Nationaldagen den 6 juni som allmän helgdag

Proposition 2004/05:23

Regeringens proposition 2004/05:23

Nationaldagen den 6 juni som allmän helgdag Prop.
  2004/05:23

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 7 oktober 2004

Thomas Östros

Pär Nuder

(Justitiedepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslår regeringen att nationaldagen den 6 juni skall bli allmän helgdag från och med år 2005. Annandag pingst skall samtidigt upphöra att vara allmän helgdag.

1

Innehållsförteckning Prop. 2004/05:23
1 Förslag till riksdagsbeslut.................................................................. 3
2 Förslag till lag om ändring i lagen (1989:253) om allmänna  
  helgdagar ........................................................................................... 4
3 Ärendet och dess beredning............................................................... 6
4 Bakgrund ........................................................................................... 6
5 Överväganden och förslag................................................................. 8
  5.1 Nationaldagen den 6 juni som allmän helgdag................... 8
  5.2 Annandag pingst skall upphöra att vara allmän helgdag .... 8
6 Ikraftträdande .................................................................................. 10
7 Ekonomiska konsekvenser .............................................................. 11
8 Författningskommentar ................................................................... 11

8.1Förslaget till lag om ändring i lagen (1989:253) om

  allmänna helgdagar ........................................................... 11
Bilaga 1 Sammanfattning av 6 juni-utredningens betänkande (SOU  
  2004:45)................................................................................. 13
Bilaga 2 6 juni-utredningens författningsförslag ................................. 14
Bilaga 3 Förteckning över remissinstanser .......................................... 16
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 oktober 2004....... 17

2

1 Förslag till riksdagsbeslut Prop. 2004/05:23

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1989:253) om allmänna helgdagar.

3

2 Förslag till lag om ändring i lagen (1989:253) Prop. 2004/05:23
  om allmänna helgdagar      
Härigenom föreskrivs att lagen (1989:253) om allmänna helgdagar
skall ha följande lydelse.          
Nuvarande lydelse     Föreslagen lydelse    
          1 §      
Med allmän helgdag avses i lag Med allmän helgdag avses i lag
eller annan författning     eller annan författning    
söndagar, däribland påskdagen söndagar, däribland påskdagen
och pingstdagen,     och pingstdagen,    
nyårsdagen, trettondedag jul, nyårsdagen, trettondedag jul,
första maj, juldagen och annandag första maj, juldagen och annandag
jul, även när de inte infaller på en jul, även när de inte infaller på en
söndag,       söndag,      
långfredagen, annandag påsk, långfredagen, annandag påsk,
Kristi himmelsfärdsdag, annandag Kristi himmelsfärdsdag, national-
pingst, midsommardagen och alla dagen, midsommardagen och alla
helgons dag.       helgons dag.      
          2 §      
Av de i 1 § angivna helgdagarna Av de i 1 § angivna helgdagarna
infaller         infaller      
nyårsdagen den 1 januari nyårsdagen den 1 januari
trettondedag jul den 6 januari trettondedag jul den 6 januari
långfredagen fredagen när- långfredagen fredagen när-
    mast före påsk-   mast före påsk-
    dagen     dagen    
påskdagen söndagen när- påskdagen söndagen när-
    mast efter den   mast efter den
    fullmåne som   fullmåne som
    infaller på eller   infaller på eller
    närmast efter   närmast efter
    den 21 mars   den 21 mars
annandag påsk dagen efter annandag påsk dagen   efter
    påskdagen     påskdagen  
Kristi himmels- sjätte torsdagen Kristi himmels- sjätte torsdagen
färdsdag efter påskdagen färdsdag efter påskdagen
pingstdagen sjunde söndagen pingstdagen sjunde söndagen
    efter påskdagen   efter påskdagen
annandag pingst dagen efter nationaldagen den 6 juni  
    pingstdagen        
midsommarda- den lördag som midsommarda- den lördag som
gen   infaller under gen infaller under
    tiden den 20–26   tiden den 20–26
    juni       juni    

4

alla helgons dag den lördag som alla helgons dag den lördag som Prop. 2004/05:23
  infaller under   infaller under
  tiden den 31   tiden den 31
  oktober–den 6   oktober–6 no-
  november     vember    
juldagen den 25 decem- juldagen den 25 decem-
  ber         ber      
annandag jul den 26 decem- annandag jul den 26 decem-
  ber.         ber.      
                   

