Kungörelse (1974:153) om beslutad ny riksdagsordning

Svensk författningssamling 1974:153
t.o.m. SFS 2013:763
SFS nr: 1974:153
Departement/myndighet: Justitiedepartementet L6
Utfärdad: 1974-02-28
Omtryck: SFS 2007:726
Ändrad: t.o.m. SFS 2013:763
Övrig text: Rättelseblad 2007:87 har iakttagits.
Upphävd: 2014-09-01
Författningen har upphävts genom: SFS 2014:801
Ändringsregister: SFSR (Lagrummet)
Källa: Regeringskansliet / Lagrummet.se


1 kap. Riksmöten

Tidpunkt för val till riksdagen

1 § Ordinarie val till riksdagen hålls i september. Bestämmelser om tid för extra val finns i 3 kap. 11 § och 6 kap. 5 § regeringsformen. Lag (2010:1411).

Riksmötets start

2 § Riksdagen samlas efter ett riksdagsval till ett nytt
riksmöte i enlighet med bestämmelserna i 3 kap. 10 § regeringsformen på femtonde dagen efter valdagen, dock tidigast
på fjärde dagen efter det att valets utgång har kungjorts.

Under de år då ordinarie riksdagsval inte hålls, inleds ett
nytt riksmöte på den dag i september som riksdagen på förslag
av riksdagsstyrelsen fastställt vid det föregående riksmötet.

Har ett tillkännagivande om extra val gjorts före den
fastställda dagen, ska ett nytt riksmöte enligt andra stycket
inledas endast om riksdagen med anledning av valet samlas före
juni månads utgång.

Ett riksmöte pågår till dess nästa riksmöte börjar. Lag (2010:1411).

3 § Vid det första sammanträdet med kammaren under en valperiod
föredras en berättelse av Valprövningsnämnden om granskning av
bevis om val av ledamöter och ersättare. Därefter ropas
ledamöterna upp. Kammaren väljer sedan talman och vice talmän
enligt 8 kap. 1 § samt valberedning enligt 7 kap. 2 §.

Vid det första sammanträdet med kammaren under övriga riksmöten
ropas ledamöterna upp.

Berättelser om granskning av bevis som kommer in under
valperioden föredras så snart som möjligt. Lag (2003:180).

Tilläggsbestämmelse

1.3.1

Kammarens första sammanträde under ett riksmöte börjar klockan 11.

Kammarkansliet skall skicka ut en underrättelse till
riksdagsledamöterna om tidpunkten för det första sammanträdet. Lag (2003:180).

Riksmötets öppnande

4 § Ett riksmöte öppnas vid ett särskilt sammanträde med
kammaren senast på riksmötets tredje dag. Statschefen förklarar
därvid på talmannens begäran riksmötet öppnat. Vid förhinder
för statschefen förklarar talmannen riksmötet öppnat.

Vid sammanträdet avger statsministern en regeringsförklaring,
om det inte finns särskilda skäl för honom eller henne att
avstå från detta.

Talmannen fastställer efter samråd med vice talmännen ordningen
för detta sammanträde. Lag (2003:180).

Tilläggsbestämmelse

1.4.1

Efter ett riksdagsval äger sammanträdet för riksmötets öppnande
rum klockan 14 den andra dagen under riksmötet, annars den
första dagen vid samma tidpunkt. Talmannen får bestämma en
annan tidpunkt. Lag (2003:180).

Talmannens och riksdagsstyrelsens ledning av riksdagsarbetet

5 § Talmannen eller, i hans eller hennes ställe, någon av vice
talmännen leder riksdagens arbete.

Riksdagsstyrelsen överlägger om planeringen av riksdagsarbetet,
leder riksdagsförvaltningen samt beslutar i ärenden av större
vikt rörande riksdagens internationella kontaktverksamhet.

Riksdagsstyrelsen består av talmannen som ordförande samt tio
andra ledamöter som riksdagen utser inom sig för riksdagens
valperiod.

De partigrupper i riksdagen som motsvarar partier med minst
fyra procent av rösterna i hela riket vid senaste val till
riksdagen utser vardera en särskild företrädare som skall
samråda med talmannen om arbetet i kammaren i enlighet med
bestämmelser i denna lag. Lag (2003:180).

Tilläggsbestämmelser

1.5.1

Riksdagsstyrelsen sammanträder på kallelse av talmannen. Lag (2003:180).

1.5.2

Om talmannen är förhindrad att närvara inträder någon av de
vice talmännen som ordförande vid sammanträden med
riksdagsstyrelsen. Riksdagen utser tio ersättare för de valda
ledamöterna av riksdagsstyrelsen. Frånvarande ledamots plats
intas av ersättare som tillhör samma partigrupp. Varje
partigrupp utser en personlig ersättare för sin särskilda
företrädare. Riksdagsstyrelsen sammanträder inom stängda
dörrar. Om styrelsen vill inhämta upplysningar av någon som
inte tillhör styrelsen, får den kalla honom eller henne till
sammanträde. De vice talmännen, de av de särskilda
företrädarna för partigrupperna som inte är ledamöter av
styrelsen samt riksdagsdirektören får delta i styrelsens
överläggningar. Lag (2009:176).

Ledighet från uppdraget som riksdagsledamot

6 § En riksdagsledamot kan efter prövning få ledigt från sitt
uppdrag. Om en ledamot får ledigt för en tid av minst en månad,
skall ledamotens uppdrag under den tid han eller hon är ledig
utövas av en ersättare.

Ansökan om ledighet prövas av talmannen om den gäller ledighet
under en kortare tid än en månad och av riksdagen om den gäller
för längre tid. Ansökan som görs under längre uppehåll än en
månad i kammarens arbete prövas dock alltid av talmannen. Lag (2003:180).

Tilläggsbestämmelse

1.6.1

En ansökan om ledighet från uppdraget som riksdagsledamot skall
innehålla skälen för ledigheten. Ansökan skall avse ledighet
under en viss tid. Lag (2003:180).

Inkallande av ersättare

7 § När en ersättare ska inträda i stället för talmannen eller
en riksdagsledamot som tillhör regeringen på grund av
bestämmelserna i 4 kap. 13 § regeringsformen eller i stället
för en ledig riksdagsledamot på grund av bestämmelserna i 6 § i
detta kapitel, ska talmannen kalla ersättaren till
tjänstgöring. Talmannen ska då följa den ordning mellan
ersättarna som har bestämts enligt lag om val till riksdagen. Om det finns särskilda skäl, får dock talmannen frångå denna
ordning. Lag (2010:1411).

Tilläggsbestämmelse

1.7.1

En ersättare som skall utöva uppdrag som riksdagsledamot skall
få ett skriftligt bevis om detta. Beviset skall ange vilken
ledamot som ersättaren träder i stället för och tiden för
förordnandets början och slut. Bevis om slutdagen kan utfärdas
särskilt.

Talmannen skall tillkännage för kammaren när en ersättare
träder i en ledamots ställe och när en ledamot återtar sin
plats. Lag (2003:180).

8 § Om en riksdagsledamot lämnar sitt uppdrag, fortsätter en
tjänstgörande ersättare att utöva sitt uppdrag till dess en ny
ledamot har utsetts. Lag (2003:180).

Ordförandekonferensen

9 § Ordförandekonferensen överlägger i frågor av gemensamt
intresse för verksamheten i kammaren, utskotten och EU-nämnden.

Ordförandekonferensen består av talmannen som ordförande samt
utskottens och EU-nämndens ordförande. Lag (2003:180).


2 kap. Kammarsammanträden

Talmannens uppgifter

1 § Talmannen leder kammarens sammanträden. Han eller hon får
vid överläggning i ett ämne som är upptaget på
föredragningslistan inte yttra sig i sakfrågan. Lag (2003:180).

Tilläggsbestämmelse

2.1.1

Vid ledningen av kammarens sammanträden biträds talmannen av
en kammarsekreterare. Lag (2009:176).

Ersättare för talmannen

2 § Talmannen får överlåta åt en vice talman att leda ett
sammanträde.

Om talmannen och samtliga vice talmän har förhinder, leds
sammanträdet av den av de närvarande ledamöterna som har varit
ledamot av riksdagen längst tid. Om två eller flera har
tillhört riksdagen lika länge, har den äldste av dem företräde. Detsamma skall gälla, innan talmannen och vice talmännen har
valts.

Vad som enligt 1 § gäller om begränsning i talmannens
yttranderätt skall tillämpas också på vice talmännen och annan
ledamot som leder ett sammanträde med kammaren. Lag (2003:180).

Ledamöternas placering i plenisalen

3 § För varje ledamot skall det finnas en särskild plats i
plenisalen. Lag (2003:180).

Tilläggsbestämmelse

2.3.1

Ledamöterna tar plats i plenisalen valkretsvis. Särskilda
platser skall finnas för talmannen och vice talmännen samt för
statsråden. Lag (2003:180).

Öppna och slutna sammanträden

4 § Riksdagen får besluta att ett sammanträde ska hållas inom
stängda dörrar, om det krävs med hänsyn till rikets säkerhet
eller i övrigt till förhållandet till en annan stat eller en
mellanfolklig organisation. Om regeringen vid ett sammanträde
ska lämna information till riksdagen, får även regeringen
besluta om stängda dörrar på samma grunder som riksdagen.

En ledamot eller tjänsteman i riksdagen får inte obehörigen
röja vad som har förekommit vid ett sammanträde inom stängda
dörrar. Riksdagen får dock besluta att i ett särskilt fall helt
eller delvis upphäva tystnadsplikten. Lag (2010:1411).

Tilläggsbestämmelse

2.4.1

I plenisalen skall det finnas särskilda platser för åhörare. Åhörare som uppträder störande får genast utvisas. Om oordning
uppstår bland åhörarna, får talmannen utvisa samtliga åhörare.

Besökare till åhörarläktaren skall på uppmaning lämna in
ytterkläder och väskor samt föremål som kan användas för att
störa ordningen i plenisalen. Den som inte följer en sådan
uppmaning får vägras tillträde till åhörarläktaren. Under
besöket på åhörarläktaren förvaras de inlämnade
tillhörigheterna i särskilda utrymmen.

Bestämmelser om säkerhetskontroll finns i lagen (1988:144) om
säkerhetskontroll i riksdagens lokaler. Lag (2006:127).

Kallelser till sammanträden

5 § Kammaren sammanträder på kallelse av talmannen om inte
annat föreskrivs i regeringsformen eller denna lag.

Av kallelsen skall det framgå om sammanträdet är ett
arbetsplenum vid vilket utskottsbetänkanden får tas upp till
avgörande.

Kallelsen skall anslås i riksdagens lokaler senast klockan 18 dagen före sammanträdet och minst fjorton timmar i förväg. Om
det finns synnerliga skäl, får kallelsen dock anslås senare. I
så fall får sammanträdet hållas endast om mer än hälften av
riksdagens ledamöter medger det. Lag (2003:180).

Tilläggsbestämmelser

2.5.1

Talmannen beslutar om annonsering av kammarens sammanträden och
av övrig verksamhet i riksdagen. Lag (2006:885).

2.5.2

När ett val skall förrättas, anges detta särskilt i kallelsen. Lag (2003:180).

Uppehåll i kammarens arbete

6 § Talmannen beslutar efter samråd med riksdagsstyrelsen vilka
uppehåll i kammarens arbete om en vecka eller längre tid som
skall förekomma under pågående riksmöte.

Om regeringen har beslutat om extra val, får talmannen på
begäran av regeringen besluta att ett uppehåll skall göras i
kammarens arbete under återstoden av valperioden.

Talmannen får besluta att avbryta ett uppehåll i kammarens
arbete. Ett sådant beslut skall fattas om regeringen eller
minst etthundrafemton av ledamöterna begär det. Talmannen skall
kalla kammaren till ett sammanträde som skall hållas inom tio
dagar från det att en sådan begäran framställdes. Lag (2003:180).

Tilläggsbestämmelse

2.6.1

Meddelande om tidpunkten för det första sammanträdet med
kammaren när ett uppehåll i kammararbetet avbryts skall
offentliggöras. Kammarkansliet skall skicka ut underrättelser
till riksdagsledamöterna om tidpunkten för ett sådant
sammanträde med kammaren. Lag (2003:180).

Föredragningslista

7 § Talmannen skall till varje sammanträde låta upprätta en
föredragningslista över alla ärenden som vilar på kammarens
bord. Undantag får göras för ett ärende som antas bli behandlat
inom stängda dörrar.

Av föredragningslistan skall det framgå om sammanträdet är ett
arbetsplenum vid vilket utskottsbetänkanden får tas upp till
avgörande.

Vid sammanträdet skall ärendena behandlas i den ordning de har
tagits upp på föredragningslistan. Med ärende jämställs val som
skall förrättas vid sammanträdet. Lag (2003:180).

Tilläggsbestämmelser

2.7.1

Yrkande om folkomröstning i en grundlagsfråga,
statsministeromröstning enligt 6 kap. 3 § regeringsformen,
förslag till ny statsminister eller yrkande om
misstroendeförklaring förs upp som första punkt på
föredragningslistan. Om det finns mer än ett sådant ärende, tas
de upp i den ordning de nu har angetts. När det gäller
ordningen mellan en statsministeromröstning och ett yrkande om
misstroendeförklaring gäller detta endast om inte talmannen
bestämmer annat.

I övrigt tas ärendena upp i följande ordning, om inte talmannen
bestämmer annat:
1. val,
2. propositioner samt skrivelser från regeringen,
3. framställningar och redogörelser från andra riksdagsorgan än
utskott,
4. motioner,
5. EU-dokument som avses i 10 kap. 5-6 och 8 §§,
6. utskottsbetänkanden och utlåtanden som avses i 10 kap. 5-6 och 8 §§ i den ordning utskotten anges i tilläggsbestämmelse 4.2.1. Lag (2010:1411).

2.7.2

På föredragningslistan skall det anges att ett ärende avses bli
bordlagt, hänvisat till utskott eller avgjort. Om ett utskott
eller talmannen har föreslagit att ett ärende skall avgöras
efter endast en bordläggning, skall det anmärkas särskilt. Lag (2003:180).

2.7.3

Bestämmelser om anteckning på föredragningslistan för särskilda
fall finns i tilläggsbestämmelserna 2.10.1, 3.6.2, 5.1.2 och 6.1.2. Lag (2003:180).

2.7.4

Föredragningslistan skall finnas tillgänglig i plenisalen och i
övrigt på det sätt som talmannen bestämmer. Lag (2003:180).

Avslutning och ajournering av sammanträde

8 § Beslut att ett sammanträde skall avslutas eller att ett
uppehåll skall göras i ett pågående sammanträde fattas av
kammaren utan föregående överläggning. Lag (2003:180).

Ställande av proposition till beslut

9 § Talmannen ställer proposition till beslut med anledning av
de yrkanden som lagts fram. Om talmannen finner att ett yrkande
strider mot grundlag eller mot denna lag, ska han eller hon
vägra att ställa proposition och ange skäl för denna vägran. Om
kammaren ändå begär proposition, ska talmannen hänvisa frågan
till konstitutionsutskottet för avgörande. Talmannen får inte
vägra att ställa proposition om utskottet har förklarat att ett
yrkande inte strider mot grundlag eller mot denna lag.

Det som föreskrivs i första stycket om prövning av ett yrkandes
grundlagsenlighet gäller inte frågan om huruvida 2 kap. 22 § första stycket regeringsformen är tillämpligt på ett visst
lagförslag. Lag (2010:1411).

Yttranderätten

10 § Vid ett sammanträde får varje ledamot och varje statsråd,
med de undantag som föreskrivs i denna lag, fritt yttra sig i
alla frågor som är under behandling och om lagligheten av allt
som tilldrar sig vid sammanträdet.

Statschefen får avge ämbetsförklaring inför kammaren.

Talmannen får efter samråd med de särskilda företrädarna för
partigrupperna besluta att en debatt utan samband med annan
handläggning skall äga rum vid ett sammanträde med kammaren. En
sådan debatt får begränsas till ett särskilt ämne eller delas
in i avsnitt efter ämne. Lag (2003:180).

Tilläggsbestämmelse

2.10.1

Ett meddelande om en debatt enligt 10 § tredje stycket skall
tas upp på föredragningslistan till det sammanträde då debatten
skall äga rum. Lag (2003:180).

