015:142).

11 a § Har upphävts genom förordning (2016:9).

12 § Ämnesprov ska genomföras i slutet av årskursen.

Statens skolverk får meddela föreskrifter om att ämnesprov i årskurs 7 och 10 ska genomföras vid en annan tidpunkt.

Skolverket får meddela närmare föreskrifter om ämnesprov. Förordning (2011:1180).

Samverkan med andra huvudmän

13 § Specialpedagogiska skolmyndigheten ska etablera och upprätthålla kontakt med elevernas hemkommuner.

Specialpedagogiska skolmyndigheten ska, om det är lämpligt för att främja en övergång till utbildning i hemkommunen, vid slutet av varje läsår underrätta elevernas hemkommuner om elevernas kunskapsutveckling.

14 § Om en elev ska gå över till grundskolan eller grundsärskolan eller tas emot på försök i grundskolan eller grundsärskolan enligt 7 kap. 8 § skollagen (2010:800) ska Specialpedagogiska skolmyndigheten och den huvudman som ska ta emot eleven gemensamt planera övergången. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i planeringen.


12 kap. Sameskolan

Utbildningens innehåll och omfattning

Läroplan

1 § För sameskolan gäller en läroplan enligt 1 kap. 11 § första stycket skollagen (2010:800).

Läroplanen finns i förordningen (SKOLFS 2010:251) om läroplan för sameskolan samt förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall. I samma förordning finns bestämmelser om kursplaner och kunskapskrav för sameskolan.

Timplan

2 § Bestämmelser om fördelning av den garanterade undervisningstiden (timplan) finns i bilaga 3.

3 § Huvudmannen beslutar efter förslag av rektorn om fördelning mellan årskurserna av undervisningstiden.

Samisk undervisning

4 § Undervisningen ska ges på svenska och samiska.

5 § Ämnet samiska ska finnas i alla årskurser.

6 § För elever som har tagits emot i sameskolan på grund av särskilda skäl enligt 7 kap. 7 § första stycket andra meningen skollagen (2010:800) får undervisningen på samiska och undervisningen i ämnet samiska bytas ut mot annan undervisning.

Elevens val

7 § I 13 kap. 4 § skollagen (2010:800) finns bestämmelser om elevens val.

Huvudmannen ska erbjuda eleverna ett allsidigt urval av ämnen som elevens val. Som elevens val får ett språk som eleven inte tidigare har fått undervisning i (nybörjarspråk) erbjudas.

Skolans val

8 § Utrymmet för skolans val ska med de begränsningar som anges i timplanen användas för undervisning i ett eller flera ämnen.

Rektorn beslutar om hur utrymmet för skolans val ska användas.

Gemensam bestämmelse om elevens val och skolans val

9 § Undervisning i ett ämne inom elevens val eller skolans val ska till sitt innehåll och sin inriktning vara förenlig med kursplanen och med kunskapskraven.

Bedömningsstöd

9 a § En huvudman är skyldig att använda sig av bedömningsstöd i årskurs 1 i ämnena svenska, svenska som andraspråk och matematik.

Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om bedömningsstöd i årskurs 1. Förordning (2016:336).

Nationella ämnesprov

10 § Nationella ämnesprov ska användas i de ämnen och årskurser som anges i 11 § för att bedöma elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven och, i årskurs 6, även som stöd för betygssättning.

När nationella ämnesprov används ska eleverna delta i alla delar av proven. Rektorn får besluta att en elev inte behöver delta i ett nationellt ämnesprov eller i någon eller några delar av ett sådant prov, om det finns särskilda skäl. Förordning (2016:9).

11 § Ämnesprov ska användas i
1. matematik och svenska eller svenska som andraspråk i årskurs 3 och 6, och
2. engelska i årskurs 6. Förordning (2015:142).

11 a § Har upphävts genom förordning (2016:9).

12 § Ämnesprov ska genomföras i slutet av årskursen.

Statens skolverk får meddela föreskrifter om att ämnesprov i årskurs 6 får genomföras vid en annan tidpunkt.

