Kommissionens arbetsprogram 2018

Fakta-pm om EU-förslag 2017/18:FPM24 : KOM (2017) 650

Regeringskansliet

Faktapromemoria 2017/18:FPM24

Kommissionens arbetsprogram 2018

2017/18:FPM24

Statsrådsberedningen

2017-11-28

Dokumentbeteckning

KOM (2017) 650

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt regionkommittén- Kommissionens arbetsprogram 2018.

Sammanfattning

Kommissionens arbetsprogram för 2018 går under rubriken ”En agenda för ett mer enat, starkare och mer demokratiskt EU”. I arbetsprogrammet fortsätter kommissionen att fokusera på att framföra konkreta resultat för EU:s medborgare inom de tio prioriterade områdena för sin mandatperiod. Kommissionen lägger särskild vikt vid åtgärder inom den digitala inre marknaden, energiunionen, kapitalmarknadsunionen samt en fungerande bankunion. Parallellt med de initiativ som presenteras för att avsluta arbetet med de prioriterade områdena har kommissionen tagit fram några initiativ som tar sikte på framtidens EU27. Förslagen har en längre tidshorisont mot 2025 så som fleraårig budgetram, framtida energi- och klimatpolitik och initiativ om iaktagande av rättsstatens principer. Arbetsprogrammet innehåller 26 nya förslag, 15 förslag som ingår i s.k. REFIT-åtgärder och information om att 15 planerade förslag dras tillbaka. Kommissionen har tydliggjort att programmet är framtaget i enlighet med principerna om bättre lagstiftning och betonar de tre institutionernas gemensamma ansvar för genomförandet av arbetsprogrammet.

Regeringen välkomnar kommissionens arbetsprogram för år 2018 och ser positivt på att kommissionen behåller fokus på de tio prioriteringar som de tagit fram för sin mandatperiod. Arbetet fortsätter med bland annat strategin för den digitala inre marknaden, kapitalmarknadsunionen, cirkulär ekonomi och migrationsagendan. Förslag med ett längre tidsperspektiv bland annat gällande genomförandet av Agenda 2030 och de globala målen för hållbar

utveckling inklusive Parisavtalet samt klimat- och energipolitiken välkomnas också av regeringen.

Varje enskilt initiativ som presenteras måste bedömas och beredas på egna meriter. Regeringen kommer att få anledning att återkomma till riksdagen allt eftersom de enskilda lagstiftningsinitiativen presenteras.

1 Förslaget

1.1Ärendets bakgrund

Kommissionens årliga arbetsprogram anger politiska prioriteringar och de initiativ som kommissionen avser att presentera under det kommande året. Kommissionen presenterade sitt arbetsprogram för 2018 den 24 oktober 2017.

1.2Förslagets innehåll

1.2.1 Ett mer enat, starkare och mer demokratiskt EU

Kommissionens arbetsprogram för 2018 går under rubriken ”En agenda för ett mer enat, starkare och mer demokratiskt EU”. Arbetsprogrammet bygger vidare på färdplanen som kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker lade fram samtidigt med sitt tal om tillståndet i unionen den 13 september 2017. Kommissionen betonar vikten av att EU koncentrerar sig på de stora frågorna där europeiska insatser tillför ett tydligt och påvisbart mervärde. Därför utgår Junckerkommissionen ifrån sina tio prioriteringar för mandatperioden:

1.En ny satsning på sysselsättning, tillväxt och investeringar;

2.En sammankopplad digital inre marknad;

3.En motståndskraftig energiunion med en framåtblickande klimatpolitik;

4.En fördjupad och mer rättvis inre marknad med en stärkt industibas;

5.En djupare och mer rättvis ekonomisk och monetär union;

6.En balanserad och progressive handelspolitik för att möta globaliseringen;

7.Ett område för rättvisa och grundläggande rättigheter som grundar sig på ömsesidigt förtroende;

8.För en ny migrationspolitik;

9.En starkare global aktör;

10.En union i demokratisk förändring.

