Förordning (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.

Svensk författningssamling 1998:1252
t.o.m. SFS 2012:709
SFS nr: 1998:1252
Departement/myndighet: Miljö- och energidepartementet
Utfärdad: 1998-09-03
Ändrad: t.o.m. SFS 2012:709
Övrig text: Rättelseblad 2005:1159 har iakttagits.
Ändringsregister: SFSR (Lagrummet)
Källa: Regeringskansliet / Lagrummet.se

Allmänna bestämmelser

1 § Denna förordning innehåller bestämmelser om skydd av
områden enligt 7 kap. miljöbalken. I förordningen finns också
bestämmelser om vilthägn enligt 12 kap. 11 § miljöbalken och om
föreläggande om stängselgenombrott enligt 26 kap. 11 § miljöbalken.

I nationalparksförordningen (1987:938) finns bestämmelser om
nationalparker.

2 § Naturvårdsverket har det centrala ansvaret för
områdesskyddet. Riksantikvarieämbetet har dock det centrala
ansvaret i fråga om kulturreservat, Skogsstyrelsen det
centrala ansvaret för biotopskyddsområden enligt 6 § och
Havs- och vattenmyndigheten det centrala ansvaret för
vattenskyddsområden och det centrala vägledningsansvaret
för områdesskydd som syftar till bevarandet av havs- eller
vattenmiljöer eller grundvatten.

Länsstyrelsen ansvarar i länet för områdesskyddet. Kommunen
ansvarar dock för det områdesskydd som den har förordnat om
och Skogsstyrelsen ansvarar i länet för biotopskyddsområden
enligt 6 §. Förordning (2011:629).

Skötselplan för naturreservat och kulturreservat

3 § Länsstyrelsen eller kommunen skall fastställa en
skötselplan för ett naturreservats eller kulturreservats
långsiktiga vård. En skötselplan skall ingå i varje beslut om
bildande av ett naturreservat eller kulturreservat. Om det
finns särskilda skäl, får skötselplanen fastställas efter det
att beslutet om bildande av reservatet har fattats.

Föreskrifter för naturminne

4 § Länsstyrelsen eller kommunen får meddela sådana
föreskrifter som behövs för att skydda och vårda ett visst
naturminne.

Biotopskyddsområde

5 § Sådana mark- eller vattenområden som anges i bilaga 1 utgör biotopskyddsområden enligt 7 kap. 11 § första stycket 1 miljöbalken.

Länsstyrelsen prövar frågor om dispens enligt 7 kap. 11 § andra stycket miljöbalken som avser sådana
biotopskyddsområden.

Länsstyrelsen får besluta om de åtgärder som behövs för att
vårda områdena. Förordning (2009:1328).

6 § Skogsstyrelsen får inom områden som omfattas av
bestämmelserna i skogsvårdslagen (1979:429) i det enskilda
fallet besluta att ett sådant särskilt skyddsvärt mark- eller
vattenområde som anges i bilaga 2 ska utgöra ett
biotopskyddsområde. I beslutet ska gränserna för
biotopskyddsområdet anges.

Skogsstyrelsen får besluta om de åtgärder som behövs för att
vårda ett sådant biotopskyddsområde. Förordning (2009:1328).

7 § Länsstyrelsen får inom områden som inte omfattas av
bestämmelserna i skogsvårdslagen (1979:429) i det enskilda
fallet besluta att ett sådant särskilt skyddsvärt mark- eller
vattenområde som anges i bilaga 3 ska utgöra ett
biotopskyddsområde. I beslutet ska gränserna för
biotopskyddsområdet anges.

Länsstyrelsen får besluta om de åtgärder som behövs för att
vårda ett sådant biotopskyddsområde. Förordning (2009:1328).

7 a § En kommun får i det enskilda fallet besluta att ett
sådant särskilt skyddsvärt mark- eller vattenområde som anges
i bilaga 2 eller 3 ska utgöra ett biotopskyddsområde. I
beslutet ska gränserna för biotopskyddsområdet anges.

Kommunen får besluta om de åtgärder som behövs för att vårda
ett sådant biotopskyddsområde. Förordning (2010:319).

8 § Bestämmelserna i 5-7 a §§ gäller inte mark- eller
vattenområden i omedelbar anslutning till bebyggelse. Förordning (2010:319).

8 a § Även om ett mark- eller vattenområde är ett
biotopskyddsområde får de verksamheter bedrivas och åtgärder
vidtas som behövs för att genomföra en detaljplan eller
områdesbestämmelser enligt plan- och bygglagen (2010:900), om
planen eller bestämmelserna antogs eller fastställdes innan
biotopskyddsområdet beslutades. Förordning (2012:709).

8 b § Försvarsmakten får bedriva verksamhet inom ett mark- eller vattenområde som används som övningsfält eller skjutfält
även om området är ett biotopskyddsområde. Förordning (2010:319).

Djur- och växtskyddsområde

9 § Länsstyrelsen eller kommunen får meddela dispens från
föreskrifter som den har meddelat för ett djur- eller
växtskyddsområde, om det finns särskilda skäl. En sådan dispens
får ges endast om det är förenligt med föreskriftens syfte.

10 § Länsstyrelsen eller kommunen får meddela föreskrifter om
förvaltningen av djur- och växtskyddsområden.

Strandskyddsområde

11 § Länsstyrelsen får meddela föreskrifter enligt 7 kap. 17 § miljöbalken. Förordning (2009:622).

12 § Har upphävts genom förordning (2009:622).

Miljöskyddsområde

13 § Länsstyrelsen meddelar föreskrifter enligt 7 kap. 20 § första stycket miljöbalken.

Marinvetenskaplig forskning

14 § Marinvetenskaplig forskning får inte bedrivas inom
svenskt sjöterritorium från forskningsfartyg som är
registrerade i eller tillhör en annan stat utan tillstånd
från Kustbevakningen.

Kustbevakningen får i det enskilda fallet ge dispens från
kravet på tillstånd, om det finns särskilda skäl. Förordning (2011:629).

14 a § Kustbevakningen får meddela ytterligare föreskrifter
om sådana tillstånd till marinvetenskaplig forskning som
avses i 14 §.

Innan Kustbevakningen meddelar föreskrifter med stöd av
första stycket ska den höra Havs- och vattenmyndigheten och
Sveriges geologiska undersökning. Förordning (2011:629).

Särskilda skyddade områden

15 § Naturvårdsverket ska föra den förteckning över
naturområden som avses i 7 kap. 27 § miljöbalken.

Förteckningen ska omfatta de områden som regeringen har
1. förklarat som särskilda skyddsområden eller särskilda
bevarandeområden enligt 7 kap. 28 § miljöbalken,
2. föreslagit att ingå i det europeiska nät av sådana
särskilda bevarandeområden, Natura 2000, som avses i rådets
direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av
livsmiljöer samt vilda djur och växter, senast ändrat genom
rådets direktiv 2006/105/EG,
3. beslutat ska föras upp på förteckningen med anledning av
att Europeiska kommissionen inlett ett samrådsförfarande
enligt artikel 5 i direktiv 92/43/EEG, eller
4. beslutat ska föras upp på förteckningen med anledning av
ett internationellt åtagande eller nationellt mål om skydd
för områden.

