Epizootilag (1999:657)

Svensk författningssamling 1999:657
t.o.m. SFS 2014:701
SFS nr: 1999:657
Departement/myndighet: Näringsdepartementet RS L
Utfärdad: 1999-06-10
Ändrad: t.o.m. SFS 2014:701
Ändringsregister: SFSR (Lagrummet)
Källa: Regeringskansliet / Lagrummet.se

Allmänna bestämmelser

1 § Denna lag gäller sådana allmänfarliga djursjukdomar som kan
spridas genom smitta bland djur eller från djur till människa (epizootiska sjukdomar).

Med allmänfarliga sjukdomar avses i denna lag sådana sjukdomar
som kan utgöra ett allvarligt hot mot människors eller djurs
hälsa eller medföra stora ekonomiska förluster för samhället.

De epizootiska sjukdomarna anges i verkställighetsföreskrifter
som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer.

Om bekämpning av salmonella och vissa andra zoonoser hos djur
finns bestämmelser i zoonoslagen (1999:658).

EG-bestämmelser som kompletteras av lagen

1 a § Lagen kompletterar sådana bestämmelser i EG-förordningar (EG-bestämmelser) som faller inom lagens tillämpningsområde. Regeringen skall i Svensk författningssamling ge till känna
vilka grundförordningar som avses.

I fråga om EG-bestämmelser som faller inom flera lagars
tillämpningsområde tillkännager regeringen på samma sätt som i
första stycket vilka bestämmelser som kompletteras av denna
lag.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter eller i det enskilda fallet fatta beslut
som behövs som komplettering av EG-bestämmelserna. Lag (2006:810).

Förebyggande åtgärder och bekämpning

2 § Den som har anledning misstänka att en epizootisk sjukdom
har drabbat djur i hans vård skall omedelbart anmäla detta till
distriktsveterinären eller annan veterinär.

Till dess ett besked av en veterinär föranleder något annat,
skall den som har djuren i sin vård göra vad som rimligen kan
begäras för att förhindra eller begränsa smittspridning. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om vad den enskilde skall göra.

3 § Om en veterinär har anledning att misstänka att ett fall av
epizootisk sjukdom har inträffat, skall han omedelbart göra en
undersökning för att fastställa sjukdomens art och i övrigt
göra vad som är nödvändigt för att förhindra att smitta sprids. Den som har djuren i sin vård är skyldig att tåla det intrång
och underkasta sig de åtgärder samt lämna den hjälp som behövs
för undersökningen. Om det är nödvändigt för undersökningen,
får ett djur som misstänks vara smittat avlivas utan ägarens
samtycke. Lag (2005:102).

3 a § En veterinär eller någon annan som i sitt yrke kommer i
kontakt med djur eller produkter av djur och som har
anledning att misstänka att ett fall av epizootisk sjukdom
har inträffat ska skyndsamt anmäla detta till Statens
jordbruksverk och länsstyrelsen. Anmälningsskyldigheten
gäller även den som är ansvarig för ett laboratorium där
sådan sjukdom har konstaterats eller där det finns anledning
att misstänka fall av sådan sjukdom.

Länsstyrelsen ska utan dröjsmål underrätta Statens
veterinärmedicinska anstalt, distriktsveterinären och den
eller de kommunala nämnder som utför uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet. Om det är fråga om en epizootisk
sjukdom hos fisk, ska också Havs- och vattenmyndigheten
underrättas, och om misstanken gäller sådan epizootisk
sjukdom som kan överföras till människor även
Livsmedelsverket, Folkhälsomyndigheten och
smittskyddsläkaren. Lag (2013:631).

4 § Om en veterinär har grundad anledning att anta att ett fall
av epizootisk sjukdom har inträffat, skall veterinären, i den
utsträckning som behövs för att motverka smittspridning,
besluta om förbud mot att besöka eller lämna eller utföra
transporter till eller från det område där sjukdomsfallet
inträffat eller där smitta annars kan antas förekomma (spärrförklaring).

Ett sådant beslut skall snarast underställas den myndighet som
regeringen bestämmer. Myndigheten skall snarast pröva om
beslutet skall fortsätta att gälla.

4 a § Om det finns grundad anledning att anta att ett fall av
epizootisk sjukdom har inträffat, skall Jordbruksverket, i den
utsträckning det är nödvändigt för att motverka smittspridning,
besluta om förbud mot att besöka eller lämna eller utföra
transporter eller förflyttningar av djur eller fordon till,
från eller inom sådana områden
1. som gränsar till ett område där smitta kan antas förekomma,
eller
2. där det annars kan finnas risk för spridning av smitta.