Arbetsprogrammet för 2018 har två inriktningar. För det första anges ett litet antal målinriktade lagstiftningsåtgärder för att slutföra arbetet på prioriterade politikområden. Enligt kommissionen har 80 % av de förslag som utlovades när nuvarande kommissionen tillträdde redan lagts fram. Fokus under kommande året kommer därför att vara att omsätta förslagen i lagstiftning och lagstiftning i praktiken. Kommissionen avser att lägga fram alla

lagstiftningsförslag senast i maj 2018 för att ge Europaparlamentet och rådet tid och utrymme att fullborda lagstiftningsarbetet innan valet till Europaparlamentet i juni 2019. För det andra innehåller arbetsprogrammet även ett antal initiativ som är mer långsiktiga, när det nya EU med 27 länder formar sin framtid för åren fram till 2025. Dessa initiativ avspeglar den diskussion som inleddes med kommissionens vitbok om EU:s framtid och talet om tillståndet i unionen.

Till arbetsprogrammet hör 5 bilagor som innehåller 26 nya initiativ, 66 prioriterade pågående förslag, 15 förslag som dras tillbaka och 15 förslag som ingår i s.k. REFIT-åtgärder. Effektiv tillämpning av EU- lagstiftningen i medlemsländerna kommer även att prioriteras. Kommissionen har tydliggjort att programmet är framtaget i enlighet med principerna om bättre lagstiftning och betonar de tre institutionernas gemensamma ansvar för genomförandet av arbetsprogrammet.

1.2.2 Resultat med Junckerkommissionens tio prioriteringar

En ny satsning på sysselsättning, tillväxt och investeringar

Kommissionen vill arbeta för att stärka investeringarna i hela Europa, investeringsplanen för Europa har en betydande roll i arbetet med att skapa projekt, ge stöd åt små och medelstora företag och skapa arbetstillfällen. Därför uppmanar kommissionen att förslagen ”EFSI 2.0” och Omnibus bör levereras snabbt för att underlätta möjligheten att kombinera EU:s struktur- och investeringsfonder med den europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi). Kommissionen kommer inom ramen av den europeiska planeringsterminen se över nödvändiga åtgärder för att skapa samordning av den ekonomiska politiken och för att främja en tillväxtstrategi som ger investeringar, sunda offentliga finanser och strukturella reformer.

I arbetsprogrammet presenterar kommissionen en förnyad strategi för EU:s industripolitik som syftar till att gynna innovation, jobb och tillväxt. Kommissionen kommer även att föreslå förslag som fokuserar på produktionen och förbrukningen av plast, ett fortsatt arbete med att samtliga plastförpackningar ska vara återvinningsbara år 2030 samt hur vi återanvänder vatten och hanterar dricksvatten.

Kommissionen föreslår ett ramverk för övervakning av utvecklingen för cirkulär ekonomi. Fortsatt arbete med att utvärdera arbetet med framtagandet av strategin för bio-ekonomi. Kommissionen har även lagt grunden för en kompetensagenda för Europa för att ha möjlighet att bättre hantera ekonomiska utmaningar, och menar att agendan behöver tas vidare på medlemsstats- och regionalnivå.

En sammankopplad digital inre marknad

I arbetsprogrammet fastställs att Europaparlamentet och rådet måste prioritera att så snart som möjligt leverera när det gäller förslag som är föremål för förhandling, särskilt när det gäller en europeisk kodex för elektronisk kommunikation, den föreslagna upphovsrättsreformen och direktivet om tillhandhållandet av digitalt innehåll. För att fullborda den digitala inre marknaden föreslås för 2018 även ett förslag om onlineplattformars relationer till företag, ett förslag om fejknyheter på nätet, en revidering av PSI- direktivet. Kommissionen avser även att ta vara på potentialen gällande artificiell intelligens.

Allteftersom våra ekonomier blir beroende av digitala tekniker, blir vi och våra demokratier alltmer utsatta. Kommissionen strävar efter att skapa ett skydd mot cyber-attacker och presenterade därför, i mitten av september 2017, ett cybersäkerhetspaket innehållande förslag på åtgärder som syftar till att bättre rusta EU för att bemöta cyberhot. Kommissionen avser också att upprätta ett nätverk av kompetenscentrum för cybersäkerhet. Samtidigt avser kommissionen att fokusera på utvecklandet av högpresterande datorer och autonoma bilar.

