Störningar på webbplatsen

På tisdag morgon pågår ett planerat tekniskt arbete på webbplatsen. Det kan innebära vissa störningar. Frågor? Kontakta riksdagsinformation

Lag (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård

Svensk författningssamling 1991:1128
t.o.m. SFS 2014:824
SFS nr: 1991:1128
Departement/myndighet: Socialdepartementet
Utfärdad: 1991-06-20
Omtryck: SFS 2008:415
Ändrad: t.o.m. SFS 2014:824
Ändringsregister: SFSR (Lagrummet)
Källa: Regeringskansliet / Lagrummet.se

Inledande bestämmelser

1 § Föreskrifterna i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) och
patientlagen (2014:821) gäller all psykiatrisk vård. Kompletterande föreskrifter om psykiatrisk vård som är
förenad med frihetsberövande och annat tvång (tvångsvård) ges
i denna lag.

Föreskrifter om psykiatrisk tvångsvård finns också i lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård.

Vad som sägs i denna lag om ett landsting gäller även en
kommun som inte ingår i ett landsting.

Med chefsöverläkare avses i denna lag chefsöverläkaren vid
den sjukvårdsinrättning där patienten är inskriven. Lag (2014:824).

2 § Tvångsvård enligt denna lag ges som sluten psykiatrisk
tvångsvård eller, efter sådan vård, som öppen psykiatrisk
tvångsvård. Vård som ges när patienten är intagen på en
sjukvårdsinrättning benämns sluten psykiatrisk tvångsvård. Annan vård enligt denna lag benämns öppen psykiatrisk
tvångsvård.

Tvångsvården ska syfta till att sätta patienten i stånd att
frivilligt medverka till nödvändig vård och ta emot det stöd
som han eller hon behöver. Lag (2008:415).

2 a § Tvångsåtgärder vid vård enligt denna lag får användas
endast om de står i rimlig proportion till syftet med åtgärden. Är mindre ingripande åtgärder tillräckliga, skall de användas.

Tvång skall utövas så skonsamt som möjligt och med största
möjliga hänsyn till patienten. Lag (2000:353).

2 b § Tvångsåtgärder i syfte att genomföra vården får användas
endast om patienten inte genom en individuellt anpassad
information kan förmås att frivilligt medverka till vård. De
får inte användas i större omfattning än vad som är nödvändigt
för att förmå patienten till detta. Lag (2000:353).

Förutsättningar för tvångsvård

3 § Tvångsvård får ges endast om patienten lider av en
allvarlig psykisk störning och på grund av sitt psykiska
tillstånd och sina personliga förhållanden i övrigt
1. har ett oundgängligt behov av psykiatrisk vård, som inte kan
tillgodoses på annat sätt än genom att patienten är intagen på
en sjukvårdsinrättning för kvalificerad psykiatrisk
dygnetruntvård (sluten psykiatrisk tvångsvård), eller
2. behöver iaktta särskilda villkor för att kunna ges nödvändig
psykiatrisk vård (öppen psykiatrisk tvångsvård).

En förutsättning för vård enligt denna lag är att patienten
motsätter sig sådan vård som sägs i första stycket, eller det
till följd av patientens psykiska tillstånd finns grundad
anledning att anta att vården inte kan ges med hans eller
hennes samtycke.

Tvångsvård får inte ges om patientens psykiska störning enligt
första stycket utgör enbart en utvecklingsstörning.

Vid bedömning av vårdbehovet enligt första stycket ska det även
beaktas, om patienten till följd av sin psykiska störning är
farlig för annans personliga säkerhet eller fysiska eller
psykiska hälsa. Lag (2008:415).

Intagning för tvångsvård

4 § Ett beslut om intagning på en sjukvårdsinrättning för
tvångsvård får inte fattas utan att ett läkarintyg (vårdintyg) har utfärdats, av vilket det framgår att det finns sannolika
skäl för att förutsättningarna för sluten psykiatrisk
tvångsvård av patienten är uppfyllda. Vårdintyget ska grundas
på en särskild läkarundersökning.

En undersökning för vårdintyg får företas endast om det finns
skälig anledning till det. Undersökningen utförs av en
legitimerad läkare. Om undersökningen inte kan utföras med
patientens samtycke, får patienten tas om hand för
undersökning. Beslut om sådant omhändertagande får fattas
endast av en läkare i allmän tjänst eller av en läkare som
enligt avtal med landstinget har till uppgift att utföra
undersökningar för vårdintyg. Lag (2008:415).

5 § Vårdintyget får utfärdas endast i omedelbar anslutning till
undersökningen. Det skall, utöver ett uttalande enligt 4 § om
förutsättningarna för tvångsvård av patienten, innehålla en
redogörelse för den psykiska störningen och de omständigheter i
övrigt som ger upphov till vårdbehovet.

Vid utfärdande av vårdintyg gäller bestämmelserna om jäv i 11 och 12 §§ förvaltningslagen (1986:223) även för läkare som
utövar yrket enskilt.

Den läkare som har utfärdat vårdintyget skall se till att det
snarast kommer till den sjukvårdsinrättning där frågan om
intagning för tvångsvård skall prövas.

6 § En patient får, sedan vårdintyg har utfärdats, efter beslut
av läkare hållas kvar på vårdinrättningen tills frågan om
intagning har avgjorts. Om andra åtgärder inte är tillräckliga,
får det tvång användas som är nödvändigt för att hindra
patienten att lämna den del av vårdinrättningen där patienten
skall vistas, för att upprätthålla ordningen på inrättningen
eller för att tillgodose säkerheten i vården.

Om det är nödvändigt får patienten, sedan beslut om att hålla
kvar denne har fattats, kroppsvisiteras eller ytligt
kroppsbesiktigas för kontroll av att denne inte bär på sig
egendom som anges i 21 §. Föreskrifterna i 23 och 24 §§ skall
därvid tillämpas. Lag (2000:353).

6 a § I sådana fall som anges i 19 § eller 20 § får en patient
som hålls kvar enligt 6 § kortvarigt spännas fast med bälte
eller liknande anordning eller kortvarigt hållas avskild från
de andra patienterna.

