Förordning (2010:1075) om brandfarliga och explosiva varor

Svensk författningssamling 2010:1075
t.o.m. SFS 2016:380
SFS nr: 2010:1075
Departement/myndighet: Justitiedepartementet L4
Utfärdad: 2010-07-15
Ändrad: t.o.m. SFS 2016:380
Ändringsregister: SFSR (Lagrummet)
Källa: Regeringskansliet / Lagrummet.se

Inledande bestämmelser

1 § Denna förordning gäller brandfarliga och explosiva varor
enligt

lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor.

2 § Spårämneskravet i 13 § lagen (2010:1011) om brandfarliga
och explosiva varor gäller inte plastiska sprängämnen som
1. i små mängder behövs enbart för

a) forskning, utveckling eller provning av nya eller ändrade
sprängämnen,
b) träning i detektering av sprängämnen eller utveckling
eller provning av utrustning för detektering av sprängämnen,
eller

c) forensiska undersökningar, utveckling av
brottsutredningsmetoder eller rättsvetenskapliga ändamål,
2. hanteras av tillsynsmyndigheterna i samband med deras
tillsyn över dessa, eller
3. utgör beståndsdel i godkända militära anordningar som
innehas av Försvarsmakten, Polismyndigheten eller
Säkerhetspolisen den 1 januari 2007 eller som tillverkats
inom tre år därefter.

För att få utnyttja undantagen i första stycket 1 krävs
tillstånd från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Förordning (2014:1229).

Godkännande av explosiva varor m.m.

3 § Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska, om någon
begär det, meddela beslut om en vara är att anse som en
explosiv vara. Sökanden ska lämna det underlag som behövs för
prövningen.

4 § Om en explosiv vara inte ska genomgå bedömning av
överensstämmelse i enlighet med vad som gäller inom
Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, ska Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap pröva om varan ska få släppas ut
på marknaden. Myndigheten får i sådana fall godkänna att den
explosiva varan släpps ut på marknaden.

5 § Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps beslut om
godkännande av en explosiv vara ska innehålla
1. uppgifter om hur varan ska klassificeras,
2. uppgifter om de villkor som ska gälla för varan, och
3. de upplysningar som i övrigt behövs.

6 § Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska återkalla
ett utfärdat godkännande av en explosiv vara om
förutsättningar för godkännande inte längre är uppfyllda.

/Rubriken upphör att gälla U:2016-06-01/

Krav vid hantering, överföring och import av brandfarliga och
explosiva varor

/Rubriken träder i kraft I:2016-06-01/

Krav vid hantering, överföring, import eller export av brandfarliga och explosiva varor

7 §/Upphör att gälla U:2016-06-01/ En explosiv vara får hanteras, överföras eller importeras
endast av den som fyllt 18 år.

7 §/Träder i kraft I:2016-06-01/ En explosiv vara får hanteras, överföras, importeras eller exporteras endast av den som fyllt 18 år. Förordning (2016:380).

8 § Inom områden där brandfarliga eller explosiva varor
hanteras är det förbjudet att använda eld eller andra
tändkällor om detta medför mer än en ringa risk för olyckor
med varorna.

9 § Den som bedriver tillståndspliktig verksamhet ska samråda
med tillsynsmyndigheten om hur risken för olyckor kan
minimeras, om sådant samråd behövs med hänsyn till
förändringar i verksamheten, reparations- eller
underhållsarbeten eller andra avvikelser från den normala
hanteringen.

10 § Förlust av explosiva varor ska omedelbart anmälas till
Polismyndigheten.

Den som får tillgång till explosiva varor utan tillstånd ska
omedelbart underrätta Polismyndigheten. Förordning (2014:1229).

11 §/Upphör att gälla U:2016-06-01/ I verksamhet som är tillståndspliktig enligt lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor ska
tillståndshavaren kunna redovisa de explosiva varor som
hanteras, överförs eller importeras.

11 §/Träder i kraft I:2016-06-01/ I verksamhet som är tillståndspliktig enligt lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor ska tillståndshavaren kunna redovisa de explosiva varor som hanteras, överförs, importeras eller exporteras. Förordning (2016:380).

12 § Inträffar en olycka till följd av en brand eller
explosion vid tillståndspliktig hantering av brandfarliga
eller explosiva varor eller vid hantering av sådana varor
inom Försvarsmakten, Försvarets materielverk, Totalförsvarets
forskningsinstitut eller Fortifikationsverket, ska
tillståndshavaren snarast underrätta tillsynsmyndigheten om
olyckan. Detsamma gäller om det inträffar en händelse som har
inneburit en hög risk för att en sådan olycka skulle ha
kunnat inträffa.

