Lag (2010:566) om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen

Svensk författningssamling 2010:566
t.o.m. SFS 2015:289
SFS nr: 2010:566
Departement/myndighet: Finansdepartementet SFÖ
Utfärdad: 2010-06-03
Ändrad: t.o.m. SFS 2015:289
Ändringsregister: SFSR (Lagrummet)
Källa: Regeringskansliet / Lagrummet.se

Lagens syfte m.m.

1 § Syftet med denna lag är att främja utvecklingen av en
informationsmarknad genom att underlätta enskildas
användning av handlingar som tillhandahålls av myndigheter.

Lagen avser att förhindra att myndigheter beslutar om sådana
villkor för vidareutnyttjande av handlingar som begränsar
konkurrensen.

Bestämmelser om tillhandahållande av handlingar finns i annan
författning. Lag (2015:289).

Lagens tillämpningsområde

2 § Lagen gäller för vidareutnyttjande av sådana handlingar
som tillhandahålls av statliga och kommunala myndigheter.

Lagen gäller också för vidareutnyttjande av sådana handlingar
som tillhandahålls av de organ som anges i bilagan till
offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), om handlingarna
hör till den verksamhet som anges där, samt sådana handlingar
som tillhandahålls av aktiebolag, handelsbolag, ekonomiska
föreningar och stiftelser där kommuner eller landsting utövar
ett rättsligt bestämmande inflytande. Dessa organ ska vid
tillämpningen av denna lag jämställas med myndigheter. Lag (2015:289).

3 § Denna lag gäller inte för handlingar som
1. inte får tillhandahållas,
2. tillhandahålls i en myndighets konkurrensutsatta
verksamhet,
3. en myndighet tillhandahåller en annan myndighet, utom när
det framgår att handlingarna ska användas i konkurrensutsatt
verksamhet,
4. finns hos andra utbildnings- eller forskningsinstitutioner
än högskolebibliotek,
5. finns hos andra kulturinstitutioner än arkiv, bibliotek
och museer,
6. utgör datorprogram, eller
7. tredje man innehar rätt till enligt lagen (1960:729) om
upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Lag (2015:289).

4 § Lagen påverkar inte utövandet av sådan ensamrätt som
följer av patentlagen (1967:837), mönsterskyddslagen (1970:485), firmalagen (1974:156), lagen (1992:1685) om skydd
för kretsmönster för halvledarprodukter,
växtförädlarrättslagen (1997:306) eller varumärkeslagen (2010:1877). Lag (2015:289).

Tillåtet vidareutnyttjande

5 § Vidareutnyttjande är tillåtet för handlingar som
tillhandahålls av myndigheter, med de begränsningar som en
myndighet är skyldig att besluta om eller som annars följer
av författning. Lag (2015:289).

Definitioner

6 § I denna lag avses med

handlingar: sådana handlingar som avses i 2 kap. 3 § första
stycket första meningen tryckfrihetsförordningen,
vidareutnyttjande: användning av handlingar för andra ändamål
än det ursprungliga ändamål för vilket handlingarna behandlas
av en myndighet. Lag (2015:289).

Avgifter

7 § Om en myndighet får ta ut avgifter vid vidareutnyttjande
av handlingar, får avgifterna inte överstiga kostnaderna för
att reproducera, tillhandahålla och sprida handlingarna, om
inte annat följer av andra eller tredje stycket.

Om en myndighet är skyldig att ta ut avgifter vid
vidareutnyttjande av handlingar för att täcka en väsentlig
del av kostnaderna för en verksamhet, får de samlade
intäkterna inte överstiga kostnaderna för att samla in,
framställa, reproducera och sprida handlingarna samt en
rimlig avkastning på investeringar.

Sådana arkiv, bibliotek och museer som får ta ut avgifter vid
vidareutnyttjande av handlingar, får tillämpa bestämmelsen i
andra stycket oavsett krav på kostnadstäckning. Lag (2015:289).

Övriga villkor

8 § Villkor för vidareutnyttjande ska vara relevanta och icke- diskriminerande för jämförbara kategorier av
vidareutnyttjande. Villkoren får inte i onödan begränsa
möjligheterna till vidareutnyttjande.

