Lag (2001:82) om svenskt medborgarskap

Svensk författningssamling 2001:82
t.o.m. SFS 2014:794
SFS nr: 2001:82
Departement/myndighet: Justitiedepartementet L7
Utfärdad: 2001-03-01
Ändrad: t.o.m. SFS 2014:794
Ändringsregister: SFSR (Lagrummet)
Källa: Regeringskansliet / Lagrummet.se

Medborgarskapets betydelse

1 § Det svenska medborgarskapet är ett rättsligt förhållande
mellan medborgaren och staten som medför rättigheter och
skyldigheter för båda parter. Medborgarskapet förenar alla
medborgare och står för samhörighet med Sverige. Medborgarskapet representerar det formella medlemskapet i det
svenska samhället och är en grund för folkstyrelsen.

I denna lag regleras hur en person blir och upphör att vara
svensk medborgare. Lag (2014:481).

Förvärv av svenskt medborgarskap vid födelsen

2 § Ett barn förvärvar svenskt medborgarskap vid födelsen,
om
1. en förälder till barnet är svensk medborgare, eller
2. en avliden förälder till barnet var svensk medborgare vid
sin död. Lag (2014:481).

3 § Ett hittebarn som anträffas här i landet anses som svensk
medborgare till dess något annat blir känt. Lag (2014:481).

Förvärv av svenskt medborgarskap genom adoption

4 § Ett barn som inte har fyllt tolv år och som adopteras av en
svensk medborgare blir vid adoptionen svensk medborgare, om
1. barnet adopteras i Sverige, Danmark, Finland, Island eller
Norge, eller
2. barnet adopteras genom ett utländskt beslut som godkänts
eller annars gäller i Sverige enligt lagen (1971:796) om
internationella rättsförhållanden rörande adoption eller som
gäller enligt lagen (1997:191) med anledning av Sveriges
tillträde till Haagkonventionen om skydd av barn och samarbete
vid internationella adoptioner. Lag (2014:481).

Förvärv av svenskt medborgarskap genom anmälan

5 § Har upphävts genom lag (2014:481).

6 § Ett barn som har fötts i Sverige och som sedan födelsen
är statslöst förvärvar svenskt medborgarskap genom anmälan av
den eller dem som har vårdnaden om barnet, om barnet har
permanent uppehållstillstånd och hemvist här i landet.

Anmälan ska göras innan barnet har fyllt arton år. Lag (2014:481).

7 § Ett barn som inte har svenskt medborgarskap förvärvar
svenskt medborgarskap genom anmälan av den eller dem som har
vårdnaden om barnet, om barnet har
1. permanent uppehållstillstånd i Sverige, och
2. hemvist här i landet sedan tre år eller, om barnet är
statslöst, två år.

Anmälan ska göras innan barnet har fyllt arton år.

Om barnet har fyllt tolv år och har utländskt medborgarskap,
krävs för förvärv av svenskt medborgarskap att barnet
samtycker till det. Sådant samtycke behövs dock inte om
barnet är varaktigt förhindrat att lämna samtycke på grund av
en psykisk störning eller på grund av något annat liknande
förhållande. Lag (2014:481).

8 § En utlänning som har fyllt arton men inte tjugoett år
förvärvar svenskt medborgarskap genom anmälan, om han eller
hon har
1. permanent uppehållstillstånd i Sverige, och
2. hemvist här i landet sedan han eller hon fyllde tretton år
eller, i fråga om den som är statslös, femton år. Lag (2014:481).

9 § Den som har fyllt arton år och som har förlorat eller
befriats från sitt svenska medborgarskap återfår detta genom
anmälan, om han eller hon
1. har permanent uppehållstillstånd i Sverige,
2. har haft hemvist här i landet under sammanlagt tio år,
och
3. sedan två år har hemvist här i landet. Lag (2014:794).

10 § Om en utlänning blir svensk medborgare enligt 6, 7, 8 eller 9 §, förvärvar även hans eller hennes ogifta barn som
har hemvist här i landet och inte har fyllt arton år svenskt
medborgarskap om utlänningen
1. ensam har vårdnaden om barnet, eller
2. har vårdnaden gemensamt med den andra föräldern och han
eller hon är svensk medborgare.

Blir föräldrarna till ett ogift barn som har hemvist här i
landet och som inte har fyllt arton år samtidigt svenska
medborgare enligt 6, 7, 8 eller 9 §, förvärvar även barnet
svenskt medborgarskap om han eller hon står under bådas
vårdnad. Lag (2014:481).