Denna lag träder i kraft den 1 april 2005.

5

3 Ärendet och dess beredning Prop. 2004/05:23

Vid riksmötet 2001/02 behandlade riksdagen ett antal motioner med förslag att göra nationaldagen den 6 juni till allmän helgdag. I betänkandet 2001/02:KU9 ansåg konstitutionsutskottet att nationaldagen skall bli allmän helgdag men att det fick ankomma på regeringen att utarbeta ett förslag med den innebörden. Riksdagen tillkännagav för regeringen som sin mening vad utskottet anfört (rskr. 2001/02:139).

Den 5 juni 2003 beslutade regeringen direktiv till en särskild utredare att utarbeta ett förslag som innebär att nationaldagen den 6 juni skall bli allmän helgdag. Utredningen antog namnet 6 juni-utredningen. Utredningen överlämnade i maj 2004 betänkandet Nationaldagen – ny helgdag (SOU 2004:45). En sammanfattning av betänkandet finns i bilaga 1. Ut- redningens författningsförslag finns i bilaga 2.

Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3. Remissyttrandena finns tillgängliga i Justitiedepartementet (dnr Ju 2004/4032).

4 Bakgrund

Med anledning av regeringens förslag år 1989 till lag om allmänna  
helgdagar väcktes i riksdagen motioner med förslag om att nationaldagen  
den 6 juni skulle bli helgdag. Vid sin behandling av propositionen jämte  
motionerna hänvisade konstitutionsutskottet (bet. 1988/89:KU29) till ett  
tidigare uttalande om att de gällande formerna för firandet av nationalda-  
gen/svenska flaggans dag gav tillräckligt utrymme för att markera natio-  
naldagens betydelse i det svenska samhället.  
Frågan om nationaldagen som allmän helgdag har därefter behandlats  
av konstitutionsutskottet vid flera tillfällen. Vid riksmötet 1991/92 ansåg  
utskottet (bet. 1991/92:KU9), som uppmärksammade att ett införande av  
ytterligare en helgdag bl.a. hade ekonomiska aspekter, att frågan på  
lämpligt sätt borde bli föremål för utredning.  
I september 1993 tillsattes Nationaldagsutredningen med uppdrag att  
utreda förutsättningarna för att göra nationaldagen till helgdag. Enligt  
direktiven (dir. 1993:104) var det av vikt att utredaren särskilt studerade  
de ekonomiska konsekvenserna som inrättandet av en ny helgdag skulle  
få, såväl för den offentliga sektorn som för näringslivet och övriga delar  
av samhället. I utredarens uppdrag låg också att undersöka konsekven-  
serna, ekonomiska och andra, av att inrätta nationaldagen som helgdag  
på bekostnad av någon nu existerande allmän helgdag.  
Nationaldagsutredningen föreslog i sitt betänkande 6 juni Nationalda-  
gen (SOU 1994:58) att nationaldagen den 6 juni skulle bli allmän helg-  
dag. Efter att ha studerat de ekonomiska konsekvenserna av ytterligare  
en helgdag men också beaktat kyrkliga och sociala faktorer kom utreda-  
ren fram till att annandag pingst samtidigt borde upphöra att vara helg-  
dag. Sammanfattningsvis angav utredaren att om man införde national-  
dagen som en helgdag, utan att ändra något annat, skulle det medföra ett  
årligt inkomstbortfall inom tillverkningsindustrin på omkring 0,3 procent  
i genomsnitt. Bruttonationalprodukten skulle minska med mellan 0,2 och 6
 

