Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter

Svensk författningssamling 2009:907
t.o.m. SFS 2016:711
SFS nr: 2009:907
Departement/myndighet: Miljö- och energidepartementet
Utfärdad: 2009-07-16
Ändrad: t.o.m. SFS 2016:711
Ändringsregister: SFSR (Lagrummet)
Källa: Regeringskansliet / Lagrummet.se

1 § Denna förordning gäller domstolarna och de myndigheter
som anges i 22-32 §§.

Förordningen är meddelad med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen. Förordning (2015:229).

Definitioner

2 § I denna förordning avses med

indirekt miljöpåverkan: en negativ eller positiv förändring i
miljön som uppkommer som ett resultat av att någon annan än
myndigheten vidtar en åtgärd som en följd av att myndigheten
har meddelat föreskrifter eller fattat något annat beslut,
gett råd, genomfört utbildning eller lämnat information, och

direkt miljöpåverkan: en negativ eller positiv förändring i
miljön som uppkommer som ett resultat av myndighetens
verksamhet och som inte är indirekt miljöpåverkan.

Skyldighet att ha ett miljöledningssystem

3 § En myndighet som anges i 22-32 §§ ska inom ramen för sitt
ordinarie uppdrag ha ett miljöledningssystem som integrerar
miljöhänsyn i myndighetens verksamhet så att man tar hänsyn
till verksamhetens direkta och indirekta miljöpåverkan på ett
systematiskt sätt.

En myndighet som ska ha ett miljöledningssystem och vars
verksamhet medför en betydande miljöpåverkan bör
1. registrera sig enligt Europaparlamentets och rådets
förordning (EG) nr 1221/2009 av den 25 november 2009 om
frivilligt deltagande för organisationer i gemenskapens
miljölednings- och miljörevisionsordning (Emas) och om
upphävande av förordning (EG) nr 761/2001 och kommissionens
beslut 2001/681/EG och 2006/193/EG, eller
2. certifiera sig enligt standarden ISO 14001.

Om det av 22-32 §§ framgår att myndigheten får ha ett
förenklat miljöledningssystem, är det tillräckligt att
miljöledningssystemet avser verksamhetens direkta
miljöpåverkan. Förordning (2015:229).

Miljöutredning

4 § Miljöledningssystemet ska innebära att den miljöpåverkan
som verksamhetens interna och externa verksamhet kan ge
upphov till är utredd (miljöutredning).

Miljöutredningen ska hållas aktuell genom att den ses över
och uppdateras vid väsentliga förändringar i verksamheten
eller minst vart femte år. Utredningen ska innehålla
uppgifter om de miljökrav i lag och annan författning som rör
verksamheten.

5 § Miljöutredningen ska ligga till grund för
miljöledningssystemets inriktning och utformning.

6 § Om myndigheten har ett förenklat miljöledningssystem men
miljöutredningen visar att verksamheten kan ge upphov till
betydande indirekt miljöpåverkan, ska miljöledningssystemet
omfatta denna indirekta miljöpåverkan.

Miljöpolicy och miljömål

7 § Miljöledningssystemet ska innebära att myndigheten har en
miljöpolicy och fastställda miljömål för verksamheten.

Miljömålen ska vara mätbara i den mån som det är praktiskt
möjligt att mäta målen och hur de uppnåtts.

Miljömålen ska hållas aktuella genom att de ses över och
uppdateras minst vart tredje år.

8 § Miljöpolicyn och miljömålen ska bidra till en hållbar
utveckling och till att nå de nationella miljökvalitetsmålen.

Handlingsplan, ansvarsfördelning och rutiner

9 § Miljöledningssystemet ska innebära att myndigheten har en
handlingsplan för arbetet med att nå miljömålen.

De resurser, tillvägagångssätt och tidsramar som gäller för
arbetet ska framgå av handlingsplanen.

