Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga

Svensk författningssamling 1990:52
t.o.m. SFS 2016:518
SFS nr: 1990:52
Departement/myndighet: Socialdepartementet
Utfärdad: 1990-03-08
Ändrad: t.o.m. SFS 2016:518
Ändringsregister: SFSR (Lagrummet)
Källa: Regeringskansliet / Lagrummet.se

Inledande bestämmelse

1 § Insatser inom socialtjänsten för barn och ungdom ska göras
i samförstånd med den unge och hans eller hennes
vårdnadshavare enligt bestämmelserna i socialtjänstlagen (2001:453). Insatserna ska präglas av respekt för den unges
människovärde och integritet.

Den som är under 18 år ska dock beredas vård enligt denna lag,
om någon av de situationer som anges i 2 eller 3 § föreligger
och det kan antas att behövlig vård inte kan ges den unge med
samtycke av den eller dem som har vårdnaden om honom eller
henne och, när den unge har fyllt 15 år, av honom eller henne
själv.

Vård med stöd av 3 § får även beredas den som har fyllt 18 men
inte 20 år, om sådan vård med hänsyn till den unges behov och
personliga förhållanden i övrigt är lämpligare än någon annan
vård och det kan antas att behövlig vård inte kan ges med den
unges samtycke.

Vissa andra åtgärder får vidtas utan samtycke enligt 22 och 24 §§.

Vid beslut enligt denna lag ska vad som är bäst för den unge
vara avgörande. Lag (2012:777).

Beredande av vård

2 § Vård skall beslutas om det på grund av fysisk eller psykisk
misshandel, otillbörligt utnyttjande, brister i omsorgen eller
något annat förhållande i hemmet finns en påtaglig risk för att
den unges hälsa eller utveckling skadas. Lag (2003:406).

3 § Vård skall också beslutas om den unge utsätter sin hälsa
eller utveckling för en påtaglig risk att skadas genom missbruk
av beroendeframkallande medel, brottslig verksamhet eller något
annat socialt nedbrytande beteende.

Vård skall också beslutas om den som dömts till sluten
ungdomsvård enligt 32 kap. 5 § brottsbalken vid
verkställighetens slut bedöms vara i uppenbart behov av
fortsatt vård för att inte löpa sådan risk som avses i första
stycket. Lag (2006:896).

4 § Beslut om vård med stöd av denna lag meddelas av
förvaltningsrätten efter ansökan av socialnämnden.

Ansökan skall innehålla en redogörelse för
- den unges förhållanden,
- de omständigheter som utgör grund för att den unge behöver
beredas vård,
- tidigare vidtagna åtgärder,
- den vård som socialnämnden avser att anordna,
- hur relevant information lämnats till den unge,
- vilket slags relevant information som lämnats, samt
- den unges inställning. Lag (2009:804).

5 § Rättens beslut om vård upphör att gälla, om vården inte har
påbörjats inom fyra veckor från den dag då beslutet vann laga kraft.

Omedelbart omhändertagande

6 § Socialnämnden får besluta att den som är under 20 år omedelbart
skall omhändertas, om
1. det är sannolikt att den unge behöver beredas vård med stöd av denna
lag, och
2. rättens beslut om vård inte kan avvaktas med hänsyn till risken för
den unges hälsa eller utveckling eller till att den fortsatta
utredningen allvarligt kan försvåras eller vidare åtgärder hindras.

Om socialnämndens beslut om omhändertagande inte kan avvaktas, får
nämndens ordförande eller någon annan ledamot som nämnden har förordnat
besluta om omhändertagande. Beslutet skall anmälas vid nämndens nästa
sammanträde.

När socialnämnden har ansökt om vård med stöd av lagen, får även rätten
besluta att den unge omedelbart skall omhändertas.

7 § Har socialnämnden beslutat om omedelbart omhändertagande,
skall beslutet underställas förvaltningsrätten inom en vecka
från den dag då beslutet fattades. Därvid skall beslutet jämte
handlingarna i ärendet tillställas rätten.

Förvaltningsrätten skall pröva beslutet så snart det kan ske. Om det inte finns synnerliga hinder, skall prövningen ske inom
en vecka från den dag då beslutet och handlingarna kom in till
rätten.

Om beslutet inte har underställts förvaltningsrätten inom
föreskriven tid, upphör omhändertagandet.

