Infrastruktursatsningar i Jämtlands län

Motion 2017/18:3496

av Per Åsling (C)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda förutsättningarna för ändrade prioriteringar i syfte att åtgärda infrastruktur i Jämtlands län och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Väl fungerande infrastruktur är nödvändigt för ett fungerande samhälle.

Det är en grundförutsättning för att människor ska kunna bo och vara verksamma, för att studera, arbeta, driva företag, och kunna åldras i sin hembygd. Summan av Sveriges tillväxt är summan av regionernas tillväxt. Därför är det inte bara en rättviseaspekt, utan en angelägen investering att åtgärda och förstärka infrastrukturen där bristerna är som störst – oavsett om det är grusvägar, bredband eller mobiltäckning. I denna motion koncentreras på behovet av vägar och järnvägar.

Andelen grusvägar med dålig bärighet inom skogslänen är stor i nationell jämförelse, vilket är mycket påtagligt i Jämtlands län. Det innebär stora problem för basnäringarna, skog, turism och jordbruk. Under många årtionden har det investerats för lite i grundförstärkning och beläggning, det brådskar att åtgärda dessa brister. Anslag ska fördelas utifrån de faktiska förhållandena och inte som idag efter storleken på länens befolkning. En sådan fördelning av regionala anslag slår väldigt fel och är i grunden orimlig. Det blir uppenbart när man till exempel gör en jämförelse av fördelningen av länsanslag till Blekinge län kontra Jämtlands län.

Jämtlands län

Befolkning: 128673 (2016)

Yta: 49 443 km2

Väglängd: 603,6 mil

Trafikmängd: 1 127 milj fordonskm

Länsram 2014–2025: 514 milj

Blekinge län

Befolkning: 158453 (2016)

Yta: 2 941 km2

Väglängd: 164,5 mil

Trafikmängd: 780 milj fordonskm

Länsram 2014–2025: 521 milj

Andelen enskilda vägar i Jämtlands län är mycket stor. Enligt Trafikverket den största andelen i landet. Långa vägar och få delägare i föreningarna gör att kostnaderna ofta blir orimligt höga. Detta slår speciellt hårt vid ny- eller reinvesteringar. Det är också ofta förekommande att de enskilda vägarna nyttjas som om de vore allmänna. Trafikverket utreder dessutom att överföra allmänna vägar till enskilda vägföreningar.

Infrastrukturplaneringen omfattar både korta och långa perspektiv som sträcker sig över flera nationella infrastrukturplaner. För att nå träffsäkerhet, att rätt investeringar prioriteras, är det ytterst angeläget att näringslivet är med i planerings- och prioriteringsarbetet.

Besöksnäringen är en av landets snabbast växande branscher och i några delar av landet en av de viktigaste näringarna för regional utveckling och tillväxt. Näringens omsättningsmål är 500 Mdr år 2020. Den ökade besöksnäringen ställer ökade krav på Europavägarna.

Det är ytterst angeläget att en ombyggnad av E14 mellan Pilgrimstad och Brunflo kommer till stånd. Detta och flera andra planerade, stora projekt på E14 och E45 har flyttats fram i Transportplanen under årtionden och måste nu genomföras snarast. Det krävs också andra trafiksäkerhetsskapande åtgärder för att förhindra sänkningar till 80 kilometer i timmen på våra större vägar. Målet måste vara att åtgärderna ska resultera i möjligheter att höja hastigheterna. Besökare till länet kräver förbättrade möjligheter att på ett rationellt, säkert och miljöriktigt sätt färdas till och från destinationerna.

För att stärka skogsnäringens konkurrenskraft måste vägarna förstärkas för att klara 74 tonsekipage. Samhällsekonomiskt är detta mycket värdefullt eftersom många arbetstillfällen skapas i såväl växande företag som i nystartade.

Det är angeläget att underlätta arbetspendling i länet. Därför är både vägen mellan Sannsundsbron och Vallsundsbron samt broar mellan Håkansta, Norderön och Isön intressant investeringar.

För Jämtlands läns del är det frågor om att möjliggöra ytterligare investeringar i t.ex. områdena kring Funäsdalen, Vemdalen och Åre. Inlandsbanan AB har under senare år startat nya turer till Vemdalen från flera orter i södra Sverige. Ny perrong har byggts i Röjan. Satsning på nybyggnation av järnväg är en åtgärd som bör övervägas. Det är av strategisk vikt att utveckla de svensk/norska järnvägsförbindelserna mellan Jämtland, Härjedalen och Tröndelag. Trondheimsområdet är i stark tillväxt och blir en allt starkare tillväxtmotor. Bättre förbindelser över Kölen skapar en större arbetsmarknad. Snabbtåg Stockholm–Östersund–Trondheim har under många år funnits på den politiska agendan. Största hindret har varit sträckan Storlien–Stjördal. Den finns nu med i den norska nationella transportplanen. Både grundförstärkningar och elektrifiering kommer att genomföras, vilket innebär ytterligare steg för att realisera Atlantbanan. Nästa prioritering på den svenska sidan bör bli dubbelspår sträckan Östersund–Bollnäs–Gävle. Det är angeläget att sänka restiderna. Målsättningen måste vara att ta sig mellan Östersund och Stockholm på under fyra timmar, och mellan Östersund och Trondheim på under två timmar. Det är också viktigt investera i triangelspår för att göra det enklare och korta ner restiden norrut från Mittbanan.

Den ökade nationella och internationella efterfrågan på klimatneutral, förnyelsebar energi i form av biobränslen, har ökat järnvägens betydelse i Norrlands inland. Den stora skogstillgången kommer att kunna ersätta det fossila bränslet. Förutom jobb och tillväxt kan järnvägen bli en viktig del i klimatomställningen. Medvetna konsumenter efterfrågar allt mer klimatsmarta alternativ när man gör sina val av resesätt och resmål.

Infrastruktursatsningar i Jämtlands län bör innefatta:

– att länsanslagen ska fördelas utifrån väglängd och nyttjande

– en satsning på grundförstärkning och beläggning av grusvägar, ett grusvägspaket

– riktade investeringsmedel till enskilda vägar för grundförstärkningar

– att Inlandsbanan rustas enligt driftbolaget Inlandsbanan AB:s affärsplan

– att rusta tvärbanorna, t.ex. Hoting–Forsmo

– genomförande av Atlantbanan med dubbelspår på sträckan Gävle-Storlien

– utred nybyggnation av järnväg sträckan Sveg–Röros

Detta bör ges regeringen tillkänna.

Per Åsling (C)

Motionen bereds i utskott Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Trafikutskottet

Händelser

Inlämnad: 2017-10-05 Granskad: 2017-10-05 Hänvisad: 2017-10-13
Yrkanden (1)