Förteckningen ska kungöras på det sätt som gäller för
författningar som meddelas av Naturvårdsverket. Kartor som
utvisar områdenas avgränsningar ska finnas tillgängliga hos
Naturvårdsverket. Naturvårdsverket ska se till att
Skogsstyrelsen, Havs- och vattenmyndigheten och berörda
länsstyrelser har tillgång till förteckningen och kartorna
samt får kännedom om tillägg och ändringar som görs i dem. Förordning (2011:629).

16 § Myndigheterna ska prioritera skyddsarbetet för de områden
som har förtecknats enligt 15 §. Inom ramen för sina
befogenheter och ansvarsområden ska myndigheterna vidta de
åtgärder som behövs eller är lämpliga med hänsyn till det
skyddsintresse som föranlett att ett område förtecknats. I
fråga om sådana områden som avses i 15 § andra stycket 1-3 ska
myndigheterna särskilt bevaka att en gynnsam bevarandestatus
bibehålls eller återställs för berörda livsmiljöer och arter. Särskild hänsyn ska tas till prioriterade arter och
prioriterade livsmiljötyper.

Med prioriterad art och prioriterad livsmiljötyp avses en sådan
art eller livsmiljötyp som i bilaga 1 till
artskyddsförordningen (2007:845) eller bilaga 4 till denna
förordning har markerats med P.

Med bevarandestatus för en livsmiljö avses summan av de
faktorer som påverkar en livsmiljö och dess typiska arter och
som på lång sikt kan påverka dess naturliga utbredning,
struktur och funktion samt de typiska arternas överlevnad på
lång sikt. En livsmiljös bevarandestatus anses gynnsam när
1. dess naturliga eller hävdbetingade utbredningsområde och de
ytor den täcker inom detta område är stabila eller ökande,
2. den särskilda struktur och de särskilda funktioner som är
nödvändiga för att den ska kunna bibehållas på lång sikt finns
och sannolikt kommer att finnas under en överskådlig framtid,
och
3. bevarandestatusen hos dess typiska arter är gynnsam.

Med bevarandestatus för en art avses summan av de faktorer som
påverkar den berörda arten och som på lång sikt kan påverka den
naturliga utbredningen och mängden hos dess populationer. En
arts bevarandestatus anses gynnsam när
1. uppgifter om den berörda artens populationsutveckling visar
att arten på lång sikt kommer att förbli en livskraftig del av
sin livsmiljö,
2. artens naturliga eller hävdbetingade utbredningsområde
varken minskar eller sannolikt kommer att minska inom en
överskådlig framtid, och
3. det finns och sannolikt kommer att fortsätta att finnas en
tillräckligt stor livsmiljö för att artens populationer ska
bibehållas på lång sikt. Förordning (2007:849).

17 § I fråga om de områden som har förtecknats enligt 15 § första stycket 1-3 skall länsstyrelserna upprätta beskrivningar
av bevarandesyftet samt de livsmiljöer och arter för vilka en
gynnsam bevarandestatus skall upprätthållas eller återställas. Beskrivningarna skall vara ägnade att underlätta sådana
prövningar som avses i 7 kap. 28 a-29 §§ miljöbalken. Beskrivningarna skall vara tillgängliga för allmänheten och
andra som är berörda eller har intresse av dem. Förordning (2001:449).

18 § Bestämmelserna i 11 kap. 10 och 11 §§ plan- och bygglagen (2010:900) ska tillämpas på beslut att ge lov eller
förhandsbesked i fråga om verksamheter eller åtgärder som kan
påverka miljön i ett naturområde som avses i 7 kap. 27 § första stycket 1 eller 2 miljöbalken. Förordning (2011:371).

19 § Myndigheter som meddelar ett beslut som kan påverka miljön
i ett naturområde som avses i 7 kap. 27 § första stycket 1 eller 2 miljöbalken skall särskilt bevaka att en gynnsam
bevarandestatus upprätthålls för de livsmiljöer och arter som
behöver skyddas i området. Innan ett sådant beslut meddelas,
skall myndigheten ha gjort en bedömning av beslutets
konsekvenser för det ifrågavarande naturområdet. Bedömningen
skall avse de förhållanden som anges i 16 §. Förordning (2001:449).

20 § Om en tillåtlighetsprövning enligt 7 kap. 29 § miljöbalken avser en verksamhet eller åtgärd som kan
påverka miljön i ett område som innehåller en prioriterad
art eller en prioriterad livsmiljötyp, får vid prövningen
hänsyn tas till endast sådana omständigheter som rör
1. människors hälsa,
2. den allmänna säkerheten,
3. väsentliga miljöskyddsintressen, eller
4. andra tvingande förhållanden som har ett allt
överskuggande allmänintresse.

I fråga om sådana omständigheter som avses i första
stycket 4 ska Europeiska kommissionen ges tillfälle att
yttra sig innan ärendet avgörs.

Med prioriterad art och prioriterad livsmiljötyp avses en
sådan art eller livsmiljötyp som i bilaga 1 till
artskyddsförordningen (2007:845) eller bilaga 4 till denna
förordning har markerats med P. Förordning (2010:1189).

20 a § I tillståndsärenden där kompensationsåtgärder krävs
enligt 7 kap. 29 § miljöbalken ska tillståndsmyndigheten
underrätta Europeiska kommissionen om de kompensationsåtgärder
som vidtagits. Förordning (2010:1189).

Överlåtelse av förvaltning

21 § Länsstyrelsen eller kommunen får besluta att en annan
myndighet, juridisk person eller markägare som har
förutsättningar för att ha ett sådant ansvar skall förvalta ett
naturreservat, kulturreservat, naturminne eller djur- och
växtskyddsområde. Länsstyrelsen eller kommunen får återkalla
ett sådant förordnande som den själv har meddelat.

Ordningsföreskrifter

22 § Länsstyrelsen får meddela föreskrifter enligt 7 kap. 30 § miljöbalken.

Föreskrifter enligt första stycket för ett djur- och
växtskyddsområde får inte innebära någon inskränkning i det som
kan ha föreskrivits för området med stöd av 7 kap. 12 § miljöbalken.

Vad som sägs i första stycket om länsstyrelsen skall gälla
Skogsstyrelsen för biotopskyddsområden enligt 6 §.

Av 7 kap. 30 § första stycket sista meningen miljöbalken
framgår att kommunen, i de fall den beslutar om skydd av ett
område, får meddela sådana föreskrifter som avses i första
stycket. Förordning (2005:1159).

Innehåll i ansökan om tillstånd och dispens

23 § En ansökan om tillstånd eller dispens enligt 7 kap. miljöbalken eller enligt föreskrifter meddelade med stöd av 7 kap. miljöbalken eller om tillstånd till vilthägn enligt 12 kap. 11 § miljöbalken skall vara skriftlig och åtföljd av en
karta samt i den utsträckning som det behövs i det enskilda
fallet en miljökonsekvensbeskrivning enligt 6 kap. miljöbalken.

En ansökan enligt första stycket som avser en åtgärd som kan
inverka negativt på ett särskilt skydds- eller bevarandeområdes
bevarandestatus skall alltid vara åtföljd av en
miljökonsekvensbeskrivning enligt 6 kap. miljöbalken.