Har socialnämnden beslutat om omedelbart omhändertagande efter
det att nämnden har ansökt om vård med stöd av lagen, skall
beslutet underställas den rätt som prövar frågan om vård. Därvid gäller bestämmelserna i första-tredje styckena. Lag (2009:804).

8 § Om förvaltningsrätten fastställer ett beslut om omedelbart
omhändertagande, skall socialnämnden inom fyra veckor från den
dag då omhändertagandet verkställdes ansöka hos
förvaltningsrätten om att den unge skall beredas vård med stöd
av denna lag. Förvaltningsrätten får medge förlängning av denna
tid, om ytterligare utredning eller någon annan särskild
omständighet gör det nödvändigt. Lag (2009:804).

9 § Ett omedelbart omhändertagande upphör
1. om ansökan om vård inte har gjorts inom den tid som anges i 8 § och
inte heller förlängning av tiden har begärts, eller
2. när rätten avgör frågan om vård.

Ett beslut om omedelbart omhändertagande får inte verkställas om den
unge är häktad.

Om det inte längre finns skäl för ett omhändertagande, skall
socialnämnden besluta att detta genast skall upphöra. Ett sådant beslut
får meddelas också av den rätt som prövar en fråga om vård med stöd av
lagen.

Vården

10 § Vården skall anses påbörjad när den unge på grund av ett
beslut om omedelbart omhändertagande eller om vård har
placerats utanför sitt eget hem.

För vårdens innehåll och utformning gäller bestämmelserna i
socialtjänstlagen (2001:453) och föreskrifterna i 11-20 §§. Lag (2001:466).

11 § Socialnämnden bestämmer hur vården av den unge skall
ordnas och var han eller hon skall vistas under vårdtiden. I
fråga om den som vårdas i ett hem som avses i 12 § första
stycket får dock Statens institutionsstyrelse i samband med att
den unge transporteras besluta att han eller hon tillfälligt
skall vistas i ett annat sådant hem.

Nämnden får medge att den unge vistas i sitt eget hem, om detta
kan antas vara bäst ägnat att främja vården av honom eller
henne. Vård med stöd av denna lag skall dock alltid inledas
utanför den unges eget hem.

Om nämndens beslut enligt första eller andra stycket inte kan
avvaktas, får ordföranden eller någon annan ledamot som nämnden
har förordnat besluta i frågan. Beslutet skall anmälas vid
nämndens nästa sammanträde.

Nämnden eller den åt vilken nämnden har uppdragit vården skall
ha uppsikt över den unge och, i den utsträckning det behövs för
att genomföra vården, bestämma om hans eller hennes personliga
förhållanden.

Nämnden har under vårdtiden samma ansvar som vårdnadshavaren
för att den unges grundläggande rättigheter enligt 6 kap. 1 § föräldrabalken tillgodoses. Lag (2007:1312).

12 § För vård av unga som på någon grund som anges i 3 § behöver stå under särskilt noggrann tillsyn skall det finnas
särskilda ungdomshem.

Om socialnämnden har beslutat att den unge skall vistas i ett
hem som avses i första stycket skall Statens
institutionsstyrelse anvisa plats i ett sådant hem.

Får någon som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen och är
verksam vid ett särskilt ungdomshem kännedom om att den unge
har en sådan smittsam sjukdom som enligt 1 kap. 3 § andra
stycket smittskyddslagen (2004:168) utgör allmänfarlig sjukdom,
skall Statens institutionsstyrelse underrättas, om det inte
står klart att det inte finns risk för smittspridning. Lag (2005:468).

13 § Har den unge beretts vård med stöd av 2 §, ska
socialnämnden minst en gång var sjätte månad överväga om vård
enligt lagen fortfarande behövs och hur vården bör inriktas
och utformas.

Har den unge beretts vård med stöd av 3 §, ska socialnämnden
inom sex månader från dagen för verkställighet av vårdbeslutet
pröva om vård med stöd av lagen ska upphöra. Denna fråga ska
därefter prövas fortlöpande inom sex månader från senaste
prövning.

När den unge har varit placerad i samma familjehem under tre
år från det att placeringen verkställdes, ska socialnämnden
särskilt överväga om det finns skäl att ansöka om
överflyttning av vårdnaden enligt 6 kap. 8 § föräldrabalken. Lag (2012:777).

13 a § Socialnämnden ska noga följa vården av den som får vård
med stöd av denna lag.

