Förordning (2009:130) om yrkeshögskolan

Svensk författningssamling 2009:130
t.o.m. SFS 2016:155
SFS nr: 2009:130
Departement/myndighet: Utbildningsdepartementet
Utfärdad: 2009-03-05
Ändrad: t.o.m. SFS 2016:155
Ändringsregister: SFSR (Lagrummet)
Källa: Regeringskansliet / Lagrummet.se


1 kap. Utbildningar inom yrkeshögskolan

Inledande bestämmelser

1 § Den som enligt 4 § lagen (2009:128) om yrkeshögskolan får
vara utbildningsanordnare får ansöka om att en utbildning ska
ingå i yrkeshögskolan.

Ansökan

2 § Ansökan om att en utbildning ska ingå i yrkeshögskolan
och om att utbildningsanordnaren får ta ut studerandeavgifter
för utbildningen ska ges in till Myndigheten för
yrkeshögskolan.

Myndigheten får meddela föreskrifter om ansökan.

Förutsättningar

3 §/Upphör att gälla U:2016-04-15/ För att en utbildning ska få ingå i yrkeshögskolan
krävs det utöver vad som anges i 3, 5 och 6 §§ lagen (2009:128) om yrkeshögskolan att
1. utbildningen

a) svarar mot behov av kvalificerad arbetskraft i
arbetslivet som inte tillgodoses genom en utbildning
enligt högskolelagen (1992:1434) eller en utbildning som
kan leda fram till en examen enligt lagen (1993:792) om
tillstånd att utfärda vissa examina, eller

b) medverkar till att utveckla eller bevara kvalificerat
yrkeskunnande inom ett smalt yrkesområde som är av
betydelse för individen och samhället,
2. utbildningen har en från samhällssynpunkt lämplig
regional placering, och
3. utbildningsanordnaren har förutsättningar att följa de
föreskrifter som gäller för utbildningen enligt 2-4 kap. Förordning (2010:1144).

3 §/Träder i kraft I:2016-04-15/ För att en utbildning ska få ingå i yrkeshögskolan krävs det utöver vad som anges i 3, 5 och 6 §§ lagen (2009:128) om yrkeshögskolan att
1. utbildningen

a) svarar mot behov av kvalificerad arbetskraft i arbetslivet som inte tillgodoses genom en utbildning enligt högskolelagen (1992:1434) eller en utbildning som kan leda fram till en examen enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina, eller

b) medverkar till att utveckla eller bevara kvalificerat yrkeskunnande inom ett smalt yrkesområde som är av betydelse för individen och samhället, och
2. utbildningsanordnaren har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för utbildningen enligt lagen om yrkeshögskolan och 2-4 kap. denna förordning. Förordning (2016:155).

Beslut

4 § Myndigheten för yrkeshögskolan beslutar om en utbildning
ska ingå i yrkeshögskolan. Beslutet ska avse en viss tid. Myndigheten beslutar också om utbildningsanordnaren får ta ut
studerandeavgifter för utbildningen enligt 9 § tredje stycket
lagen (2009:128) om yrkeshögskolan.

5 § Beslut om att en utbildning ska ingå i yrkeshögskolan ska
innehålla uppgifter om
1. den tid beslutet avser,
2. högsta antal årsplatser,
3. utbildningens lokalisering, och
4. huruvida studerandeavgifter får tas ut.

Till beslutet ska en utbildningsplan för utbildningen enligt 2 kap. 7 § bifogas.

6 § Regeringen beslutar särskilt om det sammanlagda antalet
årsplatser för de utbildningar inom yrkeshögskolan för vilka
statsbidrag eller särskilda medel enligt 5 kap. inte lämnas.

Återkallande

7 § Myndigheten för yrkeshögskolan får återkalla ett beslut
om att en utbildning ska ingå i yrkeshögskolan, om
utbildningen inte längre uppfyller kraven eller
utbildningsanordnaren eller någon annan som medverkar i
anordnandet inte iakttar sina skyldigheter enligt denna
förordning.

Innan myndigheten fattar ett beslut enligt första stycket,
ska den ansvariga utbildningsanordnaren ha fått tillfälle att
avhjälpa bristerna.


2 kap. Utbildningen

Utbildningens mål

1 § I 6 § lagen (2009:128) om yrkeshögskolan anges de
allmänna målen för utbildningen och vad som ska karakterisera
den.

Därutöver gäller de särskilda mål och krav som enligt 7 § första stycket 8 ska gälla för en examen. Förordning (2014:1098).

Utbildningens uppläggning

2 § Utbildningen ska ge teoretisk förankring inom
yrkesområdet och väsentligen genomföras i samarbete med de
delar av arbetslivet som berörs av utbildningen.

Ansvarig utbildningsanordnare

3 §/Upphör att gälla U:2016-04-15/ För varje utbildning ska det finnas en ansvarig
utbildningsanordnare som ansvarar för att utbildningen
genomförs enligt lagen (2009:128) om yrkeshögskolan och
enligt denna förordning.

Den ansvariga utbildningsanordnaren ska se till att det finns
vägledning om studiealternativ, antagning och tillträde samt
yrkesvägledning. Utbildningsanordnaren ska också se till att
de studerande som behöver särskilt pedagogiskt stöd i
utbildningen får sådant stöd. Förordning (2014:1098).