Skolverket får meddela närmare föreskrifter om ämnesprov. Förordning (2011:1180).

Integrerad samisk undervisning i grundskolan

13 § En huvudman för grundskola får anordna samisk undervisning för samiska elever i sin grundskola, om huvudmannen och Sameskolstyrelsen ingår avtal om det.

Med samisk undervisning avses undervisning med samiska inslag och undervisning i samiska utöver den undervisning som anordnas som modersmålsundervisning i samiska.

14 § Utbildningen för de samiska eleverna ska integreras med motsvarande utbildning för andra elever i grundskolan.

Den samiska undervisningen får förläggas till tid utanför den garanterade undervisningstiden.


13 kap. Fritidshemmet

1 § För fritidshemmet gäller en läroplan enligt 1 kap. 11 § första stycket skollagen (2010:800). Läroplanen finns i förordningen (SKOLFS 2010:37) om läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet utom i de fall som anges i andra stycket.

För fritidshem som anordnas vid en skolenhet med specialskola eller sameskola finns läroplanen i förordningen (SKOLFS 2010:250) om läroplan för specialskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall respektive förordningen (SKOLFS 2010:251) om läroplan för sameskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall.


14 kap. Bidrag till enskilda huvudmän

Fastställande av bidrag per kalenderår

1 § Ett bidrag till enskilda huvudmän för förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola och fritidshem samt pedagogisk omsorg som erbjuds i stället för förskola eller fritidshem ska fastställas per kalenderår.

Bidraget ska grunda sig på hemkommunens budget för det kommande budgetåret och beslutas före kalenderårets början. För barn och elever som börjar i utbildning eller annan pedagogisk verksamhet under kalenderåret ska hemkommunen besluta bidraget omgående.

För elever som påbörjar utbildning i augusti ska bidrag enligt 9 kap. 19 §, 10 kap. 37 §, 11 kap. 36 § och 14 kap. 15 § skollagen (2010:800) avse tiden från och med den 1 juli samma år.

Ändringar under löpande budgetår

2 § Om ytterligare resurser ges till hemkommunens verksamhet under budgetåret, ska motsvarande tillskott ges till de enskilda huvudmännen.

Om hemkommunen minskar ersättningen till sin motsvarande verksamhet får bidrag till enskilda huvudmän minskas i motsvarande mån genom att återstående utbetalningar under budgetåret sätts ner.

Avgifter

3 § När en kommun beslutar om bidrag till enskild huvudman för förskola, fritidshem eller annan pedagogisk verksamhet, ska det beaktas om avgifter tas ut av kommunen och av den enskilda huvudmannen.

Grundbelopp

Allmänt om grundbelopp

4 § I 9 kap. 20 §, 10 kap. 38 § och 11 kap. 37 § skollagen (2010:800) anges vilka kostnadsslag som ska ingå i det grundbelopp som lämnas i bidrag till en enskild huvudman för förskoleklass, grundskola eller grundsärskola. Vid tillämpning av dessa bestämmelser ska ersättning för
1. undervisning avse kostnader för skolans rektor och andra anställda med ledningsuppgifter, undervisande personal, stödåtgärder till elever, arbetslivsorientering, kompetensutveckling av personalen och liknande kostnader,
2. lärverktyg avse kostnader för läroböcker, litteratur, datorer, maskiner som används i undervisningen, skolbibliotek, studiebesök och liknande kostnader,
3. elevhälsa avse kostnader för sådan elevhälsa som avser medicinska, psykologiska eller psykosociala insatser,
4. måltider avse kostnader för livsmedel, personal, transporter och därmed sammanhängande administration och liknande kostnader,
5. administration avse administrativa kostnader som ska beräknas till tre procent av grundbeloppet,
6. mervärdesskatt avse ett schablonbelopp som uppgår till sex procent av det totala bidragsbeloppet (grundbelopp och i förekommande fall tilläggsbelopp), och
7. lokalkostnader avse kostnader för hyra, driftskostnader, inventarier som inte är läromedel, kapitalkostnader i form av ränta på lån och liknande, dock inte kostnader för amortering.

