Kryptovalutor på svenska marknaden

Svar på skriftlig fråga 2017/18:484 besvarad av Statsrådet Per Bolund (MP)

Statsrådet Per Bolund (MP)


Fi2017/04763

Finansdepartementet

Finansmarknads- och konsumentministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2017/18:484 av Mikael Eskilandersson (SD)
Kryptovalutor på svenska marknaden

Mikael Eskilandersson har frågat mig och regeringen vilka möjligheter och risker vi ser med att kryptovalutor blir allt vanligare på den svenska konsumentmarknaden.

Mikael Eskilandersson noterar i sin fråga att allt fler svenskar har börjat handla på internet och använda sig av digitala tjänster i stället för fysiska butiker och att vissa butiker i Sverige redan har börjat acceptera kryptovalutor som betalningsmedel. Mikael Eskilandersson noterar vidare att kryptovalutor är ett förhållandevis nytt koncept som skiljer sig från vanlig valutahandel med stora fluktuationer i värde.

Låt mig börja med att konstatera att regeringen ser positivt på teknisk innovation. Exempelvis skapar blockchain-tekniken stora möjligheter inom en rad sektorer där tekniken bl.a. kan användas för att förbättra och effektivisera olika funktioner, såsom registerföring. Att eftersträva en ökad spårbarhet och transparens är viktigt både ur ett konsument- och medborgarperspektiv.

Inom den finansiella sektorn kommer den tekniska utvecklingen leda till innovation och utveckling av nya affärsmodeller, infrastrukturer och betalningstjänster som kan bidra till en ökad tillväxt. Jag tror också att utvecklingen kan hjälpa till att främja en hållbar framtid.

Den tekniska utvecklingen får dock inte ske på bekostnad av konsumentskyddet och förtroendet för betalningsväsendet. En grundläggande aspekt är att all form av innovation som möter konsumenter ska vara säker att använda.

Finansinspektionen har nyligen varnat för den stora ökningen i användandet av kryptovalutor och den höga risk som användandet av dessa i stor utsträckning oreglerade kryptovalutor innebär för konsumenter och andra som använder dessa valutor för investeringar eller betalningar.

De potentiella riskerna med valutorna kan vara stora. Det finns exempelvis risker i de fall kryptovalutor används i penning- eller betalningsflöden som är relaterade till kriminalitet eller terrorism. Den nya utvecklingen av digitala valutor ska inte kunna användas för att kringgå befintlig reglering avseende penningtvätt och terrorismfinansiering.

En annan risk är att kryptovalutor fluktuerar kraftigt i värde och de anses därför generellt vara volatila och instabila som valutor och betalningsmedel.

Därtill finns det risker genom att kryptovalutor är utsatta för en högre grad av brottslighet, t.ex. genom att depåer och elektroniska plånböcker hackas, valutorna stjäls och investeringar försvinner. De plattformar de handlas på är ofta oreglerade och vid betalningar med dessa valutor riskerar en konsument att inte omfattas av vanligt konsumentskydd.

På senare tid har även fokus ökat på miljöaspekten av kryptovalutor. Den stora ökningen i popularitet för kryptovalutor, i synnerhet Bitcoin, har lett till en ökad energiförbrukning då hanteringen av exempelvis Bitcoin är mycket energikrävande. Här vilar ett ansvar på aktörerna att hitta, för miljön, bättre tekniska lösningar.

Regeringen noterar att användandet av kryptovalutor ännu sker i en begränsad omfattning men understryker att de konsumenter som vill använda eller investera i dessa kryptovalutor ska vara medvetna om de ökade risker som föreligger med kryptovalutor. Regeringen kommer fortsätta att följa användandet av kryptovalutor.

Stockholm den 10 januari 2018

Per Bolund

Skriftlig fråga (Inlämnad 2017-12-14)