Tillstånd

Undantag från tillståndsplikten

13 § En tillsynsmyndighet enligt lagen (2010:1011) om
brandfarliga och explosiva varor behöver inte ha tillstånd
till sådan hantering av brandfarliga och explosiva varor som
sker som ett led i tillsynen. Polismyndigheten och
Säkerhetspolisen behöver inte ha tillstånd till hantering av
explosiva varor.

Tullverket och Kustbevakningen behöver inte ha tillstånd till
sådan hantering av explosiva varor som sker i samband med
beslag av sådana varor.

Försvarsmakten, Försvarets materielverk, Totalförsvarets
forskningsinstitut och Fortifikationsverket behöver ha
tillstånd endast för
1. tillverkning av explosiva varor,
2. sådan översyn av ammunition som från risksynpunkt är
jämförbar med tillverkning,
3. förvaring av explosiva varor på fasta platser, och
4. hantering av brandfarliga varor utom vid fältmässig
övning. Förordning (2014:1229).

Handläggning av tillståndsärenden

14 § Innan Myndigheten för samhällsskydd och beredskap eller
en kommun meddelar ett tillstånd till hantering av
brandfarliga eller explosiva varor ska de, om inte
omständigheterna i ärendet gör det onödigt, samråda med
varandra och med
1. de andra kommunala eller statliga myndigheter som berörs
av ärendet, och
2. Polismyndigheten.

När ett tillståndsärende i fråga om explosiva varor inleds
ska tillståndsmyndigheten underrätta Polismyndigheten. Förordning (2014:1229).

15 § Tillstånd för tillverkning av sådana explosiva varor som
utgör krigsmateriel enligt lagen (1992:1300) om krigsmateriel
får endast meddelas den som har fått tillstånd enligt den
lagen eller den som i den lagen har undantagits från
tillståndsplikt.

16 § När ett tillstånd meddelas får tillståndsmyndigheten
besluta att hanteringen inte får påbörjas innan de
anordningar och anläggningar som ska användas för hanteringen
har avsynats.

17 § I ett ärende om tillstånd ska beslut meddelas av
tillståndsmyndigheten inom tre månader efter det att en
fullständig ansökan kom in till myndigheten. Om det är
nödvändigt på grund av utredningen av ärendet, får
handläggningstiden vid högst ett tillfälle förlängas med
högst tre månader. Sökanden ska informeras om skälen för att
handläggningstiden förlängs innan den ursprungliga
tidsfristen har gått ut.

I 8 § lagen (2009:1079) om tjänster på den inre marknaden
finns bestämmelser om att ett mottagningsbevis ska skickas
till sökande när en fullständig ansökan har kommit in och om
innehållet i ett sådant bevis.

Ett beslut att förlänga handläggningstiden får inte
överklagas.

18 § Om tillståndsmyndigheten begär att sökanden ska ge in
certifikat, intyg eller andra liknande dokument som visar att
ett visst tillståndskrav är uppfyllt, ska myndigheten godta
motsvarande dokument från en annan stat inom Europeiska
ekonomiska samarbetsområdet. Myndigheten får dock begära att
dokumentet ska ges in i original eller i bestyrkt kopia eller
i form av en auktoriserad översättning. Myndigheten får
alltid begära en icke-auktoriserad översättning av dokumentet
till svenska.

Tillståndsinnehavarens skyldigheter

19 §/Upphör att gälla U:2016-06-01/ Om den som har tillstånd ansöker om nytt eller ändrat
tillstånd får hantering, överföring och import ske enligt det
tidigare tillståndet till dess tillståndsmyndigheten har
prövat frågan, om tillståndsmyndigheten medger det.

Om ett tillstånd att inneha explosiva varor har upphört att
gälla, ska den som ändå fortsatt innehar varorna hantera dem
på det sätt som tillståndsmyndigheten anger.

19 §/Träder i kraft I:2016-06-01/ Om den som har tillstånd ansöker om nytt eller ändrat tillstånd får hantering, överföring, import eller export ske enligt det tidigare tillståndet till dess att tillståndsmyndigheten har prövat frågan, om tillståndsmyndigheten medger det.

Om ett tillstånd att inneha explosiva varor har upphört att gälla, ska den som ändå fortsatt innehar varorna hantera dem på det sätt som tillståndsmyndigheten anger. Förordning (2016:380).

20 § När en tillståndspliktig verksamhet övergår till en ny
verksamhetsutövare får verksamheten fortsätta att bedrivas
enligt ett tidigare meddelat tillstånd under förutsättning
att bytet av verksamhetsutövare i förväg anmälts till
tillståndsmyndigheten och att en ansökan om nytt tillstånd
lämnas in senast tre månader efter att bytet har skett. Tillståndsmyndigheten ska underrätta Polismyndigheten när en
anmälan om byte av verksamhetsutövare har kommit in till
myndigheten.