0,3 procent, dvs. med mellan tre och fyra miljarder kronor baserat på Prop. 2004/05:23 1992 års produktion. Enligt utredaren kunde det inte anses rimligt att i

det då rådande ekonomiska läget införa ytterligare en helgdag utan att en befintlig helgdag togs bort eller flyttades. De helgdagar som skulle vara möjliga att avskaffa var enligt utredaren första maj, trettondedag jul, Kristi himmelsfärdsdag eller annandag pingst. I valet mellan dessa dagar fann utredaren att annandag pingst var den helgdag som framstod som minst olämplig att ta bort.

Nationaldagsutredningens förslag remissbehandlades. De flesta remissinstanser var positiva till att inrätta den 6 juni som allmän helgdag. Olika åsikter framfördes dock i frågan om på vilken helgdags bekostnad det skulle ske. En knapp majoritet av de remissinstanser som lämnade synpunkter på förslaget att annandag pingst skulle tas bort som allmän helgdag var dock positiva.

I budgetpropositionen 1994/95:100 bil. 3 s. 14 angav regeringen att tanken att göra nationaldagen till helgdag inte borde fullföljas.

Konstitutionsutskottet behandlade i betänkande 1995/96:KU11 motioner om nationaldagen som allmän helgdag. Enligt utskottets mening gav de gällande formerna för firande av nationaldagen och svenska flaggans dag den 6 juni tillräckligt utrymme för att markera dagens betydelse i det svenska samhället. Motionerna avslogs därför. Detta ställningstagande vidhölls sedan vid behandlingen av motioner i ämnet i betänkandena 1997/98:KU9, 1999/2000:KU18 och 2000/01:KU15.

I betänkande 2001/02:KU9 behandlade konstitutionsutskottet åter igen ett antal motioner om att göra nationaldagen den 6 juni till allmän helgdag. Vid behandlingen av motionerna kom, som nämnts i avsnitt 3, konstitutionsutskottet fram till att nationaldagen den 6 juni bör bli allmän helgdag. Utskottet gjorde vidare följande uttalande.

Utskottet är medvetet om att detta kan få ekonomiska konsekvenser för samhället. Om den 6 juni blir allmän helgdag på bekostnad av någon nu existerande helgdag blir de ekonomiska konsekvenserna beroende av vilken existerande allmän helgdag som skall komma i fråga. Nationaldagsutredningen föreslog att den 6 juni skulle bli allmän helgdag samtidigt som annandag pingst skulle upphöra att vara helgdag. De ekonomiska effekterna av ett sådant förslag blir andra än om t.ex. trettondedag jul skulle upphöra att vara allmän helgdag. Utskottet anser att det får ankomma på regeringen att utarbeta ett förslag som innebär att nationaldagen den 6 juni skall bli allmän helgdag.

Riksdagen tillkännagav för regeringen som sin mening vad utskottet anfört (rskr. 2001/02:139).

7

5 Överväganden och förslag

5.1Nationaldagen den 6 juni som allmän helgdag

Regeringens förslag: Nationaldagen den 6 juni skall bli allmän helgdag.

Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Det stora flertalet av remissinstanserna tillstyrker

eller har ingen erinran mot utredningens förslag. Ett antal av remissinstanserna har, under hänvisning till riksdagens ställningstagande i frågan, inte tagit ställning till utredningens förslag i denna del. Landsorganisationen i Sverige, Tjänstemännens Centralorganisation och Svenska kyrkan anser att den 6 juni inte skall bli allmän helgdag.

