Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Motion 2017/18:3822

av Tina Acketoft m.fl. (L)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen anvisar anslagen för 2018 inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse enligt förslaget i tabell 1 i motionen.

Motivering

Terrordådet i Stockholm den 7 april 2017 får aldrig leda till ett mindre öppet samhälle. Arbetet mot terrorism behöver gå hand i hand med det långsiktiga och förebyggande arbetet mot radikalisering och våldsbejakande extremism, som främst förekommer inom den islamistiska våldsbejakande miljön, den vänsterautonoma miljön samt den högerextrema vit makt-miljön. Det finns fortfarande mycket kvar att göra innan Sverige har en välfungerande struktur för att förebygga våldsbejakande extremism, och de anslag regeringen föreslår kommer inte att räcka.

Liberalerna anser att resurserna för att förebygga våldsbejakande extremism gör större nytta på det lokala planet än på Göteborgs universitet. Liberalerna sänker därför det belopp under anslag 6:1 som reserveras för uppdraget till Göteborgs universitet med 5 miljoner kronor år 2018. Samtidigt utökas anslaget för statsbidrag till förebyggande verksamheter i civilsamhällesorganisationer och kommuner mot våldsbejakande extremism under samma anslag med 10 miljoner kronor år 2018 och 5 miljoner kronor åren 2019–2020. Sammantaget innebär detta en årlig höjning 2018–2020 av anslag 6:1 Allmänna val och demokrati med 5 miljoner kronor.

Regeringen har hittills varit alltför passiv med att säkerställa att arbetet mot våldsbejakande extremism verkligen fungerar och att beslutade åtgärder verkligen genomförs. När nu ansvaret för arbetet mot våldsbejakande extremism flyttas till justitiedepartementet är det olyckligt att detta läggs under Brottsförebyggande rådet, en expertmyndighet med ansvar för forskning och statistik men utan koppling till det dagliga operativa arbetet. Vi anser att den nationella stödfunktionen mot våldsbejakande extremism bör läggas under Polismyndigheten, vilket redovisas under utgiftsområde 4.

Arbetet mot våldsbejakande extremism kräver även mer av samarbete mellan demokratiska länder. Utöver de frågor som ligger inom ramen för detta utgiftsområde anser Liberalerna även att det krävs skärpt lagstiftning och ökat internationellt samarbete mot våldsbejakande extremism. Vår syn på rättsväsendets arbete redovisas även under utgiftsområde 4.

Med förvåning konstaterar Liberalerna att regeringen inte redovisar några avsikter att efterkomma riksdagens tillkännagivande om att det inför kommande val behövs särskilda insatser för att höja valdeltagandet bland utlandssvenskar. Detta är särskilt allvarligt med tanke på att valdeltagandet i denna grupp är mycket lågt. För att finansiera en riktad satsning på att höja valdeltagandet bland utlandssvenskar under de två valåren anvisar Liberalerna ytterligare 5 miljoner kronor år 2018 och 2019 under anslag 6:1 Allmänna val och demokrati.

Ärendebelastningen hos jo är mycket hög, vilket har lett till betydande utmaningar för myndigheten. Många ärenden har fått läggas åt sidan trots att de hade kunnat vara angelägna ur rättssäkerhetssynpunkt. Liberalerna har länge föreslagit att Justitieombudsmannen därför bör ökade resurser för att kunna fullgöra sitt viktiga uppdrag, och vi står bakom det förslag som jo nu har överlämnat på riksdagens bord.

Liberalernas minoritetspolitik handlar om att stärka individens rätt att använda sitt språk, vara delaktig i sin kultur och förbättra individens tillgång till undervisning, kultur och välfärdstjänster på sitt minoritetsspråk. Sametingets roll som förvaltningsmyndighet ska tydligt skiljas från rollen som folkvalt organ för samer. Samernas rätt att utöva renskötsel och utnyttja marker i enlighet med urminnes hävd ska värnas och samernas ställning som urfolk ska upprätthållas.

I budgetförslaget för 2018 föreslår regeringen ökade anslag till Sametinget, vilket Liberalerna välkomnar. Däremot konstaterar Liberalerna att den anslagshöjning som också föreslås till åtgärder för nationella minoriteter inte kommer att vara tillräcklig.

Under Alliansregeringen ökade antalet kommuner som ingick i förvaltningsområdena kraftigt och rätten till undervisning i minoritetsspråk förbättrades. Liberalerna anser att det är angeläget att förvaltningsområdena ska kunna fortsätta utökas utan att anslutningen av nya kommuner sker på bekostnad av sänkta ambitioner och försämrade förutsättningar för de kommuner som tidigare ingått. Eftersom antalet kommuner som ansöker om att ingå i något eller några av förvaltningsområdena fortsätter att öka behöver anslagen höjas ytterligare. Liberalerna anvisar därför ytterligare 5 miljoner kronor år 2018, 10 miljoner kronor år 2019 och 15 miljoner kronor år 2020 under anslag 7:1 Åtgärder för nationella minoriteter.