Jäv

11 § Ingen får vid ett sammanträde delta i behandlingen av ett
ärende som personligen rör honom eller henne eller någon
närstående. Ett statsråd får dock delta i överläggningen i ett
ärende som rör hans eller hennes tjänsteutövning. Lag (2003:180).

Begränsningar i yttrandefriheten

12 § Ingen får vid ett sammanträde uttala sig otillbörligt om
någon annan eller använda personligen förolämpande uttryck
eller i övrigt i ord eller handling uppträda på ett sätt som
strider mot god ordning.

Den som har ordet skall begränsa sitt anförande till det ämne
som behandlas.

Om någon bryter mot bestämmelserna i första eller andra stycket
och inte rättar sig efter talmannens erinran, får talmannen ta
från honom eller henne ordet för den pågående överläggningen. Lag (2003:180).

Uppläggningen av debatterna

13 § Talmannen skall samråda med de särskilda företrädarna för
partigrupperna om uppläggningen av kammarens överläggningar. Lag (2003:180).

Begränsningar i yttranderätten

14 § Riksdagen får i en tilläggsbestämmelse begränsa antalet
anföranden som en talare får hålla under överläggningen i en
fråga samt tiden för varje anförande. Därvid får skillnad göras
mellan olika kategorier av talare, såsom statsråd och
företrädare för majoritet eller minoritet i utskott eller för
partigrupp, samt mellan talare som har gjort en förhandsanmälan
inför en överläggning och talare som inte har gjort det.

En sådan begränsning i yttranderätten får på förslag av
talmannen beslutas också särskilt i samband med överläggningen
i en viss fråga. Beslutet fattas utan föregående överläggning.

Var och en som vill yttra sig i en fråga skall dock få tala
minst fyra minuter. Lag (2003:180).

Tilläggsbestämmelser

2.14.1

Den som önskar ordet vid en överläggning i kammaren skall om
möjligt anmäla detta till kammarkansliet senast klockan 16.30 dagen före det sammanträde då överläggningen skall inledas. Anmälan skall innehålla den beräknade tiden för anförandet.

Ett anförande från en ledamot som inte gjort förhandsanmälan
enligt första stycket får inte överstiga fyra minuter, om inte
talmannen finner skäl att medge längre tid.

Ett nytt anförande från den som tidigare haft ordet för
anförande vid överläggningen i en viss fråga får inte överstiga
två minuter.

Bestämmelserna i första-tredje styckena skall inte tillämpas
när en interpellation eller en fråga besvaras. Lag (2003:180).

2.14.2

Talmannen bestämmer efter samråd med de särskilda företrädarna
för partigrupperna om tiden för anföranden i en särskilt
anordnad debatt enligt 10 § tredje stycket. Lag (2003:180).

Talarordningen

15 § Talmannen bestämmer ordningen mellan dem som före
överläggningen i en viss fråga har anmält att de vill yttra
sig. De som begär ordet under överläggningen yttrar sig i
anmälningsordning.

Oberoende av talarordningen och utan förhandsanmälan får
talmannen medge att
1. ett statsråd som inte tidigare har hållit ett anförande får
ordet för ett anförande och
2. ett statsråd eller en ledamot som redan har hållit ett
anförande får ordet för en replik med anledning av en
föregående talares anförande. Lag (2012:393).

Tilläggsbestämmelser

2.15.1

Oberoende av talarordningen och utan förhandsanmälan kan ett
statsråd som inte tidigare har hållit ett anförande vid
överläggningen i en viss fråga få ordet för ett anförande om
högst tio minuter.

En replik begärs i omedelbar anslutning till anförandet.

Tiden för en replik får inte överstiga två minuter, om inte
talmannen av särskilda skäl medger en utsträckning till fyra
minuter. Varje talare kan få avge två repliker på samma
huvudanförande. Har talmannen redan beviljat en talare rätt
till replik, får talaren yttra sig innan ett statsråd håller
ett anförande som bryter talarordningen. Lag (2012:393).

2.15.2

Oberoende av talarordningen får en ledamot under överläggningen
i en fråga instämma med föregående talare utan att ange skäl. Lag (2003:180).

2.15.3

Den som yttrar sig skall tala från talarstolen eller från sin
plats i plenisalen. Talmannen får dock anvisa en annan plats i
plenisalen. Lag (2003:180).

Protokoll

16 § Vid sammanträdena förs fullständiga protokoll. Ingen får
tala utanför protokollet. Vid justering av ett protokoll får
beslut inte ändras.

Kammarens protokoll samt de handlingar som hör till detta
protokoll skall tryckas, om de inte skall hållas hemliga enligt
särskilda föreskrifter. Lag (2003:180).

Tilläggsbestämmelser

2.16.1

Ett yttrande vid ett sammanträde skall upptecknas
stenografiskt, skrivas ut och utan dröjsmål göras tillgängligt
på kammarkansliet. Om talaren inte har gjort någon anmärkning
mot utskriften senast klockan 12 den tredje vardagen, lördagar
oräknade, efter sammanträdet, anses han eller hon ha godkänt
den. Om talaren justerar utskriften, bör han eller hon anteckna
sitt namn eller sin signatur på den. Lag (2003:180).

2.16.2

Ett protokoll justeras av kammaren på femte vardagen efter
sammanträdet, om riksdagen sammanträder då, och annars vid det
närmast följande sammanträdet. Ett protokoll som inte kan
justeras inom en månad, justeras vid den tidpunkt som talmannen
bestämmer.

Protokollet justeras inför de ledamöter som är närvarande.

Vid justeringen får en ledamot begära beriktigande av
protokollet i fråga om ett yttrande som en annan ledamot har
godkänt enligt 2.16.1. Lag (2003:180).


3 kap. Ärendenas väckande

Propositioner

1 § Regeringen lämnar ett förslag till riksdagen genom en
proposition.

En proposition skall innehålla regeringens protokoll i ärendet,
en redovisning av ärendets beredning och skälen för regeringens
förslag. Propositioner med lagförslag skall i förekommande fall
innehålla Lagrådets yttrande. Lag (2003:180).

Tilläggsbestämmelse

3.1.1

En proposition ges in till kammarkansliet. Den anmäls av
talmannen vid ett sammanträde med kammaren efter det att den
har gjorts tillgänglig för ledamöterna i tryckt form. Lag (2009:176).

Budgetpropositionen

2 § Budgetåret börjar den 1 januari. Regeringen ska
dessförinnan lämna en proposition med förslag till statens
inkomster och utgifter för budgetåret (budgetproposition).

Budgetpropositionen ska innehålla en finansplan och ett
förslag till beslut om statens budget. Om riksdagen med stöd
av bestämmelserna i 5 kap. 12 § har fattat beslut om att
hänföra statsutgifterna till utgiftsområden, ska förslaget
till statens budget innehålla en fördelning av anslagen på
dessa utgiftsområden.

Endast om regeringen anser att det finns synnerliga ekonomisk- politiska skäl, får en proposition om statens inkomster eller
utgifter för det närmast följande budgetåret lämnas efter
budgetpropositionen.

En proposition med förslag om ett nytt eller väsentligen höjt
anslag eller om riktlinjer enligt 9 kap. 6 § regeringsformen
för statens verksamhet för längre tid än anslaget till
verksamheten avser bör innehålla en uppskattning av de
framtida kostnaderna för det ändamål som förslaget avser. Om
ett förslag till anslag grundar sig på en plan för en längre
tid än den för vilken anslaget har beräknats i propositionen,
bör planen redovisas. Lag (2012:393).

Tilläggsbestämmelser

3.2.1

Budgetpropositionen skall lämnas senast den 20 september under
de år då riksdagsval inte hålls i september. I annat fall skall
budgetpropositionen lämnas senast en vecka efter riksmötets
öppnande. Om detta till följd av regeringsskifte inte är
möjligt, skall budgetpropositionen lämnas inom tio dagar efter
det att en ny regering har tillträtt, dock senast den 15 november. Lag (2003:180).

3.2.2

Regeringen skall årligen senast den 15 april lämna en
proposition med förslag till riktlinjer för den ekonomiska
politiken och budgetpolitiken (ekonomisk vårproposition). Lag (2003:180).

3.2.3

Ytterligare bestämmelser om budgetprocessen finns i budgetlagen (2011:203). Lag (2011:209).

När propositioner skall lämnas

3 § Riksdagen fastställer på förslag av talmannen när
propositioner som enligt regeringens mening bör behandlas under
det pågående riksmötet, senast skall lämnas. Om en särskild
tidpunkt föreskrivs i denna lag, gäller dock den tidpunkten. Lag (2003:180).

4 § Beslut enligt 3 § gäller inte
1. i fråga om en proposition varigenom regeringen enligt lag
underställer riksdagen en utfärdad förordning för prövning
eller
2. om regeringen anser att det finns synnerliga skäl att lämna
en proposition senare. Lag (2003:180).

5 § Regeringen bör lämna propositioner på sådana tider att en
anhopning av arbete hos riksdagen om möjligt undviks. Regeringen skall samråda med talmannen om detta. Lag (2003:180).

Skriftlig och muntlig information från regeringen

6 § Regeringen får lämna information till riksdagen genom en
skrivelse eller muntligen genom ett statsråd vid ett
sammanträde med kammaren. Lag (2003:180).

Tilläggsbestämmelser

3.6.1

En skrivelse ges in till kammarkansliet. Den anmäls av
talmannen vid ett sammanträde med kammaren efter det att den
har gjorts tillgänglig för ledamöterna i tryckt form. Lag (2009:176).

3.6.2

Om ett statsråd avser att lämna muntlig information vid ett
sammanträde med kammaren, bör detta antecknas på
föredragningslistan till sammanträdet. Lag (2003:180).

3.6.3

Genom en skrivelse skall regeringen årligen, senast den 1 mars,
lämna riksdagen en redogörelse för verksamheten inom de
kommittéer som tillsatts på grund av regeringens beslut. Lag (2003:180).

Utskottsinitiativ

7 § Ett utskott får väcka förslag hos riksdagen i ett ämne som
hör till dess beredningsområde (utskottsinitiativ). Ett
utskottsinitiativ tas genom ett utskottsbetänkande.

Finansutskottet får i ekonomisk-politiskt syfte väcka förslag
även i ett ämne som hör till ett annat utskotts
beredningsområde. Lag (2003:180).

Framställningar och redogörelser från riksdagsorgan

8 § Riksdagsstyrelsen, fullmäktige och direktionen i
Riksbanken, Riksdagens ombudsmän samt riksrevisorerna får göra
framställningar hos riksdagen i frågor som rör organets
kompetens, organisation, personal eller verksamhetsformer.

Riksdagen får föreskriva att riksdagsstyrelsen, fullmäktige och
direktionen i Riksbanken och Riksdagens ombudsmän även i andra
fall får göra framställningar hos riksdagen.

Särskilda bestämmelser om redogörelser till riksdagen från ett
riksdagsorgan finns i lag.

Vad som sägs i första stycket gäller också var och en av
riksrevisorerna i Riksrevisionen. Ytterligare föreskrifter om
sådana framställningar finns i lagen (2002:1023) med
instruktion för Riksrevisionen. Lag (2010:1417).

Tilläggsbestämmelser

3.8.1

En framställning eller en redogörelse från ett riksdagsorgan
ges in till kammarkansliet. Den anmäls av talmannen vid ett
sammanträde med kammaren efter det att den har gjorts
tillgänglig för ledamöterna i tryckt form. Lag (2009:176).

3.8.2

Riksdagsstyrelsen får göra framställningar hos riksdagen i
frågor som gäller riksdagsarbetets bedrivande eller i andra
frågor som hör till styrelsens handläggning. Styrelsen får
vidare i andra fall göra framställningar hos riksdagen i frågor
som gäller riksdagen eller dess organ om framställningarna
grundar sig på förslag från utredningar som styrelsen har
tillsatt på riksdagens uppdrag. Lag (2003:180).

3.8.3

Riksbanksfullmäktige och Riksbankens direktion får göra
framställningar hos riksdagen inom sina ansvarsområden. Lag (2003:180).

3.8.4

Chefsjustitieombudsmannen och justitieombudsmännen får göra
framställningar hos riksdagen med anledning av en fråga som
uppkommit i deras tillsynsverksamhet. Ytterligare föreskrifter
om sådana framställningar finns i lagen (1986:765) med
instruktion för Riksdagens ombudsmän. Lag (2003:180).

3.8.5

Var och en av riksrevisorerna får till riksdagen lämna
redogörelser avseende revisionsberättelserna över
årsredovisningen för staten, Riksbanken och Stiftelsen
Riksbankens Jubileumsfond. Lag (2010:1417).

Riksrevisorernas granskningsrapporter

8 a § Var och en av riksrevisorerna lämnar sina
granskningsrapporter över effektivitetsrevisionen till
riksdagen.

Riksrevisorerna lämnar den årliga rapporten med de viktigaste
iakttagelserna vid effektivitetsrevisionen och den årliga
revisionen till riksdagen. Lag (2010:1417).

Tilläggsbestämmelser

3.8a.1

En granskningsrapport och den årliga rapporten ges in till
kammarkansliet. De anmäls av talmannen vid ett sammanträde med
kammaren efter det att de har gjorts tillgängliga för
ledamöterna i tryckt form. Lag (2010:1417).

3.8a.2

Den årliga rapporten och granskningsrapporter som rör den
verksamhet som bedrivs av Riksdagsförvaltningen och
myndigheter under riksdagen lämnas som en redogörelse. Lag (2012:747).

Motioner

9 § En riksdagsledamot lämnar ett förslag till riksdagen genom
en motion.

I en och samma motion får inte förslag i skilda ämnen
sammanföras. Lag (2003:180).

Tilläggsbestämmelse

3.9.1

En motion ges in till kammarkansliet senast klockan 16.30 sista motionsdagen. Motioner bör innehålla uppgift om den
partigrupp som motionären tillhör.

Talmannen anmäler motionerna för kammaren. Lag (2009:176).

Den allmänna motionstiden

10 § Motioner får en gång om året väckas i fråga om allt som
kan komma under riksdagens prövning (allmän motionstid).

Den allmänna motionstiden pågår, om inte riksdagen på förslag
av talmannen bestämmer annat, från början av riksmöte som
inleds under augusti, september eller oktober och så länge som
motioner får lämnas med anledning av budgetpropositionen. Lag (2003:180).

Följdmotioner

11 § Motioner med anledning av en proposition, en skrivelse,
en framställning eller en redogörelse får väckas inom femton
dagar från den dag då propositionen, skrivelsen,
framställningen eller redogörelsen anmäldes i kammaren. Om en
proposition eller en framställning måste behandlas skyndsamt,
får riksdagen, om den anser att det finns synnerliga skäl, på
förslag av regeringen eller det riksdagsorgan som lämnat
framställningen besluta om kortare motionstid. Om det finns
särskilda skäl, får riksdagen på förslag av talmannen besluta
att förlänga motionstiden. Lag (2009:176).

Tilläggsbestämmelse

3.11.1

Ett förslag om förlängning av motionstiden lämnas senast vid
det andra sammanträdet efter det då propositionen, skrivelsen,
framställningen eller redogörelsen anmäldes i kammaren. Ett
beslut om förlängning fattas senast vid nästa sammanträde. Lag (2003:180).

Följdmotioner med anledning av uppskov

12 § Om behandlingen av en proposition, en skrivelse, en
framställning eller en redogörelse har uppskjutits från en
valperiod för riksdagen till nästa, får motioner med anledning
av propositionen, skrivelsen, framställningen eller
redogörelsen väckas inom sju dagar från början av den nya
valperioden. Lag (2003:180).

Motioner med anledning av en händelse av större vikt

13 § Motioner med anledning av en händelse av större vikt får
väckas gemensamt av minst tio ledamöter, om händelsen inte
kunde förutses eller beaktas under den allmänna motionstiden
eller någon annan motionstid som anges i detta kapitel. Lag (2003:180).

Anmälan av vilande beslut och undantag från en tidsfrist

14 § Konstitutionsutskottet ska till kammaren för slutligt
beslut anmäla vilande beslut i ärenden angående grundlag eller
riksdagsordningen. Om den ordning som gäller för
grundlagsändring eller ändring av riksdagsordningen, enligt en
bestämmelse i regeringsformen ska tillämpas i något annat fall,
ska ett vilande beslut i ärendet anmälas av det utskott till
vars handläggning frågan hör.