5 § I 8 kap. 22 §, 14 kap. 16 § och 25 kap. 12 § skollagen (2010:800) anges vilka kostnadsslag som ska ingå i det grundbelopp som lämnas i bidrag till en enskild huvudman för förskola, fritidshem eller pedagogisk omsorg som erbjuds i stället för förskola eller fritidshem. Vid tillämpning av dessa bestämmelser ska ersättning för
1. omsorg och pedagogisk verksamhet avse kostnader för förskolechef eller andra anställda med ledningsuppgifter, personal i den pedagogiska verksamheten och omsorgen, stödåtgärder till barn eller elever, kompetensutveckling av personalen och liknande kostnader,
2. pedagogiskt material och utrustning avse kostnader för lek- och lärprodukter, maskiner som används i verksamheten, studiebesök och liknande kostnader, och
3. administration avse administrativa kostnader som ska beräknas till tre procent av grundbeloppet för förskolor och fritidshem och en procent av grundbeloppet för pedagogisk omsorg.

För övriga kostnadsslag ska 4 § 4 och 6-7 tillämpas på motsvarande sätt.

Särskilt om ersättning för lokalkostnader

6 § Ersättning för lokalkostnader enligt 4 § 7 ska motsvara hemkommunens genomsnittliga lokalkostnad per barn eller elev i motsvarande verksamhet.

Om det finns särskilda skäl, ska ersättningen för lokalkostnader i stället högst motsvara den enskilde huvudmannens faktiska kostnader om dessa är skäliga. Vid skälighetsprövningen ska intresset av att utbildning eller annan pedagogisk verksamhet med enskild huvudman kan etableras beaktas.

Särskilt om ersättning för kapitalkostnader

7 § Hemkommunens normala avskrivningsprinciper ska tillämpas vid beräkningen av kostnader för inköp.

Tilläggsbelopp

8 § Med tilläggsbelopp enligt 8 kap. 23 §, 9 kap. 21 §, 10 kap. 39 §, 11 kap. 38 § och 14 kap. 17 § skollagen (2010:800) avses ersättning för assistenthjälp, anpassning av lokaler eller andra extraordinära stödåtgärder, däribland sådana som riktas till barn och elever med stora inlärningssvårigheter.

Utöver vad som anges i första stycket avses med tilläggsbelopp enligt
- 10 kap. 39 § skollagen ersättning för elever som ska ges modersmålsundervisning eller deltar i lovskola, och
- 11 kap. 38 § skollagen ersättning för elever som ska ges modersmålsundervisning. Förordning (2017:847).

Särskilt om ersättning för modersmålsundervisning

9 § Om en kommun erbjuder modersmålsundervisning i egen förskoleklass, ska kommunen lämna motsvarande bidrag till sådan verksamhet i fristående förskoleklass.

Redovisning av hur bidraget har beräknats

10 § En kommun som lämnar bidrag för en elev i en fristående skola eller för ett barn i en fristående förskola eller i annan pedagogisk verksamhet med en enskild huvudman ska för den enskilda huvudmannen kunna redovisa hur bidraget har beräknats.

Av redovisningen ska framgå beloppen för lokalkostnader, administration och mervärdesskatt. Om det inte finns särskilda skäl ska redovisningen även innehålla beloppen för övriga kostnadsslag var för sig.

Statens skolverk får meddela föreskrifter om sådan redovisning.

Utbetalning av bidrag

11 § Om den enskilda huvudmannen och kommunen inte kommer överens om annat, ska bidragen betalas ut med en tolftedel varje månad.

Bemyndigande om uppgifter om kommande verksamhet

12 § Statens skolverk får meddela föreskrifter om skyldigheten för en enskild huvudman för grundskola och grundsärskola att lämna uppgifter om kommande verksamhet.


14 a kap. Utbildning vid särskilda ungdomshem

Inledande föreskrifter

1 § I 24 kap. 8 § skollagen (2010:800) finns bestämmelser om utbildning för skolpliktiga barn som vistas i ett sådant hem som avses i 12 § lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (särskilt ungdomshem).

