SFS nr: 1995:1554
Departement/myndighet: Justitiedepartementet L1
Utfärdad: 1995-12-14
Omtryck:
Ändrad: t.o.m. SFS 2015:813
Övrig text:
Ändringsregister: SFSR (Lagrummet)
Källa: Regeringskansliet / Lagrummet


1 kap. Inledande bestämmelser

Lagens tillämpningsområde

1 § Denna lag innehåller bestämmelser om upprättande och
offentliggörande av årsredovisning, koncernredovisning och
delårsrapport.

Lagen är, om inte annat föreskrivs i 2 §, tillämplig på sådana
företag som avses i 6 kap. 1 § bokföringslagen (1999:1078). Lag (1999:1112).

2 § Lagen är inte tillämplig på företag som avses i 1 kap. 1 § första stycket lagen (1995:1559) om årsredovisning i
kreditinstitut och värdepappersbolag eller 1 kap. 1 § första
stycket lagen (1995:1560) om årsredovisning i
försäkringsföretag, om inte annat är särskilt föreskrivet i
dessa lagar.

Företag som enligt 1 kap. 1 § andra stycket lagen om
årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller 1 kap. 1 § andra stycket lagen om årsredovisning i
försäkringsföretag är skyldiga att upprätta koncernredovisning
enligt de lagarna är inte skyldiga att upprätta
koncernredovisning enligt denna lag. Lag (1999:1112).

Allmänna definitioner

3 § I denna lag betyder
1. företag: en fysisk eller juridisk person som direkt eller
indirekt omfattas av en årsredovisning, en koncernredovisning
eller en delårsrapport,
2. andelar: aktier och andra andelar i juridiska personer,
3. nettoomsättning: intäkter från sålda varor och utförda
tjänster som ingår i företagets normala verksamhet med avdrag
för lämnade rabatter, mervärdesskatt och annan skatt som är
direkt knuten till omsättningen,
4. större företag:

– företag vars överlåtbara värdepapper är upptagna till
handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad
utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, eller

– företag som uppfyller mer än ett av följande villkor:

a) medelantalet anställda i företaget har under vart och ett
av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 50,
b) företagets redovisade balansomslutning har för vart och
ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 40 miljoner kronor,
c) företagets redovisade nettoomsättning har för vart och ett
av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 80 miljoner kronor,
5. mindre företag: företag som inte är större företag,
6. större koncerner:

– koncerner där moderföretagets eller något av
dotterföretagens överlåtbara värdepapper är upptagna till
handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad
utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,

– koncerner där något av dotterföretagen är ett sådant
företag som avses i 1 kap. 1 § lagen (1995:1559) om
årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller 1 kap. 1 § lagen (1995:1560) om årsredovisning i
försäkringsföretag, eller

– koncerner som uppfyller mer än ett av följande villkor:

a) medelantalet anställda i koncernen har under vart och ett
av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 50,
b) koncernföretagens redovisade balansomslutning har för vart
och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 40 miljoner kronor,
c) koncernföretagens redovisade nettoomsättning har för vart
och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 80 miljoner kronor,
7. mindre koncerner: koncerner som inte är större
koncerner.

Vid tillämpningen av första stycket 6 b och c ska
andelar i dotterföretag, fordringar och skulder mellan
koncernföretag, liksom internvinster, elimineras. Detsamma
gäller för intäkter och kostnader som hänför sig till
transaktioner mellan koncernföretag, liksom förändring av
internvinst. Eliminering behöver inte göras, om tillämpningen
i stället utgår från följande gränsvärden:

– balansomslutning 48 miljoner kronor,

– nettoomsättning 96 miljoner kronor.

Företag som avses i 2 kap. 2 § första stycket och 3 § bokföringslagen (1999:1078) ska vid tillämpningen av första
stycket 4–7 och 5 kap. 47 § till nettoomsättningen lägga
bidrag, gåvor, medlemsavgifter och andra liknande intäkter. Lag (2015:813).

Koncern, intresseföretag m.m.

4 § Ett företag är moderföretag och en juridisk person är
dotterföretag, om företaget
1. innehar mer än hälften av rösterna för samtliga andelar i
den juridiska personen,
2. äger andelar i den juridiska personen och på grund av avtal
med andra delägare i denna förfogar över mer än hälften av
rösterna för samtliga andelar,
3. äger andelar i den juridiska personen och har rätt att utse
eller avsätta mer än hälften av ledamöterna i dess styrelse
eller motsvarande ledningsorgan, eller
4. äger andelar i den juridiska personen och har rätt att
ensamt utöva ett bestämmande inflytande över denna på grund av
avtal med den juridiska personen eller på grund av föreskrift i
dess bolagsordning, bolagsavtal eller därmed jämförbara
stadgar.

Vidare är en juridisk person dotterföretag till moderföretaget,
om ett annat dotterföretag till moderföretaget eller
moderföretaget tillsammans med ett eller flera andra
dotterföretag eller flera andra dotterföretag tillsammans
1. innehar mer än hälften av rösterna för samtliga andelar i
den juridiska personen,
2. äger andelar i den juridiska personen och på grund av avtal
med andra delägare i denna förfogar över mer än hälften av
rösterna för samtliga andelar, eller
3. äger andelar i den juridiska personen och har rätt att utse
eller avsätta mer än hälften av ledamöterna i dess styrelse
eller motsvarande ledningsorgan.

Om ett dotterföretag äger andelar i en juridisk person och på
grund av avtal med den juridiska personen eller på grund av
föreskrift i dess bolagsordning, bolagsavtal eller därmed
jämförbara stadgar har rätt att ensamt utöva ett bestämmande
inflytande över den juridiska personen, är även denna
dotterföretag till moderföretaget.

Moderföretag och dotterföretag utgör tillsammans en koncern.

Med koncernföretag avses i denna lag företag i samma koncern. Lag (1999:1112).

4 a § Med ägarintresse avses i denna lag ett innehav av
andelar i ett annat företag som är avsett att främja
verksamheten i ägarföretaget genom att skapa en varaktig
förbindelse med det andra företaget. Ett innehav av minst 20 procent av kapitalet i det andra företaget ska anses utgöra
ett ägarintresse, om inte något annat framgår av
omständigheterna. Lag (2015:813).

5 § Om ett företag har ett ägarintresse i en juridisk person
och utövar ett betydande inflytande över dess driftsmässiga
och finansiella styrning, är den juridiska personen ett
intresseföretag till företaget. Detta gäller dock inte om den
juridiska personen är ett dotterföretag eller ett gemensamt
styrt företag som företaget samäger.

Innehar företaget minst 20 procent av rösterna för samtliga
andelar i den juridiska personen, ska det anses ha ett
betydande inflytande över denna, om inte något annat framgår
av omständigheterna. Detsamma gäller om företagets
dotterföretag eller företaget tillsammans med ett eller flera
dotterföretag eller flera dotterföretag tillsammans innehar
minst 20 procent av rösterna. Lag (2015:813).

5 a § Med gemensamt styrt företag avses i denna lag en
juridisk person som två eller flera parter enligt ett avtal
utövar ett gemensamt bestämmande inflytande över. Lag (2015:813).

6 § I de fall som avses i 4 § första stycket 1-3 och andra
stycket samt 5 § skall sådana rättigheter som tillkommer någon
som handlar i eget namn men för en annan fysisk eller juridisk
persons räkning anses tillkomma den personen.

Vid bestämmandet av antalet röster i ett dotterföretag eller
intresseföretag beaktas inte de andelar i dotterföretaget eller
intresseföretaget som innehas av det företaget självt eller av
dess dotterföretag. Detsamma gäller andelar som innehas av den
som handlar i eget namn men för dotterföretagets eller
intresseföretagets eller dess dotterföretags räkning. Lag (1999:1112).

7 § Om ett företag har blivit moderföretag, skall ledningen för
företaget meddela detta till dotterföretagets ledning. Dotterföretagets ledning skall lämna ledningen för
moderföretaget de upplysningar som behövs för att en
koncernredovisning skall kunna upprättas. Lag (1999:1112).

Närstående

8 § En juridisk person anses i denna lag som närstående till
ett företag som upprättar års- eller koncernredovisning (rapporterande företag) om
1. den ingår i samma koncern som det rapporterande företaget,
2. den är ett intresseföretag till det rapporterande
företaget eller till ett företag i en koncern som det
rapporterande företaget ingår i,
3. det rapporterande företaget är ett intresseföretag till
den juridiska personen, eller till ett företag i en koncern
som den juridiska personen ingår i,
4. den är ett gemensamt styrt företag som samägs av det
rapporterande företaget eller av ett företag i en koncern som
det rapporterande företaget ingår i,
5. det rapporterande företaget är ett gemensamt styrt företag
som samägs av den juridiska personen, eller av ett företag i
en koncern som den juridiska personen ingår i,
6. den och det rapporterande företaget båda är gemensamt
styrda företag som samägs av samma tredje företag,
7. den eller det rapporterande företaget är ett gemensamt
styrt företag som samägs av ett tredje företag, och den andra
av dem är ett intresseföretag till det tredje företaget,
8. den är ett dotterföretag till en juridisk person som avses
i 2, 4, 6 eller 7,
9. den har som huvudsaklig verksamhet att förvalta tillgångar
som det rapporterande företaget har avsatt för ersättningar
till personer som har avslutat sin anställning antingen i det
rapporterande företaget eller i en juridisk person som är
närstående till det rapporterande företaget,
10. den har avsatt tillgångar till förvaltning av ett
rapporterande företag som är en sådan juridisk person som
avses i 9,
11. den står under bestämmande inflytande eller gemensamt
bestämmande inflytande av en person som är närstående enligt 9 §,
12. den annars står under betydande inflytande av en person
som avses i 9 § 1 eller 4–6,
13. den eller dess moderföretag har en styrelseledamot,
verkställande direktör eller annan ledande befattningshavare
som är en person som avses i 9 § 1, eller
14. den eller ett företag i en koncern som den ingår i
tillhandahåller tjänster för företagsledning åt det
rapporterande företaget eller åt dess moderföretag.

Vid tillämpningen av första stycket ska

– med koncern jämställas en företagsgrupp som kontrolleras av
ett företag eller ett annat rättssubjekt som inte är ett
moderföretag i denna lags mening, och

– med intresseföretag jämställas företag som endast uppfyller
det krav på betydande inflytande som anges i 5 §. Lag (2015:813).

9 § En fysisk person anses i denna lag som närstående till
ett rapporterande företag om han eller hon
1. själv eller gemensamt med någon annan utövar ett
bestämmande inflytande över företaget,
2. annars har ett betydande inflytande över företaget,
3. är en styrelseledamot, den verkställande direktören eller
någon annan ledande befattningshavare i företaget eller dess
moderföretag,
4. är gift eller sambo med eller förälder, barn eller
styvbarn till en person som avses i 1–3,
5. är ekonomiskt eller på annat sätt beroende av en person
som avses i 1–3 eller av hans eller hennes make eller sambo,
eller
6. annars ingår i samma familj som en person som avses i 1–3 och kan förväntas påverka den personen i hans eller hennes
kontakter med företaget eller påverkas av honom eller henne i
sina egna kontakter med företaget. Lag (2015:813).


2 kap. Allmänna bestämmelser om årsredovisning

Årsredovisningens delar

1 § En årsredovisning ska bestå av
1. en balansräkning,
2. en resultaträkning,
3. noter, och
4. en förvaltningsberättelse.

I årsredovisningen för ett större företag ska det även ingå
en kassaflödesanalys. Lag (2014:542).

Överskådlighet och god redovisningssed

2 § Årsredovisningen skall upprättas på ett överskådligt sätt och i
enlighet med god redovisningssed.

Rättvisande bild

3 § Balansräkningen, resultaträkningen och noterna skall
upprättas som en helhet och ge en rättvisande bild av
företagets ställning och resultat. Om det behövs för att en
rättvisande bild skall ges, skall det lämnas
tilläggsupplysningar.

Om avvikelse görs från vad som följer av allmänna råd eller
rekommendationer från normgivande organ, skall upplysning om
detta och om skälen för avvikelsen lämnas i en not. Lag (1999:1112).

Väsentlighet

3 a § Ett företag får avvika från bestämmelserna om
redovisning, uppställning, värdering, upplysningar och
konsolidering i denna lag, om följden av avvikelsen inte är
väsentlig.

Följden av en avvikelse ska anses vara väsentlig om utelämnad
eller felaktig information, ensam eller tillsammans med annan
information, rimligen kan förväntas påverka de beslut som
användare fattar på grundval av informationen. Lag (2015:813).

Andra grundläggande redovisningsprinciper

4 § Vid upprättandet av balansräkningen, resultaträkningen
och noterna ska följande iakttas:
1. Företaget ska förutsättas fortsätta sin verksamhet.
2. Samma principer för värdering, klassificering och
indelning av de olika posterna och, i förekommande fall,
delposterna ska konsekvent tillämpas från ett räkenskapsår
till ett annat.
3. Värderingen av de olika posterna och, i förekommande fall,
delposterna ska göras med iakttagande av rimlig försiktighet. Detta innebär särskilt att

a) endast under räkenskapsåret konstaterade intäkter får tas
med i resultaträkningen,
b) hänsyn ska tas till alla ekonomiska förpliktelser som är
hänförliga till räkenskapsåret eller tidigare räkenskapsår,
även om dessa förpliktelser blir kända först efter
räkenskapsårets utgång men före upprättandet av
årsredovisningen, och att

c) hänsyn ska tas till värdenedgångar oavsett om resultatet
för räkenskapsåret är en vinst eller en förlust.
4. Intäkter och kostnader som är hänförliga till
räkenskapsåret ska tas med oavsett tidpunkten för
betalningen.
5. De olika beståndsdelar som balansräkningens poster och, i
förekommande fall, delposter består av ska värderas var för
sig.
6. Tillgångar och avsättningar eller skulder får inte kvittas
mot varandra. Inte heller får intäkter och kostnader kvittas
mot varandra.
7. Den ingående balansen för ett räkenskapsår ska stämma
överens med den utgående balansen för det närmast föregående
räkenskapsåret.

Om det finns särskilda skäl för det och det är förenligt med 2 och 3 §§, får avvikelse göras från första stycket. Lag (2015:813).

Form m.m.

5 § Årsredovisningen ska upprättas i vanlig läsbar form eller
i elektronisk form. Den ska avfattas på svenska.

Årsredovisningen ska innehålla uppgifter om företagets namn,
organisations- eller personnummer och säte.

Om företaget är i likvidation, ska detta anges. Lag (2015:813).

Valuta

6 § Beloppen i årsredovisningen ska anges i företagets
redovisningsvaluta enligt 4 kap. 6 § bokföringslagen (1999:1078). Beloppen får dessutom anges i annan valuta
enligt omräkningskursen på dagen för räkenskapsårets utgång (balansdagen).

Vid byte av redovisningsvaluta ska balansräkningen för det
gamla räkenskapsåret räknas om till den nya
redovisningsvalutan enligt den växelkurs som har fastställts
av Europeiska centralbanken den sista svenska bankdagen under
räkenskapsåret. Den omräknade balansräkningen ska utgöra
ingående balans för det nya räkenskapsåret. Lag (2015:813).

Årsredovisningens undertecknande

7 § I aktiebolag, ekonomiska föreningar och andra företag,
som företräds av en styrelse, ska årsredovisningen skrivas
under av samtliga styrelseledamöter. Om en verkställande
direktör är utsedd, ska även denne skriva under
årsredovisningen.

I handelsbolag ska årsredovisningen skrivas under av samtliga
obegränsat ansvariga delägare.

I en gruppering enligt Europaparlamentets och rådets
förordning (EG) nr 1082/2006 av den 5 juli 2006 om en
europeisk gruppering för territoriellt samarbete (EGTS) ska
årsredovisningen skrivas under av samtliga ledamöter i
grupperingens församling och av direktören. I ett konsortium
enligt rådets förordning (EG) nr 723/2009 av den 25 juni 2009 om gemenskapens rättsliga ram för ett konsortium för
europeisk forskningsinfrastruktur (Eric-konsortium) ska
årsredovisningen skrivas under av samtliga styrelseledamöter
eller av direktören. Om både en styrelse och en direktör är
utsedda i konsortiet, ska årsredovisningen skrivas under av
samtliga styrelseledamöter och av direktören.