Konstitutionsutskottet ska vidare till kammaren anmäla ett
beslut om undantag från den tidsfrist som gäller för
framläggande av förslag som ska antas i den ordning som
föreskrivs i 8 kap. 14 § regeringsformen. Lag (2010:1411).

EU-dokument

14 a § Grön- och vitböcker som överlämnas till riksdagen ska
behandlas av riksdagen enligt bestämmelserna i 10 kap. 5 §. Detsamma gäller i fråga om de andra dokument från Europeiska
unionen, med undantag för utkast till lagstiftningsakter, som
talmannen efter samråd med de särskilda företrädarna för
partigrupperna bestämmer ska behandlas på detta sätt. Riksdagen ska på det sätt som anges i 10 kap. 6 § pröva om
ett utkast till en lagstiftningsakt strider mot
subsidiaritetsprincipen.

Riksdagen ska på det sätt som anges i 10 kap. 8 § godkänna
eller avslå ett initiativ från Europeiska rådet att besluta
om ett bemyndigande för rådet att ändra beslutsordningen på
ett visst område eller i ett visst fall från enhällighet till
kvalificerad majoritet eller från ett särskilt
lagstiftningsförfarande till det ordinarie
lagstiftningsförfarandet. Riksdagen ska också på samma sätt
godkänna eller avslå ett förslag från Europeiska kommissionen
att ange vilka aspekter av familjerätten som har
gränsöverskridande följder och som kan bli föremål för
lagstiftningsakter som antas i enlighet med det ordinarie
lagstiftningsförfarandet. Lag (2009:1332).

Yrkande om folkomröstning i en grundlagsfråga eller om
misstroendeförklaring

15 § Ett yrkande om folkomröstning i en grundlagsfråga eller om
en misstroendeförklaring skall framställas vid ett sammanträde
med kammaren. Yrkandet skall lämnas skriftligen så snart det
har framställts. Lag (2003:180).

Ansökan om medgivande om åtal eller frihetsberövande

16 § Om en åklagare vill att riksdagen ska medge att talan
väcks mot en riksdagsledamot eller att ett ingripande görs i
hans eller hennes personliga frihet enligt 4 kap. 12 § första
stycket regeringsformen, ska åklagaren skriftligen ansöka om
det hos talmannen. Samma förfarande ska tillämpas om någon
annan vill begära riksdagens medgivande att få föra talan vid
en domstol med anledning av en riksdagsledamots handlande.

Om ansökningshandlingen är så ofullständig att den inte kan
läggas till grund för riksdagens prövning eller om sökanden
inte har gjort troligt att han eller hon är behörig att väcka
talan eller begära denna åtgärd hos en myndighet, ska talmannen
avvisa ansökan. I annat fall ska talmannen anmäla den vid ett
sammanträde med kammaren. Lag (2010:1411).

Tilläggsbestämmelse

3.16.1

En sökande skall i ansökningshandlingen ange de omständigheter
som ansökan grundas på. Lag (2003:180).

Återkallelser

17 § En proposition, en skrivelse, en framställning, en
redogörelse eller en motion får återkallas till dess ett
utskott har avgett ett betänkande i ärendet. Ett förslag som
vilar minst tolv månader enligt 2 kap. 22 § första stycket
regeringsformen får återkallas till dess utskottet har avgett
ett nytt betänkande enligt 4 kap. 9 § fjärde stycket denna lag.

Om en proposition, en skrivelse, en framställning eller en
redogörelse återkallas, faller de följdmotioner som har väckts.

Om en proposition, en skrivelse, en framställning eller en
redogörelse har återkallats, får motioner väckas med anledning
av återkallelsen inom sju dagar från det att den anmäldes i
kammaren. Lag (2010:1411).

Tilläggsbestämmelse

3.17.1

En återkallelse av en proposition, en skrivelse, en
framställning eller en redogörelse skall göras i en skrivelse
med återkallelse som ges in till kammarkansliet. En
återkallelse av en motion ges in skriftligen till
kammarkansliet. Talmannen avskriver propositioner, skrivelser,
framställningar, redogörelser och motioner som har återkallats
eller fallit på grund av återkallelsen och anmäler detta i
kammaren. Om propositionen, skrivelsen, framställningen,
redogörelsen eller motionen har hänvisats till ett utskott,
skall utskottet underrättas om avskrivningen. Lag (2003:180).

Beräkning av lagstadgad tid

18 § Vad som i allmänhet gäller om beräkning av lagstadgad tid
skall tilllämpas också på tid då en åtgärd enligt en
bestämmelse i detta kapitel senast skall vidtas. Lag (2003:180).


4 kap. Ärendenas beredning

Beredningstvånget

1 § Propositioner, skrivelser, framställningar, redogörelser
och motioner skall hänvisas till ett utskott för beredning. Detsamma skall gälla en ansökan enligt 3 kap. 16 § om
medgivande av åtal eller frihetsberövande som talmannen har
anmält i kammaren.

Innan ett ärende hänvisas till ett utskott skall det bordläggas
vid ett sammanträde med kammaren, om kammaren inte beslutar om
omedelbar hänvisning. Lag (2003:180).

Utskotten

2 § Riksdagen tillsätter inom sig för varje valperiod ett
konstitutionsutskott, ett finansutskott, ett skatteutskott och
ett erforderligt antal andra utskott. Valet gäller till
valperiodens slut.

Riksdagen kan även under valperioden tillsätta utskott för
längst den tid som återstår av valperioden. Lag (2003:180).

Tilläggsbestämmelser

4.2.1

Riksdagen skall senast på åttonde dagen efter dagen för första
sammanträdet med kammaren under riksdagens valperiod tillsätta
följande femton utskott:
1. ett konstitutionsutskott (KU),
2. ett finansutskott (FiU),
3. ett skatteutskott (SkU),
4. ett justitieutskott (JuU),
5. ett civilutskott (CU),
6. ett utrikesutskott (UU),
7. ett försvarsutskott (FöU),
8. ett socialförsäkringsutskott (SfU),
9. ett socialutskott (SoU),
10. ett kulturutskott (KrU),
11. ett utbildningsutskott (UbU),
12. ett trafikutskott (TU),
13. ett miljö- och jordbruksutskott (MJU),
14. ett näringsutskott (NU) och
15. ett arbetsmarknadsutskott (AU).

Utskotten väljs i den ordning de har tagits upp ovan. Lag (2006:885).

4.2.2

Om riksdagen tillsätter ytterligare något utskott, skall den
ange detta utskotts huvudsakliga arbetsuppgifter. Lag (2003:180).

Utskottens ledamotsantal

3 § Varje utskott skall bestå av ett udda antal ledamöter,
lägst femton. Lag (2003:180).

Tilläggsbestämmelse

4.3.1

Antalet ledamöter i utskotten fastställs av riksdagen på
förslag av valberedningen. Lag (1990:532).

Konstitutionsutskottets uppgifter

4 § Konstitutionsutskottet ska bereda ärenden som rör
grundlagarna och riksdagsordningen. Bestämmelser om
konstitutionsutskottets uppgifter finns också i 2 kap. 22 §, 8 kap. 14 § och 13 kap. 1 § regeringsformen samt i 2 kap. 9 §, 3 kap. 14 §, 4 kap. 11 §, 6 kap. 1 och 4 §§, 8 kap. 11 och 13 §§, 9 kap. 8 § och 10 kap. 6 § samt tilläggsbestämmelserna 4.6.1, 5.4.1, 8.4.1, 8.5.1, 8.11.1, 8.11.2 och 8.12.1 denna lag. Lag (2010:1411).

Finansutskottets och skatteutskottets uppgifter

5 § Finansutskottet ska bereda ärenden om
1. allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken och för
beslut om statens budget samt
2. Riksbankens verksamhet.

Finansutskottet ska dessutom bereda förslagen till
utgiftsramar för utgiftsområden och till beräkning av statens
inkomster, om riksdagen har beslutat att hänföra
statsutgifterna till utgiftsområden enligt 5 kap. 12 §. Bestämmelser om finansutskottets uppgifter finns också i 9 kap. 5 § regeringsformen och i 3 kap. 7 §, 4 kap. 8 §, 9 kap. 8 § samt i tilläggsbestämmelserna 4.6.2, 4.9.1 och 8.7.1 denna
lag.

Skatteutskottet ska bereda ärenden om statliga och kommunala
skatter. Bestämmelser om skatteutskottets uppgifter finns
också i tilläggsbestämmelsen 4.6.3 denna lag. Lag (2012:393).

Ärendefördelningen mellan utskotten

6 § Riksdagen föreskriver efter vilka grunder övriga ärenden
ska fördelas mellan utskotten. Därvid ska ärenden som hör till
ett och samma ämnesområde hänföras till samma utskott. Riksdagen får dock bestämma att det ska finnas ett utskott för
beredning av ärenden om sådana lagar som avses i 8 kap. 2 § första stycket 1 regeringsformen, oberoende av ämnesområde.

Riksdagen får avvika från de grunder som har fastställts liksom
från 5 §, om det i ett särskilt fall är påkallat av hänsyn till
sambandet mellan olika ärenden, ett ärendes särskilda
beskaffenhet eller arbetsförhållandena.

Under samma förutsättningar som anges i andra stycket får ett
utskott överlämna ett ärende till ett annat utskott, om detta
utskott samtycker till det. Det utskott som överlämnar ärendet
kan i samband med överlämnandet yttra sig över ärendet till det
mottagande utskottet. Lag (2010:1411).

Tilläggsbestämmelser

4.6.1

Konstitutionsutskottet ska bereda ärenden om
1. lagstiftning i konstitutionella och allmänt
förvaltningsrättsliga ämnen,
2. lagstiftning om radio, television och film,
3. yttrandefrihet, opinionsbildning och religionsfrihet,
4. press- och partistöd,
5. Riksrevisionen, såvitt avser val av riksrevisor, skiljande
av riksrevisor från uppdraget och åtal mot riksrevisor,
6. riksdagen och riksdagens myndigheter i övrigt utom
Riksbanken,
7. länsförvaltningen och rikets administrativa indelning,
8. den kommunala självstyrelsen samt
9. medgivande från riksdagen att väcka talan mot en
riksdagsledamot eller att ingripa i en ledamots personliga
frihet.

Ärenden om anslag inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse bereds
av konstitutionsutskottet Lag (2010:1417).

4.6.2

Finansutskottet ska bereda ärenden om
1. penning-, kredit-, valuta- och statsskuldspolitiken,
2. kredit- och fondväsendet,
3. det affärsmässiga försäkringsväsendet,
4. Riksrevisionen i den mån ärendena inte tillhör
konstitutionsutskottets beredning,
5. den kommunala ekonomin,
6. statliga arbetsgivarfrågor, statlig statistik, redovisning,
revision och rationalisering,
7. statens egendom och upphandling i allmänhet,
8. förvaltningsekonomiska frågor i övrigt som inte rör enbart
ett visst ämnesområde samt
9. budgettekniska frågor.

Utskottet ska även granska beräkningen av statens inkomster,
sammanställa statens budget och granska årsredovisningen för
staten.

Ärenden om anslag inom utgiftsområdena 2 Samhällsekonomi och
finansförvaltning, 25 Allmänna bidrag till kommuner, 26 Statsskuldsräntor m.m. samt 27 Avgiften till Europeiska
unionen bereds av finansutskottet. Lag (2012:393).

4.6.3

Skatteutskottet skall bereda ärenden om
1. taxering och skattebetalning,
2. folkbokföring samt
3. exekutionsväsendet.

Ärenden om anslag inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och
exekution bereds av skatteutskottet. Lag (2003:180).

4.6.4

Justitieutskottet skall bereda ärenden om
1. domstolarna,
2. arrendenämnderna och hyresnämnderna,
3. åklagarväsendet,
4. polisväsendet,
5. rättsmedicinen,
6. kriminalvården samt
7. brottsbalken, rättegångsbalken och lagar som ersätter eller
har nära samband med föreskrifter i dessa balkar.

Ärenden om anslag inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet bereds av
justitieutskottet. Lag (2003:180).

4.6.5

Civilutskottet ska bereda ärenden om
1. äktenskaps-, föräldra-, ärvda-, handels-, jorda- och
utsökningsbalkarna och lagar som ersätter eller anknyter till
föreskrifter i dessa balkar, i den mån ärendena inte tillhör
ett annat utskotts beredning,
2. försäkringsavtalsrätt,
3. bolags- och föreningsrätt,
4. skadeståndsrätt,
5. transporträtt,
6. konkursrätt,
7. konsumentpolitik,
8. internationell privaträtt,
9. lagstiftning i andra ärenden av allmänt privaträttslig
beskaffenhet,
10. bostadspolitik,
11. vattenrätt,
12. bebyggelseplanläggning,
13. byggnadsväsendet,
14. fysisk planering samt
15. expropriation, fastighetsbildning och lantmäteriväsendet.

Ärenden om anslag inom utgiftsområde 18 Samhällsplanering,
bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik bereds
av civilutskottet. Lag (2012:468).

4.6.6

Utrikesutskottet skall bereda ärenden om
1. rikets förhållande till och överenskommelser med andra
stater och mellanfolkliga organisationer,
2. bistånd till andra länders utveckling samt
3. utrikeshandel i övrigt och internationellt ekonomiskt
samarbete,
allt i den mån ärendena inte tillhör något annat utskotts
beredning.

Ärenden om anslag inom utgiftsområdena 5 Internationell
samverkan och 7 Internationellt bistånd bereds av
utrikesutskottet. Lag (2003:180).

4.6.7

Försvarsutskottet ska bereda ärenden om
1. totalförsvar,
2. samhällets räddningstjänst,
3. åtgärder för att minska samhällets sårbarhet,
4. kärnteknisk säkerhet och strålningsskydd samt
5. sjö- och kustövervakning,
allt i den mån ärendena inte tillhör ett annat utskotts
beredning.

Ärenden om anslag till utgiftsområde 6 Försvar och samhällets
krisberedskap bereds av försvarsutskottet. Lag (2008:757).

4.6.8

Socialförsäkringsutskottet ska bereda ärenden om
1. allmän försäkring,
2. allmän pension,
3. arbetsskadeförsäkring,
4. ekonomiskt stöd åt barnfamiljer,
5. svenskt medborgarskap samt
6. migration.

Ärenden om anslag inom utgiftsområdena 8 Migration, 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning, 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom och 12 Ekonomisk trygghet för
familjer och barn bereds av socialförsäkringsutskottet. Lag (2012:468).

4.6.9

Socialutskottet ska bereda ärenden om
1. omsorger om barn och ungdom i den mån ärendena inte tillhör
ett annat utskotts beredning,
2. omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning,
3. åtgärder mot missbruk och andra socialtjänstfrågor,
4. alkoholpolitiska åtgärder,
5. hälso- och sjukvård samt
6. sociala ärenden i övrigt.

Ärenden om anslag inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och
social omsorg bereds av socialutskottet. Lag (2012:468).

4.6.10

Kulturutskottet skall bereda ärenden om
1. allmänna kultur- och bildningsändamål,
2. folkbildning,
3. ungdomsverksamhet,
4. internationellt kulturellt samarbete,
5. idrotts- och friluftsverksamhet,
6. trossamfunden i den mån de inte tillhör
konstitutionsutskottets beredning samt
7. radio och television i den mån de inte tillhör
konstitutionsutskottets beredning.

Ärenden om anslag inom utgiftsområde 17 Kultur, medier,
trossamfund och fritid bereds av kulturutskottet. Lag (2003:180).

4.6.11

Utbildningsutskottet ska bereda ärenden om
1. skolväsendet, vissa särskilda utbildningsformer och annan
pedagogisk verksamhet,
2. högre utbildning och forskning samt
3. studiestöd.

Ärenden om anslag inom utgiftsområdena 15 Studiestöd och 16 Utbildning och universitetsforskning bereds av
utbildningsutskottet. Lag (2010:867).

4.6.12

Trafikutskottet skall bereda ärenden om
1. vägar och vägtrafik,
2. järnvägar och järnvägstrafik,
3. hamnar och sjöfart,
4. flygplatser och luftfart,
5. post,
6. elektroniska kommunikationer samt
7. IT-politik.

