Utgiftsområde 19 Regional tillväxt

Motion 2017/18:3815

av Said Abdu m.fl. (L)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen anvisar anslagen för 2018 inom utgiftsområde 19 Regional tillväxt enligt förslaget i tabell 1 i motionen.

Motivering

Utgångspunkten för oss som liberaler är värnandet om människors makt över sin egen situation och möjlighet att skapa sin egen framtid. En liberal politik för regional tillväxt strävar efter att skapa förutsättningar för dem som vill bo och arbeta på landsbygden eller i mindre tätort att göra det. Vi ska ta vara på de unika förutsättningar för individers utvecklingskraft och företags konkurrenskraft som finns i olika delar av vårt land. För att möjliggöra service på landsbygden ser vi gärna flexibla lösningar och samarbeten mellan olika aktörer och anser att det finns behov av visst statligt stöd.

Hela Sveriges utvecklingskraft, tillväxtpotential och sysselsättningsmöjligheter ska tas till vara. De generella insatserna på nationell nivå för jobb, utbildning och för ett förbättrat företagsklimat behöver kombineras med regionala insatser. Grunden för vårt välstånd är och förblir företagande och ekonomisk utveckling. Liberalerna vill ge människor och företag över hela landet möjligheter att växa och utvecklas. På så sätt tar vi till vara hela Sveriges utvecklingskraft, tillväxtpotential och sysselsättningsmöjligheter.

Globaliseringen leder till förändringar som får olika genomslag i olika delar av Sverige. Samhällen förändras. Urbanisering bygger i grunden på människors fria val, och det försvarar vi. Samtidigt finns utmaningar med skillnader mellan å ena sidan städer med en starkt växande privat tjänstesektor och å andra sidan områden med en hög sårbarhet och lokala utmaningar i form av t.ex. en enskild eller ett fåtal industriella arbetsgivare. I kommuner där varsel och avfolkning är vardag blir konsekvensen en åldrande befolkning med ett minskat skatteunderlag.

De tre storstadsregionerna växer snabbast liksom regionstäderna medan de flesta av landets kommuner har dränerats på befolkning och arbetstillfällen när företag flyttat eller lagts ner. Det har lett till ökade bördor samtidigt som den offentliga och privata servicen har försämrats. Värst har det varit för kommunerna i Bergslagen, Värmland, inre Norrland och östra Småland som i flera fall blivit avfolkningsbygder. I och med de senaste årens befolkningsökning, inte minst på grund av det ökade antalet utrikes födda, håller detta på att förändrats. Om man tittar på befolkningsutvecklingen det senaste året kan sex av sju svenska kommuner glädjas över fler invånare. Ökningen har varit särskilt tydlig i norra Sverige. De nyanlända i Sverige är ett positivt lyft för de mindre serviceföretagen i hela Sverige på ett nytt sätt som få statliga stödpaket eller regionala utvecklingsfonder kan konkurrera med.

Sverige behöver en företagsvänlig politik och det uppnås inte genom höjda skatter på jobb och företagande. I stället behövs regelförenklingar och ett företagsvänligt klimat. Tillgång till bra mobiltelefoni och goda uppkopplingsmöjligheter blir allt viktigare. Sverige behöver bra mobila och digitala kommunikationer med god geografisk täckning och som har en tillräcklig kapacitet när allt fler använder mobil och digital teknik. Liberalerna bidrog i alliansregeringen till en lång rad åtgärder för att förbättra mobiltäckningen, som reformerad lagstiftning, förbättrad information och starkare konsumentlagstiftning.

Sverige ska ha en bredbandsuppkoppling i världsklass. Bredbandet är i dag en lika viktig del i infrastrukturen som el- och vägnäten. En god digital uppkoppling är viktigt för såväl privatpersoner som företag och oerhört viktigt för regional tillväxt. Hela landet måste få bättre it-kapacitet och statens uppgift bör vara att skapa förutsättningar genom att undanröja hinder för utvecklingen, men även att stötta där lönsamheten för utbyggnad är bristfällig. Det är viktigt att telefonnätets kopparledningar bibehålls och inte nedmonteras innan det finns fullgoda digitala alternativ. Liberalerna vill se en snabbare utbyggnad av bredband och anslår därför ytterligare 100 miljoner kronor i förhållande till regeringen, vilket beskrivs närmare under utgiftsområde 23.

Det är fortsatt viktigt med god tillgång av posttjänster och digital infrastruktur för att människor ska kunna bo och verka i hela landet. Även om företag är internetbaserade kommer de inte ifrån att de måste använda posttjänster för att leverera och frakta varor. Det är därför viktigt för företagen att det finns väl fungerande posttjänster i Sverige där övernattbefordran och daglig utdelning är en central del i verksamheten.