Förvärv av svenskt medborgarskap efter ansökan (naturalisation)

11 § En utlänning kan efter ansökan beviljas svenskt
medborgarskap (naturaliseras), om han eller hon har
1. styrkt sin identitet,
2. fyllt arton år,
3. permanent uppehållstillstånd i Sverige,
4. hemvist här i landet

a) sedan två år i fråga om dansk, finländsk, isländsk eller
norsk medborgare,
b) sedan fyra år i fråga om den som är statslös eller att
bedöma som flykting enligt 4 kap. 1 § utlänningslagen (2005:716),
c) sedan fem år i fråga om övriga utlänningar, och
5. haft och kan förväntas komma att ha ett hederligt
levnadssätt. Lag (2005:722).

12 § Om kraven i 11 § inte är uppfyllda får, om inte annat
följer av andra stycket, sökanden ändå naturaliseras, om
1. sökanden tidigare har varit svensk medborgare,
2. sökanden är gift eller sambo med en svensk medborgare, eller
3. det annars finns särskilda skäl till det.

En sökande som inte kan styrka sin identitet enligt 11 § 1 får
naturaliseras, endast om han eller hon sedan minst åtta år har
hemvist här i landet och gör sannolikt att den uppgivna
identiteten är riktig.

13 § I ett beslut om naturalisation skall det bestämmas om även
sökandens ogifta barn som är under arton år förvärvar svenskt
medborgarskap.

Förlust av svenskt medborgarskap

14 § En svensk medborgare förlorar sitt svenska medborgarskap
när han eller hon fyller tjugotvå år, om han eller hon
1. är född utomlands,
2. aldrig haft hemvist i Sverige, och
3. inte heller varit här under förhållanden som tyder på
samhörighet med landet.

På ansökan som görs innan den svenske medborgaren fyller
tjugotvå år får dock medges att medborgarskapet behålls.

När någon förlorar svenskt medborgarskap enligt första stycket,
förlorar även hans eller hennes barn sitt svenska
medborgarskap, om barnet förvärvat detta på grund av att
föräldern varit svensk medborgare. Barnet förlorar dock inte
sitt medborgarskap om den andra föräldern har kvar sitt svenska
medborgarskap och barnet härleder sitt svenska medborgarskap
även från honom eller henne.

Förlust av svenskt medborgarskap sker inte om detta skulle leda
till att personen blir statslös.

Befrielse från svenskt medborgarskap

15 § Den som är eller önskar bli utländsk medborgare får på
ansökan befrias från sitt svenska medborgarskap. Befrielse
skall medges den som saknar hemvist i Sverige. Den som har
hemvist i Sverige får vägras befrielse endast om det finns
särskilda skäl.

Är sökanden inte redan utländsk medborgare skall som villkor
för befrielsen från svenskt medborgarskap krävas att han eller
hon inom viss tid förvärvar medborgarskap i ett annat land.

Vissa bestämmelser som rör de nordiska länderna

16 § Regeringen får, efter avtal med Danmark, Finland, Island
eller Norge, meddela föreskrifter om tillämpning av en eller
flera av bestämmelserna i 17-19 §§. Med avtalsstat avses i
dessa bestämmelser den eller de stater som Sverige har ingått
sådant avtal med.

17 § Bestämmelsen i 14 § första stycket gäller inte för den som
under sammanlagt minst sju år haft hemvist i en avtalsstat.

18 § En medborgare i en avtalsstat förvärvar svenskt
medborgarskap genom anmälan, om han eller hon
1. har fyllt arton år,
2. har hemvist här i landet sedan fem år, och
3. under denna tid inte har dömts till frihetsberövande
påföljd.

När en person förvärvar medborgarskap på sådant sätt
tillämpas 10 § i fråga om medborgarens barn. Lag (2014:481).

19 § Den som har förlorat sitt svenska medborgarskap och
därefter oavbrutet varit medborgare i en avtalsstat, får
tillbaka svenskt medborgarskap genom anmälan, om han eller hon
har tagit hemvist här i landet. Vid sådant förvärv av
medborgarskap tillämpas 10 § när det gäller medborgarens barn.

Vissa bestämmelser som rör krav på permanent uppehållstillstånd
och uppehållsrätt

20 § Det som föreskrivs i denna lag om krav på permanent
uppehållstillstånd gäller inte för den som är medborgare i
Danmark, Finland, Island eller Norge.

