Entreprenöriellt lärande

Motion 2017/18:1042 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson m.fl. (M)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om entreprenöriellt lärande för att möta arbetslivet och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Sverige behöver fler entreprenörer som vågar ta steget över tröskeln. Det är viktigt att unga människor ser att det är lika självklart att starta ett eget företag som att bli anställd och vi vill genomföra sänkta trösklar för unga att bli företagare. Då krävs att unga människor får möjlighet att möta och prova på entreprenörskap och företagande tidigt och återkommande i skolan. Det entreprenöriella lärandet utgår från att barn tidigt i skolan ska lära sig och utveckla sina förmågor till bland annat fantasi, kreativitet, ansvar och mod. Barn ska uppmuntras och stimuleras till att vara nyfikna, företagsamma och skapande. Begreppet entreprenöriellt lärande är redan välintegrerat i den svenska skolan och Skolverket har sedan tidigare i uppdrag att stimulera entreprenörskap och att företagande och företagaranda ska genomsyra hela skolans uppdrag.

Europeiska kommissionen och de 28 medlemsstaterna har också inom arbetsprogrammet Utbildning 2010 arbetat fram en rekommendation på åtta nyckelkompetenser för livslångt lärande. Av dessa åtta kompetenser är initiativförmåga och företagsanda en, men de entreprenöriella kompetenserna finns i ytterligare fem. Två kompetenser med fokus på kommunikation, en med utgångspunkt i den digitala kompetensen, en med namnet Lära att lära och den sjätte som tar upp vikten av att besitta en social kompetens.

Vidare kan man i Entreprenörskapets avtryck i klassrummet (Svedberg 2007) läsa att studier visar, genom att arbeta utifrån ett entreprenöriellt förhållningssätt, stimuleras förmågor hos våra barn som t.ex. kreativitet och nyfikenhet. Detta slog också alliansregeringen fast i Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet (2009).

Det som är utmärkande för ett entreprenöriellt lärande är att pedagogerna, och egentligen all skolpersonal inom skolan arbetar för att stimulera elevernas entreprenöriella kompetenser eller förmågor. De entreprenöriella förmågorna hos eleverna ska inte bara stimuleras i klassrummen utan under hela skoldagen. Förhållningssättet till lärandet ändras genom att pedagogen försöker se hela eleven, det vill säga inte bara eleven som skolelev, utan eleven utifrån hela dess livssituation, och utgå från elevens intresse för att på detta sätt stimulera elevens inre motivation.

Det entreprenöriella lärandet bygger på att det sker ett samarbete pedagog och elev emellan. Där pedagogen handleder istället för att ge instruktioner och organisera helheten. I detta samarbete sker både lärande och stimulans av elevens entreprenöriella kompetenser. Enligt Falk-Lundqvist, Hallberg, Leffler & Svedberg (2011) är det när pedagogen ser eleven som medarbetare som det har en positiv effekt på elevens självförtroende och kunskapsutveckling. Författarna menar att skolan ska stärka elevernas tro på sig själva och på framtiden. Med anledning av ovanstående och med tanke på hur vår omvärld ser ut, är det viktigt att ta tillvara det entreprenöriella lärandet som ett brett mindset inom hela utbildningsområdet. Ska Sverige vara ett land på framkant i den globala värld vi befinner oss i och som ställer allt högre krav på den egna individen, då måste vi också tillåta oss att följa med tiden samt ge våra unga de förutsättningar de behöver för att klara konkurrensen.

Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)
Thomas Finnborg (M)	Lisbeth Sundén Andersson (M)