En patient som hålls kvar enligt 6 § får, om det finns en
överhängande fara för patientens liv eller hälsa, ges nödvändig
behandling.

Beslut enligt denna paragraf fattas av legitimerad läkare. Lag (2000:353).

6 b § Frågan om intagning för sluten psykiatrisk tvångsvård ska
avgöras skyndsamt efter undersökning av patienten, senast 24 timmar efter dennes ankomst till vårdinrättningen. Ett beslut
om intagning får inte grundas på ett vårdintyg som är äldre än
fyra dagar.

Beslut om intagning fattas av en chefsöverläkare vid en enhet
för psykiatrisk vård. Beslutet får inte fattas av den läkare
som har utfärdat vårdintyget. Lag (2008:415).

Tvångsvård efter beslut av rätten

7 § Om chefsöverläkaren finner att patienten bör ges tvångsvård
utöver fyra veckor från dagen för beslutet om intagning, ska
chefsöverläkaren före utgången av fyraveckorstiden ansöka hos
förvaltningsrätten om medgivande till sådan vård. Chefsöverläkaren ska även ansöka hos förvaltningsrätten om
medgivande till fortsatt vård när han eller hon anser att den
psykiatriska tvångsvården bör övergå i öppen eller sluten form.

I ansökan ska det anges om vården avser sluten eller öppen
psykiatrisk tvångsvård.

I ansökan om sluten psykiatrisk tvångsvård ska det anges vilka
omständigheter som utgör grund för tvångsvården och vilka
överväganden som har gjorts i fråga om vård i annan form för
patienten. Till ansökan ska det fogas en redogörelse för det
stöd och den behandling som planeras för patienten under och
efter vistelsen på vårdenheten.

I ansökan om öppen psykiatrisk tvångsvård ska det anges vilka
omständigheter som utgör grund för tvångsvården och vilka
särskilda villkor som rätten bör föreskriva. Till ansökan ska
det fogas en sådan samordnad vårdplan som avses i 7 a §. Lag (2009:809).

7 a § En samordnad vårdplan ska innehålla uppgifter om
- det bedömda behovet av insatser från landstingets hälso- och
sjukvård och kommunens socialtjänst eller hälso- och sjukvård,
- beslut om insatser,
- vilken enhet vid landstinget eller kommunen som ansvarar för
respektive insats, och
- eventuella åtgärder som vidtas av andra än landstinget eller
kommunen.

Vårdplanen ska upprättas av chefsöverläkaren, om han eller hon
bedömer att patienten kommer att vara i behov av insatser
enligt första stycket i samband med öppen psykiatrisk
tvångsvård. Vårdplanen ska utformas i samarbete mellan de
enheter vid kommunen eller landstinget som svarar för
insatserna. Vårdplanen är upprättad när den har justerats av
enheterna.

Chefsöverläkaren ska underrätta berörd enhet vid landsting,
kommun eller annan huvudman om beslut om öppen psykiatrisk
tvångsvård. Lag (2008:415).

8 § Rätten ska på ansökan enligt 7 § besluta i frågan om
fortsatt vård i form av sluten eller öppen psykiatrisk
tvångsvård.

Om rätten bifaller ansökan, får vården pågå under högst fyra
månader, räknat från dagen för beslutet om intagning. Lag (2008:415).

9 § På ansökan av chefsöverläkaren får rätten medge att
tvångsvården fortsätter i form av öppen eller sluten
psykiatrisk tvångsvård utöver den längsta tiden enligt 8 §. Medgivande får lämnas för högst sex månader åt gången, räknat
från den dag då förvaltningsrätten meddelar beslut i frågan.

En ansökan enligt första stycket ska ha kommit in till
förvaltningsrätten innan tiden för gällande beslut om
tvångsvård har löpt ut. Föreskrifterna i 7 § andra-fjärde
styckena och 7 a § tillämpas på en ansökan enligt denna
paragraf.

Till ansökan om fortsatt öppen psykiatrisk tvångsvård ska det
fogas en uppföljning av den samordnade vårdplanen. Lag (2009:809).

10 § Har en ansökan enligt 7 eller 9 § kommit in till
förvaltningsrätten, får tvångsvården fortsätta i avvaktan på
förvaltningsrättens beslut. Om vården fortsätter ska den ges i
den form som föreskrivs i det senaste beslutet om tvångsvård. Avslår rätten ansökan, ska vården upphöra omedelbart. Lag (2009:809).

11 § Om en patient är intagen på en sjukvårdsinrättning för
frivillig psykiatrisk vård, får chefsöverläkaren vid den enhet
där patienten vårdas besluta om sluten psykiatrisk tvångsvård
när
1. de förutsättningar som anges i 3 § första stycket 1 och
andra stycket är uppfyllda, och
2. patienten till följd av sin psykiska störning kan befaras
komma att allvarligt skada sig själv eller någon annan.

Ett sådant beslut får inte fattas utan att ett vårdintyg har
utfärdats av en annan läkare än chefsöverläkaren. I fråga om
vårdintyg gäller bestämmelserna i 4 § och 5 § första och andra
styckena. Beslut om vård enligt första stycket ska fattas
senast 24 timmar efter det att vårdintyg har utfärdats. Det som
sägs i 6 och 6 a §§ gäller också vid övergång från frivillig
vård till tvångsvård enligt första stycket. Lag (2008:415).

12 § När beslut har fattats om sluten psykiatrisk tvångsvård
enligt 11 §, ska beslutet av chefsöverläkaren senast dagen
efter beslutet underställas förvaltningsrättens prövning.

Anser chefsöverläkaren att tvångsvården bör fortsätta ska han
eller hon senast inom fyra dagar från dagen för beslutet om
sluten psykiatrisk tvångsvård ansöka hos förvaltningsrätten om
medgivande till fortsatt vård. Det som sägs i 7 § andra-fjärde
styckena och 7 a § ska därvid tillämpas. Lag (2000:809).