Ärenden om anslag inom utgiftsområde 22 Kommunikationer bereds
av trafikutskottet. Lag (2006:885).

4.6.13

Miljö- och jordbruksutskottet ska bereda ärenden om
1. jordbruk, skogsbruk, trädgårdsnäring, jakt och fiske,
2. vädertjänst,
3. naturvård samt
4. miljövård i övrigt som inte tillhör något annat utskotts
beredning.

Ärenden om anslag inom utgiftsområdena 20 Allmän miljö- och
naturvård samt 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel
bereds av miljö- och jordbruksutskottet. Lag (2009:928).

4.6.14

Näringsutskottet ska bereda ärenden om
1. allmänna riktlinjer för näringspolitiken och därmed
sammanhängande forskningsfrågor,
2. industri och hantverk,
3. handel,
4. immaterialrätt,
5. energipolitik,
6. regional tillväxtpolitik,
7. statlig företagsamhet samt
8. pris- och konkurrensförhållanden i näringslivet.

Ärenden om anslag inom utgiftsområdena 19 Regional tillväxt, 21 Energi och 24 Näringsliv bereds av näringsutskottet. Lag (2008:757).

4.6.15

Arbetsmarknadsutskottet ska bereda ärenden om
1. arbetsmarknadspolitik,
2. arbetslivspolitik med arbetsrätt,
3. integration,
4. åtgärder mot diskriminering i den mån ärendena inte tillhör
något annat utskotts beredning samt
5. jämställdhet mellan kvinnor och män i den mån ärendena inte
tillhör något annat utskotts beredning.

Ärenden om anslag inom utgiftsområdena 13 Integration och
jämställdhet och 14 Arbetsmarknad och arbetsliv bereds av
arbetsmarknadsutskottet. Lag (2008:757).

Delning av ärenden mellan flera utskott

7 § Andra ärenden än budgetpropositionen får delas mellan två
eller flera utskott endast om det finns särskilda skäl för det. Lag (2003:180).

Samarbetet mellan utskotten

8 § Ett utskott får bereda ett annat utskott tillfälle att
yttra sig i ett ärende eller en fråga som berör detta utskotts
beredningsområde. Innan ett utskott avger ett betänkande med
förslag i ett ärende som väckts inom riksdagen, skall
finansutskottet beredas tillfälle att yttra sig, om förslaget
kan innebära mer betydande framtida återverkningar på de
offentliga utgifterna och inkomsterna.

Om minst fem av ledamöterna i ett utskott vid behandlingen av
ett ärende begär det, skall utskottet inhämta ett yttrande
enligt första stycket. Detsamma skall gälla om en sådan begäran
framställs utan samband med behandlingen av ett ärende, om
frågan gäller arbetet inom Europeiska unionen. Utskottet får
avslå en begäran om ett yttrande, om den framställts vid
behandlingen av ett ärende och utskottet finner att den begärda
åtgärden skulle fördröja ärendets behandling så att avsevärt
men skulle uppkomma. Utskottet skall i så fall i sitt
betänkande redovisa skälen till att begäran har avslagits.

Ett utskott får komma överens med ett eller flera utskott om
att bereda ett ärende gemensamt genom deputerade i ett
sammansatt utskott. Lag (2003:180).

Behandlingstvång

9 § Utskotten ska avge betänkanden till kammaren i de ärenden
som har hänvisats till dem och som inte har återkallats. Sammansatta utskott avger betänkanden till kammaren.

Betänkanden i ärenden vars behandling har uppskjutits till
nästa valperiod enligt bestämmelserna i 5 kap. 10 § ska avges
av de utskott som har tillsatts av den nyvalda riksdagen.

Ett utskott ska tillsammans med anmälan till kammaren av ett
vilande beslut enligt 3 kap. 14 § lämna ett yttrande i ärendet.

Om ett lagförslag har vilat i minst tolv månader enligt 2 kap. 22 § första stycket regeringsformen, ska utskottet avge ett
nytt betänkande i ärendet. Lag (2010:1411).

Tilläggsbestämmelser

4.9.1

Beslut av finansutskottet i en fråga som avses i 9 kap. 5 § regeringsformen meddelas regeringen genom en skrivelse. Lag (2010:1411).

4.9.2

Utskotten skall i skrivelser till kammaren meddela i vilka
ärenden betänkanden inte har avgetts. Lag (2006:885).

Återförvisning och hänvisning till ett annat utskott

10 § Ett ärende, i vilket ett utskott har avgett ett
betänkande, skall återförvisas av kammaren till utskottet för
ytterligare beredning, om minst en tredjedel av de röstande
ansluter sig till ett yrkande om det. Återförvisning enligt
denna paragraf får inte göras mer än en gång i samma ärende.

Kammaren får även hänvisa ärendet till ett annat utskott för
ytterligare beredning. Om det samtidigt finns ett yrkande om
detta och ett yrkande om återförvisning, skall det sistnämnda
yrkandet prövas först. Om återförvisning beslutas, faller
yrkandet om hänvisning till ett annat utskott. Lag (2003:180).

Statliga myndigheters skyldighet att lämna upplysningar och
avge yttrande till ett utskott

11 § En statlig myndighet ska lämna upplysningar och avge
yttrande, då ett utskott begär det, om inte annat följer av 13 § tredje stycket. Denna skyldighet har dock regeringen
endast i fråga om arbetet inom Europeiska unionen på
utskottets ämnesområde. En myndighet som inte lyder under
riksdagen får hänskjuta en begäran från ett utskott till
regeringen för avgörande. Om minst fem av ledamöterna i ett utskott vid behandlingen av
ett ärende begär det, ska utskottet inhämta upplysningar eller
ett yttrande enligt första stycket. Detsamma ska gälla om en
sådan begäran framställts utan samband med behandlingen av ett
ärende, om frågan gäller arbetet inom Europeiska unionen. Utskottet får avslå en begäran om upplysningar eller ett
yttrande, om den framställts vid behandlingen av ett ärende och
utskottet finner att den begärda åtgärden skulle fördröja
ärendets behandling så att avsevärt men skulle uppkomma. Utskottet ska i så fall i sitt betänkande redovisa skälen till
att begäran har avslagits.

Konstitutionsutskottet får inte avge förklaring att 2 kap. 22 § första stycket regeringsformen inte är tillämpligt i fråga om
ett visst lagförslag, utan att Lagrådet har yttrat sig. Lag (2010:1411).

Tid för utskottens sammanträden

12 § Ett utskott sammanträder när riksdagsarbetet kräver det. Lag (2003:180).

Tilläggsbestämmelser

4.12.1

Ett utskott sammanträder första gången på kallelse av talmannen
inom två dagar efter valet. Därefter sammanträder utskottet på
kallelse av ordföranden. Ordföranden ska kalla utskottet till
sammanträde om minst fem ledamöter av utskottet begär det. För
ändamål som sägs i 9 kap. 5 § regeringsformen ska talmannen
sammankalla finansutskottet också på begäran av regeringen.

En personlig kallelse ska skickas till samtliga ledamöter och
suppleanter. Kallelsen bör om möjligt anslås i riksdagens
lokaler senast klockan 18 dagen före sammanträdet. Lag (2010:1411).

4.12.2

Ett utskott får sammanträda samtidigt med kammaren endast om
överläggningen i kammaren avser annat än ett ärendes avgörande
eller ett val. Lag (2006:885).

4.12.3

Innan en ordförande har valts, förs ordet av den av de
närvarande ledamöterna som har varit ledamot av riksdagen
längst tid. Om två eller flera har tillhört riksdagen lika
länge, har den äldste av dem företräde. Lag (2003:180).

4.12.4

Protokoll skall föras vid utskottssammanträden. Lag (2003:180).

Slutna och öppna utskottssammanträden

13 § Ett utskott skall sammanträda inom stängda dörrar. Utskottet får dock besluta att ett sammanträde till den del det
avser inhämtande av upplysningar helt eller delvis skall vara
offentligt.

Ett utskott får medge att även någon annan än en ledamot, en
suppleant eller en tjänsteman i utskottet är närvarande vid ett
slutet sammanträde, om det finns särskilda skäl.

Vid en offentlig del av ett utskottssammanträde är företrädare
för en statlig myndighet inte skyldig att lämna en uppgift för
vilken sekretess gäller hos myndigheten. Lag (2003:180).

Tilläggsbestämmelser

4.13.1

Ljud- eller bildupptagning vid en offentlig del av ett
utskottssammanträde får göras om inte utskottet beslutar
annorlunda. Lag (2003:180).

4.13.2

Vid en offentlig del av ett utskottssammanträde skall det
finnas särskilda platser för åhörare. Åhörare som uppträder
störande får genast utvisas. Om oordning uppstår bland
åhörarna, får ordföranden utvisa samtliga åhörare.

Besökare till en offentlig del av ett utskottssammanträde skall
på uppmaning lämna in ytterkläder och väskor samt sådana
föremål som kan användas för att störa ordningen vid
sammanträdet. Den som inte följer en sådan uppmaning får vägras
tillträde till sammanträdet. De inlämnade tillhörigheterna
förvaras under besöket i särskilda utrymmen.

Bestämmelser om säkerhetskontroll finns i lagen (1988:144) om
säkerhetskontroll i riksdagens lokaler. Lag (2006:127).

Jäv vid ett utskottssammanträde

14 § Ingen får närvara i ett utskott, när ett ärende som
personligen rör honom eller henne eller någon närstående
behandlas. Lag (2003:180).

Omröstning och reservationsrätt i utskotten

15 § En omröstning inom ett utskott skall göras öppet. Om det
blir lika röstetal, gäller den mening som ordföranden biträder.

En ledamot som har förlorat vid en omröstning inom ett utskott
får till utskottets betänkande lämna en reservation med ett
yrkande. Om omröstningen gäller utskottets ställningstagande i
ett yttrande till ett annat utskott, får ledamoten lämna en
avvikande mening till yttrandet. Betänkandet eller yttrandet
får dock inte fördröjas därigenom. Lag (2003:180).

Särskilt yttrande

16 § En ledamot får förklara sitt ställningstagande i ett
särskilt yttrande till ett utskottsbetänkande eller till ett
yttrande till ett annat utskott. Lag (2003:180).

Tystnadsplikt i utskotten

17 § En ledamot, en suppleant eller en tjänsteman i ett utskott
får inte obehörigen röja vad som enligt beslut av regeringen
eller utskottet skall hållas hemligt med hänsyn till rikets
säkerhet eller av annat synnerligen viktigt skäl som betingas
av förhållandet till en främmande stat eller en mellanfolklig
organisation. Lag (2003:180).

Utskottens uppföljning och utvärdering

18 § I utskottens beredning av ärendena skall ingå uppgiften
att följa upp och utvärdera riksdagsbeslut inom de ämnesområden
som för varje utskott anges i 4-6 §§ med tillhörande
tilläggsbestämmelser. Lag (2003:180).

Beredningen av Riksrevisionens granskningsrapporter

18 a § Talmannen ska överlämna en granskningsrapport från
Riksrevisionen till det utskott vars beredningsområde berörs av
rapportens innehåll enligt bestämmelserna i 4 kap. 4-6 §§ med
tillhörande tilläggsbestämmelser. Om utskottet vill inhämta
information med anledning av en sådan granskningsrapport ska 11 § tillämpas.

Talmannen ska överlämna en granskningsrapport, som inte rör den
verksamhet som bedrivs av riksdagens förvaltning eller en
myndighet under riksdagen, till regeringen.

Regeringen ska lämna en skrivelse till riksdagen för varje
granskningsrapport över effektivitetsrevisionen som talmannen
lämnar till regeringen. I skrivelsen ska regeringen redovisa
för riksdagen vilka åtgärder regeringen har vidtagit eller
avser att vidta med anledning av Riksrevisionens iakttagelser. Om regeringen har vidtagit eller avser att vidta likartade
åtgärder på grund av iakttagelserna i flera
granskningsrapporter, kan dock regeringen lämna en skrivelse
som omfattar flera granskningsrapporter till riksdagen.

Regeringens skrivelse ska lämnas till riksdagen inom fyra
månader från det att regeringen har mottagit rapporten. Vid
beräkning av fristen ska juli och augusti månader inte räknas
in. Lag (2010:1417).

Utskottens utrikesresor

19 § Ett utskott skall samråda med riksdagsstyrelsen, innan det
fattar beslut om en utrikesresa. Styrelsen skall uttala sig om
i vad mån resan lämpligen bör genomföras. Därvid skall hänsyn
tas till riksdagens internationella förbindelser, till
kostnaderna och till omständigheterna i övrigt.

Riksdagsstyrelsen får meddela närmare bestämmelser om
utskottens utrikesresor. Lag (2003:180).


5 kap. Ärendenas avgörande

Anmälan och bordläggning av utskottsbetänkanden

1 § Ett utskottsbetänkande ska anmälas i kammaren och före
avgörandet bordläggas vid två sammanträden med kammaren, om
inte riksdagen på utskottets eller talmannens förslag beslutar
att ärendet ska avgöras efter endast en bordläggning. Bestämmelser om ytterligare bordläggning av utskottsbetänkanden
finns i 7 § andra stycket.

Ett yrkande enligt 2 kap. 22 § första stycket regeringsformen
att ett lagförslag ska vila i minst tolv månader får
framställas när utskottets betänkande över förslaget har
anmälts i kammaren. Lag (2010:1411).

Tilläggsbestämmelser

5.1.1

Ett utskottsbetänkande får inte anmälas i kammaren förrän det
har delats ut till riksdagens ledamöter.

Talmannen skall samråda med utskottets ordförande och vice
ordförande innan han eller hon väcker förslag att ett ärende
skall avgöras efter endast en bordläggning. När talmannen
väcker ett sådant förslag skall detta anmälas i kammaren i
samband med att utskottsbetänkandet anmäls till bordläggning. Lag (2003:180).

5.1.2

Ett yrkande att ett lagförslag skall vila i minst tolv månader
framställs skriftligen och tas om möjligt upp på kammarens
föredragningslista. Lag (2003:180).

Bordläggning och tid för avgörande av vissa andra ärenden

2 § Yrkanden om folkomröstning i en grundlagsfråga eller om en
misstroendeförklaring ska ligga på kammarens bord till det
andra sammanträdet efter det då yrkandet framställdes. Ärendet
ska avgöras senast vid nästa sammanträde.

Ett förslag av talmannen till ny statsminister ska ligga på
kammarens bord till det andra sammanträdet efter det då
förslaget framställdes. Ärendet ska i enlighet med
bestämmelserna i 6 kap. 4 § andra stycket regeringsformen
avgöras senast på fjärde dagen efter den då förslaget
framställdes. Lag (2010:1411).

Yrkanden under överläggningen om ett utskottsbetänkande

3 § Under överläggningen om ett utskottsbetänkande får en
ledamot yrka bifall till och avslag på de förslag till beslut
som behandlas i betänkandet.

Bestämmelser om yrkande och beslut om återförvisning till det
utskott som har avgett betänkandet och hänvisning till ett
annat utskott finns i 4 kap. 10 §. Lag (2003:180).

Ärendenas avgörande

4 § Ett ärende i vilket överläggning äger rum får inte tas upp
till avgörande förrän kammaren på talmannens förslag har funnit
att överläggningen är avslutad. Ett utskottsbetänkande får tas
upp till avgörande endast vid ett sammanträde som i kallelsen
enligt 2 kap. 5 § och på föredragningslistan enligt 2 kap. 7 § angetts som ett arbetsplenum.

Ett ärende avgörs med acklamation eller, om en ledamot yrkar
det, genom omröstning. Om en särskild beslutsregel enligt 9 § ska tillämpas, ska ärendet alltid avgöras genom omröstning.

Avgörandet av ett ärende ska, om det behövs, delas upp på
skilda beslut. Om det finns ett yrkande enligt 2 kap. 22 § första stycket regeringsformen att ett lagförslag ska vila i
minst tolv månader och dessutom ett yrkande att förslaget ska
förkastas, ska riksdagen pröva det sistnämnda yrkandet innan
förslaget ställs under omröstning om omedelbart antagande. Lag (2010:1411).