En motståndskraftig energiunion med en framåtblickande klimatpolitik

Kommissionen avser att prioritera en uppdatering av EU:s klimatpolitik och kommer att fortsätta arbetet med att förbättra energiförsörjningstryggheten och funktionen av den inre marknaden. Kommissionen har presenterat ett förslag om att EU:s gemensamma regler ska tillämpas på importledningar för gas. Kommissionen har målsättningen att inleda förhandlingar med Ryssland om de principer som ska tillämpas för gasledningsprojektet Nord Stream 2. Det förutsätter dock att rådet ger kommissionen ett starkt mandat att inleda sådana förhandlingar. Ett fortsatt arbete förväntas också ske inom transportområdet där kommissionen kommer fokusera på nya CO2- standarder för tunga fordon samt fortsätta arbetet med att utveckla bättre batterier och infrastruktur för alternativa bränslen.

En fördjupad och mer rättvis inre marknad med en stärkt industibas

Under nästa år ska kommissionen prioritera att införa en modern, tydlig och effektiv reglering av EU:s bolagsrätt. Kommissionen kommer att fortsätta sitt arbete med att skydda medlemsstaternas budgetar mot skadlig skattepraxis. Detta arbete inkluderar en modernisering av regleringen av momssatser, nya regler om administrativa samarbeten mellan medlemsstaterna inom området, ett förslag om förenkling av momssystemet för små och medelstora företag samt skatteregler för den digitala ekonomin där många multinationella företag är verksamma. Dessutom kommer kommissionen ta initiativ för att förbättra livsmedelskedjan, avsikten är att stärka böndernas ställning på marknaden och förebygga eventuella hinder i framtiden.

Kommissionen kommer under året att presentera nya förslag för att färdigställa kapitalmarknadsunionen. Förslag på regleringar av gräsrotsfinanasering och peer-to-peer-lån. Förslaget kommer att bidra till att underlätta användningen av säkerställda obligationer och minska hindren för gränsöverskridande distribution av investeringsfonder, även ett initiativ om hållbar finansiering kommer att presenteras under 2018. Kommissionen kommer presentera förslag om en ny reglering av gränsöverskridande betalningar som även inkluderar andra valutor än euro.

För att säkerställa att social rättvisa och arbetstagares rättigheter inom den inre marknaden kommer kommissionen föreslå att en europeisk arbetsmarknadsmyndighet upprättas och att ett europeiskt socialförsäkringsnummer införs. Det europeiska socialförsäkringsnumret syftar till att underlätta EU-medborgarnas kontakter med myndigheter och organisationer. Kommissionen kommer också presentera förslaget om socialt skydd för alla, oberoende av anställningsform. Ett förslag om en gemensam handlingsplan för vaccinationsfrågor kommer också att presenteras under året.

En djupare och mer rättvis ekonomisk och monetär union

Kommissionen kommer att rekommendera en bred och neutral finanspolitik inom euroområdet med ett fortsatt fokus på att stärka ekonomisk och social konvergens och motståndskraft. Ett omfattande åtgärdspaket kommer att presenteras före årets slut. Förslag kommer att presenteras om en eurobudgetpost i EU-budgeten, för att förse fyra funktioner: stöd vid strukturreformer, en stabiliseringsfunktion, en spärr för bankunionen samt ett konvergensinstrument för att bistå med stöd inför medlemsstaternas anslutning till ett euro-medlemskap. Kommissionen kommer också att föreslå att finanspakten ska införlivas i EU:s rättsliga ram.

Kommissionen kommer föreslå ytterligare förslag för hanteringen av nödlidande lån och utvecklingen av värdepapper med statsobligationer som säkerhet. En komplett bankunion, tillsammans med kapitalmarknadsunionen kommer bidra till ett mer stabilt och integrerat finansiellt system.

En balanserad och progressive handelspolitik för att styra globaliseringen

Kommissionen avser att fortsätta förhandlingarna om handelsavtal med Mercosur och Mexiko, samt samarbeta med Europaparlamentet och medlemsstaterna för att säkerställa att ingående avtal med Japan, Singapore och Vietnam är korrekt genomförda. Kommissionen vill också göra framsteg under året i handelsförhandlingarna med Australien och Nya Zeeland.

För att främja Europas höga standarder mot tredjeländer anser kommissionen att det är viktigt att Europaparlamentet och rådet snarast antar de pågående förslagen om modernisering av handelspolitiska skyddsinstrument och förslag om en ram för granskning av utländska direktinvesteringar i EU.

Ett område för rättvisa och grundläggande rättigheter som bygger på ömsesidigt förtroende

Kommissionen ska presentera ett förslag om en ny handlingsplan för konsumenter som syftar till att underlätta samordningen och effektivisering av nationella konsumentmyndigheter på EU-nivå samt stärka verkställandet av beslut och konsumenters rättigheter. Kommissionen avser även att fortsätta arbetet med upprättandet av ett skydd för visselblåsare.