I fråga om medborgare i övriga länder inom Europeiska
ekonomiska samarbetsområdet (EES) och sådana familjemedlemmar
som avses i 3 a kap. 2 § utlänningslagen (2005:716) ska vid
tillämpningen av denna lag uppehållsrätt likställas med ett
permanent uppehållstillstånd. Lag (2014:481).

Förklaring

21 § Efter ansökan får meddelas förklaring att någon är svensk
medborgare, om det kan råda ovisshet om detta.

Bestämmelser om förfarandet

22 § Migrationsverket prövar ärenden enligt denna lag, om inte
annat framgår av andra stycket.

Anmälningar enligt 7, 8, 9, 18 eller 19 § som gäller en
medborgare i Danmark, Finland, Island eller Norge prövas av
länsstyrelsen.

Regeringen meddelar föreskrifter om vilka länsstyrelser som
ansvarar för uppgifterna enligt andra stycket. Lag (2012:87).

23 § Den som har fyllt arton år får själv göra ansökan eller
anmälan enligt denna lag även om han eller hon står under
annans vårdnad.

24 § Den myndighet till vilken anmälan görs skall meddela
beslut om anmälan har medfört förvärv av svenskt medborgarskap
eller inte.

25 § Har upphävts genom lag (2005:722).

26 § Migrationsverkets eller en länsstyrelses beslut enligt
denna lag får överklagas till en migrationsdomstol utom i fall
som avses i 27 §.

En migrationsdomstols beslut överklagas hos
Migrationsöverdomstolen i enlighet med bestämmelserna i 16 kap. utlänningslagen (2005:716). Bestämmelserna i detta kapitel
gäller även i övrigt i tillämpliga delar i mål enligt denna
lag. Lag (2005:722).

27 § Migrationsverkets beslut överklagas till regeringen om det
rör ett säkerhetsärende. Ett sådant beslut får överklagas även
av Säkerhetspolisen.

Ett säkerhetsärende är ett ärende där Säkerhetspolisen hos
Migrationsverket har föreslagit att ansökan avslås av skäl som
rör rikets säkerhet eller allmän säkerhet.

I ett säkerhetsärende gäller förvärvet av svenskt medborgarskap
från och med den dag då beslutet har vunnit laga kraft. Lag (2005:722).

28 § En socialnämnd skall på begäran av regeringen,
Migrationsverket, en migrationsdomstol, Migrationsöverdomstolen
eller Säkerhetspolisen lämna ut uppgifter om en utlännings
personliga förhållanden, om uppgifterna behövs i ett ärende om
svenskt medborgarskap. Lag (2005:722).

Medborgarskapsceremonier

29 § Varje kommun ska minst en gång per år anordna en
ceremoni för nya svenska medborgare för att högtidlighålla
deras nya medborgarskap.

Till en medborgarskapsceremoni ska kommunen bjuda in den som
vid tidpunkten för inbjudan är folkbokförd i kommunen och
under de senaste 18 månaderna har förvärvat svenskt
medborgarskap på annat sätt än vid födelsen och inte tidigare
bjudits in till en sådan ceremoni.

Vid medborgarskapsceremonierna ska innehållet i 1 § första
stycket förmedlas. Lag (2014:481).


Övergångsbestämmelser

2001:82
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001, då lagen (1950:382) om svenskt medborgarskap skall upphöra att gälla. Till följd härav upphör även 13 § första stycket lagen (1924:130) om förvärvande och förlust av svenskt medborgarskap
att gälla. Till den 1 juli 2002 skall 7 § i 1950 års lag
tillämpas när det gäller svenska medborgare som blir medborgare
i en annan stat som är bunden av bestämmelserna om begränsning
av fall av flerfaldigt medborgarskap (kapitel 1) i 1963 års
europeiska konvention om begränsning av fall av flerfaldigt
medborgarskap och om militära förpliktelser i fall av
flerfaldigt medborgarskap.
2. Ett barn, som har fötts i Sverige före ikraftträdandet av
den nya lagen och som skulle ha blivit svensk medborgare om 1 § i den nya lagen gällt vid födelsen, förvärvar svenskt
medborgarskap, om

a) fadern fortfarande är svensk medborgare,
b) fadern före den 1 juli 2003 hos Migrationsverket anmäler
önskemål om svenskt medborgarskap för barnet, och

c) barnet vid tidpunkten för anmälan inte har fyllt arton år.