Tilläggsbestämmelse

5.4.1

Om det finns ett yrkande enligt 2 kap. 22 § första stycket
regeringsformen att ett lagförslag ska vila i minst tolv
månader och om lagförslaget vid omröstningen inte uppnår den
majoritet av fem sjättedelar av de röstande som krävs enligt
denna bestämmelse i regeringsformen för omedelbart antagande av
förslaget, ska förslaget hänvisas till konstitutionsutskottet
för prövning enligt tredje stycket i nämnda paragraf i
regeringsformen om vilandeförfarandet är tillämpligt i fråga om
lagförslaget. Om konstitutionsutskottet har förklarat att
förfarandet är tillämpligt, ska riksdagen på nytt pröva om
förslaget kan avslås eller omedelbart antas. I annat fall
återförvisas det till det utskott som har berett ärendet. Lag (2010:1411).

Avgörande genom acklamation

5 § När ett ärende avgörs med acklamation, skall talmannen
ställa proposition på varje yrkande som har lagts fram under
överläggningen. Propositionen avfattas så att den kan besvaras
med ja eller nej. Talmannen tillkännager hur beslutet har
blivit enligt hans eller hennes uppfattning och befäster det
med ett klubbslag, om inte omröstning begärs av någon ledamot. Lag (2003:180).

Avgörande genom omröstning

6 § När ett ärende avgörs genom omröstning, är
huvudpropositionen det yrkande som riksdagen enligt talmannens
uppfattning har bifallit med acklamation. När acklamation inte
har skett, är huvudpropositionen det yrkande som talmannen
bestämmer. Mot huvudpropositionen ställs ett annat yrkande som
kontraproposition. Om det finns flera än två yrkanden som kan
ställas mot varandra, ska riksdagen först, med tillämpning av 5 §, besluta vilket yrkande som ska vara kontraproposition.

Omröstning görs öppet. I enlighet med bestämmelsen i 4 kap. 7 § regeringsformen är riksdagens beslut det förslag som stöds av
mer än hälften av de röstande, om inte något annat anges i
regeringsformen eller i denna lag. Talmannen tillkännager hur
omröstningen har utfallit och befäster beslutet med ett
klubbslag. Lag (2010:1411).

Tilläggsbestämmelser

5.6.1

När en omröstning ska äga rum, upprättar talmannen en
omröstningsproposition. Om en särskild beslutsregel enligt 9 § ska tillämpas i ett visst fall, anges det i
omröstningspropositionen.

Sedan ledamöterna efter förvarning har intagit sina platser i
plenisalen, läses omröstningspropositionen upp och underställs
kammaren för godkännande.

En omröstning får förrättas med uppresning. Om talmannen efter
omröstning med uppresning tvekar om omröstningens resultat
eller en ledamot begär rösträkning, sker en ny omröstning
elektroniskt eller, när det inte kan ske, med namnupprop. Lag (2012:393).

5.6.2

Vid en omröstning med uppresning uppmanar talmannen först de
ledamöter som vill rösta för ja-propositionen att resa sig och
riktar därefter samma uppmaning till de ledamöter som vill
rösta för nej-propositionen.

Vid en elektronisk omröstning registreras hur varje ledamot
har röstat.

Vid en omröstning med namnupprop uppmanar talmannen två
ledamöter att ta plats vid talmansbordet för att föra
anteckningar över omröstningen. Vice talmännen ropas upp först
och därefter övriga ledamöter valkretsvis. Något av följande
svar ska avges: ja, nej, avstår. Lag (2012:393).

Förfarandet vid lika röstetal

7 § Om det blir lika röstetal vid en omröstning om vilket
yrkande som skall vara kontraproposition, avgörs utgången genom
lottning.

Om det blir lika röstetal i en huvudomröstning, skall ärendet
bordläggas. Om det blir lika röstetal när ärendet behandlas på
nytt, ställer talmannen proposition på förslag om
återförvisning av ärendet till utskottet för ytterligare
beredning. Ärendet skall återförvisas om minst hälften av de
röstande förenar sig om detta. I annat fall avgör lotten vilken
mening som skall vara riksdagens beslut.

Efter återförvisning upptas ärendet på nytt i sin helhet till
avgörande i kammaren. Om det åter blir lika röstetal vid
huvudomröstning, skall avgörandet ske genom lottning. Lag (2003:180).

Återförvisning av lagärenden som avgjorts genom delbeslut

8 § Om avgörandet i ett lagärende har delats upp på två eller
flera beslut, får riksdagen omedelbart efter det sista
delbeslutet på förslag av talmannen eller en ledamot besluta
att ärendet skall återförvisas till utskottet för ytterligare
beredning. Om riksdagen beslutar om återförvisning, har
delbesluten fallit. Beslut enligt denna paragraf om
återförvisning av ett ärende får inte upprepas. Lag (2003:180).

Beslut med särskild beslutsregel

9 § Om det för beslut krävs annat än enkel majoritet och det
finns fler än ett förslag till ett sådant beslut gäller
följande. Riksdagen väljer först, med tillämpning av vad som
gäller för beslut i allmänhet, ett av förslagen. Därefter
avgörs, med tillämpning av den särskilda beslutsregeln, om
detta förslag ska antas eller förkastas. Detta förfarande ska
tillämpas även när det är fråga om flera lagförslag som är
oförenliga inbördes och ett yrkande har väckts att något av dem
ska vila i minst tolv månader enligt 2 kap. 22 § första stycket
regeringsformen.

Om det samtidigt finns två eller flera yrkanden om
folkomröstning i fråga om samma vilande grundlagsförslag eller
om misstroendeförklaring mot samma statsråd, ska endast en
omröstning äga rum. Lag (2010:1411).

Uppskov med behandlingen av ärenden

10 § Ett ärende bör avgöras under den valperiod då det väckts. Riksdagen får dock medge att behandlingen får uppskjutas till
det första riksmötet i nästa valperiod. Behandlingen av ett
ärende som väckts under ett uppehåll i kammararbetet som
sträcker sig fram till det första riksmötet i nästa valperiod
anses vidare vara uppskjuten till detta riksmöte. Detsamma
gäller behandlingen av ett ärende som riksdagen inte har
hunnit avgöra då ett uppehåll görs i kammarens arbete med
anledning av ett extra val.

Ett ärende som gäller statens budget för närmast följande
budgetår ska avgöras före budgetårets ingång om det inte utan
olägenhet för beslut om statens budget kan avgöras senare.

Ett lagförslag som har vilat i tolv månader enligt 2 kap. 22 § första stycket regeringsformen ska prövas före utgången av
kalenderåret därpå. Om ett annat lagförslag har ett nära
samband med ett lagförslag som vilar enligt denna bestämmelse,
får riksdagen besluta att det ska avgöras inom den tid som
gäller för prövningen av det vilande lagförslaget. Om ett
ärende som avses i detta stycke till följd av beslut om extra
val inte kan avgöras inom föreskriven tid, ska det avgöras
snarast möjligt efter det att den nyvalda riksdagen har
sammanträtt. Lag (2012:393).

Tilläggsbestämmelser

5.10.1

Beslut att behandlingen av ett ärende får uppskjutas fattas på
förslag av det utskott, till vars beredning ärendet hör. Kammaren får även utan sådant förslag besluta om uppskov. Lag (2003:180).

5.10.2

Beslut enligt 10 § tredje stycket andra meningen fattas på
förslag av det utskott till vars handläggning ärendet hör. Lag (2003:180).

Slutligt beslut i ärende som vilat över ett val

11 § Ett ärende som har vilat över ett val i enlighet med
bestämmelserna i 8 kap. 14-17 §§ regeringsformen ska avgöras
vid det första riksmötet i den valperiod då slutligt beslut
enligt dessa bestämmelser i regeringsformen först får fattas,
om inte förslaget i ärendet dessförinnan förkastas. Avgörandet
får genom beslut av riksdagen uppskjutas till ett annat
riksmöte. Beslutet får upprepas. Ärendet ska avgöras slutligt
före nästa ordinarie val till riksdagen.

I fråga om uppskov i samband med extra val ska bestämmelserna i 10 § första stycket tillämpas.

Om ett vilande förslag till grundlagsändring eller till ett
annat beslut som fattas i samma ordning har förkastats vid en
folkomröstning, ska det utskott till vars beredning frågan hör
göra anmälan om detta till kammaren. Lag (2010:1411).

Tilläggsbestämmelse

5.11.1

Beslut om uppskov med slutligt beslut i ett ärende som har
vilat över ett val i enlighet med bestämmelserna i 8 kap. 14-17 §§ regeringsformen fattas på förslag av det utskott till
vars handläggning ärendet hör. Lag (2010:1411).

Beslut under budgetprocessen

12 § Riksdagen får genom lag besluta att hänföra
statsutgifterna till utgiftsområden.

Om riksdagen har fattat beslut enligt första stycket,
fastställer riksdagen för det närmast följande budgetåret
genom ett enda beslut

dels för varje utgiftsområde en utgiftsram, som anger det
belopp till vilket summan av de till utgiftsområdet hörande
utgifterna högst får uppgå,
dels en beräkning av inkomsterna på statens budget.

Beslut om anslag eller andra utgifter i staten för närmast
följande budgetår får inte fattas innan ett beslut fattats
enligt andra stycket. Anslag eller andra utgifter i staten
fastställs för varje utgiftsområde genom ett enda beslut.

Beslut om anslag för löpande budgetår som innebär att en
utgiftsram påverkas får inte fattas innan ett beslut om
godkännande av en ändrad utgiftsram fattats. Lag (2012:393).

Tilläggsbestämmelse

5.12.1

Statsutgifterna ska hänföras till följande utgiftsområden: 1 Rikets styrelse, 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning, 3 Skatt, tull och exekution, 4 Rättsväsendet, 5 Internationell
samverkan, 6 Försvar och samhällets krisberedskap, 7 Internationellt bistånd, 8 Migration, 9 Hälsovård, sjukvård
och social omsorg, 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och
funktionsnedsättning, 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom, 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn, 13 Integration och
jämställdhet, 14 Arbetsmarknad och arbetsliv, 15 Studiestöd, 16 Utbildning och universitetsforskning, 17 Kultur, medier,
trossamfund och fritid, 18 Samhällsplanering,
bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik, 19 Regional tillväxt, 20 Allmän miljö- och naturvård, 21 Energi, 22 Kommunikationer, 23 Areella näringar, landsbygd och
livsmedel, 24 Näringsliv, 25 Allmänna bidrag till kommuner, 26 Statsskuldsräntor m.m. och 27 Avgiften till Europeiska
unionen.

Beslut i fråga om vilka ändamål och verksamheter som ska
innefattas i ett utgiftsområde fattas i samband med beslut med
anledning av den ekonomiska vårpropositionen. Lag (2012:468).

Riksdagens skrivelser

13 § Om ett riksdagsbeslut kräver verkställighet, skall det
organ som har att verkställa beslutet underrättas genom en
skrivelse. Riksdagens beslut med anledning av en proposition
eller en framställning skall alltid meddelas regeringen
respektive det riksdagsorgan som lämnat framställningen genom
en skrivelse. Lag (2003:180).

Tilläggsbestämmelse

5.13.1

Riksdagens skrivelser sätts upp av kammarkansliet och
undertecknas av talmannen.

Utskott som har berett ett ärende skall få del av kammarens
beslut i ärendet. Lag (2003:180).

5.13.2

I 10 kap. 6 och 8 §§ finns bestämmelser om riksdagsskrivelser
till institutioner inom Europeiska unionen. Lag (2010:867).


6 kap. Interpellationer och frågor till statsråd

Interpellationer

1 § En interpellation ska ha ett bestämt innehåll och vara
försedd med en motivering. Talmannen beslutar att en
interpellation får framställas. Om talmannen anser att en
interpellation strider mot grundlag eller denna lag, ska han
eller hon vägra tillstånd till att interpellationen
framställs och ange skäl för detta beslut. Om kammaren ändå
begär att interpellationen ska få framställas ska talmannen
hänvisa frågan till konstitutionsutskottet för avgörande. Talmannen får inte vägra tillstånd till interpellationen om
utskottet har förklarat att den inte strider mot grundlag
eller denna lag.

En interpellation besvaras av ett statsråd inom två veckor
från det att den överlämnats till statsrådet. Om kammaren
under tvåveckorsperioden gör ett uppehåll i sitt arbete,
förlängs tiden med vad som motsvarar uppehållet.

Om ett svar inte lämnas inom den tid som har angetts i andra
stycket, ska statsrådet meddela riksdagen varför svaret
uteblir eller anstår. Meddelandet får inte följas av
överläggning.

En interpellation faller om den inte har besvarats vid det
riksmöte då den väcktes. Lag (2009:176).

Tilläggsbestämmelser

6.1.1

En interpellation ges in till kammarkansliet. Talmannen
anmäler utan dröjsmål vid ett sammanträde med kammaren beslut
att interpellationen ska eller inte ska få framställas. Om
talmannen har medgett att interpellationen får framställas,
överlämnar talmannen utan dröjsmål interpellationen till
statsrådet.

Talmannen fastställer efter samråd med de särskilda
företrädarna för partigrupperna den dag under ett riksmöte då
interpellationer senast får ges in till kammarkansliet för
besvarande före ett uppehåll i kammararbetet som är längre än
en månad.

Interpellationen ska redovisas i riksdagens protokoll. Lag (2009:176).

6.1.2

Talmannen bestämmer efter samråd med statsrådet och
interpellanten vid vilket sammanträde svaret skall lämnas. Meddelande om detta lämnas utan dröjsmål på det sätt som
talmannen bestämmer och tas upp på föredragningslistan.

Svaret på en interpellation får delas ut till ledamöterna i
förväg. Lag (2003:180).

6.1.3

När ett statsråd besvarar en interpellation får svaret lämnas
i ett anförande som räcker längst sex minuter. Statsrådet kan
därutöver få ordet för ytterligare tre anföranden, varav de
första två får räcka längst fyra minuter vardera och det
tredje längst två minuter.

Interpellanten kan få ordet för högst tre anföranden, varav de
första två får räcka längst fyra minuter vardera och det
tredje längst två minuter.

Andra talare kan få ordet för högst två anföranden, varav det
första får räcka längst fyra minuter och det andra längst två
minuter.

En talare får inte anmäla sig senare än under andra omgången. Lag (2012:393).

Frågor

2 § En fråga kan vara muntlig eller skriftlig. Den skall ha ett
bestämt innehåll. Lag (2003:180).

Muntliga frågor

3 § En muntlig fråga framställs vid en frågestund som anordnas
i kammaren. Den besvaras omedelbart av ett statsråd.

Talmannen beslutar om vem som skall få ordet vid en frågestund. Talmannen får besluta om en begränsning av anförandena till
längst en minut. Lag (2003:180).

Tilläggsbestämmelse

6.3.1

En frågestund anordnas varje torsdag under de veckor som
kammaren sammanträder för annan handläggning än bordläggning.

Om arbetsförhållandena i riksdagen kräver det, får talmannen
för en viss vecka besluta att frågestunden anordnas på en annan
dag än en torsdag eller att frågestunden ställs in.

Regeringskansliet anmäler till kammarkansliet senast på
fredagen i veckan före frågestunden vilka statsråd som kommer
att vara närvarande. Meddelande om detta lämnas utan dröjsmål
på det sätt som talmannen bestämmer. Lag (2003:180).

Skriftliga frågor

4 § En skriftlig fråga får vara försedd med en kort inledande
förklaring. Talmannen beslutar att en skriftlig fråga får
framställas. Om talmannen anser att en skriftlig fråga strider
mot grundlag eller denna lag, skall han eller hon vägra
tillstånd till att frågan framställs och ange skäl för detta
beslut. Om kammaren ändå begär att frågan skall få framställas
skall talmannen hänvisa saken till konstitutionsutskottet för
avgörande. Talmannen får inte vägra tillstånd till frågan om
utskottet har förklarat att den inte strider mot grundlag eller
denna lag.

En skriftlig fråga besvaras skriftligen av ett statsråd. Lag (2003:180).

Tilläggsbestämmelser

6.4.1

En skriftlig fråga ges in till kammarkansliet. Talmannen
anmäler utan dröjsmål vid ett sammanträde med kammaren beslut
att frågan ska eller inte ska få framställas. Om talmannen har
medgett att frågan får framställas, låter talmannen utan
dröjsmål statsrådet få del av frågan.