3 §/Träder i kraft I:2016-04-15/ För varje utbildning ska det finnas en ansvarig utbildningsanordnare som ansvarar för att utbildningen genomförs enligt lagen (2009:128) om yrkeshögskolan och enligt denna och andra förordningar.

Den ansvariga utbildningsanordnaren ska se till att
1. det finns platser för lärande i arbete på en arbetsplats och att dessa uppfyller de krav som finns för utbildningen, om sådant lärande ingår i utbildningen,
2. det finns vägledning om studiealternativ, antagning och tillträde samt yrkesvägledning, och
3. de studerande som behöver särskilt pedagogiskt stöd i utbildningen får sådant stöd. Förordning (2016:155).

Omfattning

4 § Utbildningens omfattning ska anges enligt ett
poängsystem, där fem poäng motsvarar heltidsstudier under en
vecka. En poäng benämns yrkeshögskolepoäng.

5 § Utbildningen ska omfatta minst 100 yrkeshögskolepoäng.

6 § Utbildningen ska bedrivas i form av en eller flera
kurser.

6 a § Undervisningen får bedrivas på engelska, om det är
befogat utifrån arbetsmarknadens behov. Det allmännas särskilda
ansvar enligt språklagen (2009:600) för att svenskan används
och utvecklas ska beaktas. Förordning (2011:110).

Utbildningsplan

7 §/Upphör att gälla U:2016-04-15/ För varje utbildning ska det finnas en utbildningsplan. Av
planen ska följande framgå:
1. den ansvariga utbildningsanordnaren och övriga
utbildningsanordnare,
2. utbildningens mål och inriktning samt de kurser som ingår i
utbildningen,
3. om undervisningen helt eller delvis bedrivs på engelska,
4. utbildningens omfattning, huvudsakliga uppläggning och
organisation,
5. antalet timmar lärar- eller handledarledd verksamhet som
utbildningen omfattar,
6. de krav på särskilda förkunskaper som ställs upp enligt 3 kap. 3 §,
7. de grunder som ska användas vid urval bland behöriga sökande
till utbildningen,
8. de särskilda mål och krav som ska gälla för en examen om
utbildningen kan få avslutas med en sådan, och
9. hur utbildningen ska kvalitetssäkras.

Myndigheten för yrkeshögskolan får meddela föreskrifter om
utbildningsplanen. Förordning (2011:110).

7 §/Träder i kraft I:2016-04-15/ För varje utbildning ska det finnas en utbildningsplan. Av planen ska följande framgå:
1. den ansvariga utbildningsanordnaren och, i förekommande fall, övriga utbildningsanordnare,
2. utbildningens mål och inriktning samt den eller de kurser som ingår i utbildningen,
3. om undervisningen helt eller delvis bedrivs på engelska,
4. utbildningens omfattning, huvudsakliga uppläggning och organisation,
5. omfattningen av lärande i arbete på en arbetsplats om sådant lärande ingår i utbildningen,
6. antalet timmar lärar- eller handledarledd verksamhet som utbildningen omfattar,
7. de krav på särskilda förkunskaper som ställs upp enligt 3 kap. 3 §,
8. de grunder som ska användas vid urval bland behöriga sökande till utbildningen,
9. de särskilda mål och krav som ska gälla för en examen om utbildningen kan få avslutas med en sådan, och
10. hur utbildningen ska kvalitetssäkras.

Myndigheten för yrkeshögskolan får meddela föreskrifter om utbildningsplanen. Förordning (2016:155).

8 § För utbildningar med inriktning som kräver nationellt
likvärdigt innehåll får Myndigheten för yrkeshögskolan meddela
föreskrifter om vilka kunskaper, färdigheter och kompetenser
som alla studerande ska ha uppnått vid utbildningens slut. Det
ska vara fråga om en utbildning som
1. det ställs vissa krav på i lag eller förordning,
2. leder till ett yrke eller en funktion där det ställs vissa
krav på utbildningens examen för att legitimation för yrket
eller funktionen ska kunna utfärdas eller där det ställs andra
krav på utbildningen för behörighet, godkännande eller
certifiering för yrket eller funktionen,
3. leder till ett yrke som har en samhällsviktig funktion,
eller
4. av säkerhetsskäl måste ha ett nationellt likvärdigt
innehåll.

Myndigheten får även meddela föreskrifter om andra utbildningar
med inriktning som kräver nationellt likvärdigt innehåll än
sådana som anges i första stycket.

Innan myndigheten meddelar föreskrifterna ska den höra
företrädare för berörda myndigheter och organisationer. Förordning (2012:643).

Kursplan

9 § För varje kurs ska det finnas en kursplan. Av kursplanen
ska följande framgå:
1. kursens benämning,
2. det antal yrkeshögskolepoäng som kursen omfattar,
3. målen för kursen,
4. kursens huvudsakliga innehåll,
5. om kursen helt eller delvis ges på engelska, och
6. de principer för betygssättning och former för
kunskapskontroll som ska tillämpas.

Myndigheten för yrkeshögskolan får meddela föreskrifter om
kursplanen. När det gäller utbildningar som avses i 8 § får
dessa föreskrifter även avse kursens specifika innehåll. Förordning (2012:643).

Betyg

10 § Betyg ska sättas på en genomförd kurs.

11 § Som betyg ska något av uttrycken Icke godkänt, Godkänt
och Väl godkänt användas.

