Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

Motion 2017/18:3816

av Lars Tysklind m.fl. (L)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen anvisar anslagen för 2018 inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård enligt förslaget i tabell 1 i motionen.

Motivering

Klimathotet är en av vår tids stora ödesfrågor. Klimatförändringar, miljöproblem, utarmning av den biologiska mångfalden, brist på rent vatten och spridning av kemikalier hänger ihop och påverkar förutsättningarna för allt liv på jorden. Det är globala problem som inte stannar vid nationsgränser.

Vi ska ta oss an klimat- och miljöutmaningarna med en blandning av krisinsikt, framtidstro och realism. Vetenskap, fakta och teknikutveckling finner lösningarna. Marknadsekonomin och frihandel, inte politiker eller förbudspolitik, driver fram smarta hållbara lösningar. Digitalisering och delningsekonomin banar väg för nya och klimatsmarta konsumtionsmönster. Elbilens frammarsch förändrar hela bilindustrin. Energibranschen ställer om, investeringar i fossil energi lönar sig inte. Fler människor på jorden får tillgång till klimatsmart energi i stället för hälsofarlig öppen eld och fossila bränslen. Nya jobb och marknader växer fram.

Liberalerna står för en smart, grön politik som utgår från marknadsekonomi, teknik och utveckling. Vår politik syns framförallt syns i skattetabellerna där den som smutsar ner får betala mer. I motsats till regeringen menar vi att den bästa miljö- och klimatpolitiken inte handlar om den som har högst budgetanslag och högst subventioner.

Liberalerna vill inte slösa skattepengar på privata inköp av bilar och cyklar. I stället för subventioner vill vi driva på klimatomställningen genom smarta klimatinvesteringar och genom att öka trycket på skattesidan. Det behövs generella och teknikneutrala ekonomiska styrmedel som koldioxidskatt på fossila bränslen och ett utvecklat och reformerat utsläppshandelssystem inom eu. Systemet med utsläppsrätter måste stärkas eftersom det i dag inte fungerar tillräckligt effektivt. Vi utgår från försiktighetsprincipen och principen om att förorenaren ska betala.

Vi vill se mer av grön skatteväxling – på riktigt. Vår gröna skatteväxling finns närmare beskriven i denna motions skatteavsnitt.

Vi ser behovet av en lång rad insatser framförallt inom områden där klimat- och miljöanpassningar gör som mest nytta som transport, energi, industri samt jord- och skogsbruket. Vägen mot ett klimatsmart samhälle kräver också långsiktiga investeringar som det offentliga ska finansiera. Det handlar om strukturella investeringar som till exempel är kopplat till infrastruktur och där det offentliga är avgörande för att investeringarna ska bli av.

Fokus ska vara på att få ner utsläppen och stöd ska inriktas mot insatser där investerade medel har störst klimateffekt. Det handlar om åtgärder som kommer många till del och som bidrar till omställningen mot ett klimatsmartare samhälle. Det kan handla om biogasanläggningar och metangasreducering inom jordbruket. På lokal och regional nivå finns behov av att till exempel utveckla cykelinfrastrukturen för att underlätta för cykelpendling. I utvecklingen av hållbara städer kan eldrivna stadsbussar vara en del av lösningen. Och för att främja elektrifieringen av transportsektorn behövs en utbyggd laddinfrastruktur runt om i vårt land.

Vidare behövs forskning och utveckling som bidrar till att industrin minskar sina utsläpp. Regeringen spenderar mycket skattemedel på det så kallade klimatklivet. Vi anser att det finns delar av detta som är positiva men ifrågasätter effektiviteten i regeringens satsning eftersom det innebär en stor byråkrati och mycket skattepengar i förhållande till uppnådda resultat. Vi avsätter i stället en klimatmiljard i denna budget för långsiktiga klimatsmarta större strukturella projekt. Därmed avvisas anslagen 1:16, 1:17 och 1:18 i sin helhet. På detta utgiftsområde och för 2018 innebär det att 1 000 miljoner kronor tillförs ett nytt anslag 1:21 Nationella klimatinvesteringar.

När det gäller skydd och bevarande och av natur, hav och biologisk mångfald behövs offentligt finansierade satsningar då marknadsekonomin inte är lösningen. Liberalerna anser att det är särskilt viktigt att fokusera på insatser för renare hav, biologisk mångfald och naturskog vilket presenteras närmare nedan.