Skälen för regeringens förslag: Den 6 juni har kallats Gustaf Vasas dag, svenska flaggans dag och är nu Sveriges nationaldag och svenska flaggans dag. Under artonhundratalet togs den 6 juni fram som en nationell minnesdag. Dagen firades till minne av den 6 juni 1523 då Gustav Vasa valdes till Sveriges kung, då unionen med Danmark upphörde och Sveriges enande till en självständig stat påbörjades. 1809 års regeringsform utfärdades dessutom den 6 juni. Sedan år 1916 firas den 6 juni som svenska flaggans dag. Därtill kommer att den nuvarande regeringsformen och riksdagsordningen antogs av riksdagen första gången den 6 juni 1973. Sedan år 1983 är svenska flaggans dag den 6 juni officiellt Sveriges nationaldag. Detta framgår av förordningen (1982:270) om allmänna flaggdagar.

Till skillnad mot många andra länder är det i Sverige inte en allmän helgdag på nationaldagen. Det svenska språket, den svenska historien, det svenska kulturarvet och det svenska samhällssystemet utgör stora delar av den nationella identiteten som i en tid med ökad internationalisering förefaller bli mer och mer betydelsefull. Att göra nationaldagen till helgdag i Sverige skulle vara ett sätt att visa att nationaldagen är värd ett större utrymme än den har idag.

Enligt regeringens mening bör nationaldagen den 6 juni nu bli allmän helgdag.

5.2Annandag pingst skall upphöra att vara allmän helgdag

Regeringens förslag: Annandag pingst skall upphöra att vara allmän helgdag.

Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Det stora flertalet av remissinstanserna tillstyrker

eller har ingen erinran mot utredningens förslag. Landsorganisationen i Sverige, Tjänstemännens Centralorganisation och Sveriges Kristna Råd anser att, för det fall den 6 juni görs till allmän helgdag, det inte bör ske på någon annan helgdags bekostnad. Om någon kyrklig helgdag skall tas bort delar Sveriges Kristna Råd utredningens bedömning att annandag

Prop. 2004/05:23

8

pingst bör tas bort. Ett antal remissinstanser har särskilt pekat på vikten av att en annan allmän helgdag flyttas eller tas bort när den 6 juni blir allmän helgdag. Arbetsgivarverket och Föreningen Svenskt Näringsliv förordar att Kristi himmelsfärdsdag upphör att vara allmän helgdag. En- ligt Svenska kyrkan bör Kristi himmelsfärdsdag flyttas till efterföljande lördag.

Skälen för regeringens förslag: Att införa ytterligare en allmän helgdag innebär en arbetstidsförkortning som medför kostnader för samhället. Naturligtvis är det svårt att uppskatta vad kostnaderna för en sådan arbetstidsförkortning kommer att uppgå till. Men, som utredningen har angett, talar mycket för att kostnaden i termer av förlorad produktion för ytterligare en helgdag kommer att uppgå till mellan 3 och 8,5 miljarder kr per år. De ekonomiska konsekvenserna är alltså betydande. Det är därför inte rimligt att införa ytterligare en helgdag utan att reformen finansieras. Ett sätt att finansiera ytterligare en allmän helgdag är genom skattemedel. Ett annat är att flytta eller ta bort en av nu befintliga helgdagar. Regeringen delar utredningens uppfattning att det är det sistnämnda alternativet som bör väljas.

Nästa fråga blir då vilken av våra allmänna helgdagar som skall flyttas eller tas bort. 6 juni-utredningen har i valet mellan olika helgdagar beaktat såväl samhällsekonomiska som sociala och kyrkliga aspekter och efter en sammanvägning av dessa föreslagit att annandag pingst bör tas bort som allmän helgdag. År 1994 gjorde Nationaldagsutredningen samma bedömning.

Sverige har elva fristående helgdagar. De är nyårsdagen, trettondedag jul, långfredagen, annandag påsk, första maj, Kristi himmelsfärdsdag, annandag pingst, midsommardagen, alla helgons dag, juldagen och annandag jul. Påsken, julen och pingsten är kyrkoårets grundläggande och viktigaste helger. Jul och påsk är också alltför traditionsbundna för att vara med i diskussionen om att avskaffas till förmån för nationaldagen. Detsamma gäller för nyårsdagen. Midsommardagen och alla helgons dag infaller på lördagar och skulle därmed inte kompensera för det produktionsbortfall som en helgdag på nationaldagen skulle ge upphov till. Första maj har i kombination med valborgsmässofirandet utvecklats till en stor och folklig helg. Första maj har firats som en icke kyrklig folkfest sedan medeltiden. Första maj är dessutom en helgdag i många länder. Sammantaget bör därför första maj vara kvar som allmän helgdag.