Det skriftliga svaret lämnas till kammarkansliet som
överlämnar svaret till den ledamot som ställt frågan.

De skriftliga frågor som under en vecka getts in senast
klockan 10 på fredagen besvaras senast klockan 12 på onsdagen
i följande vecka.

Under längre uppehåll i kammarens arbete än en månad får
talmannen besluta att svaren lämnas inom fjorton dagar efter
det att frågorna framställts. Talmannen fattar sitt beslut
efter samråd med de särskilda företrädarna för partigrupperna.

Om ett svar inte lämnas inom den tid som anges i tredje eller
fjärde stycket, ska statsrådet meddela kammarkansliet när
frågan kommer att besvaras eller att den inte kommer att
besvaras. Lag (2012:393).

6.4.2

Skriftliga frågor liksom statsrådens svar på frågorna skall
redovisas i riksdagens protokoll. Lag (2003:180).


7 kap. Gemensamma bestämmelser om val inom riksdagen

Föreskrifternas tillämpningsområde

1 § Bestämmelserna i 2-12 §§ gäller val som förrättas av
kammaren och bestämmelserna i 13 och 14 §§ val inom ett utskott
eller ett annat riksdagsorgan som helt eller delvis väljs av
kammaren. Lag (2003:180).

Valberedningen

2 § Om inte riksdagen föreskriver annat, skall val som
förrättas av kammaren beredas av en särskild valberedning,
utsedd inom riksdagen.

Valberedningen utses vid första sammanträdet med kammaren under
riksdagens valperiod för tiden till valperiodens slut. Varje
partigrupp, vilken motsvarar parti som vid valet till riksdagen
har fått minst fyra procent av rösterna i hela riket, skall
besätta en plats. Därutöver fördelas tio platser proportionellt
mellan samma partigrupper. Ledamöterna tillsätts med
tillämpning av det förfarande som anges i 12 § första stycket. Lag (2003:180).

Tilläggsbestämmelser

7.2.1

Talmannen fastställer för varje partigrupp det antal ledamöter
som partigruppen skall tillsätta i valberedningen. Vid den
proportionella fördelningen tillämpas den beräkningsgrund som
anges i 4 § tredje stycket. Lag (2003:180).

7.2.2

Valberedningen bereder inte val av riksföreståndare,
vice riksföreståndare, person som ska inträda som tillfällig
riksföreståndare, talman, vice talmän, riksdagsdirektör,
riksdagens ombudsmän och ställföreträdande ombudsmän,
riksrevisorer samt val till Statsrådsarvodesnämnden, Nämnden
för lön till riksdagens ombudsmän och riksrevisorerna och
Riksdagens arvodesnämnd.

Föreskrifter om beredning av val finns i fråga om
riksdagsdirektör i tillläggsbestämmelsen 9.1.1, i fråga om
ombudsmän och ställföreträdande ombudsmän i
tilläggsbestämmelsen 8.11.2, i fråga om riksrevisorer i
tilläggsbestämmelsen 8.12.1, i fråga om ledamöter i
Statsrådsarvodesnämnden i tillläggsbestämmelsen 8.4.1, i
fråga om ledamöter i Nämnden för lön till riksdagens
ombudsmän och riksrevisorerna i tilläggsbestämmelsen 8.5.1 samt i fråga om ledamöter i Riksdagens arvodesnämnd i
tilläggsbestämmelsen 8.4a.l. Lag (2013:763).

7.2.3

Valberedningen håller på kallelse av talmannen sitt första
sammanträde samma dag som den utses. Därefter sammanträder
beredningen på kallelse av ordföranden.

Bestämmelserna i 4 kap. 13 § första stycket första meningen och
andra stycket samt tilläggsbestämmelserna 4.12.1 andra stycket
och 4.12.2-4 tilllämpas också på valberedningen. Lag (2003:180).

Val med acklamation

3 § Vid val som avser två eller flera personer får
valberedningen lägga fram en gemensam lista. Listan ska
innehålla namn på så många personer som valet avser och ska
godkännas av alla ledamöter som har deltagit i
valberedningens sammanträde eller av alla utom en.

Talmannen ska framställa förslag om godkännande av den
gemensamma listan och, vid bifall, förklara de på listan
upptagna personerna valda. Val med slutna sedlar ska dock
förrättas, om det begärs av minst så många riksdagsledamöter
som motsvarar den kvot som man får, om samtliga
röstberättigade ledamöters antal delas med det antal personer
som valet avser, ökat med 1. Om kvoten är ett brutet tal, ska
den avrundas till närmaste högre hela tal. Detta val ska äga
rum vid ett följande sammanträde.

Om det föreskrivs att en innehavare av ett visst uppdrag ska
väljas för sig, ska valet förrättas med acklamation. Om någon
ledamot begär det, ska valet dock förrättas med slutna
sedlar. Om det organ eller den grupp som berett valet har
lagt fram ett enhälligt förslag, ska valet med slutna sedlar
äga rum först vid ett följande sammanträde. Lag (2010:867).

Val med slutna sedlar

4 § Val förrättas med slutna sedlar, om inte annat följer av 3 § eller av annan huvudbestämmelse i denna lag.

Om två eller flera personer skall utses genom val med slutna
sedlar, fördelas platserna proportionellt mellan varje
gruppering av riksdagsledamöter som vid valet uppträder under
särskild beteckning.

Platserna fördelas mellan grupperingar genom att en i taget
tilldelas den gruppering som för varje gång får det högsta
jämförelsetalet. Jämförelsetalet är lika med grupperingens
röstetal, så länge grupperingen inte har tilldelats någon
plats. Därefter beräknas jämförelsetalet genom att
grupperingens röstetal delas med det antal platser som
grupperingen har tilldelats, ökat med 1. Vid lika jämförelsetal
skall avgörandet ske genom lottning.

Vid val av en person är den vald som har fått flest röster, om
inte riksdagen föreskriver annat i huvudbestämmelse i denna
lag. Vid lika röstetal skall valet avgöras genom lottning. Lag (2003:180).

Tilläggsbestämmelser

7.4.1

Valsedlarna skall vara enkla, slutna och omärkta samt lika till
storlek, material och färg. De får innehålla uppgift om det val
för vilket de gäller.

En valsedel är ogiltig om den är försedd med något kännetecken
som uppenbarligen har blivit anbragt på valsedeln med avsikt.

Om en ledamot i ett val har lämnat mer än en valsedel, är
valsedlarna ogiltiga. Om sedlarna har samma innehåll, skall
dock en av valsedlarna betraktas som giltig vid
sammanräkningen. Lag (2003:180).

7.4.2

Vid proportionellt val skall det på valsedeln finnas en
beteckning i ord för en viss gruppering av riksdagsledamöter. Efter denna beteckning förs namnen upp i en följd under
varandra.

En valsedel är ogiltig om
1. den saknar beteckning för en gruppering av
riksdagsledamöter,
2. den innehåller mer än en beteckning, eller
3. den saknar namn på en valbar kandidat.

Ett namn på en valsedel skall anses obefintligt om
1. kandidaten inte är valbar,
2. namnet är överstruket,
3. det inte klart framgår vem som avses, eller
4. ordningen mellan namnet och något annat namn på valsedeln
inte klart framgår.

Ordningsföljden mellan kandidatnamnen inom varje gruppering av
riksdagsledamöter skall bestämmas genom att ett jämförelsetal
beräknas för dem med tillämpning av heltalsmetoden enligt 14 kap. 10 § vallagen (2005:837). Om flera kandidater får lika
stora jämförelsetal, skall valet avgöras genom lottning. Lag (2006:885).

7.4.3

Vid val av en person skall det på valsedeln finnas ett
kandidatnamn.

En valsedel är ogiltig om
1. den innehåller två eller flera kandidatnamn,
2. den innehåller namnet på en kandidat som inte är valbar,
3. namnet är överstruket,
4. det inte klart framgår vem som avses, eller
5. den innehåller beteckning på en gruppering av
riksdagsledamöter.

Föreskrifter om vem som är vald vid val av en person finns i 8 kap. 1-3, 11 och 12 §§ samt i 9 kap. 1 och 5 §§. Lag (2007:343).

7.4.4

Vid val med slutna sedlar uppmanar talmannen fem ledamöter
att ta plats vid talmansbordet. Av dessa ska tre biträda när
valsedlarna öppnas och granskas och två föra anteckningar
över valet.

Ledamöterna ropas upp i den ordning som anges i
tilläggsbestämmelse 5.6.2. När en ledamot ropas upp, ska han
eller hon gå fram till talmansbordet och lämna sin valsedel
till talmannen.

Sedan samtliga godkända valsedlar har lästs upp av talmannen
och antecknats av den tjänstgörande kammarsekreteraren och de
två ledamöterna, jämförs anteckningarna över valet.

Talmannen fastställer resultatet av valet och tillkännager
det för kammaren. Lag (2009:176).

7.4.5

Om två eller flera val med slutna sedlar skall förrättas, får
talmannen, om inte en ledamot yrkar annat, bestämma att
valsedlarna skall lämnas i samtliga val, innan sammanräkning
görs i något av valen. Lag (2003:180).

Överklagande av val med slutna sedlar

5 § Val med slutna sedlar får överklagas av en riksdagsledamot
hos Valprövningsnämnden. Valet gäller även om det har
överklagats. Lag (2003:180).

Tilläggsbestämmelser

7.5.1

Skrivelse med överklagande ställs till Valprövningsnämnden. Skrivelsen skall ha kommit in till kammarkansliet inom fem
dagar från den dag då resultatet av valet meddelades i
kammaren.

Så snart tiden för överklagande har gått ut, skall talmannen
vid sammanträde med kammaren tillkännage samtliga överklaganden
som har kommit in. Talmannen skall bestämma den tid inom vilken
förklaring över överklagandena skall ha kommit in till
Valprövningsnämnden.

När förklaringstiden har gått ut skall talmannen genast sända
skrivelserna med överklaganden till Valprövningsnämnden. Talmannen bör dessutom skyndsamt till Valprövningsnämnden ge in
yttrande över överklagandena. Lag (2003:180).

7.5.2

Valprövningsnämnden skall vid prövningen av ett överklagande
upphäva ett val och förordna om omval, om en föreskrift i 4 § eller i tilläggsbestämmelserna 7.4.1-5 har blivit åsidosatt vid
valet.

Ett omval skall dock förordnas bara om det med fog kan antas
att vad som förekommit har inverkat på valutgången.

Om felet kan avhjälpas genom förnyad sammanräkning eller annan
sådan mindre ingripande åtgärd, skall Valprövningsnämnden dock
i stället uppdra åt talmannen att vidta denna rättelse. Lag (2003:180).

7.5.3

Valsedlar och annat valmaterial skall förvaras under
betryggande säkerhet till dess att valet har vunnit laga kraft. Lag (2003:180).

Valens tidpunkt och giltighet

6 § Om inte riksdagen föreskriver annat, skall val som avser
tid motsvarande riksdagens valperiod förrättas snarast efter
valperiodens början och gälla till dess att riksdagen förrättar
nytt val under nästa valperiod. Lag (2003:180).

Omval

7 § Har en ny ledamot tagit plats i riksdagen med anledning av
att utgången av val till riksdagen har blivit ändrad efter ett
överklagande, skall val som riksdagen har förrättat
dessförinnan under valperioden göras om, om det begärs av minst
tio riksdagsledamöter. Lag (2003:180).

Suppleantval

8 § Om inte riksdagen föreskriver annat, ska vid val som
avser två eller flera personer också suppleanter utses till
minst samma antal som de ordinarie ledamöterna. Vad som är
föreskrivet om valet av dessa tillämpas även på
suppleanterna.

Sedan riksdagen har förrättat val till ett organ och därvid
utsett suppleanter, får den besluta om en förändring av
antalet suppleanter i organet, så länge det inte underskrider
antalet ordinarie ledamöter.

Utan att antalet suppleanter i utskottet eller i EU-nämnden
utökas får ersättare som har kallats till tjänstgöring utses
till suppleant i ett utskott eller i EU-nämnden om den lediga
riksdagsledamoten tillhör utskottet eller nämnden. Då
tillämpas det förfarande som anges i 12 § första stycket. Lag (2010:867).

Tilläggsbestämmelser

7.8.1

En fråga om ett större antal suppleanter än som ursprungligen
valts bereds av valberedningen.

Suppleantval som föranleds av en utökning av antalet
suppleanter skall förrättas så snart det kan ske. Lag (2003:180).

7.8.2

Om inte annat föreskrivs eller särskilt beslutas, skall
suppleanter utses till samma antal som de ordinarie
ledamöterna. Lag (2003:180).

7.8.3

Föreskrifter om suppleanter finns för riksdagsstyrelsen i
tilläggsbestämmelsen 1.5.2, för Statsrådsarvodesnämnden i 8 kap. 4 §, för Nämnden för lön till riksdagens ombudsmän och
riksrevisorerna i 8 kap. 5 §, för Utrikesnämnden i 8 kap. 8 §,
för Riksrevisionens parlamentariska råd i 8 kap. 14 § och för
krigsdelegationen i 8 kap. 15 §. Lag (2010:1417).

Suppleanternas tjänstgöring

9 § Om inte riksdagen föreskriver annat, skall en frånvarande
ledamots plats i ett organ intas av en suppleant som hör till
samma partigrupp. Om detta inte kan ske, gäller att
suppleanterna har företräde i den ordning i vilken de har valts
eller, om valet har förrättats med gemensam lista, i den
ordning i vilken de har förts upp på listan. Lag (2003:180).

Obehörighet

10 § Om inte riksdagen föreskriver annat, skall den som är vald
av kammaren till ett uppdrag, för vilket det krävs ledamotskap
av riksdagen, avgå från uppdraget, om han eller hon lämnar
riksdagen eller utses till riksdagens talman eller till
statsråd. Lag (2003:180).

Tilläggsbestämmelse

7.10.1

Föreskrifter om behörighet att ingå i olika organ finns för
talmannen i 10 kap. 12 § regeringsformen, i 1 kap. 5 § och 8 kap. 15 § denna lag, för riksdagsledamot som också är statsråd
i 8 kap. 15 § denna lag samt för avgången riksdagsledamot i
tilläggsbestämmelsen 8.6.2 denna lag. Lag (2010:1411).

Valbarhet och skyldighet att åta sig uppdrag

11 § Endast den som är svensk medborgare får inneha uppdrag som
tillsätts genom val av riksdagen. Bestämmelser om krav på
svenskt medborgarskap för riksdagens ombudsmän och
riksrevisorerna finns i 12 kap. 6 § regeringsformen.

Den som har utsetts till ett sådant uppdrag genom val av
riksdagen får inte undandra sig uppdraget utan att riksdagen
medger det. Lag (2010:1411).

Efterträdare

12 § Om någon som har valts till ett organ, som vid
valperiodens början tillsattes genom val av två eller flera
personer, lämnar sitt uppdrag i förtid, skall den eller de
partigrupper som han eller hon var vald för, till talmannen
anmäla en efterträdare. Talmannen förklarar den anmälda
efterträdaren vald. Om en sådan anmälan inte görs eller om mer
än en person anmäls, utser talmannen en efterträdare.

Om en plats blir ledig i förtid och det ursprungliga valet
avsåg endast en person, tillämpas för kompletteringsvalet för
den återstående tiden samma förfarande som vid det ursprungliga
valet.

Föreskrifterna i denna bestämmelse gäller om inte riksdagen
föreskriver annat. Lag (2003:180).

Ordförandeval

13 § Ett organ, vars ledamöter helt eller delvis utses av
kammaren, väljer inom sig ordförande och en eller flera vice
ordförande, om inte annat är föreskrivet. Lag (2003:180).

Tilläggsbestämmelse

7.13.1

Föreskrifter om val av ordförande och vice
ordförande finns för Valprövningsnämnden i 3 kap. 12 § regeringsformen och 8 kap. 2 § denna lag, för
Statsrådsarvodesnämnden i 8 kap. 4 § denna lag, för Nämnden
för lön till riksdagens ombudsmän och riksrevisorerna i 8 kap. 5 §, för Riksrevisionens parlamentariska råd i 8 kap. 14 §, för Riksdagens överklagandenämnd i 9 kap. 5 § och för
Riksdagens arvodesnämnd i 8 kap. 4 a § denna lag. Lag (2013:763).