Jordbruksverket får överlämna åt länsstyrelsen eller annan
statlig myndighet att fatta beslut enligt första stycket. Lag (2006:810).

5 § Om det är klarlagt att ett fall av epizootisk sjukdom har
inträffat, skall Jordbruksverket besluta om förbud enligt 4 § för de områden där smitta förekommer, eller om andra
begränsningar i hanteringen av djur eller varor, allt i den
utsträckning som behövs för att motverka smittspridning (smittförklaring).

Under samma förutsättningar skall regeringen eller, efter
regeringens bemyndigande, Jordbruksverket meddela föreskrifter
eller i det enskilda fallet besluta om
1. förbud mot transporter av djur eller varor till, från eller
inom områden som gränsar till områden där smitta förekommer
eller om andra begränsningar i hanteringen av djur eller varor
inom sådana angränsande områden, och
2. förbud mot tillträde till vissa djurstallar eller andra
anläggningar där djur hålls (tillträdesförbud) eller särskilda
villkor för tillträde till sådana anläggningar.

Jordbruksverket får överlämna åt länsstyrelsen eller annan
statlig myndighet att fatta beslut enligt första och andra
styckena. Lag (2006:810).

6 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om undantag från bestämmelserna i 4, 4 a
och 5 §§. Lag (2005:102).

7 § Beslut enligt 4, 4 a eller 5 § skall upphävas av
Jordbruksverket så snart det blivit klarlagt att det inte
längre finns förutsättningar för beslutet.

Jordbruksverket får överlämna åt länsstyrelsen eller annan
statlig myndighet att fatta beslut enligt första stycket. Lag (2006:810).

8 § För att förebygga eller bekämpa epizootiska sjukdomar får
regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddela
föreskrifter eller i det enskilda fallet besluta om
1. slakt eller annan avlivning av djur som är eller misstänks
vara smittade eller kan sprida smitta,
2. slakt eller annan avlivning av andra djur,
3. oskadliggörande av döda djur, produkter av djur, andra
varor, avfall och annat material som kan sprida smitta,
4. smittrening,
5. vaccination eller annan förebyggande behandling av djur,
6. undersökning av djur och produkter av djur i kontrollsyfte,
7. djurhållning,
8. begränsningar eller andra villkor vad gäller förflyttning av
fordon,
9. begränsningar eller andra villkor vad gäller transport eller
annan hantering av levande och döda djur, produkter av djur,
andra varor, avfall och annat material,
10. registrering eller journalföring av djurtransporter,
levande och döda djur, produkter av djur och andra varor,
avfall och annat material,
11. dokumentation i fråga om besök på en anläggning där djur
hålls,
12. oskadliggörande av skadedjur som sprider smitta,
13. metoder för provtagning och analys,
14. skyldighet att till Jordbruksverket lämna uppgifter som kan
ha betydelse för arbetet med att förebygga eller bekämpa
epizootiska sjukdomar,
15. annan åtgärd som skall genomföras till följd av beslut av
Europeiska kommissionen eller som annars är nödvändig. Lag (2007:361).

9 § Efter beslut av Jordbruksverket skall
1. innehavare av sådana slakteriinrättningar eller
bearbetningsanläggningar som är ställda under offentlig
kontroll ställa lokaler och utrustning till förfogande för
sådan slakt eller avlivning som avses i 8 § 1 och 2 eller för
sådant oskadliggörande som avses i 8 § 3,
2. innehavare av redskap eller annan utrustning som
oundgängligen behövs för att förebygga eller bekämpa en
epizootisk sjukdom tillhandahålla utrustningen,
3. personal vid slakteriinrättningar eller
bearbetningsanläggningar som avses i 1 och de personer som
handhar utrustning som avses i 2 delta i förebyggande åtgärder
eller bekämpning enligt denna lag.

Jordbruksverket får överlämna åt länsstyrelsen eller annan
statlig myndighet att fatta beslut enligt första stycket. Lag (2006:810).

10 § Om det blivit klarlagt att en epizootisk sjukdom inte
längre kan bekämpas med rimliga insatser, får regeringen eller
den myndighet som regeringen bestämmer besluta att bekämpningen
skall upphöra.

Kontrollmyndigheternas offentliga kontroll

11 § Offentlig kontroll av efterlevnaden av denna lag, de
föreskrifter och beslut som har meddelats med stöd av lagen, de
EG-bestämmelser som kompletteras av lagen och de beslut som har
meddelats med stöd av EG-bestämmelserna utövas av
Jordbruksverket och länsstyrelserna i enlighet med vad
regeringen bestämmer. Lag (2006:810).