Om ett ärende som avses i första stycket är av stort allmänt
intresse, skall ansökan och miljökonsekvensbeskrivningen
kungöras även om detta inte krävs enligt 6 kap. 8 § miljöbalken. Kungörelsen skall föras in i ortstidning. I
kungörelsen skall det anges att skriftliga synpunkter på
miljökonsekvensbeskrivningen får lämnas inom den tid som
länsstyrelsen eller kommunen har bestämt samt var beskrivningen
hålls tillgänglig.

Föreläggande att yttra sig

24 § Innan länsstyrelsen, Skogsstyrelsen eller kommunen fattar
ett beslut enligt tredje stycket ska den förelägga ägare och
innehavare av särskild rätt till marken att inom viss tid
yttra sig över förslaget. Tiden får inte sättas kortare än en
månad. Föreläggandet ska delges. Delgivning behöver dock inte
ske med sakägare som skriftligen har godkänt förslaget till
beslut.

Om alla sakägare med känt hemvist har lämnat ett skriftligt
godkännande, får länsstyrelsen, Skogsstyrelsen eller kommunen
pröva ärendet utan att meddela ett föreläggande.

Beslut som avses i första stycket är
1. beslut enligt 7 kap. 4, 9 eller 10 § miljöbalken att
förklara ett område eller naturföremål som naturreservat,
kulturreservat eller naturminne,
2. beslut enligt 7 kap. 5 § tredje stycket miljöbalken om nya
skäl eller ytterligare inskränkningar som avser naturreservat,
kulturreservat eller naturminne,
3. beslut enligt 7 kap. 6 § miljöbalken om förpliktelse att
tåla intrång inom naturreservat, kulturreservat eller
naturminne,
4. beslut enligt 6, 7 eller 7 a § denna förordning att ett
område ska utgöra ett biotopskyddsområde,
5. beslut enligt 7 kap. 12 § miljöbalken om föreskrifter för
ett djur- eller växtskyddsområde,
6. beslut enligt 7 kap. 14 § miljöbalken om utvidgning av
strandskyddsområdet, om beslutet är avsett att gälla längre
tid än sex månader,
7. beslut enligt 7 kap. 20 § miljöbalken om föreskrifter för
ett miljöskyddsområde, och
8. beslut enligt 7 kap. 21 § miljöbalken att förklara ett
område som vattenskyddsområde. Förordning (2010:319).

Myndighetssamråd

25 § Länsstyrelsen och kommunen skall samråda med varandra
innan de fattar beslut i frågor som anges i 24 § tredje
stycket.

25 a § En myndighet eller kommun ska innan den beslutar om
bildande, ändring eller upphävande av ett områdesskydd
enligt 7 kap. miljöbalken samråda med
1. Skogsstyrelsen, om beslutet rör skogsmark och det inte
är uppenbart att ärendet saknar betydelse för
Skogsstyrelsen,
2. Havs- och vattenmyndigheten, om beslutet rör fiske och
det inte är uppenbart att ärendet saknar betydelse för
Havs- och vattenmyndigheten,
3. Statens jordbruksverk, om beslutet rör vattenbruk och
det inte är uppenbart att ärendet saknar betydelse för
Jordbruksverket, och
4. Sveriges geologiska undersökning, om beslutet rör
grundvatten och det inte är uppenbart att ärendet saknar
betydelse för Sveriges geologiska undersökning. Förordning (2011:629).

25 b § En myndighet eller kommun ska innan den beslutar om
bildande, ändring eller upphävande av ett naturreservat,
kulturreservat, naturminne eller vattenskyddsområde samråda
med Sveriges geologiska undersökning, om det inte är uppenbart
att ärendet saknar betydelse för Sveriges geologiska
undersökning. Förordning (2010:319).

25 c § Skogsstyrelsen ska i ett ärende enligt 6 § samråda med
1. länsstyrelsen, om det inte är uppenbart att ärendet saknar
betydelse för länsstyrelsen, och
2. kommunen, om det inte är uppenbart att ärendet saknar
betydelse för kommunen. Förordning (2010:319).

26 § Innan länsstyrelsen fattar beslut i ett ärende enligt 7 kap. eller 26 kap. 11 § miljöbalken ska länsstyrelsen
samråda med
1. Naturvårdsverket, om beslutet rör Naturvårdsverket och
kan leda till ersättning eller inlösen enligt 31 kap. miljöbalken eller någon annan ekonomisk förpliktelse för
staten eller annars är av vikt,
2. Riksantikvarieämbetet, om beslutet rör
Riksantikvarieämbetet och kan leda till ersättning eller
inlösen enligt 31 kap. miljöbalken eller någon annan
ekonomisk förpliktelse för staten eller annars är av vikt,
och
3. Havs- och vattenmyndigheten, om beslutet rör Havs- och
vattenmyndigheten och är av vikt. Förordning (2011:629).

Underrättelse om beslut

27 § När ett beslut enligt andra stycket meddelas eller ett
redan tidigare meddelat beslut ändras eller upphävs ska
beslutet snarast möjligt kungöras på det sätt som är
föreskrivet för författningar i allmänhet. Kungörelse om
beslutet ska också införas i ortstidning. Sökande och sakägare
ska anses ha fått del av beslutet den dag kungörelsen var
införd i ortstidning. Om det är uppenbart att beslutet berör
endast viss eller vissa sakägare, får beslutet delges dessa
sakägare i stället för att kungöras.

Beslut som avses i första stycket är
1. beslut enligt 7 kap. miljöbalken att förklara ett område
eller naturföremål som naturreservat, kulturreservat eller
naturminne och beslut om föreskrifter för sådana områden och
naturföremål,
2. beslut enligt 7 kap. 6 § miljöbalken om förpliktelse att
tåla intrång inom naturreservat, kulturreservat eller
naturminne,
3. beslut enligt 6, 7 eller 7 a § denna förordning att ett
område ska utgöra ett biotopskyddsområde,
4. beslut enligt 7 kap. 12 § miljöbalken om föreskrifter för
ett djur- eller växtskyddsområde, om föreskrifterna gäller för
markinnehavaren,
5. beslut enligt 7 kap. 14 § miljöbalken om utvidgning av
strandskyddsområdet och beslut enligt 7 kap. 18 § miljöbalken
om upphävande av strandskydd,
6. beslut enligt 7 kap. 20 § miljöbalken om föreskrifter för
ett miljöskyddsområde,
7. beslut enligt 7 kap. 21 § miljöbalken att förklara ett
område som vattenskyddsområde och beslut enligt 7 kap. 22 § miljöbalken om föreskrifter för ett sådant område,
8. beslut enligt 7 kap. 24 § miljöbalken om interimistiskt
förbud, och
9. beslut enligt 7 kap. 30 § miljöbalken om föreskrifter. Förordning (2010:319).