13 § Om rätten bifaller en ansökan enligt 12 § andra stycket,
får tvångsvården pågå under högst fyra månader, räknat från
dagen för chefsöverläkarens beslut. I fråga om tvångsvård
utöver denna tid tillämpas samma bestämmelser som vid fortsatt
tvångsvård enligt 9 §. Lag (2008:415).

Övergång från rättspsykiatrisk vård till tvångsvård enligt
denna lag

14 § När rättspsykiatrisk vård ska upphöra i fall som avses i 15 § lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård får
chefsöverläkaren besluta om sluten psykiatrisk tvångsvård
enligt denna lag trots att vårdintyg inte har utfärdats, om de
förutsättningar som anges i 3 § första stycket 1 och andra
stycket är uppfyllda.

Föreskrifterna i 6 b § gäller inte i de fall som avses i första
stycket. I stället tillämpas föreskrifterna i 12 § andra
stycket och 13 §, varvid ett beslut enligt denna paragraf
jämställs med beslut enligt 11 §. Lag (2008:415).

Gemensamma bestämmelser om vården

15 § Vård enligt denna lag ges på en sjukvårdsinrättning som
drivs av ett landsting.

Om det finns synnerliga skäl, får regeringen bestämma att vård
får ges även på någon annan vårdinrättning. På en sådan
inrättning ska tillämpas det som i denna lag sägs om
sjukvårdsinrättning som drivs av ett landsting. Lag (2008:415).

15 a § Vård enligt denna lag skall bedrivas så att den
uppfyller kraven på god säkerhet i verksamheten. Vid
sjukvårdsinrättningen skall det finnas den personal, de lokaler
och den utrustning som behövs för att en god säkerhet skall
kunna tillgodoses i verksamheten. Det skall också finnas någon
som har ansvaret för att sjukvårdsinrättningen
säkerhetsanpassas och säkerhetsklassificeras samt för att
säkerheten systematiskt och fortlöpande utvecklas och
upprätthålls (säkerhetsansvarig). Lag (2006:247).

16 § En vårdplan skall upprättas snarast efter det att
patienten har tagits in för tvångsvård. Vårdplanen skall ange
de behandlingsåtgärder och andra insatser som behövs för att
syftet med tvångsvården skall uppnås och för att resultaten av
dessa insatser skall kunna bestå. Så långt möjligt skall planen
upprättas i samråd med patienten. Om det inte är olämpligt
skall samråd ske också med dennes närstående.

Chefsöverläkaren skall undersöka om patienten har behov av stöd
från socialtjänsten. Så långt det är möjligt skall detta ske i
samråd med patienten. Lag (2000:353).

17 § I fråga om behandlingen under vårdtiden ska samråd äga rum
med patienten när det kan ske. Samråd ska ske också med
patientens närstående, om det inte är olämpligt. Frågor om
behandlingen avgörs ytterst av chefsöverläkaren.

Behandlingsåtgärderna ska anpassas till vad som krävs för att
uppnå syftet med tvångsvården enligt 2 § andra stycket. Lag (2008:415).

Sluten psykiatrisk tvångsvård

18 § En patient får hindras att lämna vårdinrättningens område
eller den del av inrättningen där han skall vistas.

Om andra åtgärder inte är tillräckliga, får det tvång användas
som är nödvändigt för att hindra patienten att lämna
vårdinrättningens område eller den del av inrättningen där
denne skall vistas, för att upprätthålla ordningen på
vårdinrättningen eller för att tillgodose säkerheten i vården. Lag (2000:353).

19 § Om det finns en omedelbar fara för att en patient
allvarligt skadar sig själv eller någon annan, får patienten
kortvarigt spännas fast med bälte eller liknande anordning.

Vårdpersonal ska vara närvarande under den tid patienten hålls
fastspänd.

Om det finns synnerliga skäl, får det beslutas att patienten
ska hållas fastspänd längre än som anges i första stycket.

Chefsöverläkaren beslutar om fastspänning. Inspektionen för
vård och omsorg ska utan dröjsmål underrättas om beslut enligt
andra stycket. Lag (2012:938).

20 § En patient får hållas avskild från andra patienter endast
om det är nödvändigt på grund av att patienten genom
aggressivt eller störande beteende allvarligt försvårar vården
av de andra patienterna. Ett beslut om avskiljande gäller
högst åtta timmar. Tiden för avskiljande får genom ett nytt
beslut förlängas med högst åtta timmar.

Om det finns synnerliga skäl, får ett beslut om avskiljande
enligt första stycket avse en bestämd tid som överstiger åtta
timmar.

Chefsöverläkaren beslutar om avskiljande. Om en patient hålls
avskild mer än åtta timmar i följd, ska Inspektionen för vård
och omsorg utan dröjsmål underrättas om detta. En patient ska
under den tid han eller hon hålls avskild stå under
fortlöpande uppsikt av vårdpersonal. Lag (2012:938).

20 a § Chefsöverläkaren får besluta att inskränka en patients
rätt att använda elektroniska kommunikationstjänster, om det är
nödvändigt med hänsyn till vården eller rehabiliteringen av
patienten eller för att undvika att någon annan lider skada.

Den tekniska utrustning som möjliggör användningen får
omhändertas under den tid beslutet gäller. Omhändertagen
utrustning skall återlämnas till patienten senast när beslutet
om inskränkning upphör att gälla. Lag (2006:663).

21 § En patient får inte inneha
1. narkotika, alkoholhaltiga drycker, andra berusningsmedel
eller sådana varor som omfattas av lagen (1999:42) om förbud
mot vissa hälsofarliga varor,
2. sådana medel som avses i lagen (1991:1969) om förbud mot
vissa dopningsmedel,
3. injektionssprutor eller kanyler, som kan användas för
insprutning i människokroppen,
4. andra föremål som är särskilt ägnade att användas för
missbruk av eller annan befattning med narkotika, eller
5. annan egendom som kan skada honom eller henne själv eller
någon annan eller vara till men för vården eller ordningen på
vårdinrättningen.

Påträffas sådan egendom som avses i första stycket, ska den
omhändertas. Lag (2014:522).