10 § Miljöledningssystemet ska innebära att myndigheten
tydligt anger den ansvarsfördelning som ska gälla i arbetet
med att följa miljöpolicyn och nå miljömålen. Ansvarsfördelningen ska framgå av handlingsplanen.

11 § Miljöledningssystemet ska innebära att myndigheten har
sådana dokumenterade rutiner för styrningen av verksamheten
som
1. säkerställer att miljöpolicyn och gällande miljöregler
följs,
2. bidrar till att minska negativ miljöpåverkan så långt
möjligt, och
3. bidrar till att nå myndighetens miljömål.

12 § Handlingsplanen, ansvarsfördelningen och rutinerna ska
innebära att arbetet med att följa handlingsplanen och nå
miljömålen dokumenteras, redovisas, följs upp och revideras
så att arbetet fortlöpande förbättras.

Miljöanpassad upphandling

13 § Miljöledningssystemet ska innebära att myndigheten
miljöanpassar sina upphandlingar i den mån en sådan
anpassning är möjlig.

Verktyg för miljöanpassningen

14 § Miljöledningssystemet ska innebära att myndigheten genom
information och utbildning fortlöpande utvecklar personalens
kompetens och medvetenhet om miljöhänsyn i det egna arbetet.

15 § Miljöledningssystemet ska innebära att myndigheten så
långt det är möjligt använder en energieffektiv
informationsteknik som verktyg för att miljöanpassa sin
verksamhet. Myndigheten ska i samma syfte även utarbeta en
mötes- och resepolicy.

16 § Har upphävts genom förordning (2015:229).

Årlig uppföljning

17 § Miljöledningssystemet ska innebära att myndigheten
årligen genomför interna miljörevisioner för att kontrollera
att myndigheten följer gällande miljöregler och andra
styrande dokument för myndighetens miljöledning och
miljöarbete.

18 § Myndigheten ska årligen göra en genomgång av
miljöledningssystemet och följa upp resultatet av arbetet så
att
1. det framgår hur väl myndigheten har lyckats med att följa
miljöpolicyn och nå miljömålen, och
2. det finns underlag för beslut om det framtida
miljöledningsarbetet.

19 § För uppföljningen enligt 18 § ska myndigheten
1. utföra den kontroll och göra de mätningar av verksamhetens
miljöpåverkan som behövs,
2. utvärdera hur handlingsplanen enligt 9 § har fungerat, och
3. utvärdera hur gällande miljöregler har följts.

Redovisning

20 § En myndighet som ska ha ett miljöledningssystem ska
årligen redovisa miljöledningsarbetet enligt formuläret i
bilagan.

Redovisningen ska vara undertecknad av myndighetens chef och
i samband med myndighetens årsredovisning ges in till det
departement i Regeringskansliet som myndigheten hör till och
till Naturvårdsverket. Förordning (2015:229).

20 a § Domstolarna ska redovisa svar i de delar av bilagan
som rör energieffektiva inköp enligt förordningen (2014:480) om myndigheters inköp av energieffektiva varor, tjänster och
byggnader. Förordning (2015:229).

20 b § Naturvårdsverket ska senast den 15 april varje år till
regeringen lämna en sammanfattning av myndigheternas årliga
redovisningar enligt 20 §. Förordning (2015:229).

Att inrätta ett miljöledningssystem för första gången

21 § En myndighet som inrättar ett miljöledningssystem för
första gången ska inom åtta månader från det att myndigheten
enligt denna förordning blev skyldig att ha ett
miljöledningssystem
1. ha en projektplan för inrättandet som innehåller en
tidsplan för inrättandet samt uppgifter om hur inrättandet är
avsett att organiseras och vilka som är ansvariga för det
arbetet, och
2. redovisa en miljöutredning enligt 4 §, den miljöpolicy och
de miljömål som avses i 7 §, den handlingsplan som avses i 9 § samt hur miljöledningssystemet är avsett att integreras i den
ordinarie verksamheten.