28 § Följande beslut ska skickas till Naturvårdsverket:
1. beslut att skydda områden och naturföremål och beslut om
föreskrifter för områden och naturföremål,
2. beslut om skötselplan enligt 3 §,
3. beslut att utse någon till förvaltare enligt 21 § och
beslut att återkalla ett sådant förordnande,
4. beslut om tillstånd eller dispens som rör områden och
naturföremål, dock inte en kommuns beslut om dispens enligt 7 kap. 18 b § miljöbalken,
5. beslut om ersättning och inlösen enligt 31 kap. miljöbalken som rör områden och naturföremål,
6. beslut att meddela föreläggande eller förbud enligt 26 kap. miljöbalken som rör områden och naturföremål samt
föreläggande enligt 26 kap. 11 § miljöbalken,
7. beslut om tillstånd enligt 12 kap. 11 § miljöbalken, och
8. sådana beslut enligt 27 § andra stycket denna förordning
som inte följer av 1. Förordning (2011:629).

28 a § Följande beslut ska skickas till Havs- och
vattenmyndigheten:
1. beslut att skydda områden och naturföremål och beslut om
föreskrifter för områden och naturföremål,
2. beslut om skötselplan enligt 3 §,
3. beslut att utse någon till förvaltare enligt 21 § och
beslut att återkalla ett sådant förordnande,
4. beslut om tillstånd eller dispens som rör områden och
naturföremål, dock inte en kommuns beslut om dispens enligt 7 kap. 18 b § miljöbalken,
5. beslut att meddela föreläggande eller förbud enligt 26 kap. miljöbalken som rör områden och naturföremål, och
6. sådana beslut enligt 27 § andra stycket denna förordning
som inte följer av 1. Förordning (2011:629).

28 b § Följande beslut ska skickas till Riksantikvarieämbetet:
1. beslut att förklara områden som naturreservat eller
kulturreservat och beslut om föreskrifter för sådana
områden,
2. beslut om skötselplan enligt 3 §,
3. beslut att utse någon till förvaltare enligt 21 § och
beslut att återkalla ett sådant förordnande,
4. beslut om tillstånd eller dispens som rör naturreservat
eller kulturreservat,
5. beslut om ersättning och inlösen enligt 31 kap. miljöbalken som rör naturreservat eller kulturreservat, och
6. beslut att meddela föreläggande eller förbud enligt 26 kap. miljöbalken som rör kulturreservat. Förordning (2011:629).

28 c § Beslut om föreskrifter för områden och naturföremål ska
skickas till Transportstyrelsen, om föreskrifterna har
betydelse för luftfarten. Förordning (2011:629).

28 d § Beslut enligt 27 § andra stycket ska skickas till
Statens jordbruksverk och Boverket, om inte kännedom om
beslutet uppenbart saknar betydelse för myndigheten. Förordning (2011:629).

28 e § Följande beslut ska skickas till Lantmäterimyndigheten:
1. beslut att skydda områden och naturföremål och beslut om
föreskrifter för områden och naturföremål,
2. beslut om föreläggande om stängselgenombrott enligt 26 kap. 11 § första stycket miljöbalken,
3. beslut om ändring eller upphävande av sådana beslut som
avses i 1 och 2,
4. beslut om ersättning och inlösen enligt 31 kap. 4 och 8 §§ miljöbalken,
5. beslut att ge dispens enligt 7 kap. 18 a-18 e §§ miljöbalken, om beslutet har betydelse för myndigheten,
6. beslut om tillstånd enligt 12 kap. 11 § miljöbalken, om
beslutet har betydelse för myndigheten, och
7. sådana beslut enligt 27 § andra stycket som inte följer
av 1, om beslutet har betydelse för myndigheten. Förordning (2011:629).

28 f § Följande beslut ska skickas till
väghållningsmyndigheten:
1. beslut att ge dispens enligt 7 kap. 18 a-18 e §§ miljöbalken, om beslutet har betydelse för myndigheten,
2. beslut om tillstånd enligt 12 kap. 11 § miljöbalken, om
beslutet har betydelse för myndigheten, och
3. beslut enligt 27 § andra stycket denna förordning, om
beslutet har betydelse för myndigheten. Förordning (2011:629).

29 § Följande beslut ska sändas till länsstyrelsen.
1. Beslut att skydda områden och naturföremål och beslut om
föreskrifter för områden och naturföremål.
2. Beslut om ersättning enligt 31 kap. 4 § miljöbalken som rör
ett biotopskyddsområde enligt 6 eller 7 a § denna förordning,
om inte kännedom om beslutet uppenbart saknar betydelse för
länsstyrelsen.
3. Beslut att ge dispens enligt 7 kap. 18 b-18 e §§ miljöbalken.
4. Beslut enligt 27 § andra stycket denna förordning som inte
följer av 1. Förordning (2010:319).

30 § Följande beslut ska sändas till kommunen.
1. Beslut att skydda områden och naturföremål och beslut om
föreskrifter för områden och naturföremål.
2. Beslut att ge dispens enligt 7 kap. 18 a och 18 c-18 e §§ miljöbalken.
3. Beslut att upphäva strandskydd enligt 7 kap. 18 § miljöbalken.
4. Beslut om tillstånd enligt 12 kap. 11 § miljöbalken.
5. Sådana beslut enligt 27 § andra stycket denna förordning
som inte följer av 1. Förordning (2009:622).

31 § Till markägaren skall sändas beslut att skydda områden och
naturföremål, beslut om föreskrifter för områden och
naturföremål och beslut om skötselplan enligt 3 §.

32 § Länsstyrelsen eller kommunen skall för anteckning i
fastighetsregistrets allmänna del skriftligen underrätta
lantmäterimyndigheten om förhållanden som avses i 9 § andra
stycket lagen (1998:811) om införande av miljöbalken. Förordning (2000:331).

Naturvårdsregister

33 § Länsstyrelsen ska föra ett register över beslut enligt 7 kap. miljöbalken och andra förhållanden på naturvårdens
område (naturvårdsregister). Förordning (2011:629).

33 a § Naturvårdsverket ska föra ett sammanfattande
nationellt register över sådana beslut och förhållanden som
avses i 33 §. Förordning (2011:629).

33 b § Naturvårdsverket får meddela föreskrifter om sådana
naturvårdsregister som avses i 33 §. Innan Naturvårdsverket
meddelar sådana föreskrifter ska verket höra Havs- och
vattenmyndigheten, Riksantikvarieämbetet och
Skogsstyrelsen. Förordning (2011:629).

Ersättning och inlösen

34 § I ärenden enligt 7 kap. miljöbalken skall länsstyrelsen på
statens vägnar söka träffa uppgörelse med sakägare som gör
anspråk på ersättning eller fordrar inlösen av fastighet. Samma
skyldighet har Skogsstyrelsen i ärenden som rör
biotopskyddsområden enligt 6 §.

Länsstyrelsen kan på begäran förskottera medel för ändamål som
avses i 31 kap. 11 § miljöbalken. Förordning (2005:1159).

35 § Ingår en fastighet i en häradsallmänning eller annan
samfällighet som enligt gällande bestämmelser inte får minskas,
skall länsstyrelsen eller kommunen hålla inne ersättningsbelopp
som samfälligheten har rätt till enligt 31 kap. 4 och 8 §§ miljöbalken, till dess det slutligen har avgjorts hur det skall
förfaras med beloppet.