En möjlig lösning är att ta bort Kristi himmelsfärdsdag som allmän helgdag. Mycket talar för att det – i enlighet med vad Arbetsgivarverket och Föreningen Svenskt Näringsliv har anfört – skulle vara den lösning som samhällsekonomiskt skulle vara mest fördelaktig. Ett alternativ är att flytta Kristi himmelsfärdsdag från den nuvarande torsdagen till den följande lördagen. Med det alternativet skulle den allmänna helgdagen inte inkräkta på någon vanlig arbetsdag. Svenska kyrkan hävdar att en sådan lösning är den som minst skulle störa kyrkoårets rytm. Å andra sidan anser Sveriges Kristna Råd att vid valet mellan de allmänna helgdagar som är kvar att diskutera, annandag pingst bör tas bort.

Enligt regeringen kan inte den samhällsekonomiska aspekten vara ensamt avgörande för frågan vilken allmän helgdag som skall flyttas eller tas bort. Som utredningen har angett måste också andra faktorer beaktas. Med hänsyn till Kristi himmelsfärdsdags starka ställning inom trossam-

Prop. 2004/05:23

9

funden men också till att Kristi himmelsfärdshelgen har utvecklats till en Prop. 2004/05:23 stor familjehelg med stor folklig förankring bör inte Kristi himmelsfärds-

dag tas bort som allmän helgdag. Av samma skäl bör den inte heller flyttas till någon annan dag.

Frågan är då vilken dag av trettondedag jul och annandag pingst som bör upphöra att vara allmän helgdag. Det kan diskuteras om det innebär en arbetstidsförlängning eller inte om annandag pingst tas bort som allmän helgdag samtidigt som nationaldagen blir allmän helgdag och om det är mer kostnadsneutralt att ta bort trettondedag jul. Trettondedag jul är en rörlig helgdag som orsakar klämdagar när den infaller på en tisdag eller torsdag. I många kollektivavtal finns det dessutom reglerat om reducerad arbetstid på trettondagsafton den 5 januari och i flera avtal är denna afton helt arbetsfri. Annandag pingst ger aldrig upphov till några klämdagar eller till avtalad arbetstidsförkortning.

Mycket talar för att de samhällsekonomiska effekterna blir något mer gynnsamma om annandag pingst tas bort än om trettondedag jul tas bort. Det torde dock inte bli så stor skillnad på de samhällsekonomiska konsekvenserna att det utifrån de ekonomiska aspekterna är självklart vilken dag som skall tas bort.

I likhet med utredningen anser regeringen att trossamfundens uppfattning är viktig när ställning skall tas till vilken helgdag som skall tas bort. Trossamfund har en stor betydelse för många människor i Sverige. Flertalet trossamfund synes vara eniga om att – för det fall den 6 juni införs som allmän helgdag – annandag pingst är den av de kyrkliga helgdagarna vars upphörande skulle föranleda minst negativa konsekvenser.

De allmänna helgdagarna är ojämnt fördelade under året. Många helgdagar infaller under våren. Annandag pingst ligger närmast den 6 juni i tiden. Detta är också ett viktigt argument för att annandag pingst bör tas bort. Under åren 2004–2023 infaller annandag pingst dessutom i början av juni åtta gånger. Om inte annandag pingst tas bort som allmän helgdag skulle det innebära att det vissa år kommer att bli ytterligare en långhelg under våren förutom Kristi himmelsfärdshelgen. Vissa år skulle det dessutom komma att uppstå klämdagar mellan nationaldagen och pingsthelgen. Allt detta kan innebära ytterligare konsekvenser för samhällsekonomin. Detta talar också för att annandag pingst bör tas bort.