För att förbättra EU-medborgarnas säkerhet kommer kommissionen föreslå att stärka EU:s civilskyddsmekanism som handlar om EU:s arbete med att förebygga och hantera olika typer av kriser och katastrofer.

Slutförandet av arbetet med en säkerhetsunion kommer att prioriteras. I syfte att bekämpa terrorism kommer förslag om att förbättra de brottsbekämpandemyndigheternas tillgång till elektronisk bevisning att läggas fram. Vidare väntas en förstärkning av reglerna mot sprängämnesprekursorer som terrorister använder för egentillverkade vapen. Kommissionen kommer även fortsatt att främja samarbetet med företag som tillhandahåller sociala medier för att kunna upptäcka och ta bort olagligt innehåll från internet, eventuellt genom ett lagförslag.

Kommissionen kommer att fortsätta att ge medlemsstaterna stöd i deras arbete mot radikalisering vid genomförandet av handlingsplanen för skydd av offentliga platser. Vidare arbetar kommissionen med åtgärder för att förstärka säkerheten för järnvägspassagerare. Kommissionen kommer också att föreslå en förbättring av interoperabiliteten mellan informationssystem.

Kommissionen har för avsikt att ta fram riktlinjer när det gäller frågan om hur man ska gå vidare i arbetet med datalagring. I början av 2018 avser kommissionen också avser även att genomföra fatta beslutet om en adekvat dataskyddsnivå för Japan.

Kommissionen vill se en återgång till ett fungerande Schengensamarbete så snart som möjligt och ett snabbt antagande av förslaget om ändring av Schengens gränskodex är centralt i det arbetet.

Mot en ny migrationspolitik

Kommissionen uppmanar Europaparlamentet och rådet att prioritera förslagen som ingår i den europeiska agendan för migration, särskilt reformen av Dublinförordningen. Kommissionen stödjer arbetet med att slutföra reformen av det gemensamma europeiska asylsystemet senast i juni 2018.

Inom området för den externa migrationspolitiken har kommissionen lagt fram en yttre europeisk investeringsplan, vars syfte är att uppmuntra investeringar i Afrika och i EU:s grannländer. Kommissionen trycker på behovet av effektiva lagliga vägar till Europa och menar att ökad vidarebosättning är en trovärdig gemensam åtgärd gentemot dem som är i behov av skydd. Kommissionen uppmanar även till en snabb

överenskommelse om förslaget till ett nytt direktiv om villkor för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för högkvalificerad anställning (blåkortsdirektivet). Kommission aviserar att den under år 2018 kommer att presentera förslag till omarbetning av viseringskodexen samt, uppgradering av informationssystemet för viseringar. Kommissionen anger samtidigt att den i det sammanhanget avser att dra tillbaka sina redan lagda förslag om en översyn av viseringskodexen och förordning om rundresevisering.

En starkare global aktör

Inom ramen för försvarsområdet kommer kommissionen prioritera en snabbt etablering av en europeisk försvarsfond, inklusive ett särskilt EU försvarsforskningsindustriprogram som igår i fonden. Kommissionen vill förstärka relationen med Indien och Latinamerika, för att förbättra relationerna med Asien kommer kommissionen föreslå en strategi för att stärka förbindelsen. Ett förnyat partnerskap år 2020 med länder i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet förväntas med syftet att skapa en stark och modern politisk allians. Kommissionen förväntas att vidareutveckla relationerna med Irak och förnya förbindelserna mellan EU och Iran.

En union i demokratisk förändring

En union i demokratisk förändring har varit centralt för den här kommissionen. Den europeiska solidaritetskåren har skapat möjligheter för unga medborgare att engagera sig i samhället och nu måste den rättsliga ramen för solidaritetskåren fastställas.

Viktigt för den demokratiska legitimiteten är transparens och ansvarstagande, därför uppmuntrar kommissionen att en överenskommelse bör ske vad gäller förslaget till interinstitutionellt avtal om ett obligatoriskt öppenhetsregister. Detsamma gäller förslaget om fastställandet av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter. Överenskommelse bör ske under året angående en förordning om finansieringen av europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser.

