Prognoser gällande arbetslöshet
Skriftlig fråga 2017/18:904 av Jan Ericson (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2018-02-28
- Överlämnad
- 2018-02-28
- Anmäld
- 2018-03-01
- Svarsdatum
- 2018-03-07
- Sista svarsdatum
- 2018-03-07
- Besvarad
- 2018-03-07
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson (S)
Regeringen presenterade häromdagen nya prognoser om arbetslöshet där den bedömer att arbetslösheten ska falla till 6,1 procent och sedan förbli där till 2020. Emellertid finns siffror från oberoende källor som pekar på att arbetslösheten i Sverige kommer vara högre och till och med öka. Konjunkturinstitutets rapporter vittnar om 6,4 procent under 2018 och 6,3 procent 2020 för att sedan landa på 6,7 procent 2022. Ekonomistyrningsverkets prognoser visar också på en högre arbetslöshet än vad regeringen bedömer och ESV har beräknat att årsgenomsnittet för 2020 kommer att ligga på 6,5 procents arbetslöshet.
Ett av regeringens stora mål har varit att Sverige ska ha den lägsta arbetslösheten inom Europeiska unionen år 2020, något som inte tycks infrias enligt prognoserna.
Med anledning av detta vill jag fråga arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson:
På vilka grunder anser ministern och regeringen att dessa prognoser kan skilja sig från regeringens?
Svar på skriftlig fråga 2017/18:904 besvarad av Finansminister Magdalena Andersson (S)
Fi2018/00968/E1
Finansdepartementet
Finans
ministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2017/2018:904 av Jan Ericson (M) Prognoser gällande arbetslöshet
Jan Ericson har frågat arbetsmarknads- och integrationsministern på vilka grunder regeringen anser att dess arbetslöshetsprognos kan skilja sig från andra bedömares prognoser såsom Konjunkturinstitutet (KI) och Ekonomistyrningsverket (ESV).
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
I sina senast publicerade prognoser förutspådde Konjunkturinstitutet en arbetslöshet på 6,3 procent 2020 och Ekonomistyrningsverket 6,5 procent samma år. Det är 0,2 respektive 0,4 procentenheter högre än regeringens bedömning i februari 2018, utifrån hittills beslutade reformer. I detta sammanhang kan det vara bra att känna till att Konjunkturinstitutets genomsnittliga prognosfel (i absoluta tal) för prognoser gjorda de senaste tio åren på arbetslösheten om två år är 1,3 procentenheter. Prognoser är helt enkelt osäkra och en skillnad på 0,2–0,4 procentenheter är alltså relativt liten i ljuset av normala prognosfel.
Vidare har de prognoser för arbetslösheten på två års sikt, som denna regering hittills publicerat i budgetpropositioner, i medeltal haft ett absolutfel på 0,15 procentenheter. Det ska ställas i relation till att de prognoser som publicerades i den förra regeringens budgetpropositioner under mandatperioden 2010–2014 hade ett medelabsolutfel på 0,63 procentenheter.
Stockholm den 7 mars 2018
Magdalena Andersson
Intressenter
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.