Att ta bort trettondedag jul som allmän helgdag skulle innebära att många människor går miste om möjligheten till en lång sammanhängande ledighet under vintern utan att ta ut så många semesterdagar. Jullovet i skolorna sträcker sig dessutom över den s.k. trettonhelgen. Ett avskaffande av trettondedag jul skulle också kunna få negativa effekter för turistnäringen i fjällvärlden.

Sammanfattningsvis anser regeringen att annandag pingst bör upphöra att vara allmän helgdag.

6 Ikraftträdande

Regeringens förslag: Nationaldagen den 6 juni skall bli allmän helgdag och annandag pingst upphöra att vara allmän helgdag från och

med år 2005.

10

Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens. Prop. 2004/05:23
Remissinstanserna: De flesta av remissinstanserna har inte uttalat sig  
särskilt i frågan. Föreningen Svenskt Näringsliv anser att den 6 juni bör  
bli allmän helgdag först år 2007.  
Skälen för regeringens förslag: Föreningen Svenskt Näringsliv har,  
under hänvisning till att nu gällande kollektivavtal till största delen gäller  
till början av år 2007, ansett att ikraftträdandet inte bör ske tidigare än  
den 1 januari 2007. Enligt regeringen utgör emellertid vad Föreningen  
Svenskt Näringsliv anfört inte tillräckligt tungt vägande skäl för att av-  
vakta. Inte heller har några andra remissinstanser motsatt sig utredning-  
ens förslag i denna del.  
Regeringen är i och för sig medveten om att reformen kan få betydelse  
för gällande kollektivavtal liksom på en rad andra områden, men är över-  
tygad om att arbetsmarknadens parter och andra berörda kan lösa de  
eventuella problem som uppstår. Frågan om att göra den 6 juni till allmän  
helgdag har nu varit aktuell under lång tid och de flesta torde vara inför-  
stådda med att den dagen inom en snar framtid kommer att vara allmän  
helgdag och att detta i sin tur innebär att en annan befintlig allmän helg-  
dag kommer att flyttas eller tas bort. Regeringen anser därför att den 6  
juni bör bli allmän helgdag från och med år 2005. Annandag pingst bör  
samtidigt upphöra att vara allmän helgdag.  

7 Ekonomiska konsekvenser

Som nämnts i avsnitt 5.2 innebär ett införande av den 6 juni som allmän helgdag kostnader för samhället, främst bestående i kostnader för minskad produktion. Genom att samtidigt ta bort annandag pingst som allmän helgdag torde emellertid den kostnadsökningen kompenseras.

8 Författningskommentar

8.1Förslaget till lag om ändring i lagen (1989:253) om allmänna helgdagar

1 och 2 §§

Nationaldagen införs i förteckningen över allmänna helgdagar. Annandag pingst utgår ur förteckningen.

Påskdagen och pingstdagen ingår i uppräkningen av helgdagar i 1 § trots att de alltid infaller på en söndag. I propositionen om allmänna helgdagar (1988/89:114 s.6) motiverades detta med att det var mest överskådligt och informativt att ange annandag påsk som dagen närmast efter påskdagen och annandag pingst som dagen närmast efter pingstdagen. Dessutom motiverades utformningen av 1 § med att det framstod som

11

mest i överensstämmelse med traditionell uppfattning att låta även påsk- Prop. 2004/05:23 dagen och pingstdagen ingå i uppräkningen av helgdagar.

Med regeringens förslag finns det inte längre något behov av att definiera när annandag pingst infaller. Pingstdagen har dock i den kristna traditionen, jämte juldagen och påskdagen, en grundläggande betydelse även för det övriga kyrkoåret. Trots att pingstdagen alltid infaller på en söndag bör denna dag därför inte tas bort ur uppräkningen av helgdagar.

I 2 § görs en smärre redaktionell ändring.

