SFS nr: 1995:1554
Departement/myndighet: Justitiedepartementet L1
Utfärdad: 1995-12-14
Omtryck:
Ändrad: t.o.m. SFS 2014:1386
Övrig text:

Ändringsregister: SFSR (Lagrummet)
Källa: Regeringskansliet / Lagrummet


1 kap. Inledande bestämmelser

Lagens tillämpningsområde

1 § Denna lag innehåller bestämmelser om upprättande och
offentliggörande av årsredovisning, koncernredovisning och
delårsrapport.

Lagen är, om inte annat föreskrivs i 2 §, tillämplig på sådana
företag som avses i 6 kap. 1 § bokföringslagen (1999:1078). Lag (1999:1112).

2 § Lagen är inte tillämplig på företag som avses i 1 kap. 1 § första stycket lagen (1995:1559) om årsredovisning i
kreditinstitut och värdepappersbolag eller 1 kap. 1 § första
stycket lagen (1995:1560) om årsredovisning i
försäkringsföretag, om inte annat är särskilt föreskrivet i
dessa lagar.

Företag som enligt 1 kap. 1 § andra stycket lagen om
årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller 1 kap. 1 § andra stycket lagen om årsredovisning i
försäkringsföretag är skyldiga att upprätta koncernredovisning
enligt de lagarna är inte skyldiga att upprätta
koncernredovisning enligt denna lag. Lag (1999:1112).

Allmänna definitioner

3 § I denna lag betyder
1. företag: en fysisk eller juridisk person som direkt eller
indirekt omfattas av en årsredovisning, en koncernredovisning
eller en delårsrapport,
2. andelar: aktier och andra andelar i juridiska personer,
3. nettoomsättning: intäkter från sålda varor och utförda
tjänster som ingår i företagets normala verksamhet med avdrag
för lämnade rabatter, mervärdesskatt och annan skatt som är
direkt knuten till omsättningen,
4. större företag:

– företag vars andelar, teckningsoptioner eller skuldebrev är
upptagna till handel på en reglerad marknad eller en
motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska
samarbetsområdet eller

– företag som uppfyller mer än ett av följande villkor:

a) medelantalet anställda i företaget har under vart och ett
av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 50,
b) företagets redovisade balansomslutning har för vart och
ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 40 miljoner kronor,
c) företagets redovisade nettoomsättning har för vart och ett
av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 80 miljoner kronor,
5. mindre företag: företag som inte är större företag,
6. större koncerner:

– koncerner i vilka moderföretagets eller något av
dotterföretagens andelar, teckningsoptioner eller skuldebrev
är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en
motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska
samarbetsområdet eller

– koncerner som uppfyller mer än ett av följande villkor:

a) medelantalet anställda i koncernen har under vart och ett
av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 50,
b) koncernföretagens redovisade balansomslutning har för vart
och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 40 miljoner kronor,
c) koncernföretagens redovisade nettoomsättning har för vart
och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 80 miljoner kronor,
7. mindre koncerner: koncerner som inte är större koncerner.

Vid tillämpningen av första stycket 6 b och c ska fordringar
och skulder mellan koncernföretag, liksom internvinster,
elimineras. Detsamma gäller för intäkter och kostnader som
hänför sig till transaktioner mellan koncernföretag, liksom
förändring av internvinst.

Företag som avses i 2 kap. 2 § första stycket och 3 § bokföringslagen (1999:1078) ska vid tillämpningen av första
stycket 4–7 och 5 kap. 6 § till nettoomsättningen lägga
bidrag, gåvor, medlemsavgifter och andra liknande intäkter. Lag (2010:848).

4 § Ett företag är moderföretag och en juridisk person är
dotterföretag, om företaget
1. innehar mer än hälften av rösterna för samtliga andelar i
den juridiska personen,
2. äger andelar i den juridiska personen och på grund av avtal
med andra delägare i denna förfogar över mer än hälften av
rösterna för samtliga andelar,
3. äger andelar i den juridiska personen och har rätt att utse
eller avsätta mer än hälften av ledamöterna i dess styrelse
eller motsvarande ledningsorgan, eller
4. äger andelar i den juridiska personen och har rätt att
ensamt utöva ett bestämmande inflytande över denna på grund av
avtal med den juridiska personen eller på grund av föreskrift i
dess bolagsordning, bolagsavtal eller därmed jämförbara
stadgar.

Vidare är en juridisk person dotterföretag till moderföretaget,
om ett annat dotterföretag till moderföretaget eller
moderföretaget tillsammans med ett eller flera andra
dotterföretag eller flera andra dotterföretag tillsammans
1. innehar mer än hälften av rösterna för samtliga andelar i
den juridiska personen,
2. äger andelar i den juridiska personen och på grund av avtal
med andra delägare i denna förfogar över mer än hälften av
rösterna för samtliga andelar, eller
3. äger andelar i den juridiska personen och har rätt att utse
eller avsätta mer än hälften av ledamöterna i dess styrelse
eller motsvarande ledningsorgan.

Om ett dotterföretag äger andelar i en juridisk person och på
grund av avtal med den juridiska personen eller på grund av
föreskrift i dess bolagsordning, bolagsavtal eller därmed
jämförbara stadgar har rätt att ensamt utöva ett bestämmande
inflytande över den juridiska personen, är även denna
dotterföretag till moderföretaget.

Moderföretag och dotterföretag utgör tillsammans en koncern.

Med koncernföretag avses i denna lag företag i samma koncern. Lag (1999:1112).

5 § Om ett företag äger andelar i en juridisk person som inte
är dotterföretag och utövar ett betydande inflytande över den
juridiska personens driftsmässiga och finansiella styrning samt
ägandet utgör ett led i en varaktig förbindelse mellan
företaget och den juridiska personen, är den juridiska personen
intresseföretag till företaget.

Innehar ett företag minst tjugo procent av rösterna för
samtliga andelar i en juridisk person, skall det anses ha
sådant inflytande över och sådan förbindelse med denna som
avses i första stycket, om inte annat framgår av
omständigheterna. Detsamma gäller om företagets dotterföretag
eller företaget tillsammans med ett eller flera dotterföretag
eller flera dotterföretag tillsammans innehar minst tjugo
procent av rösterna för samtliga andelar i den juridiska
personen. Lag (1999:1112).

6 § I de fall som avses i 4 § första stycket 1-3 och andra
stycket samt 5 § skall sådana rättigheter som tillkommer någon
som handlar i eget namn men för en annan fysisk eller juridisk
persons räkning anses tillkomma den personen.

Vid bestämmandet av antalet röster i ett dotterföretag eller
intresseföretag beaktas inte de andelar i dotterföretaget eller
intresseföretaget som innehas av det företaget självt eller av
dess dotterföretag. Detsamma gäller andelar som innehas av den
som handlar i eget namn men för dotterföretagets eller
intresseföretagets eller dess dotterföretags räkning. Lag (1999:1112).

7 § Om ett företag har blivit moderföretag, skall ledningen för
företaget meddela detta till dotterföretagets ledning. Dotterföretagets ledning skall lämna ledningen för
moderföretaget de upplysningar som behövs för att en
koncernredovisning skall kunna upprättas. Lag (1999:1112).


2 kap. Allmänna bestämmelser om årsredovisning

Årsredovisningens delar

1 § En årsredovisning ska bestå av
1. en balansräkning,
2. en resultaträkning,
3. noter, och
4. en förvaltningsberättelse.

I årsredovisningen för ett större företag ska det även ingå
en kassaflödesanalys. Lag (2014:542).

Överskådlighet och god redovisningssed

2 § Årsredovisningen skall upprättas på ett överskådligt sätt och i
enlighet med god redovisningssed.

Rättvisande bild

3 § Balansräkningen, resultaträkningen och noterna skall
upprättas som en helhet och ge en rättvisande bild av
företagets ställning och resultat. Om det behövs för att en
rättvisande bild skall ges, skall det lämnas
tilläggsupplysningar.

Om avvikelse görs från vad som följer av allmänna råd eller
rekommendationer från normgivande organ, skall upplysning om
detta och om skälen för avvikelsen lämnas i en not. Lag (1999:1112).

Andra grundläggande redovisningsprinciper

4 § Vid upprättandet av balansräkningen, resultaträkningen och
noterna skall följande iakttas:
1. Företaget skall förutsättas fortsätta sin verksamhet.
2. Samma principer för värdering, klassificering och indelning
av de olika posterna och, i förekommande fall, delposterna
skall konsekvent tillämpas från ett räkenskapsår till ett
annat.
3. Värderingen av de olika posterna och, i förekommande fall,
delposterna skall göras med iakttagande av rimlig försiktighet. Detta innebär särskilt att

a) endast under räkenskapsåret konstaterade intäkter får tas
med i resultaträkningen,
b) hänsyn skall tas till alla ekonomiska förpliktelser som är
hänförliga till räkenskapsåret eller tidigare räkenskapsår,
även om dessa förpliktelser blir kända först efter
räkenskapsårets utgång men före upprättandet av
årsredovisningen, och att

c) hänsyn skall tas till värdenedgångar oavsett om resultatet
för räkenskapsåret är en vinst eller en förlust.
4. Intäkter och kostnader som är hänförliga till räkenskapsåret
skall tas med oavsett tidpunkten för betalningen.
5. De olika beståndsdelar som balansräkningens poster och, i
förekommande fall, delposter består av skall värderas var för
sig.
6. Tillgångar och avsättningar eller skulder får inte kvittas
mot varandra. Inte heller får intäkter och kostnader kvittas
mot varandra.
7. Den ingående balansen för ett räkenskapsår skall stämma
överens med den utgående balansen för det närmast föregående
räkenskapsåret.

Om det finns särskilda skäl och det är förenligt med 2 och 3 §§, får avvikelse göras från vad som föreskrivs i första
stycket. I så fall skall upplysning om skälen för avvikelsen
och en bedömning av dess effekt på företagets ställning och
resultat lämnas i en not. Lag (2004:1173).

Form och språk

5 § Årsredovisningen ska upprättas i vanlig läsbar form eller i
elektronisk form. Den ska avfattas på svenska. Lag (2008:89).

Valuta

6 § Beloppen i årsredovisningen skall anges i företagets
redovisningsvaluta enligt 4 kap. 6 § bokföringslagen (1999:1078). Beloppen får dessutom anges i annan valuta enligt
omräkningskursen på dagen för räkenskapsårets utgång (balansdagen). I så fall skall upplysning om omräkningskursen
lämnas i en not.

Vid byte av redovisningsvaluta skall balansräkningen för det
gamla räkenskapsåret räknas om till den nya redovisningsvalutan
enligt den växelkurs som har fastställts av Europeiska
centralbanken den sista svenska bankdagen under räkenskapsåret. Den omräknade balansräkningen skall utgöra ingående balans för
det nya räkenskapsåret. Lag (2000:34).

Årsredovisningens undertecknande

7 § I aktiebolag, ekonomiska föreningar och andra företag,
som företräds av en styrelse, ska årsredovisningen skrivas
under av samtliga styrelseledamöter. Om en verkställande
direktör är utsedd, ska även denne skriva under
årsredovisningen.

I handelsbolag ska årsredovisningen skrivas under av samtliga
obegränsat ansvariga delägare.

I en gruppering enligt Europaparlamentets och rådets
förordning (EG) nr 1082/2006 av den 5 juli 2006 om en
europeisk gruppering för territoriellt samarbete (EGTS) ska
årsredovisningen skrivas under av samtliga ledamöter i
grupperingens församling och av direktören. I ett konsortium
enligt rådets förordning (EG) nr 723/2009 av den 25 juni 2009 om gemenskapens rättsliga ram för ett konsortium för
europeisk forskningsinfrastruktur (Eric-konsortium) ska
årsredovisningen skrivas under av samtliga styrelseledamöter
eller av direktören. Om både en styrelse och en direktör är
utsedda i konsortiet, ska årsredovisningen skrivas under av
samtliga styrelseledamöter och av direktören.

I stiftelser med anknuten förvaltning ska årsredovisningen
skrivas under av förvaltaren eller, om ett handelsbolag är
stiftelsens förvaltare, av samtliga bolagsmän som företräder
bolaget.

I övriga företag ska årsredovisningen skrivas under av den
redovisningsskyldige eller dennes ställföreträdare.

Om årsredovisningen upprättas i elektronisk form, ska den
undertecknas med avancerad elektronisk signatur enligt lagen (2000:832) om kvalificerade elektroniska signaturer.

Om någon av dem som undertecknar årsredovisningen har anmält
en avvikande mening, ska yttrandet fogas till redovisningen. I fall som avses i första stycket gäller detta dock endast om
den avvikande meningen har antecknats till styrelsens
protokoll.

Årsredovisningen ska innehålla uppgift om den dag då den
undertecknades. Lag (2014:1386).


3 kap. Balansräkning och resultaträkning

Balansräkningens innehåll

1 § Balansräkningen skall i sammandrag redovisa företagets
samtliga tillgångar, avsättningar och skulder samt eget kapital
på balansdagen. Ställda panter och ansvarsförbindelser skall
tas upp inom linjen. Lag (1999:1112).

Resultaträkningens innehåll

2 § Resultaträkningen skall i sammandrag redovisa företagets
samtliga intäkter och kostnader under räkenskapsåret.

Uppställningsformer

3 § Balansräkningen skall upprättas enligt den
uppställningsform som anges i bilaga 1 till denna lag. Resultaträkningen skall upprättas enligt någon av de
uppställningsformer som anges i bilagorna 2 och 3.

Byte av uppställningsform för resultaträkningen får ske endast
om det finns särskilda skäl och är förenligt med 2 kap. 2 och 3 §§. Vid sådant byte skall upplysning om skälen för bytet lämnas
i en not. Lag (1999:1112).

4 § Posterna i balansräkningen och resultaträkningen ska tas
upp var för sig i den ordningsföljd som anges för respektive
uppställningsform.

I fråga om poster som föregås av arabiska siffror ska de
avvikelser göras som är betingade av verksamhetens särskilda
inriktning.

Andra poster än de som finns upptagna i uppställningsformerna
får tas upp, om de nya posternas innehåll inte täcks av
uppställningsformernas poster. Posterna får delas in i
delposter. Om delar av en post har tillkommit på ett sådant
sätt eller är av sådan storlek att det är av betydelse med
hänsyn till kravet i 2 kap. 3 § på en rättvisande bild att de
redovisas särskilt, ska de tas upp i delposter. Kompletterande
poster ska ges beteckningar som tydligt anger vad som ingår i
posten.

Poster som föregås av arabiska siffror får slås samman,
1. om de är av ringa betydelse med hänsyn till kravet i 2 kap. 3 § på rättvisande bild, eller
2. om sammanslagningen främjar överskådligheten och posterna
och, i förekommande fall, delposterna anges i not.

Mindre företag får slå samman poster i balansräkningen som
avser tillgångar, eget kapital, avsättningar och skulder, om
posterna föregås av arabiska siffror. Lag (2010:1515).

4 a § Trots bestämmelserna i 3 och 4 §§ får företag som avses i
andra stycket dela upp anläggningstillgångar och
omsättningstillgångar samt skulder och avsättningar i
kortfristiga och långfristiga poster, om det är förenligt med 2 kap. 2 och 3 §§.

Bestämmelserna i första stycket gäller
1. företag som omfattas av en koncernredovisning som upprättas
med tilllämpning av de internationella redovisningsstandarder
som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella
redovisningsstandarder, och
2. andra företag vars andelar eller skuldebrev är upptagna till
handel på en reglerad marknad. Lag (2007:541).