36 § Om talan om ersättning eller inlösen enligt 31 kap. miljöbalken förs i domstol, företräds staten av
Kammarkollegiet. Kammarkollegiet skall samråda med den
myndighet som enligt 2 § första stycket denna förordning har
det centrala ansvaret för det aktuella skyddet.

Förskott på allmänna medel

37 § Kostnad för handräckning enligt 26 kap. 17 § miljöbalken i
frågor som avses i 7 kap. eller 12 kap. 11 § miljöbalken kan på
kronofogdemyndighetens begäran förskotteras av allmänna medel.

Mätning och kartläggning

38 § Länsstyrelsen eller kommunen ska se till att områden och
naturföremål mäts och kartläggs, om det behövs. Förordning (2010:171).

Tillsyn och avgifter

39 § Bestämmelser om tillsyn finns i 26 kap. miljöbalken och i
miljötillsynsförordningen (2011:13). Bestämmelser om det
operativa tillsynsansvar som hör samman med denna förordning
finns i 2 kap. 4 och 7-10 §§ miljötillsynsförordningen.

Bestämmelser om avgifter finns i förordningen (1998:940) om
avgifter för prövning och tillsyn enligt
miljöbalken. Förordning (2011:29).

Överklagande

40 § Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet, Skogsstyrelsen
och Havs- och vattenmyndigheten får överklaga beslut som rör
frågor som avses i 7 kap. miljöbalken. Naturvårdsverket får
dock i fråga om strandskydd endast överklaga beslut enligt 7 kap. 18 och 18 a §§ miljöbalken.

Naturvårdsverket får även överklaga beslut enligt 12 kap. 11 § miljöbalken. Förordning (2011:629).

41 § En kommuns beslut enligt denna förordning får överklagas
hos länsstyrelsen. Länsstyrelsens beslut enligt 3, 4, 10-13, 21 och 22 §§ och Kustbevakningens beslut enligt 14 § får
överklagas hos regeringen.

Bestämmelser om överklagande till mark- och miljödomstol och
Mark- och miljööverdomstolen finns i 19 kap. 1 § miljöbalken
samt 1 kap. 2 § första stycket och 5 kap. lagen (2010:921) om
mark- och miljödomstolar. Förordning (2010:960).

Straff och förverkande

42 § I 29 kap. miljöbalken finns bestämmelser om straff och
förverkande.


Övergångsbestämmelser

1998:1252
1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1999, då
naturvårdsförordningen (1976:484) skall upphöra att gälla.
2. En skötselplan som har fastställts med stöd av äldre
bestämmelser skall fortsätta att gälla. Skötselplanen skall
anses ha tillkommit med stöd av 3 §.
3. I fråga om biotopskydd som har beslutats före
ikraftträdandet gäller fortfarande 19 e § andra stycket
naturvårdsförordningen (1976:484).
4. Ett förordnande med stöd av 28 a § naturvårdsförordningen (1976:484) om att en kommunal nämnd skall ha den befogenhet som
länsstyrelsen har att medge dispens enligt 16 a § naturvårdslagen (1964:822) skall fortsätta att gälla. Förordnandet skall anses vara meddelat med stöd av 12 § denna
förordning.
5. Naturvårdsförvaltare som har utsetts med stöd av äldre
bestämmelser skall efter ikraftträdandet anses som förvaltare
enligt 21 §.
6. Innehas en fastighet som fideikommiss tillämpas 35 §.

2005:1159

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2006. Äldre
föreskrifter gäller fortfarande för överklagande av beslut av
en skogsvårdsstyrelse som meddelats före den 1 januari 2006. Ärenden som inte har avgjorts före den 1 januari 2006 skall
överlämnas till Skogsstyrelsen.

2009:622
1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2009.
2. Äldre bestämmelser gäller för ärenden som har inletts före
den 1 juli 2009.

2012:709
1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2013.
2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för verksamheter och
åtgärder som behövs för att genomföra en arbetsplan som har
upprättats enligt väglagen (1971:948) eller en järnvägsplan
som har upprättats enligt lagen (1995:1649) om byggande av
järnväg, i deras lydelser före den 1 januari 2013.


Bilaga 1

Biotopskyddsområden som avses i 5 §
1. Allé

Lövträd planterade i en enkel eller dubbel rad som består av
minst fem träd längs en väg eller det som tidigare utgjort en
väg eller i ett i övrigt öppet landskap. Träden ska till
övervägande del utgöras av vuxna träd.
2. Källa med omgivande våtmark i jordbruksmark

Ett område i terräng där grundvatten koncentrerat strömmar ut
och där den våtmark som uppkommer till följd av det
utströmmande vattnet uppgår till högst ett hektar.
3. Odlingsröse i jordbruksmark

På eller i anslutning till jordbruksmark upplagd ansamling av
stenar med ursprung i jordbruksdriften.
4. Pilevall

Hamlade pilar i en rad som består av antingen

a) minst fem träd med ett inbördes avstånd av högst 100 meter i
en i övrigt öppen jordbruksmark eller invid en väg där marken
mellan pilträden är plan eller upphöjd till en vall, eller

b) minst tre träd, om vallen är väl utbildad, mer än 0,5 meter
hög och två meter bred.

Biotopen omfattar trädradens längd med den bredd den vidaste
trädkronans projektion på marken utgör. Om vallen är bredare än
trädkronornas projektion på marken, omfattar biotopen vallen i
sin helhet.
5. Småvatten och våtmark i jordbruksmark

Ett småvatten eller en våtmark med en areal av högst ett hektar
i jordbruksmark som ständigt eller under en stor del av året
håller ytvatten eller en fuktig markyta såsom kärr, gölar,
vätar, översilningsmarker, kallkällor, märgelgravar, öppna
diken, dammar och högst två meter breda naturliga bäckfåror. Arealbegränsningen avser inte linjära element som öppna diken
eller högst två meter breda naturliga bäckfåror. Dammar anlagda
för bevattningsändamål innefattas inte i denna biotop.
6. Stenmur i jordbruksmark

En uppbyggnad av på varandra lagda stenar som har en tydlig,
långsträckt utformning i naturen och som har eller har haft
hägnadsfunktion eller som funktion att avgränsa
jordbruksskiften eller någon annan funktion.
7. Åkerholme

En holme av natur- eller kulturmark med en areal av högst 0,5 hektar som omges av åkermark eller kultiverad betesmark. Förodrning (2007:849).


Bilaga 2

Särskilt skyddsvärda mark- och vattenområden som avses i 6 och 7 a §§

Brandfält

Lövbrännor

Äldre naturskogsartade skogar

Örtrika allundar

Ravinskogar

Mindre vattendrag och småvatten med omgivande mark

Örtrika sumpskogar

Äldre sandskogar

Äldre betespräglade skogar

Kalkmarksskogar

Rik- och kalkkärr

Alkärr

Hassellundar och hasselrika skogar

Källor med omgivande våtmarker

Myrholmar

Ras- eller bergbranter

Mark med mycket gamla träd

Strand- eller svämskogar

Strand- eller vattenmiljöer som hyser bestånd av hotade eller
missgynnade arter eller som har en väsentlig betydelse för
hotade eller missgynnade arters fortlevnad
Förordning (2010:319).