Socialnämnden ska följa vården främst genom
1. regelbundna personliga besök i det hem där den unge vistas,
2. enskilda samtal med den unge,
3. samtal med den eller dem som tagit emot den unge i sitt
hem, och
4. samtal med vårdnadshavarna.

Socialnämnden ska särskilt uppmärksamma den unges hälsa,
utveckling, sociala beteende, skolgång samt relationer till
anhöriga och andra närstående. Lag (2012:777).

14 § Socialnämnden har ett ansvar för att den unges behov av
umgänge med föräldrar och vårdnadshavare så långt möjligt
tillgodoses.

Om det är nödvändigt med hänsyn till ändamålet med vård enligt
denna lag, får socialnämnden
1. besluta hur den unges umgänge med vårdnadshavare och med
föräldrar som har umgängesrätt reglerad genom dom eller beslut
av domstol eller genom avtal skall utövas, eller
2. besluta att den unges vistelseort inte skall röjas för
föräldrar eller vårdnadshavare.

Socialnämnden skall minst en gång var tredje månad överväga om
ett sådant beslut som avses i andra stycket fortfarande behövs. Lag (2003:406).

14 a § Statens institutionsstyrelse skall följa upp
verksamheten enligt denna lag. Uppföljningen skall omfatta
tiden såväl under som efter avslutad vård.

Socialnämnden skall till Statens institutionsstyrelse lämna de
uppgifter om enskilda som Statens institutionsstyrelse behöver
för att fullgöra den skyldighet som följer av första stycket. Lag (2005:468).

Särskilda befogenheter

15 § Om den unge vårdas på någon grund som anges i 3 § och
vistas i ett hem för särskilt noggrann tillsyn, får han eller
hon hindras att lämna hemmet och i övrigt underkastas den
begränsning av rörelsefriheten som är nödvändig för att vården
skall kunna genomföras. Den unges rörelsefrihet får också
inskränkas när det behövs av hänsyn till andra intagnas eller
personalens säkerhet. Lag (2003:420).

15 a § Den intagne har rätt att ringa och ta emot
telefonsamtal, ta emot besök samt vistas utanför hemmet i den
utsträckning som lämpligen kan ske. Den intagne får dock
förvägras telefonsamtal och besök, om det kan äventyra vården
eller ordningen vid hemmet.

En vistelse utanför hemmet skall avse en på förhand bestämd
tid, dock högst fyra veckor.

Beslut om inskränkning i rätten att föra telefonsamtal eller ta
emot besök samt om vistelse utanför hemmet fattas av Statens
institutionsstyrelse. Beslut om vistelse utanför hemmet skall
fattas efter samråd med socialnämnden.

I lagen (1996:981) om besöksinskränkningar vid viss tvångsvård
finns bestämmelser om besök på vårdinstitutioner enligt denna
lag. Lag (2005:468).

15 b § Den intagne får beredas vård vid en enhet inom hemmet
som är låsbar eller på annat sätt inrättad för särskilt
noggrann tillsyn, om det är nödvändigt med hänsyn till den
intagnes, övriga intagnas eller personalens säkerhet, eller om
det är nödvändigt för att förhindra att den intagne avviker
eller för att i övrigt genomföra vården. Om det krävs med
hänsyn till den intagnes speciella behov av vård, hans eller
hennes säkerhet eller övriga intagnas säkerhet, får en intagen
på en sådan enhet hindras från att träffa andra intagna (vård i
enskildhet).

Den intagne får vårdas vid en sådan enhet under högst två
månader i följd. Om särskilda behandlingsskäl föranleder det,
får dock vården vid enheten pågå längre tid, förutsatt att
något av de fall som anges i första stycket fortfarande
föreligger och att den intagne samtidigt ges möjlighet till
vistelse i öppnare former eller utanför hemmet. En fråga om
vård i enskildhet skall prövas fortlöpande och alltid omprövas
inom sju dagar från senaste prövning. Lag (2003:406).

15 c § Om det är särskilt påkallat på grund av att den intagne
uppträder våldsamt eller är så påverkad av berusningsmedel att
han eller hon inte kan hållas till ordningen, får den intagne
hållas i avskildhet. Han eller hon skall då stå under
fortlöpande uppsikt av personalen. Den intagne får dock inte
hållas i sådan avskildhet längre tid än vad som är
oundgängligen nödvändigt och inte i något fall under längre tid
än 24 timmar i följd.