Utsläppen från transporter måste sänkas radikalt. En ökad elektrifiering av transportsektorn är centralt och här krävs mer forskning och utveckling. Klimatavtalet från Paris underströk vikten av att avskaffa olika former av subventioner och stöd till fossila bränslen. Därför föreslår Liberalerna ett slopande av nedsättningen av energi- och koldioxidskatt för diesel inom gruvindustriell verksamhet. Vi anser också att dieselsubventionerna inom jordbruket successivt avskaffas. Sammantaget innebär Liberalernas förslag inom området dieselbeskattning att statens finanser stärks med 1 080 miljoner kronor för 2018, vilket beskrivs närmare i denna motions skatteavsnitt.

Biodrivmedel bör användas där det görs mest nytta, till exempel inom flyg och tyngre transporter. Vi är positiva till ett reduktionspliktsystem med krav på drivmedelsleverantörer att leverera en viss andel biodrivmedel och viss klimatprestanda per år men vi anser att det på sikt bör ha en tydligare styrning mot just tung trafik.

Fler bör uppmuntras att välja miljöbil vid köp av ny bil. Det behövs tydlig och bra konsumentinformation om till exempel bilens utsläpp. Liberalerna vill införa en omvänd miljöbilsbonus, vilket betyder att bilar som inte är miljöbilar får en förhöjd fordonsskatt under de första fem åren.

Som liberaler kan vi inte stå bakom förslaget till så kallad bonus-malus. Varför ska man få pengar från staten för köp av ny bil? Pengar som hamnar i bilbranschens fickor och som inte driver på för lägre priser. Vi ser gärna mer elbilar, men det är betydligt mer liberalt och klimateffektivt att göra det dyrare att köpa en miljömässigt sämre bil än att slösa skattepengar på den som har råd att köpa en Tesla. Även regeringens förlängning av supermiljöbilspremien är vi av ovanstående skäl emot. Därmed avslås 2018 under detta utgiftsområde 250 miljoner kronor på anslag 1:8. Vidare bedöms vår omvända miljöbilsbonus som presenteras under denna motions skatteavsnitt stärka statens finanser med ca 190 miljoner kronor år 2018.

Miljöbilar ska gynnas i förhållande till fossila bilar och det behövs skärpta krav på vilka bilar som ska anses vara miljöbilar. Bilar som drivs med fossilt bränsle ska inte klassas som miljöbilar. Miljözoner bör införas i fler städer där endast miljöbilar får köra. Bilpooler och smart kortidshyra av miljöbilar främjas till exempel genom enklare parkeringsregler och eldrivna lätta lastbilar, taxi och personbilar kan främjas genom slopande av trängselskatt. En dubbdäcksavgift bör införas för att minska det utsläpp av partiklar som användningen av dubbdäck medför vilket skulle förbättra luftkvaliteten i storstäderna. Vi bedömer att detta förslag kommer att stärka statens finanser med 130 miljoner kronor, vilket förklaras närmare under denna motions skatteavsnitt.

En annan viktig del i vårt bilpaket är att höja förmånsvärdet för bilar som inte är miljöbilar. Höjt förmånsvärde innebär att individens beskattningsbara inkomst ökar. Regeringen vill förlänga nedsättningen av förmånsvärdet för vissa miljöanpassade bilar. Liberalerna vill göra mer. Vi föreslår att förmånsvärdet av bilar som inte är miljöbilar höjs med 20 procent eller maximalt 16 000 kronor per år. Sammantaget bedöms förslaget stärka statens finanser med 1 200 miljoner kronor år 2018, vilket förklaras närmare under denna motions skatteavsnitt. Samtidigt avvisas regeringens förslag till nedsatt förmånsvärde för vissa bilar.

Vidare måste bilåkandet minska framförallt där kollektivtrafiken är väl utbyggd. Regeringen aviserar i budgetpropositionen att man avser se över det nuvarande systemet för reseavdrag, vilket Liberalerna välkomnar. Liberalerna vill dock gå fram med ett skarpt förslag om ett nytt reseavdrag redan i höst, vilket förklaras närmare under denna motions skatteavsnitt. Sammantaget stärker förslaget statens finanser med 1 400 miljoner kronor för 2018.

