50 år av ockupation måste få ett slut

Motion 2017/18:1644 av Thomas Strand (S)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om situationen i Israel och Palestina samt vikten av att Sverige kraftfullt via FN och EU arbetar för en tvåstatslösning och att internationell rätt efterföljs av parterna och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Sexdagarskriget 1967 är starten på Israels nu femtioåriga ockupation av palestinsk mark. Frågan om en tvåstatslösning fokuseras därför på ett särskilt sätt innevarande år.

Under årens lopp har flera FN-resolutioner antagits angående konflikten mellan Israel och Palestina. Den senaste antogs av FN:s säkerhetsråd den 23 december 2016. Säkerhetsrådet konstaterade bland annat att israeliska bosättningar på ockuperad mark är olagliga och innebär ett allvarligt hinder för att uppnå en tvåstatslösning. Säkerhetsrådsresolutionen kan tillsammans med andra internationella initiativ på området – det franska initiativet, den så kallade kvartettens (FN, EU, USA, Ryssland) rekommendationer, det arabiska fredsinitiativet – bidra till att skapa förutsättningar för en återupptagen meningsfull fredsprocess.

Den 15 januari i år träffades företrädare för ett 70-tal länder och organisationer i Paris för att diskutera hur förutsättningarna kan stärkas för en tvåstatslösning där Israel och Palestina kan leva sida vid sida i fred och säkerhet. Det var det andra högnivåmötet inom det franska fredsinitiativet, där Sverige har fått ett särskilt ansvar för det israeliska och palestinska civilsamhällets engagemang för en tvåstatslösning. Vid mötet antogs en deklaration där båda parter uppmanas att i såväl ord som handling visa sitt åtagande att via förhandlingar söka göra tvåstatslösningen till verklighet.

Det vi ser i dag är mer än en militär ockupation. Att systematiskt föra över sin egen befolkning till ockuperad mark är förbjudet enligt internationell humanitär rätt. Syftet med de internationella lagarna – den humanitära rätten – är att skydda civilbefolkningen i krig och ockupation. De lägger ett stort ansvar på alla stater att se till att Israel följer internationell humanitär rätt.

Privat palestinsk mark konfiskeras systematiskt och civilbefolkning tvingas flytta när Israel stryper vattenförsörjningen. Stora bosättningar får bygglov medan palestinier förnekas det konsekvent. Bosättningar, militära skjutfält, naturreservat och mark som har konfiskerats av Israel upptar 70 procent av area C på Västbanken. Konfiskering av privat mark är förbjudet enligt humanitär rätt.

Samtidigt pågår en rivningsvåg på Västbanken. Många av dessa var finansierade genom bistånd från främst EU och dess medlemsländer, inklusive Sverige. Det handlar om allt från bostäder och skolor till lekplatser, vattenpumpar och beduintält. En ockupationsmakt är skyldig att säkerställa att civilbefolkningens mest grundläggande behov möts och har inte rätt att hindra humanitära insatser.

Samtidigt kommer rapporter om ett allt mer auktoritärt styre i de områden där den palestinska myndigheten har makten på Västbanken. Människor fängslas för sina åsikter och fackförbund får inte verka. Allvarligt är även att demokratiska val har skjutits upp år efter år. I Gaza kommer rapporter från människorättsorganisationer om att misstänkta samarbetsmän torteras och att dödsstraff genomförs.  

Kränkningar av människors rättigheter pågår på grund av det internationella samfundets oförmåga att agera. Människor i både Israel och Palestina har väntat länge på att parterna ska mötas och lösa konflikten. Det är en skam och en tragedi att inte världssamfundet har förmått parterna att komma fram till en tvåstatslösning.

FN och EU är skyldiga att med kraft agera för att säkerställa att brott mot den humanitära rätten inte begås. Byggandet av illegala bosättningar får inte fortsätta utan att det får konsekvenser. Sverige och EU måste säkerställa att illegala bosättningar inte får ekonomiskt eller politiskt stöd.

Det är inte rimligt att humanitära insatser ämnade för lokalbefolkningens mest grundläggande behov, bekostade med Sveriges och EU:s bistånd, förstörs av Israel utan att vi reagerar med kraft. Det är viktigt att vi stöder EU:s ansträngningar att utkräva skadestånd. 

Israel är en demokrati, samtidigt som de palestinier som lever i Palestina under Israels ockupation saknar demokratiska möjligheter att på ett avgörande sätt påverka sin framtid, sin ekonomi eller sitt vardagsliv. Tyvärr ser vi att demokratiska val i de palestinska områden som kontrolleras av palestinska myndigheten förhalas och oliktänkande fängslas. Detta är inte hållbart, inte minst med tanke på det svenska biståndet till den palestinska myndigheten.

Mot det ovan sagda bör regeringen via FN och EU arbeta för en tvåstatslösning och att internationell rätt efterföljs av parterna.

Thomas Strand (S)