Är den intagne under 15 år skall läkare skyndsamt yttra sig om
varje åtgärd som vidtas enligt första stycket. Om läkaren begär
det skall åtgärden genast avbrytas. Lag (2003:406).

16 § Den som omfattas av bestämmelserna i 15 § får inte inneha
narkotika, alkoholhaltiga drycker, andra berusningsmedel,
sådana medel som avses i lagen (1991:1969) om förbud mot vissa
dopningsmedel eller sådana varor som omfattas av lagen (1999:42) om förbud mot vissa hälsofarliga varor eller
injektionssprutor, kanyler eller andra föremål som är särskilt
ägnade att användas för missbruk av eller annan befattning med
narkotika. Den unge får inte heller inneha något annat som kan
vara till men för vården eller ordningen vid hemmet. Om sådan
egendom påträffas, skall den omhändertas. Lag (2005:468).

17 § Om det behövs, får den som omfattas av bestämmelserna i 15 § kroppsvisiteras eller ytligt kroppsbesiktigas, vid ankomst
till hemmet, för kontroll av att denne inte bär på sig något
som han eller hon inte får inneha där. Detsamma gäller om det
under vistelsen i hemmet uppkommer misstanke att sådan egendom
skall påträffas hos honom eller henne.

All den hänsyn som omständigheterna medger skall iakttas vid
kroppsvisitation och ytlig kroppsbesiktning. Om möjligt skall
ett vittne närvara. Lag (2005:468).

17 a § Den intagne är, om inte annat motiveras av medicinska
eller liknande skäl, skyldig att efter uppmaning lämna blod-,
urin-, utandnings-, saliv- eller svettprov för kontroll av om
han eller hon är påverkad av narkotika, alkoholhaltiga
drycker, andra berusningsmedel, sådant medel som avses i 1 § lagen (1991:1969) om förbud mot vissa dopningsmedel eller
sådan vara som omfattas av lagen (1999:42) om förbud mot vissa
hälsofarliga varor, om det kan misstänkas att den intagne är
påverkad av något sådant medel eller någon sådan vara. Lag (2011:736).

18 § Bestämmelserna i 16 och 17 §§ skall gälla för alla som vårdas i
ett hem för särskilt noggrann tillsyn, om det är nödvändigt för att
genomföra vården och upprätthålla ordningen vid hemmet och
regeringen, eller efter regeringens bemyndigande, Statens
institutionsstyrelse medger det. Lag (1993:2).

19 § Den som omfattas av bestämmelserna i 15 § får underkastas
övervakning av sina brev och andra försändelser, om detta
behövs med hänsyn till ordningen vid hemmet eller till den
unges särskilda förhållanden. För detta ändamål får Statens
institutionsstyrelse öppna och ta del av försändelser som
kommer till eller sänds från den unge. Om en ankommande
försändelse innehåller egendom som den unge inte får inneha
enligt 16 §, skall egendomen omhändertas.

Brev mellan den unge och en svensk myndighet eller advokat
eller hans eller hennes offentliga biträde skall
vidarebefordras utan föregående granskning. Lag (2005:468).

20 § Har narkotika, alkoholhaltiga drycker, andra
berusningsmedel, sådana medel som avses i lagen (1991:1969) om
förbud mot vissa dopningsmedel eller sådana varor som omfattas
av lagen (1999:42) om förbud mot vissa hälsofarliga varor
omhändertagits enligt 16 eller 19 § eller har sådan egendom
påträffats inom ett hem för särskilt noggrann tillsyn utan att
det finns någon känd ägare till egendomen, skall Statens
institutionsstyrelse låta förstöra eller försälja egendomen
enligt bestämmelserna om beslagtagen egendom i 2 § första
stycket 1 lagen (1958:205) om förverkande av alkoholhaltiga
drycker m.m. Belopp som har erhållits vid försäljning
tillfaller staten.

Detsamma skall gälla i fråga om injektionssprutor, kanyler och
andra föremål som är särskilt ägnade att användas för missbruk
av eller annan befattning med narkotika. Lag (2005:468).

20 a § Tvångsåtgärder enligt 15-15 c §§ och 17-19 §§ får
användas endast om de står i rimlig proportion till syftet med
åtgärden. Är mindre ingripande åtgärder tillräckliga, skall de
användas. Lag (2005:468).

