Sanering av förorenade områden

Motion 2017/18:3734

av Betty Malmberg och Finn Bengtsson (båda M)

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ansvarsfrågan för efterbehandling av förorenade områden bör förtydligas och regelverket ses över och tillkännager detta för regeringen.
  2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det ska fastställas principer för hur myndigheter framdeles ska redovisa sina föroreningar, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
  3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kartläggningen av förorenade områden ska inkludera områden som staten äger och där staten har bedrivit verksamhet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

Motivering

I samband med att riksdagen 1999 antog de nationella miljömålen har inventeringen av förorenade områden legat i fokus. De områden som har högst riskklass har till del identifierats och det tunga och kostsamma arbetet med att efterbehandla desamma har inletts. I ett antal vägledande rättsfall från miljödomstolen 2010 visar det sig att företagens ansvar då det gäller efterbehandling av förorenade områden är mindre än vad som tidigare förmodats. Detta är problematiskt eftersom domsluten följaktligen innebär att vi kan sanera färre områden för de statliga resurser som står till förfogande.

För att kunna upprätthålla en effektiv efterbehandling av förorenade områden ser undertecknade med oro på de problem som har lyfts då det gäller ansvarsfrågan för efterbehandling. Detta har lyfts både av Svenskt Näringsliv (http://www.svensktnaringsliv.se/fragor/miljoratt/dyra-miljosaneringar-slar-mot-smaforetag_613568.html?service=print) och av Naturvårdsverket (Skrivelse 2015-04-16). Problemen berör hur resultaten av olika utredningar ska tolkas och vilka efterbehandlingsåtgärder som i så fall behöver vidtas. Med tanke på att såväl företagarnas organisation, Svenskt Näringsliv och Naturvårdsverket lyfter frågan som ett problem anser vi det angeläget att regelverket ses över.

Oroväckande är också Riksrevisionens rapport Statens förorenade områden (RiR 2016:25). Den visar att samhället har underskattat problemen med sanering av förorenade områden genom att hittills gjorda kartläggningar inte har räknat in områden som staten äger eller där staten har bedrivit verksamhet. Något som Riksrevisionen menar gör det svårt att göra rätt prioriteringar av saneringar. Än mer illavarslande är det Riksrevisionen skriver om att statliga myndigheter bortser från frågan i sina redovisningar. De menar att dagens regler avseende myndigheters redovisningar och avsättningar för saneringskostnader i praktiken medför incitament att inte göra kartläggningar och kostnadsuppskattningar överhuvudtaget.

Då riksdagen antog de nationella miljömålen var syftet att miljöarbetet skulle bli mer fokuserat och målinriktat, så att vi kan lämna över ett bättre samhälle till kommande generationer. Ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Det är fortfarande angeläget även om ovanstående visar att det kommer att bli tidsödande. Av högsta vikt är därför att regelverket för kostnadsansvar vid efterbehandling av förorenade områden snarast ses över, samt att det fastställs principer för hur myndigheter ska redovisa sina föroreningar och att en total kartläggning av de förorenade områdena tas fram i vilken även de statliga områdena ingår. Detta bör riksdagen ge regeringen tillkänna.

Betty Malmberg (M)

Finn Bengtsson (M)

Motionen bereds i utskott Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Miljö- och jordbruksutskottet

Händelser

Inlämnad: 2017-10-05 Granskad: 2017-10-05 Hänvisad: 2017-10-13
Yrkanden (3)