I stiftelser med anknuten förvaltning ska årsredovisningen
skrivas under av förvaltaren eller, om ett handelsbolag är
stiftelsens förvaltare, av samtliga bolagsmän som företräder
bolaget.

I övriga företag ska årsredovisningen skrivas under av den
redovisningsskyldige eller dennes ställföreträdare.

Om årsredovisningen upprättas i elektronisk form, ska den
undertecknas med avancerad elektronisk signatur enligt lagen (2000:832) om kvalificerade elektroniska signaturer.

Om någon av dem som undertecknar årsredovisningen har anmält
en avvikande mening, ska yttrandet fogas till redovisningen. I fall som avses i första stycket gäller detta dock endast om
den avvikande meningen har antecknats till styrelsens
protokoll.

Årsredovisningen ska innehålla uppgift om den dag då den
undertecknades. Lag (2014:1386).


3 kap. Balansräkning och resultaträkning

Balansräkningens innehåll

1 § Balansräkningen ska i sammandrag redovisa företagets
samtliga tillgångar, avsättningar och skulder samt eget
kapital på balansdagen. Lag (2015:813).

Resultaträkningens innehåll

2 § Resultaträkningen skall i sammandrag redovisa företagets
samtliga intäkter och kostnader under räkenskapsåret.

Uppställningsformer

3 § Balansräkningen ska upprättas enligt den
uppställningsform som anges i bilaga 1 till denna lag. Resultaträkningen ska upprättas enligt någon av de
uppställningsformer som anges i bilagorna 2 och 3.

Byte av uppställningsform för resultaträkningen får ske
endast om det finns särskilda skäl för det och det är
förenligt med 2 kap. 2 och 3 §§. Lag (2015:813).

4 § Posterna i balansräkningen och resultaträkningen ska tas
upp var för sig i den ordningsföljd som anges för respektive
uppställningsform. Om en tillgång, avsättning eller skuld tas
upp i fler än en post i balansräkningen, ska det upplysas om
förhållandet till andra poster antingen under den post där
den tas upp eller i en not.

I fråga om poster som föregås av arabiska siffror ska de
avvikelser göras som är betingade av verksamhetens särskilda
inriktning.

Andra poster än de som finns upptagna i uppställningsformerna
får tas upp, om de nya posternas innehåll inte täcks av
uppställningsformernas poster. Posterna får delas in i
delposter. Om delar av en post har tillkommit på ett sådant
sätt eller är av sådan storlek att det är av betydelse med
hänsyn till kravet i 2 kap. 3 § på en rättvisande bild att de
redovisas särskilt, ska de tas upp i delposter. Kompletterande poster ska ges beteckningar som tydligt anger
vad som ingår i posten.

Poster som föregås av arabiska siffror får slås samman,
1. om posternas belopp är obetydliga med hänsyn till kravet i 2 kap. 3 § på rättvisande bild, eller
2. om sammanslagningen främjar överskådligheten och posterna
och, i förekommande fall, delposterna anges i not.

Mindre företag får slå samman poster i balansräkningen som
avser tillgångar, eget kapital, avsättningar och skulder, om
posterna föregås av arabiska siffror. Lag (2015:813).

4 a § Trots 3 och 4 §§ får företag som avses i andra stycket
dela upp anläggningstillgångar och omsättningstillgångar samt
skulder och avsättningar i kortfristiga och långfristiga
poster, om det är förenligt med 2 kap. 2 och 3 §§.

Första stycket gäller
1. företag som omfattas av en koncernredovisning som
upprättas med tilllämpning av de internationella
redovisningsstandarder som avses i Europaparlamentets och
rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om
tillämpning av internationella redovisningsstandarder, i
lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 297/2008, och
2. andra företag vars överlåtbara värdepapper är upptagna
till handel på en reglerad marknad. Lag (2015:813).

Kortfristiga och långfristiga balansposter

4 b § För varje fordringspost i balansräkningen som är
upptagen under Omsättningstillgångar ska den del som ska
betalas senare än ett år efter balansdagen anges.

För varje skuldpost i balansräkningen ska följande anges: den
del som ska betalas inom ett år från balansdagen, den del som
ska betalas senare än ett år efter balansdagen och summan av
dessa skulder.

Första och andra styckena gäller även fordringsposter och
skuldposter som har tagits in i sådana noter som avses i 4 § fjärde stycket 2.

För mindre företag som slår samman poster enligt 4 § femte
stycket ska det som föreskrivs i första och andra styckena om
fordringsposter och skuldposter i balansräkningen i stället
avse de sammanslagna posterna. Lag (2015:813).

Jämförelsetal

5 § För varje post eller delpost i balansräkningen,
resultaträkningen och sådana noter som avses i 4 § fjärde
stycket 2 ska beloppet av motsvarande post för det närmast
föregående räkenskapsåret anges.

Om företaget har ändrat principerna för värdering,
klassificering eller indelning i poster eller delposter, ska
posterna för det närmast föregående räkenskapsåret räknas om
eller ändras på det sätt som behövs för att de ska kunna
jämföras med räkenskapsårets poster på ett meningsfullt
sätt.

Om det finns särskilda skäl för det och det är förenligt med 2 kap. 2 och 3 §§, får avvikelse göras från andra stycket.

Andra stycket gäller inte mindre företag under förutsättning
att upplysningar om den bristande jämförbarheten lämnas i
noterna. Lag (2015:813).

Överkursfonden

5 a § I ett aktiebolag skall den del av betalningen för en
aktie som överstiger aktiens kvotvärde tas upp under
överkursfonden. Lag (2005:556).

Särskilda poster i en ekonomisk förenings balansräkning och
resultaträkning

6 § Fordran på insats i en ekonomisk förening får inte tas upp
som tillgång. Redovisningen av fullgjorda insatser får göras så
att i balansräkningen anges hela insatskapitalet samt hur
mycket därav som inte har fullgjorts, varefter skillnaden - de
betalda insatserna - utförs som en särskild post under eget
kapital.

Första stycket gäller även vid redovisningen av fullgjorda
upplåtelseavgifter i en bostadsrättsförening. Lag (1999:1112).

7 § I resultaträkningen för en ekonomisk förening skall sådan
överskottsutdelning som avses i 10 kap. 1 § andra stycket 1 lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar tas upp som en
särskild kostnadspost. Lag (1999:1112).

Större periodiseringsposter

8 § Större företag skall i balansräkningen eller i en not
specificera större belopp som ingår i posterna Förutbetalda
kostnader och upplupna intäkter och Upplupna kostnader och
förutbetalda intäkter. Lag (2006:871).

Avsättningar

9 § Som avsättningar skall sådana förpliktelser redovisas som
är hänförliga till räkenskapsåret eller tidigare räkenskapsår
och som på balansdagen är säkra eller sannolika till sin
förekomst men ovissa till belopp eller till den tidpunkt då de
skall infrias.

Avskrivningar och nedskrivningar får inte redovisas som
avsättningar. Lag (1999:1112).

10 § Större företag skall i balansräkningen eller i en not
specificera större avsättningar som har tagits upp under posten
Övriga avsättningar i balansräkningen. Lag (2006:871).

Ett aktiebolags eget kapital

10 a § Ett aktiebolags eget kapital ska i balansräkningen, i
en egen räkning eller i en not delas upp i bundet eget
kapital och fritt eget kapital eller ansamlad förlust.

Under bundet eget kapital ska följande tas upp: aktiekapital,
uppskrivningsfond, reservfond, kapitalandelsfond och fond för
utvecklingsutgifter.

Under fritt eget kapital eller ansamlad förlust ska följande
tas upp: fria fonder, var för sig, balanserad vinst eller
förlust och vinst eller förlust för räkenskapsåret. Balanserad förlust och förlust för räkenskapsåret tas då upp
som avdragsposter. Lag (2015:813).

En ekonomisk förenings eget kapital

10 b § En ekonomisk förenings eget kapital ska i
balansräkningen, i en egen räkning eller i en not delas upp i
bundet eget kapital och fritt eget kapital eller ansamlad
förlust.

Under bundet eget kapital ska följande tas upp: inbetalda
eller genom insatsemission tillgodoförda insatser,
uppskrivningsfond, reservfond, kapitalandelsfond och fond för
utvecklingsutgifter. Medlemsinsatser och förlagsinsatser ska
redovisas var för sig.

Under fritt eget kapital eller ansamlad förlust ska följande
tas upp: fria fonder, var för sig, balanserad vinst eller
förlust och nettovinst eller förlust för räkenskapsåret. Balanserad förlust och förlust för räkenskapsåret tas då upp
som avdragsposter.

Det som sägs i andra stycket om insatser gäller också
upplåtelseavgifter i en bostadsrättsförening. Lag (2015:813).

Resultaträkning i förkortad form

11 § Mindre företag får slå samman posterna 1-6 i bilaga 2 respektive posterna 1-3 och 6 i bilaga 3 till en post benämnd
bruttovinst eller bruttoförlust.

Ett företag som slår samman poster enligt första stycket ska i
resultaträkningen, i anslutning till posten bruttovinst eller
bruttoförlust, lämna uppgift om nettoomsättningen. Bolagsverket
får i ett enskilt fall medge att uppgiften om nettoomsättningen
utelämnas, om det är motiverat av konkurrensskäl. Lag (2010:1515).

12 § Har upphävts genom lag (2007:132).

13 § Har upphävts genom lag (2015:813).


4 kap. Värderingsregler

Vad som är anläggningstillgångar och omsättningstillgångar

1 § Med anläggningstillgång förstås tillgång som är avsedd att
stadigvarande brukas eller innehas i verksamheten. Med
omsättningstillgång förstås annan tillgång.

Om företaget drivs av en fysisk person eller ett dödsbo, får
djur i jordbruk eller renskötsel anses som omsättningstillgång
oavsett avsikten med innehavet. Lag (1999:1112).

2 § Utgifter för koncessioner, patent, licenser, varumärken,
hyresrätter och liknande rättigheter och tillgångar som är av
betydande värde för rörelsen under kommande år får tas upp
som immateriella anläggningstillgångar. Detsamma gäller
ersättning som vid förvärv av rörelse överstiger det behållna
värdet av de tillgångar som förvärvats och de skulder som
övertagits (goodwill).

Första stycket gäller även utgifter för företagets eget
utvecklingsarbete. För aktiebolag och ekonomiska föreningar
gäller detta dock endast under förutsättning att motsvarande
belopp överförs från fritt eget kapital till en fond för
utvecklingsutgifter.

Utgifter för företagsbildning, ökning av aktiekapitalet eller
motsvarande eller för företagets förvaltning får inte tas upp
som tillgångar. Lag (2015:813).

Anskaffningsvärde för anläggningstillgångar

3 § Anläggningstillgångar ska tas upp till belopp som
motsvarar utgifterna för tillgångens förvärv eller
tillverkning (anskaffningsvärdet), om inte annat följer av 4, 5, 6, 12, 13 a, 14 a eller 14 e §.

I anskaffningsvärdet för en förvärvad tillgång ska, utöver
inköpspriset, utgifter som är direkt hänförliga till
förvärvet räknas in.

I anskaffningsvärdet för en tillverkad tillgång får, utöver
sådana kostnader som direkt kan hänföras till produktionen av
tillgången, en skälig andel av indirekta
tillverkningskostnader räknas in.

Ränta på kapital som har lånats för att finansiera
tillverkningen av en tillgång får räknas in i
anskaffningsvärdet till den del som räntan hänför sig till
tillverkningsperioden.

Utgifter för värdehöjande förbättringar av en tillgång får
räknas in i anskaffningsvärdet, om de har lagts ned under
räkenskapsåret eller balanserats från tidigare år. Lag (2015:813).

Avskrivning av anläggningstillgångar

4 § Anläggningstillgångar med begränsad nyttjandeperiod ska
skrivas av systematiskt över denna period.

Om nyttjandeperioden för immateriella anläggningstillgångar
som utgörs av utgifter för företagets eget utvecklingsarbete
inte kan fastställas med en rimlig grad av säkerhet, ska
perioden anses uppgå till fem år. Detsamma gäller i fråga om
goodwill.

Avskrivningar ska redovisas i resultaträkningen. Annan
redovisning får dock tillämpas, om det finns särskilda skäl
för det och det är förenligt med 2 kap. 2 och 3 §§. Lag (2015:813).

Nedskrivning av anläggningstillgångar

5 § Har en anläggningstillgång på balansdagen ett lägre värde
än det värde som följer av 3 § och 4 § första stycket, ska
tillgången skrivas ned till detta lägre värde, om det kan
antas att värdenedgången är bestående.

En finansiell anläggningstillgång får skrivas ned till det
lägre värde som tillgången har på balansdagen även om det
inte kan antas att värdenedgången är bestående.

En nedskrivning enligt första eller andra stycket ska
återföras, om det inte längre finns skäl för den. Nedskrivningar som avser goodwill får dock inte återföras.

Nedskrivningar och återföringar som avses i första–tredje
styckena ska redovisas i resultaträkningen. Lag (2015:813).

Uppskrivning av anläggningstillgångar

6 § Ett aktiebolags eller en ekonomisk förenings
anläggningstillgångar som har ett tillförlitligt och
bestående värde som väsentligt överstiger bokfört värde
enligt 3 §, 4 § första stycket, 5 § första–tredje styckena
och 12 § får skrivas upp till högst detta värde. Uppskrivning
får dock ske endast om uppskrivningsbeloppet används för
avsättning till en uppskrivningsfond eller, i aktiebolag, för
ökning av aktiekapitalet genom fondemission eller nyemission.

Avskrivningar och nedskrivningar av den tillgång som har
skrivits upp ska efter uppskrivningen beräknas med
utgångspunkt i det uppskrivna värdet. Lag (2015:813).

Ianspråktagande av uppskrivningsfonden och fonden för
utvecklingsutgifter

7 § Ett aktiebolag får ta uppskrivningsfonden eller fonden
för utvecklingsutgifter i anspråk för
1. ökning av aktiekapitalet genom fondemission eller
nyemission,
2. täckning av förlust enligt fastställd balansräkning när
förlusten inte kan täckas av fritt eget kapital.

Ett beslut att ta uppskrivningsfonden eller fonden för
utvecklingsutgifter i anspråk för att täcka en förlust enligt
första stycket 2 får fattas endast efter det att revisorerna
har hörts. Innan tre år har förflutit från beslutet får
vinstutdelning beslutas endast om Bolagsverket eller, i
tvistiga fall, allmän domstol ger tillstånd till det eller om
aktiekapitalet har ökats med minst ett belopp som motsvarar
den förlust som har blivit täckt med belopp från fonden. I
fråga om Bolagsverkets eller domstolens tillstånd gäller 20 kap. 25–29 §§ aktiebolagslagen (2005:551) i tillämpliga
delar. Lag (2015:813).

8 § Vid avskrivning enligt 4 § eller nedskrivning enligt 5 § av en uppskriven tillgång eller vid avyttring eller
utrangering av tillgången ska uppskrivningsfonden minskas i
motsvarande utsträckning, dock högst med den del av fonden
som svarar mot tillgången. På samma sätt ska fonden för
utvecklingsutgifter minskas vid avskrivning, nedskrivning
eller avyttring av en som tillgång upptagen utgift för
företagets eget utvecklingsarbete.

Minskningen får göras enbart genom att
1. fonden tas i anspråk enligt 7 §,
2. den del av fonden som motsvarar avskrivning eller
nedskrivning överförs till fritt eget kapital, eller
3. den del av fonden som motsvarar en avyttrad tillgång
överförs till fritt eget kapital. Lag (2015:813).

Värdering av omsättningstillgångar

9 § Omsättningstillgångar ska, om inte annat följer av 10, 12, 13 a, 14 a eller 14 e § tas upp till det lägsta av
anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet på balansdagen.

Med anskaffningsvärde förstås, om inte annat följer av 11 §,
utgifterna för tillgångens förvärv eller tillverkning. Vid
bestämmandet av anskaffningsvärdet tillämpas 3 § andra–fjärde
styckena.

