Översyn av det Europeiska systemet för finansiell tillsyn Fakta-PM om EU-förslag 2017/18:FPM11 KOM (2017) 536, KOM (2017) 538, KOM (2017) 539, KOM (2017) 537 - Riksdagen

Översyn av det Europeiska systemet för finansiell tillsyn

Fakta-PM om EU-förslag 2017/18:FPM11 KOM (2017) 536, KOM (2017) 538, KOM (2017) 539, KOM (2017) 537

KOM (2017) 536, KOM (2017) 538, KOM (2017) 539, KOM (2017) 537

Regeringskansliet

Faktapromemoria 2017/18:FPM11

Översyn av det Europeiska systemet för 2017/18:FPM11 finansiell tillsyn

Finansdepartementet

2017-10-24

Dokumentbeteckning

KOM (2017) 536

Proposal for a REGULATION OF THE EUROPEAN PARLIAMENT AND OF THE COUNCIL Amending Regulation (EU) No 1093/2010 establishing a European Supervisory Authority (European Banking Authority); Regulation (EU) No 1094/2010 establishing a European Supervisory Authority (European Insurance and Occupational Pensions Authority); Regulation (EU) No 1095/2010 establishing a European Supervisory Authority (European Securities and Markets Authority); Regulation (EU) No 345/2013 on European venture capital funds; Regulation (EU) No 346/2013 on European social entrepreneurship funds; Regulation (EU) No 600/2014 on markets in financial instruments; Regulation (EU) 2015/760 on European long-term investment funds; Regulation (EU) 2016/1011 on indices used as benchmarks in financial instruments and financial contracts or to measure the performance of investment funds; and Regulation (EU) 2017/1129 on the prospectus to be published when securities are offered to the public or admitted to trading on a regulated market

KOM (2017) 538

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 1092/2010 om makrotillsyn av det finansiella systemet på EU-nivå och om inrättande av en europeisk systemrisknämnd

KOM (2017) 539

Ändring av ännu ej antaget förslag till förordning av ändring av förordning (EU) nr 1095/2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten) och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 vad gäller förfarandena för och de myndigheter som ska delta i auktorisationen av centrala motparter samt om kraven för godkännande av centrala motparter från tredjeland (kommissionens förslag till Emir II)

KOM (2017) 537

Proposal for a DIRECTIVE OF THE EUROPEAN PARLIAMENT AND OF THE COUNCIL amending Directive 2014/65/EU on markets in financial instruments and Directive 2009/138/EC on the taking-up and pursuit of the business of Insurance and Reinsurance (Solvency II)

Sammanfattning

Kommissionen föreslår en översyn av det europeiska systemet för finansiell tillsyn. Myndigheterna i tillsynsstrukturen är Europeiska systemrisknämnden (ESRB), som är den europeiska makrotillsynsmyndigheten, och de tre europeiska tillsynsmyndigheterna (Esa-myndigheterna). Esa-myndigheterna, som ansvarar för mikrotillsynen, består av Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma), Europeiska bankmyndigheten (Eba) och Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten (Eiopa).

Ändringar föreslås sammanfattningsvis när det gäller Esa-myndigheternas uppdrag och befogenheter, deras direkta tillsyn, styrningen av dem och finanseringen av deras verksamhet. Därtill föreslås ändringar i den förordning som styr ESRB i syfte att anpassa nämndens sammansättning, organisation och samverkan till de ändringar som gjorts i EU:s makrotillsynsramverk, bl.a. genom etableringen av EU:s bankunion. Regeringen välkomnar initiativet till en översyn av Esa-myndigheterna och det fortsatta främjandet av väl fungerande kapitalmarknader inom EU. Regeringen ser fördelar med centraliserad tillsyn på vissa områden, men är kritisk till delar av förslaget som riskerar innebära oklara ansvarsförhållanden mellan EU-nivå och nationell nivå och en förskjutning av beslutsrätten inom myndigheterna.

