Förordning (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll

Svensk författningssamling 1998:901
t.o.m. SFS 2013:894
SFS nr: 1998:901
Departement/myndighet: Miljö- och energidepartementet
Utfärdad: 1998-06-25
Ändrad: t.o.m. SFS 2013:894
Ändringsregister: SFSR (Lagrummet)
Källa: Regeringskansliet / Lagrummet.se

1 § Denna förordning gäller för den, som yrkesmässigt bedriver
verksamhet eller vidtar åtgärder, som omfattas av tillstånds- eller anmälningsplikt enligt 9 eller 11-14 kap. miljöbalken.

Naturvårdsverket får meddela föreskrifter om att kraven i denna
förordning skall gälla för vissa slag av yrkesmässigt bedrivna
verksamheter som inte omfattas av anmälnings- eller
tillståndsplikt enligt första stycket.

1 a § Bestämmelserna i 26 kap. 19 § miljöbalken ska tillämpas
i fråga om
1. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 850/2004 av den 29 april 2004 om långlivade organiska föroreningar och
om ändring av direktiv 79/117/EEG,
2. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 842/2006 av den 17 maj 2006 om vissa fluorerade växthusgaser,
3. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006 om registrering, utvärdering,
godkännande och begränsning av kemikalier (Reach), inrättande
av en europeisk kemikaliemyndighet, ändring av direktiv 1999/45/EG och upphävande av rådets förordning (EEG) nr 793/93 och kommissionens förordning (EG) nr 1488/94 samt rådets
direktiv 76/769/EEG och kommissionens direktiv 91/155/EEG, 93/67/EEG, 93/105/EG och 2000/21/EG,
4. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 689/2008 av den 17 juni 2008 om export och import av farliga
kemikalier, och
5. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1005/2009 av den 16 september 2009 om ämnen som bryter ned ozonskiktet. Förordning (2011:22).

2 § Denna förordning innebär ingen inskränkning i de krav
rörande verksamhetskontroll som en tillsynsmyndighet kan ställa
i ett enskilt fall eller som kan ha föreskrivits enligt annan
lagstiftning.

Av 1 kap. 3 § miljöbalken följer att denna förordning inte
reglerar frågor som rör arbetsmiljön.

3 § Allmänna bestämmelser om verksamhetsutövarens kontroll
finns i 26 kap. 19 § miljöbalken.

Vad som i denna förordning sägs om verksamhet skall i
tillämpliga delar även gälla sådana åtgärder som avses 1 § första stycket.

4 § För varje verksamhet skall finnas en fastställd och
dokumenterad fördelning av det organisatoriska ansvaret för de
frågor som gäller för verksamheten enligt
1. miljöbalken,
2. föreskrifter som meddelats med stöd av miljöbalken, samt
3. domar och beslut rörande verksamhetens bedrivande och
kontroll meddelade med stöd av de författningar som avses i 1 och 2.

5 § Verksamhetsutövaren skall ha rutiner för att fortlöpande
kontrollera att utrustning m.m. för drift och kontroll hålls i
gott skick, för att förebygga olägenheter för människors hälsa
och miljön.

Det som föreskrivs i första stycket skall dokumenteras.

6 § Verksamhetsutövaren skall fortlöpande och systematiskt
undersöka och bedöma riskerna med verksamheten från hälso- och
miljösynpunkt. Resultatet av undersökningar och bedömningar
skall dokumenteras.

Inträffar i verksamheten en driftsstörning eller liknande
händelse som kan leda till olägenheter för människors hälsa
eller miljön, skall verksamhetsutövaren omgående underrätta
tillsynsmyndigheten om detta.

7 § Verksamhetsutövaren skall förteckna de kemiska produkter
samt biotekniska organismer som hanteras inom verksamheten och
som kan innebära risker från hälso- eller miljösynpunkt.

Förteckningen skall uppta följande uppgifter om produkterna
eller organismerna:
1. Produkten eller organismens namn,
2. omfattning och användning av produkten eller organismen,
3. information om produktens eller organismens hälso- och
miljöskadlighet, samt
4. produktens eller organismens klassificering med avseende på
hälso- eller miljöfarlighet.

7 a § Den som släpper ut en kemisk produkt på marknaden och
har tillverkat, i eget namn förpackat, packat om eller ändrat
namn på produkten eller fört in den till Sverige, ska ha
dokumenterade rutiner för att klassificera och märka produkten
rätt, upprätthålla kompetens enligt kraven i artikel 31 i
förordning (EG) nr 1907/2006 samt utarbeta och utfärda
säkerhetsdatablad, om verksamheten omfattar
1. fler än 25 olika kemiska produkter som innehåller ett ämne
som är farligt enligt bestämmelser om klassificering och
märkning av kemiska produkter,
2. minst en kemisk produkt som är särskilt farlig enligt 2 § förordningen (2008:245) om kemiska produkter och biotekniska
organismer, eller
3. minst en kemisk produkt som innehåller ett ämne som finns
upptaget på den kandidatförteckning som anges i artikel 59 i
förordning (EG) nr 1907/2006. Förordning (2011:22).

8 § Naturvårdsverket, Folkhälsomyndigheten och
Socialstyrelsen får inom sina ansvarsområden enligt
miljötillsynsförordningen (2011:13) meddela ytterligare
föreskrifter om verkställigheten av denna förordning. Förordning (2013:894).

9 § Naturvårdsverket får meddela föreskrifter om hur den som
bedriver en miljöfarlig verksamhet enligt 9 kap. miljöbalken
ska utöva sådan kontroll som avses i 26 kap. 19 § miljöbalken. Förordning (2011:22).