Kontrollmyndigheternas övriga åligganden

11 a § Jordbruksverket samordnar övriga kontrollmyndigheters
verksamhet och lämnar råd och hjälp i denna verksamhet.

Den myndighet som utövar offentlig kontroll skall genom
rådgivning, information och på annat sätt underlätta för den
enskilde att fullgöra sina skyldigheter enligt lagen, de
föreskrifter och beslut som har meddelats med stöd av lagen, de
EG-bestämmelser som kompletteras av lagen och de beslut som har
meddelats med stöd av EG-bestämmelserna. Lag (2006:810).

Rätt till upplysningar och tillträde

12 § En kontrollmyndighet och ett kontrollorgan som anlitas i
den offentliga kontrollen har i den utsträckning som behövs för
kontrollen rätt att
1. på begäran få upplysningar och ta del av handlingar, och
2. få tillträde till områden, anläggningar, byggnader, lokaler
och andra utrymmen för att där besiktiga djuren, göra
undersökningar och ta prover.

Det som sägs i första stycket gäller också den som vidtar
åtgärder enligt denna lag, de föreskrifter eller beslut som har
meddelats med stöd av lagen, de EG-bestämmelser som
kompletteras av lagen eller de beslut som har meddelats med
stöd av EG-bestämmelserna.

Bestämmelserna i första stycket gäller också för EG:s
institutioner och för inspektörer och experter som utsetts av
institutionerna. Lag (2006:810).

Skyldighet att tillhandahålla hjälp

12 a § Den som är föremål för offentlig kontroll eller andra
åtgärder enligt denna lag, de föreskrifter eller beslut som har
meddelats med stöd av lagen, de EG-bestämmelser som
kompletteras av lagen eller de beslut som har meddelats med
stöd av EG-bestämmelserna skall tillhandahålla den hjälp som
behövs för att kontrollen eller åtgärderna skall kunna
genomföras. Lag (2006:810).

Förelägganden och förbud

13 § Utöver vad som följer av de EG-bestämmelser som
kompletteras av lagen får en kontrollmyndighet meddela de
förelägganden och förbud som behövs för att denna lag, de
föreskrifter och beslut som har meddelats med stöd av lagen, de
EG-bestämmelser som kompletteras av lagen och de beslut som har
meddelats med stöd av EG-bestämmelserna skall följas.

Förelägganden och förbud enligt denna lag eller enligt de EG- bestämmelser som kompletteras av lagen får förenas med vite. Lag (2006:810).

Rättelse

13 a § Om någon inte fullgör sina skyldigheter enligt lagen, de
föreskrifter och beslut som har meddelats med stöd av lagen, de
EG-bestämmelser som kompletteras av lagen eller de beslut som
har meddelats med stöd av EG-bestämmelserna, får
kontrollmyndigheten besluta om rättelse på hans eller hennes
bekostnad. Lag (2006:810).

Hjälp av Polismyndigheten

14 § Polismyndigheten ska lämna den hjälp som behövs för
utövande av offentlig kontroll eller verkställighet av beslut
enligt lagen, de föreskrifter eller beslut som har meddelats
med stöd av lagen, de EU-bestämmelser som kompletteras av
lagen eller de beslut som har meddelats med stöd av
EU-bestämmelserna.

Hjälp enligt första stycket får begäras endast om
1. det på grund av särskilda omständigheter kan befaras att
åtgärden inte kan utföras utan att en polismans särskilda
befogenheter enligt 10 § polislagen (1984:387) behöver
tillgripas, eller
2. det annars finns synnerliga skäl. Lag (2014:701).

Ersättning

15 § Staten skall ersätta den som på grund av föreskrifter
eller beslut som har meddelats med stöd av lagen eller på grund
av beslut som har meddelats med stöd av de EG-bestämmelser som
kompletteras av lagen drabbas av
1. förlust på grund av att husdjur eller andra än vilt levande
djur avlivas eller dör till följd av biverkning av vaccination
eller av annan behandling,
2. kostnader på grund av saneringsåtgärder,
3. produktionsbortfall,
4. annan inkomstförlust än som avses i 3.

Ersättning för produktionsbortfall lämnas med femtio procent av
den kostnad eller förlust som bortfallet medför. I övrigt
lämnas full ersättning.

Full ersättning för produktionsbortfall lämnas vid utbrott
eller vid misstanke om utbrott av sådana särskilt allvarliga
epizootiska sjukdomar som anges i föreskrifter meddelade av
regeringen. Lag (2007:361).

