om andrahandsröstning vid allmänna val

Motion 1977/78:909 av Nils Hörberg och Jörgen Ullenhag

av Nils Hörberg och Jörgen Ullenhag
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

14

Motion

1977/78:909

av Nils Hörberg och Jörgen Ullenhag
om andrahandsröstning vid allmänna val

En småpartispärr vid riksdagsval är nödvändig för att få en funktionsduglig
riksdag och motverka risker för att små partier får ett orim ligt stort inflytande.
I länder med renodlat proportionella valsystem och mycket låga eller
obefintliga småpartispärrar har också ofta en mängd småpartier varit
representerade. Det har försvagat i stället för att förstärka demokratin.
Samtidigt medför dock småpartispärrar klara demokratiska nackdelar.

Mindre partier missgynnas, dels genom att de riskerar att bli helt
orepresenterade, dels genom att tveksamma väljare av taktiska skäl frestas att
rösta på större partier, som de vet säkert kommer in i riksdagen.

En möjlighet att minska dessa nackdelar vore att införa ett system med s. k.
andrahandsröstning. Det skulle innebära att väljarna, om de önskar, fick rösta
på ett parti i första och på ett andra parti i andra hand. Skulle en väljares första
parti inte klara spärren så räknas dennes andrahandsröst i stället.

Andrahandsröstning har flera fördelar jämfört med nuvarande system.
Riksdagen skulle bättre återspegla folkviljan. Alla de väljare som med sina
röster nu inte på något sätt påverkar mandatfördelningen skulle ha ökade
möjligheter att göra detta.

Ingen skulle längre behöva ställas inför valet att antingen rösta på det parti
man verkligen stöder, eller - för att säkert kunna påverka riksdagssammansättningen
- rösta på ett parti man egentligen inte i första hand sympatiserar
med. Övertygelse, inte taktiska bedömningar, skulle kunna få avgöra alla
människors röstande. De väljare det här gäller ställs i dag inför en
samvetskonflikt som påminner om den som drabbar mindre partiers
sympatisörer i länder med renodlade majoritetsvalssystem.

Det sägs ibland att ett system med andrahandsröstning skulle stimulera
uppkomsten av småpartier med svår partisplittring som följd. Det argumentet
är knappast hållbart. Om ett småparti skulle få mindre än fyra procent
av rösterna även efter att andrahandsröstning införts påverkar partiet i fråga
uppenbarligen inte riksdagssammansättningen. Skulle däremot ett litet parti
med potentiellt stöd av mer än fyra procent av väljarkåren på grund av
andrahandsröstningens genomförande också uppnå mer än fyra procent i
valet är det att betrakta som ett exempel på ökad rättvisa. Fyraprocentsspärren
måste ju rimligen vara avsedd att hålla partier med mindre än fyra
procent av rösterna borta från riksdagen; dess mening får inte vara att
skrämma bort så många potentiella väljare från partier som borde varit
representerade i riksdagen att dessa inte kan komma in.

Mot. 1977/78:909

15

Ett annat argument som ibland används är att andrahandsröstning skulle
försvåra möjligheterna att införa ett ökat inslag av personval. Men det finns
ingen anledning att anta att andrahandsröstning skulle vara oförenlig med
personval. Australien och Irland tillämpar enligt uppgift bägge systemen.

Andrahandsröstning innebär givetvis flera tekniska och praktiska problem.
Men med tanke på att förslaget skulle minska diskrimineringen av småpartier
utan att den nödvändiga spärrmekanismen försvann är det så pass intressant
att det förtjänar utredas närmare.

Med hänvisning till ovanstående hemställs

att riksdagen av regeringen begär en utredning om införande av
andrahandsröstning.

Stockholm den 24 januari 1978

NILS HÖRBERG (fp)

JÖRGEN ULLENHAG (fp)

GOTAB 57404 Stockholm 1978