20 b § I 15 a och 18-20 §§ finns bestämmelser om att beslut
fattas av Statens institutionsstyrelse. Härutöver fattas beslut
enligt 15 och 15 b-17 a §§ av Statens institutionsstyrelse. Lag (2005:468).

Upphörande av vård

21 § När vård med stöd av denna lag inte längre behövs, skall
socialnämnden besluta att vården skall upphöra. Nämnden skall
noga förbereda den unges återförening med den eller dem som har
vårdnaden om honom eller henne.

Vård som har beslutats med stöd av 2 § skall upphöra senast när
den unge fyller 18 år.

Vård som har beslutats med stöd av 3 § skall upphöra senast när
den unge fyller 21 år. Lag (2003:406).

21 a § Beslut om vård med stöd av denna lag hindrar inte
beslut om
1. avvisning eller utvisning enligt utlänningslagen (2005:716),
2. utvisning enligt lagen (1991:572) om särskild
utlänningskontroll,
3. utlämning enligt lagen (1957:668) om utlämning för brott,
4. överlämnande enligt lagen (2011:1165) om överlämnande från
Sverige enligt en nordisk arresteringsorder,
5. utlämning enligt lagen (1970:375) om utlämning till
Danmark, Finland, Island eller Norge för verkställighet av
beslut om vård eller behandling,
6. utlämning enligt lagen (1994:569) om Sveriges samarbete med
de internationella tribunalerna för brott mot internationell
humanitär rätt,
7. överlämnande enligt lagen (2002:329) om samarbete med
Internationella brottmålsdomstolen,
8. överlämnande enligt lagen (2003:1156) om överlämnande från
Sverige enligt en europeisk arresteringsorder, eller
9. utlämning enligt lagen (2006:615) om samarbete med
Specialdomstolen för Sierra Leone.

Vård med stöd av denna lag upphör när ett beslut enligt första
stycket 1-9 har verkställts. Lag (2011:1170).

Andra åtgärder

Förebyggande insatser

22 §/Upphör att gälla U:2016-07-01/ Om det kan antas att den som är under 20 år till följd av ett beteende som avses i 3 § kommer att behöva beredas vård enligt denna lag om beteendet fortsätter och det stöd eller den behandling som den unge behöver inte kan ges med samtycke av den unge själv, om han eller hon har fyllt 15 år, och av den unges vårdnadshavare, får socialnämnden besluta
1. att den unge ska hålla regelbunden kontakt med en särskilt kvalificerad kontaktperson som socialnämnden utsett, eller
2. att den unge ska delta i behandling i öppna former inom socialtjänsten.

När ett sådant beslut meddelas, ska en särskild behandlingsplan finnas.

Bestämmelserna i 13 § andra stycket, 13 a § första stycket samt 21 § första och tredje styckena gäller i tillämpliga delar också i fråga om beslut enligt första stycket. Prövning enligt 13 § tredje stycket av om ett sådant beslut ska upphöra att gälla ska ske första gången inom sex månader från dagen för nämndens beslut.

Första stycket är också tillämpligt om den som är under 20 år och som dömts till sluten ungdomsvård enligt 32 kap. 5 § brottsbalken vid verkställighetens slut bedöms vara i uppenbart behov av fortsatta insatser för att hindra ett sådant beteende som avses i första stycket. Lag (2015:984).

22 §/Träder i kraft I:2016-07-01/ Om det kan antas att den som är under 20 år till följd av ett beteende som avses i 3 § kommer att behöva beredas vård enligt denna lag om beteendet fortsätter och det stöd eller den behandling som den unge behöver inte kan ges med samtycke av den unge själv, om han eller hon har fyllt 15 år, och av den unges vårdnadshavare, får socialnämnden besluta
1. att den unge ska hålla regelbunden kontakt med en särskilt kvalificerad kontaktperson som socialnämnden utsett, eller
2. att den unge ska delta i behandling i öppna former inom socialtjänsten.

När ett sådant beslut meddelas, ska en särskild behandlingsplan finnas.

Bestämmelserna i 13 § andra stycket, 13 a § första stycket samt 21 § första och tredje styckena gäller i tillämpliga delar också i fråga om beslut enligt första stycket. Prövning enligt 13 § andra stycket av om ett sådant beslut ska upphöra att gälla ska ske första gången inom sex månader från dagen för nämndens beslut.