9 § Om en myndighet vidareutnyttjar handlingar i sin
konkurrensutsatta verksamhet ska samma avgifter och andra
villkor för tillhandahållande av handlingarna tillämpas för
denna verksamhet som för andra som vidareutnyttjar
handlingar. Lag (2015:289).

10 § Om inte annat följer av andra stycket får en myndighet
inte bevilja någon en exklusiv rätt att vidareutnyttja
handlingar, utom när det är nödvändigt för att tillhandahålla
en tjänst av allmänt intresse. En sådan exklusiv rätt får
beviljas för högst tre år i taget.

Utöver vad som följer av första stycket får arkiv, bibliotek
och museer bevilja en exklusiv rätt vid digitalisering av
kulturresurser. Om den exklusiva rätten överstiger tio år,
ska den omprövas under det elfte året och därefter vart
sjunde år.

Senast när den exklusiva rätten enligt andra stycket har gått
ut ska den som beviljats rätten ge myndigheten en kostnadsfri
kopia av de digitaliserade kulturresurserna med en rätt att
fritt utnyttja och distribuera materialet.

Om en myndighet beviljar en sådan exklusiv rätt som avses i
första och andra styckena, ska den offentliggöra information
om detta. Lag (2015:289).

Information om villkor

11 § En myndighet ska informera om avgifter, inklusive
beräkningsgrund, och andra villkor för vidareutnyttjandet.

En myndighet ska publicera en förteckning över vilka typer av
handlingar som vanligen kan tillhandahållas elektroniskt för
vidareutnyttjande samt tillhörande information.

Informationen enligt första och andra styckena ska kunna
lämnas elektroniskt och utan avgift. Lag (2015:289).

Behandling av en begäran om vidareutnyttjande

12 § När ett organ som enligt 2 § andra stycket jämställs med
myndighet handlägger ett ärende om vidareutnyttjande av
sådana handlingar som tillhandahålls av organet, ska följande
bestämmelser i förvaltningslagen (1986:223) tillämpas:
- 5 § andra stycket om enskildas kontaktmöjligheter,
- 11 och 12 §§ om jäv,
- 14 § första stycket om en parts rätt att meddela sig
muntligen,
- 15 § om anteckning av uppgifter,
- 16 och 17 §§ om en parts rätt att få del av uppgifter,
- 21 § om underrättelse om beslut,
- 22 och 23-25 §§ om överklagande,
- 26 § om rättelse av skrivfel och liknande,
- 27 och 28 §§ om omprövning av beslut, och
- 30 § om överklagande av avvisningsbeslut. Lag (2015:289).

13 § En begäran om vidareutnyttjande av handlingar ska
behandlas skyndsamt.

Beslut om vidareutnyttjande

14 § En myndighet ska på begäran lämna ett skriftligt beslut,
om vidareutnyttjandet har förenats med villkor eller om en
begäran om vidareutnyttjande har avslagits. Sådana beslut ska
innehålla de skäl som har bestämt utgången i ärendet.

Om beslutet grundas på att ett vidareutnyttjande skulle
inkräkta på tredje mans rätt enligt lagen (1960:729) om
upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk, ska
myndigheten i beslutet ange vem som är rättsinnehavare, om
denne är känd, eller vilken licensgivare som myndigheten har
fått informationen från. Arkiv, bibliotek och museer behöver
dock inte lämna sådana uppgifter. Lag (2015:289).

Överklagande av beslut

15 § Beslut av en annan myndighet än regeringen, Högsta
domstolen, Högsta förvaltningsdomstolen eller Riksdagens
ombudsmän i ett enskilt fall enligt denna lag får överklagas
hos förvaltningsrätten. Beslut av en förvaltningsrätt i ett
ärende som har inletts där, liksom beslut av en tingsrätt eller
en hovrätt, överklagas dock hos kammarrätten. Beslut av en
kammarrätt i ett ärende som har inletts där överklagas hos
Högsta förvaltningsdomstolen.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Detta gäller dock inte i fråga om ärenden som har inletts hos
en förvaltningsrätt, tingsrätt eller hovrätt. Lag (2010:1494).

16 § Om ett beslut av ett sådant organ som enligt 2 § andra
stycket jämställs med myndighet överklagas, ska organet vara
den enskildes motpart sedan handlingarna i ärendet har
överlämnats till domstolen.