22 § Chefsöverläkaren får besluta att försändelser till en
patient får undersökas för kontroll av att de inte innehåller
sådan egendom som avses i 21 §. Granskningen av en försändelse
får inte avse det skriftliga innehållet i brev eller annan
skriftlig handling.

Om en ankommande försändelse innehåller egendom som inte får
innehas enligt 21 §, får egendomen omhändertas.

22 a § Chefsöverläkaren får besluta att övervaka försändelser
från en patient, om det är nödvändigt med hänsyn till vården
eller rehabiliteringen av patienten eller för att undvika att
någon annan lider skada. För detta ändamål får chefsöverläkaren
öppna, ta del av och kvarhålla försändelser från patienten.

En försändelse från en patient till en svensk myndighet,
advokat, patientens offentliga biträde eller ett
internationellt organ som har av Sverige erkänd behörighet att
ta emot klagomål från enskilda skall vidarebefordras utan
föregående granskning. Lag (2006:663).

22 b § Ett beslut enligt 20 a eller 22 a § gäller i högst två
månader. När det inte längre finns förutsättningar för
beslutet ska chefsöverläkaren genast besluta att
inskränkningen eller övervakningen ska upphöra. Frågan om
upphörande ska övervägas fortlöpande.

Tiden för inskränkningen eller övervakningen får genom nytt
beslut förlängas med högst två månader vid varje tillfälle.

Inspektionen för vård och omsorg ska utan dröjsmål
underrättas om beslut enligt 20 a, 22 a §§ eller enligt andra
stycket. Lag (2014:522).

23 § Om det är nödvändigt får en patient kroppsvisiteras eller
ytligt kroppsbesiktigas för kontroll av att han eller hon inte
bär på sig sådan egendom som avses i 21 § eller, när det gäller
en patient vars rätt att använda elektroniska
kommunikationstjänster är inskränkt, utrustning som avses i 20 a §. Om möjligt skall ett vittne närvara när åtgärden
utförs.

Chefsöverläkaren beslutar om kroppsvisitation och ytlig
kroppsbesiktning. Lag (2006:663).

23 a § Bestämmelserna i 21 och 23 §§ ska gälla alla som
vårdas vid en sjukvårdsinrättning eller avdelning för sluten
psykiatrisk tvångsvård. Lag (2014:522).

23 b § Om det är nödvändigt för att säkerheten ska kunna
upprätthållas vid en sjukvårdsinrättning eller avdelning för
sluten psykiatrisk tvångsvård för vilken en förhöjd
säkerhetsklassificering gäller, får vårdgivaren besluta att
alla personer som passerar in i inrättningen eller på
avdelningen ska kroppsvisiteras (allmän
inpasseringskontroll). Syftet med kontrollen ska vara att
söka efter föremål som en intagen inte får inneha enligt
denna lag eller beslut som har meddelats med stöd av lagen. Skriftliga meddelanden får inte granskas.

Kroppsvisitation och undersökning av väskor och andra föremål
ska ske genom användande av metalldetektor eller annan
liknande anordning eller, om det finns särskilda skäl, på
annat sätt.

Säkerhetskontroll vid domstolsförhandling på
sjukvårdsinrättningen beslutas i enlighet med lagen (1981:1064) om säkerhetskontroll i domstol. Lag (2014:522).

24 § Har narkotika, alkoholhaltiga drycker, andra
berusningsmedel, sådana medel som avses i lagen (1991:1969) om
förbud mot vissa dopningsmedel eller sådana varor som omfattas
av lagen (1999:42) om förbud mot vissa hälsofarliga varor
omhändertagits enligt 21 eller 22 § eller har sådan egendom
påträffats där patienter intagits för tvångsvård utan att det
finns någon känd ägare till egendomen, skall chefsöverläkaren
låta förstöra eller sälja egendomen enligt bestämmelserna om
beslagtagen egendom i 2 § 1 första stycket lagen (1958:205) om
förverkande av alkoholhaltiga drycker m.m. Detsamma gäller i
fråga om injektionssprutor eller kanyler, som kan användas för
insprutning i människokroppen, och i fråga om andra föremål som
är särskilt ägnade att användas för missbruk av eller annan
befattning med narkotika.

Belopp som har erhållits vid försäljning tillfaller staten. Lag (1999:53).

25 § Chefsöverläkaren får ge en patient tillstånd att under en
viss del av vårdtiden vistas utanför sjukvårdsinrättningens
område. Tillståndet får ges för ett visst tillfälle eller för
vissa återkommande tillfällen. Tillstånd får ges endast under
förutsättning att det står i överensstämmelse med vårdplanen.

Ett tillstånd att vistas utanför vårdinrättningens område får
förenas med sådana villkor som anges i 26 § tredje stycket.

Chefsöverläkaren får återkalla ett tillstånd som avses i första
stycket om förhållandena kräver det. Lag (2008:415).

25 a § Har upphävts genom lag (2008:415).

Öppen psykiatrisk tvångsvård

26 § Den som ges öppen psykiatrisk tvångsvård får vistas
utanför sjukvårdsinrättningen.

Vid beslut om öppen psykiatrisk tvångsvård ska rätten
föreskriva de särskilda villkor enligt 3 § första stycket 2 som
ska gälla för vården. Rätten får överlämna åt chefsöverläkaren
att besluta om dessa villkor. När det finns skäl för det, får
rätten återta denna beslutanderätt.

De särskilda villkoren får avse
- skyldighet att underkasta sig medicinering eller annan vård
eller behandling,
- skyldighet att hålla kontakt med en viss person,
- skyldighet att vistas på ett hem eller annan institution för
vård eller behandling eller att besöka en vårdcentral eller
anlita socialtjänsten,
- vistelseort, bostad, utbildning eller arbete,
- förbud mot att använda berusningsmedel,
- förbud mot att vistas på en viss plats eller att ta kontakt
med en viss person, eller
- annat som är nödvändigt eller följer av vårdplanen. Lag (2008:415).