Regeringen lägger skattepengar på privata inköp av elfordon, till exempel elcyklar. Vi ifrågasätter varför man ska få pengar från staten för köp av ny cykel. Pengar som hamnar i företags fickor och som inte driver på för lägre priser. På detta utgiftsområde och för 2018 avslår vi därmed 350 miljoner kronor på anslag 1:19.

Det offentliga ska i stället långsiktigt investera i cykelinfrastruktur för att underlätta cykelpendling, och Liberalerna avsätter därför pengar för detta inom ramen för vår särskilda satsning för nationella klimatinvesteringar. Därtill vill vi se över vissa skatteregler kopplade till cykelpendling. Om en arbetsgivare köper en cykel till en anställd för cykelpendling ska cykeln förmånsbeskattas. Om samma anställd i stället cyklar på gymmet kan avdrag göras. Här vore det rimligt att se över reglerna så att incitamenten för cykelpendling ökar. Att fler cyklar i stället för att ta bilen till jobbet är bra för klimatet och för folkhälsan.

Liberalerna gör en särskild satsning på att rusta upp ledsystemet för skotrar på 10 miljoner kronor för 2018 under anslag 1:1.

Längre och tyngre fordon kan frakta mer gods per lastbil och måste tillåtas för att minska utsläppen samtidigt som effektiviteten och lönsamheten ökar. Tunga transporter måste allt mer flyttas över till sjöfart och järnväg. Under transportavsnittet beskrivs Liberalernas politik på dessa områden. Regeringen föreslår en del insatser under anslag 1:1 som Liberalerna till viss del stödjer och till viss del anser är fel prioriteringar. Vi anser till exempel inte att en Eco-bonus ska införas utan vill använda andra styrmedel för att styra över godstransporter från väg till sjöfart. På detta utgiftsområde och för 2018 avslår vi därmed 50 respektive 7 miljoner kronor på anslag 1:1. Liberalerna anser också att anslagsnivån för anslag 1:1 ska återställas till utfallet för 2015.

Svenskarna reser allt mer vilket är positivt i en globaliserad värld. Liberalerna vill inte förhindra resandet i sig utan fokusera på att minska utsläppen. Flyget liksom andra transportslag ska stå för sina klimatkostnader genom ekonomiska styrmedel som riktas mot utsläppen. Samtidigt måste högre kostnader för flygtrafiken också beakta den roll som flyget har att hålla Sverige, ett land med långa avstånd, samman. Det är utsläppen – inte flygtrafiken i sig som är problemet. Därmed motsätter vi oss det förslag till flygskatt som regeringen tagit fram.

Sverige ska driva på för en europeisk flygskatt och att flyget internationellt ska betala för sina klimatkostnader. På nationell nivå vill vi pröva ett system med differentierade landningsavgifter utifrån hur mycket biobränsle som används vid flygningar tillsammans med ett reduktionspliktsystem och klimatdeklarationer. En framtida europeisk flygskatt bör vara utformad på ett sätt så att den inte träffar all flygtrafik lika utan att den i stället främjar flyg med lägre klimat- och miljöpåverkan, till exempel genom att vara differentierad med avseende på bränsle, flygplansvikt och bullernivåer.

Genom en mix av kärnkraft, vattenkraft och annan förnybar el är Sveriges elproduktion i princip helt utsläppsfri. En ökad elektrifiering av samhället till exempel inom transportsektorn gör att behovet av fossilfri el ökar. Vi vill ha väl fungerande el- och energimarknader som driver på teknisk utveckling och kostnadseffektiva lösningar. Vi vill ge likvärdiga villkor för koldioxidfria kraftslag. Det är därför som Liberalerna vill avskaffa elcertifikatsystemet. Riksdagens utredningstjänst har räknat ut att kostnaden för en ökad ambitionsnivå i elcertifikatsystemet från 2021 till 2045 sammanlagt kan hamna på runt 100 miljarder kronor beroende på priserna på elcertifikatmarknaden.

Det finns betydligt större klimatvinster att göra genom att värna vårt klimatsmarta energisystem och satsa på åtgärder inom de sektorer som har höga klimatutsläpp, som transportsektorn, processindustrin och jordbruket. Samhällsekonomiskt är det betydligt billigare att bestraffa det som ska bort snarare än att subventionera det som ska in.