16 § Ersättning enligt denna lag kan jämkas om den
ersättningsberättigade uppsåtligen eller genom vårdslöshet
själv har medverkat till kostnaden eller förlusten. Detsamma
gäller om den ersättningsberättigade vägrar att rätta sig efter
en föreskrift eller ett beslut som har meddelats med stöd av
lagen eller ett beslut som har meddelats med stöd av de EG- bestämmelser som kompletteras av lagen. Lag (2007:361).

17 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
får föreskriva att
1. ersättning inte lämnas för kontrollåtgärder eller
förebyggande åtgärder som vidtas enligt lagen eller med stöd av
lagen meddelade föreskrifter eller enligt de EG-bestämmelser
som kompletteras av lagen,
2. till grund för ersättning för sådan förlust eller kostnad
som anges i 15 § första stycket 1 eller 2 skall läggas ett
visst högsta värde på djur eller annan egendom som skall
ersättas,
3. ersättning enligt 15 § får lämnas enligt viss angiven
schablon. Lag (2007:361).

18 § Den som har deltagit i förebyggande åtgärder eller
bekämpning enligt denna lag eller enligt de EG-bestämmelser som
kompletteras av lagen har rätt till ersättning av staten för
arbete och tidsspillan samt för resa och uppehälle.

Den som har ställt lokal eller utrustning till förfogande för
de ändamål som anges i första stycket har rätt till ersättning
av staten för sina kostnader och för förlorad avkastning eller
nytta. Lag (2007:361).

19 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
får meddela föreskrifter om krav på ansökan om ersättning och
om tidsfrister för en sådan ansökan. Lag (2007:361).

Straffbestämmelser m.m.

20 § Till böter eller fängelse i högst ett år döms den som med
uppsåt eller av oaktsamhet
1. underlåter att göra anmälan enligt 2 § eller bryter mot en
föreskrift som har meddelats med stöd av 2 §,
2. bryter mot ett beslut enligt 4 §, 4 a § eller mot föreskrift
eller beslut som har meddelats med stöd av 5 eller 8 §,
3. bryter mot sådana bestämmelser om hantering av specificerat
riskmaterial, om framställning eller användning av animaliska
produkter eller om överlåtelse av djur eller andra produkter än
livsmedel, som finns i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 999/2001.

I ringa fall skall inte dömas till ansvar.

Den som har överträtt ett vitesföreläggande eller vitesförbud
enligt 13 § döms inte till ansvar enligt denna lag för en
gärning som omfattas av föreläggandet eller förbudet.

Innefattar ett brott som avses i första stycket 2 olovlig
transport av djur eller varor skall sådan egendom förklaras
förverkad, om det inte är uppenbart oskäligt. I stället för
egendomen kan dess värde förklaras förverkad. Lag (2005:102).

Överklagande m.m.

21 § Beslut enligt denna lag, enligt de föreskrifter som har
meddelats med stöd av lagen eller enligt de EG-bestämmelser
som kompletteras av lagen får överklagas hos allmän
förvaltningsdomstol. En veterinärs beslut enligt 4 § får dock
inte överklagas.

Jordbruksverket ska föra det allmännas talan hos allmän
förvaltningsdomstol, om det överklagade beslutet har
meddelats av en officiell veterinär som förordnats enligt
lagen (2009:1254) om officiella veterinärer.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. (Lag 2009:1257).

21 a § Vid överklagande av ersättningsbeslut som fattats med
stöd av bestämmelserna om schablon i 17 § skall Jordbruksverket
snarast ompröva beslutet om överklagandet inte skall avvisas
enligt 24 § förvaltningslagen (1986:223).

Ett överklagande förfaller, om Jordbruksverket ändrar beslutet
såsom den klagande begär. Om Jordbruksverket ändrar beslutet på
annat sätt än den klagande begär, skall överklagandet anses
omfatta det nya beslutet. Lag (2007:361).

22 § Beslut enligt denna lag, enligt de föreskrifter som har
meddelats med stöd av lagen eller enligt de EG-bestämmelser som
kompletteras av lagen skall gälla omedelbart, om inte något
annat beslutas. Lag (2006:810).


Övergångsbestämmelser

1999:657
1. Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1999 då epizootilagen (1980:369) skall upphöra att gälla.
2. Den äldre lagen gäller dock fortfarande i de fall där beslut
enligt 4 § i den lagen har fattats före den 1 oktober 1999.

2007:361
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2007.
2. I fråga om ersättningsanspråk som har uppkommit före den 1 juli 2007 tillämpas 17 § 3 och 19 § i dess äldre lydelse.