Jämförelsetal

5 § För varje post eller delpost i balansräkningen,
resultaträkningen och sådana noter som avses i 4 § fjärde
stycket 2 skall beloppet av motsvarande post för det närmast
föregående räkenskapsåret anges.

Om företaget har ändrat principerna för värdering,
klassificering eller indelning i poster eller delposter, skall
posterna för det närmast föregående räkenskapsåret räknas om
eller ändras på det sätt som behövs för att de skall kunna
jämföras med räkenskapsårets poster på ett meningsfullt sätt.

Om det finns särskilda skäl och det är förenligt med 2 kap. 2 och 3 §§, får avvikelse från vad som föreskrivs i andra stycket
göras. I så fall skall upplysning om skälen för avvikelsen
anges i en not.

Andra stycket gäller inte mindre företag under förutsättning
att upplysningar om den bristande jämförbarheten lämnas i
noterna. Lag (2006:871).

Överkursfonden

5 a § I ett aktiebolag skall den del av betalningen för en
aktie som överstiger aktiens kvotvärde tas upp under
överkursfonden. Lag (2005:556).

Särskilda poster i en ekonomisk förenings balansräkning och
resultaträkning

6 § Fordran på insats i en ekonomisk förening får inte tas upp
som tillgång. Redovisningen av fullgjorda insatser får göras så
att i balansräkningen anges hela insatskapitalet samt hur
mycket därav som inte har fullgjorts, varefter skillnaden - de
betalda insatserna - utförs som en särskild post under eget
kapital.

Första stycket gäller även vid redovisningen av fullgjorda
upplåtelseavgifter i en bostadsrättsförening. Lag (1999:1112).

7 § I resultaträkningen för en ekonomisk förening skall sådan
överskottsutdelning som avses i 10 kap. 1 § andra stycket 1 lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar tas upp som en
särskild kostnadspost. Lag (1999:1112).

Större periodiseringsposter

8 § Större företag skall i balansräkningen eller i en not
specificera större belopp som ingår i posterna Förutbetalda
kostnader och upplupna intäkter och Upplupna kostnader och
förutbetalda intäkter. Lag (2006:871).

Avsättningar

9 § Som avsättningar skall sådana förpliktelser redovisas som
är hänförliga till räkenskapsåret eller tidigare räkenskapsår
och som på balansdagen är säkra eller sannolika till sin
förekomst men ovissa till belopp eller till den tidpunkt då de
skall infrias.

Avskrivningar och nedskrivningar får inte redovisas som
avsättningar. Lag (1999:1112).

10 § Större företag skall i balansräkningen eller i en not
specificera större avsättningar som har tagits upp under posten
Övriga avsättningar i balansräkningen. Lag (2006:871).

Resultaträkning i förkortad form

11 § Mindre företag får slå samman posterna 1-6 i bilaga 2 respektive posterna 1-3 och 6 i bilaga 3 till en post benämnd
bruttovinst eller bruttoförlust.

Ett företag som slår samman poster enligt första stycket ska i
resultaträkningen, i anslutning till posten bruttovinst eller
bruttoförlust, lämna uppgift om nettoomsättningen. Bolagsverket
får i ett enskilt fall medge att uppgiften om nettoomsättningen
utelämnas, om det är motiverat av konkurrensskäl. Lag (2010:1515).

12 § Har upphävts genom lag (2007:132).

Extraordinära intäkter och kostnader

13 § Intäkter och kostnader i annan verksamhet än företagets
normala verksamhet skall redovisas som extraordinära intäkter
och kostnader.

Större företag skall dessutom specificera extraordinära
intäkter och kostnader till storlek och art i en not. Lag (2006:871).


4 kap. Värderingsregler

Vad som är anläggningstillgångar och omsättningstillgångar

1 § Med anläggningstillgång förstås tillgång som är avsedd att
stadigvarande brukas eller innehas i verksamheten. Med
omsättningstillgång förstås annan tillgång.

Om företaget drivs av en fysisk person eller ett dödsbo, får
djur i jordbruk eller renskötsel anses som omsättningstillgång
oavsett avsikten med innehavet. Lag (1999:1112).

2 § Utgifter för forsknings- och utvecklingsarbeten och
liknande arbeten som är av väsentligt värde för rörelsen under
kommande år får tas upp som immateriell anläggningstillgång. Detsamma gäller utgifter för koncessioner, patent, licenser,
varumärken, hyresrätter och liknande rättigheter och tillgångar
samt ersättning som vid förvärv av rörelse överstiger det
behållna värdet av de tillgångar som förvärvats och de skulder
som övertagits (goodwill).

Utgifter för företagsbildning, ökning av aktiekapitalet eller
motsvarande eller för företagets förvaltning får inte tas upp
som tillgång. Lag (1999:1112).

Anskaffningsvärde för anläggningstillgångar

3 § Anläggningstillgångar ska tas upp till belopp som
motsvarar utgifterna för tillgångens förvärv eller
tillverkning (anskaffningsvärdet), om inte annat följer av 4, 5, 6, 12, 13 a, 14 a eller 14 e §.

I anskaffningsvärdet för en förvärvad tillgång ska räknas in,
utöver inköpspriset, utgifter som är direkt hänförliga till
förvärvet.

I anskaffningsvärdet för en tillverkad tillgång får räknas in,
utöver sådana kostnader som direkt kan hänföras till
produktionen av tillgången, en skälig andel av indirekta
tillverkningskostnader.

Ränta på kapital som har lånats för att finansiera
tillverkningen av en tillgång får räknas in i
anskaffningsvärdet till den del räntan hänför sig till
tillverkningsperioden. Om ränta har räknats in i
anskaffningsvärdet, ska en upplysning om detta lämnas i en
not.

Utgifter för värdehöjande förbättringar av en tillgång får
räknas in i anskaffningsvärdet, om de har lagts ned under
räkenskapsåret eller balanserats från tidigare år. Lag (2011:1554).

Avskrivning av anläggningstillgångar

4 § Anläggningstillgångar med begränsad nyttjandeperiod skall
skrivas av systematiskt över denna period.

Nyttjandeperioden för en immateriell anläggningstillgång som
avses i 2 § skall anses uppgå till högst fem år, om inte en
annan längre tid med rimlig grad av säkerhet kan fastställas. Om en sådan längre avskrivningstid tillämpas, skall det i en
not lämnas upplysning om detta. I noten skall i så fall också
anges skälen för den längre avskrivningstiden.

Avskrivningar skall redovisas i resultaträkningen. Annan
redovisning får dock tillämpas, om det finns särskilda skäl och
är förenligt med 2 kap. 2 och 3 §§. Lag (2004:1173).

Nedskrivning av anläggningstillgångar

5 § Har en anläggningstillgång på balansdagen ett lägre värde än det
värde som följer av 3 § och 4 § första stycket, skall tillgången
skrivas ned till detta lägre värde, om det kan antas att
värdenedgången är bestående.

En finansiell anläggningstillgång får skrivas ned till det lägre
värde som tillgången har på balansdagen även om det inte kan antas
att värdenedgången är bestående.

En nedskrivning enligt första eller andra stycket skall återföras,
om det inte längre finns skäl för den.

Nedskrivningar och återföringar som avses i första-tredje styckena
skall redovisas i resultaträkningen.

Uppskrivning av anläggningstillgångar

6 § Ett aktiebolags eller en ekonomisk förenings
anläggningstillgångar som har ett tillförlitligt och bestående
värde som väsentligt överstiger bokfört värde enligt 3 §, 4 § första stycket, 5 § första-tredje styckena och 12 § får skrivas
upp till högst detta värde. Uppskrivning får dock ske endast om
uppskrivningsbeloppet används för avsättning till en
uppskrivningsfond eller, i aktiebolag, för ökning av
aktiekapitalet genom fondemission eller nyemission.

I samband med uppskrivningar skall det i en not lämnas
upplysning om hur uppskrivningsbeloppet har behandlats
skattemässigt.

Avskrivningar och nedskrivningar av den tillgång som har
skrivits upp skall efter uppskrivningen beräknas med
utgångspunkt i det uppskrivna värdet. Lag (2004:1173).

7 § Ett aktiebolag får ta uppskrivningsfonden i anspråk för
1. ökning av aktiekapitalet genom fondemission eller
nyemission,
2. täckning av förlust enligt fastställd balansräkning när
förlusten inte kan täckas av fritt eget kapital.

Ett beslut att ta uppskrivningsfonden i anspråk för att täcka
en förlust enligt första stycket 2 får fattas endast efter
revisorernas hörande. Innan tre år har förflutit från beslutet
får vinstutdelning beslutas endast om Bolagsverket eller, i
tvistiga fall, allmän domstol ger tillstånd till det eller om
aktiekapitalet har ökats med minst ett belopp som motsvarar den
förlust som har blivit täckt med uppskrivningsbelopp. I fråga
om Bolagsverkets eller domstolens tillstånd gäller 20 kap. 25-29 §§ aktiebolagslagen (2005:551) i tillämpliga delar. Lag (2005:918).

8 § Vid avskrivning enligt 4 § eller nedskrivning enligt 5 § eller
vid avyttring eller utrangering av tillgången skall
uppskrivningsfonden minskas i motsvarande utsträckning, dock högst
med den del av uppskrivningsfonden som svarar mot tillgången.

Minskningen av uppskrivningsfonden i fall som avses i första stycket
får göras enbart genom att
1. fonden tas i anspråk enligt 7 §,
2. den del av uppskrivningsfonden som motsvarar avskrivning eller
nedskrivning överförs till fritt eget kapital, eller
3. den del av uppskrivningsfonden som motsvarar en avyttrad tillgång
överförs till fritt eget kapital.

Värdering av omsättningstillgångar

9 § Omsättningstillgångar ska, om inte annat följer av 10, 12, 13 a, 14 a eller 14 e § tas upp till det lägsta av
anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet på balansdagen.

Med anskaffningsvärde förstås, om inte annat följer av 11 §,
utgifterna för tillgångens förvärv eller tillverkning. Vid
bestämmandet av anskaffningsvärdet tillämpas 3 § andra–fjärde
styckena.

Med nettoförsäljningsvärde avses försäljningsvärdet efter
avdrag för beräknad försäljningskostnad. Om det finns
särskilda skäl, får återanskaffningsvärdet, i förekommande
fall med avdrag för inkurans, eller något annat värde som är
förenligt med 2 kap. 2 och 3 §§ användas i stället för
nettoförsäljningsvärdet.

Med återanskaffningsvärde avses det belopp som motsvarar den
utgift för anskaffandet som företaget skulle ha haft, om
tillgången anskaffats på balansdagen.

Om företaget drivs av en fysisk person eller ett dödsbo, får
djur i jordbruk eller renskötsel värderas till det värde som
fastställs av Skatteverket. Lag (2011:1554).

Värdering av pågående arbeten

10 § Pågående arbeten för någon annans räkning får värderas till
belopp som överstiger anskaffningsvärdet, om det finns särskilda skäl
och det står i överensstämmelse med 2 kap. 2 och 3 §§.

Varulagrets anskaffningsvärde

11 § Anskaffningsvärdet för varulager av likartade tillgångar
får beräknas enligt först-in-först-ut-principen, enligt vägda
genomsnittspriser eller enligt någon annan liknande princip. Sist-in-först-ut-principen får inte tillämpas.

Om det värde som framkommer vid en sådan beräkning väsentligt
avviker från varulagrets nettoförsäljningsvärde på balansdagen,
skall större företag ange skillnadsbeloppet i en not med
fördelning på de poster som är upptagna i balansräkningen. Nettoförsäljningsvärdet skall därvid beräknas enligt 9 § tredje
stycket första meningen. Lag (2006:871).

Redovisning till bestämd mängd och fast värde

12 § Materiella anläggningstillgångar, råvaror och
förnödenheter som omsätts och vilkas sammantagna värde är av
underordnad betydelse för företaget, får tas upp till en
bestämd mängd och ett fast värde, om deras kvantitet, värde och
sammansättning inte varierar väsentligt. Lag (1999:1112).

Omräkning av fordringar och skulder

13 § Fordringar och skulder i annan valuta än
redovisningsvalutan får omräknas till redovisningsvalutan
enligt växelkursen på balansdagen, om detta står i
överensstämmelse med 2 kap. 2 och 3 §§. Lag (2000:34).

Redovisning enligt kapitalandelsmetoden

13 a § Företag som avses i 3 kap. 4 a § andra stycket får
redovisa andelar i intresseföretag i balansräkningen och
resultaträkningen med tillämpning av bestämmelserna i 7 kap. 25-29 §§, om det är förenligt med 2 kap. 2 och 3 §§. Lag (2004:1173).

Egna aktier

14 § Egna aktier får inte tas upp som tillgång.

Vid värdering av ett moderföretags andelar i ett dotterföretag
skall andelar som dotterföretaget äger i moderföretaget inte
anses ha något värde. Lag (2001:934).

Värdering av finansiella instrument

14 a § Derivatinstrument och andra finansiella instrument får
tas upp till sitt verkliga värde, om inte annat följer av 14 b §.

Det verkliga värdet skall bestämmas på grundval av
instrumentets marknadsvärde. Om något marknadsvärde inte kan
bestämmas för ett instrument men däremot för dess beståndsdelar
eller för ett likartat instrument, skall det verkliga värdet
bestämmas på grundval av beståndsdelarnas eller det likartade
instrumentets marknadsvärde. Om inte heller en sådan värdering
är möjlig, skall det verkliga värdet bestämmas med hjälp av
sådana allmänt accepterade värderingsmodeller och
värderingsmetoder som ger en rimlig uppskattning av
marknadsvärdet.

Värdering enligt första stycket får ske enbart om samtliga
företagets finansiella instrument, utom sådana som enligt 14 b § inte får tas upp till verkligt värde, värderas på samma
sätt. Lag (2003:774).

14 b § Följande finansiella instrument får inte värderas
enligt 14 a §:
1. finansiella instrument som hålls till förfall och som inte
utgör derivatinstrument,
2. lånefordringar och andra fordringar som härrör från
företaget och som inte innehas för handelsändamål,
3. andelar i dotterföretag, intresseföretag eller
samriskföretag,
4. egetkapitalinstrument som företaget självt har gett ut,
5. avtal om villkorad ersättning i samband med förvärv och
samgåenden,
6. skulder, med undantag för skulder som ingår som en del i en
handelsportfölj eller som utgör derivatinstrument, samt
7. andra finansiella instrument, som är av sådan särskild
karaktär att de enligt vad som är allmänt accepterat bör
redovisas på annat sätt. Värdering enligt 14 a § får inte
heller ske, om en sådan värdering inte skulle ge ett
tillförlitligt värde på det finansiella instrumentet.

Företag som avses i 3 kap. 4 a § andra stycket får trots första
stycket värdera där angivna finansiella instrument enligt 14 a §, om
1. det är förenligt med sådana internationella
redovisningsstandarder som avses i Europaparlamentets och
rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om
tillämpning av internationella redovisningsstandarder5, och
2. upplysningar om värderingen lämnas i enlighet med dessa
standarder. Lag (2009:34).