Med nettoförsäljningsvärde avses försäljningsvärdet efter
avdrag för beräknad försäljningskostnad. Om det finns
särskilda skäl, får återanskaffningsvärdet, i förekommande
fall med avdrag för inkurans, eller något annat värde som är
förenligt med 2 kap. 2 och 3 §§ användas i stället för
nettoförsäljningsvärdet.

Med återanskaffningsvärde avses det belopp som motsvarar den
utgift för anskaffandet som företaget skulle ha haft, om
tillgången anskaffats på balansdagen.

Om företaget drivs av en fysisk person eller ett dödsbo, får
djur i jordbruk eller renskötsel värderas till det värde som
fastställs av Skatteverket. Lag (2011:1554).

Värdering av pågående arbeten

10 § Pågående arbeten för någon annans räkning får värderas till
belopp som överstiger anskaffningsvärdet, om det finns särskilda skäl
och det står i överensstämmelse med 2 kap. 2 och 3 §§.

Varulagrets anskaffningsvärde

11 § Anskaffningsvärdet för varulager av likartade tillgångar
får beräknas enligt först-in-först-ut-principen, enligt vägda
genomsnittspriser eller enligt någon annan liknande princip. Sist-in-först-ut-principen får inte tillämpas. Lag (2015:813).

Redovisning till bestämd mängd och fast värde

12 § Materiella anläggningstillgångar, råvaror och
förnödenheter som omsätts och vilkas sammantagna värde är av
underordnad betydelse för företaget, får tas upp till en
bestämd mängd och ett fast värde, om deras kvantitet, värde och
sammansättning inte varierar väsentligt. Lag (1999:1112).

Omräkning av fordringar och skulder

13 § Fordringar och skulder i annan valuta än
redovisningsvalutan får omräknas till redovisningsvalutan
enligt växelkursen på balansdagen, om detta står i
överensstämmelse med 2 kap. 2 och 3 §§. Lag (2000:34).

Redovisning enligt kapitalandelsmetoden

13 a § Företag som avses i 3 kap. 4 a § andra stycket får
redovisa andelar i intresseföretag i balansräkningen och
resultaträkningen med tillämpning av bestämmelserna i 7 kap. 25-29 §§, om det är förenligt med 2 kap. 2 och 3 §§. Lag (2004:1173).

Egna aktier

14 § Egna aktier får inte tas upp som tillgång.

Vid värdering av ett moderföretags andelar i ett
dotterföretag ska andelar som dotterföretaget äger i
moderföretaget inte anses ha något värde.

Vid förvärv av egna aktier ska fritt eget kapital minskas med
utgiften för förvärvet. Vid överlåtelse av egna aktier ska
fritt eget kapital ökas med inkomsten från överlåtelsen. Lag (2015:813).

Värdering av finansiella instrument

14 a § Derivatinstrument och andra finansiella instrument får
tas upp till sitt verkliga värde, om inte annat följer av 14 b §.

Det verkliga värdet skall bestämmas på grundval av
instrumentets marknadsvärde. Om något marknadsvärde inte kan
bestämmas för ett instrument men däremot för dess beståndsdelar
eller för ett likartat instrument, skall det verkliga värdet
bestämmas på grundval av beståndsdelarnas eller det likartade
instrumentets marknadsvärde. Om inte heller en sådan värdering
är möjlig, skall det verkliga värdet bestämmas med hjälp av
sådana allmänt accepterade värderingsmodeller och
värderingsmetoder som ger en rimlig uppskattning av
marknadsvärdet.

Värdering enligt första stycket får ske enbart om samtliga
företagets finansiella instrument, utom sådana som enligt 14 b § inte får tas upp till verkligt värde, värderas på samma
sätt. Lag (2003:774).

14 b § Följande finansiella instrument får inte värderas
enligt 14 a §:
1. finansiella instrument som hålls till förfall och som inte
utgör derivatinstrument,
2. lånefordringar och andra fordringar som härrör från
företaget och som inte innehas för handelsändamål,
3. andelar i dotterföretag, intresseföretag eller gemensamt
styrda företag,
4. egetkapitalinstrument som företaget självt har gett ut,
5. avtal om villkorad ersättning i samband med förvärv och
samgåenden,
6. skulder, med undantag för skulder som ingår som en del i
en handelsportfölj eller som utgör derivatinstrument, samt
7. andra finansiella instrument, som är av sådan särskild
karaktär att de enligt vad som är allmänt accepterat bör
redovisas på annat sätt.

Värdering enligt 14 a § får inte heller ske, om en sådan
värdering inte skulle ge ett tillförlitligt värde på det
finansiella instrumentet.

Företag som avses i 3 kap. 4 a § andra stycket får trots
första stycket värdera där angivna finansiella instrument
enligt 14 a §, om
1. det är förenligt med sådana internationella
redovisningsstandarder som avses i Europaparlamentets och
rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om
tillämpning av internationella redovisningsstandarder, i
lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 297/2008, och
2. upplysningar om värderingen lämnas i enlighet med dessa
standarder. Lag (2015:813).

14 c § Vid tillämpningen av 14 a och 14 b §§ skall avtal som
avser rå- och stapelvaror och ger endera parten rätt att
reglera avtalet med kontanter eller med något annat finansiellt
instrument anses som derivatinstrument. Detta gäller dock inte
om avtalet
1. ingicks för att täcka företagets förväntade behov av inköp,
försäljning eller egen förbrukning av rå- och stapelvaror,
2. även efter avtalets ingående har tillgodosett detta behov,
3. utformades för detta ändamål när det ingicks, och
4. förväntas regleras genom leverans av varan. Lag (2003:774).

14 d § Om värdering sker enligt 14 a §, skall
värdeförändringen sedan föregående balansdag redovisas i
resultaträkningen.

I följande fall gäller att värdeförändringen skall redovisas i
en fond för verkligt värde i stället för i resultaträkningen:
1. värdeförändringen avser ett säkringsinstrument och de
tillämpade principerna för säkringsredovisning tillåter att en
del av eller hela värdeförändringen inte redovisas i
resultaträkningen, eller
2. värdeförändringen är orsakad av en kursförändring på en
monetär post som utgör en del av företagets nettoinvestering i
en utländsk enhet.

En värdeförändring på en finansiell tillgång som inte innehas
för handelsändamål och inte heller är ett derivatinstrument får
redovisas i fonden för verkligt värde i stället för i
resultaträkningen.

När det inte längre finns skäl att redovisa ett belopp i fonden
för verkligt värde, skall fonden justeras. Lag (2004:1173).

Värdering av säkrade poster

14 e § Om en tillgång, avsättning eller skuld eller en del
därav har säkrats mot ett finansiellt instrument som värderas
enligt 14 a §, skall också den säkrade posten värderas enligt
den paragrafen, om de tillämpade principerna för
säkringsredovisning tillåter det. Därvid skall 14 d § tillämpas. Lag (2003:774).

14 f § Har upphävts genom lag (2011:1554).

14 g § Har upphävts genom lag (2011:1554).

Periodisering av vissa belopp vid upptagande av lån

15 § Kapitalrabatt och direkta emissionsutgifter vid upptagande av
lån skall periodiseras, dock längst över tiden till dess skulden
förfaller till betalning. Sådan periodisering behöver dock inte göras
om den är utan betydelse med hänsyn till kravet i 2 kap. 3 § på
rättvisande bild.

Avsättningar

15 a § En avsättning ska motsvara den bästa uppskattningen av
det belopp som kommer att krävas för att reglera
förpliktelsen. Lag (2015:813).

Omräkning av förlagsinsatser

16 § Om en ekonomisk förening har förlagsinsatser i annan
valuta än redovisningsvalutan, skall dessa räknas om enligt
växelkursen på balansdagen. Skillnaden mellan det omräknade
beloppet och motsvarande belopp vid räkenskapsårets ingång,
skall föras mot Balanserad vinst eller förlust. Lag (2000:34).

16 § Har upphävts genom lag (1999:1112).


5 kap. Noter

Allmänna bestämmelser

Krav på noter för olika kategorier av företag

1 § Mindre och större företag ska i noter lämna upplysningar
enligt 4–24 §§.

Ytterligare bestämmelser för mindre och större företag om
upplysningar i noter finns i 2 kap. 3 §, 3 kap. 4, 10 a och 10 b §§ och 7 kap. 2 §.

Bestämmelser för mindre företag om upplysningar i noter finns
dessutom i 3 kap. 5 §. Lag (2015:813).

2 § Större företag ska i noter även lämna upplysningar enligt 25–48 §§.

Ytterligare bestämmelser för större företag om upplysningar i
noter finns i 3 kap. 8 och 10 §§. Lag (2015:813).

Noternas ordningsföljd

3 § Om inte något annat följer av kravet i 2 kap. 2 § på
överskådlighet, ska noter som avser enskilda poster i
balansräkningen eller resultaträkningen läggas fram i samma
ordning som posterna. Hänvisning ska göras vid de poster som
noterna hänför sig till. Lag (2015:813).

Krav på noter för mindre och större företag

Värderingsprinciper

4 § Principerna för värdering av tillgångar, avsättningar och
skulder ska anges. Lag (2015:813).

Avvikelser från grundläggande redovisningsprinciper

5 § Om ett företag med stöd av 2 kap. 4 § andra stycket
avviker från någon av de grundläggande redovisningsprinciper
som anges i paragrafen, ska det lämna en upplysning om skälen
för avvikelsen och en bedömning av effekten på företagets
ställning och resultat.

Består avvikelsen i att kvittning görs, ska företaget även
lämna en upplysning om de bruttobelopp som kvittas mot
varandra. Lag (2015:813).

Byte av uppställningsform

6 § Om ett företag med stöd av 3 kap. 3 § andra stycket har
bytt uppställningsform för resultaträkningen, ska det lämna
en upplysning om skälen för bytet. Lag (2015:813).

Jämförelsetal

7 § Om ett företag med stöd av 3 kap. 5 § tredje stycket
avviker från det som sägs i den paragrafen om jämförelsetal,
ska det lämna en upplysning om skälen för avvikelsen. Lag (2015:813).

Anläggningstillgångar

8 § För varje post som tas upp som anläggningstillgång i
balansräkningen eller i sådana noter som avses i 3 kap. 4 § fjärde stycket 2 ska upplysningar lämnas om
1. tillgångarnas anskaffningsvärde,
2. tillkommande och avgående tillgångar,
3. överföringar,
4. årets avskrivningar enligt 4 kap. 4 §,
5. årets nedskrivningar, med särskild uppgift om
nedskrivningar som har gjorts med stöd av 4 kap. 5 § andra
stycket,
6. årets uppskrivningar, med särskild upplysning om
uppskrivningsbeloppets användning och hur mycket av det som
kvarstår oavskrivet.

Grunderna för avskrivning av anläggningstillgångarnas olika
poster ska anges. Lag (2015:813).

Goodwill

9 § Om ett företag redovisar goodwill som tillgång, ska det
lämna upplysningar om tillämpad avskrivningsperiod och skälen
för denna. Lag (2015:813).

Finansiella instrument

10 § Om ett företag har finansiella instrument som värderas
enligt 4 kap. 14 a §, ska det för varje kategori lämna
upplysningar om
1. bokfört värde, och
2. de värdeförändringar som har redovisats i
resultaträkningen respektive fonden för verkligt värde.

För varje kategori av derivatinstrument som värderas enligt 4 kap. 14 a § ska upplysningar även lämnas om
1. omfattningen och typen av instrument, och
2. viktiga villkor som kan påverka storleken av, tidpunkten
för eller säkerheten i framtida kassaflöden.

Om värderingen har gjorts enligt 4 kap. 14 a § andra stycket
tredje meningen, ska väsentliga antaganden som har gjorts vid
tillämpningen av de använda värderingsmodellerna och
värderingsmetoderna anges.

Paragrafen tillämpas även på sådana avtal som enligt 4 kap. 14 c § ska anses som derivatinstrument. Lag (2015:813).

Uppskrivningsfond

11 § Om storleken eller sammansättningen av
uppskrivningsfonden har ändrats under räkenskapsåret, ska
företaget i en sammanställning lämna upplysningar om
1. fondens storlek vid räkenskapsårets början och slut,
2. belopp som har satts av till fonden under räkenskapsåret
och hur dessa har behandlats skattemässigt,
3. belopp som har överförts från fonden eller på annat sätt
har tagits i anspråk, med uppgift om hur beloppet har
använts, och
4. det värde som skulle ha redovisats i balansräkningen om
anläggningstillgångarna inte hade skrivits upp. Lag (2015:813).

Fond för verkligt värde

12 § Om storleken eller sammansättningen av fonden för
verkligt värde har ändrats under räkenskapsåret, ska
företaget i en sammanställning lämna upplysningar om
1. fondens storlek vid räkenskapsårets början och slut,
2. belopp som har satts av till fonden under räkenskapsåret,
och
3. belopp som har överförts från fonden eller på annat sätt
har tagits i anspråk, med uppgift om hur beloppet har
använts. Lag (2015:813).

Långfristiga skulder

13 § Om ett företag har skulder som ska betalas senare än fem
år efter balansdagen, ska det lämna en upplysning om summan
av dessa. Lag (2015:813).

Ställda säkerheter

14 § Om ett företag har ställt säkerheter, ska det lämna
upplysningar om säkerheternas omfattning, art och form. Lag (2015:813).

Eventualförpliktelser

15 § Om ett företag har garantiåtaganden, ekonomiska
åtaganden eller eventuella förpliktelser som inte tas upp i
balansräkningen (eventualförpliktelser), ska det lämna en
upplysning om summan av dessa. Lag (2015:813).

Åtaganden till förmån för koncernföretag m.fl.

16 § Om ett företag har ställda säkerheter, garantiåtaganden
eller ekonomiska åtaganden till förmån för ett
koncernföretag, ett intresseföretag eller ett gemensamt styrt
företag som företaget samäger, ska det lämna särskilda
upplysningar om detta. Lag (2015:813).

Ekonomiska arrangemang som inte redovisas i balansräkningen

17 § Om ett företag har ekonomiska arrangemang som inte
redovisas i balansräkningen och som är förenade med betydande
risker eller fördelar för företaget, och uppgifter om dessa
risker eller fördelar är nödvändiga för att företagets
ställning ska kunna bedömas, ska företaget lämna upplysningar
om
1. inriktningen på och det kommersiella syftet med
arrangemangen, och
2. den ekonomiska inverkan som arrangemangen har på
företaget.

Första stycket 2 gäller inte mindre företag. Lag (2015:813).

Lån till ledande befattningshavare

18 § Om ett företag har lämnat lån till en styrelseledamot,
en verkställande direktör eller en motsvarande
befattningshavare i företaget, ska det lämna de upplysningar
om lånet som anges i andra stycket. Detsamma gäller om
företaget har ställt panter, andra säkerheter eller garantier
eller har gjort andra ekonomiska åtaganden till förmån för en
sådan befattningshavare. Med styrelseledamöter jämställs
suppleanter för dessa och med verkställande direktör
jämställs vice verkställande direktör.

Upplysningar ska lämnas om storleken av lämnade lån,
huvudsakliga lånevillkor, räntesatser, under räkenskapsåret
återbetalda belopp, arten av säkerheter, garantier och andra
ekonomiska åtaganden samt beloppet av de lån som säkerhet har
ställts för. Upplysning ska även lämnas om vilken anknytning
till företaget befattningshavaren har. Om företaget under
räkenskapsåret helt eller delvis har skrivit av ett lån eller
avstått från att kräva in det, ska en upplysning lämnas om
detta. Lag (2015:813).

Exceptionella intäkter och kostnader

19 § Om ett företag har haft intäkter eller kostnader som är
exceptionella i fråga om storlek eller förekomst, ska det
lämna upplysningar om arten och storleken av varje sådan
intäkt eller kostnad. Lag (2015:813).

Medelantalet anställda under räkenskapsåret

20 § En upplysning ska lämnas om medelantalet av de personer
som har varit anställda under räkenskapsåret. Lag (2015:813).

Moderföretag

21 § Ett företag som är dotterföretag ska lämna upplysningar
om namn, organisations- eller personnummer och säte för det
moderföretag som upprättar koncernredovisning för den minsta
koncern som företaget ingår i. Lag (2015:813).