Bilaga 3

Särskilt skyddsvärda mark- och vattenområden som avses i 7 och 7 a §§

Rik- och kalkkärr i jordbruksmark

Ängar

Naturbetesmarker

Naturliga vattendrag

Ras- eller bergbranter

Naturliga vattenfall med omgivande mark

Naturliga forsar med omgivande mark

Naturliga sjöutlopp med omgivande mark

Mynningsområden vid havskust

Rev av ögonkorall

Naturliga sjöar och andra vatten som är naturligt fisktomma

Helt eller delvis avsnörda havsvikar

Grunda havsvikar

Ålgräsängar

Biogena rev

Strand- eller vattenmiljöer som hyser bestånd av hotade eller
missgynnade arter eller som har en väsentlig betydelse för
hotade eller missgynnade arters fortlevnad
Förordning (2010:319).


Bilaga 4

Förteckning över livsmiljötyper

Denna förteckning innehåller en uppräkning av de livsmiljötyper
som enligt rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om
bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter, senast
ändrat genom rådets direktiv 2006/105/EG, har ett sådant
unionsintresse att särskilda bevarandeområden behöver utses.

Bokstavsmarkeringen P betyder att livsmiljötypen är prioriterad
enligt direktiv 92/43/EEG.

Bokstavsmarkeringen S betyder att livsmiljötypen förekommer i
Sverige.

Den sifferkod som anges vid varje livsmiljötyp motsvarar den
Natura 2000-kod som avses i direktiv 92/43/EEG.