För att människor och företag ska vilja bo och verka i hela Sverige är det viktigt att det finns tillgång till en fungerande grundläggande service på rimligt avstånd. Detta gäller såväl myndigheter som kommunal och kommersiell service. I glesbygd har framförallt servicelösningar som bygger på lokala förutsättningar och samverkan med företagare och civilsamhället möjlighet att bli långsiktiga och bärkraftiga. Regeringen har aviserat att de vill flytta flera myndigheters huvudkontor från Stockholm. I vissa fall kan det finnas goda skäl till detta om det sker på ett sådant sätt så att verksamheten kan bedrivas med fortsatt hög kvalitet. Än viktigare är dock att statens service till medborgarna som successivt har försvunnit från stora delar av landet, t.ex. polisen, arbetsförmedlingen och migrationsverket upprätthålls. För att kunna erbjuda en god kvalitet och effektivitet kan detta ske i en gemensam organisation, t.ex. på ett lokalt servicecenter.

Regeringen har föreslagit en satsning på förbättrad regional matchningsfunktion, stöd till kommersiell service i glesbygd och stöd till socioekonomiskt eftersatta kommuner och områden. Liberalerna avvisar förslagen då vi tror att generella åtgärder i form av sänkt skatt på arbete och företagande, regelförenklingar och ett gott företagsvänligt klimat vore bättre för den regionala tillväxten. Däremot kan det finnas skäl att göra vissa satsningar i utsatta stadsdelar. De åtgärderna som omfattar satsningar på rättsväsendet, inom integrationspolitiken och skolor i dessa områden redovisas närmare inom utgiftsområde 4, 13 och 16. Vi avvisar anslagsökningen på anslag 1:1, vilket innebär en budgetförstärkning på 500 miljoner kronor för år 2018.

Den svenska livsmedelsproduktionen skulle med en mer företagsvänlig politik ha goda förutsättningar att utvecklas där det svenska jordbrukets fördelar bättre tas till vara. Sverige har EU:s bästa djurskydd, låg användning av antibiotika, stor miljöhänsyn och ett gott smittskydd. Livsmedelsförädlingen är en sektor med stor geografisk spridning, vilket gör att branschen kan bidra till att skapa arbetstillfällen i hela landet. Den matbaserade turismen är också en viktig sektor som kan ge ökade möjligheter till fler jobb och stärka Sveriges position som matnation.

Fungerande kommunikationer är viktiga för jobb och hållbar tillväxt i hela landet. Därför krävs fortsatta investeringar i järnväg, väg och annan infrastruktur. Det finns inget land inom EU som har så långt mellan landsändarna som Sverige. Det gör oss beroende av väl fungerande flygtrafik och flygplatser i hela landet, inte minst i Stockholmsregionen där Arlanda och Bromma för närvarande utgör de två viktigaste naven i flygtrafiken för såväl privatresenärer som affärsresenärer. För att trafikslagen ska konkurrera på lika villkor måste dock flyget liksom alla andra transportslag stå för sina egna klimatkostnader genom införandet av ekonomiska styrmedel som riktas mot utsläppen. Sverige ska driva på för en europeisk flygskatt och att flyget internationellt ska betala för sina klimatkostnader. På nationell nivå vill vi pröva ett system med differentierade landningsavgifter utifrån hur mycket biobränsle som används vid flygningar tillsammans med ett reduktionspliktsystem och klimatdeklarationer.

För att ytterligare jämna ut resekostnaderna föreslår vi en omläggning av reseavdraget i syfte att öka dess regionala träffsäkerhet och minska exponeringen mot felaktigheter i utnyttjandet av avdraget. Tanken är att reseavdraget ska begränsas i de regioner där det finns en fungerande kollektivtrafik och att avdraget därmed är mer generöst där kollektivtrafiken är mindre utbyggd. Detta behandlas närmare under denna motions skatteavsnitt liksom under utgiftsområde 20.

Liberalerna anser att en generell återgång till tidigare anslagsnivåer är rimlig när det gäller anslag 1:1. Detta innebär för år 2018 en budgetförstärkning på 113 miljoner kronor.

Tabell 1 Anslagsförslag 2018 för utgiftsområde 19 Regional tillväxt

Tusental kronor

Ramanslag

Regeringens förslag

Avvikelse från regeringen (L)

1:1

Regionala tillväxtåtgärder

2 099 637

613 000

1:2

Transportbidrag

400 864

1:3

Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014–2020

1 421 024

Summa

3 921 525

613 000

Said Abdu (L)

Christer Nylander (L)

Tina Acketoft (L)

Emma Carlsson Löfdahl (L)

Mats Persson (L)

Maria Weimer (L)

Motionen bereds i utskott Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Näringsutskottet

Händelser

Inlämnad: 2017-10-05 Granskad: 2017-10-05 Hänvisad: 2017-10-13
Yrkanden (1)