Tillgodoräknande

12 § En studerande ska för en del av utbildningen kunna få
tillgodoräkna sig annan genomgången utbildning, om de
kunskaper, färdigheter och kompetenser som den studerande
åberopar är av sådan beskaffenhet och har en sådan omfattning
att de i huvudsak svarar mot den aktuella utbildningen. En
studerande ska även kunna få tillgodoräkna sig motsvarande
kunskaper, färdigheter och kompetenser som har förvärvats i
yrkesverksamhet eller på annat sätt.

Examen

13 §/Upphör att gälla U:2016-02-01/ En utbildning får avslutas med en yrkeshögskoleexamen, om
1. den studerande har fullgjort vad som krävs för att få
lägst betyget Godkänt på alla kurser som ingår i
utbildningen, och
2. utbildningen omfattar minst 200 yrkeshögskolepoäng.

13 §/Träder i kraft I:2016-02-01/ En utbildning får avslutas med en yrkeshögskoleexamen,
om
1. den studerande har fullgjort vad som krävs för att få
lägst betyget Godkänt på alla kurser som ingår i
utbildningen,
2. den studerande uppfyller följande krav på kunskaper: specialiserade kunskaper inom ett arbets- eller studieområde,
kunskaper om och överblick över områden gränsande till det
egna arbets- eller studieområdet, samt kunskaper om
arbetsprocesser och kvalitetskriterier inom ett arbets- eller
studieområde,
3. den studerande uppfyller följande krav på färdigheter: kan
planera, utföra samt identifiera resurser för att utföra
specialiserade arbetsuppgifter, kan lösa sammansatta problem
inom ett arbets- eller studieområde, samt kommunicera
åtaganden och lösningar inom ett arbets- eller studieområde
på minst ett främmande språk,
4. den studerande uppfyller följande krav på kompetenser: kan självständigt behandla innehåll i ett arbets- eller
studieområde som leder till vidare lärande och professionell
utveckling, kan övervaka arbets- eller studieverksamhet samt
slutföra förelagda projekt,
5. utbildningen omfattar minst 200 yrkeshögskolepoäng, och
6. den studerande inom ramen för kursfordringarna har
fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete). Förordning (2015:939).

14 §/Upphör att gälla U:2016-02-01/ En utbildning får avslutas med en kvalificerad
yrkeshögskoleexamen, om
1. den studerande har fullgjort vad som krävs för att få
lägst betyget Godkänt på alla kurser som ingår i
utbildningen,
2. utbildningen omfattar minst 400 yrkeshögskolepoäng,
3. minst en fjärdedel av utbildningstiden består av lärande i
arbete på en arbetsplats, och
4. den studerande inom ramen för kursfordringarna har
fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete).

14 §/Träder i kraft I:2016-02-01/ En utbildning får avslutas med en kvalificerad
yrkeshögskoleexamen, om
1. den studerande har fullgjort vad som krävs för att få
lägst betyget Godkänt på alla kurser som ingår i
utbildningen,
2. den studerande uppfyller följande krav på kunskaper: avancerade kunskaper inom ett arbets- eller studieområde,
insikt i områdets etablerade metoder för kunskapsutveckling,
djup kunskap inom någon del av området samt orientering i
områdets aktuella forsknings och utvecklingsfrågor,
3. den studerande uppfyller följande krav på färdigheter: kan
identifiera, formulera, analysera, lösa problem och utföra
komplexa uppgifter samt kan kommunicera åtaganden och
lösningar inom arbets- eller studieområdet i såväl nationella
som internationella sammanhang,
4. den studerande uppfyller följande krav på kompetenser: kan
värdera information och metoder inom arbets- eller
studieområdet med hänsyn till relevanta sociala, etiska och
vetenskapliga aspekter, kan tillämpa specialiserad kunskap
för utveckling inom arbets- eller studieområdet samt ta
ansvar för ledning av individers och gruppers utveckling i
arbetet,
5. utbildningen omfattar minst 400 yrkeshögskolepoäng,
6. minst en fjärdedel av utbildningstiden består av lärande i
arbete på en arbetsplats, och
7. den studerande inom ramen för kursfordringarna har
fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete). Förordning (2015:939).

14 a §/Träder i kraft I:2016-02-01/ Myndigheten för yrkeshögskolan får, utöver vad som
framgår av 8 §, meddela ytterligare föreskrifter om vilka
kunskaper, färdigheter och kompetenser som ska ha uppnåtts
vid utbildningens slut för att utbildningen ska få avslutas
med en yrkeshögskoleexamen enligt 13 § eller en kvalificerad
yrkeshögskoleexamen enligt 14 §. Förordning (2015:939).

Examens- och utbildningsbevis

15 § En studerande som uppfyller kraven för en examen ska på
begäran få ett examensbevis av den ansvariga
utbildningsanordnaren. I beviset ska utbildningens inriktning
anges.

Till examensbeviset ska en beskrivning av utbildningens
innehåll och mål bifogas.

16 § En studerande ska på begäran få ett utbildningsbevis av
den ansvariga utbildningsanordnaren, om den studerande
1. inte har fullgjort vad som krävs för en examen, eller
2. inte begär att få ett examensbevis enligt 15 §.

I beviset ska utbildningens innehåll och de mål som den
studerande har uppnått anges.

Övriga bemyndiganden

17 § Myndigheten för yrkeshögskolan får meddela de ytterligare
föreskrifter som behövs för att säkerställa likvärdighet när
det gäller betyg, examensarbete samt examens- och
utbildningsbevis.