Val inom ett riksdagsorgan

14 § Val inom ett organ som avses i 13 § förrättas med
acklamation eller, om någon ledamot begär det, med slutna
sedlar. Lag (2003:180).

Tilläggsbestämmelse

7.14.1

Valsedlarna skall vara enkla, slutna och omärkta samt lika till
storlek, material och färg. Vid lika röstetal skall valet
avgöras genom lottning. Lag (2003:180).


8 kap. Vissa befattningshavare och organ

Val av talmän

1 § Val av talman samt av förste, andre och tredje vice talman
enligt 4 kap. 2 § regeringsformen förrättas vid första
sammanträdet med kammaren under riksdagens valperiod och gäller
till valperiodens slut. Talmännen väljs var för sig i nu nämnd
ordning.

Om valet förrättas med slutna sedlar, är den vald som får mer
än hälften av de avgivna rösterna. Om sådan röstövervikt inte
uppnås, förrättas nytt val. Om inte heller då någon får mer än
hälften av de avgivna rösterna, förrättas ett tredje val mellan
de två som vid den andra omröstningen uppnådde de högsta
röstetalen. Vid den tredje omröstningen är den vald som får de
flesta rösterna. Lag (2003:180).

Val av ordförande och ersättare för ordföranden i
Valprövningsnämnden

2 § Bestämmelser om val av ordförande i Valprövningsnämnden
finns i 3 kap. 12 § regeringsformen.

Riksdagen utser genom särskilt val en ersättare för ordföranden
i Valprövningsnämnden. Bestämmelserna i 3 kap. 12 § regeringsformen om ordföranden tillämpas också på ersättaren.

Vid val med slutna sedlar av ordföranden eller ersättare för
ordföranden tillämpas det förfarande som anges i 1 § andra
stycket. Lag (2010:1411).

Riksföreståndarval

3 § Vid val med slutna sedlar av riksföreståndare, vice
riksföreståndare enligt 5 kap. 5 § regeringsformen eller person
som ska kunna inträda som tillfällig riksföreståndare enligt 5 kap. 7 § regeringsformen tillämpas det förfarande som anges i 1 § andra stycket. Valet gäller till dess riksdagen beslutar
annat. Lag (2010:1411).

Statsrådsarvodesnämnden

4 § Statsrådsarvodesnämnden består av ordförande och två andra
ledamöter. De väljs var för sig av riksdagen efter varje
ordinarie val till riksdagen för tiden intill dess nytt val
till nämnden har ägt rum. Suppleanter skall inte utses.

Om en ledamot av sjukdom eller annan orsak blir förhindrad att
utföra sitt uppdrag, väljer riksdagen en person i hans eller
hennes ställe så länge hindret varar. Lag (2003:180).

Tilläggsbestämmelse

8.4.1

Val av ledamöter i Statsrådsarvodesnämnden bereds av
konstitutionsutskottet. Lag (1993:1423).

Riksdagens arvodesnämnd

4 a § Riksdagens arvodesnämnd består av ordförande och två
andra ledamöter. De väljs var för sig av riksdagen efter
varje ordinarie val till riksdagen för tiden intill dess nytt
val till nämnden har ägt rum. Lag (2013:763).

8.4a.1

Val av ledamöter i Riksdagens arvodesnämnd bereds av
konstitutionsutskottet. Lag (2013:763).

Nämnden för lön till riksdagens ombudsmän och riksrevisorerna

5 § Nämnden för lön till riksdagens ombudsmän och
riksrevisorerna består av ordförande och två andra ledamöter. De väljs var för sig av riksdagen efter varje ordinarie val
till riksdagen för tiden intill dess nytt val till nämnden har
ägt rum. Suppleanter skall inte utses.

Om en ledamot av sjukdom eller annan orsak blir förhindrad att
utföra sitt uppdrag, väljer riksdagen en person i hans eller
hennes ställe så länge hindret varar. Lag (2007:343).

Tilläggsbestämmelse

8.5.1

Val av ledamöter i Nämnden för lön till riksdagens ombudsmän
och riksrevisorerna bereds av konstitutionsutskottet. Lag (2007:343).

Internationella delegationer

6 § Om det träffats en internationell överenskommelse att
riksdagen bland sina ledamöter skall utse ledamöter i en
delegation till en mellanfolklig organisation, får bestämmelser
om detta införas i en tilläggsbestämmelse till denna paragraf. Lag (2003:180).

Tilläggsbestämmelser

8.6.1

Riksdagen väljer tjugo ledamöter i Nordiska rådets svenska
delegation. Delegationen väljs för varje riksmöte.

Delegationen skall årligen lämna en redogörelse för sin
verksamhet till riksdagen. Lag (2003:180).

8.6.2

Riksdagen väljer sex ledamöter i Europarådets svenska
delegation. Delegationen väljs för tiden från den 1 november
samma år som val till riksdagen ägt rum till motsvarande
tidpunkt efter nästa val.

En ledamot eller en suppleant av Europarådets svenska
delegation som lämnat riksdagen i samband med ett riksdagsval
får kvarstå under den återstående delen av delegationens
mandatperiod.

Delegationen skall årligen lämna en redogörelse för sin
verksamhet till riksdagen. Lag (2003:180).

8.6.3

Riksdagen väljer åtta ledamöter i den svenska delegationen till
Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa. Delegationen väljs för riksdagens valperiod.

Delegationen skall årligen lämna en redogörelse för sin
verksamhet till riksdagen. Lag (2003:180).

Val av riksbanksfullmäktige

7 § Val av fullmäktige i Riksbanken enligt 9 kap. 13 § regeringsformen avser riksdagens valperiod. Lag (2003:180).

Tilläggsbestämmelse

8.7.1

Ledamöter av fullmäktige får inte
1. vara statsråd,
2. vara ledamot av Riksbankens direktion,
3. vara ledamot eller suppleant i styrelsen för en bank eller
ett annat företag som står under Finansinspektionens tillsyn
eller
4. inneha en annan anställning eller ett annat uppdrag som gör
dem olämpliga för uppdraget som fullmäktig.

Ledamöterna får inte heller vara underåriga, i konkurs,
underkastade näringsförbud eller ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken.

Om en ledamot tar en sådan anställning eller ett sådant uppdrag
som kan strida mot bestämmelserna i första stycket, skall
riksdagen på förslag av finansutskottet entlediga ledamoten
från uppdraget i fullmäktige. De anställningar eller uppdrag
som en ledamot tar skall anmälas till riksdagen. Lag (2003:180).

Utrikesnämnden

8 § Val av ledamöter i Utrikesnämnden enligt 10 kap. 12 § regeringsformen avser riksdagens valperiod.

För talmannen är vice talman suppleant i Utrikesnämnden. Antalet valda suppleanter ska vara nio. Lag (2010:1411).

9 § Utrikesnämnden sammanträder inom stängda dörrar. Statsministern får medge att även någon annan än en ledamot, en
suppleant, ett statsråd eller en tjänsteman är närvarande. Lag (2003:180).

Tilläggsbestämmelser

8.9.1

Protokoll skall föras vid Utrikesnämndens sammanträden. Sekreterare hos nämnden förordnas av regeringen.

Suppleant i Utrikesnämnden skall alltid underrättas om nämndens
sammanträden. Lag (2003:180).

8.9.2

En ledamot, en suppleant eller en tjänsteman ska första gången
han eller hon är närvarande vid ett sammanträde med
Utrikesnämnden avge försäkran om att följa åliggande om
tystnadsplikt enligt 10 kap. 12 § regeringsformen. Lag (2010:1411).

10 § För förordnande att krigsdelegationen ska träda i
riksdagens ställe enligt 15 kap. 2 § regeringsformen
sammanträder Utrikesnämndens ledamöter på kallelse av talmannen
eller, vid förhinder för talmannen, vice talman, eller på
kallelse av två av nämndens övriga ledamöter. Förhandlingarna
leds av talmannen, av vice talman eller, om ingen av dem är
närvarande, av den av de närvarande ledamöterna som har varit
ledamot av riksdagen längst tid. Om två eller flera har
tillhört riksdagen lika länge, har den äldste av dem företräde. Om det vid omröstning till beslut blir lika röstetal, gäller
den mening som ordföranden biträder. Lag (2010:1411).

Riksdagens ombudsmän

11 § Riksdagen väljer enligt 13 kap. 6 § regeringsformen
ombudsmän som ska utöva tillsyn över tillämpningen i offentlig
verksamhet av lagar och andra författningar.

Riksdagens ombudsmän ska vara fyra, en chefsjustitieombudsman
och tre justitieombudsmän. Chefsjustitieombudsmannen är
administrativ chef och bestämmer inriktningen i stort av
verksamheten. Riksdagen får härutöver välja en eller flera
ställföreträdande ombudsmän. Ställföreträdande ombudsman ska ha
tjänstgjort som riksdagens ombudsman.

Chefsjustitieombudsmannen, övriga ombudsmän samt
ställföreträdande ombudsmän väljs var för sig. Vid val med
slutna sedlar tillämpas förfarandet i 1 § andra stycket.

Val av ombudsman gäller från valet eller den senare tidpunkt
som riksdagen bestämmer till dess att nytt val har genomförts
under fjärde året därefter och den då valde har tillträtt
uppdraget. Valet ska emellertid aldrig gälla längre än till
utgången av detta år. Val av ställföreträdande ombudsman gäller
för en tid av två år från valet eller den senare tidpunkt som
riksdagen bestämmer. På förslag av konstitutionsutskottet får
riksdagen dock dessförinnan entlediga en ombudsman eller en
ställföreträdande ombudsman som inte har riksdagens förtroende.

Om en ombudsman avgår i förtid, ska riksdagen snarast välja en
efterträdare för en ny fyraårsperiod. Lag (2010:1411).

Tilläggsbestämmelser

8.11.1

Konstitutionsutskottet skall, på eget initiativ eller på
begäran av någon av riksdagens ombudsmän, samråda med en
ombudsman om arbetsordningen eller i andra frågor av
organisatorisk art. Lag (2003:180).

8.11.2

Val av ombudsman och ställföreträdande ombudsman bereds av
konstitutionsutskottet. Lag (2003:180).

Riksrevisionen

12 § Riksdagen ska enligt 13 kap. 8 § regeringsformen välja tre
riksrevisorer.

Riksrevisorerna väljs var för sig. Vid val med slutna sedlar
tillämpas förfarandet i 1 § andra stycket. Val av riksrevisor
gäller från valet eller den senare tidpunkt som riksdagen
bestämmer till dess att nytt val har genomförts under sjunde
året därefter och den då valde har tillträtt uppdraget. Valet
ska emellertid aldrig gälla längre än till utgången av detta
år. En riksrevisor kan inte väljas om. En av riksrevisorerna ska vara riksrevisor med administrativt
ansvar och svara för myndighetens administrativa ledning. Riksdagen bestämmer vem av riksrevisorerna som ska ha denna
uppgift.

En riksrevisor får inte vara i konkurs, underkastad
näringsförbud eller ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken. En riksrevisor får inte heller inneha
anställning eller uppdrag eller utöva verksamhet som kan
påverka riksrevisorns självständiga ställning. Lag (2010:1417).

Tilläggsbestämmelser

8.12.1

Val av riksrevisor bereds av konstitutionsutskottet. Lag (2003:180).

8.12.2

En riksrevisor skall skriftligen anmäla följande förhållanden
till riksdagen
1. innehav och ändring i innehavet av finansiella instrument
som anges i 1 kap. 1 § lagen (1991:980) om handel med
finansiella instrument,
2. avtal av ekonomisk karaktär med tidigare arbetsgivare, såsom
avtal om löne- eller pensionsförmån som utges under tid som
omfattas av uppdraget i Riksrevisionen,
3. avlönad anställning som inte är av endast tillfällig
karaktär,
4. inkomstbringande självständig verksamhet som bedrivs vid
sidan av uppdraget som riksrevisor,
5. uppdrag hos en kommun eller ett landsting, om uppdraget inte
är av endast tillfällig karaktär, och
6. annan anställning, uppdrag eller annat ägande som kan antas
påverka uppdragets utförande. Lag (2007:87).

13 § Riksdagen får skilja en riksrevisor från uppdraget på
begäran av konstitutionsutskottet.

Om en riksrevisor avgår i förtid, skall riksdagen snarast välja
efterträdare för en ny sjuårsperiod. Lag (2003:180).

14 § Riksdagen väljer för riksdagens valperiod Riksrevisionens
parlamentariska råd.

Rådet består av en riksdagsledamot från varje partigrupp,
vilken motsvarar parti som vid valet till riksdagen har fått
minst fyra procent av rösterna i hela riket. Inga suppleanter
ska finnas.

Riksdagen väljer bland ledamöterna en ordförande och en eller
flera vice ordförande. Ordförande och varje vice ordförande
väljs var för sig. Lag (2010:1417).

Tilläggsbestämmelse

8.14.1 Har upphävts genom lag (2010:1417).

Krigsdelegationen

15 § Riksdagen ska enligt 15 kap. 2 § regeringsformen välja en
krigsdelegation inom sig.

Krigsdelegationen består av talmannen som ordförande och av
femtio andra ledamöter, som riksdagen väljer för riksdagens
valperiod.

En riksdagsledamot är behörig att vara ledamot i
krigsdelegationen även om han eller hon tillhör regeringen.

Suppleanter ska inte utses till krigsdelegationen.

Om en ledamot får varaktigt förhinder när delegationen har
trätt i riksdagens ställe, utses en annan riksdagsledamot till
ersättare på det sätt som anges i 7 kap. 12 § första stycket. Lag (2010:1411).

Tilläggsbestämmelser

8.15.1

Krigsdelegationens ordförande och vice ordförande skall
förbereda delegationens verksamhet för den händelse
delegationen skulle träda i riksdagens ställe. Lag (2003:180).

8.15.2

Bestämmelserna i 4 kap. 13 § första stycket första meningen och
andra stycket samt tilläggsbestämmelserna 4.12.1 andra stycket
och 4.12.2 och 4.12.4 tillämpas också på krigsdelegationen när
den inte är i riksdagens ställe. Lag (2003:180).

Ytterligare bestämmelser

16 § Riksdagen får meddela närmare bestämmelser för riksdagens
organ samt utse representanter i visst fall. Lag (2010:1411).

Tilläggsbestämmelser

8.16.1

Riksdagen fastställer stadgar för Stiftelsen Riksbankens
Jubileumsfond och väljer tolv ledamöter i stiftelsens
styrelse i enlighet med 3 § i stiftelsens stadgar (RFS 1988:1).

Stiftelsen ska årligen lämna en redogörelse för sin
verksamhet till riksdagen. Lag (2010:867).

8.16.2

Riksdagen väljer i enlighet med bestämmelserna i 4 § lagen (2010:1390) om utnämning av ordinarie domare två ledamöter som
representerar allmänheten i Domarnämnden och en personlig
ersättare för var och en av dem. Lag (2011:406).


9 kap. Bestämmelser om personal och förvaltning

Riksdagsdirektör

1 § Kammaren utser en riksdagsdirektör. Riksdagsdirektören
låter föra protokollet vid sammanträden med kammaren. Han
eller hon expedierar riksdagens beslut och biträder i övrigt
talmannen i riksdagsarbetet. Riksdagsdirektören är också chef
för riksdagsförvaltningen och sekreterare i
krigsdelegationen.

Val av riksdagsdirektör äger rum vid början av riksmötet
närmast efter ett ordinarie val till riksdagen och gäller för
tiden till dess ett nytt val av riksdagsdirektör förrättas. Valet ska beredas.

Vid val med slutna sedlar är den vald som får tre fjärdedelar
eller fler av de avgivna rösterna. Om en sådan röstövervikt
inte uppnås, förrättas ett nytt val. Om inte heller då någon
får tre fjärdedelar eller fler av de avgivna rösterna sker en
ny beredning av valet. Lag (2009:176).

Tilläggsbestämmelse

9.1.1

Valet av riksdagsdirektör ska beredas av en grupp bestående
av talmannen och de särskilda företrädarna för
partigrupperna. Lag (2009:176).

