Skärpta straff för djurplågeri

Motion 2017/18:2384 av Richard Jomshof m.fl. (SD)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa brottet grovt djurplågeri och tillkännager detta för regeringen.
2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att straffet för grovt djurplågeri ska vara lägst ett års fängelse och högst fyra års fängelse och tillkännager detta för regeringen.
3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att all lagstiftning om djur bör samlas i en särskild djurskyddsbalk och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Det finns forskning som visar att människor som utövar våld mot djur i många fall parallellt med detta eller senare i livet går över till att våldföra sig på människor. Enligt en studie utförd i delstaten New Jersey i USA finns det ett tydligt samband mellan djurplågeri och misshandel av barn. Där uppdagades nämligen hela 88 procent av alla barnmisshandelsfall genom misshandel av familjens husdjur. (Källa: http://opdv.ny.gov/whatisdv/dvanimalcrlty.pdf.)

I Sverige har före detta länspolismästaren Carin Götblad tidigare konstaterat att det är viktigt att personer som har tendenser att skada djur fångas upp tidigt, eftersom man har kunnat se samband mellan djurplågeri och annan typ av grövre brottslighet senare i livet. (Källa: www.polisen.se.)

Trots att det i Sverige bevisligen förekommit flera fall av grovt djurplågeri har maxstraffet på två års fängelse för djurplågeri aldrig utdömts. Vidare existerar det inte någon högre brottsrubricering än djurplågeri. Enligt tidningen Djurskyddet är det vanligaste straffet för djurplågeri böter eller villkorlig dom. (Källa: http://www.djurskyddet.se/se/vart-arbete/aktuellt/2010/hoj-straffen-for-djurplageri, 2010-12-16.)

Genom att titta på domar i frågan får man konstatera att de talar sitt tydliga språk: Två bönder dömdes till två månaders fängelse för djurplågeri i Mora efter att ha utsatt djur för ett sådant kraftigt lidande att sju kor och en ponny fick avlivas. Bönderna hade tidigare dömts för liknande brott och fått villkorlig dom med samhällstjänst.

I Karlstad dömdes en man för djurplågeri efter att ha misshandlat sin katt till döds. Straffet blev 10 500 kronor i böter.

Efter att en hund fått stå i löplina så pass länge att inte längre någon muskelmassa på kroppen existerade och klorna förväxt, dömdes förövaren till villkorlig dom och 40 dagsböter. Detta trots att djurskyddsinspektörerna enligt tidningen Djurskyddet aldrig under sina 20 år i yrket hade sett någonting värre.

En man i Gävle fick i stället för tilltänkta fyra månaders fängelse, villkorlig dom efter att ha misskött sina egna hästar så allvarligt att flera fick avlivas.

I Jönköping hade en man vid flera tillfällen misshandlat sin flickväns katt och en grannkatt bland annat med knytnävarna. Ena katten var så allvarligt skadad att den avled. Mannen dömdes till 75 timmars samhällstjänst.

Djur som utsätts för misshandel är i sig oskyldiga, de har oftast ingen möjlighet att påkalla hjälp och de utsätts ofta för svåra övergrepp under lång tid. Därför menar vi att det krävs en uppdatering av straffskalan för att höja brottens innebörd och betydelse samt för att sända ut skarpare signaler om hur allvarligt samhället ser på djurplågeribrott. Vårt förslag är att brottsrubriceringen grovt djurplågeri införs, med lägst ett års fängelse och högst fyra års fängelse i straffskalan.

Uppfattningen att det bör införas grovt djurplågeri i straffskalan delas för övrigt av åklagare Jakob Holmberg. I tidningen Djurskyddet (20 juni 2016) säger han bland annat följande: Det [grovt djurplågeri] skulle kunna innefatta de allvarligare misshandelsfallen, ett slags djurens motsvarighet till grov misshandel, synnerligen grov misshandel, mord och dråp. Då hade vi kunnat få upp strafflängden till, enligt min mening, en mer rimlig nivå, som speglar en modern syn på djur och djurhållning.

Vi delar naturligtvis den uppfattningen. Eftersom lagstiftningen i dag är splittrad vad gäller frågor om djurs rättigheter, föreslår vi dessutom att all lagtext rörande djur samlas i en särskild djurskyddsbalk, vilket skulle innebära att man gör det mer överskådligt samtidigt som man tydliggör och lyfter fram djurens rättigheter.

Richard Jomshof (SD)
Markus Wiechel (SD)	Roger Hedlund (SD)