26 a § Chefsöverläkaren får besluta att en patient som ges
öppen psykiatrisk tvångsvård åter ska ges sluten psykiatrisk
tvångsvård om
1. de förutsättningar som anges i 3 § första stycket 1 och
andra stycket är uppfyllda, och
2. rättens beslut om fortsatt vård inte kan avvaktas med hänsyn
till risken för patientens eller annans hälsa eller personliga
säkerhet.

Anser chefsöverläkaren att den slutna psykiatriska tvångsvården
bör fortsätta, ska han eller hon senast fyra dagar från dagen
för beslutet ansöka hos förvaltningsrätten om medgivande till
fortsatt sådan vård. Föreskrifterna i 7 § tredje stycket
tillämpas på en sådan ansökan.

Har en ansökan enligt andra stycket kommit in till
förvaltningsrätten, får den slutna psykiatriska tvångsvården
fortsätta i avvaktan på förvaltningsrättens beslut.

Om rätten medger att den slutna psykiatriska tvångsvården ska
fortsätta, får den pågå under högst sex månader räknat från den
dag förvaltningsrätten meddelar beslut i frågan. I fråga om
tvångsvård utöver denna tid tillämpas samma bestämmelser som
vid fortsatt tvångsvård enligt 9 §.

Om chefsöverläkaren inte ansöker om fortsatt sluten psykiatrisk
tvångsvård enligt andra stycket eller om rätten avslår
chefsöverläkarens ansökan om sådan vård, ska det tidigare
beslutet om öppen psykiatrisk tvångsvård kvarstå. Lag (2009:809).

Tvångsvårdens upphörande

27 § När det inte längre finns förutsättningar för tvångsvård,
ska chefsöverläkaren genast besluta att tvångsvården ska
upphöra. Frågan om tvångsvårdens upphörande ska övervägas
fortlöpande. Lag (2008:415).

28 § Tvångsvården upphör, om inte en ansökan om medgivande till
tvångsvård har kommit in till förvaltningsrätten inom den tid
som anges i 7, 9 eller 12 §.

Tvångsvården enligt denna lag upphör också när beslut fattas
som föranleder rättspsykiatrisk vård. Föreskrift om övergång
till sådan vård finns i 4 § andra stycket lagen (1991:1129) om
rättspsykiatrisk vård. Lag (2009:809).

29 § Har beträffande någon som vårdas enligt denna lag beslut
meddelats om
1. avvisning eller utvisning enligt utlänningslagen (2005:716),
2. utvisning enligt lagen (1991:572) om särskild
utlänningskontroll,
3. utlämning enligt lagen (1957:668) om utlämning för brott,
4. överlämnande enligt lagen (2011:1165) om överlämnande från
Sverige enligt en nordisk arresteringsorder,
5. utlämning enligt lagen (1970:375) om utlämning till Danmark,
Finland, Island eller Norge för verkställighet av beslut om
vård eller behandling,
6. utlämning enligt lagen (1994:569) om Sveriges samarbete med
de internationella tribunalerna för brott mot internationell
humanitär rätt,
7. överlämnande enligt lagen (2002:329) om samarbete med
Internationella brottmålsdomstolen,
8. överlämnande enligt lagen (2003:1156) om överlämnande från
Sverige enligt en europeisk arresteringsorder, eller
9. utlämning enligt lagen (2006:615) om samarbete med
Specialdomstolen för Sierra Leone,
får trots tvångsvården verkställighet av beslutet ske, om det
begärs av den myndighet som ska verkställa beslutet och
chefsöverläkaren finner att patientens tillstånd tillåter att
beslutet verkställs. Tvångsvården upphör i sådant fall när
beslutet har verkställts.

I fråga om en patient som är utlänning upphör tvångsvården vid
verkställighet av ett beslut om hemsändande som har meddelats
med stöd av 23 kap. 2 § utlänningslagen. Lag (2011:1171).

Stödperson

30 § Chefsöverläkaren skall se till att en patient som vårdas
enligt denna lag, så snart patientens tillstånd tillåter, genom
en individuellt anpassad information upplyses om sin rätt att
få en stödperson.

När patienten begär det, skall en stödperson utses. En
stödperson kan utses också i annat fall, om patienten inte
motsätter sig det.

Stödpersonen skall bistå patienten i personliga frågor så länge
denne ges tvångsvård enligt denna lag och, om patienten och
stödpersonen samtycker till det, även under fyra veckor efter
det att tvångsvården har upphört. Stödpersonen har rätt att
besöka patienten på vårdinrättningen. Han får inte obehörigen
röja eller utnyttja vad han under uppdraget har fått veta om
patientens hälsotillstånd eller personliga förhållanden i
övrigt.

Stödpersonen utses av en sådan nämnd som avses i lagen (1998:1656) om patientnämndsverksamhet m.m.

Vid en nämnds handläggning av ärenden om stödpersoner gäller,
utöver vad som i övrigt föreskrivs, följande bestämmelser i
förvaltningslagen (1986:223), nämligen
- 14 § om muntlig handläggning,
- 15 § om anteckning av uppgifter,
- 16 och 17 §§ om parters rätt att få del av uppgifter,
- 20 § om motivering av beslut,
- 21 § om underrättelse om beslut,
- 26 § om rättelse av skrivfel och liknande, och
- 27 § om omprövning av beslut. Lag (2000:353).

31 § Chefsöverläkaren ska anmäla till en sådan nämnd som avses
i 30 § när det kan finnas skäl att utse en stödperson.

Har en stödperson för patienten inte redan utsetts, ska anmälan
alltid göras när
1. chefsöverläkaren ansöker om medgivande till tvångsvård
enligt 7, 12 eller 14 §,
2. patienten överklagar chefsöverläkarens beslut om intagning
enligt 6 b §,
3. patienten överklagar chefsöverläkarens beslut att avslå en
begäran om att tvångsvården ska upphöra.

I en sådan anmälan ska chefsöverläkaren ange patientens
inställning till att få en stödperson. Nämnden ska, om
patienten inte har uttryckt en klar uppfattning, kontakta
patienten eller vårdpersonal med kännedom om patienten för att
få besked om huruvida patienten vill ha en stödperson.