För sådan utbildning ska relevanta bestämmelser i denna förordning tillämpas med de nödvändiga avvikelser som följer av att barnet vistas i ett sådant hem. Förordning (2015:293).

Huvudmannen

2 § Huvudmannen för ett särskilt ungdomshem ska fullgöra de uppgifter i fråga om utbildningen vid hemmet som annars huvudmannen för den skolform inom skolväsendet som utbildningen motsvarar har. Förordning (2015:293).

Förutsättningar för fjärrundervisning vid särskilda ungdomshem

3 § Fjärrundervisning får anordnas för elever som vistas i ett särskilt ungdomshem i samtliga ämnen i grundskolan, grundsärskolan och specialskolan utom svenska, svenska som andraspråk, engelska och matematik. Fjärrundervisning får också användas för att ge elever studiehandledning på modersmålet.

Fjärrundervisning enligt första stycket får genomföras endast om
1. det inte finns någon lärare att tillgå på hemmet som uppfyller kraven enligt 2 kap. 13 § skollagen (2010:800) eller, när det gäller studiehandledning på modersmålet och integrerad samisk undervisning, annan lämplig person, eller
2. elevunderlaget är otillräckligt.

Vid fjärrundervisning ska det finnas en handledare närvarande i den lokal där eleverna befinner sig. Förordning (2015:293).

Bemyndigande

4 § Statens skolverk får, efter att ha inhämtat synpunkter från Statens institutionsstyrelse, meddela föreskrifter om verkställigheten av detta kapitel. Förordning (2015:293).


15 kap. Övriga bestämmelser

Överklagandeförbud

1 § Beslut enligt denna förordning får inte överklagas.

I 10 kap. kommunallagen (1991:900) finns bestämmelser om laglighetsprövning.

Elektronisk överföring av ansökningar

2 § En ansökan som ska göras till Statens skolinspektion eller Statens skolverk enligt denna förordning får överföras elektroniskt.

Bemyndigande

3 § Statens skolinspektion respektive Statens skolverk får med avseende på ansökningar som myndigheten ska pröva enligt denna förordning meddela föreskrifter om överföring av en elektronisk ansökan och om elektronisk underskrift samt de ytterligare föreskrifter som behövs om ansökningsförfarandet. Förordning (2016:590).