14 c § Vid tillämpningen av 14 a och 14 b §§ skall avtal som
avser rå- och stapelvaror och ger endera parten rätt att
reglera avtalet med kontanter eller med något annat finansiellt
instrument anses som derivatinstrument. Detta gäller dock inte
om avtalet
1. ingicks för att täcka företagets förväntade behov av inköp,
försäljning eller egen förbrukning av rå- och stapelvaror,
2. även efter avtalets ingående har tillgodosett detta behov,
3. utformades för detta ändamål när det ingicks, och
4. förväntas regleras genom leverans av varan. Lag (2003:774).

14 d § Om värdering sker enligt 14 a §, skall
värdeförändringen sedan föregående balansdag redovisas i
resultaträkningen.

I följande fall gäller att värdeförändringen skall redovisas i
en fond för verkligt värde i stället för i resultaträkningen:
1. värdeförändringen avser ett säkringsinstrument och de
tillämpade principerna för säkringsredovisning tillåter att en
del av eller hela värdeförändringen inte redovisas i
resultaträkningen, eller
2. värdeförändringen är orsakad av en kursförändring på en
monetär post som utgör en del av företagets nettoinvestering i
en utländsk enhet.

En värdeförändring på en finansiell tillgång som inte innehas
för handelsändamål och inte heller är ett derivatinstrument får
redovisas i fonden för verkligt värde i stället för i
resultaträkningen.

När det inte längre finns skäl att redovisa ett belopp i fonden
för verkligt värde, skall fonden justeras. Lag (2004:1173).

Värdering av säkrade poster

14 e § Om en tillgång, avsättning eller skuld eller en del
därav har säkrats mot ett finansiellt instrument som värderas
enligt 14 a §, skall också den säkrade posten värderas enligt
den paragrafen, om de tillämpade principerna för
säkringsredovisning tillåter det. Därvid skall 14 d § tillämpas. Lag (2003:774).

14 f § Har upphävts genom lag (2011:1554).

14 g § Har upphävts genom lag (2011:1554).

Periodisering av vissa belopp vid upptagande av lån

15 § Kapitalrabatt och direkta emissionsutgifter vid upptagande av
lån skall periodiseras, dock längst över tiden till dess skulden
förfaller till betalning. Sådan periodisering behöver dock inte göras
om den är utan betydelse med hänsyn till kravet i 2 kap. 3 § på
rättvisande bild.

Omräkning av förlagsinsatser

16 § Om en ekonomisk förening har förlagsinsatser i annan
valuta än redovisningsvalutan, skall dessa räknas om enligt
växelkursen på balansdagen. Skillnaden mellan det omräknade
beloppet och motsvarande belopp vid räkenskapsårets ingång,
skall föras mot Balanserad vinst eller förlust. Lag (2000:34).

16 § har upphävts genom lag (1999:1112).


5 kap. Tilläggsupplysningar

Tilläggsupplysningarnas placering

1 § Utöver vad som följer av övriga bestämmelser i denna lag
skall årsredovisningen innehålla de upplysningar som anges i 2-26 §§. Upplysningarna skall lämnas i noter. Om det inte står i
strid med kravet på överskådlighet i 2 kap. 2 §, får
upplysningarna i stället lämnas i balansräkningen eller
resultaträkningen.

Lämnas upplysningarna i noter, skall hänvisning göras vid de
poster i balansräkningen eller resultaträkningen till vilka de
hänför sig. Lag (1999:1112).

Värderings- och omräkningsprinciper

2 § Principerna för värdering av tillgångar, avsättningar eller
skulder skall anges.

För poster i årsredovisningen som avser tillgångar,
avsättningar eller skulder i annan valuta än
redovisningsvalutan skall det anges enligt vilka principer
beloppen har räknats om till redovisningsvalutan. Lag (2000:34).

Anläggningstillgångar

3 § För varje post som tas upp som anläggningstillgång i
balansräkningen eller i sådana noter som avses i 3 kap. 4 § fjärde stycket 2 ska uppgift lämnas om
1. tillgångarnas anskaffningsvärde,
2. tillkommande och avgående tillgångar,
3. överföringar,
4. årets avskrivningar enligt 4 kap. 4 §,
5. årets nedskrivningar, med särskild uppgift om nedskrivningar
som har gjorts med stöd av 4 kap. 5 § andra stycket,
6. årets uppskrivningar, med särskild uppgift om
uppskrivningsbeloppets användning och oavskrivet
uppskrivningsbelopp,
7. ackumulerade avskrivningar enligt 4 kap. 4 §,
8. ackumulerade nedskrivningar, med särskild uppgift om
nedskrivningar som har gjorts med stöd av 4 kap. 5 § andra
stycket,
9. ackumulerade uppskrivningar, och
10. korrigeringar av tidigare års avskrivningar enligt 4 kap. 4 §, nedskrivningar och uppskrivningar.

Grunderna för avskrivning av anläggningstillgångarnas olika
poster ska anges.

Till den del en tillgång skrivits av eller skrivits ned
uteslutande av skatteskäl, ska en upplysning lämnas om detta
med angivande av avskrivningens eller nedskrivningens storlek.

Första stycket 7-10 gäller inte mindre företag.

För mindre företag som slår samman poster enligt 3 kap. 4 § femte stycket ska det som föreskrivs i första och andra
styckena om anläggningstillgångarnas poster i balansräkningen i
stället avse de sammanslagna posterna. Lag (2010:1515).

4 § Har upphävts genom lag (2010:1515).

Finansiella instrument

4 a § Om finansiella instrument värderas enligt 4 kap. 14 a §,
gäller följande.

För varje kategori av finansiella instrument skall upplysningar
lämnas om
1. bokfört värde, och
2. i vilken utsträckning förekommande värdeförändringar har
redovisats i resultaträkningen eller i fonden för verkligt
värde.

För varje kategori av derivatinstrument skall upplysningar även
lämnas om
1. omfattningen och typen av instrument, och
2. viktiga villkor som kan påverka storleken av, tidpunkten för
eller säkerheten i framtida kassaflöden.

Om värderingen har gjorts enligt 4 kap. 14 a § andra stycket
tredje meningen, skall väsentliga antaganden som har gjorts vid
tillämpningen av de använda värderingsmodellerna och
värderingsmetoderna anges. Lag (2003:774).

4 b § Om finansiella instrument inte värderas enligt 4 kap. 14 a §, gäller följande.

För varje kategori av derivatinstrument skall större företag
lämna upplysningar om
1. det värde till vilket instrumenten skulle ha värderats vid
en tillämpning av 4 kap. 14 a §, och
2. omfattningen och typen av instrument.

I fråga om finansiella anläggningstillgångar som enligt 4 kap. 14 a-14 c §§ får värderas till verkligt värde och vilkas
bokförda värde är högre än det verkliga värdet skall
upplysningar lämnas om
1. bokfört värde och det verkliga värdet, och
2. skälen till att det bokförda värdet inte har skrivits ner
och det stöd som finns för antagandet att det bokförda värdet
kommer att återvinnas. Lag (2007:132).

4 c § Föreskrifterna i 4 a § och 4 b § skall även tillämpas på
sådana avtal som enligt 4 kap. 14 c § skall anses som
derivatinstrument. Lag (2003:774).

Uppskrivningsfond och fond för verkligt värde

5 § Om storleken eller sammansättningen av uppskrivningsfonden
eller fonden för verkligt värde har ändrats under
räkenskapsåret, skall uppgift lämnas om
1. fondens storlek vid räkenskapsårets början och slut,
2. belopp som har satts av till fonden under räkenskapsåret,
och
3. belopp som har överförts från fonden eller på annat sätt har
tagits i anspråk med uppgift om hur beloppet har använts. Lag (2003:774).

Nettoomsättningens fördelning

6 § Större företag skall, om företagets verksamhetsgrenar eller
geografiska marknader avviker betydligt från varandra, lämna
uppgift om nettoomsättningens fördelning på verksamhetsgrenarna
och marknaderna. Bedömningen av om företagets verksamhetsgrenar
och marknader avviker betydligt från varandra skall göras med
hänsyn till hur företaget normalt organiserar försäljningen av
varor och tjänster. Lag (2006:871).

Inköp och försäljning mellan koncernföretag

7 § Moderföretag och dotterföretag skall ange hur stor del av
räkenskapsårets inköp och försäljningar som avser andra
koncernföretag.

Moderföretag som med stöd av bestämmelserna i 7 kap. 3 § inte
upprättar någon koncernredovisning, skall lämna upplysningar om
internvinster på transaktioner inom koncernen. Lag (1999:1112).

Uppgifter om dotterföretag och vissa andra företag

8 § Om företaget äger eller i fall som anges i 1 kap. 6 § innehar andelar i ett dotterföretag eller ett intresseföretag,
skall det lämna uppgift om:
1. det andra företagets namn, organisationsnummer, säte och
eget kapital,
2. det andra företagets resultat för det senaste räkenskapsår
för vilket årsredovisning eller årsbokslut har upprättats,
3. företagets kapitalandel i det andra företaget, beräknad med
tillämpning av 1 kap. 6 §, och
4. antalet andelar som företaget äger och dessas värde enligt
företagets balansräkning.

Första stycket gäller också om företaget äger eller i fall som
anges i 1 kap. 6 § innehar en kapitalandel på minst tjugo
procent i ett annat företag.

Ett företag som är obegränsat ansvarig delägare i ett annat
företag skall ange detta företags namn, organisationsnummer,
säte och rättsliga form.

Om det redovisningsskyldiga företagets rösträttsandel i sådana
företag som avses i första och andra styckena avviker från
kapitalandelen, skall även rösträttsandelen anges. Lag (1999:1112).

9 § En uppgift enligt 8 § får utelämnas, om den är av ringa
betydelse med hänsyn till kravet på rättvisande bild i 2 kap. 3 §.

Under förutsättning att tillstånd ges av Bolagsverket, får uppgift
enligt 8 § också utelämnas, om den har sådan karaktär att den kan
vålla allvarlig skada för något av de i 8 § angivna företagen.

Om en uppgift har utelämnats enligt första eller andra stycket,
skall upplysning lämnas om detta.

Uppgift om eget kapital och resultat får också utelämnas, om
1. företaget äger andelar som motsvarar mindre än hälften av
det andra företagets eget kapital och det företaget inte
offentliggör sin balansräkning, eller
2. dotterföretaget eller intresseföretaget omfattas av en av
företaget upprättad koncernredovisning eller av en sådan
koncernredovisning som avses i 7 kap. 2 § första stycket. Lag (2004:244).

Kortfristiga och långfristiga balansposter

10 § För varje fordringspost i balansräkningen som är upptagen
under Omsättningstillgångar eller i sådana noter som avses i 3 kap. 4 § fjärde stycket 2, ska anges den del som förfaller till
betalning senare än ett år efter balansdagen.

För varje skuldpost i balansräkningen eller i sådana noter som
avses i 3 kap. 4 § fjärde stycket 2, ska anges den del som
förfaller till betalning senare än ett år efter balansdagen,
samt den del som förfaller till betalning senare än fem år
efter balansdagen.

För mindre företag som slår samman poster enligt 3 kap. 4 § femte stycket ska det som föreskrivs i första och andra
styckena om fordringsposter och skuldposter i balansräkningen i
stället avse de sammanslagna posterna. Lag (2010:1515).

Ställda säkerheter

11 § För varje skuldpost i balansräkningen eller i sådana noter
som avses i 3 kap. 4 § fjärde stycket 2 ska, om säkerhet har
ställts, omfattningen av säkerheterna anges med uppgift om
deras art och form.

Om företaget har ställt säkerhet eller ingått
ansvarsförbindelse till förmån för koncernföretag, ska en
särskild upplysning lämnas om detta.

För mindre företag som slår samman poster enligt 3 kap. 4 § femte stycket ska, i stället för vad som föreskrivs i första
stycket, anges omfattningen av ställda säkerheter för den
sammanslagna posten med uppgift om deras art och form. Lag (2010:1515).

Ekonomiska arrangemang som inte redovisas i balansräkningen

11 a § Om företaget har ekonomiska arrangemang som inte
redovisas i balansräkningen och riskerna eller fördelarna med
arrangemangen är betydande ska, när uppgifter om dessa risker
eller fördelar är nödvändiga för att bedöma företagets
ställning, uppgift lämnas om
1. inriktningen på och det kommersiella syftet med
arrangemangen, och
2. den ekonomiska inverkan arrangemangen har på företaget.

Första stycket 2 gäller inte mindre företag. Lag (2009:34).

Lån till ledande befattningshavare

12 § Om ett företag har lämnat lån till en styrelseledamot, en
verkställande direktör eller en motsvarande befattningshavare i
företaget eller i ett annat koncernföretag, skall upplysning
lämnas om detta. Detsamma gäller om företaget har ställt pant
eller annan säkerhet eller har ingått ansvarsförbindelse till
förmån för en sådan befattningshavare. Med styrelseledamöter
jämställs suppleanter för dessa och med verkställande direktör
jämställs vice verkställande direktör.

Uppgift skall lämnas om storleken av lämnade lån, huvudsakliga
lånevillkor, räntesatser, under räkenskapsåret återbetalda
belopp, arten av ställda säkerheter och ingångna
ansvarsförbindelser samt beloppet av de lån för vilka säkerhet
ställts. Uppgift skall även lämnas om vilken anknytning till
företaget den har som företaget har lämnat lån till, ställt
säkerhet för eller ingått ansvarsförbindelse till förmån för.

Andra stycket tillämpas också, om ett aktiebolag har lämnat lån
till eller ställt säkerhet till förmån för någon annan med stöd
av tillstånd enligt 21 kap. 8 § aktiebolagslagen (2005:551). Lag (2005:918).

Transaktioner med närstående

12 a § Större företag ska lämna upplysningar om betydande
transaktioner som på andra än marknadsmässiga villkor har
genomförts med
1. ett företag i samma koncern eller i en företagsgrupp av
motsvarande slag,
2. en juridisk person över vilken företaget utövar ett
bestämmande inflytande eller som utövar ett bestämmande
inflytande över företaget utan att det är fråga om en koncern
eller en företagsgrupp av motsvarande slag,
3. ett intresseföretag till företaget eller en juridisk person
som företaget är ett intresseföretag till,
4. en juridisk person över vilken företaget utövar ett
betydande inflytande när det gäller den driftsmässiga och
finansiella styrningen eller som utövar ett sådant inflytande
över företaget utan att den juridiska personen eller företaget
är intresseföretag till den andra,
5. en juridisk person som verkar i enlighet med en
överenskommelse mellan företaget och en eller flera andra
parter om att gemensamt bedriva ekonomisk verksamhet och att
gemensamt utöva ett bestämmande inflytande över denna
verksamhet,
6. en fysisk person som utövar ett betydande inflytande över
företaget,
7. en styrelseledamot, verkställande direktör eller någon annan
ledande befattningshavare i företaget eller dess moderföretag
eller i ett motsvarande utländskt rättssubjekt,
8. den som är gift eller sambo med eller förälder, barn eller
styvbarn till en person som avses i 6 eller 7,
9. annan person som ingår i samma familj som en person som
avses i 6 eller 7 och som kan förväntas påverka den senare
personen i hans eller hennes kontakter med företaget eller som
kan förväntas påverkas av en person som avses i 6 eller 7 i
sina egna kontakter med företaget,
10. en person som är ekonomiskt eller på annat sätt beroende av
en person som avses i 6 eller 7 eller dennes make eller sambo,
11. en juridisk person över vilken en person som avses i 6, 7, 8, 9 eller 10 har ett betydande inflytande, eller
12. en juridisk person vars huvudsakliga verksamhet är att
förvalta tillgångar som företaget har avsatt för ersättningar
till personer som avslutat sin anställning i företaget eller i
en sådan juridisk person som avses i 1, 2, 3, 4, 5 eller 11.