1 Förslaget

1.1Ärendets bakgrund

Den internationella finansiella kris som eskalerade under hösten 2008 påvisade betydande brister i den finansiella tillsynen både när det gäller enskilda fall och när det gäller det finansiella systemet som helhet. Kommissionen tillsatte därför en utredning med uppdrag att analysera finansmarknadens problem och föreslå adekvata åtgärder. I februari 2009 presenterades utredningens resultat i en rapport (den s.k. de Larosièrerapporten). Rapporten låg till grund för inrättandet av det europeiska systemet för finansiell tillsyn (European System of Financial Supervision, ESFS), bestående av ESRB och Esa-myndigheterna. Kommissionens förslag till det nya regelverket förhandlades i rådet under det svenska ordförandeskapet i EU 2009.

De förslag till förändringar som kommissionen har lämnat ska ses mot bakgrund av att de tre Esa-myndigheterna och ESRB nu varit verksamma i

sex år samt att de institutionella förutsättningarna ändrats i och med inrättandet av EU:s bankunion, skapandet av EU:s kapitalmarknadsunion och Storbritanniens planerade utträde ur EU.

Kommissionen genomförde under 2016 och 2017 ett offentligt samråd om ESRB respektive Esa-myndigheterna i syfte att förbereda översynen.

1.2Förslagets innehåll

Kommissionen föreslår ändringar i de tre EU-förordningar som lägger fast tillsynstrukturen för Esa-myndigheterna samt ändringar i sex EU- förordningar som innehåller regler för vissa sektorer av fond- och värdepappersmarknaden. Syftet med de ändringar i förslaget som rör Esamyndigheterna är att öka integrationen och integriteten på finansmarknaden och värna om den finansiella stabiliteten genom att stärka systemet för finansiell tillsyn.

Därtill föreslår kommissionen ändringar i den förordning som styr ESRB i syfte att anpassa nämndens sammansättning, organisation och samverkan till de ändringar som skett genom bl.a. etableringen av EU:s bankunion.

De delar av förslaget som rör Esa-myndigheterna och de sektorspecifika förordningarna behandlas nedan åtskilt från delen som rör ESRB.

1.2.1Esa-myndigheterna

Den del av förslaget som gäller Esa-myndigheterna innebär förändringar på framförallt tre områden: myndigheternas befogenheter och uppdrag, styrning, indirekt och direkt tillsyn samt finansiering. Målet är att de föreslagna förändringarna ska leda till en effektivare tillsyn på EU-nivå.

1.2.1.1Befogenheter och uppdrag

Alla tre Esa-myndigheterna föreslås få utökade befogenheter och fler uppdrag. Till stor del är detta kopplat till den ökade direkttillsynen, där framför allt Esma föreslås få nya uppgifter (se avsnitt 1.2.1.3 nedan). Därutöver föreslås nya uppdrag för alla Esa-myndigheter när det gäller både FinTech och hållbar finansiering för samtliga Esa-myndigheter.

När det gäller befogenheter i förhållande till de nationella tillsynsmyndigheterna har Esa-myndigheterna idag uppdrag att förbereda och förhålla sig till deras årliga arbetsprogram. Förslaget innebär att Esamyndigheterna får i uppdrag att koordinera de nationella tillsynsmyndigheterna i syfte att säkerställa konvergens i tillsynspraxis och konsekvent tillämpning av unionsrätten. För att möjliggöra arbetet med att koordinera tillsynsmyndigheterna kommer Esa-myndigheterna att utforma en flerårig strategisk tillsynsplan i vilken det ska fastställas gemensamma mål för tillsyn. Denna plan ska tillämpas av de nationella tillsynsmyndigheterna. Därutöver ska respektive nationell tillsynsmyndighet ta fram ett

arbetsprogram som visar hur myndigheten förhåller sig till tillsynsplanen. Arbetsprogrammet ska presenteras för respektive Esa-myndighet som antingen ska godkänna det eller utfärda rekommendation till förbättring. Esamyndigheterna ska även övervaka genomförandet av arbetsprogrammet. Kommissionen anför att denna del av förslaget kommer leda till ökade skalfördelar och minska behovet av resurser på nationell nivå.

1.2.1.2Styrning

I dag styrs respektive Esa-myndighet av en tillsynsstyrelse, som är myndigheternas huvudsakliga beslutsfattande organ, och en förvaltningsstyrele som ansvarar för att se till att myndigheten fullgör sitt uppdrag, utför de uppgifter den tilldelas samt har hand om vissa frågor som rör myndighetens budget och personal. Beslutsrätten i tillsynsstyrelsen utövas av de ledamöter som representerar de nationella tillsynsmyndigheterna1.

