Förebyggande arbete mot mäns våld

Motion 2014/15:2324 av Lena Ek och Annika Qarlsson (C)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om det förebyggande och rehabiliterande arbetet mot mäns våld.

Motivering

Mäns fysiska, sexuella och psykiska våld mot kvinnor utgör ett allvarligt hinder för jämställdhet och kvinnors fulla åtnjutande av sina mänskliga rättigheter. Det är ett av våra största samhällsproblem och leder till närmast oöverskådligt lidande för drabbade vuxna och barn, samt höga sociala och ekonomiska kostnader för samhället.

När våldet redan gått så långt att den enda lösningen är för kvinnan, och medföljande barn, att behöva gömma sig och låsas in för att få skydd, medan mannen som slår får gå fri, kan kvinnojourer tyckas vara den enda utvägen. Men ett paradigmskifte måste ske där fokus läggs på att verka för att män som slår ska sluta. Och att förebygga att pojkar och unga män inte börjar slå.

Likväl ska tidigt våld, och hot om våld, följas upp från allra första början. Precis som vi idag sätter in tidiga åtgärder mot mobbning i skolan – där vi lägger resurserna och åtgärderna mot mobbaren och inte den mobbade – ska vi göra det samma när det gäller våld mot kvinnor och barn.

De haverikommissioner, utredningar av dödligt våld, som hittills skett visar tydliga brister på hantering från polisens och rättsväsendets sida. Det ska råda en omedelbar nolltolerans mot våld, eller hot om våld, där det i första hand ska vara mannen som ska genomgå rehabilitering och förebyggande åtgärder, inte kvinnan och barnen som ska behöva flytta och låsas in.

Ännu arbetas det inte hårt nog för att förebygga våld, eller hantera den som slår. Det är mycket som kan, och ska, göras innan kvinnojourerna blir en accepterad lösning på att få slut på våldet.

• Prioritera det förebyggande och rehabiliterande arbetet av män som slår.
• Kommunerna, som ansvarar för systematiska våldsförebyggande åtgärder, ska upprätta samverkansavtal samt utbildningar med polismyndighet och sjukvården för att förebygga och minimera risker vid våld i nära relationer.
• att hälso- och sjukvården erbjuder kvalificerade insatser till förövaren
• att det utarbetas riktlinjer för behandlingen
• att män vid fällande dom erhåller vård
• att det tas fram en utbildning i våldsbehandling och att ansvarsfördelningen i processen tydliggörs
• Föräldrautbildningen på föräldravårdscentraler ska innehålla avsnitt om våld i nära relationer.  Enskilda samtal med information och frågor om fysiskt och psykiskt våld i nära relationer ska vara obligatoriskt för blivande föräldrar på mödravårdscentraler, med uppföljning på barnavårdscentraler.
• Folkhälsomedel ska även fortsättningsvis användas till förebyggande arbete mot våld i nära relationer.
• prioritera behandlingsforskning inom området relationsvåld
• Arbetet med unga killar för att bryta kopplingen mellan normer för manlighet och våldsutövande ska stärkas, t.ex. genom samarbeten med det civila samhället och program som ”Machofabriken” i skolor.

.

Lena Ek (C)

Annika Qarlsson (C)