Första stycket är också tillämpligt om den som är under 20 år och som dömts till sluten ungdomsvård enligt 32 kap. 5 § brottsbalken vid verkställighetens slut bedöms vara i uppenbart behov av fortsatta insatser för att hindra ett sådant beteende som avses i första stycket. Lag (2016:518).

23 § Ett beslut enligt 22 § upphör att gälla, om
1. beslut fattas om omedelbart omhändertagande, eller
2. ansökan om vård bifalls.

Flyttningsförbud m.m.

24 § Förvaltningsrätten får efter ansökan av socialnämnden för
viss tid eller tills vidare förbjuda den som har vårdnaden om
en underårig att ta denne från ett hem som avses i 6 kap. 6 § första stycket socialtjänstlagen (2001:453) om det finns en
påtaglig risk för att den unges hälsa eller utveckling skadas
om han eller hon skiljs från hemmet (flyttningsförbud). Lag (2009:804).

25 § Ansökan om flyttningsförbud görs av den socialnämnd som
har lämnat medgivande enligt 6 kap. 6 § socialtjänstlagen (2001:453) att ta emot den unge i ett enskilt hem. Samma nämnd
beslutar om tillfälligt flyttningsförbud enligt 27 §. Lag (2001:466).

26 § Socialnämnden skall minst en gång var tredje månad överväga om ett
flyttningsförbud fortfarande behövs.

När ett flyttningsförbud inte längre behövs, skall socialnämnden besluta
att förbudet skall upphöra.

27 § Socialnämnden får besluta om tillfälligt flyttningsförbud, om
1. det är sannolikt att ett flyttningsförbud behövs, och
2. rättens beslut om flyttningsförbud inte kan avvaktas med hänsyn till
risken för den unges hälsa eller utveckling.

Om socialnämndens beslut om tillfälligt flyttningsförbud inte kan
avvaktas, får nämndens ordförande eller någon annan ledamot som nämnden
har förordnat besluta om ett sådant förbud. Beslutet skall anmälas vid
nämndens nästa sammanträde.

När socialnämnden har ansökt om flyttningsförbud, får även rätten
besluta om ett tillfälligt flyttningsförbud.

28 § Har socialnämnden beslutat om tillfälligt
flyttningsförbud, skall beslutet underställas
förvaltningsrätten. Därvid gäller bestämmelserna i 7 § första-tredje styckena. Lag (2009:804).

29 § Om förvaltningsrätten fastställer ett beslut om
tillfälligt flyttningsförbud, skall socialnämnden inom två
veckor från dagen för förvaltningsrättens beslut ansöka om
flyttningsförbud. Lag (2009:804).

30 § Ett tillfälligt flyttningsförbud upphör
1. om ansökan om flyttningsförbud inte har gjorts inom den tid som anges
i 29 §, eller
2. när rätten avgör frågan om flyttningsförbud.

Om det inte längre finns skäl för ett tillfälligt flyttningsförbud,
skall socialnämnden besluta att detta genast skall upphöra. Ett sådant
beslut får meddelas också av den rätt som prövar en fråga om
flyttningsförbud.

31 § Om det är nödvändigt med hänsyn till ändamålet med ett
flyttningsförbud eller ett tillfälligt flyttningsförbud får
socialnämnden besluta hur den unges umgänge skall utövas med
vårdnadshavare och med föräldrar som har umgängesrätt reglerad
genom dom eller beslut av domstol eller genom avtal. Lag (2003:406).

Läkarundersökning

32 § I ett ärende enligt denna lag får socialnämnden besluta om
läkarundersökning av den unge samt utse läkare för undersökningen. Om
undersökningen inte lämpligen kan genomföras i den unges hem, får
nämnden bestämma någon annan plats för den. I ett mål enligt denna lag
har rätten samma befogenhet.

Läkarundersökning skall, om den inte av särskilda skäl är obehövlig, ske
innan nämnden gör ansökan enligt 4 §.

Bestämmelser om handläggningen

33 § Mål och ärenden enligt denna lag skall handläggas skyndsamt.

34 § Är den unge omhändertagen eller har ett tillfälligt
flyttningsförbud meddelats, skall förvaltningsrätten ta upp
målet till avgörande inom två veckor från den dag då ansökan om
vård eller flyttningsförbud kom in. Förvaltningsrätten får
förlänga denna tid, om ytterligare utredning eller någon annan
särskild omständighet gör det nödvändigt. Lag (2009:804).