Förslaget innebär att respektive myndighets förvaltningsstyrelse ersätts av ett exekutivt beslutsorgan (EB). EB i Eba och Eiopa föreslås få fyra ledamöter vardera medan EB i Esma föreslås få sex ledamöter. Ledamöterna utses genom ett öppet ansökningsförfarande som leder fram till att kommissionen underställer en lista på lämpliga ledamöter till Europaparlamentet för godkännande. Ledamöterna utses sedan av rådet. Enligt förslaget ska en rad befogenheter föras över från tillsynstyrelsen till EB. Bland annat mister tillsynsstyrelsen, till förmån för EB, befogenhet att besluta om:

överträdelser av EU-rätten,

bindande medling

systemrisker och stresstester,

översyn av de nationella tillsynsmyndigheterna, och

bedömningar av marknadsutveckling.

Förslaget innebär också att EB ska få flera nya befogenheter, nämligen:

upprättandet av en strategisk tillsynsplan,

koordinering av outsourcing,

informationsrätt med en därtill kopplad sanktionsrätt,

rätt att utreda, lämna yttrande och komma med förslag i alla frågor som bestäms av tillsynsstyrelsen, inklusive beslut om direkt tillsyn.

Ordföranden ska vara ansvarig för att förbereda arbetet i tillsynsstyrelsen och även leda mötena i den och i EB. Enligt förslaget ska tillsynsstyrelsen behålla sin rådgivande och sin beslutsfattande funktion när det gäller tekniska standarder för tillsyn respektive genomförande. Medlemmar av EB ska ingå i tillsynsstyrelsen men inte ha någon rösträtt.

1 Sverige representeras av Finansinspektion i såväl Eba, Esma och Eiopa.

En konsekvens av förslaget att överföra uppgifter från tillsynsstyrelsen till EB är att den särskilda röstningsregel, s.k. dubbelmajoritet, som i dag gäller för tillsynsstyrelsen i Eba och som syftar till att skydda medlemsstater som står utanför bankunionen, inte kommer att gälla för bindande medling och överträdelser av EU-rätten.

När det gäller Esma bör det uppmärksammas att EB:s förslag till beslut om direkt tillsyn inte ska ändras om inte minst tvåtredjedelar av tillsynsstyrelsen motsätter sig det.

1.2.1.3Direkttillsyn

På värdepappersmarknaden förekommer i dag direkttillsyn på EU-nivå genom Esma på två områden: kreditvärderingsinstitut och transaktionsregister. I syfte att ytterligare harmonisera tillsynen inom EU och för att underlätta skapandet av en kapitalmarknadsunion föreslår kommissionen att Esmas tillsynsansvar ska utvidgas till att även omfatta tre kategorier av fonder, leverantörer av datarapporteringstjänster, referensvärden och prospekt.

Kommissionen har i juni i år lämnat två förslag som också de innebär en mer integrerad tillsyn inom EU. Det är dels förslaget till förordning om tillsyn över centrala motparter i EU och i tredjeland i vilket förslås att beslut om auktorisation och tillsyn ska godkännas av Esma men ansvaret kvarstå nationellt (faktapromemoria 2016/17:FPM115), dels förslaget till förordning om en europeisk privat pensionsprodukt i vilket Eiopa föreslås få ansvar för tillsynen (faktapromemoria 2016/17:FPM118).

Förordningarna om europeiska riskkapitalfonder, fonder för socialt företagande och långsiktiga investeringsfonder

Kommissionen föreslår att Esma ska få ansvar för registrering, auktorisation och tillsyn över europeiska riskkapitalfonder (EuVECA-fonder), europeiska fonder för socialt företagande (EuSEF-fonder) samt europeiska långsiktiga investeringsfonder (Eltif-fonder). Förslaget innebär att förvaltare av sådana fonder ska ansöka hos Esma om registrering respektive auktorisation av fonderna i stället för hos den nationella behöriga myndigheten. Esma ska också ansvara för tillsynen över att fonderna och att förvaltarna lever upp till kraven i de aktuella EU-förordningarna, som bl.a. gäller fondens investeringar och tillåtna portföljbolag, kvalificerade investerare och vissa uppföranderegler.