Vi konstaterar dessvärre att ökade subventioner till förnybar el i Sverige och andra EU-länder leder till att priset på utsläppsrätter sjunker och att lönsamheten för kolkraft därmed ökar. Subventioner kan alltså få konsekvensen att omställningen bort från fossil elproduktion försvåras och försenas. Det behövs en mer likvärdig beskattning inom energisektorn och en liberalisering av energipolitiken som sätter klimathänsyn, långsiktiga spelregler, och konkurrensneutrala villkor i första rummet. Under utgiftsområde 21 finns Liberalernas politik för ett klimatsmart energisystem.

Sveriges välfärd och tillväxt är beroende av en konkurrenskraftig industri. Samtidigt står delar av industrin för en stor del av våra koldioxidutsläpp och alla insatser för att minska utsläppen är viktiga. Ekonomiska styrmedel spelar en viktig roll. Det behövs också forskning och utveckling för att tillsammans med industrin få fram klimatsmarta lösningar. Till exempel pågår intressanta projekt för att på sikt kunna tillverka järn från järnmalm i Sverige utan utsläpp av koldioxid till atmosfären, något som bland annat kräver tillgång till mycket el. Liberalerna anser att denna typ av forskning och projekt på olika sätt bör främjas. Inom ramen för vår särskilda satsning för nationella klimatinvesteringar avsätter vi 350 miljoner kronor för klimatsmarta lösningar som minskar industrins utsläpp. På detta utgiftsområde och för 2018 avslås därmed 300 miljoner kronor på anslag 1:20.

Ett Sverige fritt från gifter är centralt när det gäller miljö- och klimatpolitiken. Det krävs en effektiv lagstiftning, ekonomiska styrmedel och förbättrad marknadstillsyn. Kemikalielagstiftningen ska utgå från försiktighetsprincipen. Den europeiska kemikalielagstiftningen behöver skärpas, och särskild hänsyn tas till barn och ungas känslighet samt till den samlade effekten då flera olika kemikalier samverkar. Liberalerna välkomnar att en kemikalieskatt införts på elektronik och anser att även andra produkter kan bli aktuella. Farliga kemikalier i konsumentprodukter, till exempel leksaker och kläder, ska bort från marknaden och det behövs ett långsiktigt arbete för att öka marknadstillsynen. Liberalerna föreslår en satsning på ökad marknadstillsyn som bör utföras av Kemikalieinspektionen. På detta utgiftsområde och för 2018 innebär det att 10 miljoner kronor tillförs anslag 1:6. Liberalerna anser också att anslagsnivån för anslag 1:6 ska återställas till utfallet för 2015.

Många av de miljöproblem som jordbruksproduktionen leder till, till exempel övergödning och minskad biologisk mångfald, beror på tillförseln av näringsämnen via gödslingen. Användningen av handelsgödsel bidrar till övergödning av vattenområden. Även förekomsten av kadmium i handelsgödsel är ett oroande miljöproblem. Vi noterar att regeringen pekar på problemet men anser att insatserna är otillräckliga. Liberalerna vill därför att en ny läckageskatt för jordbruket införs från och med den 1 januari 2018. Förändringen, som redovisas i skatteavsnittet, beräknas stärka de offentliga finanserna år 2018 med 300 miljoner kronor.

Avfallets miljöpåverkan ska minskas genom fungerande återanvändning och återbruk. Avfallspolitiken måste förebygga och förhindra att tungmetaller, läkemedelsrester och andra farliga ämnen sprids i naturen. Vi välkomnar regeringens satsning sanering av miljögifter i Östersjön. Miljöföroreningar i marker är en miljörisk och förhindrar en effektiv markanvändning. Dessa områden måste saneras och återställas i allt högre utsträckning framförallt när det gäller områden som kan användas till bostäder. Liberalerna föreslår en ökad sanering av områden som kan användas till bostadsbyggande samt av områden som är särskilt angelägna ur risksynpunkt men noterar dessvärre att regeringen gör det motsatta. På detta utgiftsområde och för 2018 innebär det att 25 miljoner kronor tillförs anslag 1:4.

Allemansrätten ska värnas. Fjäll-, skogs- och kustområden samt sjöar och vattendrag med höga naturvärden ska ha ett starkt skydd. Alliansregeringen genomförde vissa förändringar av strandskyddsreglerna för att möjliggöra en mer flexibel tillämpning mellan områden med lågt och högt exploateringstryck, men mycket tyder på att dessa reformer inte har fått det avsedda genomslaget. Vår syn på strandskyddet redovisas närmare under utgiftsområde 18.