12

Sammanfattning av 6 juni-utredningens betänkande (SOU 2004:45)

Riksdagen har beslutat att nationaldagen den 6 juni ska bli allmän helgdag. Utredningens uppdrag är att lämna ett förslag med den innebörden. Att införa ytterligare en helgdag innebär en arbetstidsförkortning som får ekonomiska konsekvenser för samhället. Uppdraget handlar främst om hur de ekonomiska konsekvenserna som uppstår för samhället vid en arbetstidsförkortning kan kompenseras.

I betänkandet redovisar utredningen ett förslag till lag om ändring i lagen (1989:253) om allmänna helgdagar. Förslaget innebär en ändring i nuvarande helgdagsordning. Nationaldagen den 6 juni blir allmän helgdag samtidigt som annandag pingst upphör att vara helgdag.

Två studier av de ekonomiska effekterna av att den 6 juni inrättas som allmän helgdag har gjorts på utredningens uppdrag. Enligt slutsatserna i rapporterna uppgår kostnaden i termer av förlorad produktion för ytterligare en helgdag till mellan 3 och 8,5 miljarder kronor per år. Förslaget att införa ytterligare en helgdag innebär sådana betydande ekonomiska konsekvenser för samhället att reformen måste finansieras genom att en av de helgdagar som vi nu har tas bort eller flyttas. De alternativ som utredningen har diskuterat är första maj, Kristi himmelsfärdsdag, annandag pingst och trettondedag jul. Första maj har i kombination med valborgsmässofirandet utvecklats till en stor folklig helg som har firats som en ickekyrklig folkfest sedan medeltiden. Första maj är dessutom en helgdag i många länder. Detta gör enligt utredningens uppfattning att första maj bör vara kvar som allmän helgdag. Kristi himmelsfärdsdag har en stark ställning inom kyrkorna och trossamfunden och med hänsyn till att helgdagen har utvecklats till en stor familjehelg med stark folklig förankring bör inte heller Kristi himmelsfärdsdag flyttas eller tas bort som allmän helgdag. Förslaget att annandag pingst skall upphöra som allmän helgdag bygger på följande resonemang. Utredningen är inte övertygad om att det blir så stor skillnad på de samhällsekonomiska konsekvenserna om trettondedag jul eller annandag pingst tas bort. Samtliga kyrkor och trossamfund i Sverige är eniga om att annandag pingst är den minst dåliga kyrkliga helgdagen att ta bort. Förutom att många helgdagar infaller under våren ligger annandag pingst närmast den 6 juni i tiden. Om inte annandag pingst tas bort som allmän helgdag, skulle det innebära att det vissa år kommer att bli ytterligare en långhelg under våren och att det uppstår klämdagar mellan nationaldagen och pingsthelgen. För fjällturismen skulle ett avskaffande av trettondedag jul som helgdag innebära ett stort inkomstbortfall. Det är också viktigt med möjlighet till en lång sammanhängande ledighet under den mörkaste delen av året då även skolorna har ledigt.

Prop. 2004/05:23

Bilaga 1

13

6 juni-utredningens författningsförslag

Prop. 2004/05:23

Bilaga 2

Förslag till lag om ändring i lagen (1989:253) om allmänna helgdagar

Härigenom föreskrivs att lagen (1989:253) om allmänna helgdagar skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §

Med allmän helgdag avses i lag eller annan författning

söndagar, däribland påskdagen och pingstdagen,

nyårsdagen, trettondedag jul, första maj, juldagen, annandag jul, även när de inte infaller på en söndag,

långfredagen, annandag påsk, Kristi himmelsfärdsdag, annandag pingst, midsommardagen och alla helgons dag.