35 § I mål om beredande eller upphörande av vård eller om
flyttningsförbud enligt denna lag skall förvaltningsrätten och
kammarrätten hålla muntlig förhandling, om detta inte är
uppenbart obehövligt. Muntlig förhandling skall alltid hållas,
om någon part begär det. Parterna skall upplysas om sin rätt
att begära muntlig förhandling.

Om en enskild part som har kallats vid vite att inställa sig
personligen till en förhandling uteblir, får rätten förordna
att han eller hon skall hämtas till rätten antingen omedelbart
eller till en senare dag. Lag (2009:804).

36 § Den unge ska få relevant information. Den unge ska ges
möjlighet att framföra sina åsikter i frågor som rör honom
eller henne. Om den unge inte framför sina åsikter, ska hans
eller hennes inställning så långt det är möjligt klarläggas på
annat sätt. Den unges åsikter och inställning ska tillmätas
betydelse i förhållande till hans eller hennes ålder och
mognad.

Om den unge har fyllt 15 år, har han eller hon rätt att själv
föra sin talan i mål och ärenden enligt denna lag. Den som är
yngre får höras i domstol, om han eller hon inte kan antas ta
skada av det.

Den som är förordnad som offentligt biträde enligt 39 § för
någon som är under 15 år, utan att samtidigt vara biträde för
vårdnadshavaren, är utan särskilt förordnande den unges
ställföreträdare i det mål eller ärende som förordnandet
avser. Lag (2012:777).

37 § Vid handläggning i kammarrätt av andra mål enligt denna lag än mål
om omedelbart omhändertagande och tillfälligt flyttningsförbud skall
nämndemän ingå i rätten.

38 § Vid delgivning med enskild i mål eller ärende enligt denna
lag får 34-38 och 47-51 §§ delgivningslagen (2010:1932) inte
tillämpas. Lag (2010:1955).

39 § I mål och ärenden angående beredande av vård enligt 2 eller 3 §, omedelbart omhändertagande enligt 6 §, upphörande av
vård enligt 21 §, flyttningsförbud enligt 24 § eller upphörande
av flyttningsförbud enligt 26 § eller vid överklagande enligt 41 § första stycket 1 skall offentligt biträde förordnas för
den som åtgärden avser samt för dennes vårdnadshavare, om det
inte måste antas att behov av biträde saknas.

Behövs offentligt biträde både för den unge och för dennes
vårdnadshavare, förordnas gemensamt biträde, om det inte finns
motstridiga intressen mellan dem.

Offentligt biträde förordnas av den domstol som handlägger
målet. I ärenden hos socialnämnd eller social distriktsnämnd
förordnas offentligt biträde av förvaltningsrätten. Lag (2009:804).

40 § Beslut om omedelbart omhändertagande, om förebyggande insatser
eller om tillfälligt flyttningsförbud gäller omedelbart.

Andra beslut av socialnämnden enligt denna lag gäller omedelbart, om
nämnden inte förordnar något annat.

Rätten får förordna att andra beslut som rätten har meddelat skall gälla
omedelbart.

Bestämmelser om överklagande

41 § Socialnämndens beslut får överklagas hos
förvaltningsrätten, när nämnden har
1. beslutat om var vården av den unge ska inledas eller
beslutat i fråga om att flytta den unge från det hem där han
eller hon vistas,
2. beslutat i fråga om fortsatt vård med stöd av lagen,
3. med stöd av 14 § beslutat i fråga om umgänge eller
beslutat att den unges vistelseort inte ska röjas,
4. fattat beslut enligt 22 § eller prövat om ett sådant
beslut ska upphöra att gälla,
5. med stöd av 31 § beslutat i fråga om umgänge, eller
6. beslutat i fråga om fortsatt flyttningsförbud. Andra beslut av nämnden enligt denna lag får inte överklagas.

Rättens beslut enligt 8 § i fråga om förlängd ansökningstid
och enligt 32 § om läkarundersökning får inte överklagas. Lag (2009:804).

42 § Beslut av Statens institutionsstyrelse enligt denna lag
får överklagas hos förvaltningsrätten, om beslutet
1. innebär inskränkningar i särskilt fall av rätten för den som
vistas i hemmet att enligt 15 a § föra telefonsamtal eller ta
emot besök,
2. gäller vård i enskildhet enligt 15 b § eller avskildhet
enligt 15 c §, eller
3. avser förstörande eller försäljning av egendom enligt 20 §.