Övergångsbestämmelser

2011:185
1. Denna förordning träder i kraft den 15 april 2011 och ska tillämpas på utbildning från och med den 1 juli 2011, om inte annat följer av övergångsbestämmelserna.
2. Genom förordningen upphävs
- grundskoleförordningen (1994:1194),
- sameskolförordningen (1995:205),
- särskoleförordningen (1995:206),
- specialskoleförordningen (1995:401),
- förordningen (1996:1206) om fristående skolor och viss enskild verksamhet inom skolområdet, och
- förordningen (2010:803) om Statens skolinspektions prövning i vissa fall av utbildning med enskild huvudman.
3. De upphävda förordningarna ska fortsätta att gälla för utbildning till utgången av juni 2011.
4. För elever i årskurs 9 i grundskola med offentlig huvudman ska 7 kap. 3, 4 och 6-9 §§ grundskoleförordningen (1994:1194) fortsätta att gälla under läsåret 2011/12.
5. För elever i årskurs 9 i grundsärskola med offentlig huvudman ska 7 kap. 3 §, 4 § första stycket och 5-6 §§ särskoleförordningen (1995:206) fortsätta att gälla under läsåret 2011/12.
6. För elever i årskurs 9 i fristående grundskolor och fristående grundsärskolor ska 1 a kap. 7 § förordningen (1996:1206) om fristående skolor och viss enskild verksamhet inom skolområdet fortsätta att gälla under läsåret 2011/12.
7. För elever i årskurs 10 i specialskolan ska 8 kap. 3-9 §§ specialskoleförordningen (1995:401) fortsätta att gälla under läsåret 2011/12. De kursplaner som tillämpats för dessa elever enligt 3 kap. 2-4 §§ specialskoleförordningen ska fortsätta att tillämpas under läsåret 2011/12.
8. En kommun som vid utgången av juni 2011 deltar i försöksverksamhet enligt förordningen (1999:903) om försöksverksamhet med utbildning utan timplan i grundskolan får fortsätta att bedriva utbildning i grundskolan utan att tillämpa timplanen i bilaga 1 till skollagen (2010:800) i den omfattning som följer av beslutet om deltagande i försöksverksamheten.
9. En huvudman för en fristående grundskola som vid utgången av juni 2011 bedriver utbildning med en fördelning av undervisningstiden som avviker från timplanen i bilaga 3 till skollagen (1985:1100) får fortsätta att bedriva utbildning i grundskolan utan att tillämpa timplanen i bilaga 1 till skollagen (2010:800).
10. En huvudman som med stöd av 8 eller 9 bedriver utbildning i grundskolan utan att tillämpa timplanen i bilaga 1 till skollagen (2010:800) ska anmäla detta till Statens skolinspektion före utgången av 2011. Om det föreligger förutsättningar för återkallelse enligt 9 kap. 24 § får Skolinspektionen besluta att huvudmannen från och med en viss tidpunkt ska tillämpa timplanen.
11. En kommun som vid utgången av juni 2011 anordnar engelskspråkig undervisning enligt förordningen (2003:459) om försöksverksamhet med engelskspråkig undervisning i grundskolan får fortsätta att bedriva engelskspråkig undervisning i samma omfattning. Detsamma gäller en enskild huvudman för grundskola som vid utgången av juni 2011 anordnar delar av undervisningen på engelska i motsvarande omfattning. Om villkoren enligt 9 kap. 18 § första stycket inte är uppfyllda får Statens skolinspektion besluta att huvudmannen inte får fortsätta att anordna sådan undervisning.

2011:506
1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2011 i fråga om 4 kap. 1 a § och bilaga 1, den 1 december 2013 i fråga om 6 kap. 2-6 §§ och i övrigt den 1 juli 2012. Förordning (2012:498).
2. En lärare som avses i 33 § andra stycket lagen (2010:801) om införande av skollagen (2010:800) ska vid tillämpningen av 6 kap. 3 och 4 §§ denna förordning jämställas med en legitimerad lärare som är behörig att undervisa i det ämne som betyget avser. Detsamma gäller en lärare som avses i punkt 20 i övergångsbestämmelserna till förordningen (2011:326) om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare. Förordning (2013:827).

2011:1180
1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2012 och tillämpas första gången läsåret 2013/14.
2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för läsåret 2012/13.

2013:249
1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2013.
2. Bilagorna 1-3 i sin nya lydelse tillämpas första gången höstterminen 2013 för elever som påbörjar årskurs 1 i grundsärskolan, specialskolan och sameskolan.
3. För elever i grundsärskolan som höstterminen 2013 påbörjar årskurs 2 respektive 3 ska undervisningstiden i matematik vara minst 965 timmar respektive 925 timmar. Detta gäller inte elever i träningsskolan.
4. För elever i specialskolan som höstterminen 2013 påbörjar årskurs 2, 3 respektive 4 ska undervisningstiden i matematik vara minst 1 130 timmar, 1 100 timmar respektive 1 070 timmar.
5. För elever i sameskolan som höstterminen 2013 påbörjar årskurs 2 respektive 3 ska undervisningstiden i matematik vara minst 740 timmar respektive 700 timmar.
6. Bilagorna 1-3 i sin äldre lydelse gäller fortfarande för elever som höstterminen 2013 påbörjar årskurs 4 eller en högre årskurs i grundsärskolan eller sameskolan eller årskurs 5 eller en högre årskurs i specialskolan.

2014:96
1. Denna förordning träder i kraft den 1 april 2014.
2. De nya bestämmelserna tillämpas första gången på prov som genomförs efter den 30 juni 2014.