Publika aktiebolag som är mindre företag ska lämna upplysningar
om sådana transaktioner som avses i första stycket, om
transaktionen har ingåtts med
1. en aktieägare med ett betydande aktieinnehav i bolaget,
eller
2. en styrelseledamot i bolaget.

Upplysningar enligt denna paragraf behöver inte lämnas om
transaktioner som har ingåtts
1. mellan ett moderföretag och dess helägda dotterföretag,
eller
2. mellan två eller flera dotterföretag, om samtliga aktier
eller andelar ägs av andra företag inom samma koncern. Lag (2009:34).

12 b § Upplysningar enligt 12 a § ska omfatta
1. uppgift om transaktionernas art och det totala belopp som
transaktionerna omfattar,
2. uppgift om vilket slags närståendeförhållande som
föreligger, och
3. andra uppgifter om transaktionerna som är nödvändiga för att
bedöma företagets ställning.

Uppgifter om flera transaktioner får lämnas i samlad form, om
de avser samma typ av transaktioner och uppgift om de enskilda
transaktionerna inte är nödvändig för att bedöma vilken
inverkan de har på företagets ställning. Lag (2009:34).

Konvertibla lån

13 § Om företaget har utelöpande lån som är konvertibla eller
förenade med optionsrätt till nyteckning, skall för varje lån
eller liknande rättighet anges utestående lånebelopp samt tid
och villkor för utbyte eller för nyteckning. För varje lån mot
vinstandelsbevis skall utestående lånebelopp och
räntebestämmelserna anges. Lag (1999:1112).

Aktiebolags eget kapital

14 § Ett aktiebolags eget kapital skall delas upp i bundet eget
kapital och fritt eget kapital eller ansamlad förlust. Under
bundet eget kapital skall tas upp aktiekapital,
uppskrivningsfond, reservfond och kapitalandelsfond. Under
fritt eget kapital eller ansamlad förlust skall tas upp fria
fonder, var för sig, balanserad vinst eller förlust samt vinst
eller förlust för räkenskapsåret. Balanserad förlust och
förlust för räkenskapsåret tas därvid upp som avdragsposter.

Förändringar i eget kapital jämfört med föregående års
balansräkning skall specificeras. Vid förvärv av egna aktier
skall fritt eget kapital minskas med utgiften för förvärvet. Vid överlåtelse av egna aktier skall fritt eget kapital ökas
med inkomsten från överlåtelsen.

Vid aktiekapitalet skall antalet aktier anges. Består
aktiekapitalet av aktier av olika slag, skall motsvarande
uppgift lämnas för varje aktieslag. Lag (2005:556).

Ekonomisk förenings eget kapital

15 § En ekonomisk förenings eget kapital skall delas upp i
bundet eget kapital och fritt eget kapital eller ansamlad
förlust. Under bundet eget kapital skall tas upp inbetalda
eller genom insatsemission tillgodoförda insatser,
uppskrivningsfond, reservfond och kapitalandelsfond. Medlemsinsatser och förlagsinsatser skall redovisas var för
sig. Under fritt eget kapital eller ansamlad förlust skall tas
upp fria fonder, var för sig, balanserad vinst eller förlust
samt nettovinst eller förlust för räkenskapsåret. Balanserad
förlust och förlust för räkenskapsåret tas därvid upp som
avdragsposter.

Förändringar i eget kapital jämfört med föregående års
balansräkning skall specificeras.

Vad som sägs i första stycket om insats gäller också
upplåtelseavgift i en bostadsrättsförening. Lag (2004:1173).

Upplysningar om skatter

16 § Större företag skall lämna uppgift om skillnaden mellan å
ena sidan den inkomstskatt som har redovisats i
resultaträkningen under räkenskapsåret och tidigare
räkenskapsår samt å andra sidan den inkomstskatt som belöper
sig på verksamheten för dessa år. Uppgift behöver dock inte
lämnas om skillnaden är obetydlig. Lag (2006:871).

17 § Större företag skall lämna uppgift om hur den för
räkenskapsåret redovisade inkomstskatten fördelar sig på
ordinärt och extraordinärt resultat. Lag (2006:871).

Medelantalet anställda under räkenskapsåret

18 § Uppgift skall lämnas om medelantalet under räkenskapsåret
anställda personer med uppgift om fördelningen mellan kvinnor
och män. Om företaget har anställda i flera länder, skall
medelantalet anställda och fördelningen mellan kvinnor och män
i varje land anges. Lag (1999:1112).

18 a § Har upphävts genom lag (2010:1515).

Könsfördelningen bland ledande befattningshavare

18 b § Uppgift skall lämnas om fördelningen mellan kvinnor och
män bland styrelseledamöter, verkställande direktör och andra
personer i företagets ledning. Fördelningen bland
styrelseledamöter och bland övriga befattningshavare skall
redovisas var för sig. Uppgifterna skall avse förhållandena på
balansdagen.

Det som sägs i första stycket gäller inte företag i vilka
medelantalet anställda under vart och ett av de två senaste
räkenskapsåren har uppgått till högst tio. Lag (2006:871).

Löner, andra ersättningar och sociala kostnader

19 § Av räkenskapsårets personalkostnader skall följande belopp
anges särskilt:
1. löner och andra ersättningar, och
2. sociala kostnader, med särskild uppgift om pensionskostnader. Lag (1999:1112).

20 § Större företag och sådana mindre företag som är publika
aktiebolag ska ange det sammanlagda beloppet av räkenskapsårets
löner och andra ersättningar för var och en av följande
grupper:
1. styrelseledamöter, verkställande direktören och motsvarande
befattningshavare, och
2. anställda som inte omfattas av 1.

Tantiem och därmed jämställd ersättning till styrelseledamöter,
verkställande direktören och motsvarande befattningshavare ska
anges särskilt.

I ett publikt aktiebolag ska vid tillämpningen av första och
andra styckena samtliga personer i bolagets ledning ingå i den
grupp som avses i första stycket 1. Antalet personer i gruppen
ska anges. Vidare ska uppgifter om räkenskapsårets löner och
andra ersättningar lämnas för var och en av styrelseledamöterna
och för den verkställande direktören. Sådana uppgifter behöver
dock inte lämnas för arbetstagarrepresentanter som har utsetts
enligt lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de
privatanställda. Lag (2010:1515).

21 § I sådana aktiebolag och handelsbolag som är större
företag ska upplysning lämnas om den sammanlagda på
räkenskapsåret belöpande ersättningen till var och en av
bolagets revisorer och de revisionsföretag där revisorerna
verkar. Särskild uppgift ska lämnas om hur stor del av
ersättningen som avser revisionsuppdraget,
revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget,
skatterådgivning respektive övriga tjänster. Lag (2009:573).

Pensioner och liknande förmåner

22 § Större företag och sådana mindre företag som är publika
aktiebolag ska lämna uppgift om det sammanlagda beloppet av
kostnader och förpliktelser som avser pensioner eller liknande
förmåner till styrelseledamöter, verkställande direktören eller
motsvarande befattningshavare.

I ett publikt aktiebolag ska en uppgift som avses i första
stycket omfatta även pensioner och liknande förmåner till andra
personer i bolagets ledning. Antalet personer som omfattas ska
anges. Vidare ska uppgifter lämnas för var och en av
styrelseledamöterna och för den verkställande direktören. Sådana uppgifter behöver dock inte lämnas för
arbetstagarrepresentanter som har utsetts enligt lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda. Lag (2010:1515).

Tidigare styrelse och verkställande direktör

23 § Vad som enligt 20 och 22 §§ gäller för styrelseledamöter
och verkställande direktören gäller även tidigare
styrelseledamöter och tidigare verkställande direktör. Lag (1999:1112).

Suppleanter och vice verkställande direktör

24 § Vid tillämpning av 20, 22 och 23 §§ jämställs med
styrelseledamöter suppleanter för dessa och med verkställande
direktören vice verkställande direktör. Lag (1999:1112).

Avtal om avgångsvederlag

25 § Större företag och sådana mindre företag som är publika
aktiebolag, som har träffat avtal om avgångsvederlag eller
liknande förmåner till styrelseledamöter, verkställande
direktören eller andra personer i företagets ledning, ska lämna
uppgift om avtalen och om de väsentligaste villkoren i avtalen. Lag (2010:1515).

Uppgift om moderföretag

26 § Ett företag som är dotterföretag skall lämna uppgift om
namn, organisationsnummer eller, i förekommande fall,
personnummer samt säte för de moderföretag som upprättar
koncernredovisning för den största och minsta koncern som
företaget ingår i som dotterföretag. Uppgift skall också lämnas
om var det går att få tillgång till utländska moderföretags
koncernredovisningar. Lag (1999:1112).

Särskilt om europabolag och europakooperativ

27 § I fråga om europabolag och europakooperativ med ett sådant
förvaltningssystem som avses i artiklarna 39-42 i rådets
förordning (EG) nr 2157/2001 av den 8 oktober 2001 om stadga
för europabolag eller artiklarna 37-41 i rådets förordning (EG) nr 1435/2003 av den 22 juli 2003 om stadga för europeiska
kooperativa föreningar (SCE-föreningar) skall bestämmelserna om
styrelseledamöter i 12, 18 b, 20 och 22-25 §§ tillämpas på
ledamöter eller suppleanter i europabolagets eller
europakooperativets tillsynsorgan.

Av 16 § andra stycket och 22 § lagen (2004:575) om europabolag
samt 21 § andra stycket och 26 § lagen (2006:595) om
europakooperativ framgår att bestämmelserna i första stycket
skall tillämpas också på ledamöter eller suppleanter i ett
europabolags eller europakooperativs lednings- eller
förvaltningsorgan. Lag (2006:597).


6 kap. Förvaltningsberättelse m.m.

Förvaltningsberättelse

1 § Förvaltningsberättelsen ska innehålla en rättvisande
översikt över utvecklingen av företagets verksamhet, ställning
och resultat. När det behövs för förståelsen av
årsredovisningen ska översikten innehålla hänvisningar till och
ytterligare upplysningar om de belopp som tas upp i andra delar
av årsredovisningen.

Upplysningar ska även lämnas om
1. sådana förhållanden som inte ska redovisas i
balansräkningen, resultaträkningen eller noterna, men som är
viktiga för bedömningen av utvecklingen av företagets
verksamhet, ställning och resultat,
2. sådana händelser av väsentlig betydelse för företaget som
har inträffat under räkenskapsåret eller efter dess slut,
3. företagets förväntade framtida utveckling inklusive en
beskrivning av väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som
företaget står inför,
4. företagets verksamhet inom forskning och utveckling,
5. företagets filialer i utlandet,
6. antal och kvotvärde för de egna aktier som innehas av
företaget, den andel av aktiekapitalet som dessa aktier utgör
samt storleken av den ersättning som har betalats för aktierna,
7. antal och kvotvärde för de egna aktier som har förvärvats
under räkenskapsåret, den andel av aktiekapitalet som dessa
aktier utgör samt storleken av den ersättning som har betalats,
8. antal och kvotvärde för de egna aktier som har överlåtits
under räkenskapsåret, den andel av aktiekapitalet som dessa
aktier utgör samt storleken av den ersättning som har
erhållits, och
9. skälen för de förvärv eller överlåtelser av egna aktier som
har skett under räkenskapsåret.

Om det är väsentligt för bedömningen av företagets ställning
och resultat, ska det även lämnas följande upplysningar
avseende användningen av finansiella instrument:
1. mål och tillämpade principer för finansiell riskstyrning
jämte, för varje viktig typ av planerad affärshändelse där
säkringsredovisning används, tillämpade principer för säkring,
och
2. exponering för prisrisker, kreditrisker, likviditetsrisker
och kassaflödesrisker.

Utöver sådan information som ska lämnas enligt första-tredje
styckena ska förvaltningsberättelsen innehålla sådana icke- finansiella upplysningar som behövs för förståelsen av
företagets utveckling, ställning eller resultat och som är
relevanta för den aktuella verksamheten, däribland upplysningar
om miljö- och personalfrågor. Företag som bedriver verksamhet
som är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt miljöbalken
ska alltid lämna upplysningar om verksamhetens påverkan på den
yttre miljön.

Andra stycket 3-5, tredje stycket och fjärde stycket gäller
inte mindre företag. Lag (2010:1515).

1 a § I ett aktiebolag, vars aktier är upptagna till handel på
en reglerad marknad i Sverige, skall förvaltningsberättelsen
även innehålla
1. de senast beslutade riktlinjerna av det slag som avses i 8 kap. 51 § aktiebolagslagen (2005:551), och
2. styrelsens förslag till riktlinjer att gälla för tiden från
nästa årsstämma.

Information enligt första stycket 1 får lämnas i anslutning
till uppgifter som lämnas enligt 5 kap. 20 eller 22 §. I sådant
fall skall förvaltningsberättelsen innehålla en hänvisning till
den plats där informationen har lämnats. Lag (2007:541).

2 § I aktiebolag och ekonomiska föreningar skall i
förvaltningsberättelsen även lämnas förslag till dispositioner
beträffande bolagets eller föreningens vinst eller förlust. I
en ekonomisk förening skall, om föreningen är moderföretag,
dessutom lämnas uppgift om belopp som enligt årsredovisningarna
för företag inom koncernen skall föras över från fritt eget
kapital i koncernen till bundet eget kapital. Lag (2005:918).

2 a § I ett aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på
en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför
Europeiska ekonomiska samarbetsområdet skall det i
förvaltningsberättelsen även lämnas upplysningar om
1. det totala antalet aktier i bolaget, antalet aktier av olika
slag och, för varje aktieslag, vilka rättigheter aktierna ger i
bolaget,
2. begränsningar i aktiernas överlåtbarhet på grund av
bestämmelse i lag eller bolagsordning,
3. direkta eller indirekta aktieinnehav i bolaget, som
representerar minst en tiondel av röstetalet för samtliga
aktier i bolaget,
4. anställdas aktieinnehav i bolaget genom pensionsstiftelser
eller liknande, om rösträtten för dessa aktier inte kan utövas
direkt av de anställda,
5. begränsningar i fråga om hur många röster varje aktieägare
kan avge vid en bolagsstämma,
6. av bolaget kända avtal mellan aktieägare som kan medföra
begränsningar i rätten att överlåta aktierna,
7. bestämmelser i bolagsordningen om tillsättande och
entledigande av styrelseledamöter samt om ändring av
bolagsordningen,
8. av bolagsstämman lämnade bemyndiganden till styrelsen att
besluta att bolaget skall ge ut nya aktier eller förvärva egna
aktier,
9. väsentliga avtal som bolaget är part i och som får verkan
eller ändras eller upphör att gälla om kontrollen över bolaget
förändras som följd av ett offentligt uppköpserbjudande,
10. effekter av avtal som avses i punkt 9, dock inte när
avtalen är av sådan art att ett offentliggörande sannolikt
skulle skada bolaget allvarligt och bolaget inte uttryckligen
är skyldigt att lämna ut sådana uppgifter på grund av andra
rättsliga krav, och
11. sådana avtal mellan bolaget och styrelseledamöter eller
anställda som föreskriver ersättningar om dessa säger upp sig,
sägs upp utan skälig grund eller om deras anställning upphör
som följd av ett offentligt uppköpserbjudande avseende aktier i
bolaget. Lag (2007:541).