När en fysisk person som haft tillstånd till hantering av
brandfarliga eller explosiva varor har avlidit ska dödsboet
skyndsamt underrätta tillståndsmyndigheten om detta. Dödsboet
får fortsätta att hantera de tillståndspliktiga varorna
enligt det tidigare meddelade tillståndet även om
föreståndare saknas. Hanteringen får dock pågå i högst tre
månader efter dödsfallet om inte dödsboet ansöker om ett nytt
tillstånd. Innan frågan om nytt tillstånd prövats får dock
endast sådan hantering ske som är nödvändig för förvaltningen
av dödsboet. Förordning (2014:1229).

21 § Inför transport av sådana explosiva varor som
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap särskilt anger
ska Försvarsmakten och Försvarets materielverk, var och en
inom sitt område, i varje särskilt fall samråda med
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Underrättelse om brott

22 § Har någon dömts för brott mot lagen (2010:1011) om
brandfarliga och explosiva varor eller föreskrifter som har
meddelats med stöd av lagen ska den domstol som prövat målet
skicka en kopia av domen till Myndigheten för samhällsskydd
och beredskap och till den kommun där brottet begicks.

Marknadskontroll

23 §/Upphör att gälla U:2016-06-01/ Myndigheten för samhällsskydd och beredskap är i fråga
om brandfarliga och explosiva varor samt sådana produkter som
används för hanteringen av brandfarliga och explosiva varor
för vilka myndigheten har utfärdat föreskrifter
marknadskontrollmyndighet enligt artikel 19, 24.2, 26, 27.2, 28 och 29 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och
marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och
upphävande av förordning (EEG) nr 339/93.

23 §/Träder i kraft I:2016-06-01/ Myndigheten för samhällsskydd och beredskap är i fråga om brandfarliga och explosiva varor samt sådana produkter som används för hanteringen av brandfarliga och explosiva varor för vilka myndigheten har utfärdat föreskrifter marknadskontrollmyndighet enligt artikel 19, 24.2, 26, 27.2 och 29 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93. Förordning (2016:380).

24 §/Upphör att gälla U:2016-06-01/ Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska i
enlighet med förordning 765/2008 och i fråga om brandfarliga
och explosiva varor
1. informera allmänheten om myndighetens verksamhet enligt
artikel 17.2,
2. inrätta förfaranden enligt artikel 18.2,
3. utarbeta program för marknadskontroll, skicka
underrättelser om programmen och göra dessa tillgängliga för
allmänheten enligt artikel 18.5,
4. utföra de uppgifter som följer av artiklarna 20-22 och 23.2, och
5. samarbeta med andra i enlighet med artikel 24.4.

24 §/Träder i kraft I:2016-06-01/ Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska i enlighet med förordning 765/2008 och i fråga om brandfarliga och explosiva varor
1. inrätta förfaranden enligt artikel 18.2,
2. utföra de uppgifter som följer av artiklarna 20-22 och 23.2, och
3. samarbeta med andra i enlighet med artikel 24.4. Förordning (2016:380).

24 a §/Träder i kraft I:2016-06-01/ Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska meddela Europeiska kommissionen och andra medlemsstater om
1. explosiva varor som inte uppfyller gällande krav, om myndigheten anser att den bristande överensstämmelsen inte bara gäller i Sverige,
2. egna vidtagna åtgärder med en explosiv vara när andra medlemsstater meddelat myndigheten att varan inte uppfyller gällande krav och lämna de kompletterande uppgifter som myndigheten har tillgång till, eller
3. explosiva varor som bedöms utgöra en risk, trots att de uppfyller gällande krav.

Ett meddelande enligt 1 eller 3 ska innehålla all tillgänglig information. Förordning (2016:380).

24 b §/Träder i kraft I:2016-06-01/ När det behövs ska Myndigheten för samhällsskydd och beredskap för Sveriges räkning invända mot ett beslut som en marknadskontrollmyndighet i en annan medlemsstat i Europeiska unionen har fattat om explosiva varor. Europeiska kommissionen, andra medlemsstater och regeringen ska skyndsamt informeras om invändningen och skälen för den.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska delta i samråd mellan kommissionen och medlemsstaterna, dels när det har rests invändningar mot ett beslut om explosiva varor eller om kommissionen ifrågasätter beslutet, dels när det gäller explosiva varor som bedöms utgöra en risk, trots att de uppfyller gällande krav. Förordning (2016:380).