Om barnet har fyllt tolv år och har utländskt medborgarskap,
krävs för förvärv av svenskt medborgarskap att barnet samtycker
därtill. Sådant samtycke behövs dock inte om barnet är
varaktigt förhindrat att lämna samtycke på grund av en psykisk
störning eller på grund av något annat liknande förhållande.

Barnets vårdnadshavare skall samtycka till förvärvet av svenskt
medborgarskap.
3. Ett barn, som har adopterats före ikraftträdandet av den nya
lagen och som skulle ha blivit svensk medborgare om 3 § i den
nya lagen gällt vid adoptionen, förvärvar svenskt
medborgarskap, om

a) adoptionen har beslutats den 1 juli 1992 eller senare,
b) den eller de som har vårdnaden om barnet före den 1 juli 2003 hos Migrationsverket anmäler önskemål om svenskt
medborgarskap för barnet, och

c) barnet vid tidpunkten för anmälan inte har fyllt arton år.

Om barnet har fyllt tolv år och har utländskt medborgarskap,
krävs för förvärv av svenskt medborgarskap att barnet samtycker
därtill. Sådant samtycke behövs dock inte om barnet är
varaktigt förhindrat att lämna samtycke på grund av en psykisk
störning eller på grund av något annat liknande förhållande.
4. Den som förlorat sitt svenska medborgarskap enligt 7 § lagen (1950:382) om svenskt medborgarskap återfår detta genom
anmälan till Migrationsverket.

Om den som anmälan avser står under någon annans vårdnad vid
tidpunkten för anmälan, görs denna istället av den eller dem
som är vårdnadshavare.

Om anmälan avser ett barn som har fyllt tolv år och har
utländskt medborgarskap, krävs för förvärv av svenskt
medborgarskap att barnet samtycker till det. Sådant samtycke
behövs dock inte om barnet är varaktigt förhindrat att lämna
samtycke på grund av en psykisk störning eller på grund av
något annat liknande förhållande. Lag (2014:481).
5. I anmälningsärenden enligt punkt 2-4 tillämpas 24 § och 26 § andra stycket i den nya lagen.
6. Äldre bestämmelser skall tillämpas i fråga om anmälningar
enligt 2 a § lagen (1950:382) om svenskt medborgarskap som har
gjorts före ikraftträdandet av den nya lagen. Detsamma gäller i
fråga om anmälningar enligt 3 § i 1950 års lag som har gjorts
före ikraftträdandet av den nya lagen, om inte tillämpning av
den nya lagen är förmånligare för den enskilde. 1950 års lag
skall också tillämpas i ärenden som enligt 9 a § i den lagen
har överlämnats till regeringen.
7. Tilläggsartikeln till det vänskaps-, handels- och
sjöfartsfördrag som Sverige ingått med Argentina den 17 juli 1885 skall alltjämt gälla som svensk lag utan hinder av denna
lag.

2005:722
1. Denna lag träder i kraft den 31 mars 2006.
2. Mål eller ärenden som har kommit in till en domstol före den 31 mars 2006 skall handläggas enligt äldre föreskrifter.
3. Ärenden som har överlämnats till regeringen enligt 25 § men
inte avgjorts före den 31 mars 2006 skall överlämnas till
Migrationsverket, om en myndighet inte har fattat beslut i
ärendet, och i annat fall till den migrationsdomstol inom vars
domkrets ärendet först har prövats.
4. Ärenden som har kommit in till Utlänningsnämnden och som
inte har avgjorts före den 31 mars 2006 skall överlämnas till
den migrationsdomstol inom vars domkrets ärendet först har
prövats. Om ärendet gäller förklaring enligt 21 §, överlämnas
ärendet till Migrationsverket.

2006:222

Denna lag träder i kraft den 30 april 2006. För medborgare i
länder inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) som
har ett tidsbegränsat uppehållstillstånd för minst fem år som
beviljats före ikraftträdandet gäller 20 § andra stycket i sin
äldre lydelse.

2014:481
1. Denna lag träder i kraft den 1 april 2015.
2. De upphävda 4 och 5 §§ gäller fortfarande för barn som har
fötts före den 1 april 2015. När en person förvärvar
medborgarskap enligt den upphävda 5 § tillämpas 10 § i fråga
om medborgarens barn.
3. När en person återfår svenskt medborgarskap enligt punkt 4 i övergångsbestämmelserna till lagen (2001:82) om svenskt
medborgarskap i dess nya lydelse tillämpas 10 § i fråga om
medborgarens barn.