3 § Ekonomiska föreningar skall i förvaltningsberättelsen även
lämna upplysningar om
1. väsentliga förändringar i medlemsantalet,
2. summorna av insatsbelopp som skall återbetalas under nästa
räkenskapsår enligt bestämmelserna i 4 kap. 1 och 3 §§ lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar,
3. den rätt till utdelning som gjorda förlagsinsatser medför,
och
4. summan av de förlagsinsatser som har sagts upp och skall
inlösas under de nästföljande två räkenskapsåren.

Vad som sägs i första stycket 2 gäller också lösenbelopp för
medlems andel i en sambruksförening enligt lagen (1975:417) om
sambruksföreningar. Lag (1999:1112).

4 § Stiftelser skall i förvaltningsberättelsen även lämna
uppgift om hur stiftelsens ändamål har främjats under
räkenskapsåret. Lag (1999:1112).

Kassaflödesanalys

5 § I kassaflödesanalysen ska företagets in- och utbetalningar
under räkenskapsåret redovisas. Lag (2014:542).

Bolagsstyrningsrapport

6 § Förvaltningsberättelsen för ett aktiebolag vars aktier,
teckningsoptioner eller skuldebrev är upptagna till handel på
en reglerad marknad ska innehålla en bolagsstyrningsrapport, om
inte bolaget har valt att med stöd av 8 § i stället upprätta en
från årsredovisningen skild bolagsstyrningsrapport.

Bolagsstyrningsrapporten ska innehålla upplysningar om
1. vilka principer för bolagsstyrning som tillämpas, utöver dem
som följer av lag eller annan författning, och var uppgifter om
dessa principer finns tillgängliga,
2. de viktigaste inslagen i bolagets system för intern kontroll
och riskhantering i samband med den finansiella rapporteringen,
3. direkta eller indirekta aktieinnehav i bolaget, som
representerar minst en tiondel av röstetalet för samtliga
aktier i bolaget,
4. begränsningar i fråga om hur många röster varje aktieägare
kan avge vid en bolagsstämma,
5. bestämmelser i bolagsordningen om tillsättande och
entledigande av styrelseledamöter samt om ändring av
bolagsordningen,
6. av bolagsstämman lämnade bemyndiganden till styrelsen att
besluta att bolaget ska ge ut nya aktier eller förvärva egna
aktier,
7. hur bolagsstämman fungerar, bolagsstämmans huvudsakliga
beslutanderätt, aktieägarnas rättigheter och hur dessa
rättigheter utövas, i den omfattning som dessa förhållanden
inte framgår av lag eller annan författning,
8. hur styrelsen och, i förekommande fall, inom bolaget
inrättade kommittéer är sammansatta och hur de fungerar, i den
omfattning som dessa förhållanden inte framgår av lag eller
annan författning.

Om bolaget inte tillämpar någon kod för bolagsstyrning, ska
skälen för detta anges. Om bolaget tilllämpar en
kod för bolagsstyrning, ska det i förekommande fall anges vilka
delar av koden som bolaget avviker från och skälen för detta. Lag (2009:34).

7 § Ett aktiebolag som endast har teckningsoptioner eller
skuldebrev upptagna till handel på en reglerad marknad behöver
inte i bolagsstyrningsrapporten lämna de upplysningar som anges
i 6 § andra stycket 1, 7 och 8 samt i tredje stycket i samma
paragraf. Detta gäller dock inte om bolagets aktier handlas på
en handelsplattform enligt 1 kap. 5 § 12 lagen (2007:528) om
värdepappersmarknaden. Lag (2009:34).

8 § I stället för att upprätta bolagsstyrningsrapporten som en
del av förvaltningsberättelsen enligt 6 § får bolaget välja att
upprätta rapporten som en från årsredovisningen skild handling. Rapporten ska även i ett sådant fall ha det innehåll som
framgår av 6 och 7 §§. Den ska överlämnas till bolagets revisor
inom samma tid som årsredovisningen.

Om bolaget har valt att upprätta bolagsstyrningsrapporten som
en från årsredovisningen skild handling och sådana upplysningar
som avses i 6 § andra stycket 3–6 ingår i
förvaltningsberättelsen, behöver dessa upplysningar inte lämnas
i rapporten. Om upplysningarna inte tas med i
bolagsstyrningsrapporten, ska denna i stället innehålla en
uppgift om den plats i förvaltningsberättelsen där
upplysningarna lämnas.

Om bolaget har valt att upprätta en bolagsstyrningsrapport
enligt denna paragraf, ska detta anges i
förvaltningsberättelsen. Lag (2009:34).

9 § Om förvaltningsberättelsen innehåller en sådan uppgift som
avses i 8 § tredje stycket, ska bolagets revisor i ett
skriftligt, undertecknat yttrande uttala sig om huruvida en
sådan rapport som avses där har upprättats eller inte. När det
gäller sådana upplysningar som avses i 6 § andra stycket 2–6 ska yttrandet vidare innehålla ett uttalande om huruvida
upplysningarna är förenliga med årsredovisningen. Har det i
rapporten tagits med sådana upplysningar som avses i 7 kap. 31 § andra stycket, ska yttrandet även innehålla ett uttalande
om huruvida dessa upplysningar är förenliga med
koncernredovisningen.

Revisorns yttrande ska lämnas till bolagets styrelse inom samma
tid som revisionsberättelsen och sedan fogas till
bolagsstyrningsrapporten. Lag (2009:34).


7 kap. Koncernredovisning

Allmänna bestämmelser

Skyldighet att upprätta koncernredovisning

1 § Ett moderföretag ska för varje räkenskapsår upprätta
koncernredovisning enligt denna lag, om inte annat följer av 2, 3 eller 3 a §. Lag (2010:686).

2 § Ett moderföretag som är dotterföretag behöver inte
upprätta koncernredovisning, om
1. företaget och dess samtliga dotterföretag omfattas av en
koncernredovisning som upprättas av ett överordnat
moderföretag, och
2. det överordnade moderföretagets koncernredovisning har
upprättats och reviderats enligt lagstiftning som har
tillkommit i enlighet med Europeiska gemenskapernas direktiv
av den 13 juni 1983 om sammanställd redovisning (83/349/EEG) eller på likvärdigt sätt.

Första stycket gäller även om något dotterföretag av skäl som
anges i 5 § andra eller tredje stycket inte omfattas av den
upprättade koncernredovisningen.

Ett moderföretag som med stöd av första stycket inte självt
har upprättat någon koncernredovisning ska ge in det
överordnade moderföretagets koncernredovisning och
koncernrevisionsberättelse till registreringsmyndigheten
enligt bestämmelserna i 8 kap. 3, 3 a och 3 c §§. Registreringsmyndigheten ska på det sätt som anges i 8 kap. 4 § kungöra att handlingarna har getts in. Om handlingarna inte
är avfattade på svenska, får registreringsmyndigheten
förelägga moderföretaget att ge in en bestyrkt översättning
till svenska. Ett sådant föreläggande ska beslutas om någon
begär det. Om moderföretaget, i fall det hade upprättat en
koncernredovisning, enligt 8 kap. 3 och 16 §§ inte skulle ha
varit skyldigt att ge in denna och
koncernrevisionsberättelsen till registreringsmyndigheten,
ska vad som i nämnda paragrafer sägs om att handlingarna ska
hållas tillgängliga i stället tillämpas på det överordnade
moderföretagets koncernredovisning och
koncernrevisionsberättelse.

Första stycket gäller inte,
1. om delägare som har en kapitalandel i moderföretaget på
minst tio procent senast sex månader före räkenskapsårets
utgång hos moderföretagets styrelse eller motsvarande
ledningsorgan har krävt att koncernredovisning ska upprättas,
eller
2. om andelarna i moderföretaget eller skuldebrev som
moderföretaget har utfärdat är upptagna till handel på en
reglerad marknad.

Den som enligt första stycket inte upprättar någon
koncernredovisning ska upplysa om detta i en not till
årsredovisningen samt lämna uppgift om namn,
organisationsnummer eller, i förekommande fall, personnummer
samt säte för det överordnade moderföretag som upprättar den
i stycket nämnda koncernredovisningen. Lag (2013:436).

3 § Moderföretag i mindre koncerner behöver inte upprätta
koncernredovisning. Lag (2009:34).

3 a § Ett moderföretag behöver inte upprätta
koncernredovisning, om moderföretagets samtliga dotterföretag
är av ringa betydelse med hänsyn till kravet i 6 § på
rättvisande bild. Koncernredovisning ska dock upprättas, om
två eller flera dotterföretag tillsammans har mer än sådan
ringa betydelse. Lag (2010:686).

Koncernredovisningens delar

4 § Koncernredovisningen ska bestå av
1. en koncernbalansräkning,
2. en koncernresultaträkning,
3. noter,
4. en förvaltningsberättelse, och
5. en kassaflödesanalys. Lag (2014:542).

Dotterföretag som skall omfattas av koncernredovisningen

5 § Koncernredovisningen ska omfatta samtliga dotterföretag,
om inte annat följer av andra eller tredje stycket. Ett dotterföretag behöver inte omfattas av
koncernredovisningen, om företaget är av ringa betydelse med
hänsyn till kravet i 6 § på rättvisande bild. Om två eller
flera dotterföretag tillsammans har mer än sådan ringa
betydelse, ska de dock omfattas av koncernredovisningen.

Ett dotterföretag behöver inte heller omfattas av
koncernredovisningen, om
1. betydande och varaktiga hinder i väsentlig grad begränsar
moderföretagets möjligheter att utöva sitt inflytande över
dotterföretaget,
2. nödvändig information för att upprätta koncernredovisningen
inte kan fås utan oskälig kostnad eller inom rimlig tid, eller
3. andelarna i dotterföretaget innehas tillfälligt och
uteslutande i avsikt att säljas vidare.

Ett företag som tillämpar andra eller tredje stycket ska i en
not upplysa om skälen för detta. Lag (2010:686).

Principer för upprättande av koncernredovisning

Överskådlighet, god redovisningssed och rättvisande bild

6 § Koncernredovisningen skall upprättas på ett överskådligt
sätt och i enlighet med god redovisningssed.

Koncernbalansräkningen, koncernresultaträkningen och noterna
skall upprättas som en helhet och ge en rättvisande bild av
ställningen och resultatet för de företag, betraktade som en
enhet, som omfattas av koncernredovisningen. Bestämmelserna i 2 kap. 3 § första stycket andra meningen och andra stycket
tillämpas också på koncernredovisningen. Lag (1999:1112).

Andra grundläggande redovisningsprinciper m.m.

7 § För koncernredovisningen tillämpas följande bestämmelser i 2 kap.:

4 § om andra grundläggande redovisningsprinciper,
5 § om språk och form,
6 § om valuta, och

7 § om undertecknande.

I koncernredovisningen skall beloppen anges i samma valuta som
i moderföretagets årsredovisning. Lag (2000:34).

Koncernbalansräkningen och koncernresultaträkningen

8 § Koncernbalansräkningen och koncernresultaträkningen skall
var för sig utgöra en sammanställning av balansräkningarna
respektive resultaträkningarna för moderföretaget och de
dotterföretag som omfattas av koncernredovisningen. Sammanställningen skall göras med tillämpning av 9-13 §§ och 18-23 §§. Vid redovisningen av andelar i andra företag än
dotterföretag skall 25-30 §§ beaktas. I övrigt tillämpas 3 kap. Vad som sägs där om större och mindre företag skall dock i
stället avse större respektive mindre koncerner. Lag (2006:871).

Minoritetsandelar

9 § Den del av eget kapital och årets resultat i ett
dotterföretag som belöper sig på andelar ägda av någon annan än
de koncernföretag som omfattas av koncernredovisningen skall
redovisas som särskilda poster i koncernbalansräkningen och
koncernresultaträkningen. Lag (1999:1112).

Balansdag

10 § Koncernredovisningen skall hänföra sig till
moderföretagets balansdag.

Om ett dotterföretags balansdag ligger mer än tre månader före
moderföretagets balansdag, skall dotterföretaget omfattas av
koncernredovisningen på grundval av en balansräkning som hänför
sig till moderföretagets balansdag och en resultaträkning som
avser moderföretagets räkenskapsår.

Om ett dotterföretags balansdag ligger högst tre månader före
moderföretagets balansdag, skall upplysning lämnas om sådana
händelser som är viktiga för att bedöma dotterföretagets
ställning och resultat och som har inträffat mellan
dotterföretagets och moderföretagets balansdagar. Lag (1999:1112).

Värderingsregler

11 § Bestämmelserna i 4 kap. tillämpas även på
koncernredovisningen. Lag (1999:1112).

12 § Koncernredovisningen och årsredovisningen skall
upprättas med tillämpning av gemensamma principer för
värderingen av tillgångar, avsättningar och skulder. Olika
värderingsprinciper får användas, om det finns särskilda skäl. I sådant fall skall upplysning om detta lämnas i not med
angivande av skälen för avvikelsen.

Har något av de koncernföretag som omfattas av
koncernredovisningen tillämpat andra principer för värderingen
av tillgångar, avsättningar och skulder än dem som tillämpas i
koncernbalansräkningen, skall dessa tillgångar, avsättningar
och skulder räknas om enligt sistnämnda principer.

Om det finns särskilda skäl och det är förenligt med 6 §, får
avvikelse göras från vad som föreskrivs i andra stycket. Sådan
avvikelse får även göras, om en omräkning med hänsyn till
kravet på rättvisande bild är av ringa betydelse. I dessa fall
skall upplysning om skälen för avvikelsen anges i en not. Lag (2004:1173).

Elimineringar mellan koncernföretag

13 § Fordringar och skulder mellan koncernföretag, liksom
internvinster, skall elimineras i koncernbalansräkningen.

Intäkter och kostnader, som hänför sig till transaktioner
mellan koncernföretag, liksom förändring av internvinst under
räkenskapsåret, skall elimineras i koncernresultaträkningen.

Vad som sägs i första och andra styckena om eliminering av
fordringar och skulder, intäkter och kostnader samt
internvinster gäller inte om beloppen är av ringa betydelse med
hänsyn till kravet i 6 § på rättvisande bild.

Med internvinst avses antingen en vinst vid överlåtelse av en
tillgång inom koncernen eller den på moderföretaget belöpande
andelen av en sådan vinst, i den utsträckning tillgången inte
därefter har överlåtits till en köpare utanför koncernen eller
har förbrukats eller dess värde har satts ned hos det företag
inom koncernen som har förvärvat tillgången. Upplysning om det
internvinstbegrepp som har tillämpats skall lämnas i en not. Lag (1999:1112).

Tilläggsupplysningar

Allmänna tilläggsupplysningar

14 § Bestämmelserna om tilläggsupplysningar i 5 kap. 2, 3, 4 a-7 och 10-13 §§, 14 § andra och tredje styckena, 15-18 §§ samt 18 b-25 §§ tillämpas även på koncernredovisningen. Det som
sägs där om större företag ska i stället avse större koncerner
och det som sägs om mindre företag ska i stället avse mindre
koncerner. Det som sägs i 5 kap. 18 b § om medelantalet
anställda ska avse medelantalet anställda i koncernen. Tilläggsupplysningarna ska lämnas på det sätt som anges i 5 kap. 1 § första stycket andra och tredje meningarna och andra
stycket i samma paragraf.