Redovisningen enligt första stycket 2 ska ges in till det
departement i Regeringskansliet som myndigheten hör till och
till Naturvårdsverket.

Myndigheter som ska ha miljöledningssystem

22 § I fråga om myndigheter som hör till
Arbetsmarknadsdepartementet ska ett miljöledningssystem
enligt 3 § finnas hos
1. Arbetsdomstolen,
2. Arbetsförmedlingen,
3. Arbetsmiljöverket,
4. Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk
utvärdering, och
5. Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige.

De myndigheter som anges i första stycket 4 och 5 får ha ett
förenklat miljöledningssystem. Förordning (2015:229).

23 § I fråga om myndigheter som hör till Finansdepartementet ska ett miljöledningssystem enligt 3 § finnas hos
1. Allmänna reklamationsnämnden,
2. Arbetsgivarverket,
3. Ekonomistyrningsverket,
4. Finansinspektionen,
5. Fortifikationsverket,
6. Kammarkollegiet,
7. Konjunkturinstitutet,
8. Konsumentverket,
9. Kronofogdemyndigheten,
10. Lotteriinspektionen,
11. länsstyrelserna,
12. Riksgäldskontoret,
13. Skatteverket,
14. Statens fastighetsverk,
15. Statens servicecenter,
16. Statens tjänstepensionsverk,
17. Statistiska centralbyrån,
18. Statskontoret,
19. Tullverket, och
20. Upphandlingsmyndigheten.

De myndigheter som anges i första stycket 1, 4, 10 och 12 får ha ett förenklat miljöledningssystem. Förordning (2016:711).

24 § I fråga om myndigheter som hör till
Försvarsdepartementet ska ett miljöledningssystem enligt 3 § finnas hos
1. Försvarets materielverk,
2. Försvarets radioanstalt,
3. Totalförsvarets forskningsinstitut, och
4. Totalförsvarets rekryteringsmyndighet. Förordning (2015:229).

25 § I fråga om myndigheter som hör till
Justitiedepartementet ska ett miljöledningssystem enligt 3 § finnas hos
1. Brottsförebyggande rådet,
2. Brottsoffermyndigheten,
3. Datainspektionen,
4. Domstolsverket,
5. Ekobrottsmyndigheten,
6. Justitiekanslern,
7. Kriminalvården,
8. Kustbevakningen,
9. Migrationsverket,
10. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap,
11. Polismyndigheten,
12. Revisorsnämnden,
13. Rättsmedicinalverket,
14. Statens haverikommission,
15. Säkerhetspolisen, och
16. Åklagarmyndigheten.

De myndigheter som anges i första stycket 1-3, 6, 12 och 14 får ha ett förenklat miljöledningssystem. Förordning (2015:229).

26 § I fråga om myndigheter som hör till Kulturdepartementet
ska ett miljöledningssystem enligt 3 § finnas hos
1. Diskrimineringsombudsmannen,
2. Institutet för språk och folkminnen,
3. Konstnärsnämnden,
4. Livrustkammaren, Skoklosters slott med stiftelsen
Hallwylska Museet,
5. Moderna museet,
6. Myndigheten för press, radio och tv,
7. Myndigheten för tillgängliga medier,
8. Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemarsudde,
9. Naturhistoriska riksmuseet,
10. Riksantikvarieämbetet,
11. Riksarkivet,
12. Riksutställningar,
13. Sametinget,
14. Statens centrum för arkitektur och design,
15. Statens försvarshistoriska museer,
16. Statens historiska museer,
17. Statens konstråd,
18. Statens kulturråd,
19. Statens maritima museer,
20. Statens medieråd,
21. Statens museer för världskultur,
22. Statens musikverk, och
23. Valmyndigheten.

De myndigheter som anges i första stycket 2, 3, 7, 11, 17, 18, 20 och 23 får ha ett förenklat miljöledningssystem. Förordning (2015:621).

27 § Har upphävts genom förordning (2015:229).