Av de i 1 § angivna helgdagarna infaller

nyårsdagen den 1 januari trettondedag jul den 6 januari långfredagen fredagen närmast före påskdagen påskdagen

söndagen närmast efter den fullmåne som infaller på eller närmast efter den 21 mars

annandag påsk dagen efter påskdagen

Kristi himmelsfärds dag sjätte torsdagen efter påskdagen

pingstdagen sjunde söndagen efter påskdagen

annandag pingst dagen efter pingstdagen

midsommardagen den lördag som infaller under tiden den 20–26 juni alla helgons dag den lördag som infaller under tiden den 31 okto- ber–6 november

juldagen den 25 december annan-

Med allmän helgdag avses i lag eller annan författning

söndagar, däribland påskdagen och pingstdagen,

nyårsdagen, trettondedag jul, första maj, juldagen, annandag jul, även när de inte infaller på en söndag,

långfredagen, annandag påsk, Kristi himmelsfärdsdag, nationaldagen, midsommardagen och

alla helgons dag.  
2 §  
Av de i 1 § angivna helgdagarna  
infaller  
nyårsdagen den 1 januari  
trettondedag jul den 6 januari  
långfredagen fredagen närmast före  
påskdagen  
påskdagen söndagen närmast efter  
den fullmåne som infaller på eller  
närmast efter den 21 mars  
annandag påsk dagen efter påsk-  
dagen  
Kristi himmelsfärds dag sjätte tors-  
dagen efter påskdagen  
pingstdagen sjunde söndagen efter  
påskdagen  
nationaldagen den 6 juni  
midsommardagen den lördag som  
infaller under tiden den 20–26 juni  
alla helgons dag den lördag som  
infaller under tiden den 31 okto-  
ber–6 november  
juldagen den 25 december annan- 14
 
dag jul den 26 december. dag jul den 26 december. Prop. 2004/05:23
      Bilaga 2

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005

15

Förteckning över remissinstanser

Prop. 2004/05:23

Bilaga 3

Remissyttranden över betänkandet har avgetts av följande instanser. Riksmarskalksämbetet, Svea hovrätt, Kammarrätten i Göteborg, Riks-

polisstyrelsen, Svenska Handelskammarförbundet, Försvarsmakten, Riksförsäkringsverket, Arbetsgivarverket, Skolverket, Arbetsmarknadsstyrelsen, Glesbygdsverket, Statens kulturråd, Migrationsverket, Turistdelegationen, Länsstyrelsen i Uppsala län, Länsstyrelsen i Västerbottens län, Länsstyrelsen i Blekinge län, Svenska kyrkan, Sveriges Kristna Råd, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, Landsorganisationen i Sverige, Tjänstemännens Centralorganisation, Sveriges Akademikers Centralorganisation, Föreningen Svenskt Näringsliv, Företagarna, Svensk Handel, Posten AB, Svenska Turistföreningen, Almanacksförlaget, Svenska Bussbranschens Riksförbund, Rikskommittén Sveriges Na- tionaldag, Medborgarrättsrörelsen, Svenska Liftanläggningars Organisation.

Yttrande har också inkommit från Sverigebandet.

Följande instanser har inbjudits att yttra sig i anledning av betänkandet men avstått.

Exportrådet, Stiftelsen Skansen, Sveriges Rese- och Turistråd AB, Svenska kyrkans församlingsförbund, Finska församlingen, Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, SJ AB, Rese- och Turistindustrin i Sverige, Sveriges Lokaltrafikförening, Föreningen Svenskt Flyg, Svenska Akademien, SIOS – samarbetsorgan för Invandrarorganisationer i Sverige.

16

Justitiedepartementet Prop. 2004/05:23
 

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 oktober 2004.

Närvarande: statsrådet Östros, ordförande, och statsråden Lövdén,

Ringholm, Y. Johansson, Bodström, Sommestad, Karlsson, Lund,

Andnor, Nuder, M. Johansson, Björklund, Jämtin

Föredragande: statsrådet Nuder

Regeringen beslutar proposition 2004/05:23 Nationaldagen den 6 juni som allmän helgdag.

17

Ärendet är avslutat

Händelser

Inlämning: 2004-10-12 Bordläggning: 2004-10-13 Hänvisning: 2004-10-14 Motionstid slutar: 2004-10-28