Stärk Jämtlands läns konkurrenskraft

Motion 2017/18:3727

av Per Åsling (C)

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vid en större översyn av skattesystemet utreda hur skatteintäkter från fastighetsskatten kan regionaliseras och tillkännager detta för regeringen.
  2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om rättvisa infrastrukturinvesteringar och tillkännager detta för regeringen.
  3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att pröva möjligheten att införa ett system i likhet med den brittiska modellen Seed Enterprise Investment Scheme i Jämtlands län för att i ett första steg testa modellen och utvärdera dess effekter på tillväxten i regionen och tillkännager detta för regeringen.
  4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättringen av landsbygdstrygghet ska utgå från lokala och regionala behov och tillkännager detta för regeringen.
  5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för en satsning på deltids-/beredskapsanställda poliser, fjällräddare och räddningspersonal behövs i ett län där folkmängden varierar beroende på besöksnäringens säsonger och tillkännager detta för regeringen.
  6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att ny- och omlokalisering av myndigheter förläggs till Jämtlands län och att dessa fördelas mellan kommunerna och tillkännager detta för regeringen.
  7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Jämtlands län vid genomförande av Landsbygdskommitténs förslag ska tillhöra ett och samma prioriteringsområde och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Regionala skattebaser

Väl fungerande och starka regioner är avgörande för en hållbar tillväxt, god service och välfärd i hela landet. Det är genom att stärka den lokala och regionala konkurrenskraften som vi skapar bättre förutsättningar för företagande, innovationer och investeringar, som tillväxtpotentialen och sysselsättningsmöjligheterna i hela landet.

Det kommunala skatteutjämningssystemet är en hörnsten i vår strävan att ge förutsättningar för en likvärdig och god grundservice i hela Sverige och utjämna skillnader i skattekraft. Den folkomflyttning och urbanisering som äger rum gör att utjämningssystemet spelar en allt viktigare roll som garant för jämbördig service runt om i vårt land. Det som det offentliga garanterar ska vara likvärdigt för alla.

Kommuner och regioner borde få bestämma mer än vad de gör idag. Det handlar till exempel om fastighetsskatt, som fortfarande finns kvar för vissa fastigheter. I de flesta andra länder är fastighetsskatten redan lokal. Så borde det i vissa fall vara i Sverige också.

Det borde exempelvis vara en självklarhet att de kommuner och regioner där vattenkraftsanläggningar finns kompenseras för de ingrepp i naturen som utbyggnaden medfört. Områden har dämts över när vattenkraften byggdes ut, älvar har torrlagts och möjligheterna till jord- och skogsbruk, renskötsel, jakt, fiske och turism har försämrats eller omöjliggjorts.

I jämförbara länder – som Norge, Finland, Tyskland, Frankrike och Österrike – ligger beskattningen av vattenkraft på ungefär samma nivå som i Sverige. Skillnaden är att medan fastighetsbeskattningen i Sverige helt tas in till statskassan går större delen av den skatt som tas ut på vattenkraftsanläggningar i samtliga övriga länder till de kommuner och regioner där de är belägna. De så kallade bygdemedel som finns i Sverige är viktiga men marginella jämfört med de resurser som vattenkraften genererar till lokal utveckling i de bygder som berörs i andra länder.

Det är självklart att regioner som bidrar med värdefull produktion får behålla delar av detta värde. Därför måste skattepolitiken användas som redskap för att vara tillväxtskapande i hela landet. Detta är en viktig del av skattepolitiken vid en skattereform.  Att använda skattepolitiken som ett tillväxtredskap för hela landet kan möjliggöras genom att regionalisera fler delar av den statliga fastighetsskatten i syfte att stärka den regionala beslutsnivån och regionernas möjligheter att föra en tillväxtfrämjande politik utifrån sina egna förutsättningar. Centerpartiet vill utreda, som ett första steg, hur intäkterna från fastighetsskatten ska regionaliseras.