Trots det som sägs i första stycket får uppgifter enligt 5 kap. 20 § tredje stycket tredje meningen och 5 kap. 22 § andra
stycket tredje meningen utelämnas i fråga om dotterföretag. Vid
tillämpningen av nämnda bestämmelser ska dock de lämnade
uppgifterna innefatta även löner och andra förmåner från
koncernföretag. Lag (2010:1515).

Förändringar i koncernens sammansättning

15 § Om sammansättningen av de företag som omfattas av
koncernredovisningen har ändrats väsentligt under
räkenskapsåret, skall sådana upplysningar lämnas som gör det
möjligt att jämföra de på varandra följande
koncernredovisningarna. Lag (1999:1112).

Uppgifter om dotterföretag och vissa andra företag

16 § För varje dotterföretag och intresseföretag skall dess
namn, organisationsnummer och säte anges. Vidare skall anges
den kapitalandel, beräknad med tillämpning av 1 kap. 6 §, som
koncernföretag innehar i företaget.

Bestämmelserna i första stycket skall tillämpas även i fråga om
andra företag i vilka ett koncernföretag självt eller på det
sätt som anges i 1 kap. 6 § innehar en kapitalandel på minst 20 procent. Uppgifter om dessa företag behöver dock inte lämnas om
uppgifterna med hänsyn till kravet på rättvisande bild är av
ringa betydelse.

I koncernredovisningen skall grunden för att ett företag har
klassificerats som dotterföretag anges. Denna uppgift får
utelämnas, om moderföretaget innehar mer än hälften av rösterna
för samtliga andelar och kapitalandelen i dotterföretaget är
lika stor som rösträttsandelen. Lag (1999:1112).

17 § Bolagsverket får medge att uppgifter inte behöver lämnas
enligt 16 § första och andra styckena, om uppgifterna är av
sådant slag att de kan vålla allvarlig skada för moderföretaget
eller för något av de angivna företagen. Lag (2004:244).

Hur dotterföretag skall räknas in i koncernredovisningen

18 § Sammanställning avseende moderföretag och dotterföretag
skall göras enligt någon av de metoder som anges i 19-22 a §§ eller 23 §. Lag (2004:1173).

Förvärvsmetoden

19 § I koncernbalansräkningen skall det bokförda värdet av
moderföretagets andelar i ett dotterföretag elimineras genom
att avräknas mot den andel av dotterföretagets eget kapital som
belöpte på andelarna vid förvärvet. Lag (1999:1112).

20 § Vid förvärv av andelar i ett företag som är eller genom
förvärvet blir dotterföretag skall moderföretaget upprätta en
förvärvsanalys för att fastställa andelarnas anskaffningsvärde
för koncernen samt anskaffningsvärdet för koncernen av
dotterföretagets tillgångar, avsättningar och skulder. Lag (1999:1112).

21 § Om anskaffningsvärdet för koncernen av dotterföretagets
tillgångar, avsättningar eller skulder enligt förvärvsanalysen
avviker från deras bokförda värden i dotterföretagets
balansräkning, skall värdena i koncernbalansräkningen justeras
med hänsyn till detta. Summan av dessa justeringar skall
avräknas från det skillnadsbelopp som uppkommit vid avräkningen
enligt 19 §. Lag (1999:1112).

22 § Om det efter en avräkning enligt 21 § föreligger ett
positivt skillnadsbelopp, skall detta redovisas som goodwill i
koncernbalansräkningen. Bestämmelserna i 4 kap. 4 och 5 §§ gäller även för sådan goodwill.

Om det efter en avräkning enligt 21 § föreligger ett negativt
skillnadsbelopp som motsvarar en vid förvärvstidpunkten
förväntad ogynnsam resultatutveckling eller förväntade utgifter
i dotterföretaget, skall detta skillnadsbelopp redovisas i
koncernbalansräkningen. Skillnadsbeloppet får upplösas och
intäktsföras i takt med att förväntningarna infrias.

Om positiva och negativa skillnadsbelopp avräknas mot varandra,
skall upplysning om skillnadsbeloppen lämnas i en not. Lag (2004:1173).

22 a § Om ett företag har förvärvat ett annat företag genom att
betala med andelar som det självt har gett ut och kontrollen
över det förvärvande företaget som en följd av det har övergått
till nya ägare (omvänt förvärv), skall vid tillämpningen av 19-22 §§ det förvärvade företaget anses som moderföretag och det
förvärvande företaget anses som dotterföretag. Lag (2003:774).

Poolningsmetoden

23 § Det bokförda värdet av moderföretagets andelar i ett
dotterföretag får elimineras i koncernbalansräkningen genom
avräkning mot den andel av dotterföretagets eget kapital som
belöpte på moderföretagets andelar i dotterföretaget vid
förvärvet utan att 20-22 §§ tillämpas, om
1. moderföretagets andelar i dotterföretaget representerar mer
än 90 procent av det nominella värdet av samtliga andelar i
dotterföretaget,
2. andelarna har förvärvats genom att moderföretaget har
emitterat andelar vilka har lämnats som vederlag för andelarna
i dotterföretaget,
3. den kontanta betalningen för de förvärvade andelarna inte
överstiger tio procent av de emitterade andelarnas nominella
värde, och
4. det i övrigt är förenligt med kravet på god redovisningssed
och kravet i 6 § på rättvisande bild.

Det skillnadsbelopp som uppkommer vid tillämpning av första
stycket skall läggas till eller dras ifrån eget kapital i
koncernbalansräkningen.

Upplysning om att första stycket har tillämpats skall lämnas i
en not. Där skall också lämnas upplysning om de förändringar i
eget kapital som åtgärden har medfört och om namn,
organisationsnummer och säte för de berörda dotterföretagen. Lag (1999:1112).

24 § Har upphävts genom lag (2004:1173).

Hur andelar i intresseföretag och vissa andra företag skall
räknas in i koncernredovisningen

Kapitalandelsmetoden

25 § Andelar i intresseföretag skall redovisas i
koncernbalansräkningen och koncernresultaträkningen med
tillämpning av bestämmelserna i 26-29 §§, om inte annat följer
av tredje stycket eller 30 §.

Vid tillämpning av första stycket skall bestämmelserna i 12 § om värdering och 13 § om internvinsteliminering tillämpas, om
det inte finns särskilda hinder mot detta. Med internvinst
skall därvid avses den andel i vinst som belöper på
moderföretaget vid överlåtelse mellan intresseföretag och
koncernföretag.

Ett intresseföretag behöver inte redovisas enligt första
stycket, om
1. företaget har ringa betydelse med hänsyn till kravet i 6 § på rättvisande bild, eller
2. förhållandena motsvarar dem som anges i 5 § tredje stycket.

Den som tillämpar tredje stycket skall i en not upplysa om
skälen för detta. Lag (1999:1112).

26 § Första gången andelarna i ett intresseföretag redovisas i
koncernbalansräkningen skall moderföretaget först göra en
beräkning av deras värde enligt 4 kap. 3 § första och andra
styckena, 5 § första-tredje styckena och 6 § första stycket.

Skillnaden mellan det värde som följer av första stycket och
den andel av intresseföretagets eget kapital som belöper på
andelarna skall anges särskilt i balansräkningen eller i en
not. Skillnadsbeloppet skall beräknas med utgångspunkt i
förhållandena vid förvärvstidpunkten. Om det finns särskilda
skäl, får skillnadsbeloppet beräknas med utgångspunkt i
förhållandena vid den tidpunkt då kapitalandelsmetoden
tillämpas första gången.

Om det vid en beräkning enligt andra stycket finns ett positivt
skillnadsbelopp, skall det belopp som har räknats fram enligt
första stycket minskas med avskrivningar eller nedskrivningar
enligt 4 kap. 4 och 5 §§, beräknade på grundval av det angivna
skillnadsbeloppet. Den del av skillnadsbeloppet som inte kan
hänföras till något särskilt slag av tillgång, avsättning eller
skuld skall därvid anses som goodwill.

Det belopp som har räknats fram enligt första stycket skall
vidare justeras med tillägg eller avdrag för den andel av
intresseföretagets vinst eller förlust för räkenskapsåret som
belöper på andelarna. Vidare skall avdrag göras för mottagen
utdelning från intresseföretaget. Hänsyn skall också tas till
andra förändringar i intresseföretagets eget kapital. Andelarna
skall i koncernbalansräkningen tas upp till det värde som
motsvarar återstående belopp. Lag (1999:1112).

27 § När ett intresseföretag är moderföretag i en koncern,
avses med företagets eget kapital i 26 § andra stycket vad som
i en av intresseföretaget upprättad koncernredovisning
redovisas som sådan post. Lag (1999:1112).

28 § I efterföljande koncernbalansräkningar skall de andelar
som avses i 25 § tas upp till det värde som de är upptagna till
i närmast föregående koncernbalansräkning. Detta värde skall
justeras med tillämpning av 26 §.

Om andelarna vid en tillämpning av 26 § första, tredje och
fjärde styckena tas upp till ett högre värde än i närmast
föregående koncernbalansräkning, skall skillnadsbeloppet sättas
av till en kapitalandelsfond. Lag (1999:1112).

29 § Vid redovisning enligt 26-28 §§ skall den andel av
intresseföretagets vinst eller förlust som belöper på andelarna
redovisas som intäkt eller kostnad i koncernresultaträkningen. Mottagen utdelning från intresseföretaget får inte redovisas
som intäkt. Lag (1999:1112).

Klyvningsmetoden

30 § Ett företag som omfattas av en koncernredovisning och som
tillsammans med ett eller flera företag, som inte omfattas av
koncernredovisningen, leder ett annat företag som inte är
dotterföretag, får redovisa sin ägarandel i det sistnämnda
företaget enligt andra stycket.

I koncernbalansräkningen får tas upp en så stor andel av det
underordnade företagets tillgångar, avsättningar och skulder
som belöper på ägarandelen. I koncernresultaträkningen får tas
upp en så stor andel av det underordnade företagets intäkter
och kostnader som belöper på ägarandelen. Vid redovisning
enligt detta stycke skall 10-13, 15 och 19-22 §§ tillämpas. Ett
företag som tillämpar denna paragraf skall i en not upplysa om
skälen för detta. Uppgift enligt 5 kap. 18 § skall anges
särskilt för varje företag för vilket ägarandelar redovisas med
tillämpning av denna paragraf. Lag (1999:1112).

Förvaltningsberättelse och kassaflödesanalys

31 § Förvaltningsberättelse och kassaflödesanalys för
koncernen ska upprättas med tillämpning av 6 kap. 1 och 2 a–5 §§. Det som sägs i 6 kap. 1 § om mindre företag ska
i stället avse mindre koncerner.

Om moderbolaget är ett aktiebolag och bolagets eller något av
dess dotterföretags andelar, teckningsoptioner eller
skuldebrev är upptagna till handel på en reglerad marknad,
ska det i förvaltningsberättelsen lämnas upplysning om de
viktigaste inslagen i koncernens system för intern kontroll
och riskhantering i samband med upprättandet av
koncernredovisningen.

Om moderbolaget har upprättat en bolagsstyrningsrapport som
inte utgör en del av förvaltningsberättelsen och det i
rapporten har tagits med sådana upplysningar om koncernen som
avses i andra stycket, behöver upplysningarna inte lämnas
också i koncernredovisningen. I sådana fall ska dock
förvaltningsberättelsen för koncernen innehålla en uppgift om
den plats i rapporten där upplysningarna lämnas. Lag (2014:542).

Koncernredovisning i moderföretag som omfattas av IAS- förordningen

32 § Ett företag som omfattas av artikel 4 i Europaparlamentets
och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om
tillämpning av internationella redovisningsstandarder ska
tillämpa enbart följande bestämmelser i detta kapitel:
1. 1-3 a §§ om skyldighet att upprätta koncernredovisning,
2. 4 § första stycket 4 om förvaltningsberättelse,
3. 7 § vad gäller hänvisningarna till 2 kap. 5 § om språk och
form och 2 kap. 7 § om undertecknande,
4. 12 § första stycket om värderingsprinciper,
5. 14 § vad gäller hänvisningarna till följande bestämmelser i 5 kap.:
- 12 § om lån till ledande befattningshavare,
- 15 § första och tredje styckena om en ekonomisk förenings
eget kapital,
- 18 § om medelantalet anställda under räkenskapsåret,
- 18 b § om könsfördelningen bland ledande befattningshavare,
- 20 § första stycket 1 samt andra och tredje styckena samt 21 § om löner, ersättningar och sociala kostnader,
- 22 § om pensioner och liknande förmåner,
- 23 § om tidigare styrelse och verkställande direktör,
- 24 § om suppleanter och vice verkställande direktör, och
- 25 § om avtal om avgångsvederlag,
6. 31 § första stycket, vad gäller hänvisningarna till 6 kap. 1 och 2 a-4 §§ om förvaltningsberättelsens innehåll, och
7. 31 § andra och tredje styckena om koncernens system för
intern kontroll och riskhantering.

Ett företag som avses i första stycket behöver inte lämna
upplysningar enligt 6 kap. 1 §, om upplysningarna lämnas på
annan plats i redovisningen. I sådant fall ska
förvaltningsberättelsen för koncernen innehålla en hänvisning
till den plats där uppgifterna har lämnats. Lag (2010:1515).

33 § Andra företag än de som avses i 32 § får upprätta
koncernredovisning med tillämpning av de internationella
redovisningsstandarder som avses i Europaparlamentets och
rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om
tillämpning av internationella redovisningsstandarder. I sådant
fall tillämpas 32 §. Lag (2004:1173).


8 kap. Offentliggörande

Registreringsmyndigheten

1 § Med registreringsmyndigheten avses i denna lag Bolagsverket,
om inte annat följer av andra stycket.

I fråga om stiftelser skall vid tillämpningen av denna lag
tillsynsmyndigheten enligt 9 kap. 1 § stiftelselagen (1994:1220) anses som registreringsmyndighet. Lag (2004:244).

Årsredovisningens avlämnande till revisorerna

2 § I ett aktiebolag skall årsredovisningen för det förflutna
räkenskapsåret lämnas till revisorerna och lekmannarevisorerna
senast sex veckor före den ordinarie bolagsstämma där
årsredovisningen skall behandlas. I en ekonomisk förening skall
årsredovisningen lämnas till revisorerna senast en månad före
ordinarie föreningsstämma. Övriga företag skall lämna
årsredovisningen till revisorerna senast fyra månader efter
räkenskapsårets utgång. Lag (1999:1112).

Ingivande till registreringsmyndigheten

3 § Den skyldighet att offentliggöra årsredovisningen som
följer av 6 kap. 2 § bokföringslagen (1999:1078) ska
fullgöras på följande sätt. På samma sätt ska även
revisionsberättelsen offentliggöras.
1. Aktiebolag

Bestyrkta kopior av handlingarna ska ha kommit in till
registreringsmyndigheten inom en månad efter det att
bolagsstämman fastställde balansräkningen och
resultaträkningen.

På kopian av årsredovisningen ska en styrelseledamot eller
den verkställande direktören teckna bevis om att
balansräkningen och resultaträkningen har fastställts. Uppgift ska också lämnas om fastställelsedagen. Beviset ska
även innehålla uppgift om bolagsstämmans beslut beträffande
bolagets vinst eller förlust.
2. Ekonomiska föreningar

Kopior av handlingarna ska hållas tillgängliga för alla som
är intresserade senast från en månad efter det att
föreningsstämman fastställde balansräkningen och
resultaträkningen. Efter särskilt föreläggande av
registreringsmyndigheten ska bestyrkta kopior av handlingarna
ges in dit. Sådant föreläggande ska utfärdas när någon begär
det. Föreningar som enligt 1 kap. 3 § utgör större företag
och föreningar som är moderföretag i koncerner som enligt
samma paragraf utgör större koncerner är skyldiga att ge in
handlingarna till registreringsmyndigheten även om något
föreläggande inte har utfärdats. Handlingarna ska i dessa
fall ha kommit in till myndigheten inom en månad från
fastställelsebeslutet.