När det gäller förvaltare som har auktoriserats enligt direktivet om förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIF-förvaltare) ska Esma även ansvara för tillsynen över att de – i förhållande till EuVECA-, EuSEF- eller ELTIF- fonder som de förvaltar – lever upp till kraven i det direktivet. Eftersom EU- direktiv genomförs i nationell rätt innebär det att Esma får ansvar att granska att berörda AIF-förvaltare följer nationell rätt när det gäller förvaltningen av dessa fonder. För att utföra sina uppgifter enligt EU-förordningarna ska

Esma även i övrigt tillämpa all relevant unionsrättslagstiftning. Vidare föreslås bl.a. att Esma ska få genomföra undersökningar och platsbesök samt får befogenhet att utdöma böter. Esma föreslås få delegera vissa uppgifter till den nationella tillsynsmyndigheten.

Förordningen om marknader för finansiella instrument

Kommissionen föreslår att Esma ska få ansvar för auktorisation och tillsyn över sådana leverantörer av datarapporteringstjänster som omfattas av förordningen om marknader för finansiella instrument. Esma föreslås även få befogenhet att direkt samla in information från marknadsaktörer när det gäller krav på transparens beträffande information före och efter handel med finansiella instrument. För att kunna uppfylla tillsynsansvaret föreslås Esma få behörighet att genomföra undersökningar och platsbesök samt utdöma böter och vidta administrativa sanktioner eller åtgärder.

Enligt förordningen om marknader för finansiella instrument har Esma möjlighet att förbjuda eller begränsa marknadsföring, distribution eller försäljning av vissa finansiella instrument, vilket i dag omfattar bl.a. andelar i fonder när de tillhandahålls av värdepappersföretag och kreditinstitut. Kommissionen föreslår att denna befogenhet ska utvidgas till att även gälla förvaltare av värdepappersfonder (fondbolag) och alternativa investeringsfonder (AIF-förvaltare). I vissa speciellt angivna fall föreslås det även gälla i förhållande till sådana fonder.

Förordningen om referensvärden

För prissättningen av finansiella instrument och avtal används ofta referensvärden. Ett svenskt sådant är Stibor, Stockholm Interbank Offered Rate. Vissa referensvärden definieras som kritiska eftersom de har betydelse för finansiella marknader och finansiell stabilitet i hela EU. Kommissionen föreslår att tillsynen av dessa kritiska referensvärden ska överföras till Esma. Esma ska dock få delegera tillsynen över ett kritiskt referensvärde till den behöriga myndigheten i ett land om referensvärdet i fråga inte är kritiskt i något annat land än det egna. Esma ska enligt förslaget också vara behörig myndighet för kritiska referensvärden i tredjeland.

Prospektförordningen

Prospekt är de handlingar som ska offentliggöras när ett värdepapper erbjuds till allmänheten eller tas upp till handel på en reglerad marknad. Kommissionen föreslår att Esma ska få direkttillsyn över vissa typer av prospekt: de som är gränsöverskridande inom EU samt de som är tekniskt komplicerade och därmed kan öppna för regelarbitrage. Esma föreslås även få ansvar för tillsyn över prospekt upprättade av emittenter i tredje land. För dessa typer av prospekt anser kommissionen att centraliserad tillsyn av Esma är mer effektiv än nationell tillsyn. Såväl godkännande av dessa prospekt som löpande tillsyn ska enligt föreslaget utföras av Esma. Esma föreslås vidare få möjlighet att utfärda sanktioner.

1.2.2ESRB

Den del av förslaget som gäller ESRB innebär betydligt mindre förändringar jämfört med den del som rör Esa-myndigheterna. ESRB:s ordförande, som i dag har en mandatperiod på fem år, föreslås bli permanent. Chefen för sekretariatet föreslås få en tydligare roll och representanter från bankunionens gemensamma tillsynsmekanism respektive resolutionsmekanism ska vara röstberättigade i ESRB:s allmänna råd.

