Hbtq-personer och våld i nära relationer

Interpellation 2015/16:462

av Robert Hannah (L)

till Statsrådet Åsa Regnér (S)

 

Det svenska samhället har kommit långt i arbetet för hbtq-personers lika rättigheter och möjligheter. Men det återstår många utmaningar. Hbtq-personer är fortsatt en av Sveriges mest utsatta grupper. Till exempel visar forskning att hbtq-personer oftare än resten av befolkningen lider av psykiska bekymmer som depressioner eller ångestbesvär samt att beroende av alkohol och andra droger förekommer i högre utsträckning. Självmordsstatistiken gällande främst unga hbtq-personer är skrämmande.

Det svenska samhället har ett ansvar att inkludera hbtq-perspektiv i de verksamheter som finns till för att hjälpa och skydda människor. På samma sätt som hbtq-personer ska kunna få hjälp i vården måste också arbetet mot relationsvåld inkludera ett hbtq-perspektiv.

Det är därför oroväckande att se hur regeringen agerar och prioriterar inom arbetet mot våld i nära relationer. Många av de framsteg som har tagits under alliansregeringen riskerar nu att utraderas. Både inom arbetet mot våld i nära relationer och i arbetet mot hedersvåld fanns ett tydligt hbtq-perspektiv integrerat. Det var integrerat för att även hbtq-personer utsätts för våld i sina relationer. Viss forskning tyder på att det till och med är vanligare att hbtq-personer utsätts än att heterosexuella kvinnor utsätts.

Berättelserna om hur samhället sviker när en hbtq-person utsatts är många – man är inte välkommen till de verksamheter som finns och möts av okunskap från professionen. Det blir som ett andra övergrepp. Därför är det så viktigt att socialtjänsterna kan bemöta och hjälpa hbtq-personer, att det finns skyddade boenden för hbtq-personer och att statliga insatser frigörs för att utbilda personal i hbtq-frågor. För att detta ska vara möjligt måste regeringen prioritera frågan.

RFSL gör ett fantastiskt jobb med att arbeta för hbtq-personers rättigheter. Många gånger utför organisationen ideellt arbete i brist på arbete från skattefinansierad verksamhet. RFSL har i sina remissvar till de två jämställdhetsutredningar som nyligen remitterats pekat på en skrämmande avsaknad av hbtq-perspektiv i utredningarnas förslag (Mål och myndighet – en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86 samt Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck SOU 2015:55). Trots att utredningarna hade i sina direktiv att beakta hbtq-perspektivet har inte detta skett.

Samma tystnad kommer från jämställdhetsminister Åsa Regnér. Regeringen tar inte upp relationsvåld mot hbtq-personer som en integrerad del av arbetet mot våld i relationer, utan talar om mäns våld mot kvinnor. Inga nya åtgärder har kommit från jämställdhetsministern för att belysa och bemöta hur hbtq-personer utsätts för relationsvåld eller hedersvåld. Det är oroväckande. Anser statsrådet att våld enbart utövas i heterosexuella relationer?

Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Åsa Regnér:

  • Vad gör statsrådet och regeringen för att bemöta våldet som hbtq-personer utsätts för i nära relationer?
  • Hur kommer det sig att statsrådet och regeringen i sina insatser inom relationsvåld och hedersvåld valt att prioritera bort hbtq-personers utsatthet?
Interpellationen är besvarad

Händelser

Fördröjd Inlämnad: 2016-03-03 Överlämnad: 2016-03-03 Anmäld: 2016-03-04 Sista svarsdatum: 2016-03-17 Svarsdatum: 2016-03-22
Debatt (7 anföranden)