Väsentliga händelser efter räkenskapsårets slut

22 § Om det har inträffat händelser av väsentlig betydelse
för företaget efter räkenskapsårets slut som inte kommer till
uttryck i balansräkningen eller resultaträkningen, ska
företaget lämna upplysningar om dessa. Upplysningarna ska
omfatta arten och den ekonomiska effekten av händelserna. Lag (2015:813).

Transaktioner med närstående

23 § Om ett större företag har genomfört transaktioner på
andra än marknadsmässiga villkor med närstående enligt 1 kap. 8 eller 9 §, ska det lämna upplysningar om transaktionerna. Upplysningar behöver dock inte lämnas om transaktioner
1. mellan ett moderföretag och dess helägda dotterföretag,
eller
2. mellan två eller flera dotterföretag, om samtliga aktier
eller andelar ägs av andra företag inom samma koncern.

Skyldigheten att lämna upplysningar gäller även ett mindre
företag, om det är ett publikt aktiebolag och transaktionerna
har genomförts med någon som har ett betydande aktieinnehav
eller är styrelseledamot i bolaget. Lag (2015:813).

24 § Upplysningarna enligt 23 § ska omfatta
1. uppgift om transaktionernas art och det totala belopp som
transaktionerna omfattar,
2. uppgift om vilket slag av närståendeförhållande som det är
fråga om, och
3. andra uppgifter om transaktionerna som är nödvändiga för
att bedöma företagets ställning.

Uppgifter om flera transaktioner får lämnas i samlad form, om
de avser samma typ av transaktioner och uppgifter om de
enskilda transaktionerna inte är nödvändiga för att bedöma
vilken inverkan de har på företagets ställning. Lag (2015:813).

Särskilda krav på noter för större företag

Ytterligare upplysningar om anläggningstillgångar

25 § Om ett större företag har räknat in ränta i
anskaffningsvärdet för en anläggningstillgång med stöd av 4 kap. 3 § fjärde stycket, ska företaget lämna en upplysning om
det inräknade beloppet.

Större företag ska för varje post som tas upp som
anläggningstillgång i balansräkningen eller i sådana noter
som avses i 3 kap. 4 § fjärde stycket 2 lämna upplysningar om
1. ackumulerade avskrivningar enligt 4 kap. 4 §,
2. ackumulerade nedskrivningar, med särskild uppgift om
nedskrivningar som har gjorts med stöd av 4 kap. 5 § andra
stycket,
3. ackumulerade uppskrivningar, och
4. korrigeringar av tidigare års avskrivningar enligt 4 kap. 4 §, nedskrivningar och uppskrivningar.

Om ett större företag har skrivit av, skrivit ned eller
skrivit upp en anläggningstillgång uteslutande av skatteskäl,
ska företaget lämna en upplysning om detta med angivande av
avskrivningens, nedskrivningens eller uppskrivningens
storlek. Lag (2015:813).

Omsättningstillgångar

26 § Om ett större företag har räknat in ränta i
anskaffningsvärdet för en omsättningstillgång med stöd av 4 kap. 9 § andra stycket, ska företaget lämna en upplysning om
det inräknade beloppet.

Om en omsättningstillgång varit föremål för en värdejustering
uteslutande av skatteskäl, ska ett större företag lämna en
upplysning om detta med angivande av justeringens storlek.

Om det värde som framkommer när ett större företag beräknar
varulagrets anskaffningsvärde enligt 4 kap. 11 § avviker
väsentligt från varulagrets nettoförsäljningsvärde på
balansdagen, ska företaget lämna en upplysning om
skillnadsbeloppet. Nettoförsäljningsvärdet ska då beräknas
enligt 4 kap. 9 § tredje stycket första meningen. Skillnadsbeloppet ska fördelas på de poster som är upptagna i
balansräkningen. Lag (2015:813).

Ytterligare upplysningar om finansiella instrument

27 § Större företag ska för varje kategori av
derivatinstrument som inte värderas enligt 4 kap. 14 a § lämna upplysningar om
1. det värde instrumenten skulle ha värderats till vid en
tillämpning av 4 kap. 14 a §, och
2. omfattningen och typen av instrument.

I fråga om finansiella anläggningstillgångar som enligt 4 kap. 14 a–14 c §§ får värderas till verkligt värde, och
vilkas bokförda värde är högre än det verkliga värdet, ska
större företag lämna upplysningar om
1. bokfört värde och det verkliga värdet, och
2. skälen till att det bokförda värdet inte har skrivits ned
och det stöd som finns för antagandet att det bokförda värdet
kommer att återvinnas.

Första och andra stycket ska även tillämpas på sådana avtal
som enligt 4 kap. 14 c § ska anses som derivatinstrument. Lag (2015:813).

Inköp och försäljningar mellan koncernföretag

28 § Om ett större företag ingår i en koncern, ska det lämna
en upplysning om hur stor del av räkenskapsårets inköp och
försäljningar som avser andra koncernföretag.

Moderföretag som är större företag och som med stöd av 7 kap. 3 § inte upprättar någon koncernredovisning ska lämna
upplysningar om internvinster på transaktioner inom
koncernen. Lag (2015:813).

Dotterföretag och vissa andra företag

29 § Om ett större företag har dotterföretag eller
ägarintressen i andra företag, ska det lämna upplysningar
om
1. det andra företagets namn, organisationsnummer, säte
och eget kapital,
2. det andra företagets resultat för det senaste räkenskapsår
som årsredovisning eller årsbokslut har upprättats för,
3. företagets ägarandel i det andra företaget, och
4. antalet andelar som företaget äger och deras värde enligt
företagets balansräkning.

Ett större företag som är obegränsat ansvarig delägare i ett
annat företag ska ange detta företags namn,
organisationsnummer, säte och rättsliga form.

Om företagets rösträttsandel i det andra företaget avviker
från ägarandelen, ska även rösträttsandelen anges. Lag (2015:813).

30 § En upplysning enligt 29 § får utelämnas, om
1. den skulle kunna vålla allvarlig skada för något av de i 29 § angivna företagen,
2. Bolagsverket medger att den utelämnas, och
3. noterna innehåller information om utelämnandet.

Upplysningarna om eget kapital och resultat får också
utelämnas, om
1. det andra företaget inte offentliggör sin balansräkning
och inte utgör ett dotterföretag till företaget, eller
2. det andra företaget omfattas av en koncernredovisning som
företaget upprättat eller av en sådan koncernredovisning som
avses i 7 kap. 2 § första stycket. Lag (2015:813).

Ytterligare upplysningar om långfristiga skulder

31 § Större företag ska för varje skuldpost i balansräkningen
eller i sådana noter som avses i 3 kap. 4 § fjärde stycket 2 lämna en upplysning om den del av skulden som ska betalas
senare än fem år efter balansdagen. Lag (2015:813).

Ytterligare upplysningar om lån till ledande
befattningshavare

32 § Större företag ska lämna sådana upplysningar som anges i 18 § andra stycket om
1. lån som har lämnats till en styrelseledamot, en
verkställande direktör eller en motsvarande befattningshavare
i ett annat koncernföretag,
2. panter, andra säkerheter eller garantiåtaganden som har
ställts eller andra ekonomiska åtaganden som har gjorts till
förmån för en sådan befattningshavare, och
3. lån till eller säkerhet som har ställts till förmån för
någon annan med stöd av tillstånd enligt 21 kap. 8 § aktiebolagslagen (2005:551). Lag (2015:813).

Konvertibla lån

33 § Om ett större företag har utelöpande lån som är
konvertibla eller förenade med optionsrätt till nyteckning
eller har gett ut liknande värdepapper, ska företaget för
varje lån eller liknande rättighet lämna en upplysning om
utestående lånebelopp samt tid och villkor för utbyte eller
nyteckning. För varje lån mot vinstandelsbevis ska det
utestående lånebeloppet och räntebestämmelserna anges. Lag (2015:813).

Aktiekapitalet

34 § Aktiebolag som är större företag ska lämna en upplysning
om antalet aktier och aktiernas kvotvärde. Om aktiekapitalet
består av aktier av olika slag, ska motsvarande upplysning
lämnas för varje aktieslag. Lag (2015:813).

Disposition av vinst eller förlust

35 § Större företag ska lämna en upplysning om förslaget till
disposition av företagets vinst eller förlust eller, i
förekommande fall, beslut om dispositionen. Lag (2015:813).

Skatter

36 § Om ett större företag i balansräkningen har tagit upp en
fordrings- eller skuldpost avseende uppskjuten skatt, ska det
lämna en upplysning om beloppet av den uppskjutna skatten och
om förändringar i detta belopp sedan föregående balansdag. Lag (2015:813).

Ytterligare upplysningar om anställda

37 § Större företag ska lämna upplysningar om
1. andelen kvinnor och andelen män av medelantalet anställda
under räkenskapsåret, och
2. medelantalet anställda och fördelningen mellan kvinnor och
män i varje land, om företaget har anställda i flera
länder. Lag (2015:813).

Könsfördelningen bland ledande befattningshavare

38 § Större företag ska lämna upplysningar om fördelningen
mellan kvinnor och män bland styrelseledamöter, verkställande
direktör och andra personer i företagets ledning. Fördelningen bland styrelseledamöter och bland övriga
befattningshavare ska redovisas var för sig. Upplysningarna
ska avse förhållandena på balansdagen. Lag (2015:813).

Löner, andra ersättningar och sociala kostnader

39 § Större företag ska lämna upplysningar om storleken av
följande personalkostnader för räkenskapsåret:
1. löner och andra ersättningar, och
2. sociala kostnader, med särskild uppgift om
pensionskostnader. Lag (2015:813).

40 § Större företag ska lämna upplysningar om det sammanlagda
beloppet av räkenskapsårets löner och andra ersättningar för
var och en av följande grupper:
1. styrelseledamöter, verkställande direktör och motsvarande
befattningshavare, och
2. anställda som inte omfattas av 1.

Tantiem och därmed jämställd ersättning till
styrelseledamöter, den verkställande direktören och
motsvarande befattningshavare ska anges särskilt.

I ett publikt aktiebolag ska vid tillämpningen av första och
andra styckena samtliga personer i bolagets ledning ingå i
den grupp som avses i första stycket 1. Antalet personer i
gruppen ska anges. Vidare ska upplysningar om räkenskapsårets
löner och andra ersättningar lämnas för var och en av
styrelseledamöterna och för den verkställande direktören. Sådana upplysningar behöver dock inte lämnas för
arbetstagarrepresentanter som har utsetts enligt lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda. Lag (2015:813).

Pensioner och liknande förmåner

41 § Större företag ska lämna upplysningar om det sammanlagda
beloppet av räkenskapsårets kostnader och förpliktelser som
avser pensioner och liknande förmåner till styrelseledamöter,
verkställande direktör och motsvarande befattningshavare.

I ett publikt aktiebolag ska upplysningar som avses i första
stycket omfatta även pensioner och liknande förmåner till
andra personer i bolagets ledning. Antalet personer som
omfattas ska anges. Vidare ska upplysningar om
räkenskapsårets löner och andra ersättningar lämnas för var
och en av styrelseledamöterna och för den verkställande
direktören. Sådana upplysningar behöver dock inte lämnas för
arbetstagarrepresentanter som har utsetts enligt lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de
privatanställda. Lag (2015:813).

Tidigare styrelse och verkställande direktör

42 § Bestämmelserna i 40 och 41 §§ om upplysningar om
styrelseledamöter och verkställande direktör gäller även
tidigare styrelseledamöter och tidigare verkställande
direktör. Lag (2015:813).

Suppleanter och vice verkställande direktör

43 § Vid tillämpningen av 40–42 §§ ska styrelsesuppleanter
jämställas med styrelseledamöter och vice verkställande
direktör jämställas med verkställande direktör. Lag (2015:813).

Avtal om avgångsvederlag

44 § Större företag som har träffat avtal om avgångsvederlag
eller liknande förmåner till styrelseledamöter, den
verkställande direktören eller andra personer i företagets
ledning ska lämna upplysningar om avtalen och om de
väsentligaste villkoren i avtalen. Lag (2015:813).

Ytterligare upplysningar om moderföretag

45 § Större företag ska lämna sådana upplysningar som anges i 21 § även i fråga om det moderföretag som upprättar
koncernredovisning för den största koncern som företaget
ingår i som dotterföretag.

Om ett moderföretag som avses i första stycket eller 21 § är
utländskt, ska en upplysning också lämnas om var det går att
få tillgång till företagets koncernredovisning. Lag (2015:813).

Ytterligare upplysningar om ställda säkerheter

46 § Större företag ska, när de enligt 14 § lämnar upplysning
om ställda säkerheter, ange vilka poster i balansräkningen
eller i noter enligt 3 kap. 4 § fjärde stycket 2 som
säkerheterna avser.

I fråga om säkerheter som inte motsvarar en skuld- eller
avsättningspost i balansräkningen ska det vidare anges om
säkerheten har ställts till förmån för företaget självt eller
till förmån för någon annan. Lag (2015:813).

Nettoomsättningens fördelning

47 § Om ett större företags verksamhetsgrenar eller
geografiska marknader avviker betydligt från varandra, ska
företaget lämna upplysningar om nettoomsättningens fördelning
på verksamhetsgrenarna och marknaderna. Bedömningen av om
företagets verksamhetsgrenar och marknader avviker betydligt
från varandra ska göras med hänsyn till hur företaget normalt
organiserar försäljningen av varor och tjänster. Lag (2015:813).

Ersättningar till revisorer och revisionsföretag

48 § Aktiebolag och handelsbolag som är större företag ska
lämna upplysningar om räkenskapsårets sammanlagda ersättning
till var och en av bolagets revisorer och de revisionsföretag
där revisorerna verkar. Det ska vidare anges hur stor del av
ersättningen som avser revisionsuppdraget,
revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget,
skatterådgivning respektive övriga tjänster. Lag (2015:813).

Särskilt om europabolag och europakooperativ

49 § I fråga om europabolag och europakooperativ med ett
sådant förvaltningssystem som avses i artiklarna 39–42 i
rådets förordning (EG) nr 2157/2001 av den 8 oktober 2001 om
stadga för europabolag, i lydelsen enligt Europaparlamentets
och rådets förordning (EU) nr 517/2013, eller artiklarna 37–41 i rådets förordning (EG) nr 1435/2003 av den 22 juli 2003 om stadga för europeiska kooperativa föreningar (SCE-föreningar), i den ursprungliga lydelsen, ska
bestämmelserna om styrelseledamöter i 18, 23, 32, 38 och 40–44 §§ tillämpas på ledamöter eller suppleanter i
europabolagets eller europakooperativets tillsynsorgan.

Av 16 § andra stycket och 22 § lagen (2004:575) om
europabolag samt 21 § andra stycket och 26 § lagen (2006:595) om europakooperativ följer att första stycket ska tillämpas
också på ledamöter eller suppleanter i ett europabolags eller
europakooperativs lednings- eller förvaltningsorgan. Lag (2015:813).


6 kap. Förvaltningsberättelse m.m.

Förvaltningsberättelse

1 § Förvaltningsberättelsen ska innehålla en rättvisande
översikt över utvecklingen av företagets verksamhet,
ställning och resultat. När det behövs för förståelsen av
årsredovisningen ska översikten innehålla hänvisningar till
och ytterligare upplysningar om de belopp som tas upp i andra
delar av årsredovisningen.

Upplysningar ska även lämnas om
1. sådana förhållanden som inte ska redovisas i
balansräkningen, resultaträkningen eller noterna, men som är
viktiga för bedömningen av utvecklingen av företagets
verksamhet, ställning och resultat,
2. sådana händelser av väsentlig betydelse för företaget som
har inträffat under räkenskapsåret,
3. företagets förväntade framtida utveckling inklusive en
beskrivning av väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som
företaget står inför,
4. företagets verksamhet inom forskning och utveckling,
5. företagets filialer i utlandet,
6. antal och kvotvärde för de egna aktier som innehas av
företaget, den andel av aktiekapitalet som dessa aktier utgör
samt storleken av den ersättning som har betalats för
aktierna,
7. antal och kvotvärde för de egna aktier som har förvärvats
under räkenskapsåret, den andel av aktiekapitalet som dessa
aktier utgör samt storleken av den ersättning som har
betalats,
8. antal och kvotvärde för de egna aktier som har överlåtits
under räkenskapsåret, den andel av aktiekapitalet som dessa
aktier utgör samt storleken av den ersättning som har
erhållits, och
9. skälen för de förvärv eller överlåtelser av egna aktier
som har skett under räkenskapsåret.