1.2.3Med sikte på 2015: ett mer enat, starkare och mer demokratiskt EU

Ett mer enat EU

Ett nytt EU med 27 länder träder fram den 30 mars 2019 och ett par månader senare, i juni 2019, går européerna till valurnorna. För att det nya EU ska leva upp till medborgarnas förväntningar och ger resultat på de områden som är viktigast för dem presenterade kommissionen en färdplan för ett mer enat, starkare och mer demokratiskt EU i samband med avsiktsförklaringen i september 2017. Kommissionen avser att tillsammans med

Europaparlamentet och rådet liksom med de nationella parlamenten diskutera och utveckla färdplanen. Under hela processen kommer avstamp att tas i den demokratiska och inkluderande debatt som inleddes genom vitboken om EU:s framtid och diskussionsunderlagen med alternativ på olika områden.

Ett starkare EU

Den fleråriga budgetramen för tiden efter 2020 bör enligt kommissionen beakta det brittiska utträdet, att dra fördel av ny och framväxande teknik, arbeta för en verklig försvarsunion och fortsätta att ta itu med säkerhetsfrågor och migration. Kommissionen avser att lägga fram ett heltäckande förslag om den kommande fleråriga EU-budgeten i maj nästa år, bl.a. om egna medel, med beaktande av rekommendationerna i Montirapporten. Kommissionen kommer även att skissa på hur EU kan använda de s.k. passerelle-klausulerna i de gällande fördragen så att vi kan gå över från enhällighet till kvalificerad majoritet på vissa områden, förutsatt att samtliga stats- och regeringschefer går med på det. Den europeiska åklagarmyndigheten kommer även att föreslås att få utökade uppgifter som inkluderar terrorismbekämpning.

Ett mer demokratiskt EU

Kommissionen vill fortsätta diskussionerna om gränsöverskridande listor som ett sätt att göra valet till Europaparlamentet ännu mer europeiskt och demokratiskt. Vidare vill kommissionen utforska idén om en enda ordförande för både Europeiska rådet och kommissionen. Kommissionen kommer också att lägga fram förslag om ett eventuellt inrättande av en permanent europeisk ekonomi- och finansminister och samtidigt att presentera några preliminära tankar om ett eventuellt instrument för säkra placeringar inom euroområdet. Med utgångspunkt i arbetet som kommissionär Timmermans arbetsgrupp bedriver kommer kommissionen att lägga fram sina idéer om stärkt subsidiaritet och proportionalitet och bättre lagstiftning för att garantera att EU agerar när det finns ett mervärde. För att säkerställa skyddet för rättsstatsprincipen i EU avser kommissionen att lägga fram ett initaitiv under slutet av 2018.

1.2.4Bättre resultat i praktikenbättre lagstiftning, genomförande och efterlevnad

Kommissionen betonar vikten av bättre lagstiftning och värdet av ordentliga förberedelser, utvärderingar och evidensbaserat politiskt beslutsfattande. Under de senaste åren har kommissionen bland annat stärkt sin satsning på

aktiva kontakter med civilsamhället för att öka legitimitet och kvalitet i kommissionens arbete. Som ett led i arbetet med överträdelseärenden kommissionen fortsätta att arbeta tillsammans med medlemsstaterna för att se till att EU- lagstiftningen tillämpas effektivt och konsekvent.

Kommissionen kommer också att fortsätta att hjälpa medlemsstaterna att effektivisera sina nationella rättssystem och bekämpa korruption genom den europeiska planeringsterminen och stödja reformer av rättssystemen och juridisk utbildning med EU-medel. Särskild uppmärksamhet kommer kommissionen att ge de oberoende administrativa myndigheter eller tillsynsmyndigheter som ska finnas enligt EU-lagstiftningen är tillräckligt och lämpligt utrustade och har det oberoende som krävs för att utföra sina uppgifter. Kommissionen kommer också att fortsätta att arbeta i partnerskap med de nationella myndigheterna genom en rad olika nätverk så som Organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation och Europeiska konkurrensnätverket. En vägledning för att hjälpa enskilda, företag och offentliga förvaltningar med EU:s nya regler om skydd av personuppgifter som träder i kraft i maj 2018 avses även att tas fram. Samarbetet med Europeiska ombudsmannanätverket avses även att stärkas.

1.3Gällande svenska regler och förslagets effekt på dessa

Inte aktuellt. Meddelandet utgör inte bindande lagstiftning.

1.4Budgetära konsekvenser/Konsekvensanalys

Inte aktuellt.