På kopian av årsredovisningen ska en styrelseledamot eller
den verkställande direktören teckna bevis om att
balansräkningen och resultaträkningen har fastställts. Uppgift ska också lämnas om fastställelsedagen. Beviset ska
även innehålla föreningsstämmans beslut beträffande
föreningens vinst eller förlust.
3. Handelsbolag i vilka en eller flera juridiska personer är
delägare och grupperingar enligt Europaparlamentets och
rådets förordning (EG) nr 1082/2006

Kopior av handlingarna ska ha kommit in till
registreringsmyndigheten inom sex månader efter
räkenskapsårets utgång.
4. Stiftelser

Kopior av handlingarna ska ha kommit in till
registreringsmyndigheten inom sex månader efter
räkenskapsårets utgång. Beträffande kollektivavtalsstiftelser
samt stiftelser som avses i 9 kap. 10 § första stycket
stiftelselagen (1994:1220) gäller i stället att bestyrkta
kopior ska hållas tillgängliga för alla som är intresserade
senast från sex månader efter räkenskapsårets utgång.
5. Övriga företag

Kopior av handlingarna ska hållas tillgängliga för alla som
är intresserade senast från sex månader efter räkenskapsårets
utgång. Efter särskilt föreläggande av
registreringsmyndigheten ska bestyrkta kopior av handlingarna
ges in dit. Sådant föreläggande ska utfärdas när någon begär
det. Större företag och moderföretag i större koncerner är
skyldiga att ge in handlingarna till registreringsmyndigheten
även om något föreläggande inte har meddelats. Handlingarna
ska i dessa fall ha kommit in till myndigheten inom sex
månader från räkenskapsårets utgång.

Med en bestyrkt kopia jämställs vid tillämpningen av denna
lag ett elektroniskt original. Lag (2009:702).

3 a § Handlingar som avses i 3 § får överföras elektroniskt
till registreringsmyndigheten.

Ett bevis om fastställelse enligt 3 § 1 eller 2 får
undertecknas med en elektronisk signatur.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
meddelar närmare föreskrifter om
1. elektronisk överföring till registreringsmyndigheten av
sådana handlingar som avses i 3 §,
2. bestyrkande av att en elektronisk kopia överensstämmer med
originalet, och
3. den elektroniska signaturen enligt andra stycket. Lag (2008:89).

Registrering i aktiebolagsregistret

3 b § Har upphävts genom lag (2013:436).

3 c § Registreringsmyndigheten skall registrera årsredovisning
och revisionsberättelse för aktiebolag i aktiebolagsregistret.

Registreringen skall avfattas på svenska. Om det bolag som en
registrering avser begär det, skall registreringen dessutom
avfattas på annat officiellt språk inom den Europeiska unionen
eller på norska eller isländska.

Den som begär att en registrering skall avfattas på annat språk
än svenska skall, om Bolagsverket inte medger annat, ge in en
översättning till det språket av de uppgifter eller handlingar
som skall registreras. Översättningen skall vara gjord av en
översättare som har auktorisation eller motsvarande behörighet. Lag (2008:89).

Kungörande

4 § När årsredovisning och revisionsberättelse för
aktiebolag, handelsbolag eller grupperingar enligt
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1082/2006 har getts in till registreringsmyndigheten, ska myndigheten
kungöra detta. Kungörandet ska ske i en tidning som
myndigheten ger ut.

I fråga om aktiebolag ska en kungörelse avfattas på samma
språk som registreringen i aktiebolagsregistret.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela närmare föreskrifter om sådant kungörande. Lag (2009:702).

Förseningsavgifter för aktiebolag

5 § Om ett aktiebolag inte ger in bestyrkta kopior av årsredovisning
och revisionsberättelse eller om årsredovisningen saknar sådant bevis
som avses i 3 § första stycket, skall bolaget betala förseningsavgift
till staten enligt 6 §.

Beslut om förseningsavgift fattas av registreringsmyndigheten.

6 § Ett aktiebolag skall betala en förseningsavgift om de
handlingar som anges i 5 § inte har kommit in till
registreringsmyndigheten inom sju månader från räkenskapsårets
utgång. Om bolaget inom denna tid har kommit in med anmälan
enligt 7 kap. 14 § tredje stycket aktiebolagslagen (2005:551),
betalat den avgift som är föreskriven för registrering av sådan
anmälan och ingett en skriftlig försäkran från bolagets revisor
om att revisionsberättelsen lämnats till styrelsen, skall dock
bolaget betala förseningsavgift först om handlingarna inte har
kommit in inom nio månader från räkenskapsårets utgång. Avgiften skall uppgå till 10 000 kr för publika aktiebolag och 5 000 kr för privata aktiebolag.

Om de handlingar som anges i 5 § inte har kommit in inom två
månader från det att underrättelse avsändes till bolaget om
beslut om förseningsavgift enligt första stycket, skall bolaget
betala en ny förseningsavgift. Den nya avgiften skall uppgå
till 10 000 kr för publika aktiebolag och 5 000 kr för privata
aktiebolag.

Om de handlingar som anges i 5 § inte har kommit in inom två
månader från det att underrättelse avsändes till bolaget om
beslut om förseningsavgift enligt andra stycket, skall bolaget
betala en ny förseningsavgift. Den nya avgiften skall uppgå
till 20 000 kr för publika aktiebolag och 10 000 kr för privata
aktiebolag. Lag (2005:918).

7 § Om ett beslut om att bolaget har försatts i konkurs har
registrerats, får beslut om förseningsavgift inte meddelas.

Om ett beslut om att bolaget har gått i likvidation har
registrerats, får beslut om förseningsavgift inte meddelas när
det gäller redovisning för tiden före likvidationsbeslutet. Lag (2001:934).

8 § Har bolaget inom tid som avses i 6 § gett in
kopior av de handlingar som anges i 5 § men är kopiorna inte
bestyrkta eller har handlingarna på annat sätt någon brist som lätt
kan avhjälpas, får registreringsmyndigheten meddela beslut om
förseningsavgift endast om bolaget har underrättats om bristen och
fått tillfälle att avhjälpa den men inte gjort det inom tid som
angetts i underrättelsen. En sådan underrättelse får sändas med
posten till den postadress som bolaget senast har anmält hos
registreringsmyndigheten.

9 § En förseningsavgift skall efterges, om underlåtenheten att ge in
handlingen framstår som ursäktlig med hänsyn till omständigheter som
bolaget inte har kunnat råda över. Avgiften skall också efterges om
det framstår som uppenbart oskäligt att ta ut den.

Bestämmelserna om eftergift skall beaktas även om något yrkande om
detta inte har framställts, om det föranleds av vad som har
förekommit i ärendet.

10 § Om en förseningsavgift inte har betalats efter
betalningsuppmaning, skall avgiften lämnas för indrivning. Regeringen
får föreskriva att indrivning inte behöver begäras för ringa belopp.

Bestämmelser om indrivning finns i lagen (1993:891) om indrivning av
statliga fordringar m.m. Vid indrivning får verkställighet enligt
utsökningsbalken ske.

11 § Ett beslut om förseningsavgift får verkställas även om det
inte har vunnit laga kraft.

Om ett bolag har rätt att få tillbaka betalad förseningsavgift
på grund av en domstols beslut, ska ränta betalas på den
återbetalade förseningsavgiften från och med månaden efter den
då förseningsavgiften betalades in till och med den månad då
återbetalning görs. I fråga om räntans storlek tillämpas 65 kap. 4 § tredje stycket skatteförfarandelagen (2011:1244). Lag (2011:1377).

Personligt betalningsansvar

12 § Om kopia av årsredovisning och revisionsberättelse för
aktiebolag inte har sänts in enligt 3 § första stycket inom femton
månader efter räkenskapsårets utgång, svarar styrelseledamöterna och
verkställande direktören solidariskt för de förpliktelser som
uppkommer för bolaget.

En styrelseledamot eller verkställande direktör går dock fri från
ansvar, om han eller hon visar att underlåtenheten att sända in
årsredovisning och revisionsberättelse inte beror på försummelse av
honom eller henne. Ansvar inträder inte för förpliktelser som
uppkommer efter det att handlingarna har kommit in till
registreringsmyndigheten.

Vite

13 § Var och en som enligt denna lag eller annan författning är
skyldig att ensam eller gemensamt med någon annan till
registreringsmyndigheten ge in redovisningshandling eller
revisionsberättelse, kan av registreringsmyndigheten föreläggas
vid vite att fullgöra denna skyldighet.

Fråga om utdömande av vite prövas av registreringsmyndigheten.

I fråga om stiftelser tillämpas 9 kap. 5 § stiftelselagen (1994:1220) i stället för första och andra styckena. Lag (1999:1112).

Publicering av årsredovisningen m.m.

14 § Om ett företag publicerar sin årsredovisning i dess
helhet, skall publiceringen avse årsredovisningen i den form
och med den ordalydelse som har legat till grund för
revisionsberättelsen. Revisionsberättelsen skall därvid åtfölja
årsredovisningen. Om någon revisionsberättelse inte har
lämnats, skall årsredovisningen i stället innehålla uppgift om
detta förhållande och om skälen för det. Lag (1999:1112).

15 § Om ett företag publicerar sin årsredovisning i
ofullständigt skick, ska det av publikationen framgå att den
inte är fullständig. Det ska också anges om den fullständiga
årsredovisningen har getts in till registreringsmyndigheten.

En årsredovisning får, när den publiceras i ofullständigt
skick, inte åtföljas av revisionsberättelsen. Publikationen ska
i stället innehålla revisorns uttalande om att den fullständiga
årsredovisningen har upprättats enligt lag, liksom uppgift om
anmärkningar enligt
1. 9 kap. 31, 33 och 34 §§ aktiebolagslagen (2005:551),
2. 8 kap. 13 § andra-fjärde styckena lagen (1987:667) om
ekonomiska föreningar,
3. 28-30 §§ revisionslagen (1999:1079), och
4. 4 kap. 11 § andra och tredje styckena stiftelselagen (1994:1220).

Om någon revisionsberättelse inte har lämnats, ska detta
förhållande liksom skälen för det anges.

Trots bestämmelserna i andra stycket får en ofullständig
årsredovisning publiceras tillsammans med revisionsberättelsen,
om ofullständigheten består i att
1. upplysningar enligt 5 kap. 18 § har lämnats utan uppgift om
fördelningen mellan kvinnor och män eller utan uppgift om
fördelningen mellan olika länder, eller
2. uppgift enligt 5 kap. 18 b § inte har lämnats. Lag (2010:1515).

15 a § En bolagsstyrningsrapport som enligt 6 kap. 8 § har
upprättats som en från årsredovisningen skild handling ska
offentliggöras tillsammans med förvaltningsberättelsen. Bestämmelserna om offentliggörande av förvaltningsberättelsen
gäller i tillämpliga delar beträffande offentliggörandet av
bolagsstyrningsrapporten.

I stället för att offentliggöra bolagsstyrningsrapporten enligt
första stycket får bolaget välja att offentliggöra rapporten
genom att göra den tillgänglig på bolagets webbplats. Förvaltningsberättelsen ska då innehålla en upplysning om detta
och en uppgift om den webbplats där rapporten finns
tillgänglig.

Andra stycket gäller inte om sådana uppgifter som avses i 7 kap. 31 § andra stycket med stöd av tredje stycket i samma
paragraf har tagits in i moderbolagets bolagsstyrningsrapport i
stället för i förvaltningsberättelsen för koncernen. Lag (2009:34).

Koncernredovisning och koncernrevisionsberättelse

16 § Detta kapitel tillämpas också på koncernredovisning och
koncernrevisionsberättelse med följande avvikelser:
1. Trots bestämmelserna i 3 § 2 och 5 är moderföretag alltid
skyldiga att ge in koncernredovisningen och
koncernrevisionsberättelsen till registreringsmyndigheten.
2. Trots bestämmelserna i 15 § andra stycket får en
ofullständig koncernredovisning, förutom i fall som avses i 15 § fjärde stycket, publiceras tillsammans med
koncernrevisionsberättelsen, om ofullständigheten består i att
uppgifter som anges i 7 kap. 16 § och som är av ringa betydelse
med hänsyn till kravet på rättvisande bild har utelämnats. Lag (1999:1112).


9 kap. Delårsrapport

Skyldighet att lämna delårsrapport

1 § Ett företag som enligt 1 kap. 1 § andra stycket lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och
värdepappersbolag eller 1 kap. 1 § andra stycket lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag är skyldigt
att upprätta koncernredovisning, ska minst en gång under ett
räkenskapsår som omfattar mer än tio månader lämna en särskild
redovisning (delårsrapport).

Delårsrapporten ska upprättas för en period mellan
räkenskapsårets början och delårsperiodens utgång. Minst en
delårsrapport ska, om inte något annat följer av 16 kap. 5 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, omfatta en period av
minst hälften och högst två tredjedelar av räkenskapsåret. I 16 kap. lagen om värdepappersmarknaden finns ytterligare
bestämmelser om vilka företag som ska lämna delårsrapport.

Delårsrapporten ska upprättas i vanlig läsbar form eller i
elektronisk form. Den ska avfattas på svenska. Lag (2008:277).

Tillhandahållande av delårsrapport

2 § Delårsrapporten ska hållas tillgänglig hos företaget för
var och en som vill ta del av den. En kopia ska genast sändas
till en sådan aktieägare, bolagsman eller medlem som begär
det och uppger sin postadress. En delårsrapport som avses i 1 § andra stycket andra meningen och en delårsrapport som avses
i 16 kap. 5 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden ska
senast två månader efter rapportperiodens utgång lämnas till
registreringsmyndigheten i enlighet med bestämmelserna i 8 kap. 3, 3 a och 3 c §§.

Om delårsrapporten inte lämnas till registreringsmyndigheten
i rätt tid, tilllämpas 8 kap. 13 §.

Ytterligare bestämmelser om offentliggörande av
delårsrapporter finns i 17 kap. lagen om
värdepappersmarknaden, för sådana företag som är skyldiga att
upprätta delårsrapport enligt den lagen. Lag (2013:436).

Delårsrapportens innehåll

3 § Delårsrapporten skall bestå av
1. en balansräkning i sammandrag,
2. en resultaträkning i sammandrag,
3. noter, och
4. delårsinformation.

Balansräkningen och resultaträkningen skall minst innehålla de
rubriker och delsummeringar som redovisades i den senaste
årsredovisningen. Samma principer skall följas för redovisning
och värdering som när årsredovisningen upprättas.

Noterna skall innehålla information om väsentliga
beloppsförändringar som inträffat under den aktuella perioden.

Delårsinformationen skall innehålla information om händelser
som är av väsentlig betydelse för att förstå utvecklingen av
företagets ställning och resultat och en beskrivning av
väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som företaget står
inför. Delårsinformationen skall dessutom innehålla uppgifter
om transaktioner med närstående som väsentligen påverkat
företagets ställning och resultat.

Ett moderföretag skall i delårsrapporten, utöver uppgifter om
moderföretaget, lämna uppgifter för koncernen motsvarande det
som sägs i första-fjärde styckena. Lag (2007:367).