                1.      KUSTER OCH SALTPÅVERKADE LIVSMILJÖER
                11.     Öppet hav och tidvattenområden
S       -       1110    Sublittorala sandbankar
-       P       1120    Posidonia-bankar (Posidonion
                        oceanicae)
S       -       1130    Estuarier
S       -       1140    Ler- och sandbottnar som
                        blottas vid lågvatten
S       P       1150    Laguner
S       -       1160    Stora grunda vikar och sund
S       -       1170    Rev
-       -       1180    Submarina
                        undervattensstrukturer bildade
                        av gasläckage
                12.     Havsklippor och klapperstensstränder eller
                        steniga stränder
S       -       1210    Annuell vegetation på driftvallar
S       -       1220    Perenn vegetation på sten och
                        grusvallar
S       -       1230    Vegetationsklädda havsklippor
-       -       1240    Vegetationsklädda havsklippor
                        vid medelhavskust med
                        endemisk Limonium spp.
-       -       1250    Vegetationsklädda havsklippor
                        med endemiska växter vid
                        makaronesisk kust
                13.     Atlantiska och kontinentala salta
                        våtmarker och ängar
S       -       1310    Ler- och sandsediment med glasört och
                        andra annueller
-       -       1320    Spartina-mattor (Spartinion maritimi)
S       -       1330    Salta strandängar
-       P       1340    Salta ängar i inlandet
                14.     Mediterrana och thermo-atlantiska salta
                        våtmarker och strandängar
-       -       1410    Mediterrana salta strandängar
                        (Juncetalia maritimae)
-       -       1420    Mediterrana och thermo-atlantiska salta
                        buskmarker
                        (Sarcocornetea fruticosi)
-       -       1430    Salta och kväverika buskmarker
                        (Pegano-Salsoletea)
                15.     Inlandsstäpper av salt- eller gipstyp
-       P       1510    Mediterrana saltstäpper (Limonietalia)
-       P       1520    Iberiska gipsstäpper (Gypsophiletalia)
-       P       1530    Pannoniska saltstäpper och salta
                        våtmarker
                16.     Skärgårdar, kust och landhöjningsområden
                        längs boreal Östersjökust
S       -       1610    Rullstensåsöar i Östersjön med
                        littoral och sublittoral vegetation
S       -       1620    Skär och små öar i Östersjön
S       P       1630    Havsstrandängar av Östersjötyp
S       -       1640    Sandstränder med perenn
                        vegetation i Östersjön
S       -       1650    Smala vikar i Östersjön
                2.      KUSTNÄRA SANDDYNER OCH INLANDSSANDDYNER
                21.     Kustnära sanddyner i Atlanten, Nordsjön
                        och Östersjön
S       -       2110    Kustnära embryonala vandrande
                        sanddyner
S       -       2120    Kustnära vandrande sanddyner
                        med sandrör (vita dyner)
S       P       2130    Kustnära permanenta sanddyner
                        med örtvegetation
                        (grå dyner)
S       P       2140    Kustnära urkalkade permanenta
                        sanddyner med kråkbär
-       P       2150    Atlantiska urkalkade permanenta
                        sanddyner
                        (Calluno-Ulicetea)
-       -       2160    Sanddyner med Hippophaë
                        rhamnoides
S       -       2170    Kustnära sanddyner med sandvide
S       -       2180    Kustnära trädklädda sanddyner
S       -       2190    Kustnära dynvåtmarker
-       -       21A0    Machairs
-       P       21A0    Machairs i Irland
                22.     Kustnära sanddyner längs medelhavskusten
-       -       2210    Permanenta strandsanddyner av
                        typen Crucianellion maritimae
-       -       2220    Sanddyner med Euphorbia terracina
-       -       2230    Malcolmietalia sanddyngräsmarker
-       -       2240    Brachypodietalia sanddyngräsmarker med
                        annueller
-       P       2250    Kustnära sanddyner med Juniperus spp.
-       -       2260    Sklerofyllbuskklädda sanddyner
                        (Cisto-Lavenduletalia)
-       P       2270    Trädklädda sanddyner med Pinus
                        pinea och/eller Pinus pinaster
                23.     Gamla, urkalkade inlandssanddyner
-       -       2310    Torra hedsanddyner med ljung
                        (Calluna) och ginst (Genista)
S       -       2320    Torra sandhedar med ljung och
                        kråkbär i inlandet
S       -       2330    Inlandssanddyner med öppna
                        gräsmarker med borsttåtel eller andra
                        pionjärgräs
-       P       2340    Pannoniska inlandssanddyner
                3.      SÖTVATTENMILJÖER
                31.     Stillastående vatten
S       -       3110    Oligotrofa mineralfattiga sjöar
                        i slättområden
-       -       3120    Oligotrofa mineralfattiga
                        vatten på västligt mediterrana
                        sandslätter med Isoetes spp.
S       -       3130    Oligotrofa-mesotrofa sjöar med
                        strandpryl, braxengräs eller annuell
                        vegetation på exponerade stränder
S       -       3140    Kalkrika oligo-mesotrofa vatten
                        med bentiska kransalger
S       -       3150    Naturligt eutrofa sjöar med
                        nate- eller dybladsvegetation
S       -       3160    Dystrofa sjöar och småvatten
-       P       3170    Mediterrana temporära småvatten
-       P       3180    Turloughs
-       -       3190    Sjöar av gipskarst
-       P       31A0    Transsylvanska lotusbäddar i
                        varma källor
                32.     Vattendrag - vattendragssträckor med
                        naturlig eller delvis naturlig dynamik
                        (små, medelstora och stora flodbäddar)
                        där vattenkvaliteten inte signifikant
                        försämrats
S       -       3210    Naturliga större vattendrag av
                        fennoskandisk typ
S       -       3220    Alpina vattendrag med örtrik
                        strandvegetation
-       -       3230    Alpina vattendrag och deras vedartade
                        vegetation med  Myricaria germanica
-       -       3240    Alpina vattendrag och deras vedartade
                        vegetation med Salix elaeagnos
-       -       3250    Ständigt vattenförande mediterrana
                        vattendrag med Glaucium flavum
S       -       3260    Vattendrag med flytbladsvegetation eller
                        akvatiska mossor
-       -       3270    Vattendrag med dyiga stränder med
                        vegetation av Chenopodion rubri p.p. och
                        Bidention p.p.
-       -       3280    Ständigt vattenförande mediterrana stora
                        vattendrag med arter av Paspalo-Agrostidion
                        och hängande vegetation med Salix och
                        Populus alba
-       -       3290    Mediterrana vattendrag med periodisk
                        vattenföring och med arter av
                        Paspalo-Agrostidion
                4.      TEMPERERADE HEDAR OCH BUSKMARKER
S       -       4010    Fukthed med klockljung
-       P       4020    Tempererade atlantiska
                        fukthedar med Erica ciliaris och
                        Erica tetralix
S       -       4030    Ris- och gräshedar nedanför trädgränsen
-       P       4040    Torra atlantiska kusthedar med Erica vagans
-       P       4050    Endemiska makaronesiska hedar
S       -       4060    Rishedar ovanför trädgränsen
-       P       4070    Buskmarker med Pinus mugo och
                        Rhododendron hirsutum
                        (Mugo-Rhododendrum hirsuti)
S       -       4080    Videbuskmarker ovanför trädgränsen
-       -       4090    Endemiska mediterrana bergshedar med
                        ärttörne
-       P       40A0    Subkontinentala peripannoniska
                        buskmarker
-       -       40B0    Potentilla fruticosa-snår i Rodopibergen
-       P       40C0    Ponto-sarmatiska lövsnår
                5.      SKLEROFYLLBUSKMARKER (MATORRAL)
                51.     Submediterrana och tempererade buskmarker
-       -       5110    Stabila xerotermofila Buxus
                        sempervirens-buskmarker på
                        kalkrika bergssluttningar (Berberidion p.p.)
-       -       5120    Cytisus purgans-buskmarker i bergsområden
S       -       5130    Enbuskmarker nedanför trädgränsen
-       P       5140    Cistus palphinae-buskmarker på
                        marina fukthedar
                52.     Mediterrana trädbevuxna matorral
-       -       5210    Trädbevuxna matorral med Juniperus spp.
-       P       5220    Trädbevuxna matorral med Zyziphus
-       P       5230    Trädbevuxna matorral med Laurus nobilis
                53.     Termo-mediterrana buskmarker och
                        förstäppbuskmarker
-       -       5310    Laurus nobilis-snår
-       -       5320    Marker med lågvuxen Euphorbia
                        nära klippor
-       -       5330    Termomediterrana buskmarker och
                        förstäppbuskmarker
                54.     Phrygana
-       -       5410    Västlig mediterran frygana
                        (Astragalo-Plantaginetum
                        subulatae) på klipptoppar
-       -       5420    Sarcopoterium spinosum-frygana
-       -       5430    Endemisk frygana med Euphorbio-Verbascion
                6.      NATURLIGA OCH KULTURFORMADE GRÄSMARKER
                61.     Naturliga gräsmarker
S       P       6110    Basiska berghällar
S       P       6120    Sandstäpp
-       -       6130    Galmejagräsmarker med
                        Violetalia calaminariae
-       -       6140    Pyreneiska silikatgräsmarker
                        med Festuca eskia
S       -       6150    Silikatgräsmarker ovanför trädgränsen
-       -       6160    Iberiska bergsgräsmarker med
                        Festuca indigesta
S       -       6170    Kalkgräsmarker ovanför trädgränsen
-       -       6180    Makaronesiska mesofila gräsmarker
-       -       6190    Pannoniska gräsmarker (Stipo-
                        Festucetalia pallentis)
                62.     Delvis naturliga torra gräsmarker och
                        buskformationer
S       -       6210    Kalkgräsmarker nedanför trädgränsen