Myndigheten får även meddela föreskrifter om att den ansvariga
utbildningsanordnaren ska lämna uppgifter till myndigheten om
de studerande och deras studieresultat, betyg och examina. Myndigheten får meddela föreskrifter om på vilket sätt och när
uppgifterna ska lämnas. Förordning (2012:643).


3 kap. Tillträde till utbildningen

Behörighet

1 § Behörig att antas till utbildningen är den som
1. avlagt en gymnasieexamen i gymnasieskolan eller inom
kommunal vuxenutbildning,
2. har en svensk eller utländsk utbildning som motsvarar kraven
i 1,
3. är bosatt i Danmark, Finland, Island eller Norge och där är
behörig till motsvarande utbildning, eller
4. genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet
eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar
att tillgodogöra sig utbildningen.

Myndigheten för yrkeshögskolan får meddela föreskrifter om
kraven i första stycket 2. Förordning (2011:110).

2 § Den som har annat modersmål än svenska, danska, färöiska,
isländska eller norska ska ha de kunskaper i svenska som
behövs.

3 §/Upphör att gälla U:2016-04-15/ För behörighet att antas till en utbildning får det
utöver vad som anges i 1 och 2 §§ ställas krav på särskilda
förkunskaper. Sådana krav ska vara nödvändiga för att den
studerande ska kunna tillgodogöra sig utbildningen och får
avse
1. kunskaper från en eller flera kurser i gymnasieskolans
nationella program eller motsvarande kunskaper,
2. yrkeserfarenhet som kan vara av betydelse för
utbildningens speciella inriktning eller det yrkesområde som
utbildningen förbereder för, och
3. andra villkor som betingas av utbildningen eller är av
betydelse för det yrkesområde som utbildningen förbereder
för.

3 §/Träder i kraft I:2016-04-15/ För behörighet att antas till en utbildning får det utöver vad som anges i 1 och 2 §§ ställas krav på särskilda förkunskaper. Sådana krav ska vara nödvändiga för att den studerande ska kunna tillgodogöra sig utbildningen. Kraven får avse kunskaper från en eller flera kurser i gymnasieskolans nationella program eller motsvarande kunskaper.

Om det finns särskilda skäl får kraven på särskilda förkunskaper även avse yrkeserfarenhet och andra kunskaper än sådana som avses i första stycket, om de är av betydelse för utbildningens speciella inriktning eller det yrkesområde som utbildningen förbereder för.

Utöver krav på kunskaper får det även ställas villkor som är en förutsättning för utbildningens speciella inriktning eller det yrkesområde som utbildningen förbereder för. Förordning (2016:155).

3 a §/Träder i kraft I:2016-04-15/ Myndigheten för yrkeshögskolan får meddela föreskrifter om krav på särskilda förkunskaper och villkor när det gäller utbildningar med inriktning som kräver nationellt likvärdigt innehåll. Förordning (2016:155).

4 § Behörig att antas till utbildningen är, trots vad som
anges i 1-3 §§, även den som bedöms kunna tillgodogöra sig
utbildningen och därefter utöva det yrke som utbildningen
förbereder för. Högst 20 procent av årsplatserna i en
utbildning får avsättas för sådana sökande. Förordning (2014:1098).

Urval

5 § Om antalet platser inom en utbildning är mindre än
antalet behöriga sökande enligt 1-4 §§, får ett urval göras. Hänsyn ska då tas till den sökandes möjlighet att
tillgodogöra sig utbildningen.

6 §/Upphör att gälla U:2016-04-15/ Vid urvalet får en eller flera av följande urvalsgrunder
användas: betyg, särskilt prov, tidigare utbildning och
yrkeserfarenhet.

6 §/Träder i kraft I:2016-04-15/ Vid urvalet får en eller flera av följande urvalsgrunder användas: betyg, särskilt prov, tidigare utbildning och yrkeserfarenhet.

Vid i övrigt likvärdiga meriter får urval också göras genom lottning. Förordning (2016:155).

7 §/Träder i kraft I:2016-04-15/ Urvalsgrunden särskilt prov får endast avse kunskaper och färdigheter som är nödvändiga för att den sökande ska kunna tillgodogöra sig utbildningen.

Urvalsgrunden tidigare utbildning ska i första hand avse utbildning på gymnasial nivå. Annan tidigare utbildning får användas som urvalsgrund om det finns särskilda skäl.

Urvalsgrunden yrkeserfarenhet får endast användas om det finns särskilda skäl. Förordning (2016:155).


4 kap. Utbildningens ledning

Ledningsgrupp

1 § Hos den ansvariga utbildningsanordnaren ska det finnas en
ledningsgrupp för utbildningen. Om en utbildningsanordnare är
ansvarig för flera utbildningar, får ledningsgruppen vara
gemensam för dessa.

En ledningsgrupp för utbildningar som är av särskilt värde
för individen och samhället inom ett eller flera smala
yrkesområden får vara gemensam för flera
utbildningsanordnare. Förordning (2013:873).

2 § Ledningsgruppen för utbildningen ska
1. se till att utbildningen genomförs enligt lagen (2009:128) om yrkeshögskolan, denna förordning och föreskrifter som har
meddelats av Myndigheten för yrkeshögskolan samt i enlighet
med beslut av myndigheten,
2. anta sökande till utbildningen,
3. pröva frågor om tillgodoräknande enligt 2 kap. 12 §,
4. utfärda examens- och utbildningsbevis, och
5. svara för att ett systematiskt kvalitetsarbete bedrivs.