När tvångsvården av en patient, för vilken stödperson utsetts,
har upphört, ska chefsöverläkaren snarast möjligt underrätta
nämnden om detta och om huruvida stödpersonens uppdrag
fortsätter därefter. Lag (2008:415).

31 a § Om en patient önskar att stödpersonens uppdrag ska
övergå till ett uppdrag som kontaktperson enligt 3 kap. 6 b § socialtjänstlagen (2001:453) när tvångsvården upphört och
stödpersonen samtycker till det, ska den nämnd som avses i 30 § underrätta socialnämnden i den kommun där patienten är
folkbokförd om patientens önskemål. Lag (2012:780).

Överklagande

32 § Patienten får hos förvaltningsrätten överklaga
chefsöverläkarens beslut om intagning för tvångsvård enligt 6 b, 11 eller 14 §. Ett sådant överklagande ska anses innefatta
även en begäran om att tvångsvården ska upphöra.

Patienten får även överklaga chefsöverläkarens beslut enligt 26 a §. Ett sådant överklagande ska anses innefatta en begäran
om att den slutna psykiatriska tvångsvården ska upphöra.

Innan förvaltningsrätten prövar ett överklagande enligt första
eller andra stycket, ska rätten utan dröjsmål förelägga
chefsöverläkaren att yttra sig i de hänseenden som anges i 7 § tredje stycket.

Patienten får hos förvaltningsrätten överklaga ett beslut om
inskränkning enligt 20 a § eller om övervakning enligt 22 a §. Lag (2009:809).

33 § Patienten får hos förvaltningsrätten överklaga ett annat
beslut av chefsöverläkaren enligt denna lag som innebär
1. avslag på en begäran om att tvångsvården ska upphöra,
2. förordnande enligt 24 § om förstöring eller försäljning av
egendom,
3. avslag på en begäran om tillstånd enligt 25 § att vistas
utanför vårdinrättningens område eller meddelande av villkor i
samband med en sådan vistelse,
4. återkallelse enligt 25 § tredje stycket av tillstånd att
vistas utanför vårdinrättningens område, eller
5. meddelande av villkor i samband med öppen psykiatrisk
tvångsvård enligt 26 § andra och tredje styckena.

I övrigt får beslut av chefsöverläkaren enligt denna lag inte
överklagas. Chefsöverläkaren får inte överklaga rättens beslut
enligt denna lag.

När ett beslut av chefsöverläkaren överklagas, ska
överklagandet ges in till förvaltningsrätten. Förvaltningsrätten prövar om överklagandet har kommit in i rätt
tid. Har överklagandet kommit in för sent, ska
förvaltningsrätten avvisa det, om förseningen inte beror på att
chefsöverläkaren har lämnat patienten en felaktig underrättelse
om hur man överklagar. Överklagandet ska inte avvisas, om det
har kommit in till chefsöverläkaren innan tiden för
överklagande har gått ut. I ett sådant fall ska
chefsöverläkaren omedelbart vidarebefordra överklagandet till
förvaltningsrätten. Lag (2009:809).

Handläggningen i domstol

34 § Frågor som skall prövas av förvaltningsrätt enligt denna
lag prövas av den förvaltningsrätt inom vars domkrets
sjukvårdsinrättningen är belägen. Lag (2009:809).

35 § Mål enligt denna lag skall handläggas skyndsamt. Så snart
en ansökan som avses i 28 § har kommit in till
förvaltningsrätten, skall rätten pröva om ansökan har kommit in
i tid. Har ansökan kommit in för sent, skall rätten skyndsamt
underrätta chefsöverläkaren om detta.

Ett mål hos en förvaltningsrätt skall tas upp till avgörande
inom åtta dagar från den dag då ansökan eller överklagandet kom
in till förvaltningsrätten. Förvaltningsrätten får förlänga
denna tid, om det behövs ytterligare utredning eller om någon
annan särskild omständighet gör det nödvändigt. Förvaltningsrätten får även i fall som avses i 12 § första
stycket förlänga den tid inom vilken prövningen skall ske, om
chefsöverläkaren gör en ansökan enligt andra stycket i samma
paragraf. Föreskrifterna i första och andra meningen gäller
inte mål som avses i 33 § första stycket 2.

Förvaltningsrätten får förordna rörande saken i avvaktan på att
målet avgörs. Lag (2009:809).

36 § I ett mål enligt denna lag skall förvaltningsrätten hålla
muntlig förhandling, om det inte är uppenbart obehövligt. Vid
prövning som avses i 12 § första stycket skall
förvaltningsrätten hålla muntlig förhandling endast om
patienten begär det eller om förvaltningsrätten finner skäl för
det. Lag (2009:809).

37 § Muntlig förhandling hålls på sjukvårdsinrättningen, om
inte särskilda skäl talar för något annat. Patienten skall vara
närvarande vid förhandlingen, om det är möjligt med hänsyn till
hans psykiska tillstånd. Patientens stödperson har rätt att
närvara vid förhandlingen och skall om möjligt underrättas om
den. Chefsöverläkaren skall höras vid förhandlingen, om det
inte är uppenbart obehövligt.

Om det inte är uppenbart obehövligt, skall förvaltningsrätten i
ett mål enligt denna lag höra lämplig sakkunnig vid muntlig
förhandling. Vid förhandlingen får den sakkunnige, i syfte att
få upplysning rörande omständigheter som är av betydelse för
dennes uppgift, ställa frågor till chefsöverläkaren och
patienten.

Om en patient som har kallats vid vite att inställa sig
personligen till en förhandling uteblir, får rätten förordna
att han skall hämtas till rätten antingen omedelbart eller till
en senare dag. Lag (2009:809).

38 § Vid handläggningen i kammarrätt av mål enligt denna lag
skall nämndemän ingå i rätten. Detta gäller dock inte mål som
angår enbart en fråga som nämns i 33 § första stycket.