Om det är väsentligt för bedömningen av företagets ställning
och resultat, ska det även lämnas följande upplysningar om
användningen av finansiella instrument:
1. mål och tillämpade principer för finansiell riskstyrning
och, för varje viktig typ av planerad affärshändelse där
säkringsredovisning används, tilllämpade principer för
säkring, och
2. exponering för prisrisker, kreditrisker, likviditetsrisker
och kassaflödesrisker.

Utöver sådan information som ska lämnas enligt första–tredje
styckena ska förvaltningsberättelsen innehålla sådana
icke-finansiella upplysningar som behövs för förståelsen av
företagets utveckling, ställning eller resultat och som är
relevanta för den aktuella verksamheten, däribland
upplysningar om miljö- och personalfrågor. Företag som
bedriver verksamhet som är tillstånds- eller
anmälningspliktig enligt miljöbalken ska alltid lämna
upplysningar om verksamhetens påverkan på den yttre miljön.

Andra stycket 3–5, tredje stycket och fjärde stycket gäller
inte mindre företag. Lag (2015:813).

1 a § I ett aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på
en reglerad marknad i Sverige ska förvaltningsberättelsen
även innehålla
1. de senast beslutade riktlinjerna av det slag som avses i 8 kap. 51 § aktiebolagslagen (2005:551), och
2. styrelsens förslag till riktlinjer att gälla för tiden
från nästa årsstämma.

Information enligt första stycket 1 får lämnas i anslutning
till uppgifter som lämnas enligt 5 kap. 40 eller 41 §. I
sådant fall ska förvaltningsberättelsen innehålla en
hänvisning till den plats där informationen har lämnats. Lag (2015:813).

2 § I aktiebolag och ekonomiska föreningar ska det i
förvaltningsberättelsen även lämnas förslag till
dispositioner beträffande bolagets eller föreningens vinst
eller förlust. I en ekonomisk förening ska det, om föreningen
är moderföretag, dessutom lämnas uppgift om belopp som enligt
årsredovisningarna för företag inom koncernen ska föras över
från fritt eget kapital i koncernen till bundet eget
kapital.

Aktiebolag och ekonomiska föreningar ska i
förvaltningsberättelsen eller i egen räkning specificera
förändringar i eget kapital jämfört med föregående års
balansräkning. Lag (2015:813).

2 a § I ett aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på
en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför
Europeiska ekonomiska samarbetsområdet skall det i
förvaltningsberättelsen även lämnas upplysningar om
1. det totala antalet aktier i bolaget, antalet aktier av olika
slag och, för varje aktieslag, vilka rättigheter aktierna ger i
bolaget,
2. begränsningar i aktiernas överlåtbarhet på grund av
bestämmelse i lag eller bolagsordning,
3. direkta eller indirekta aktieinnehav i bolaget, som
representerar minst en tiondel av röstetalet för samtliga
aktier i bolaget,
4. anställdas aktieinnehav i bolaget genom pensionsstiftelser
eller liknande, om rösträtten för dessa aktier inte kan utövas
direkt av de anställda,
5. begränsningar i fråga om hur många röster varje aktieägare
kan avge vid en bolagsstämma,
6. av bolaget kända avtal mellan aktieägare som kan medföra
begränsningar i rätten att överlåta aktierna,
7. bestämmelser i bolagsordningen om tillsättande och
entledigande av styrelseledamöter samt om ändring av
bolagsordningen,
8. av bolagsstämman lämnade bemyndiganden till styrelsen att
besluta att bolaget skall ge ut nya aktier eller förvärva egna
aktier,
9. väsentliga avtal som bolaget är part i och som får verkan
eller ändras eller upphör att gälla om kontrollen över bolaget
förändras som följd av ett offentligt uppköpserbjudande,
10. effekter av avtal som avses i punkt 9, dock inte när
avtalen är av sådan art att ett offentliggörande sannolikt
skulle skada bolaget allvarligt och bolaget inte uttryckligen
är skyldigt att lämna ut sådana uppgifter på grund av andra
rättsliga krav, och
11. sådana avtal mellan bolaget och styrelseledamöter eller
anställda som föreskriver ersättningar om dessa säger upp sig,
sägs upp utan skälig grund eller om deras anställning upphör
som följd av ett offentligt uppköpserbjudande avseende aktier i
bolaget. Lag (2007:541).

3 § Ekonomiska föreningar skall i förvaltningsberättelsen även
lämna upplysningar om
1. väsentliga förändringar i medlemsantalet,
2. summorna av insatsbelopp som skall återbetalas under nästa
räkenskapsår enligt bestämmelserna i 4 kap. 1 och 3 §§ lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar,
3. den rätt till utdelning som gjorda förlagsinsatser medför,
och
4. summan av de förlagsinsatser som har sagts upp och skall
inlösas under de nästföljande två räkenskapsåren.

Vad som sägs i första stycket 2 gäller också lösenbelopp för
medlems andel i en sambruksförening enligt lagen (1975:417) om
sambruksföreningar. Lag (1999:1112).

4 § Stiftelser skall i förvaltningsberättelsen även lämna
uppgift om hur stiftelsens ändamål har främjats under
räkenskapsåret. Lag (1999:1112).

Kassaflödesanalys

5 § I kassaflödesanalysen ska företagets in- och utbetalningar
under räkenskapsåret redovisas. Lag (2014:542).

Bolagsstyrningsrapport

6 § Förvaltningsberättelsen för ett aktiebolag vars
överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på en
reglerad marknad ska innehålla en bolagsstyrningsrapport, om
inte bolaget har valt att med stöd av 8 § i stället upprätta
en bolagsstyrningsrapport som är skild från
årsredovisningen.

Bolagsstyrningsrapporten ska innehålla upplysningar om
1. vilka principer för bolagsstyrning som tillämpas, utöver
de principer som följer av lag eller annan författning, och
var uppgifter om dessa finns tillgängliga,
2. de viktigaste inslagen i bolagets system för intern
kontroll och riskhantering i samband med den finansiella
rapporteringen,
3. direkta eller indirekta aktieinnehav i bolaget som
representerar minst en tiondel av röstetalet för samtliga
aktier i bolaget,
4. begränsningar i fråga om hur många röster varje aktieägare
kan avge vid en bolagsstämma,
5. bestämmelser i bolagsordningen om tillsättande och
entledigande av styrelseledamöter samt om ändring av
bolagsordningen,
6. bolagsstämmans bemyndiganden till styrelsen att besluta
att bolaget ska ge ut nya aktier eller förvärva egna
aktier,
7. hur bolagsstämman fungerar, bolagsstämmans
huvudsakliga beslutanderätt, aktieägarnas rättigheter och hur
dessa rättigheter utövas, i den omfattning som dessa
förhållanden inte framgår av lag eller annan författning,
8. hur styrelsen och, i förekommande fall, inom bolaget
inrättade kommittéer är sammansatta och hur de fungerar, i
den omfattning som dessa förhållanden inte framgår av lag
eller annan författning.

Om bolaget inte tillämpar någon kod för bolagsstyrning, ska
skälen för detta anges. Om bolaget tillämpar en kod för
bolagsstyrning, ska det i förekommande fall anges vilka delar
av koden som bolaget avviker från och skälen för detta. Lag (2015:813).

7 § Ett aktiebolag som endast har andra överlåtbara
värdepapper än aktier upptagna till handel på en reglerad
marknad behöver inte i bolagsstyrningsrapporten lämna de
upplysningar som anges i 6 § andra stycket 1, 7 och 8 samt i
tredje stycket i samma paragraf. Detta gäller dock inte om
bolagets aktier handlas på en handelsplattform enligt 1 kap. 5 § 12 lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden. Lag (2015:813).

8 § I stället för att upprätta bolagsstyrningsrapporten som en
del av förvaltningsberättelsen enligt 6 § får bolaget välja att
upprätta rapporten som en från årsredovisningen skild handling. Rapporten ska även i ett sådant fall ha det innehåll som
framgår av 6 och 7 §§. Den ska överlämnas till bolagets revisor
inom samma tid som årsredovisningen.

Om bolaget har valt att upprätta bolagsstyrningsrapporten som
en från årsredovisningen skild handling och sådana upplysningar
som avses i 6 § andra stycket 3–6 ingår i
förvaltningsberättelsen, behöver dessa upplysningar inte lämnas
i rapporten. Om upplysningarna inte tas med i
bolagsstyrningsrapporten, ska denna i stället innehålla en
uppgift om den plats i förvaltningsberättelsen där
upplysningarna lämnas.

Om bolaget har valt att upprätta en bolagsstyrningsrapport
enligt denna paragraf, ska detta anges i
förvaltningsberättelsen. Lag (2009:34).

9 § Om förvaltningsberättelsen innehåller en sådan uppgift
som avses i 8 § tredje stycket, ska bolagets revisor i ett
skriftligt, undertecknat yttrande uttala sig om huruvida en
sådan rapport som avses där har upprättats eller inte. När
det gäller sådana upplysningar som avses i 6 § andra stycket 2–6 ska yttrandet vidare innehålla ett uttalande om huruvida
upplysningarna är förenliga med årsredovisningen och i
överensstämmelse med denna lag. Har det i rapporten tagits
med sådana upplysningar som avses i 7 kap. 31 § andra
stycket, ska yttrandet även innehålla ett uttalande om
huruvida dessa upplysningar är förenliga med
koncernredovisningen och i överensstämmelse med denna lag.

Om upplysningarna innehåller väsentliga fel, ska revisorn
ange detta och peka på vilka slags fel det rör sig om.

Revisorns yttrande ska lämnas till bolagets styrelse inom
samma tid som revisionsberättelsen och sedan fogas till
bolagsstyrningsrapporten. Lag (2015:813).


7 kap. Koncernredovisning

Allmänna bestämmelser

Skyldighet att upprätta koncernredovisning

1 § Ett moderföretag ska för varje räkenskapsår upprätta
koncernredovisning enligt denna lag, om inte annat följer av 2, 3 eller 3 a §. Lag (2010:686).

2 § Ett moderföretag som är dotterföretag behöver inte
upprätta koncernredovisning, om
1. företaget och dess samtliga dotterföretag omfattas av en
koncernredovisning som upprättas av ett överordnat
moderföretag, och
2. det överordnade moderföretagets koncernredovisning har
upprättats och reviderats enligt

a) lagstiftning som har tillkommit i enlighet med
Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU av den 26 juni 2013 om årsbokslut, koncernredovisning och rapporter i
vissa typer av företag, i lydelsen enligt Europaparlamentets
och rådets direktiv 2014/102/EU,
b) internationella redovisningsstandarder som har antagits
enligt förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om
tillämpning av internationella redovisningsstandarder, i
lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 297/2008, eller

c) redovisningsstandarder som Europeiska kommissionen har
bedömt som likvärdiga med internationella
redovisningsstandarder enligt b.

Första stycket gäller även om något dotterföretag av skäl som
anges i 5 § andra stycket inte omfattas av den upprättade
koncernredovisningen.

Ett moderföretag som med stöd av första stycket inte självt
har upprättat någon koncernredovisning ska ge in det
överordnade moderföretagets koncernredovisning och
koncernrevisionsberättelse till registreringsmyndigheten
enligt 8 kap. 3, 3 a och 3 c §§. Registreringsmyndigheten ska
på det sätt som anges i 8 kap. 4 § kungöra att handlingarna
har getts in. Om handlingarna inte är på svenska, får
registreringsmyndigheten förelägga moderföretaget att ge in
en bestyrkt översättning till svenska. Ett sådant
föreläggande ska beslutas om någon begär det. Om
moderföretaget, i fall det hade upprättat en
koncernredovisning, enligt 8 kap. 3 och 16 §§ inte skulle ha
varit skyldigt att ge in denna och
koncernrevisionsberättelsen till registreringsmyndigheten,
ska det som i nämnda paragrafer sägs om att handlingarna ska
hållas tillgängliga i stället tillämpas på det överordnade
moderföretagets koncernredovisning och
koncernrevisionsberättelse.

Första stycket gäller inte,
1. om delägare som har en ägarandel i moderföretaget på minst
tio procent senast sex månader före räkenskapsårets utgång
hos moderföretagets styrelse eller motsvarande ledningsorgan
har krävt att en koncernredovisning ska upprättas, eller
2. om andelarna i moderföretaget eller överlåtbara
värdepapper som moderföretaget har utfärdat är upptagna till
handel på en reglerad marknad.

Den som enligt första stycket inte upprättar någon
koncernredovisning ska upplysa om detta i en not till
årsredovisningen samt lämna uppgift om namn, organisations- eller personnummer och säte för det överordnade moderföretag
som upprättar den i stycket nämnda koncernredovisningen. Lag (2015:813).

3 § Moderföretag i mindre koncerner behöver inte upprätta
koncernredovisning. Lag (2009:34).

3 a § Ett moderföretag behöver inte upprätta någon
koncernredovisning om samtliga dotterföretag, såväl var för
sig som tillsammans, är utan väsentlig betydelse.

Ett moderföretag behöver inte upprätta någon
koncernredovisning om moderföretagets samtliga dotterföretag
inte behöver omfattas av en koncernredovisning av skäl som
anges i 5 § andra stycket. Lag (2015:813).

Koncernredovisningens delar

4 § Koncernredovisningen ska bestå av
1. en koncernbalansräkning,
2. en koncernresultaträkning,
3. noter,
4. en förvaltningsberättelse, och
5. en kassaflödesanalys. Lag (2014:542).

Dotterföretag som ska omfattas av koncernredovisningen

5 § Koncernredovisningen ska omfatta samtliga dotterföretag,
om inte något annat följer av andra stycket.

Ett dotterföretag behöver inte omfattas av
koncernredovisningen, om
1. betydande och varaktiga hinder i väsentlig grad begränsar
moderföretagets möjligheter att utöva sitt inflytande över
dotterföretaget,
2. nödvändig information för att upprätta
koncernredovisningen inte kan fås utan oskälig kostnad eller
inom rimlig tid, eller
3. andelarna i dotterföretaget innehas tillfälligt och
uteslutande i avsikt att säljas vidare.

Ett företag som tillämpar andra stycket ska i en not upplysa
om skälen för detta. Lag (2015:813).

Principer för upprättande av koncernredovisning

Överskådlighet, god redovisningssed och rättvisande bild

6 § Koncernredovisningen skall upprättas på ett överskådligt
sätt och i enlighet med god redovisningssed.

Koncernbalansräkningen, koncernresultaträkningen och noterna
skall upprättas som en helhet och ge en rättvisande bild av
ställningen och resultatet för de företag, betraktade som en
enhet, som omfattas av koncernredovisningen. Bestämmelserna i 2 kap. 3 § första stycket andra meningen och andra stycket
tillämpas också på koncernredovisningen. Lag (1999:1112).

Andra grundläggande redovisningsprinciper m.m.

7 § För koncernredovisningen tillämpas följande bestämmelser
i 2 kap.:

3 a § om väsentlighet,
4 § om andra grundläggande redovisningsprinciper,
5 § om form m.m.,
6 § om valuta, och

7 § om undertecknande.

I koncernredovisningen ska beloppen anges i samma valuta som
i moderföretagets årsredovisning. Lag (2015:813).

Koncernbalansräkningen och koncernresultaträkningen

8 § Koncernbalansräkningen och koncernresultaträkningen ska
var för sig utgöra en sammanställning av balansräkningarna
respektive resultaträkningarna för moderföretaget och de
dotterföretag som omfattas av koncernredovisningen. Sammanställningen ska göras med tillämpning av 9–13 §§ och 18–23 §§. Vid redovisningen av andelar i andra företag än
dotterföretag ska 25–30 §§ beaktas. I övrigt tillämpas 3 kap. med undantag för 10 a §. Det som sägs i 3 kap. om större
och mindre företag ska i stället avse större respektive
mindre koncerner. Lag (2015:813).