3 §/Upphör att gälla U:2016-02-01/ Ledningsgruppen ska bestå av
1. företrädare för de delar av arbetslivet som berörs av
utbildningen,
2. minst en företrädare för de studerande, och
3. den person som avses i 6 §.

Om ledningsgruppen är gemensam för flera
utbildningsanordnare, ska varje sådan person som avses i 6 § ingå i gruppen.

Den eller, om ledningsgruppen är gemensam för flera
utbildningsanordnare, de ansvariga utbildningsanordnarna får
utse ledamöter utöver dem som anges i första och andra
styckena.

Myndigheten för yrkeshögskolan får efter ansökan besluta att
en ledningsgrupp för en eller flera utbildningar som är av
särskilt värde för individen och samhället inom ett eller
flera smala yrkesområden får ha en annan sammansättning än
vad som följer av första-tredje styckena. Förordning (2014:1098).

3 §/Träder i kraft I:2016-02-01/ Ledningsgruppen ska bestå av
1. företrädare för de delar av arbetslivet som berörs av
utbildningen,
2. minst en företrädare för skolväsendet,
3. minst en företrädare för de studerande, och
4. den person som avses i 6 §.

Om ledningsgruppen är gemensam för flera
utbildningsanordnare, ska varje sådan person som avses i 6 § ingå i gruppen.

Den eller, om ledningsgruppen är gemensam för flera
utbildningsanordnare, de ansvariga utbildningsanordnarna får
utse ledamöter utöver dem som anges i första och andra
styckena.

Myndigheten för yrkeshögskolan får efter ansökan besluta att
en ledningsgrupp för en eller flera utbildningar som är av
särskilt värde för individen och samhället inom ett eller
flera smala yrkesområden får ha en annan sammansättning än
vad som följer av första-tredje styckena. Förordning (2015:939).

4 §/Upphör att gälla U:2016-02-01/ Ledningsgruppen för en utbildning som får avslutas med en
kvalificerad yrkeshögskoleexamen ska dessutom bestå av
1. minst en företrädare för skolväsendet, och
2. minst en företrädare för ett universitet eller en högskola
som utsetts av universitetet eller högskolan.

Myndigheten för yrkeshögskolan får efter ansökan besluta om
undantag från kraven i första stycket när det gäller en
utbildning som är av särskilt värde för individen och
samhället inom ett smalt yrkesområde, om sådana företrädare
som anges i första stycket med hänsyn till utbildningens
innehåll och karaktär eller av något annat skäl inte behövs i
ledningsgruppen. Förordning (2013:873).

4 §/Träder i kraft I:2016-02-01/ Ledningsgruppen för en utbildning som får avslutas med en
kvalificerad yrkeshögskoleexamen ska dessutom bestå av minst
en företrädare för ett universitet eller en högskola som
utsetts av universitetet eller högskolan.

Myndigheten för yrkeshögskolan får efter ansökan besluta om
undantag från kravet i första stycket när det gäller en
utbildning som är av särskilt värde för individen och
samhället inom ett smalt yrkesområde, om en sådan företrädare
som anges i första stycket med hänsyn till utbildningens
innehåll och karaktär eller av något annat skäl inte behövs i
ledningsgruppen. Förordning (2015:939).

4 a § Flertalet av ledamöterna i en ledningsgrupp ska vara
företrädare för arbetslivet. Detta är dock inte ett krav när
det gäller en sådan ledningsgrupp som avses i 3 § fjärde
stycket eller 4 § andra stycket. Förordning (2014:1098).

5 § Om en kommun eller ett landsting är ansvarig
utbildningsanordnare, ska den nämnd som fullmäktige utser ge
en ledningsgrupp i uppdrag att under nämnden sköta de
uppgifter som anges i 2 §. Nämnden får helt eller delvis
återkalla uppdraget, om det finns särskilda skäl för det.

Ledningen av det dagliga arbetet

6 § Det ska finnas en av den ansvariga utbildningsanordnaren
utsedd person som leder det dagliga arbetet i verksamheten. Denna person ska särskilt verka för att utbildningen
utvecklas.

Studerandeinflytande

7 § De studerande ska ges möjlighet till insyn i verksamheten
och tillfälle att påverka utbildningens uppläggning och
genomförande.

/Rubriken upphör att gälla U:2016-04-15/

Tillsyn, kvalitetsgranskning, uppföljning och utvärdering

/Rubriken träder i kraft I:2016-04-15/

Tillsyn

8 §/Upphör att gälla U:2016-04-15/ Den ansvariga utbildningsanordnaren är skyldig att
medverka i den tillsyn över och kvalitetsgranskning av
utbildningen som initieras av Myndigheten för yrkeshögskolan. Utbildningsanordnaren är även skyldig att utvärdera
verksamheten och att medverka i den uppföljning och
utvärdering av utbildningen som initieras av myndigheten.

Utbildningsanordnaren ska till myndigheten lämna de uppgifter
som myndigheten begär. Myndigheten får besluta att
uppgifterna ska lämnas till någon annan.

Myndigheten får meddela de ytterligare föreskrifter som
behövs om det uppgiftslämnande som avses i andra stycket. Förordning (2014:1098).