28 § I fråga om myndigheter som hör till Miljö- och
energidepartementet ska ett miljöledningssystem enligt 3 § finnas hos
1. Affärsverket svenska kraftnät,
2. Elsäkerhetsverket,
3. Energimarknadsinspektionen,
4. Forskningsrådet för miljö, areella näringar och
samhällsbyggande,
5. Havs- och vattenmyndigheten,
6. Kemikalieinspektionen,
7. Naturvårdsverket,
8. Statens energimyndighet,
9. Statens geotekniska institut,
10. Strålsäkerhetsmyndigheten, och
11. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut.

Elsäkerhetsverket får ha ett förenklat miljöledningssystem. Förordning (2015:696).

29 § I fråga om myndigheter som hör till Näringsdepartementet
ska ett miljöledningssystem enligt 3 § finnas hos
1. Bolagsverket,
2. Boverket,
3. Konkurrensverket,
4. Lantmäteriet,
5. Livsmedelsverket,
6. Luftfartsverket,
7. Myndigheten för tillväxtpolitiska utredningar och
analyser,
8. Patent- och registreringsverket,
9. Post- och telestyrelsen,
10. Sjöfartsverket,
11. Skogsstyrelsen,
12. Statens jordbruksverk,
13. Statens veterinärmedicinska anstalt,
14. Statens väg- och transportforskningsinstitut,
15. Sveriges geologiska undersökning,
16. Sveriges lantbruksuniversitet,
17. Tillväxtverket,
18. Trafikanalys,
19. Trafikverket,
20. Transportstyrelsen, och
21. Verket för innovationssystem (Vinnova). Förordning (2015:229).

30 § I fråga om myndigheter som hör till Socialdepartementet ska ett miljöledningssystem enligt 3 § finnas hos
1. Barnombudsmannen,
2. E-hälsomyndigheten,
3. Folkhälsomyndigheten,
4. Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd,
5. Försäkringskassan,
6. Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd,
7. Inspektionen för vård och omsorg,
8. Läkemedelsverket,
9. Myndigheten för delaktighet,
10. Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd,
11. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys,
12. Pensionsmyndigheten,
13. Socialstyrelsen,
14. Statens beredning för medicinsk och social utvärdering,
15. Statens institutionsstyrelse, och
16. Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket.

De myndigheter som anges i första stycket 1, 2, 4, 6, 9, 10 och 14 får ha ett förenklat miljöledningssystem. Förordning (2016:711).

31 § I fråga om myndigheter som hör till
Utbildningsdepartementet ska ett miljöledningssystem enligt 3 § finnas hos
1. Blekinge tekniska högskola,
2. Centrala studiestödsnämnden,
3. Försvarshögskolan,
4. Gymnastik- och idrottshögskolan,
5. Göteborgs universitet,
6. Högskolan Dalarna,
7. Högskolan i Borås,
8. Högskolan i Gävle,
9. Högskolan i Halmstad,
10. Högskolan i Skövde,
11. Högskolan Kristianstad,
12. Högskolan Väst,
13. Institutet för rymdfysik,
14. Karlstads universitet,
15. Karolinska institutet,
16. Konstfack,
17. Kungl. biblioteket,
18. Kungl. Konsthögskolan,
19. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm,
20. Kungl. Tekniska högskolan,
21. Linköpings universitet,
22. Linnéuniversitetet,
23. Luleå tekniska universitet,
24. Lunds universitet,
25. Malmö högskola,
26. Mittuniversitetet,
27. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor,
28. Myndigheten för yrkeshögskolan,
29. Mälardalens högskola,
30. Polarforskningssekretariatet,
31. Rymdstyrelsen,
32. Sameskolstyrelsen,
33. Specialpedagogiska skolmyndigheten,
34. Statens skolinspektion,
35. Statens skolverk,
36. Stockholms konstnärliga högskola,
37. Stockholms universitet,
38. Södertörns högskola,
39. Umeå universitet,
40. Universitets- och högskolerådet,
41. Universitetskanslersämbetet,
42. Uppsala universitet,
43. Vetenskapsrådet,
44. Örebro universitet, och
45. Överklagandenämnden för studiestöd.