2016:336

Denna förordning träder i kraft den 1 september 2016 i fråga om 11 kap. 9 a §, den 1 januari 2017 i fråga om 10 kap. 11 § och i övrigt den 1 juli 2016.

2016:652
1. Denna förordning träder i kraft den 15 juli 2016.
2. Förordningen tillämpas första gången höstterminen 2016 för elever som påbörjar årskurs 4 i grundsärskolan och sameskolan respektive årskurs 5 i specialskolan.
3. För elever i grundsärskolan som höstterminen 2016 påbörjar årskurs 5 respektive 6 ska undervisningstiden i ämnet matematik vara minst 1 075 timmar respektive 1 040 timmar. Detta gäller inte elever i träningsskolan.
4. För elever i specialskolan som höstterminen 2016 påbörjar årskurs 6 respektive 7 ska undervisningstiden i matematik vara minst 1 230 timmar respektive 1 195 timmar.
5. För elever i sameskolan som höstterminen 2016 påbörjar årskurs 5 respektive 6 ska undervisningstiden i matematik vara minst 850 timmar respektive 815 timmar.
6. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för elever som höstterminen 2016 påbörjar

a) årskurs 7 eller en högre årskurs i grundsärskolan, eller

b) årskurs 8 eller en högre årskurs i specialskolan.


Bilaga 1

Timplaner för grundsärskolan

Timplan för elever som läser ämnen

Undervisningstid i timmar för ämnen och ämnesgrupper samt totalt

Ämnen

Bild                              225
Hem- och konsumentkunskap                  525
Idrott och hälsa                      750
Musik                              395
Slöjd                              730
Svenska eller svenska som andraspråk            1 300
Engelska                          180
Matematik                        1 110
Naturorienterande ämnen och teknik              785
Samhällsorienterande ämnen                  695
Elevens val                          195
Totalt garanterat antal timmar                6 890
Därav skolans val                    1 800
Timplan för elever som läser ämnesområden (träningsskolan)

Undervisningstid i timmar för ämnesområden och totalt

Ämnesområden

Estetisk verksamhet                      995
Kommunikation                          995
Motorik                              995
Vardagsaktiviteter                      995
Verklighetsuppfattning                      995
Elevens val                          190
Fördelningsbar undervisningstid                1 500
Totalt garanterat antal timmar                6 665
Förordning (2016:652).


Bilaga 2

Timplan för specialskolan

Undervisningstid i timmar för ämnen och ämnesgrupper samt totalt

Ämnen

Bild                              250
Hem- och konsumentkunskap                 130
Idrott och hälsa                      540
Rörelse och drama                      245
Slöjd                              350
Teckenspråk                          725
Svenska                         1 560
Engelska                          515
Matematik                        1 265
Geografi                          940
Historia

Religionskunskap

Samhällskunskap

Biologi                              850
Fysik

Kemi

Teknik

Språkval                          320
Elevens val                          380
Totalt garanterat antal timmar                8 070
Därav skolans val                      600
Vid skolans val får antalet timmar i timplanen för ett ämne eller en ämnesgrupp minskas med högst 20 procent. Antalet timmar för svenska, engelska, matematik, språkval och elevens val får dock inte minskas. Förordning (2016:652).


Bilaga 3

Timplan för sameskolan

Undervisningstid i timmar för ämnen och ämnesgrupper samt totalt

Ämnen

Bild                              140
Hem- och konsumentkunskap                   40
Idrott och hälsa                      310
Musik                              120
Slöjd                              180
Svenska                              910
Engelska                          280
Matematik                          885
Geografi                          700
Historia

Religionskunskap

Samhällskunskap

Biologi

Fysik

Kemi

Teknik

Samiska                              800
Elevens val                           60
Totalt garanterat antal timmar                4 425
Därav skolans val                      210
Vid skolans val får antalet timmar i timplanen för ett ämne eller en ämnesgrupp minskas med högst 15 procent. Antalet timmar för svenska, engelska, matematik, samiska och elevens val får dock inte minskas. Förordning (2016:652).