1.3Gällande svenska regler och förslagets effekt på dessa

När det gäller de förslag som rör direkttillsyn på värdepappersmarknadsområdet innebär de att vissa ändringar måste göras i lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument, lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder och i den föreslagna lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om referensvärden som ska börja gälla den 1 januari 2018 (se prop. 2017/18:4). Dessa ändringar är av mindre omfattning.

1.4Budgetära konsekvenser / Konsekvensanalys

Förslaget som rör Esa-förordningarna innebär, när det gäller styrningen och den strategiska tillsynsplanen, en väsentlig del av bestämmanderätten över tillsynsverksamheten, på såväl EU-nivå som nationell nivå, ska överföras till Esa-myndigheternas exekutiva beslutsorgan. Utövandet av den bestämmanderätten kan – bl.a. mot bakgrund av bestämmelsen om förvaltningsmyndigheters självständighet i 12 kap. 2 § regeringsformen – bli problematisk ur svensk synvinkel, beroende på vad som kommer att gälla enligt de förordningar som Europaparlamentet och rådet kommer att anta med anledning av kommissionens förslag. Budgetära konsekvenser

Förslaget innebär en ändrad modell när det gäller finansieringen av Esamyndigheterna. Den nuvarande modellen bygger på att finansiering delas mellan EU-budgeten och medlemsstaterna. EU-budgeten står för 40 % medan medlemsstaterna, via sina tillsynsmyndigheter, står för resterande 60 %. För Sveriges del belastar de resterande 60 % utgiftsområde 2 anslag 1:3 Finansinspektionens avgifter till EU:s tillsynsmyndigheter. Utgifterna för Finansinspektionen finansieras i sin tur genom årliga avgifter som tas ut av företag under tillsyn. Nuvarande finansieringsmodell är således saldoneutral men innebär utgifter under utgiftstaket. Kommissionen föreslår att modellen förändras genom att:

-Esa får utökade möjligheter att ta ut direkta avgifter från företag under tillsyn i enlighet med de utökade befogenheterna som beskrivits i avsnitt 1.3 ovan,

-Esa får möjlighet att ta ut årliga avgifter från företag under s.k. indirekt tillsyn, och

-EU-budgeten fortsatt står för maximalt 40 %.

Den föreslagna nya modellen skulle innebära att anslag 1:3 utgiftsområde 2 (se tabell 1 nedan) bör avskaffas när ändringarna träder i kraft. Enligt förslaget kommer de nationella tillsynsmyndigheterna fortsatt vara ansvariga för att driva in de avgifter som Esa-myndigheterna beslutat, men det är de finansiella företagen och inte respektive medlemsstat som är formellt betalningsansvarig. Beslut om storleken på avgifterna kommer att fattas av det nya EB, baserat på en delegerad akt som ska tas fram av kommissionen.

Tabell 1. Anslagsutveckling 1:3 Finansinspektionens avgifter till EU:s tillsynsmyndigheter (prop. 2017/2018:1)

Tusental kronor

2016 Utfall 10 731 Anslags- 1 419
sparande
2017 Anslag 14 350 1 Utgifts- 12 371
prognos
2018 Förslag 17 550    
2019 Beräknat 17 550    
2020 Beräknat 17 550    

1 Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2017 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Enligt förslaget innebär Esa-myndigheternas nya uppgifter, styrning och finansiering sammantaget att deras budget, enligt förslaget, måste öka. De ökade kostnaderna för Esa kommer i huvudsak från de 210 ytterligare personer som enligt kommissionen behöver anställas. Därtill tillkommer även kostnader för utveckling av vissa IT-system. De kostnader som tillkommer som en följd av förslaget är inte tänkta att belasta EU-budgeten, utan de ska bäras av företagen under tillsyn genom avgifter. De nya utgifterna kommer dock att behöva belasta anslaget angett ovan samt EU- budgeten under en övergångsperiod, då infrastrukturen för insamling av avgifter – inklusive den delegerade akt som kommissionen ska anta – inte bedöms vara på plats förrän tidigast 2021. Givet att den nya modellen införs 2019, vilket är den prognos som anges i förslaget, ska nedanstående summor belasta EU-budgeten under 2019, 2020 och 2021, för att sedan återbetalas i sin helhet när avgiftssystemet är på plats.