Innehav utan bestämmande inflytande

9 § Den del av eget kapital i ett dotterföretag som är att
hänföra till andelar ägda av någon annan än de koncernföretag
som omfattas av koncernredovisningen ska i
koncernbalansräkningen redovisas som innehav utan bestämmande
inflytande. Den del av årets resultat i ett dotterföretag som
är att hänföra till sådana andelar ska i
koncernresultaträkningen redovisas som vinst eller förlust
hänförlig till innehav utan bestämmande inflytande. Lag (2015:813).

Balansdag

10 § Koncernredovisningen ska hänföra sig till
moderföretagets balansdag.

Om ett dotterföretags balansdag ligger mer än tre månader
före eller efter moderföretagets balansdag, ska
dotterföretaget omfattas av koncernredovisningen på grundval
av en balansräkning som hänför sig till moderföretagets
balansdag och en resultaträkning som avser moderföretagets
räkenskapsår.

Om ett dotterföretags balansdag ligger högst tre månader före
moderföretagets balansdag, ska upplysning lämnas om sådana
händelser som är viktiga för att bedöma dotterföretagets
ställning och resultat och som har inträffat mellan
dotterföretagets och moderföretagets balansdagar. Lag (2015:813).

Värderingsregler

11 § Bestämmelserna i 4 kap. tillämpas även på
koncernredovisningen. Lag (1999:1112).

12 § Koncernredovisningen och årsredovisningen ska upprättas
med tilllämpning av gemensamma principer för värderingen av
tillgångar, avsättningar och skulder. Olika
värderingsprinciper får användas, om det finns särskilda
skäl. I sådant fall ska upplysning om detta lämnas i not med
angivande av skälen för avvikelsen.

Har något av de koncernföretag som omfattas av
koncernredovisningen tillämpat andra principer för
värderingen av tillgångar, avsättningar och skulder än de
principer som tillämpas i koncernbalansräkningen, ska dessa
tillgångar, avsättningar och skulder räknas om enligt
sistnämnda principer.

Om det finns särskilda skäl och det är förenligt med 6 §, får
avvikelse göras från andra stycket. En upplysning om skälen
för avvikelsen ska anges i en not. Lag (2015:813).

Elimineringar mellan koncernföretag

13 § Fordringar och skulder mellan koncernföretag, liksom
internvinster, ska elimineras i koncernbalansräkningen.

Intäkter och kostnader, som hänför sig till transaktioner
mellan koncernföretag, liksom förändring av internvinst under
räkenskapsåret, ska elimineras i koncernresultaträkningen.

Med internvinst avses en vinst vid överlåtelse av en tillgång
inom koncernen i den utsträckning tillgången inte därefter
har överlåtits till en köpare utanför koncernen eller har
förbrukats eller dess värde har satts ned hos det företag
inom koncernen som har förvärvat tillgången. Lag (2015:813).

Noter

Allmänna upplysningar

14 § En koncernredovisning ska, utöver det som följer av
övriga bestämmelser i detta kapitel, innehålla noter med
upplysningar som anges i 5 kap. 4–24 §§. Om
koncernredovisningen avser en större koncern, ska den även
innehålla noter med upplysningar som anges i 5 kap. 25–28 och 31–49 §§.

Det som sägs i 5 kap. 3 § om noternas ordningsföljd ska
tillämpas.

Trots första stycket får uppgifter enligt 5 kap. 40 § tredje
stycket tredje meningen och 5 kap. 41 § andra stycket tredje
meningen utelämnas i fråga om dotterföretag. Vid
tillämpningen av de nämnda bestämmelserna ska dock de lämnade
uppgifterna avse även löner och andra förmåner från
koncernföretag. Lag (2015:813).

Förändringar i koncernens sammansättning

15 § Om sammansättningen av de företag som omfattas av
koncernredovisningen har ändrats väsentligt under
räkenskapsåret, ska sådana upplysningar lämnas som gör det
möjligt att jämföra de på varandra följande
koncernredovisningarna. Detta ska ske i noter eller i en
justerad jämförande balansräkning och en justerad jämförande
resultaträkning. Lag (2015:813).

Dotterföretag och vissa andra företag

16 § I en not ska upplysningar lämnas om namn,
organisationsnummer, säte och koncernföretagens ägarandel,
beräknad med tillämpning av 1 kap. 6 §, i fråga om
1. dotterföretag,
2. intresseföretag som redovisas i koncernredovisningen med
tillämpning av 25–29 §§,
3. gemensamt styrda företag som redovisas i
koncernredovisningen med tillämpning av 25–29 §§ eller 30 § andra stycket, och
4. andra företag som ett koncernföretag självt eller på det
sätt som anges i 1 kap. 6 § har ett ägarintresse i.

I fråga om företag som avses i första stycket 4 ska
upplysningar även lämnas om eget kapital och resultatet för
det senaste räkenskapsåret.

I upplysningarna ska grunden för att ett företag har
klassificerats som dotterföretag anges. Denna uppgift får
dock utelämnas, om moderföretaget innehar mer än hälften av
rösterna för samtliga andelar och ägarandelen i
dotterföretaget är lika stor som rösträttsandelen. Även
grunden för att ett gemensamt styrt företag redovisas med
tillämpning av 30 § ska anges. Lag (2015:813).

17 § Bolagsverket får medge att uppgifter inte behöver lämnas
enligt 16 § första och andra styckena, om uppgifterna är av
sådant slag att de kan vålla allvarlig skada för moderföretaget
eller för något av de angivna företagen. Lag (2004:244).

Hur dotterföretag ska räknas in i koncernredovisningen

18 § En sammanställning avseende moderföretag och
dotterföretag ska göras enligt 19–23 §§. Lag (2015:813).

Förvärvsmetoden

19 § I koncernbalansräkningen skall det bokförda värdet av
moderföretagets andelar i ett dotterföretag elimineras genom
att avräknas mot den andel av dotterföretagets eget kapital som
belöpte på andelarna vid förvärvet. Lag (1999:1112).

20 § Vid förvärv av andelar i ett företag som är eller genom
förvärvet blir dotterföretag skall moderföretaget upprätta en
förvärvsanalys för att fastställa andelarnas anskaffningsvärde
för koncernen samt anskaffningsvärdet för koncernen av
dotterföretagets tillgångar, avsättningar och skulder. Lag (1999:1112).

21 § Om anskaffningsvärdet för koncernen av dotterföretagets
tillgångar, avsättningar eller skulder enligt förvärvsanalysen
avviker från deras bokförda värden i dotterföretagets
balansräkning, skall värdena i koncernbalansräkningen justeras
med hänsyn till detta. Summan av dessa justeringar skall
avräknas från det skillnadsbelopp som uppkommit vid avräkningen
enligt 19 §. Lag (1999:1112).

22 § Om det efter en avräkning enligt 21 § finns ett positivt
skillnadsbelopp, ska detta redovisas som goodwill i
koncernbalansräkningen. Bestämmelserna i 4 kap. 4 och 5 §§ gäller även för sådan goodwill.

Om det efter en avräkning enligt 21 § finns ett negativt
skillnadsbelopp, ska detta skillnadsbelopp redovisas i
koncernbalansräkningen som negativ goodwill. Negativ goodwill
får upplösas och intäktsföras när en sådan behandling
överensstämmer med 2 kap. 2–4 §§.

Om positiva och negativa skillnadsbelopp avräknas mot
varandra, ska upplysning om skillnadsbeloppen lämnas i en
not. Lag (2015:813).

22 a § Ny beteckning 23 § genom lag (2015:813).

23 § Om ett företag har förvärvat ett annat företag genom att
betala med andelar som det självt har gett ut och kontrollen
över det förvärvande företaget som en följd av det har övergått
till nya ägare (omvänt förvärv), skall vid tillämpningen av 19-22 §§ det förvärvade företaget anses som moderföretag och det
förvärvande företaget anses som dotterföretag. Lag (2015:813).

24 § Har upphävts genom lag (2004:1173).

Hur andelar i intresseföretag och vissa andra företag skall
räknas in i koncernredovisningen

Hur andelar i intresseföretag och gemensamt styrda företag
ska räknas in i koncernredovisningen

25 § Andelar i intresseföretag ska redovisas i
koncernbalansräkningen och koncernresultaträkningen med
tillämpning av 26–29 §§, om inte något annat följer av tredje
stycket.

Vid tillämpning av första stycket ska bestämmelserna i 12 § om värdering och 13 § om internvinsteliminering tillämpas, om
det inte finns särskilda hinder mot detta. Med internvinst
ska avses den andel i vinsten som är att hänföra till
moderföretaget vid överlåtelse mellan intresseföretag och
koncernföretag.

Ett intresseföretag behöver inte redovisas enligt första
stycket, om
1. informationen om ägarintresset i företaget inte är
väsentlig, eller
2. förhållandena motsvarar dem som anges i 5 § andra
stycket.

Om tredje stycket tillämpas, ska skälen för det anges i en
not. Lag (2015:813).

26 § Första gången andelarna i ett intresseföretag redovisas i
koncernbalansräkningen skall moderföretaget först göra en
beräkning av deras värde enligt 4 kap. 3 § första och andra
styckena, 5 § första-tredje styckena och 6 § första stycket.

Skillnaden mellan det värde som följer av första stycket och
den andel av intresseföretagets eget kapital som belöper på
andelarna skall anges särskilt i balansräkningen eller i en
not. Skillnadsbeloppet skall beräknas med utgångspunkt i
förhållandena vid förvärvstidpunkten. Om det finns särskilda
skäl, får skillnadsbeloppet beräknas med utgångspunkt i
förhållandena vid den tidpunkt då kapitalandelsmetoden
tillämpas första gången.

Om det vid en beräkning enligt andra stycket finns ett positivt
skillnadsbelopp, skall det belopp som har räknats fram enligt
första stycket minskas med avskrivningar eller nedskrivningar
enligt 4 kap. 4 och 5 §§, beräknade på grundval av det angivna
skillnadsbeloppet. Den del av skillnadsbeloppet som inte kan
hänföras till något särskilt slag av tillgång, avsättning eller
skuld skall därvid anses som goodwill.

Det belopp som har räknats fram enligt första stycket skall
vidare justeras med tillägg eller avdrag för den andel av
intresseföretagets vinst eller förlust för räkenskapsåret som
belöper på andelarna. Vidare skall avdrag göras för mottagen
utdelning från intresseföretaget. Hänsyn skall också tas till
andra förändringar i intresseföretagets eget kapital. Andelarna
skall i koncernbalansräkningen tas upp till det värde som
motsvarar återstående belopp. Lag (1999:1112).

27 § När ett intresseföretag är moderföretag i en koncern,
avses med företagets eget kapital i 26 § andra stycket vad som
i en av intresseföretaget upprättad koncernredovisning
redovisas som sådan post. Lag (1999:1112).

28 § I efterföljande koncernbalansräkningar skall de andelar
som avses i 25 § tas upp till det värde som de är upptagna till
i närmast föregående koncernbalansräkning. Detta värde skall
justeras med tillämpning av 26 §.

Om andelarna vid en tillämpning av 26 § första, tredje och
fjärde styckena tas upp till ett högre värde än i närmast
föregående koncernbalansräkning, skall skillnadsbeloppet sättas
av till en kapitalandelsfond. Lag (1999:1112).

29 § Vid redovisning enligt 26-28 §§ skall den andel av
intresseföretagets vinst eller förlust som belöper på andelarna
redovisas som intäkt eller kostnad i koncernresultaträkningen. Mottagen utdelning från intresseföretaget får inte redovisas
som intäkt. Lag (1999:1112).

Klyvningsmetoden

30 § Ett företag som omfattas av en koncernredovisning, och
som tillsammans med ett eller flera företag som inte omfattas
av koncernredovisningen leder ett gemensamt styrt företag,
ska redovisa sin ägarandel i det sistnämnda företaget enligt
andra stycket eller på det sätt som anges i 25–29 §§.

I koncernbalansräkningen får det tas upp en så stor andel av
det gemensamt styrda företagets tillgångar, avsättningar och
skulder som avser ägarandelen. I koncernresultaträkningen får
det tas upp en så stor andel av det gemensamt styrda
företagets intäkter och kostnader som avser ägarandelen. Vid
redovisning enligt detta stycke ska 10–13, 15 och 19–22 §§ tillämpas. Uppgift enligt 5 kap. 20 och 37 §§ ska anges
särskilt för varje företag för vilket ägarandelar redovisas
med tillämpning av denna paragraf. Lag (2015:813).

Förvaltningsberättelse och kassaflödesanalys

31 § Förvaltningsberättelse och kassaflödesanalys för
koncernen ska upprättas med tillämpning av 6 kap. 1 §, 2 § andra stycket och 2 a–5 §§. Det som sägs i 6 kap. 1 § om
mindre företag ska i stället avse mindre koncerner.

Om moderföretaget är ett aktiebolag och bolagets eller något
av dess dotterföretags andelar eller överlåtbara värdepapper
är upptagna till handel på en reglerad marknad, ska det i
förvaltningsberättelsen lämnas upplysning om de viktigaste
inslagen i koncernens system för intern kontroll och
riskhantering i samband med upprättandet av
koncernredovisningen.

Om moderföretaget har upprättat en bolagsstyrningsrapport som
inte utgör en del av förvaltningsberättelsen och det i
rapporten har tagits med sådana upplysningar om koncernen som
avses i andra stycket, behöver upplysningarna inte lämnas
också i koncernredovisningen. I sådana fall ska dock
förvaltningsberättelsen för koncernen innehålla en uppgift om
den plats i rapporten där upplysningarna lämnas. Lag (2015:813).

Koncernredovisning i moderföretag som omfattas av IAS- förordningen

32 § Ett företag som omfattas av artikel 4 i
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av
den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella
redovisningsstandarder, i lydelsen enligt Europaparlamentets
och rådets förordning (EU) 297/2008, ska tillämpa enbart
följande bestämmelser i detta kapitel:
1. 1–3 a §§ om skyldighet att upprätta koncernredovisning,
2. 4 § första stycket 4 om förvaltningsberättelse,
3. 7 § när det gäller hänvisningarna till 2 kap. 5 § om form
m.m. och 2 kap. 7 § om undertecknande,
4. 8 § till den del paragrafen hänvisar till 3 kap. 10 b § om
en ekonomisk förenings eget kapital,
5. 12 § första stycket om värderingsprinciper,
6. 14 § när det gäller hänvisningarna till följande
bestämmelser i 5 kap.:

– 18 § om lån till ledande befattningshavare,

– 20 § om medelantalet anställda under räkenskapsåret,

– 32 § om ytterligare upplysningar om lån till ledande
befattningshavare,

– 37 § om ytterligare upplysningar om anställda,

– 38 § om könsfördelningen bland ledande befattningshavare,

– 40 § första stycket 1 samt andra och tredje styckena om
löner och andra ersättningar,

– 41 § om pensioner och liknande förmåner,

– 42 § om tidigare styrelse och verkställande direktör,

– 43 § om suppleanter och vice verkställande direktör,

– 44 § om avtal om avgångsvederlag, och

– 48 § om ersättningar till revisorer och revisionsföretag,
7. 31 § första stycket, när det gäller hänvisningarna till 6 kap. 1 och 2 a–4 §§ om förvaltningsberättelsens innehåll,
och
8. 31 § andra och tredje styckena om koncernens system för
intern kontroll och riskhantering.

Ett företag som avses i första stycket behöver inte lämna
upplysningar enligt 6 kap. 1 §, om upplysningarna lämnas på
någon annan plats i redovisningen. I sådant fall ska
förvaltningsberättelsen för koncernen innehålla en hänvisning
till den plats där uppgifterna har lämnats. Lag (2015:813).

33 § Andra företag än de som avses i 32 § får upprätta
koncernredovisning med tillämpning av de internationella
redovisningsstandarder som avses i Europaparlamentets och
rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om
tillämpning av internationella redovisningsstandarder. I sådant
fall tillämpas 32 §. Lag (2004:1173).


8 kap. Offentliggörande

Registreringsmyndigheten

1 § Med registreringsmyndigheten avses i denna lag Bolagsverket,
om inte annat följer av andra stycket.

I fråga om stiftelser skall vid tillämpningen av denna lag
tillsynsmyndigheten enligt 9 kap. 1 § stiftelselagen (1994:1220) anses som registreringsmyndighet. Lag (2004:244).