Kanslier för utskotten och EU-nämnden

2 § Utskotten och EU-nämnden biträds av kanslier som ingår i
riksdagsförvaltningen. Chefen för ett sådant kansli skall vara
svensk medborgare. Lag (2000:418).

Riksdagsförvaltningen

3 § Riksdagen beslutar om instruktion för
riksdagsförvaltningen. Lag (2000:418).

4 § Riksdagsförvaltningen ska, när det gäller riksdagen och
riksdagens myndigheter, i den omfattning riksdagen bestämmer
1. handlägga frågor angående förhandlingar om anställnings- och arbetsvillkor för arbetstagare samt andra personalfrågor,
2. upprätta förslag till anslag på statens budget, dock inte
för Riksrevisionen,
3. i övrigt handlägga frågor om förvaltningen inom riksdagen
och frågor om förvaltning av ekonomisk natur inom riksdagens
myndigheter, utom Riksbanken, och
4. besluta om föreskrifter och råd i sådana frågor som avses i 1-3. Lag (2012:393).

Överklagande

5 § Beslut av ett riksdagsorgan i ett förvaltningsärende som
får överklagas enligt särskilda bestämmelser, prövas av allmän
förvaltningsdomstol i de fall som riksdagen bestämmer och i
övriga fall av Riksdagens överklagandenämnd.

Överklagandenämnden består av ordförande, som skall vara eller
ha varit ordinarie domare och inte vara ledamot av riksdagen,
och fyra andra ledamöter, valda inom riksdagen. Ordföranden
väljs särskilt. Val till överklagandenämnden avser riksdagens
valperiod.

För ordföranden skall det finnas en ersättare. Bestämmelser om
ordföranden skall tillämpas även på ersättaren.

Vid val med slutna sedlar av ordförande eller ersättare för
ordföranden i överklagandenämnden tillämpas det förfarande som
anges i 8 kap. 1 § andra stycket. Lag (2006:994).

Ledamöternas arvode och andra ekonomiska villkor

6 § En riksdagsledamot skall av statsmedel erhålla arvode för
sitt uppdrag. Bestämmelser om detta, om andra ekonomiska
villkor med anledning av uppdraget och om gottgörelse till
ersättare för riksdagsledamot finns i lag. Lag (2003:180).

Bistånd med sakuppgifter

7 § Riksdagens ledamöter och organ ska ha tillgång till
bibliotek och rätt till bistånd i övrigt med sakuppgifter för
riksdagsarbetet. Lag (2009:176).

Tilläggsbestämmelse

9.7.1 Har upphävts genom lag (2009:176).

Åtal

8 § Åtal mot nedan angivna befattningshavare för ett brott,
begånget i utövningen av hans eller hennes uppdrag eller tjänst
får beslutas
1. endast av finansutskottet när det gäller åtal mot en
fullmäktig i Riksbanken eller en ledamot av Riksbankens
direktion,
2. endast av konstitutionsutskottet när det gäller åtal mot en
ledamot av riksdagsstyrelsen, av Valprövningsnämnden eller av
Riksdagens överklagandenämnd eller mot en av riksdagens
ombudsmän, mot en av riksrevisorerna eller mot
riksdagsdirektören.

Bestämmelserna i första stycket om åtal mot en ledamot av
Riksbankens direktion ska inte tillämpas i fråga om ett brott
begånget i utövningen av Riksbankens beslutanderätt enligt
lagen (1992:1602) om valuta- och kreditreglering. Lag (2010:1417).

Tilläggsbestämmelse

9.8.1

I fråga om behörighet att besluta om åtal mot vissa andra
befattningshavare än de som nämns i 8 § finns särskilda
föreskrifter. Lag (2003:180).


10 kap. Behandlingen av frågor i Europeiska unionen

Information från Europeiska unionen

1 § Riksdagen får skriftlig information om arbetet i
Europeiska unionen från unionens institutioner i enlighet med
fördragen och de till fördragen hörande protokollen. Lag (2009:1332).

Regeringens skyldighet att informera riksdagen om EU-arbetet

2 § Regeringen ska enligt 10 kap. 10 § regeringsformen
fortlöpande informera riksdagen om vad som sker inom ramen för
samarbetet i Europeiska unionen.

Regeringen ska redovisa sitt agerande i Europeiska unionen för
riksdagen samt varje år lämna en skrivelse med berättelse över
verksamheten i Europeiska unionen till riksdagen. Lag (2010:1411).

Regeringens skyldighet att informera riksdagen om sin syn på
dokument från Europeiska unionen

3 § Regeringen ska informera riksdagen om sin syn på de
dokument som Europeiska unionens institutioner överlämnat
till riksdagen och som regeringen bedömer som betydelsefulla. Lag (2009:1332).

Utskottens arbete med EU-frågor

4 § Utskotten ska följa arbetet i Europeiska unionen inom de
ämnesområden som för varje utskott anges i 4 kap. 4-6 §§ med
tillhörande tillläggsbestämmelser.

Regeringen ska överlägga med utskotten i de frågor rörande
arbetet i Europeiska unionen som utskotten bestämmer. Utskottet får besluta att dessa överläggningar ska äga rum
offentligt. I övrigt tillämpas bestämmelserna om slutna och
öppna utskottssammanträden i 4 kap. 13 § med
tilläggsbestämmelser.

Om minst fem av ledamöterna i ett utskott begär det, ska
utskottet besluta att överlägga med regeringen enligt andra
stycket. Utskottet får avslå en sådan begäran om den begärda
åtgärden skulle fördröja frågans behandling så att avsevärt
men skulle uppkomma. Utskottet ska i så fall i sitt protokoll
redovisa skälen till att begäran har avslagits.

Beträffande regeringens och andra statliga myndigheters
skyldighet att lämna upplysningar i EU-frågor till utskotten
finns bestämmelser i 4 kap. 11 §. Lag (2009:1332).

Behandlingen av EU-dokument

5 § På det sätt som anges i denna paragraf ska riksdagen
behandla de grönböcker och vitböcker som överlämnas till
riksdagen. Talmannen får efter samråd med de särskilda
företrädarna för partigrupperna bestämma att även andra
dokument från Europeiska unionen, med undantag för utkast
till lagstiftningsakter, ska behandlas på samma sätt.

Kammaren ska med tillämpning av 4 kap. 1 och 7 §§ för
granskning hänvisa ett sådant dokument till berört utskott
enligt bestämmelserna i 4 kap. 4-6 §§ med tillhörande
tilläggsbestämmelser.

Vid utskottets granskning av dokumentet är 4 kap. 8 § tillämplig. Utskotten ska inhämta behövliga upplysningar från
regeringen.

Utskottet ska redovisa sin granskning i ett utlåtande till
kammaren. Vid beslutet om utlåtandet är 4 kap. 15 och 16 §§ tillämpliga.

Kammaren beslutar om utlåtandet med tillämpning av reglerna i 4 kap. 10 §, 5 kap. 1, 3-7 och 10 §§ med tillhörande
tilläggsbestämmelser.

Beträffande regeringens och andra statliga myndigheters
skyldighet att lämna upplysningar i EU-frågor till utskotten
finns bestämmelser i 4 kap. 11 §. Lag (2009:1332).

Subsidiaritetskontroll

6 § Riksdagen ska pröva om ett utkast till en
lagstiftningsakt strider mot subsidiaritetsprincipen.

Kammaren ska med tillämpning av 4 kap. 1 och 7 §§ för
prövning hänvisa ett utkast till berört utskott enligt
bestämmelserna i 4 kap. 4-6 §§ med tillhörande
tilläggsbestämmelser.

Vid utskottets prövning är 4 kap. 8 § tillämplig. Regeringen
ska inom två veckor från den dag då utskottet begär det
informera om sin bedömning av tillämpningen av
subsidiaritetsprincipen i det aktuella utkastet.

Om utskottet anser att utkastet strider mot
subsidiaritetsprincipen ska utskottet avge ett utlåtande till
kammaren med förslag om att riksdagen ska avge ett motiverat
yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens
ordförande. Utskottet ska också avge ett utlåtande till
kammaren om minst fem ledamöter av utskottet begär det. I
annat fall ska utskottet anmäla genom protokollsutdrag till
kammaren att utkastet inte strider mot
subsidiaritetsprincipen.

Vid utskottets beslut om utlåtande är 4 kap. 15 och 16 §§ tillämpliga.

Kammaren beslutar om utlåtandet med tillämpning av reglerna i 4 kap. 10 §, 5 kap. 1, 3-7 och 10 §§ med tillhörande
tilläggsbestämmelser.

Ett beslut om ett motiverat yttrande ska meddelas
Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande genom
en riksdagsskrivelse.

Konstitutionsutskottet ska följa tillämpningen av
subsidiaritetsprincipen och en gång om året meddela kammaren
sina iakttagelser. Lag (2010:867).

Ledamöter i konvent för fördragsändringar inom Europeiska
unionen

7 § Kammaren ska inom sig välja ledamöter och suppleanter för
dessa ledamöter i konvent som inrättas för att förbereda
fördragsändringar inom Europeiska unionen. Om ett riksdagsval
äger rum under tiden som ett konvent arbetar ska riksdagen
efter riksdagsvalet förrätta ett nytt val av ledamöter och
suppleanter i konventet. Vid valet tillämpas i övrigt
bestämmelserna i 7 kap. 2-5 och 7 §§ samt för suppleanternas
tjänstgöring 7 kap. 9 §.

Konventsledamöter ska lämna information om konventets arbete
vid sammanträden med kammaren. Lag (2009:1332).

Godkännande av vissa initiativ från Europeiska unionen

8 § Riksdagen ska godkänna eller avslå ett initiativ från
Europeiska rådet att besluta om ett bemyndigande för rådet
att ändra beslutsordningen på ett visst område eller i ett
visst fall från enhällighet till kvalificerad majoritet eller
från ett särskilt lagstiftningsförfarande till det ordinarie
lagstiftningsförfarandet. Riksdagen ska också godkänna eller
avslå ett förslag från Europeiska kommissionen att ange vilka
aspekter av familjerätten som har gränsöverskridande följder
och som kan bli föremål för lagstiftningsakter som antas i
enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet.

Kammaren ska med tillämpning av 4 kap. 1 och 7 §§ hänvisa ett
initiativ till berört utskott enligt bestämmelserna i 4 kap. 4-6 §§ med tillhörande tillläggsbestämmelser.

Vid utskottets behandling är 4 kap. 8 § tillämplig. Utskotten
ska inhämta behövliga upplysningar från regeringen.

Utskottet ska redovisa sitt förslag till beslut i ett
utlåtande till kammaren. Vid beslutet om utlåtandet är 4 kap. 15 och 16 §§ tillämpliga.

Kammaren beslutar om utlåtandet med tillämpning av reglerna i 4 kap. 10 §, 5 kap. 1, 3-7 och 10 §§ med tillhörande
tilläggsbestämmelser.

Ett beslut om avslag av ett initiativ eller ett förslag ska
meddelas Europeiska rådets ordförande respektive
kommissionens och rådets ordförande genom en
riksdagsskrivelse. Lag (2010:867).

EU-nämnden

9 § För samråd enligt 10 kap. 10 § regeringsformen ska
riksdagen för varje valperiod inom sig tillsätta en nämnd för
Europeiska unionen (EU-nämnden).

EU-nämnden ska bestå av ett udda antal ledamöter, lägst femton.

Vid nämndens sammanträden har varje partigrupp som är
representerad i nämnden rätt att ersätta en ledamot i nämnden
med en ledamot av det utskott vars område berörs av de frågor
som nämndens överläggningar med regeringen rör. Denna rätt har
dock inte en partigrupp som redan har en ledamot eller
suppleant i nämnden som samtidigt är ledamot av det berörda
utskottet. Lag (2010:1411).

Tilläggsbestämmelse

10.9.1

Antalet ledamöter i EU-nämnden fastställs av riksdagen på
förslag av valberedningen. Lag (2009:1332).

Regeringens skyldighet att underrätta och rådgöra med EU- nämnden

10 § Regeringen skall underrätta EU-nämnden om frågor som skall
beslutas i Europeiska unionens råd. Regeringen skall också
rådgöra med nämnden om hur förhandlingarna i rådet skall föras
inför besluten i rådet.

Regeringen skall överlägga med EU-nämnden i andra frågor
rörande arbetet i Europeiska unionen när nämnden på grund av
särskilda skäl påkallar sådan överläggning.

Regeringen skall rådgöra med nämnden inför möten i Europeiska
rådet. Lag (2009:1332).

EU-nämndens sammanträden

11 § EU-nämnden skall sammanträda inom stängda dörrar. Nämnden
får dock besluta att ett sammanträde helt eller delvis skall
vara offentligt.

Nämnden får medge att även någon annan än en ledamot, en
suppleant, ett statsråd, en tjänsteman som åtföljer statsrådet
eller en tjänsteman i nämnden är närvarande vid ett slutet
sammanträde.

Vid en offentlig del av ett sammanträde är företrädare för en
statlig myndighet inte skyldig att lämna en uppgift för vilken
sekretess gäller hos myndigheten. Lag (2009:1332).

Tilläggsbestämmelser

10.11.1

EU-nämnden sammanträder första gången på kallelse av talmannen
inom två dagar efter det att nämnden valts. Därefter
sammanträder nämnden på kallelse av ordföranden. Ordföranden
skall kalla nämnden till sammanträde om minst fem ledamöter av
nämnden begär det.

En personlig kallelse skall skickas till samtliga ledamöter och
suppleanter. Kallelsen bör om möjligt anslås i riksdagens
lokaler senast kl. 18 dagen före sammanträdet. Lag (2003:180).

10.11.2

Innan en ordförande har valts, förs ordet av den av de
närvarande ledamöterna som har varit ledamot av riksdagen
längst tid. Om två eller flera har tillhört riksdagen lika
länge, har den äldste av dem företräde. Lag (2003:180).

10.11.3

Ljud- eller bildupptagning vid en offentlig del av ett
sammanträde med EU-nämnden får göras om inte nämnden beslutar
annorlunda. Lag (2003:180).

10.11.4

Vid en offentlig del av ett sammanträde med EU-nämnden skall
det finnas särskilda platser för åhörare. Åhörare som uppträder
störande får genast utvisas. Om oordning uppstår bland
åhörarna, får ordföranden utvisa samtliga åhörare.

Besökare till en offentlig del av ett sammanträde med EU- nämnden skall på uppmaning lämna in ytterkläder och väskor samt
sådana föremål som kan användas för att störa ordningen vid
sammanträdet. Den som inte följer en sådan uppmaning får vägras
tillträde till sammanträdet. De inlämnade tillhörigheterna
förvaras under besöket i särskilda utrymmen.

Bestämmelser om säkerhetskontroll finns i lagen (1988:144) om
säkerhetskontroll i riksdagens lokaler. Lag (2006:127).

Tystnadsplikt i EU-nämnden

12 § En ledamot, en suppleant eller en tjänsteman i EU-nämnden
får inte obehörigen röja vad som enligt beslut av regeringen
eller nämnden skall hållas hemligt med hänsyn till rikets
säkerhet eller av annat synnerligen viktigt skäl som betingas
av förhållandet till en främmande stat eller mellanfolklig
organisation. Lag (2009:1332).

Protokoll vid EU-nämndens sammanträden

13 § Protokoll skall föras vid sammanträden med EU-nämnden.

Stenografiska uppteckningar skall vid sammanträde med nämnden
göras över vad som yttras vid nämndens överläggningar med
regeringen. Lag (2009:1332).


Övergångsbestämmelser

1974:153
1. Genom denna riksdagsordning upphäves den äldre
riksdagsordningen.

2008:757

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2008 och tillämpas
första gången i fråga om statsbudgeten för 2009.

2009:176
1. Denna lag träder i kraft den 1 april 2009.
2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för en studieresa
som beslutats före den 1 april 2009.

2009:928

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2009 och tillämpas
första gången i fråga om statsbudgeten för 2010.

2010:867

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2011 i fråga om
tilläggsbestämmelserna 4.6.9 och 4.6.11 och i övrigt den 1 augusti 2010.

2012:468

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2012 och tillämpas
första gången i fråga om statens budget för 2013.

2013:763

Denna lag träder i kraft den 1 maj 2014 och tillämpas första
gången vid val till de nämnder som ska ske efter valet till
riksdagen 2014.