Tabell 2. Ökade kostnader för EU- budgeten enligt förslaget

Tusentals euro

2019 Förslag 23 981
2020 Förslag 30 042
2021 Förslag 10 143

Noterbart är att den totala budgeten för de tre Esa-myndigheterna fortsatt ska godkännas av såväl Europaparlamentet som rådet. Den föreslagna nya modellen innebär att statens budgetutgifter minskas och därmed utgifterna under utgiftstaket. Budgetsaldot eller offentliga sektorns finansiella sparande påverkas emellertid inte, givet att inga kostnader långsiktigt belastar EU- budgeten.

2 Ståndpunkter

2.1Preliminär svensk ståndpunkt

Regeringen välkomnar initiativet till en översyn av Esa-myndigheterna och det fortsatta främjandet av väl fungerande kapitalmarknader inom EU. Regeringen ser fördelar med direkttillsyn och ökad koordination på vissa områden, men är kritisk till delar av förslaget som riskerar innebära oklara ansvarsförhållanden mellan EU-nivå och nationell nivå, sämre förutsättningar att skapa en effektiv tillsyn och en förskjutning av beslutsrätten inom myndigheterna. Regeringen befarar att den sammantagna konsekvensen av förslaget kan leda till en tillsyn som är mindre effektiv, mindre förutsägbar och sämre anpassad efter nationella förhållanden.

Avseende finanseringen ska regeringen verka för en effektiv och återhållsam budgetpolitik inom EU. Regeringen anser att det är viktigt att inte föregripa förhandlingarna om nästa budgetram. Regeringen stödjer att förslaget inte ska leda till nya permanenta utgifter för EU:s budget utan att tillkommande kostnader finansieras med avgifter. Regeringen anser dock att de tillfälliga kostnadsökningarna inte ska leda till utgiftsökningar för EU-budgeten, utan bör hanteras genom omprioriteringar.

2.2Medlemsstaternas ståndpunkter

Medlemsstaternas ståndpunkter är ännu inte kända.

2.3Institutionernas ståndpunkter

Institutionens ståndpunkter är ännu inte kända.

2.4Remissinstansernas ståndpunkter

Regeringen sammankallade den 10 oktober ett första referensgruppsmöte där marknadens aktörer, branschorganisationer och berörda myndigheter gavs möjlighet att lämna synpunkter på förslaget. De berörda myndigheterna ser vissa positiva delar med förslaget, men är framförallt tveksamma till förslaget om att Esa-myndigheterna ska ta fram en strategisk tillsynsplan då denna potentiellt skulle kunna försvåra den efter nationella förhållanden anpassade tillsyn som bedrivs i dag, samt öka den administrativa bördan. Även marknadens aktörer och branschorganisationerna är tveksamma till många delar av förslaget, bl.a. när det gäller ökad direkttillsyn, nivå på transparens i tillsynsprocessen och maktförskjutningen i Esa-myndigheterna från tillsynsstyrelsen till det nya EB.

3 Förslagets förutsättningar

3.1Rättslig grund och beslutsförfarande

Samtliga delar av förslaget baseras enligt kommissionen på artikel 114 i EUF-fördraget. Artikeln avser tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning i syfte att upprätta den inre marknaden eller säkerställa dess funktion (artikel 26). Beslut fattas i sådant fall enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet i artikel 294. Europaparlamentet är medbeslutande. Rådet beslutar med kvalificerad majoritet.