Bemyndiganden

25 §/Upphör att gälla U:2016-06-01/ Myndigheten för samhällsskydd och beredskap får
meddela föreskrifter om
1. vilka varor som på grund av sina egenskaper eller sin
sammansättning eller av annan orsak ska anses utgöra
brandfarliga eller explosiva varor,
2. klassificering av brandfarliga och explosiva varor,
3. brandfarliga och explosiva varors egenskaper och
utförande,
4. undantag från tillståndskravet i 16 § lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor,
5. undantag från tillämpningen av lagen om brandfarliga
och explosiva varor och föreskrifter som har meddelats
med stöd av lagen i fråga om viss vara eller viss
hantering, överföring eller import,
6. att bestämmelserna om godkännande av explosiva varor
och om godkännande av föreståndare för verksamhet med
explosiva varor även ska vara tillämpliga på en
brandreaktiv vara,
7. de frågor som avses i 36 § 5-13 lagen om brandfarliga
och explosiva varor,
8. att hantering, överföring eller import av en
brandfarlig eller explosiv vara ska vara förbjuden, om
det är av särskild betydelse med hänsyn till brand- eller
explosionsrisken samt konsekvenserna av en brand eller en
explosion,
9. avgifternas storlek enligt lagen om brandfarliga och
explosiva varor när det gäller den egna verksamheten,
10. att varor, som har tillstånd eller godkännande enligt
äldre bestämmelser om brandfarliga och explosiva varor
men som på grund av EU-direktiv ska vara CE-märkta,
istället ska förses med CE-märkning, och
11. undantag från åldergränsen i 7 §, i den utsträckning
det är möjligt med hänsyn till regler som gäller inom
Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES).

När Myndigheten för samhällsskydd och beredskap meddelar
föreskrifter om fyrverkeripjäser som hanteras av
allmänheten ska myndigheten, i den utsträckning det är
möjligt med hänsyn till regler som gäller inom EES,
endast tillåta sådana fyrverkeripjäser som har annat
huvudsakligt syfte än att avge knall. Med
fyrverkeripjäser avses explosiva varor som innehåller
pyrotekniska ämnen, avger ljus- eller ljudeffekter och är
avsedda för nöje. Förordning (2010:1160).

25 §/Träder i kraft I:2016-06-01/ Myndigheten för samhällsskydd och beredskap får meddela föreskrifter om
1. vilka varor som på grund av sina egenskaper eller sin sammansättning eller av annan orsak ska anses utgöra brandfarliga eller explosiva varor,
2. klassificering av brandfarliga och explosiva varor,
3. brandfarliga och explosiva varors egenskaper och utförande,
4. undantag från tillståndskravet i 16 § lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor,
5. undantag från tillämpningen av lagen om brandfarliga och explosiva varor och föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen i fråga om viss vara eller viss hantering, överföring, import eller export,
6. att bestämmelserna om godkännande av explosiva varor och om godkännande av föreståndare för verksamhet med explosiva varor även ska vara tilllämpliga på en brandreaktiv vara,
7. de frågor som avses i 36 § 5-13 lagen om brandfarliga och explosiva varor,
8. att hantering, överföring, import eller export av en brandfarlig eller explosiv vara ska vara förbjuden, om det är av särskild betydelse med hänsyn till brand- eller explosionsrisken och till konsekvenserna av en brand eller en explosion,
9. avgifternas storlek enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor när det gäller den egna verksamheten,
10. att varor, som har tillstånd eller godkännande enligt äldre bestämmelser om brandfarliga och explosiva varor men som på grund av EU-direktiv ska vara CE-märkta, i stället ska förses med CE-märkning, och
11. undantag från åldersgränsen i 7 §, i den utsträckning det är möjligt med hänsyn till regler som gäller inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES).

När Myndigheten för samhällsskydd och beredskap meddelar föreskrifter om fyrverkeripjäser som hanteras av allmänheten ska myndigheten, i den utsträckning det är möjligt med hänsyn till regler som gäller inom EES, endast tillåta sådana fyrverkeripjäser som har annat huvudsakligt syfte än att avge knall. Med fyrverkeripjäser avses explosiva varor som innehåller pyrotekniska ämnen, avger ljus- eller ljudeffekter och är avsedda för nöje. Förordning (2016:380).

26 § Försvarsmakten får, efter samråd med Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap, meddela föreskrifter om
1. hantering av brandfarliga och explosiva varor inom sitt
eget, Försvarets materielverks, Totalförsvarets
forskningsinstituts och Fortifikationsverkets område, och
2. undantag från tillämpningen av lagen (2010:1011) om
brandfarliga och explosiva varor och föreskrifter som
meddelats med stöd av lagen, när det gäller fältmässig
övning, under höjd beredskap och när det finns skäl av
synnerlig betydelse för landets säkerhet.


Övergångsbestämmelser

2010:1075

Denna förordning träder i kraft den 1 september 2010. Genom
förordningen upphävs förordningen (1988:1145) om brandfarliga
och explosiva varor och Sprängämnesinspektionens föreskrifter (SÄIFS 1999:4) om avgifter för inspektionens verksamhet.