38 a § Offentligt biträde för den som åtgärden avser ska
förordnas i mål hos allmän förvaltningsdomstol, om målet gäller
1. beslut om intagning för tvångsvård enligt 6 b, 11 eller 14 § och om beslutet har överklagats,
2. medgivande till fortsatt tvångsvård enligt 7, 9, 12 eller 14 §,
3. beslut om sluten psykiatrisk tvångsvård enligt 26 a §,
4. avslag på en begäran om att tvångsvården ska upphöra,
5. beslut om inskränkning enligt 20 a §, eller
6. beslut om övervakning enligt 22 a §.

Offentligt biträde ska dock inte förordnas, om det måste antas
att det inte finns något behov av ett biträde. Lag (2008:1059).

39 § Chefsöverläkaren får uppdra åt en erfaren läkare vid
sjukvårdsinrättningen med specialistkompetens inom någon av de
psykiatriska specialiteterna att fullgöra uppgifter som
chefsöverläkaren har enligt denna lag. Om det finns särskilda
skäl, får chefsöverläkaren lämna sådant uppdrag åt en annan
läkare vid sjukvårdsinrättningen, dock inte när det gäller
1. beslut enligt 6 b § om intagning,
2. beslut enligt 11 § om övergång från frivillig vård till
tvångsvård,
3. ansökan enligt 7, 9, 12 eller 14 § om medgivande till att
tvångsvården fortsätter,
4. beslut enligt 17 § första stycket sista meningen om
behandlingen,
5. beslut enligt 19 § andra stycket om fastspänning,
6. beslut enligt 20 § andra stycket om avskiljande,
7. beslut enligt 20 a § om inskränkning i rätten att använda
elektroniska kommunikationstjänster,
8. beslut enligt 22 a § om övervakning av försändelser,
9. beslut om upphörande av sådan inskränkning eller övervakning
som anges i 7 och 8, eller
10. beslut eller ansökan om sluten psykiatrisk tvångsvård
enligt 26 a §. Lag (2008:415).

40 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
får medge undantag från kravet i 4 § på att läkare som utför
undersökning för vårdintyg ska vara legitimerad och från kravet
i 39 § på specialistkompetens.

Om regeringen enligt 15 § andra stycket bestämt att vård enligt
denna lag får ges på någon annan vårdinrättning än en sådan som
drivs av ett landsting, ska regeringen, eller den myndighet som
regeringen bestämmer, uppdra åt en erfaren läkare med
specialistkompetens inom någon av de psykiatriska
specialiteterna att fullgöra de uppgifter som enligt denna lag
ankommer på chefsöverläkare. Lag (2008:415).

41 § Beslut om intagning på en sjukvårdsinrättning samt ansökan
enligt 7, 9, 12, 14 eller 26 a § och medgivande med anledning
av en sådan ansökan fortsätter att gälla, om patienten överförs
till en annan sjukvårdsinrättning utan att beslut har fattats
om att tvångsvården ska upphöra. Lag (2008:415).

42 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
ska för viss tid förordna särskilda sakkunniga att bistå
rätten. Lag (2008:415).

43 § Från en verksamhet där sekretess gäller enligt 25 kap. 1-5 §§ eller 26 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska det utan hinder av sekretessen lämnas ut
sådana uppgifter om en patient som behövs för att
chefsöverläkarens åligganden enligt denna lag ska kunna
fullgöras. Detsamma gäller uppgifter om en patient som behövs
för en sakkunnigs uppdrag eller ett yttrande av
Socialstyrelsen. Lag (2009:449).

44 § Om patienten har fyllt 15 år, har han rätt att själv föra
sin talan i mål och ärenden enligt denna lag.

En patient som är yngre bör höras, om det kan vara till nytta
för utredningen och det kan antas att patienten inte tar skada
av att höras.

45 § Beslut som meddelas enligt denna lag gäller omedelbart, om
inte annat förordnas.

46 § Vid delgivning med patienten i mål eller ärende enligt
denna lag får 34-38 och 47-51 §§ delgivningslagen (2010:1932) inte tillämpas. Lag (2010:1961).

47 § Om det finns skälig anledning att anta att någon lider av
en allvarlig psykisk störning och är farlig för annans
personliga säkerhet eller eget liv eller i övrigt behöver
omedelbar hjälp, får Polismyndigheten tillfälligt omhänderta
honom eller henne i väntan på att hälso- och sjukvårdspersonal
kan ge honom eller henne sådan hjälp. Den omhändertagne får
föras till en sjukvårdsenhet som kan ge stöd och behandling.

Polismyndigheten ska lämna biträde på begäran av
1. en läkare som avses i 4 § andra stycket sista meningen för
att han eller hon ska kunna genomföra en undersökning för
vårdintyg,
2. en läkare som avses i 4 § andra stycket sista meningen eller
av chefsöverläkaren för att föra patienten till en
sjukvårdsinrättning sedan vårdintyg har utfärdats,
3. chefsöverläkaren för att återföra en patient som har lämnat
vårdinrättningen utan tillstånd,
4. chefsöverläkaren för att återföra en patient till
vårdinrättningen, om denne inte har återvänt dit sedan tiden
för ett tillstånd att vistas utanför inrättningens område har
gått ut eller tillståndet har återkallats, eller
5. chefsöverläkaren för att återföra en patient till
vårdinrättningen, om denne inte har återvänt dit sedan beslut
om sluten psykiatrisk tvångsvård har fattats. Lag (2014:754).

48 § En patient som vårdas med stöd av denna lag skall så snart
hans tillstånd medger det genom chefsöverläkarens försorg
upplysas om sin rätt
1. att enligt 32 och 33 §§ överklaga vissa beslut,
2. att anlita ombud eller biträde och
3. att enligt 38 a § få offentligt biträde.

Denna lag skall finnas anslagen inom sjukvårdsinrättningen väl
synlig för patienterna. Lag (2000:353).

49 § Chefsöverläkaren ska fortlöpande till Inspektionen för
vård och omsorg lämna uppgifter om åtgärder som har vidtagits
enligt denna lag.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
meddelar föreskrifter om hur uppgiftsskyldigheten enligt
första stycket ska fullgöras. Lag (2012:938).