Årsredovisningens avlämnande till revisorerna

2 § I ett aktiebolag skall årsredovisningen för det förflutna
räkenskapsåret lämnas till revisorerna och lekmannarevisorerna
senast sex veckor före den ordinarie bolagsstämma där
årsredovisningen skall behandlas. I en ekonomisk förening skall
årsredovisningen lämnas till revisorerna senast en månad före
ordinarie föreningsstämma. Övriga företag skall lämna
årsredovisningen till revisorerna senast fyra månader efter
räkenskapsårets utgång. Lag (1999:1112).

Ingivande till registreringsmyndigheten

3 § Den skyldighet att offentliggöra årsredovisningen som
följer av 6 kap. 2 § bokföringslagen (1999:1078) ska
fullgöras på följande sätt. På samma sätt ska även
revisionsberättelsen offentliggöras.
1. Aktiebolag

Bestyrkta kopior av handlingarna ska ha kommit in till
registreringsmyndigheten inom en månad efter det att
bolagsstämman fastställde balansräkningen och
resultaträkningen.

På kopian av årsredovisningen ska en styrelseledamot eller
den verkställande direktören teckna bevis om att
balansräkningen och resultaträkningen har fastställts. Uppgift ska också lämnas om fastställelsedagen. Beviset ska
även innehålla uppgift om bolagsstämmans beslut beträffande
bolagets vinst eller förlust.
2. Ekonomiska föreningar

Kopior av handlingarna ska hållas tillgängliga för alla som
är intresserade senast från en månad efter det att
föreningsstämman fastställde balansräkningen och
resultaträkningen. Efter särskilt föreläggande av
registreringsmyndigheten ska bestyrkta kopior av handlingarna
ges in dit. Sådant föreläggande ska utfärdas när någon begär
det. Föreningar som enligt 1 kap. 3 § utgör större företag
och föreningar som är moderföretag i koncerner som enligt
samma paragraf utgör större koncerner är skyldiga att ge in
handlingarna till registreringsmyndigheten även om något
föreläggande inte har utfärdats. Handlingarna ska i dessa
fall ha kommit in till myndigheten inom en månad från
fastställelsebeslutet.

På kopian av årsredovisningen ska en styrelseledamot eller
den verkställande direktören teckna bevis om att
balansräkningen och resultaträkningen har fastställts. Uppgift ska också lämnas om fastställelsedagen. Beviset ska
även innehålla föreningsstämmans beslut beträffande
föreningens vinst eller förlust.
3. Handelsbolag i vilka en eller flera juridiska personer är
delägare och grupperingar enligt Europaparlamentets och
rådets förordning (EG) nr 1082/2006

Kopior av handlingarna ska ha kommit in till
registreringsmyndigheten inom sex månader efter
räkenskapsårets utgång.
4. Stiftelser

Kopior av handlingarna ska ha kommit in till
registreringsmyndigheten inom sex månader efter
räkenskapsårets utgång. Beträffande kollektivavtalsstiftelser
samt stiftelser som avses i 9 kap. 10 § första stycket
stiftelselagen (1994:1220) gäller i stället att bestyrkta
kopior ska hållas tillgängliga för alla som är intresserade
senast från sex månader efter räkenskapsårets utgång.
5. Övriga företag

Kopior av handlingarna ska hållas tillgängliga för alla som
är intresserade senast från sex månader efter räkenskapsårets
utgång. Efter särskilt föreläggande av
registreringsmyndigheten ska bestyrkta kopior av handlingarna
ges in dit. Sådant föreläggande ska utfärdas när någon begär
det. Större företag och moderföretag i större koncerner är
skyldiga att ge in handlingarna till registreringsmyndigheten
även om något föreläggande inte har meddelats. Handlingarna
ska i dessa fall ha kommit in till myndigheten inom sex
månader från räkenskapsårets utgång.

Med en bestyrkt kopia jämställs vid tillämpningen av denna
lag ett elektroniskt original. Lag (2009:702).

3 a § Handlingar som avses i 3 § får överföras elektroniskt
till registreringsmyndigheten.

Ett bevis om fastställelse enligt 3 § 1 eller 2 får
undertecknas med en elektronisk signatur.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
meddelar närmare föreskrifter om
1. elektronisk överföring till registreringsmyndigheten av
sådana handlingar som avses i 3 §,
2. bestyrkande av att en elektronisk kopia överensstämmer med
originalet, och
3. den elektroniska signaturen enligt andra stycket. Lag (2008:89).

Registrering i aktiebolagsregistret

3 b § Har upphävts genom lag (2013:436).

3 c § Registreringsmyndigheten skall registrera årsredovisning
och revisionsberättelse för aktiebolag i aktiebolagsregistret.

Registreringen skall avfattas på svenska. Om det bolag som en
registrering avser begär det, skall registreringen dessutom
avfattas på annat officiellt språk inom den Europeiska unionen
eller på norska eller isländska.

Den som begär att en registrering skall avfattas på annat språk
än svenska skall, om Bolagsverket inte medger annat, ge in en
översättning till det språket av de uppgifter eller handlingar
som skall registreras. Översättningen skall vara gjord av en
översättare som har auktorisation eller motsvarande behörighet. Lag (2008:89).

Kungörande

4 § När årsredovisning och revisionsberättelse för
aktiebolag, handelsbolag eller grupperingar enligt
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1082/2006 har getts in till registreringsmyndigheten, ska myndigheten
kungöra detta. Kungörandet ska ske i en tidning som
myndigheten ger ut.

I fråga om aktiebolag ska en kungörelse avfattas på samma
språk som registreringen i aktiebolagsregistret.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela närmare föreskrifter om sådant kungörande. Lag (2009:702).

Förseningsavgifter för aktiebolag

5 § Om ett aktiebolag inte ger in bestyrkta kopior av årsredovisning
och revisionsberättelse eller om årsredovisningen saknar sådant bevis
som avses i 3 § första stycket, skall bolaget betala förseningsavgift
till staten enligt 6 §.

Beslut om förseningsavgift fattas av registreringsmyndigheten.

6 § Ett aktiebolag skall betala en förseningsavgift om de
handlingar som anges i 5 § inte har kommit in till
registreringsmyndigheten inom sju månader från räkenskapsårets
utgång. Om bolaget inom denna tid har kommit in med anmälan
enligt 7 kap. 14 § tredje stycket aktiebolagslagen (2005:551),
betalat den avgift som är föreskriven för registrering av sådan
anmälan och ingett en skriftlig försäkran från bolagets revisor
om att revisionsberättelsen lämnats till styrelsen, skall dock
bolaget betala förseningsavgift först om handlingarna inte har
kommit in inom nio månader från räkenskapsårets utgång. Avgiften skall uppgå till 10 000 kr för publika aktiebolag och 5 000 kr för privata aktiebolag.

Om de handlingar som anges i 5 § inte har kommit in inom två
månader från det att underrättelse avsändes till bolaget om
beslut om förseningsavgift enligt första stycket, skall bolaget
betala en ny förseningsavgift. Den nya avgiften skall uppgå
till 10 000 kr för publika aktiebolag och 5 000 kr för privata
aktiebolag.

Om de handlingar som anges i 5 § inte har kommit in inom två
månader från det att underrättelse avsändes till bolaget om
beslut om förseningsavgift enligt andra stycket, skall bolaget
betala en ny förseningsavgift. Den nya avgiften skall uppgå
till 20 000 kr för publika aktiebolag och 10 000 kr för privata
aktiebolag. Lag (2005:918).

7 § Om ett beslut om att bolaget har försatts i konkurs har
registrerats, får beslut om förseningsavgift inte meddelas.

Om ett beslut om att bolaget har gått i likvidation har
registrerats, får beslut om förseningsavgift inte meddelas när
det gäller redovisning för tiden före likvidationsbeslutet. Lag (2001:934).

8 § Har bolaget inom tid som avses i 6 § gett in
kopior av de handlingar som anges i 5 § men är kopiorna inte
bestyrkta eller har handlingarna på annat sätt någon brist som lätt
kan avhjälpas, får registreringsmyndigheten meddela beslut om
förseningsavgift endast om bolaget har underrättats om bristen och
fått tillfälle att avhjälpa den men inte gjort det inom tid som
angetts i underrättelsen. En sådan underrättelse får sändas med
posten till den postadress som bolaget senast har anmält hos
registreringsmyndigheten.

9 § En förseningsavgift skall efterges, om underlåtenheten att ge in
handlingen framstår som ursäktlig med hänsyn till omständigheter som
bolaget inte har kunnat råda över. Avgiften skall också efterges om
det framstår som uppenbart oskäligt att ta ut den.

Bestämmelserna om eftergift skall beaktas även om något yrkande om
detta inte har framställts, om det föranleds av vad som har
förekommit i ärendet.

10 § Om en förseningsavgift inte har betalats efter
betalningsuppmaning, skall avgiften lämnas för indrivning. Regeringen
får föreskriva att indrivning inte behöver begäras för ringa belopp.

Bestämmelser om indrivning finns i lagen (1993:891) om indrivning av
statliga fordringar m.m. Vid indrivning får verkställighet enligt
utsökningsbalken ske.

11 § Ett beslut om förseningsavgift får verkställas även om det
inte har vunnit laga kraft.

Om ett bolag har rätt att få tillbaka betalad förseningsavgift
på grund av en domstols beslut, ska ränta betalas på den
återbetalade förseningsavgiften från och med månaden efter den
då förseningsavgiften betalades in till och med den månad då
återbetalning görs. I fråga om räntans storlek tillämpas 65 kap. 4 § tredje stycket skatteförfarandelagen (2011:1244). Lag (2011:1377).

Personligt betalningsansvar

12 § Om kopia av årsredovisning och revisionsberättelse för
aktiebolag inte har sänts in enligt 3 § första stycket inom femton
månader efter räkenskapsårets utgång, svarar styrelseledamöterna och
verkställande direktören solidariskt för de förpliktelser som
uppkommer för bolaget.

En styrelseledamot eller verkställande direktör går dock fri från
ansvar, om han eller hon visar att underlåtenheten att sända in
årsredovisning och revisionsberättelse inte beror på försummelse av
honom eller henne. Ansvar inträder inte för förpliktelser som
uppkommer efter det att handlingarna har kommit in till
registreringsmyndigheten.

Vite

13 § Var och en som enligt denna lag eller annan författning är
skyldig att ensam eller gemensamt med någon annan till
registreringsmyndigheten ge in redovisningshandling eller
revisionsberättelse, kan av registreringsmyndigheten föreläggas
vid vite att fullgöra denna skyldighet.

Fråga om utdömande av vite prövas av registreringsmyndigheten.

I fråga om stiftelser tillämpas 9 kap. 5 § stiftelselagen (1994:1220) i stället för första och andra styckena. Lag (1999:1112).

Publicering av årsredovisningen m.m.

14 § Om ett företag publicerar sin årsredovisning i dess
helhet, skall publiceringen avse årsredovisningen i den form
och med den ordalydelse som har legat till grund för
revisionsberättelsen. Revisionsberättelsen skall därvid åtfölja
årsredovisningen. Om någon revisionsberättelse inte har
lämnats, skall årsredovisningen i stället innehålla uppgift om
detta förhållande och om skälen för det. Lag (1999:1112).

15 § Om ett företag publicerar sin årsredovisning i
ofullständigt skick, ska det av publikationen framgå att den
inte är fullständig. Det ska också anges om den fullständiga
årsredovisningen har getts in till registreringsmyndigheten.

När en årsredovisning publiceras i ofullständigt skick, får
den inte åtföljas av revisionsberättelsen. Publikationen ska
i stället innehålla revisorns uttalande om att den
fullständiga årsredovisningen har upprättats enligt lag,
liksom uppgift om anmärkningar enligt
1. 9 kap. 31, 33 och 34 §§ aktiebolagslagen (2005:551),
2. 8 kap. 13 § andra–fjärde styckena lagen (1987:667) om
ekonomiska föreningar,
3. 28–30 §§ revisionslagen (1999:1079), och
4. 4 kap. 11 § andra och tredje styckena stiftelselagen (1994:1220).

Om någon revisionsberättelse inte har lämnats, ska detta
förhållande liksom skälen för det anges.

Trots andra stycket får en ofullständig årsredovisning
publiceras tillsammans med revisionsberättelsen, om
ofullständigheten består i att
1. upplysningar enligt 5 kap. 37 § har lämnats utan uppgift
om fördelningen mellan kvinnor och män eller utan uppgift om
fördelningen mellan olika länder, eller
2. uppgift enligt 5 kap. 38 § inte har lämnats. Lag (2015:813).

15 a § En bolagsstyrningsrapport som enligt 6 kap. 8 § har
upprättats som en från årsredovisningen skild handling ska
offentliggöras tillsammans med förvaltningsberättelsen. Bestämmelserna om offentliggörande av förvaltningsberättelsen
gäller i tillämpliga delar beträffande offentliggörandet av
bolagsstyrningsrapporten.

I stället för att offentliggöra bolagsstyrningsrapporten enligt
första stycket får bolaget välja att offentliggöra rapporten
genom att göra den tillgänglig på bolagets webbplats. Förvaltningsberättelsen ska då innehålla en upplysning om detta
och en uppgift om den webbplats där rapporten finns
tillgänglig.

Andra stycket gäller inte om sådana uppgifter som avses i 7 kap. 31 § andra stycket med stöd av tredje stycket i samma
paragraf har tagits in i moderbolagets bolagsstyrningsrapport i
stället för i förvaltningsberättelsen för koncernen. Lag (2009:34).

Koncernredovisning och koncernrevisionsberättelse

16 § Detta kapitel tillämpas också på koncernredovisning och
koncernrevisionsberättelse med följande avvikelser:
1. Trots 3 § 2 och 5 är moderföretag alltid skyldiga att ge
in koncernredovisningen och koncernrevisionsberättelsen till
registreringsmyndigheten.
2. Trots 15 § andra stycket får en ofullständig
koncernredovisning, förutom i fall som avses i 15 § fjärde
stycket, publiceras tillsammans med
koncernrevisionsberättelsen, om ofullständigheten består i
att uppgifter som anges i 7 kap. 16 § första stycket 4 och
som inte är väsentliga har utelämnats. Lag (2015:813).


9 kap. Delårsrapport

Skyldighet att lämna delårsrapport

1 § Ett företag som enligt 1 kap. 1 § andra stycket lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och
värdepappersbolag eller 1 kap. 1 § andra stycket lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag är skyldigt
att upprätta koncernredovisning, ska minst en gång under ett
räkenskapsår som omfattar mer än tio månader lämna en särskild
redovisning (delårsrapport).

Delårsrapporten ska upprättas för en period mellan
räkenskapsårets början och delårsperiodens utgång. Minst en
delårsrapport ska, om inte något annat följer av 16 kap. 5 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, omfatta en period av
minst hälften och högst två tredjedelar av räkenskapsåret. I 16 kap. lagen om värdepappersmarknaden finns ytterligare
bestämmelser om vilka företag som ska lämna delårsrapport.

Delårsrapporten ska upprättas i vanlig läsbar form eller i
elektronisk form. Den ska avfattas på svenska. Lag (2008:277).

Tillhandahållande av delårsrapport

2 § Delårsrapporten ska hållas tillgänglig hos företaget för
var och en som vill ta del av den. En kopia ska genast sändas
till en sådan aktieägare, bolagsman eller medlem som begär
det och uppger sin postadress. En delårsrapport som avses i 1 § andra stycket andra meningen och en delårsrapport som avses
i 16 kap. 5 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden ska
senast två månader efter rapportperiodens utgång lämnas till
registreringsmyndigheten i enlighet med bestämmelserna i 8 kap. 3, 3 a och 3 c §§.

Om delårsrapporten inte lämnas till registreringsmyndigheten
i rätt tid, tillämpas 8 kap. 13 §.

Ytterligare bestämmelser om offentliggörande av
delårsrapporter finns i 17 kap. lagen om
värdepappersmarknaden, för sådana företag som är skyldiga att
upprätta delårsrapport enligt den lagen. Lag (2013:436).

Delårsrapportens innehåll

3 § Delårsrapporten skall bestå av
1. en balansräkning i sammandrag,
2. en resultaträkning i sammandrag,
3. noter, och
4. delårsinformation.

Balansräkningen och resultaträkningen skall minst innehålla de
rubriker och delsummeringar som redovisades i den senaste
årsredovisningen. Samma principer skall följas för redovisning
och värdering som när årsredovisningen upprättas.