8 §/Träder i kraft I:2016-04-15/ Den ansvariga utbildningsanordnaren är skyldig att medverka i den tillsyn över utbildningen som initieras av Myndigheten för yrkeshögskolan.

Med tillsyn avses i denna förordning en självständig granskning som har till syfte att kontrollera om den verksamhet som granskas uppfyller de krav som följer av lagar och andra föreskrifter. I tillsynen ingår att fatta de beslut om åtgärder som kan behövas för att utbildningsanordnaren ska rätta fel som upptäckts vid granskningen. Förordning (2016:155).

/Rubriken träder i kraft I:2016-04-15/

Kvalitetsgranskning

9 §/Träder i kraft I:2016-04-15/ Utbildningsanordnaren är skyldig att medverka i den kvalitetsgranskning av utbildningen som initieras av Myndigheten för yrkeshögskolan.

Kvaliteten ska granskas utifrån kvalitetskriterier.

Myndigheten får meddela föreskrifter om kvalitetskriterier. Innan myndigheten meddelar sådana föreskrifter ska myndigheten höra företrädare för arbetslivet. Förordning (2016:155).

/Rubriken träder i kraft I:2016-04-15/

Utvärdering och uppföljning

10 §/Träder i kraft I:2016-04-15/ Utbildningsanordnaren är skyldig att utvärdera verksamheten och att medverka i den uppföljning och utvärdering av utbildningen som initieras av Myndigheten för yrkeshögskolan. Förordning (2016:155).

/Rubriken träder i kraft I:2016-04-15/

Utlämnande av uppgifter

11 §/Träder i kraft I:2016-04-15/ Utbildningsanordnaren ska till Myndigheten för yrkeshögskolan lämna de uppgifter som myndigheten begär för myndighetens tillsyn, kvalitetsgranskning, uppföljning och utvärdering. Myndigheten får besluta att uppgifterna ska lämnas till någon annan.

Myndigheten får meddela ytterligare föreskrifter om det uppgiftslämnande som avses i första stycket. Förordning (2016:155).


5 kap. Statlig finansiering

Inledande bestämmelser

1 § Statlig finansiering i form av statsbidrag eller
särskilda medel får lämnas för utbildningar inom
yrkeshögskolan enligt bestämmelserna i lagen (2009:128) om
yrkeshögskolan och i denna förordning.

2 §/Upphör att gälla U:2016-04-15/ För utbildningar inom yrkeshögskolan får statsbidrag
lämnas till kommuner, landsting eller enskilda fysiska eller
juridiska personer och särskilda medel får lämnas till
universitet eller högskolor som har staten som huvudman och
som omfattas av högskolelagen (1992:1434).

Statsbidrag respektive särskilda medel får även lämnas till
dem som anges i första stycket för kostnader för särskilt
pedagogiskt stöd till studerande med funktionsnedsättning i
utbildningarna. Förordning (2014:1098).

2 §/Träder i kraft I:2016-04-15/ För utbildningar inom yrkeshögskolan får statsbidrag lämnas till kommuner, landsting eller enskilda fysiska eller juridiska personer och särskilda medel får lämnas till universitet eller högskolor som har staten som huvudman och som omfattas av högskolelagen (1992:1434).

Statsbidrag respektive särskilda medel får även lämnas till dem som anges i första stycket för kostnader för
1. undervisning i svenska med yrkesinriktning i utbildningarna, och
2. särskilt pedagogiskt stöd till studerande med funktionsnedsättning i utbildningarna. Förordning (2016:155).

3 § Statsbidrag och särskilda medel enligt denna förordning
får lämnas i mån av tillgång på medel. Statsbidrag eller
särskilda medel får inte lämnas för en sådan del av en
utbildning för vilken statsbidrag eller särskilda medel
lämnas på annat sätt.

Beslut om statlig finansiering

4 § Myndigheten för yrkeshögskolan beslutar om statsbidrag
eller särskilda medel efter ansökan av den som enligt 4 § lagen (2009:128) om yrkeshögskolan får anordna en utbildning
inom yrkeshögskolan.

4 a § Har upphävts genom förordning (2014:1098).

5 §/Upphör att gälla U:2016-04-15/ Myndigheten för yrkeshögskolan ska vid sin fördelning av
statsbidrag eller särskilda medel särskilt ta hänsyn till i
vilken grad en utbildning
1. i kvalitativt och kvantitativt hänseende svarar mot
arbetslivets behov av kvalificerad arbetskraft eller
medverkar till att utveckla eller bevara kvalificerat
yrkeskunnande inom ett smalt yrkesområde som är av betydelse
för individen och samhället, och
2. finansieras av arbetslivet.

Myndigheten ska vid sin fördelning av statsbidrag eller
särskilda medel även ta hänsyn till om en utbildning
inbegriper undervisning i svenska med yrkesinriktning. Förordning (2014:1098).

5 §/Träder i kraft I:2016-04-15/ Myndigheten för yrkeshögskolan ska vid sin fördelning av statsbidrag eller särskilda medel särskilt ta hänsyn till i vilken grad en utbildning
1. i kvalitativt och kvantitativt hänseende svarar mot arbetslivets behov av kvalificerad arbetskraft eller medverkar till att utveckla eller bevara kvalificerat yrkeskunnande inom ett smalt yrkesområde som är av betydelse för individen och samhället,
2. finansieras av arbetslivet, och
3. har en utifrån arbetslivets behov lämplig regional eller nationell placering. Förordning (2016:155).