Den romska minoriteten har under historiens gång utsatts för omfattande övergrepp och kränkningar, och många romer befinner sig fortfarande i utanförskap. Ett genomförande av den nationella strategin för romsk inkludering kräver långsiktiga och uthålliga åtaganden, vilket Liberalerna prioriterar. Liberalerna tillför därför ytterligare 5 miljoner kronor år 2018 och 2019 samt 18 miljoner kronor år 2020 under anslag 7:2 Åtgärder för den nationella minoriteten romer.

Länsstyrelserna har en viktig roll som regional aktör i den statliga förvaltningen och som samordnare mellan insatser där stat och kommun eller offentlig och privat sektor samverkar. För att stärka länsstyrelsernas arbete med miljöfrågor höjer vi anslagen till miljötillsyn samt åtgärder för att skydda dricksvattnet, men för att finansiera andra prioriterade satsningar gör vi en något mer begränsad höjning än vad regeringen föreslår. Detta innebär en budgetförstärkning på 20 miljoner respektive 10 miljoner kronor årligen under anslag 5.1 Länsstyrelserna m.m. Vad gäller det generella arbetet med miljöfrågor återställer vi av samma skäl anslaget till den nivå som rådde före 2016. Vi anser också att det generella anslaget till länsstyrelsernas arbete med djurfrågor bör behållas på den nivå som gällt år 2017. Detta innebär budgetförstärkningar på 25 miljoner respektive 15 miljoner kronor årligen under anslag 5.1 Länsstyrelserna m.m.

Liberalerna anser att statens stöd till lokalt brottsförebyggande samarbete ska ha tyngdpunkten på den lokala nivån. Resurserna bör därför styras från länsstyrelserna till kommunerna. Vårt yrkande i denna del framgår under utgiftsområde 4.

Trots att medieutredningens förslag till ny modell för mediestöd ännu inte har resulterat i en proposition aviserar regeringen anslagsökningar för åren 2019 och 2020 för att finansiera ett sådant mediestöd. Detta är fel ordning. Liberalerna kan inte på förhand ställa sig bakom anslagsökningar kopplade till en mediepolitisk proposition som ännu inte presenterats. Liberalerna avvisar därför de föreslagna höjningarna, vilket innebär budgetförstärkningar under anslag 8:1 Presstöd på 55 miljoner kronor år 2019 och 110 miljoner kronor år 2020 samt under anslag 8:2 Myndigheten för press, radio och tv på 3 miljoner kronor årligen år 2019 och 2020.

Liberalerna föreslår slutligen att PLO-uppräkningen för åren 2018–2020 justeras ned med 20 procentenheter. På detta utgiftsområde påverkas anslagen 1:1, 2:1, 2:2, 2:4, 4:1, 5:1 och 6:3.

Tabell 1: Anslagsförslag 2018 för utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Tusental kronor

Ramanslag

Regeringens förslag

Avvikelse från regeringen (L)

1:1

Kungliga hov- och slottsstaten

139 199

2:1

Riksdagens ledamöter och partier m.m.

904 666

2 000

2:2

Riksdagens förvaltningsanslag

814 471

2 000

2:3

Riksdagens fastighetsanslag

120 000

2:4

Riksdagens ombudsmän (JO)

96 689

3:1

Sametinget

53 901

4:1

Regeringskansliet m.m.

7 779 310

41 000

5:1

Länsstyrelserna m.m.

2 978 666

75 000

6:1

Allmänna val och demokrati

555 890

+10 000

6:2

Justitiekanslern

49 576

6:3

Datainspektionen

85 314

6:4

Valmyndigheten

19 937

6:5

Stöd till politiska partier

166 950

7:1

Åtgärder för nationella minoriteter

122 917

+5 000

7:2

Åtgärder för den nationella minoriteten romer

14 500

+5 000

8:1

Presstöd

567 119

8:2

Myndigheten för press, radio och tv

33 967

9:1

Svenska institutet för europapolitiska studier samt EU-information

28 263

Summa

14 531 335

100 000

Tina Acketoft (L)

Christer Nylander (L)

Emma Carlsson Löfdahl (L)

Mats Persson (L)

Maria Weimer (L)

Motionen bereds i utskott Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Konstitutionsutskottet

Händelser

Inlämnad: 2017-10-05 Granskad: 2017-10-05 Hänvisad: 2017-10-13
Yrkanden (1)