Noterna skall innehålla information om väsentliga
beloppsförändringar som inträffat under den aktuella perioden.

Delårsinformationen skall innehålla information om händelser
som är av väsentlig betydelse för att förstå utvecklingen av
företagets ställning och resultat och en beskrivning av
väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som företaget står
inför. Delårsinformationen skall dessutom innehålla uppgifter
om transaktioner med närstående som väsentligen påverkat
företagets ställning och resultat.

Ett moderföretag skall i delårsrapporten, utöver uppgifter om
moderföretaget, lämna uppgifter för koncernen motsvarande det
som sägs i första-fjärde styckena. Lag (2007:367).

4 § Om det inte finns särskilda hinder, skall i anslutning till
uppgifter enligt 3 § även lämnas motsvarande uppgifter för samma
rapportperiod under det närmast föregående räkenskapsåret.

Begrepp och termer skall så långt det är möjligt stämma överens med
dem som har använts i den senast framlagda årsredovisningen eller, i
förekommande fall, koncernredovisningen.

5 § Ett företag som omfattas av artikel 4 i Europaparlamentets
och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om
tillämpning av internationella redovisningsstandarder skall i
fråga om delårsrapporter tillämpa kommissionens förordning (EG) nr 1725/2003 av den 29 september 2003 om antagande av vissa
redovisningsstandarder i enlighet med Europaparlamentets och
rådets förordning (EG) nr 1606/2002.

Ett företag som avses i första stycket skall tillämpa enbart
följande bestämmelser i detta kapitel:
1. 1 § tredje stycket om språk och form,
2. 2 § om tillhandahållande av delårsrapport m.m.,
3. 3 § första-fjärde styckena om delårsrapportens innehåll för
uppgifter om moderföretaget, och
4. 6 § om granskning av revisor.

I delårsrapporten skall företaget dessutom lämna en beskrivning
av väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som de företag som
ingår i koncernen står inför. Lag (2007:367).

6 § Om en delårsrapport har granskats av en revisor, skall även
revisorns rapport bifogas delårsrapporten.

Om delårsrapporten inte är granskad av en revisor, skall det
anges i rapporten. Lag (2007:367).


10 kap. Överklagande

1 § Beslut av registreringsmyndigheten enligt denna lag får
överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. I fråga om beslut
som avses i 8 kap. 6, 9 och 13 §§ gäller att överklagande skall
ske inom två månader från dagen för beslutet.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Lag (1999:1112).


Bilaga 1

Uppställningsform för balansräkningen (kontoform)

TILLGÅNGAR

A. Tecknat men ej inbetalt kapital

B. Anläggningstillgångar

I. Immateriella anläggningstillgångar
1. Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten och liknande
arbeten
2. Koncessioner, patent, licenser, varumärken samt liknande
rättigheter
3. Hyresrätter och liknande rättigheter
4. Goodwill
5. Förskott avseende immateriella anläggningstillgångar

II. Materiella anläggningstillgångar
1. Byggnader och mark
2. Maskiner och andra tekniska anläggningar
3. Inventarier, verktyg och installationer
4. Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella
anläggningstillgångar

III. Finansiella anläggningstillgångar
1. Andelar i koncernföretag
2. Fordringar hos koncernföretag
3. Andelar i intresseföretag och gemensamt styrda företag
4. Fordringar hos intresseföretag och gemensamt styrda
företag
5. Ägarintressen i övriga företag
6. Fordringar hos övriga företag som det finns ett
ägarintresse i
7. Andra långfristiga värdepappersinnehav
8. Lån till delägare och andra, till vilka delägare står i
sådant förhållande som sägs i 21 kap. 1 § 3, 4 eller 5 aktiebolagslagen (2005:551)
9. Andra långfristiga fordringar

C. Omsättningstillgångar

I. Varulager m.m.
1. Råvaror och förnödenheter
2. Varor under tillverkning
3. Färdiga varor och handelsvaror
4. Pågående arbete för annans räkning
5. Förskott till leverantörer

II. Fordringar
1. Kundfordringar
2. Fordringar hos koncernföretag
3. Fordringar hos intresseföretag och gemensamt styrda
företag
4. Fordringar hos övriga företag som det finns ett
ägarintresse i
5. Övriga fordringar
6. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

III. Kortfristiga placeringar
1. Andelar i koncernföretag
2. Övriga kortfristiga placeringar

IV. Kassa och bank

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER

A. Eget kapital, med uppgift om vad som utgör fritt eget
kapital och bundet eget kapital

Aktiebolag:

I. Aktiekapital

II. Överkursfond

III. Uppskrivningsfond

IV. Andra fonder
1. Reservfond
2. Kapitalandelsfond
3. Fond för verkligt värde
4. Fond för utvecklingsutgifter
5. Övrigt

V. Balanserad vinst eller förlust

VI. Årets resultat

Ekonomiska föreningar:

I. Inbetalda insatser och emissionsinsatser
1. Medlemsinsatser
2. Förlagsinsatser

II. Uppskrivningsfond

III. Andra fonder
1. Reservfond
2. Kapitalandelsfond
3. Fond för verkligt värde
4. Fond för utvecklingsutgifter
5. Övrigt

IV. Balanserad vinst eller förlust

V. Årets resultat

Övriga företag:

I. Eget kapital vid räkenskapsårets början

II. Insättningar eller uttag under året

III. Förändringar i kapitalandelsfonden

IV. Förändringar i fonden för verkligt värde

V. Årets resultat

VI. Eget kapital vid räkenskapsårets slut

B. Obeskattade reserver

C. Avsättningar
1. Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser
2. Avsättningar för skatter
3. Övriga avsättningar

D. Skulder
1. Obligationslån
2. Skulder till kreditinstitut
3. Förskott från kunder (får även redovisas som avdragspost
under Varulager m.m.)
4. Leverantörsskulder
5. Växelskulder
6. Skulder till koncernföretag
7. Skulder till intresseföretag och gemensamt styrda
företag
8. Skulder till övriga företag som det finns ett
ägarintresse i
9. Skatteskulder
10. Övriga skulder

a) Återbetalningspliktiga medel mottagna av allmänheten
enligt lagen (2004:299) om inlåningsverksamhet

b) Andra skulder
11. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
Lag (2015:813).


Bilaga 2

Uppställningsform I för resultaträkning (rapportform med
kostnadsslagsindelning)
1. Nettoomsättning
2. Förändring av varulager
3. Aktiverat arbete för egen räkning
4. Övriga rörelseintäkter
5. Råvaror och förnödenheter
6. Övriga externa kostnader
7. Personalkostnader
8. Avskrivningar och nedskrivningar av materiella och
immateriella anläggningstillgångar
9. Nedskrivningar av omsättningstillgångar utöver normala
nedskrivningar
10. Övriga rörelsekostnader
11. Intäkter från andelar i koncernföretag
12. Intäkter från andelar i intresseföretag och gemensamt
styrda företag
13. Intäkter från övriga företag som det finns ett
ägarintresse i
14. Intäkter från övriga värdepapper och fordringar som är
anläggningstillgångar (med särskild uppgift om intäkter från
koncernföretag)
15. Övriga ränteintäkter och liknande intäkter (med särskild
uppgift om intäkter från koncernföretag)
16. Nedskrivningar av finansiella anläggningstillgångar och
kortfristiga placeringar
17. Räntekostnader och liknande kostnader (med särskild
uppgift om kostnader som avser koncernföretag)
18. Bokslutsdispositioner
19. Skatt på årets resultat
20. Övriga skatter
21. Årets resultat
Lag (2015:813).


Bilaga 3

Uppställningsform II för resultaträkning (rapportform med
funktionsindelning)
1. Nettoomsättning
2. Kostnad för sålda varor
3. Bruttoresultat
4. Försäljningskostnader
5. Administrationskostnader
6. Övriga rörelseintäkter
7. Övriga rörelsekostnader
8. Intäkter från andelar i koncernföretag
9. Intäkter från andelar i intresseföretag och gemensamt
styrda företag
10. Intäkter från övriga företag som det finns ett
ägarintresse i
11. Intäkter från övriga värdepapper och fordringar som är
anläggningstillgångar (med särskild uppgift om intäkter från
koncernföretag)
12. Övriga ränteintäkter och liknande intäkter (med särskild
uppgift om intäkter från koncernföretag)
13. Nedskrivningar av finansiella anläggningstillgångar och
kortfristiga placeringar
14. Räntekostnader och liknande kostnader (med särskild
uppgift om kostnader som avser koncernföretag)
15. Bokslutsdispositioner
16. Skatt på årets resultat
17. Övriga skatter
18. Årets resultat
Lag (2015:813).


Övergångsbestämmelser

1995:1554
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.
2. Bestämmelserna i 8 kap., 9 kap. 2 § andra stycket och 10 kap. 2 § skall tillämpas första gången i fråga om offentliggörande av
årsredovisning, koncernredovisning, revisionsberättelse och
delårsrapport avseende det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1995.
3. I bolag som avses i 1 kap. 1 § andra stycket lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och
värdepappersbolag och 1 kap. 1 § andra stycket lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag skall
bestämmelserna i 2 - 6 kap., 9 kap. 1 §, 2 § första stycket, 3 och 4§§ samt 10 kap. 1 § tillämpas första gången i fråga om det
räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1995.

I övriga bolag skall de angivna bestämmelserna samt
bestämmelserna i 7 kap. tillämpas första gången i fråga om det
räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1996. Aktiebolag som vid utgången av år 1997 tillämpat äldre
bestämmelser får dock göra det även fortsättningsvis intill
utgången av det sista räkenskapsår som inletts före den 1 april 1998. I aktiebolag som har avförts från aktiebolagsregistret
senast den 31 december 1997 och i aktiebolag som avförs från
aktiebolagsregistret enligt punkten 5 i övergångsbestämmelserna
till lagen (1994:802) om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385) efter ansökan som har skett före utgången av oktober 1997 skall
de angivna bestämmelserna över huvud taget inte tillämpas. Lag (1997:978).
4. Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till en
föreskrift i 11 kap. aktiebolagslagen som har ersatts genom en
bestämmelse i denna lag, tillämpas i stället den nya bestämmelsen.
5. Bestämmelsen i 4 kap. 5 § tredje stycket skall inte tillämpas på
nedskrivning som har gjorts före lagens ikraftträdande.
6. Belopp som har avsatts till uppskrivningsfond före lagens
ikraftträdande får användas även för nödvändiga nedskrivningar på
anläggningstillgångar. Om detta görs skall upplysning om detta lämnas
i en not.

1997:545

Denna lag träder i kraft den 1 november 1997. Äldre
föreskrifter gäller för beräkning av ränta för tid före den 1 januari 1998.

1998:9

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999 och tillämpas
första gången i fråga om det räkenskapsår som inleds närmast
efter den 31 december 1998.

1998:761
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.
2. Bestämmelserna i 5 kap. 19 a § och 8 kap. 2 § skall
tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast
efter den 31 december 1998.
3. Om anmälan om fortsatt bolagsstämma har gjorts före
ikraftträdandet, skall 8 kap. 6 § tillämpas i sin äldre
lydelse. Lag (1998:1549).

1999:1112
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas
första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1999.
2. Föreskriften i 4 kap. 5 § tredje stycket gäller inte
nedskrivning som har gjorts innan ett företag, för vilket
årsredovisningslagen (1995:1554) inte har gällt tidigare,
första gången tillämpar lagen.
3. Belopp som har satts av till uppskrivningsfond med stöd av 9 kap. 4 § första stycket lagen om ekonomiska föreningar (1987:667) får användas även för nödvändiga nedskrivningar av
anläggningstillgångar. Om detta görs, skall upplysning om detta
lämnas i en not.
4. Lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa företag
skall upphöra att gälla vid utgången av år 1999. Lagen skall
dock fortfarande tillämpas för räkenskapsår som har inletts
före nämnda tidpunkt. I fråga om juridiska personer som avses i 2 kap. 2 § första stycket bokföringslagen (1999:1078), med
undantag för Svenska kyrkan och dess organisatoriska delar,
skall lagen tillämpas även för räkenskapsår som inleds före
utgången av år 2000.

2000:34

Denna lag träder i kraft den 1 mars 2000 och tillämpas första
gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2000.

2000:73

Denna lag träder i kraft den 10 mars 2000. Äldre bestämmelser
gäller dock fortfarande i fråga om redovisningen för
räkenskapsår som har avslutats före lagens ikraftträdande.

2001:934
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.
2. De nya bestämmelserna i 8 kap. 7 § tillämpas beträffande
årsredovisningar och revisionsberättelser för räkenskapsår som
avslutas den 31 december 2001 eller senare.

2002:1062
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2003 och tillämpas
första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2002.
2. För räkenskapsår som inleds under första halvåret 2003 skall
uppgift om sjukfrånvaron avse tiden efter den 30 juni 2003.

2003:487

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004 och tillämpas för
räkenskapsår som avslutas den 31 december 2003 eller senare.

2003:774

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004 och tillämpas
första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2003.

2004:244
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004.
2. Ärenden som har kommit in till Patent- och
registreringsverket men i vilka verket inte har fattat beslut
före ikraftträdandet skall överlämnas till Bolagsverket för
fortsatt handläggning.

2004:1173
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005 och tillämpas
första gången för räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2004. Bestämmelserna i 4 kap. 14 f och 14 g §§ får
dock tillämpas först för det räkenskapsår som inleds närmast
efter den 31 december 2011. Lag (2010:690).
2. Ett företag som upprättar koncernredovisning med tillämpning
av de redovisningsstandarder som har antagits enligt
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av
den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella
redovisningsstandarder får föra över belopp som i
koncernredovisningen har avsatts till kapitalandelsfonden till
fritt eget kapital.

2005:192

Denna lag träder i kraft den 1 maj 2005 och tillämpas första
gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 30 april 2005.

2005:556
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006 och tillämpas
första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2005.
2. Medel som har tillförts överkursfonden före den 1 januari 2006 utgör även därefter bundet eget kapital. I den första
årsredovisning som upprättas efter den 1 januari 2006 skall de
tas upp under reservfonden.

2006:456

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2006 och tillämpas första
gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter utgången
av juni 2006.

2006:565

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2006 och tillämpas första
gången för räkenskapsår som inleds närmast efter den 30 juni 2006.

2006:871

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007 och tillämpas
första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2006.

2007:132

Denna lag träder i kraft den 1 maj 2007 och tillämpas första
gången för räkenskapsår som inleds närmast efter den 30 april 2007.

2007:367
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2007.
2. Företag som inte omfattas av 16 kap. 5 § lagen (2007:528) om
värdepappersmarknaden får tillämpa bestämmelserna i 9 kap. 3 § om delårsrapporters innehåll m.m. i deras lydelse före den 1 juli 2007 för räkenskapsår som avslutas senast den 30 juni 2008. Sådana företag behöver inte heller tilllämpa 9 kap. 6 § om revisors granskning för nämnda räkenskapsår. Lag (2007:541).

2007:872

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008 och tillämpas
första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter
utgången av december 2007.

2009:34

Denna lag träder i kraft den 1 mars 2009 och tillämpas första
gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 28 februari 2009.

2009:573

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2009 och tillämpas första
gången för det räkenskapsår som påbörjas närmast efter den 30 juni 2009.

2010:686

Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2010 och tillämpas
första gången för det räkenskapsår som avslutas närmast efter
den 31 juli 2010.

2010:848

Denna lag träder i kraft den 1 november 2010 och tillämpas
första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter
den 31 oktober 2010.

2010:1515
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011.
2. Bestämmelsen i 4 kap. 3 § tredje stycket i sin nya lydelse
tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast
efter den 31 december 2010. Övriga bestämmelser tillämpas
första gången för det räkenskapsår som avslutas närmast efter
den 31 december 2010.

2011:1377

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2012 och tillämpas på
ränta som hänför sig till tid från och med den 1 januari 2013.

2014:542
1. Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2014.
2. Äldre föreskrifter får tillämpas för det räkenskapsår som
har inletts närmast före ikraftträdandet.

2015:813
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.
2. Lagen tillämpas första gången för det räkenskapsår som
inleds närmast efter den 31 december 2015.