De myndigheter som anges i första stycket 4, 19, 28, 32, 36, 43 och 45 får ha ett förenklat miljöledningssystem. Förordning (2014:80).

32 § I fråga om myndigheter som hör till Utrikesdepartementet
ska ett miljöledningssystem enligt 3 § finnas hos
1. Exportkreditnämnden,
2. Folke Bernadotteakademien,
3. Inspektionen för strategiska produkter,
4. Kommerskollegium,
5. Nordiska Afrikainstitutet,
6. Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll,
7. Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete, och
8. Svenska institutet.

De myndigheter som anges i första stycket 2, 3 och 5 får ha
ett förenklat miljöledningssystem. Förordning (2014:80).


Övergångsbestämmelser

2009:907
1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2010.
2. Om en statlig myndighet genom ett särskilt beslut före den 1 januari 2010 har fått i uppdrag av regeringen att införa
eller ha ett miljöledningssystem eller att följa riktlinjer
för redovisning av arbete med miljöledning, ska myndigheten
anses ha fullföljt uppdraget genom att följa bestämmelserna i
denna förordning.


Bilaga 1 Har upphävts genom förordning (2014:80).

Bilaga

FORMULÄR FÖR REDOVISNING AV MILJÖLEDNINGSARBETE

Del 1 Miljöledningssystemet
1. Är myndigheten miljöcertifierad?

_ Ja ISO14001 _ Ja Emas _ Nej
2. Hur lyder myndighetens miljöpolicy?
3. När har myndigheten senast uppdaterat sin
miljöutredning?
4. Vilka av myndighetens aktiviteter har en
betydande direkt eller indirekt påverkan på miljön?
5. Vilka mål har myndigheten upprättat för de aktiviteter som
har betydande påverkan på miljön?
6. Vilka åtgärder har myndigheten vidtagit för att nå dessa
mål?
7. Redovisa hur väl målen har uppfyllts.
8. Vilka åtgärder har myndigheten vidtagit för att ge de
anställda den kunskap de behöver för att ta miljöhänsyn i
arbetet?
9. På vilket sätt har myndigheten använt informationsteknik i
syfte att minska sin energianvändning (t.ex. it-system för
att styra och reglera belysning, värme, ventilation,
energieffektivisering i utrustning m.m.)?
10. På vilket sätt har myndigheten använt informationsteknik
i syfte att minska antalet tjänsteresor (t.ex. telefon, webb,
videomöten)?

Del 2 Uppföljning av miljöledningsarbetets effekter
1. Tjänsteresor och övriga transporter

1.1 Utsläpp av koldioxid i kilogram, totalt och per
årsarbetskraft, från

a) flygresor under 50 mil,
b) bilresor som görs i tjänsten (inkluderar egen bil,
tjänstebil, hyrbil, leasad bil, taxi),
c) tågresor,
d) bussresor, och

e) maskiner och övriga fordon som används i
myndighetsverksamheten.

1.2 Sammanlagda utsläpp av koldioxid i kilogram, totalt och
per årsarbetskraft, enligt 1.1 a-e.

1.3 Utsläpp av koldioxid i kilogram för flygresor över 50 mil, totalt och per årsarbetskraft.

1.4 Beskrivning av insamlat resultat:

a) Beskriv vad som har påverkat resultatet i positiv eller
negativ riktning, t.ex. organisationsförändringar, trender,
nya uppdrag.

b) Beskriv eventuella problem och luckor i materialet samt
hur och när myndigheten planerar att åtgärda dessa.

1.5 Hur är uppgifterna framtagna (om detta skiljer sig mellan
uppföljningsmåtten, ange vad som gäller för respektive
mått)?