Allt fler arter hotas av utrotning. Hotade växter och djur ska skyddas genom fridlysning, information och biotopskydd. Artdatabankens arbete ska främjas. Liberalerna föreslår restaureringsinsatser i syfte att bevara och utveckla den biologiska mångfalden i form av olika naturtyper och arter. För att bevara den biologiska mångfalden behövs också satsningar på att bekämpa så kallade invasiva främmande arter. Det handlar till exempel om lupiner, jättebjörnloka, mårdhund, amerikansk hummer och signalkräfta. Vi ser positivt på regeringens särskilda satsning på våtmarker. Däremot motsätter vi oss regeringens förslag till gröna jobb eftersom vi har andra mer effektiva förslag som innebär att det blir billigare och enklare att anställa även inom naturvården. På detta utgiftsområde och för 2018 avslås 50 miljoner kronor på anslag 1:3. Vidare anser Liberalerna att den tidigare anslagsnivån för 2016 för anslag 1:3 ska återställas. Samtidigt tillförs 2018 anslag 1:3 50 miljoner kronor för restaureringsinsatser samt 20 miljoner kronor för att bekämpa invasiva arter.

Den svenska skogspolitiken ska vila på två jämställda mål, produktionsmålet och miljömålet. Skogens potential inom förnybara material, kemiska produkter, textilier och energiproduktion ska tillvaratas. Miljöhänsynen inom skogsbruket måste öka genom att t.ex. avverkningsmetoder kan variera. Både staten och skogsnäringen har ett långtgående ansvar att skydda skogens ekosystemtjänster, bevara den biologiska mångfalden och slå vakt om naturvård och miljöhänsyn.

Liberalerna anser att befintliga modeller för att skydda värdefull natur bör kunna användas i större utsträckning. Till exempel ska statligt ägd skog även fortsättningsvis kunna användas som inbyte för privatägd skyddsvärd skog.

Den mest värdefulla naturen måste skyddas och här spelar naturreservat och nationalparker en viktig roll. Liberalerna välkomnar regeringens satsning på värdefulla skogar och nyckelbiotoper men vill också se särskilda insatser för att skydda värdefulla naturskogar så kallade gammelskogar. Liberalerna anser att anslagsnivån för anslag 1:14 bör ligga runt en miljard och återgår därför till utfallet för år 2015. Samtidigt som vi ser positivt på regeringens satsning på skydd av nyckelbiotoper på anslag 1:14 år vill Liberalerna tillföra samma anslag 25 miljoner kronor ytterligare år 2018 för att skydda gammelskogarna.

Miljösituationen i våra hav och vattendrag är kritisk. Fisket måste bedrivas på ett långsiktigt hållbart sätt och hålla sig inom ramen för vetenskapliga bedömningar av vad bestånden tål. Dricksvattenförsörjningen måste säkras och fler yt- och grundvattentäkter ges skydd. Det krävs insatser för att minska utsläpp och miljöpåverkan i våra hav och vattendrag. Liberalerna välkomnar en rad av regeringens satsningar på olika anslag som handlar om rent hav till exempel åtgärder mot plast och läkemedel. Vi anser däremot inte att inrättandet av en delegation för cirkulär ekonomi är rätt prioritering. På detta utgiftsområde och för 2018 avslås 5 miljoner kronor på anslag 1:2. Anslagsnivån för anslag 1:2 bör ligga på utfallet för år 2015. Samtidigt tillförs på detta utgiftsområde 25 miljoner kronor på anslag 1:2 för havs- och vattenrelaterad miljöövervakning.

Stranderosion är ett stort problem framförallt i delar av Skåne. Det behövs mer forskning kring detta och det behövs nu konkreta åtgärder. Liberalerna anser därför att Länsstyrelsen i Skåne ska få i uppdrag att särskilt arbeta med frågor och insatser för att motverka stranderosionen av Skånes stränder. På detta utgiftsområde och för 2018 tillför vi 20 miljoner kronor på anslag 1:11 för åtgärder mot stranderosion.

