Djurplågeribrott

Motion 2013/14:MJ347 av Catharina Bråkenhielm (S)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en översyn av djurplågeribrottet i djurskyddslagen.

Motivering

Vi måste ta våldet mot djur på allvar, för djurens skull men också för det starka samband som finns mellan våld mot djur och våld mot människor.

I media rapporteras alltför ofta om olika brott mot husdjur, som katter och kaniner, där förövare under råa och plågsamma former utövar våld som leder till att djuren avlider.

Djurplågeri är vanligare än vad många tror visar forskning. Flera studier visar också ett starkt samband mellan våld mot djur och våld mot människor och den främsta orsaken är brist på empati.

Antalet sällskapsdjur ökar i Sverige och det är någonting positivt. Men med det ökar också problemen. Ett sådant är att allt fler personer köper en katt eller hund med enda avsikt att misshandla den. Detta är något som bland annat Stockholmspolisen uppmärksammat.

Skadorna dokumenteras på djursjukhusen dit de sargade djuren förs. Oftast visar skadorna på en långvarig och mycket allvarlig misshandel och tortyr. I Stockholms län har nu före detta länspolismästare Göthblad tillsatt djurpoliser i alla åtta distrikten där de har vidareutbildats i frågan. De djur som tas om hand av polismyndigheten placeras på Hundstallet.

Vi har en god djurskyddslagstiftning i vårt land men idag far allt fler sällskapsdjur illa. Misshandel och regelmässig tortyr har ökat drastiskt. I dag finns bara brottet djurplågeri, som kan ge högst två års fängelse, i brottsbalken. Det finns skäl att se över djurplågeribrottet, fundera över om man inte ska införa brottet grovt djurplågeri, med maxstraff fyra år samt överväga att flytta över djurplågeribrottet till djurskyddslagen. Detta har också föreslagits i Djurskyddsutredningen (SOU 2011:75).

Stockholm den 1 oktober 2013

Catharina Bråkenhielm (S)