Överklagande prövas av den förvaltningsrätt som meddelat
beslutet om vård.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Lag (2009:804).

Handräckning av Polismyndigheten

43 § Polismyndigheten skall lämna biträde för att på begäran av
1. socialnämnden eller nämndens ordförande eller rätten bereda
en läkare, som avses i 32 §, tillträde till den unges hem eller
för att föra den unge till läkarundersökningen,
2. socialnämnden eller någon ledamot eller tjänsteman som
nämnden har förordnat genomföra beslut om vård eller
omhändertagande med stöd av denna lag, och
3. Statens institutionsstyrelse efterforska och återhämta den
som vårdas vid ett hem för särskilt noggrann tillsyn på någon
grund som anges i 3 §, om den unge har avvikit från hemmet,
eller för att ombesörja någon annan förflyttning av honom eller
henne. Lag (2005:468).

Böter

44 § Den som överträder ett flyttningsförbud eller ett
tillfälligt flyttningsförbud ska dömas till böter.

Allmänt åtal får väckas endast efter medgivande av
socialnämnden eller Socialstyrelsen. Lag (2009:598).


Övergångsbestämmelser

1990:52
1. Denna lag (nya lagen) träder i kraft den 1 juli 1990, då lagen (1980:621) med särskilda bestämmelser om vård av unga (gamla lagen) skall upphöra att gälla.
2. Ett beslut om omhändertagande enligt 6 § i den gamla lagen skall
anses som ett beslut enligt 6 § i den nya lagen.
3. Föreskrifterna i 1 § och 2 § andra stycket i den gamla lagen gäller
fortfarande när ansökan om vård med stöd av den lagen har kommit in till
länsrätten före den 1 juli 1990.
4. Ett beslut om vård på någon grund som anges i 1 § andra stycket 1 i
den gamla lagen skall anses som ett beslut om vård med stöd av 2 § i den
nya lagen. Ett beslut om vård på någon grund som anges i 1 § andra
stycket 2 eller tredje stycket i den gamla lagen skall anses som ett
beslut om vård med stöd av 3 § i den nya lagen.
5. Ett beslut enligt 8 a eller 16 § i den gamla lagen skall anses som
ett beslut enligt 22 respektive 14 § i den nya lagen.
6. Har ett flyttningsförbud beslutats med stöd av socialtjänstlagen (1980:620), gäller socialtjänstlagens bestämmelser om flyttningsförbud
även efter den 1 juli 1990. Dessutom tillämpas bestämmelserna om
övervägande i 26 § och om umgänge i 31 § i den nya lagen.
7. Har ett tillfälligt flyttningsförbud beslutats med stöd av
socialtjänstlagen (1980:620), gäller socialtjänstlagens bestämmelser om
sådant flyttningsförbud även efter den 1 juli 1990. Dessutom tillämpas
bestämmelserna om umgänge i 31 § i den nya lagen.
8. Om det i en lag eller i en författning som har beslutats av
regeringen hänvisas till den gamla lagen, skall hänvisningen i stället
avse denna lag. Hänvisas det till en föreskrift som har ersatts av en
föreskrift i denna lag, skall den nya föreskriften tillämpas.

1993:2

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993.

Äldre bestämmelser tillämpas i fråga om vård som lämnas under
tiden den 1 juli 1993--den 1 juli 1994. Har staten före den 1 juli 1994 med stöd av 23 a § socialtjänstlagen (1980:620) tagit över ett
hem som avses i 12 § tillämpas dock de nya bestämmelserna i fråga
om vården från och med den dag övertagandet skedde.

2001:466
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001.
2. Hänvisningar i denna lag till socialtjänstlagen (2001:453) skall till utgången av år 2001 i stället avse motsvarande
bestämmelser i socialtjänstlagen (1980:620).

2005:468
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2005.
2. Beslut som före lagens ikraftträdande fattats av den som
förestår vården vid ett särskilt ungdomshem skall vid
tillämpningen av denna lag anses fattade av Statens
institutionsstyrelse.

2010:1955
1. Denna lag träder i kraft den 1 april 2011.
2. Äldre bestämmelser gäller om en handling har skickats eller
lämnats före den 1 april 2011.