Rättvisa infrastrukturinvesteringar

En väl fungerande infrastruktur är en förutsättning för att det ska gå att bo, leva och arbeta i hela landet. Att näringslivets godstransporter fungerar är likaledes viktigt för att möjliggöra företagsamhet och arbete i hela landet. För Jämtlands län med jord-, skog-, och besöksnäring som basnäringar är bra infrastruktur ytterst angeläget. Länet präglas av stor yta och långa avstånd, detta gör att dagens fördelningssystem missgynnar länet.  Nya fördelningsmodeller som utgår från de verkliga förhållandena i form av trafikmängd, väglängd och tonnage är nödvändiga.

Samhälleliga investeringar i transportinfrastruktur föregås av åtgärdsvalsstudier och prioriteras enligt fyrstegsmodellen där t.ex. trimning av en redan befintlig transportanläggning föregår en nyinvestering. Riksdagen har fattat beslut om att det övergripande transportpolitiska målet är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Detta beslut förpliktigar.

Ekonomiska frizoner - pilotprojekt i Jämtlands län med seed enterprise investment scheme

För att stimulera näringslivet och den regionala tillväxten i samhällen har Storbritannien lanserat konceptet seed enterprise investment scheme. Grundidén är att det ska locka till sig nya investerare som kan finansiera nya startup-bolag i utbyte mot skattelättnader. För att skapa tillväxt i regioner som saknar tillräckligt med investerare skulle seed enterprise investment scheme kunna användas för att stimulera ekonomin och näringslivet i mindre kapitalstarka regioner. Därför vill vi pröva möjligheten att införa ett liknande system i Jämtlands län för att i ett första steg testa modellen och utvärdera dess effekter på tillväxten i regionen. 

Landsbygdstrygghet

Jämtlands län har en befolkning som är spridd över hela länets yta. Invånarantalet varierar mycket på grund av en stor besöksnäring. I till exempel Åre kommun varierar folkmängden mellan 11000 och 45000 per år. Under en säsong har Åre kommun 500 000 besökare. Denna realitet kräver nya och flexibla lösningar för att trygghet ska kunna skapas i hela länet. Vi behöver en ny beredskapspolis som även kan vara deltidspolis på samma sätt som det finns deltidsbrandkårer. Den tidigare beredskapspolisen var civilpliktiga poliser som fått extra utbildning vid Polishögskolan. Avsikten med beredskapspolisen var att den vid extraordinära händelser skulle ta hand om vissa funktioner, till exempel bevakning, avspärrning och befolkningsskydd. Polisen och fjällräddningen behöver förstärkas för att klara utmaningarna. I dag finns ingen reservkapacitet, vilket är helt oacceptabelt.

Ny- och omlokalisering av myndigheter

Länet har goda erfarenheter av den omlokalisering som gjordes av myndigheter och jobb till länet i samband med garnisonsnedläggningen 2004. Den klusterbildning som då skapades i Östersund har varit värdefull. Arbetsmarknaden har diversifierats med akademiska jobb vilket underlättar för näringslivet att rekrytera nyckelpersoner genom att det finns jobb även för medföljande partner. I kommande omlokalisering av statliga jobb är det angeläget att fördela dem över länet.

Områdesindelning

Den parlamentariska landsbygdskommittén presenterade tidigare i år sina förslag. Kommittén har pekat ut stora delar av Norrlands inland som prioriterade. Denna nya gränsdragning innebär att delar av Jämtlands län ställs utanför, däribland fjällbyar mer än 20 mil från Östersund. Gränsdragningen när det gäller områdesindelningar kan vara problematisk, men att ställa stora delar av fjällvärlden utanför är mycket olyckligt. Därför är det angeläget att behålla nuvarande områdesindelning, där Jämtlands län hålls ihop.

Per Åsling (C)

Motionen bereds i utskott Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Näringsutskottet

Händelser

Inlämnad: 2017-10-05 Granskad: 2017-10-05 Hänvisad: 2017-10-13
Yrkanden (7)