3.2Subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen

Kommissionen bedömer att samtliga delar av förslaget är förenliga med principerna om subsidiaritet och proportionalitet. När det gäller subsidiaritetsprincipen anför kommissionen olika skäl för att förslagets alla delar är förenligt med den principen. Kommissionen konstaterar att Esamyndigheterna är EU-myndigheter och att de styrande förordningar som reglerar myndighetens verksamhet bara kan ändras genom ändring av unionsrätten. Förslaget förverkligar också en mer konsistent funktion av den inre marknaden, ett mål som inte kan nås av enskilda initiativ från medlemsstaterna. I fråga om Esmas kompetens inom sektorsspecifika områden anför kommissionen mer detaljerade skäl. När det gäller EuVECA- fonder, EuSEF-fonder och Eltif-fonder bedömer kommissionen att genom att Esma blir ensam tillsynsmyndighet säkerställs att de tre förordningarna som styr fonderna tillämpas enhetligt i hela unionen. Detta kommer enligt kommissionen strömlinjeforma den administrationen rörande fondtyperna och stärka att fonderna kan verka på lika villkor oberoende av var de är etablerade. En centraliserad tillsyn kommer också stödja marknadsintegrationen inom dessa sektorer och öka marknadsfinansieringen av EU:s ekonomi genom sådana fonder. Förslaget om datarapporteringstjänster som avses i förordningen om marknader för finansiella instrument motiveras enligt kommissionen av att sådana tjänster

till sin natur är unionsomfattande, vilket innebär att tillsynen inte kan lösas av medlemsstaterna. Motsvarande skäl anförs för förslaget om kritiska referensvärden. Förslaget om prospekt rör vissa typer av prospekt, som till sin natur är gränsöverskridande och/eller tekniskt komplicerade och därmed kan öppna för regelarbitrage, varför en centraliserad tillsyn av Esma vore mer effektiv enligt kommissionen.

Beträffande den del av förslaget som rör ESRB anför kommissionen att det syftar till att göra ESRB mer effektivt och öka dess koordineringsförmåga över makrotillsynen inom EU. Detta bör göras genom att ändra den förordning som styr ESRB snarare än att förlita sig på olika nationella initiativ.

När det gäller proportionalitetsprincipen kan det konstateras att innehållet och formen av EU:s åtgärder inte får överskrida vad som är nödvändigt för att uppnå målen i fördragen.

Det övergripande syftet med den del av förslaget som rör Esa-myndigheterna är enligt kommissionen att göra vissa punktinsatser för att stärka EU:s tillsynsramverk för att öka hållbarheten, stabiliteten och effektiveten i det finansiella systemet i EU och därigenom förbättra konsument- och investerarskyddet. Kommissionen anser att förslaget justerar den befintliga tillsynsstrukturen för att möjliggöra för Esa-myndigheterna att möta dels nya utvecklingar, särskilt teknologiska, dels en alltmer omfattande gränsöverskridande verksamhet, vilket i sin tur borde bidra till öka integrationen mellan EU:s finansmarknad och omvärldens. Förslaget innehåller också ett anpassat finansieringssystem för att säkra att Esamyndigheternas finansiering är uthållig och proportionerlig i förhållande till deras uppdrag.

I fråga om den del av förslaget som rör ESRB konsterar kommissionen att det rör sig om punktvisa ändringar i nuvarande förordning som syftar till att förtydliga eller stärka gällande bestämmelser, varför de är proportionerliga. Enligt kommissionens bedömning är den underliggande strukturen för ESRB i allt väsentligt intakt.

Regeringen instämmer i kommissionens bedömning av frågorna om subsidiaritet och proportionalitet beträffande den del av förslaget som rör ESRB.

När det gäller den del av förslaget som rör Esa-myndigheterna instämmer regeringen delvis med kommissionens bedömning. Det finns skäl att ytterligare överväga på vilken nivå – centraliserad på EU-nivå eller på nationell nivå – tillsynen rörande vissa frågor som omfattas av förslaget inom Esa-myndigheternas ansvarsområde ska ligga. Det är viktigt att tillsynen är väl balanserad mellan de två nivåerna för att få tillstånd en effektiv, men också en efter nationella förhållanden anpassad, tillsyn. Viktigt är också att koordineringen av tillsynen mellan nivåerna undanröjer onödig administration och otydligheter i ansvarsfördelningen. Regeringen bedömer att förslaget, bl.a. på initiativ från medlemsstaterna, kommer att genomgå

förändringar under förhandlingarna för att uppnå den rätta balansen. Regeringen kommer därför noga bevaka frågan under förhandlingarna i rådet.

4 Övrigt

4.1Fortsatt behandling av ärendet

Det första rådsarbetsgruppsmötet hölls den 18 oktober. Europaparlamentets tidsplan för behandling av frågan är ännu inte känd.

4.2Fackuttryck / termer