_ Eget uppföljningssystem

_ Leverantörsuppgifter

_ Uppskattning (förklara på vilket sätt)

1.6 Uppföljningsmåtten i svaren på frågorna är baserade på:

_ Schablonlista som Naturvårdsverket tillhandahåller

_ Uppgifter som tagits fram på annat sätt, nämligen:
2. Energianvändning

2.1 Årlig energianvändning i kilowattimmar totalt, per
årsarbetskraft och per kvadratmeter total användbar golvarea
uppdelat på

a) verksamhetselektricitet, och

b) övrig energianvändning

2.2 Är värmeförbrukningen normalårskorrigerad?

_ Ja _ Nej _ Delvis

2.3 Andel förnybar energi av den totala energianvändningen (anges i procent).

2.4 Har krav ställts på produktionsspecificerad förnybar el i
myndighetens elavtal?

_ Ja _ Nej _ Delvis

2.5 Har energianvändningen minskat som ett resultat av
samverkan med myndighetens fastighetsägare?

_ Ja _ Nej

Om ja, beskriv vilka åtgärder som genomförts som ett resultat
av samarbetet.

2.6 Beskrivning av insamlat resultat:

a) Beskriv vad som har påverkat resultatet i positiv eller
negativ riktning, t.ex. organisationsförändringar, trender,
nya uppdrag.

b) Beskriv eventuella problem och luckor i materialet samt
hur och när myndigheten planerar att åtgärda dessa.

2.7 Hur är uppgifterna framtagna (om detta skiljer sig mellan
uppföljningsmåtten, ange vad som gäller för respektive
mått)?

_ Eget uppföljningssystem

_ Leverantörsuppgifter

_ Uppskattning (förklara på vilket sätt)
3. Miljökrav i upphandling

3.1 Andel upphandlingar och avrop där miljökrav ställts av
det totala antalet upphandlingar och avrop (anges i
procent).

3.2 Antal upphandlingar över tröskelvärdet där energikrav
enligt förordningen (2014:480) om statliga myndigheters inköp
av energieffektiva varor, tjänster och byggnader har
ställts.

Om krav enligt förordningen om statliga myndigheters inköp av
energieffektiva varor, tjänster och byggnader inte har
ställts vid upphandlingar över tröskelvärdet, ange skälen för
det:

_ Kostnadseffektivitet

_ Ekonomisk genomförbarhet

_ Hållbarhet i vidare bemärkelse

_ Teknisk lämplighet

_ Tillräcklig konkurrens

_ Annat, nämligen:

3.3 Har myndigheten ställt energikrav vid nytecknande av
hyresavtal eller inköp av byggnader?

_ Ja _ Nej

Om nej, ange skälen för det:

_ Kostnadseffektivitet

_ Ekonomisk genomförbarhet

_ Hållbarhet i vidare bemärkelse

_ Teknisk lämplighet

_ Tillräcklig konkurrens

_ Har inte tecknat nytt hyresavtal eller köpt byggnad sedan
förordning (2014:480) om statliga myndigheters inköp av
energieffektiva varor, tjänster och byggnader infördes

_ Annat, nämligen:

3.4 Ekonomiskt värde av registrerade upphandlingar och avrop
med miljökrav av det totala värdet av upphandlingar och avrop
per år.

3.5 Beskrivning av insamlat resultat:

a) Beskriv vad som har påverkat resultatet i positiv eller
negativ riktning, t.ex. organisationsförändringar, trender,
nya uppdrag.

b) Beskriv eventuella problem och luckor i materialet samt
hur och när myndigheten planerar att åtgärda dessa.

3.6 Hur är uppgifterna framtagna (om detta skiljer sig mellan
uppföljningsmåtten, ange vad som gäller för respektive
mått)?

_ Eget uppföljningssystem

_ Leverantörsuppgifter

_ Uppskattning (förklara på vilket sätt) Förordning (2015:229).