Övergångsbestämmelser

1991:1128
1. Denna lag (nya lagen) träder i kraft den 1 januari 1992, då
lagen (1966:293) om beredande av sluten psykiatrisk vård i
vissa fall (gamla lagen) upphör att gälla.
2. Ett vårdintyg, som uppfyller kraven i den gamla lagen, får
längst till och med den 10 januari 1992 godtas som underlag för
ett beslut om intagning för tvångsvård enligt den nya lagen.
3. Om en patient vid ikraftträdandet är intagen på en
sjukvårdsinrättning enligt 8 § i den gamla lagen, skall
chefsöverläkaren senast den 3 januari 1992 avgöra frågan om
patienten enligt 6 § i den nya lagen skall tas in för
tvångsvård. Intill dess frågan om intagning har avgjorts,
gäller den gamla lagen i tillämpliga delar.
4. Den som vid ikraftträdandet är intagen på en
sjukvårdsinrättning enligt 9 eller 10 § eller återintagen
enligt 20 § i den gamla lagen skall anses intagen för
tvångsvård enligt 6 § i den nya lagen. Vid tillämpning av den
nya lagen skall beslutet om intagning anses ha fattats vid
ikraftträdandet. Ett beslut enligt 20 a § andra stycket i den
gamla lagen av en utskrivningsnämnd eller psykiatriska nämnden
om fortsatt vård skall dock anses som ett beslut av länsrätten
om medgivande till tvångsvård under sex månader enligt 9 § i
den nya lagen.
5. Har någon som genom dom överlämnats till sluten psykiatrisk
vård inte tagits in på en sjukvårdsinrättning för sådan vård
före ikraftträdandet, skall han anses genom domen ha
överlämnats till rättspsykiatrisk vård med särskild
utskrivningsprövning enligt lagen (1991:1129) om
rättspsykiatrisk vård.
6. Den som vid ikraftträdandet är intagen på en
sjukvårdsinrättning med stöd av den gamla lagen och beträffande
vilken det enligt 17 § andra stycket samma lag ankommit på
utskrivningsnämnd att besluta om utskrivning skall anses
genomgå rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning
enligt lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård. Vid
tillämpning av sistnämnda lag skall beslut om rättspsykiatrisk
vård anses ha fattats och blivit verkställbart vid
ikraftträdandet. Ett beslut enligt 20 a § andra stycket i den
gamla lagen av en utskrivningsnämnd eller psykiatriska nämnden
i fråga om utskrivning skall dock anses som ett beslut av
länsrätten enligt 16 § andra stycket lagen om rättspsykiatrisk
vård i fråga om upphörande av rättspsykiatrisk vård. Lag (1991:1967).
7. Är en patient vid ikraftträdandet utskriven på försök eller
har han tillstånd att vistas på egen hand utom sjukhusområdet,
skall han anses ha tillstånd att vistas utanför
sjukvårdsinrättningens område under återstoden av vårdtiden
respektive under del av vårdtiden enligt 25 § i den nya lagen
eller, om det är fråga om en patient som avses i punkt 6 ovan,
enligt 10 § lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård. Särskilda föreskrifter som har meddelats med stöd av 14 § första stycket eller 19 § andra stycket i den gamla lagen,
liksom ett förordnande enligt sistnämnda lagrum att patienten
skall ställas under tillsyn av lämplig person, skall därvid
anses utgöra särskilda villkor enligt 25 § i den nya lagen
eller, om det är fråga om en patient som avses i punkt 6 ovan,
enligt 10 § lagen om rättspsykiatrisk vård.
8. Om ett ärende hos en utskrivningsnämnd eller psykiatriska
nämnden inte är slutligt avgjort av samma nämnd vid utgången av
december 1991, skall med iakttagande av vad som anges i
punkterna 9 och 10 rätten i stället pröva om det enligt lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård eller, vid
rättspsykiatrisk vård, enligt lagen (1991:1129) om
rättspsykiatrisk vård finns förutsättningar för psykiatrisk
tvångsvård, för tillstånd att vistas utanför
sjukvårdsinrättningens område eller för återkallelse av sådant
tillstånd. Är det i ärendet fråga om en patient i samband med
utskrivning på försök skall åläggas att iaktta särskilda
föreskrifter eller ställas under tillsyn av lämplig person
tillämpas dock föreskrifterna i den gamla lagen.

Den som har väckt ett ärende enligt den gamla lagen före
ikraftträdandet får utföra talan i saken efter ikraftträdandet,
även om han inte är behörig till det enligt lagen om
psykiatrisk tvångsvård eller lagen om rättspsykiatrisk vård.
9. Ärenden hos en utskrivningsnämnd som inte har avgjorts före
ikraftträdandet och ärenden i vilka beslut enligt meddelad
fullföljdshänvisning därefter överklagas hos nämnden skall
efter ikraftträdandet prövas av den länsrätt vars domkrets
omfattar utskrivningsnämndens verksamhetsområde. Lag (1997:1100).
10. Ärenden hos psykiatriska nämnden som inte har avgjorts före
ikraftträdandet och ärenden i vilka beslut enligt meddelad
fullföljdshänvisning därefter överklagas hos nämnden skall
efter ikraftträdandet prövas av kammarrätten i Stockholm.

2000:353
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.
2. Har ett vårdintyg utfärdats före den 1 juli 2000, får
intagning beslutas på grundval av det och enligt äldre
föreskrifter senast den 4 juli 2000.
3. Ett tillstånd att vistas utanför sjukvårdsinrättningens
område under återstoden av vårdtiden och som har meddelats
enligt äldre föreskrifter gäller längst till dess att
länsrätten beslutat om fortsatt vård.

2008:415
1. Denna lag träder i kraft den 1 september 2008.
2. En ansökan om tillstånd att vistas utanför
sjukvårdsinrättningens område ska prövas enligt äldre
föreskrifter om den kommit in till chefsöverläkaren före
ikraftträdandet.

2010:1961
1. Denna lag träder i kraft den 1 april 2011.
2. Äldre bestämmelser gäller om en handling har skickats eller
lämnats före den 1 april 2011.