6 § Vid beräkningen av statsbidrag eller särskilda medel ska
Myndigheten för yrkeshögskolan särskilt beakta
1. de faktiska kostnaderna för utbildningen, och
2. hur det samlade ekonomiska ansvaret för en utbildning
delas mellan staten, arbetslivet och andra finansiärer.

7 § Beslut om statsbidrag eller särskilda medel ska innehålla
uppgifter om
1. den ansvariga utbildningsanordnare som avses i 2 kap. 3 §,
2. belopp,
3. utbildningens omfattning och antal årsplatser, och
4. utbildningens lokalisering.

Beslutet ska även innehålla en upplysning om att
utbildningsanordnaren inte får ta ut studerandeavgifter för
utbildningen enligt 9 § tredje stycket lagen (2009:128) om
yrkeshögskolan.

Utbetalning av statlig finansiering

8 § Statsbidrag eller särskilda medel betalas ut av
Myndigheten för yrkeshögskolan till den ansvariga
utbildningsanordnare som avses i 2 kap. 3 §.

Upphörande, återkrav och innehållande av statlig
finansiering

9 § Beslut om statsbidrag eller särskilda medel för en
utbildning ska upphöra att gälla om beslutet att utbildningen
ska ingå i yrkeshögskolan återkallas enligt 1 kap. 7 §.

10 § Den som har tagit emot statsbidrag enligt denna
förordning är återbetalningsskyldig, om någon bestämmelse
eller något villkor som gäller för bidraget i väsentlig mån
har åsidosatts.

Myndigheten för yrkeshögskolan ska besluta att helt eller
delvis kräva tillbaka ett bidrag, om någon är
återbetalningsskyldig enligt första stycket.

11 § Om någon bestämmelse eller något villkor som gäller
för statsbidrag enligt denna förordning i väsentlig mån
har åsidosatts, får Myndigheten för yrkeshögskolan besluta
att bidrag helt eller delvis ska hållas inne från kommande
utbetalningar i väntan på rättelse. Om rättelse inte görs,
får myndigheten besluta att det innehållna beloppet ska
dras av från statsbidraget. Förordning (2010:596).


6 kap. Försäkringar

1 § Myndigheten för yrkeshögskolan ska ansvara för att
personer som är antagna till och genomgår en utbildning inom
yrkeshögskolan är försäkrade för personskada. Försäkringen
ska avse sådan skada som har uppkommit till följd av
olycksfall eller framkallats av sådan smitta som avses i 5 § förordningen (1977:284) om arbetsskadeförsäkring och statligt
personskadeskydd, om skadan har inträffat i samband med
utbildning inom yrkeshögskolan i Sverige. Försäkringen ska
inte ge rätt till ersättning i den mån den studerande har
rätt till ersättning med stöd av författning eller
kollektivavtal.

Myndigheten för yrkeshögskolan ska också ansvara för att det
finns en ansvarsförsäkring som avser skador som studerande
orsakar arbetsgivaren eller företagaren under
utbildningsmoment som genomförs vid företag i Sverige.

Försäkringarna ska tecknas av Myndigheten för yrkeshögskolan
genom överenskommelser med Kammarkollegiet. Myndigheten för
yrkeshögskolan ska överlämna utkast till överenskommelserna
och ändringar i dessa till regeringen för godkännande innan
de träffas.


7 kap. Avskiljande

Förutsättningar för avskiljande

1 § En studerande på en utbildning inom yrkeshögskolan, som
anordnas av staten, en kommun eller ett landsting, får
avskiljas från utbildningen under de villkor som anges i 19 § lagen (2009:128) om yrkeshögskolan.

Frågor om avskiljande prövas av Högskolans avskiljandenämnd
enligt 8-20 §§ förordningen (2007:989) om avskiljande av
studenter från högskoleutbildning och 8 § förordningen (2007:990) med instruktion för Högskolans avskiljandenämnd.

Nämnden tar upp frågor om avskiljande endast efter skriftlig
anmälan från ledningsgruppen för utbildningen. Den ansvariga
utbildningsanordnaren är den studerandes motpart hos
Högskolans avskiljandenämnd eller hos domstolen, om ett
beslut av nämnden i fråga om avskiljande överklagas. Förordning (2009:943).

Verkan av ett avskiljande

2 § Ett beslut om avskiljande ska alltid innebära att den
studerande tills vidare inte får fortsätta den pågående
utbildningen.

Beslutet om avskiljande ska också innebära att den studerande
tills vidare inte får antas till eller fortsätta annan
utbildning av samma slag som anordnas av staten, en kommun
eller ett landsting, om inte Högskolans avskiljandenämnd
beslutar något annat.

Ett beslut om avskiljande innebär vidare att den studerande
tills vidare inte får antas till eller fortsätta någon annan
utbildning inom yrkeshögskolan som anordnas av staten, en
kommun eller ett landsting, om det anges i beslutet.

3 § Ett beslut om avskiljande ska, på skriftlig begäran av
den som beslutet avser, omprövas sedan två år förflutit från
det att beslutet meddelades.

Vid en sådan omprövning gäller bestämmelserna om avskiljande
i tilllämpliga delar.