4 § Om det inte finns särskilda hinder, skall i anslutning till
uppgifter enligt 3 § även lämnas motsvarande uppgifter för samma
rapportperiod under det närmast föregående räkenskapsåret.

Begrepp och termer skall så långt det är möjligt stämma överens med
dem som har använts i den senast framlagda årsredovisningen eller, i
förekommande fall, koncernredovisningen.

5 § Ett företag som omfattas av artikel 4 i Europaparlamentets
och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om
tillämpning av internationella redovisningsstandarder skall i
fråga om delårsrapporter tillämpa kommissionens förordning (EG) nr 1725/2003 av den 29 september 2003 om antagande av vissa
redovisningsstandarder i enlighet med Europaparlamentets och
rådets förordning (EG) nr 1606/2002.

Ett företag som avses i första stycket skall tillämpa enbart
följande bestämmelser i detta kapitel:
1. 1 § tredje stycket om språk och form,
2. 2 § om tillhandahållande av delårsrapport m.m.,
3. 3 § första-fjärde styckena om delårsrapportens innehåll för
uppgifter om moderföretaget, och
4. 6 § om granskning av revisor.

I delårsrapporten skall företaget dessutom lämna en beskrivning
av väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som de företag som
ingår i koncernen står inför. Lag (2007:367).

6 § Om en delårsrapport har granskats av en revisor, skall även
revisorns rapport bifogas delårsrapporten.

Om delårsrapporten inte är granskad av en revisor, skall det
anges i rapporten. Lag (2007:367).


10 kap. Överklagande

1 § Beslut av registreringsmyndigheten enligt denna lag får
överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. I fråga om beslut
som avses i 8 kap. 6, 9 och 13 §§ gäller att överklagande skall
ske inom två månader från dagen för beslutet.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Lag (1999:1112).


Bilaga 1

Uppställningsform för balansräkningen (kontoform)

TILLGÅNGAR

A. Tecknat men ej inbetalt kapital

B. Anläggningstillgångar

I. Immateriella anläggningstillgångar
1. Balanserade utgifter för forsknings- och utvecklingsarbeten
och liknande arbeten
2. Koncessioner, patent, licenser, varumärken samt liknande
rättigheter
3. Hyresrätter och liknande rättigheter
4. Goodwill
5. Förskott avseende immateriella anläggningstillgångar

II. Materiella anläggningstillgångar
1. Byggnader och mark
2. Maskiner och andra tekniska anläggningar
3. Inventarier, verktyg och installationer
4. Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella
anläggningstillgångar

III. Finansiella anläggningstillgångar
1. Andelar i koncernföretag
2. Fordringar hos koncernföretag
3. Andelar i intresseföretag
4. Fordringar hos intresseföretag
5. Andra långfristiga värdepappersinnehav
6. Lån till delägare och andra, till vilka delägare står i
sådant förhållande som sägs i 21 kap. 1 § 3, 4 eller 5 aktiebolagslagen (2005:551)
7. Andra långfristiga fordringar

C. Omsättningstillgångar

I. Varulager m.m.
1. Råvaror och förnödenheter
2. Varor under tillverkning
3. Färdiga varor och handelsvaror
4. Pågående arbete för annans räkning
5. Förskott till leverantörer

II. Fordringar
1. Kundfordringar
2. Fordringar hos koncernföretag
3. Fordringar hos intresseföretag
4. Övriga fordringar
5. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

III. Kortfristiga placeringar
1. Andelar i koncernföretag
2. Övriga kortfristiga placeringar

IV. Kassa och bank

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER

A. Eget kapital, med uppgift om vad som utgör fritt eget
kapital och bundet eget kapital

Aktiebolag:

I. Aktiekapital

II. Överkursfond

III. Uppskrivningsfond

IV Andra fonder
1. Reservfond
2. Kapitalandelsfond
3. Fond för verkligt värde
4. Övrigt

V. Balanserad vinst eller förlust

VI. Årets resultat

Ekonomiska föreningar:

I. Inbetalda insatser och emissionsinsatser
1. Medlemsinsatser
2. Förlagsinsatser

II. Uppskrivningsfond

III. Andra fonder
1. Reservfond
2. Kapitalandelsfond
3. Fond för verkligt värde
4. Övrigt

IV. Balanserad vinst eller förlust

V. Årets resultat

Övriga företag:

I. Eget kapital vid räkenskapsårets början

II. Insättningar eller uttag under året

III. Förändringar i kapitalandelsfonden

IV. Förändringar i fonden för verkligt värde

V. Årets resultat

VI. Eget kapital vid räkenskapsårets slut

B. Obeskattade reserver

C. Avsättningar
1. Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser
2. Avsättningar för skatter
3. Övriga avsättningar

D. Skulder
1. Obligationslån
2. Skulder till kreditinstitut
3. Förskott från kunder (får även redovisas som avdragspost
under Varulager m.m.)
4. Leverantörsskulder
5. Växelskulder
6. Skulder till koncernföretag
7. Skulder till intresseföretag
8. Skatteskulder
9. Övriga skulder

a) Återbetalningspliktiga medel mottagna av allmänheten enligt
lagen (2004:299) om inlåningsverksamhet

b) Andra skulder
10. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

Poster inom linjen

Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser
1. Panter och därmed jämförliga säkerheter som har ställts för
egna skulder    och för förpliktelser som redovisas såsom
avsättningar, varje slag för sig
2. Övriga ställda panter och därmed jämförliga säkerheter,
varje slag för sig
3. Ansvarsförbindelser

a. Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulderna
eller avsättningarna och som inte heller har täckning i
pensionsstiftelses förmögenhet

b. Övriga ansvarsförbindelser
Lag (2005:918).


Bilaga 2

Uppställningsform I för resultaträkning (rapportform med
kostnadsslagsindelning)

1.Nettoomsättning

2.Förändring av varulager

3.Aktiverat arbete för egen räkning

4.Övriga rörelseintäkter

5.Råvaror och förnödenheter

6.Övriga externa kostnader

7.Personalkostnader

8.Avskrivningar och nedskrivningar av materiella och immateriella
anläggningstillgångar

9.Nedskrivningar av omsättningstillgångar utöver normala
nedskrivningar

10.Övriga rörelsekostnader

11.Intäkter från andelar i koncernföretag

12.Intäkter från andelar i intresseföretag

13.Intäkter från övriga värdepapper och fordringar som är
anläggningstillgångar (med särskild uppgift om intäkter från
koncernföretag)

14.Övriga ränteintäkter och liknande intäkter (med särskild uppgift
om intäkter från koncernföretag)

15.Nedskrivningar av finansiella anläggningstillgångar och
kortfristiga placeringar

16.Räntekostnader och liknande kostnader (med särskild uppgift om
kostnader avseende koncernföretag)

17.Extraordinära intäkter

18.Extraordinära kostnader

19.Bokslutsdispositioner

20.Skatt på årets resultat

21.Övriga skatter

22.Årets resultat
Lag (1999:1112).


Bilaga 3

Uppställningsform II för resultaträkning (rapportform med
funktionsindelning)

1.Nettoomsättning

2.Kostnad för sålda varor

3.Bruttoresultat

4.Försäljningskostnader

5.Administrationskostnader

6.Övriga rörelseintäkter

7.Övriga rörelsekostnader

8.Intäkter från andelar i koncernföretag

9.Intäkter från andelar i intresseföretag

10.Intäkter från övriga värdepapper och fordringar som är
anläggningstillgångar (med särskild uppgift om intäkter från
koncernföretag)

11.Övriga ränteintäkter och liknande intäkter (med särskild uppgift
om intäkter från koncernföretag)

12.Nedskrivningar av finansiella anläggningstillgångar och
kortfristiga placeringar

13.Räntekostnader och liknande kostnader (med särskild uppgift om
kostnader avseende koncernföretag)

14.Extraordinära intäkter

15.Extraordinära kostnader

16.Bokslutsdispositioner

17.Skatt på årets resultat

18.Övriga skatter

19.Årets resultat
Lag (1999:1112).


Övergångsbestämmelser

1995:1554
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.
2. Bestämmelserna i 8 kap., 9 kap. 2 § andra stycket och 10 kap. 2 § skall tillämpas första gången i fråga om offentliggörande av
årsredovisning, koncernredovisning, revisionsberättelse och
delårsrapport avseende det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1995.
3. I bolag som avses i 1 kap. 1 § andra stycket lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och
värdepappersbolag och 1 kap. 1 § andra stycket lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag skall
bestämmelserna i 2 - 6 kap., 9 kap. 1 §, 2 § första stycket, 3 och 4§§ samt 10 kap. 1 § tillämpas första gången i fråga om det
räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1995.

I övriga bolag skall de angivna bestämmelserna samt
bestämmelserna i 7 kap. tillämpas första gången i fråga om det
räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1996. Aktiebolag som vid utgången av år 1997 tillämpat äldre
bestämmelser får dock göra det även fortsättningsvis intill
utgången av det sista räkenskapsår som inletts före den 1 april 1998. I aktiebolag som har avförts från aktiebolagsregistret
senast den 31 december 1997 och i aktiebolag som avförs från
aktiebolagsregistret enligt punkten 5 i övergångsbestämmelserna
till lagen (1994:802) om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385) efter ansökan som har skett före utgången av oktober 1997 skall
de angivna bestämmelserna över huvud taget inte tillämpas. Lag (1997:978).
4. Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till en
föreskrift i 11 kap. aktiebolagslagen som har ersatts genom en
bestämmelse i denna lag, tillämpas i stället den nya bestämmelsen.
5. Bestämmelsen i 4 kap. 5 § tredje stycket skall inte tillämpas på
nedskrivning som har gjorts före lagens ikraftträdande.
6. Belopp som har avsatts till uppskrivningsfond före lagens
ikraftträdande får användas även för nödvändiga nedskrivningar på
anläggningstillgångar. Om detta görs skall upplysning om detta lämnas
i en not.

1997:545

Denna lag träder i kraft den 1 november 1997. Äldre
föreskrifter gäller för beräkning av ränta för tid före den 1 januari 1998.

1998:9

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999 och tillämpas
första gången i fråga om det räkenskapsår som inleds närmast
efter den 31 december 1998.

1998:761
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.
2. Bestämmelserna i 5 kap. 19 a § och 8 kap. 2 § skall
tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast
efter den 31 december 1998.
3. Om anmälan om fortsatt bolagsstämma har gjorts före
ikraftträdandet, skall 8 kap. 6 § tillämpas i sin äldre
lydelse. Lag (1998:1549).

1999:1112
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas
första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1999.
2. Föreskriften i 4 kap. 5 § tredje stycket gäller inte
nedskrivning som har gjorts innan ett företag, för vilket
årsredovisningslagen (1995:1554) inte har gällt tidigare,
första gången tillämpar lagen.
3. Belopp som har satts av till uppskrivningsfond med stöd av 9 kap. 4 § första stycket lagen om ekonomiska föreningar (1987:667) får användas även för nödvändiga nedskrivningar av
anläggningstillgångar. Om detta görs, skall upplysning om detta
lämnas i en not.
4. Lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa företag
skall upphöra att gälla vid utgången av år 1999. Lagen skall
dock fortfarande tillämpas för räkenskapsår som har inletts
före nämnda tidpunkt. I fråga om juridiska personer som avses i 2 kap. 2 § första stycket bokföringslagen (1999:1078), med
undantag för Svenska kyrkan och dess organisatoriska delar,
skall lagen tillämpas även för räkenskapsår som inleds före
utgången av år 2000.

2000:34

Denna lag träder i kraft den 1 mars 2000 och tillämpas första
gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2000.

2000:73

Denna lag träder i kraft den 10 mars 2000. Äldre bestämmelser
gäller dock fortfarande i fråga om redovisningen för
räkenskapsår som har avslutats före lagens ikraftträdande.

2001:934
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.
2. De nya bestämmelserna i 8 kap. 7 § tillämpas beträffande
årsredovisningar och revisionsberättelser för räkenskapsår som
avslutas den 31 december 2001 eller senare.

2002:1062
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2003 och tillämpas
första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2002.
2. För räkenskapsår som inleds under första halvåret 2003 skall
uppgift om sjukfrånvaron avse tiden efter den 30 juni 2003.

2003:487

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004 och tillämpas för
räkenskapsår som avslutas den 31 december 2003 eller senare.

2003:774

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004 och tillämpas
första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2003.

2004:244
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004.
2. Ärenden som har kommit in till Patent- och
registreringsverket men i vilka verket inte har fattat beslut
före ikraftträdandet skall överlämnas till Bolagsverket för
fortsatt handläggning.

2004:1173
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005 och tillämpas
första gången för räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2004. Bestämmelserna i 4 kap. 14 f och 14 g §§ får
dock tillämpas först för det räkenskapsår som inleds närmast
efter den 31 december 2011. Lag (2010:690).
2. Ett företag som upprättar koncernredovisning med tillämpning
av de redovisningsstandarder som har antagits enligt
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av
den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella
redovisningsstandarder får föra över belopp som i
koncernredovisningen har avsatts till kapitalandelsfonden till
fritt eget kapital.

2005:192

Denna lag träder i kraft den 1 maj 2005 och tillämpas första
gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 30 april 2005.

2005:556
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006 och tillämpas
första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2005.
2. Medel som har tillförts överkursfonden före den 1 januari 2006 utgör även därefter bundet eget kapital. I den första
årsredovisning som upprättas efter den 1 januari 2006 skall de
tas upp under reservfonden.

2006:456

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2006 och tillämpas första
gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter utgången
av juni 2006.

2006:565

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2006 och tillämpas första
gången för räkenskapsår som inleds närmast efter den 30 juni 2006.

2006:871

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007 och tillämpas
första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2006.

2007:132

Denna lag träder i kraft den 1 maj 2007 och tillämpas första
gången för räkenskapsår som inleds närmast efter den 30 april 2007.

2007:367
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2007.
2. Företag som inte omfattas av 16 kap. 5 § lagen (2007:528) om
värdepappersmarknaden får tillämpa bestämmelserna i 9 kap. 3 § om delårsrapporters innehåll m.m. i deras lydelse före den 1 juli 2007 för räkenskapsår som avslutas senast den 30 juni 2008. Sådana företag behöver inte heller tilllämpa 9 kap. 6 § om revisors granskning för nämnda räkenskapsår. Lag (2007:541).

2007:872

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008 och tillämpas
första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter
utgången av december 2007.

2009:34

Denna lag träder i kraft den 1 mars 2009 och tillämpas första
gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 28 februari 2009.

2009:573

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2009 och tillämpas första
gången för det räkenskapsår som påbörjas närmast efter den 30 juni 2009.

2010:686

Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2010 och tillämpas
första gången för det räkenskapsår som avslutas närmast efter
den 31 juli 2010.

2010:848

Denna lag träder i kraft den 1 november 2010 och tillämpas
första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter
den 31 oktober 2010.

2010:1515
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011.
2. Bestämmelsen i 4 kap. 3 § tredje stycket i sin nya lydelse
tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast
efter den 31 december 2010. Övriga bestämmelser tillämpas
första gången för det räkenskapsår som avslutas närmast efter
den 31 december 2010.

2011:1377

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2012 och tillämpas på
ränta som hänför sig till tid från och med den 1 januari 2013.

2014:542
1. Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2014.
2. Äldre föreskrifter får tillämpas för det räkenskapsår som
har inletts närmast före ikraftträdandet.