S       P       6210    Kalkgräsmarker nedanför trädgränsen
                        (viktiga orkidélokaler)
-       P       6220    Stäppartade marker med gräs och
                        annueller av typen Thero-Brachypodietea
S       P       6230    Artrika stagg-gräsmarker
                        nedanför trädgränsen
-       P       6240    Subpannoniska stäppartade gräsmarker
-       P       6250    Pannoniska löss-stäppmarker
-       P       6260    Pannoniska sandstäpper
S       P       6270    Artrika silikatgräsmarker
                        nedanför trädgränsen
S       P       6280    Kalkhällmarker
-       -       62A0    Östliga submedditerrana torra
                        gräsmarker (Scorzoneratalia villosae)
-       P       62B0    Gräsmarker med serpentinvegetation på
                        Cypern
-       P       62C0    Ponto-sarmatiska stäpper
-       -       62D0    Oro-moesiska acidofila gräsmarker
                63.     Sklerofyllartade betade skogar (dehesas)
-       -       6310    Dehesas med vintergröna Quercus spp.
                64.     Delvis naturliga fuktängar av högörttyp
S       -       6410    Fuktängar med blåtåtel eller starr
-       -       6420    Mediterrana fuktiga högörts- och
                        sävängar av typen Molinio-Holoschoenion
S       -       6430    Högörtssamhällen
-       -       6440    Cnidion dubii-ängar i floddalar
                        som översvämmas
S       -       6450    Nordliga översvämningsängar
-       -       6460    Torvgräsmarker på Troodos
                65.     Mesofila gräsmarker
S       -       6510    Slåtterängar i låglandet
S       -       6520    Höglänta slåtterängar
S       P       6530    Lövängar
                7.      MYRAR
                71.     Mossar och vissa kärr
S       P       7110    Högmossar
S       -       7120    Degenererade högmossar
-       -       7130    Terrängtäckande mossar
S       P       7130    Terrängtäckande mossar (endast aktiva)
S       -       7140    Öppna svagt välvda mossar,
                        fattiga och intermediära kärr och
                        gungflyn
-       -       7150    Rhynchosporion-depressioner i torv
S       -       7160    Mineralrika källor och källkärr
                        av fennoskandisk typ
                72.     Kalkkärr och rikkärr
S       P       7210    Kalkkärr med ag
S       P       7220    Källor med kalktuffbildning
S       -       7230    Rikkärr
S       P       7240    Artrika alpina rikkärrsamhällen
                        med brokstarr eller svedstarr
                73.     Boreala myrar
S       P       7310    Aapamyrar
S       P       7320    Palsmyrar
                8.      GEOTYPER
                81.     Rasbranter i bergsområden
S       -       8110    Silikatrasmarker
S       -       8120    Kalkrasmarker
-       -       8130    Västliga mediterrana och
                        termofila rasbranter
-       -       8140    Östliga mediterrana rasbranter
-       -       8150    Mellaneuropeiska höglands-
                        rasbranter av silikattyp
-       P       8160    Mellaneuropeiska rasbranter av
                        kalktyp i bergsområden
                82.     Chasmofytisk vegetation på bergssluttningar
S       -       8210    Klippvegetation på kalkrika
                        bergssluttningar
S       -       8220    Klippvegetation på silikatrika
                        bergssluttningar
S       -       8230    Pionjärvegetation på
                        silikatrika bergsytor
S       P       8240    Karsthällmarker
                83.     Andra bergsmiljöer
S       -       8310    Grottor
-       -       8320    Lavafält och naturliga kratrar
-       -       8330    Havsgrottor, helt eller delvis
                        under vatten
S       -       8340    Permanenta glaciärer
                9.      SKOGAR
                90.     Boreala Europas skogar
S       P       9010    Västlig taiga
S       P       9020    Boreonemoral ädellövskog
S       P       9030    Skogar på landhöjningskust
S       -       9040    Fjällbjörkskog
S       -       9050    Näringsrik granskog
S       -       9060    Åsbarrskog
S       -       9070    Trädklädd betesmark
S       P       9080    Lövsumpskog
                91.     Tempererade Europas skogar
S       -       9110    Näringsfattig bokskog
-       -       9120    Atlantisk sur bokskog med Ilex
                        och ibland också med Taxus i
                        buskskikt (Quercion robori-petraeae
                        eller Ilici-Fagenion)
S       -       9130    Näringsrik bokskog
-       -       9140    Mellaneuropeiska subalpina bokskogar
                        med Acer och Rumex arifolius
-       -       9150    Mellaneuropeiska kalkbokskogar
                        med Cephalanthero-Fagion
S       -       9160    Näringsrik ekskog eller ek-
                        avenbokskog
S       -       9170    Ek-avenbokskog av måratyp
S       P       9180    Ädellövskog i branter
S       -       9190    Näringsfattig ekskog
-       -       91A0    Gammal ekskog med Ilex och
                        Blechnum på brittiska öarna
-       -       91B0    Termofila Fraxinus
                        angustifolia-skogar
-       P       91C0    Kaledoniska skogar
S       P       91D0    Skogbevuxen myr
S       P       91E0    Svämlövskog
S       -       91F0    Svämädellövskog
-       P       91G0    Pannoniska skogar med Quercus
                        petraea och Carpinus betulus
-       P       91H0    Pannoniska skogar med Quercus
                        pubescens
-       P       91I0    Euro-sibiriska stäppskogar med
                        Quercus spp.
-       -       91J0    Taxus baccata-skogar på
                        brittiska öarna
-       -       91K0    Illyriska Fagus sylvatica-
                        skogar (Aremonio-Fagion)
-       -       91L0    Illyriska ek-avenbokskogar
                        (Erythronio-Carpinion)
-       -       91M0    Pannoniska-balkanska skogar med
                        turkisk ek-dvärgek
-       P       91N0    Pannoniska snår på
                        inlandssanddyner (Junipero-
                        Populetum albae)
-       -       91P0    Abietetum polonicum-skogar
-       -       91Q0    Västkarpatiska Pinus sylvestris-skogar
                        på kalkhaltig mark
-       -       91R0    Dinariska-dolomitiska skogar
                        med skotsk tall (Genisto
                        januensis-Pinetum)
-       P       91S0    Västpontiska bokskogar
-       -       91T0    Centraleuropeiska skogar med skotsk tall
                        och lavar
-       -       91U0    Sarmatiska stäpptallskogar
-       -       91V0    Dakiska bokskogar (Symphyto-Fagion)
-       -       91W0    Moesiska bokskogar
-       P       91X0    Bokskogar i Dobrogea
-       -       91Y0    Dakiska ek- och avenbokskogar
-       -       91Z0    Moesiska silverlindskogar
-       P       91AA    Östliga vitekskogar
-       -       91BA    Moesiska silvergranskogar
-       -       91CA    Skogar med skotsk tall i Rodopi- och
                        Balkanbergen
                92.     Mediterrana lövskogar
-       P       9210    Apenninska bokskogar med Taxus
                        och Ilex
-       P       9220    Apenninska bokskogar med Abies
                        alba och bokskogar med
                        Abies nebrodensis
-       -       9230    Galicisk-portugisisk ekskog med
                        Quercus robur och Quercus pyrenaica
-       -       9240    Iberisk Quercus faginea- och
                        Quercus canariensis-skog
-       -       9250    Quercus trojana-skog
-       -       9260    Castanea sativa-skog
-       -       9270    Grekisk bokskog med Abies
                        borisii-regis
-       -       9280    Quercus frainetto-skog
-       -       9290    Cupressus-skog (Acero-
                        Cupression)
-       -       92A0    Galleriskog med Salix alba och
                        Populus alba
-       -       92B0    Strandskog med Rhododendron ponticum,
                        Salix och andra längs tidvis
                        vattenförande mediterrana vattendrag
-       -       92C0    Platanus orientalis och
                        Liquidambar orientalis-skog
                        (Platanion orientalis)
-       -       92D0    Sydliga galleristrandskogar och
                        tätvegetation
                        (Nerio-Tamaricetea och Securinegion
                        tinctoriae)
                93.     Mediterrana sklerofyllskogar
-       -       9310    Aegisk Quercus brachyphylla-skog
-       -       9320    Olea och Ceratonia-skog
-       -       9330    Quercus suber-skog
-       -       9340    Quercus ilex och Quercus
                        rotundifolia-skog
-       -       9350    Quercus macrolepis-skog
-       P       9360    Makaronesisk lagerskog (Laurus,
                        Ocotea)
-       P       9370    Dadelpalmlund av Phoenix-typ
-       -       9380    Ilex aquifolium-skog
-       P       9390    Buskmark och låg
                        skogsvegetation med Quercus alnifolia
-       -       93A0    Skogsmark med Quercus
                        infectoria (Anagyro foetidae-
                        Quercetum infectoriae)
                94.     Tempererade barrskogar i bergsområden
-       -       9410    Picea-skog på sura marker i
                        bergsområden upp till alpina
                        zonen (Vaccinio-Piceetea)
-       -       9420    Alpin skog med Larix decidua
                        och/eller Pinus cembra
-       -       9430    Pinus uncinata-skog i subalpina
                        områden och i bergsområden
-       P       9430    Pinus uncinata-skog i subalpina
                        områden och i bergsområden
                        (på gips- eller kalksubstrat)
                95.     Mediterrana och makaronesiska bergsbarrskogar
-       P       9510    Syd-appenninsk Abies alba-skog
-       -       9520    Abies pinsapo-skog
-       P       9530    (Sub)mediterransk tallskog med
                        endemisk Pinus nigra
-       -       9540    Mediterransk tallskog med
                        endemisk mesogeisk tall
-       -       9550    Endemisk tallskog på Kanarieöarna
-       P       9560    Endemisk skog med Jupinerus spp.
-       P       9570    Tetraclinis articulata-skog
-       P       9580    Mediterrana Taxus baccata-skog
-       P       9590    Cedrus brevifolia-skog
                        (Cedrosetum brevifoliae)
-       -       95A0    Högt belägna oro-mediterrana tallskogar
Förordning (2010:1189).