Nedskräpningen av våra hav är ett av vår tids största miljöproblem. Haven håller på att förvandlas till stora soptippar. Det marina skräpet är skadligt på olika sätt. Fiskeredskap och fartyg skadas men framförallt vållar skräpet stor skada på fåglar, fiskar och däggdjur. Även konstgräsplaner är i dag en väsentlig källa till mikroplaster bland annat i havet. Plasten bryts ned till mikroplast som tar sig in i näringskedjan vilket är skadligt för människor, djur och natur. Liberalerna föreslår en satsning där Havs- och vattenmyndigheten ska få i uppdrag att till kommuner fördela medel för bland annat städning av stränder, vilket bör leda till renare stränder men också jobb. Liberalerna står bakom regeringens satsningar för 2018 på anslag 1:11 när det gäller renare hav. Samtidigt anser vi att en rimlig anslagsnivå för anslagen 1:7, 1:11 och 1:13 bör vara utfallet för år 2016. Vidare tillförs 2018 anslag 1:11 50 miljoner kronor för renare stränder.

Plast som sprids i naturen måste bort. Vi välkomnar att många företag inom handeln redan tagit initiativ som leder till att användningen av plastpåsar minskar. För att ytterligare styra konsumtionen mot mer återvinning och förnyelsebara råvaror vill vi införa en plastpåseavgift. Genom att göra det dyrare att köpa bärkassar av fossilplast hoppas vi minska användningen av plastbärkassar vid vardagsinköp, vilket skulle vara till nytta för miljön. Under skatteavsnittet beskrivs avgiften närmare.

När det gäller insatser för internationella klimatinvesteringar står vi självklart bakom insatser som innebär att arbetet med Parisavtalet drivs på. Vi anser dock att detta bör kunna göras inom ramen för befintliga resurser. Därmed avvisas på detta utgiftsområde 30 miljoner kronor på anslag 1:12. Vidare anser vi en rimlig anslagsnivå för anslag 1:12 bör vara utfallet för år 2016.

Forskning och utveckling är centralt och Liberalerna står bakom ökade anslag till Formas, till exempel för Klimatpolitiska rådet liksom forskning kring hållbara textilier. Samtidigt avslås en viss ökning av förvaltningsanslaget. På detta utgiftsområde och för år 2018 avslås 12 miljoner kronor på anslag 2:1.

Liberalerna föreslår att PLO-uppräkningen för åren 2018–2020 justeras ned med 20 procent årligen. På detta utgiftsområde påverkas anslag 1:1, 1:6, 1:9, 1:15 och 2:2.

Tabell 1 Anslagsförslag 2018 för utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

Tusental kronor

Ramanslag

Regeringens förslag

Avvikelse från regeringen (L)

1:1

Naturvårdsverket

590 938

243 000

1:2

Miljöövervakning m.m.

410 214

88 000

1:3

Åtgärder för värdefull natur

1 247 535

275 000

1:4

Sanering och återställning av förorenade områden

868 018

+25 000

1:5

Miljöforskning

78 825

1:6

Kemikalieinspektionen

274 741

50 000

1:7

Avgifter till Internationella organisationer

315 131

100 000

1:8

Supermiljöbilspremie

250 000

250 000

1:9

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

245 724

1 000

1:10

Klimatanpassning

214 000

1:11

Åtgärder för havs- och vattenmiljö

949 565

147 000

1:12

Insatser för internationella klimatinvesteringar

235 000

55 000

1:13

Internationellt miljösamarbete

45 900

13 000

1:14

Skydd av värdefull natur

1 418 000

438 000

1:15

Havs- och vattenmyndigheten

244 280

21 000

1:16

Klimatinvesteringar

1 590 000

1 590 000

1:17

Elbusspremie

100 000

100 000

1:18

Investeringsstöd för gröna städer

100 000

100 000

1:19

Elcykelpremie

350 000

350 000

1:20

Industriklivet

300 000

300 000

2:1

Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande

103 509

12 000

2:2

Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning

841 408

Nya anslag

1:21

Nationella klimatinvesteringar

+1 000 000

Summa

10 772 788

3 108 000

Lars Tysklind (L)

Christer Nylander (L)

Tina Acketoft (L)

Emma Carlsson Löfdahl (L)

Mats Persson (L)

Maria Weimer (L)

Motionen bereds i utskott Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Miljö- och jordbruksutskottet

Händelser

Inlämnad: 2017-10-05 Granskad: 2017-10-05 Hänvisad: 2017-10-13
Yrkanden (1)