Upphävande av ett avskiljande

4 § När ett beslut om avskiljande upphävs får den studerande
utan särskild ansökan återuppta utbildningen och
tillgodoräkna sig den tidigare fullgjorda utbildningen.


8 kap. Överklagande

1 § I 22 a § förvaltningslagen (1986:223) finns
bestämmelser om överklagande hos allmän
förvaltningsdomstol. Andra beslut av Myndigheten för
yrkeshögskolan än beslut enligt 5 kap. 11 § får dock inte
överklagas. Förordning (2010:596).

2 § Ett beslut av ansvarig utbildningsanordnare om avslag på
en studerandes begäran att få examensbevis eller
utbildningsbevis får överklagas tillÖverklagandenämnden för
högskolan.

Utöver vad som anges i första stycket får följande beslut av
ett universiteteller en högskola som har staten som huvudman
överklagas till Överklagandenämnden för högskolan, nämligen
1. beslut om att en sökande inte uppfyller kraven på
behörighet för att bli antagen till utbildningen, och
2. beslut om tillgodoräknande av utbildning.

Beslut av Överklagandenämnden för högskolan enligt denna
förordning får inte överklagas.


Övergångsbestämmelser

2009:130
1. Denna förordning träder i kraft den 15 april 2009 och
tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 1 juli 2009. Det som i förordningen anges om Myndigheten för
yrkeshögskolan avser till och med juni 2009 den särskilda
utredare som ska förbereda bildandet av Myndigheten för
yrkeshögskolan, med undantag av 1 kap. 2 § andra stycket, 2 kap. 7-9 och 17 §§ samt 4 kap. 2 §.
2. Genom förordningen upphävs förordningen (2001:1131) om
kvalificerad yrkesutbildning och förordningen (2008:48) om
statsbidrag för lärlingsutbildning för vuxna till vissa
hantverksyrken. De upphävda förordningarna gäller dock
fortfarande för utbildningar för vilka det före den 15 april 2009 har beviljats statligt stöd enligt någon av
förordningarna.
3. Myndigheten för yrkeshögskolan eller den särskilda
utredare som ska förbereda bildandet av myndigheten får
bevilja en utbildningsanordnare som före den 15 april 2009 beviljats statligt stöd enligt förordningen (2001:1131) om
kvalificerad yrkesutbildning fortsatt stöd enligt den
förordningen, dock längst till och med 2013. En
utbildningsanordnare som före den 15 april 2009 beviljats
statsbidrag enligt förordningen (2008:48) om statsbidrag för
lärlingsutbildning för vuxna till vissa hantverksyrken får
beviljas fortsatt stöd enligt den förordningen, dock längst
till och med 2012. De upphävda förordningarna gäller även för
utbildningar för vilka beslut om statligt stöd har förlängts
enligt denna punkt. Förordning (2009:647).
4. Det som i de upphävda förordningarna anges om Myndigheten
för kvalificerad yrkesutbildning gäller i de fall som avses i
punkterna 2 och 3 den särskilda utredare som ska förbereda
bildandet av Myndigheten för yrkeshögskolan eller Myndigheten
för yrkeshögskolan.
5. Myndigheten för yrkeshögskolan får vid sin fördelning av
statsbidrag eller särskilda medel enligt förordningen (2001:1131) om kvalificerad yrkesutbildning ta hänsyn till de
särskilda behov som studerande med funktionsnedsättning kan
ha. Förordning (2012:17).

2011:110
1. Denna förordning träder i kraft den 25 mars 2011 i fråga om 2 kap. 6 a, 7 och 9 §§ och 5 kap. 5 §, den 1 juli 2011 i fråga
om 4 kap. 4 § samt i övrigt den 1 januari 2013.
2. Bestämmelserna i 3 kap. 1 § i sin nya lydelse ska tillämpas
första gången vid antagning till utbildning som börjar efter
utgången av maj 2013.
3. De äldre bestämmelserna om behörighet ska fortsätta att
gälla för den som före den 1 juli 2015 har fått slutbetyg från
ett fullständigt nationellt eller specialutformat program i
gymnasieskolan eller från gymnasial vuxenutbildning.
4. Utöver vad som anges i 3 gäller att den som före den 1 januari 2013 uppfyller kraven på behörighet för tillträde
till utbildning enligt 3 kap. 1 § även därefter ska anses vara
behörig enligt den bestämmelsen.

2012:17

Denna förordning träder i kraft den 21 februari 2012. Bestämmelserna i 5 kap. 4 a § tillämpas på utbildning som
påbörjas efter utgången av juni 2012.

2015:939
1. Denna förordning träder i kraft den 1 februari 2016.
2. Bestämmelserna i den nya lydelsen tillämpas första gången
på utbildning som påbörjas efter den 31 december 2016.
3. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för utbildning som
påbörjats före den 1 januari 2017.

2016:155
1. Denna förordning träder i kraft den 15 april 2016.
2. Bestämmelserna i 1 kap. 3 §, 2 kap. 7 §, 3 kap. 3 och 6 §§ och 5 kap. 2 och 5 §§ i den nya lydelsen samt de nya 3 kap. 3 a och 7 §§ tillämpas första gången på utbildning som beslutas efter ikraftträdandet.
3. Äldre bestämmelser i 1 kap. 3 §, 2 kap. 7 §, 3 kap. 3 och 6 §§ och 5 kap. 2 och 5 §§ gäller fortfarande för utbildning som beslutats före ikraftträdandet.