2 Ståndpunkter

2.1Preliminär svensk ståndpunkt

Regeringen välkomnar i stort kommissionens arbetsprogram för 2018. Regeringen ser positivt på att kommissionen behåller fokus på de tio prioriteringar som den tagit fram för sin mandatperiod där arbetet fortsätter med bland annat strategin för den digitala inre marknaden, kapitalmarknadsunionen, cirkulär ekonomi och migrationsagendan. Även kommissionens övergripande ambition om EU som en starkare global aktör och fortsatta frihandelsförhandlingar kan välkomnas. Det är dock problematiskt att kommissionen öppnar för större reciprocitet i handelsutbytet med länder utanför EU. Det är därför viktigt att kommande förslag utformas så att de inte leder till ökad protektionism, vilket är negativt för EU och Sverige. Regeringen står inte bakom målet om en försvarsunion inom EU.

Regeringen välkomnar att kommissionen prioriterar att omsätta redan utlovade förslag till lagstiftning och därefter genomför dessa. EU måste leverera på de områden som unionen åtagit sig och där det finns ett tydligt europeiskt mervärde. Det är även viktigt att kommissionen fortsatt främjar arbetet med bättre lagstiftning och genomförandet av det interinstitutionella avtalet. Regeringen anser att det är positivt att kommissionen har en längre tidshorisont gällande genomförandet av Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling inklusive Parisavtalet samt klimat- och energipolitiken. Det är även viktigt att kommissionen presenterar ett förslag till modern långtidsbudget under nästkommande år. Regeringen ser även framemot att kommissionen lägger fram ett förslag om rättstatensprinciper i slutet av nästa år.

Varje enskilt initiativ som presenteras måste bedömas och beredas på sina egna meriter. Regeringen kommer att få anledning att återkomma till riksdagen allt eftersom de enskilda lagstiftningsinitiativen presenteras.

2.2Medlemsstaternas ståndpunkter

Inte kända.

2.3Institutionernas ståndpunkter

I Europaparlamentet välkomnades kommissionens ambition att genom arbetsprogrammet stärka den inre marknaden av Europeiska folkpartiets grupp (EPP). EPP uppmanade också kommissionen att påskynda förstärkningen av civilförsvar på europeisk nivå. Gruppen progressiva förbunden av socialdemokrater (S&D) välkommande planen om en fördjupning av EMU och ställde sig positivt angående inrättandet av en Europeisk finansminister. S&D uttryckte hoppfullhet inför paketet om social rättvisa samt arbetet med att motverka skatteflykt och penningtvätt. Europeiska konservativa och reformister (ECR) ansåg att EU bör se över sina handelsrelationer med länder som har bristfällig respekt för mänskliga rättigheter. ECR framförde en önskan om att stärka EU:s medel för bekämpning av IT-brott. EU bör enligt ECR ta större ansvar i det globala sammanhanget, för att ta i tur med orsakerna till migration.

Alliansen liberaler och demokrater för Europa (ALDE) välkomnade kommissionens förslag som medförde verkliga förbättringar för medborgarna, exempelvis förslag som bidrar till att förstärka unionens demokratiska förankring samt ny RoL-mekanism. De gröna/Europeiska fria alliansen (G/EFA) välkommande också förslaget om ny RoL-mekanism. Europeiska enade vänstern/Nordisk frön vänster (GUE/NGL) ansåg att förslaget inom den inre marknaden endast gynnar större företag samt att förslaget om den sociala pelaren saknade substans.

2.4Remissinstansernas ståndpunkter

Kommissionens arbetsprogram har inte sänts på remiss.

3 Förslagets förutsättningar

3.1Rättslig grund och beslutsförfarande

Inte aktuellt. Meddelandet utgör inte bindande lagstiftning.

3.2Subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen

Inte aktuellt.

4 Övrigt

4.1Fortsatt behandling av ärendet

Kommissionen avser att under 2018 presentera de aviserande nya initiativen för behandling i rådet och Europaparlamentet.

4.2Fackuttryck/termer

Mercosur- Tullunionen bestående av Argentina, Brasilien, Paraguay, Uruguay och Venezuela.

REFIT- Kommissionens program om lagstiftningens ändamålsenlighet och resultat. Målet är att förenkla EU-lagstiftningen och minska kostnaderna för att följa den. Den är tänkt att bidra till ett tydligt, stabilt och förutsägbart regelverk som stödjer tillväxt och nya jobb.