SFS nr: 1996:70
Departement/myndighet: Justitiedepartementet L4
Utfärdad: 1996-02-08
Omtryck:
Ändrad: t.o.m. SFS 2015:533
Övrig text:

Ändringsregister: SFSR (Lagrummet)
Källa: Regeringskansliet / Lagrummet


1 kap. Inledande bestämmelser

1 § Med skjutvapen och ammunition förstås i denna förordning sådana
skjutvapen och andra föremål samt sådan ammunition som omfattas av
bestämmelserna i vapenlagen (1996:67).

I bilagan till denna förordning delas skjutvapen och ammunition in i
de kategorier som behövs för tillämpning av vissa bestämmelser som
meddelas för att genomföra rådets direktiv 91/477/EEG av den 18 juni 1991 om kontroll av förvärv och innehav av vapen.

2 § Ett kolsyre-, luft- eller fjädervapen ska anses ha sådan
begränsad effekt som avses i 2 kap. 1 § vapenlagen (1996:67) om en projektil från vapnet fyra meter från pipans mynning
har en anslagsenergi som är mindre än 10 joule.

Ett helautomatiskt kolsyre-, luft- eller fjädervapen ska
anses ha sådan begränsad effekt om en projektil från vapnet
fyra meter från pipans mynning har en anslagsenergi som är
mindre än 3 joule.

Trots det som föreskrivs i första eller andra stycket ska ett
kolsyre-, luft- eller fjädervapen som är avsett för att med
färg markera träffar på deltagare i stridsspel (paintballvapen) anses ha sådan begränsad effekt som avses i 2 kap. 1 § vapenlagen, om vapnet är konstruerat för att
laddas med färgampuller med en minsta diameter om 16 mm.

Det som föreskrivs i första–tredje styckena ska också gälla
för ett vapen med ett annat liknande utskjutningsmedel.

Ett harpunvapen ska anses ha en sådan begränsad effekt som
avses i 2 kap. 1 § vapenlagen, om harpunen är avsedd att
drivas ut med endast en gummikabel och avståndet mellan
vapnets framkant och uttag för harpunens upphakning i vapnets
stomme inte är längre än 50 centimeter. Förordning (2014:1361).

3 § Frågor om tillstånd, förordnande, godkännande och övriga
åtgärder enligt denna förordning prövas av Polismyndigheten,
om inte annat anges. Förordning (2014:1149).

4 § Har upphävts genom förordning (2014:1149).

5 § Har upphävts genom förordning (2014:1149).

1 a kap.

Samkörning

1 § Polismyndigheten får samköra vapenregister om det i ett
enskilt fall behövs för kontroll av vapenhandlare.

Myndigheten får också samköra vapenregister om det behövs för
att i ett enskilt fall utreda brott med anknytning till vapen
om det för brottet är föreskrivet fängelse i två år eller
däröver. Samkörning får även göras för att förebygga,
förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet, om
brottsligheten har anknytning till vapen och innefattar brott
för vilket är föreskrivet fängelse i två år eller däröver. Förordning (2014:1149).

2 § Polismyndigheten får även samköra vapenregister om det
behövs för uppföljning av ärendehandläggningen eller för att
framställa sådan statistik som regeringen, en svensk
myndighet som behöver statistiken för att fullgöra sina
uppgifter eller en mellanfolklig organisation begär. Förordning (2014:1149).

3 § Endast särskilt angivna tjänstemän får samköra
vapenregister enligt 1 eller 2 §.

Polismyndigheten ska löpande föra en förteckning över de
tjänstemän som anges i första stycket. Förordning (2014:1149).

Tillgången till uppgifter

4 § Följande kategorier av anställda vid Polismyndigheten får
ges tillgång till uppgifter i vapenregister som regleras i 1 a kap. vapenlagen (1996:67):
1. anställda som handlägger vapenärenden,
2. anställda som arbetar vid myndighetens ledningscentraler,
och
3. de särskilt angivna tjänstemän vid myndigheten som utför
uppgifter enligt 3 kap. 7 § andra stycket polisdatalagen (2010:361).

Anställda vid Polismyndigheten som upprätthåller allmän
ordning och säkerhet, bistår med handräckning eller utreder
brott får ges tillgång till uppgift om huruvida någon har
tillstånd att inneha vapen. Förordning (2014:1149).

/Rubriken träder i kraft I:2015-08-01/

Elektroniskt utlämnande av uppgifter

5 §/Träder i kraft I:2015-08-01/ Polismyndigheten får meddela närmare föreskrifter om vad
som krävs i fråga om behörighet och säkerhet för att
myndigheten ska kunna medge direktåtkomst till vapenregister
för de myndigheter som anges i 1 a kap. 14 § vapenlagen (1996:67).

Direktåtkomst får inte medges innan Polismyndigheten har
försäkrat sig om att den mottagande myndigheten uppfyller
kraven på behörighet och säkerhet. Förordning (2015:451).


2 kap. Innehav m.m. av skjutvapen och ammunition

1 § En ansökan om auktorisation enligt 2 kap. 17 § vapenlagen (1996:67) görs skriftligen. Ansökan ska innehålla uppgift om
sammanslutningens namn, organisationsnummer och var styrelsen
har sitt säte samt vilka omständigheter sammanslutningen
åberopar för utredning av sammanslutningens stabilitet,
kontinuerliga skytteverksamhet och ordning för säker
vapenhantering.

Polismyndigheten utfärdar ett bevis över auktorisationen.

Polismyndigheten får meddela föreskrifter om kraven enligt 2 kap. 17 § vapenlagen på stabil organisation, kontinuerlig
skytteverksamhet och ordning för säker vapenhantering.

När det gäller auktorisation av sådana organisationer som
anges i förordningen (1994:524) om frivillig
försvarsverksamhet och deras läns- och lokalavdelningar ska
Polismyndigheten samråda med Försvarsmakten. Förordning (2014:1361).

2 § Krav på tillstånd enligt 2 kap. 1 § första stycket
vapenlagen (1996:67) gäller inte skjutvapen som har
överlämnats från staten till
1. statliga tjänstemän eller personer som tillhör det
militära försvaret, räddningstjänsten eller polisen, om de är
skyldiga att inneha vapnet för tjänsten, eller
2. organisationer som anges i förordningen (1994:524) om
frivillig försvarsverksamhet och deras läns- och
lokalavdelningar.

Tillstånd för innehav av start- eller signalvapen krävs inte
för

a) Sveriges Riksidrottsförbund och förbund och föreningar som
är anslutna till Riksidrottsförbundet,
b) Svenska Brukshundklubben och Svenska Kennelklubben och
klubbar som är anslutna till dessa organisationer, och

c) flygplatsoperatör som driver flygplats där personal utövar
flygtrafikledningstjänst. Förordning (2014:1361).

3 § Den som ansöker om tillstånd till innehav av skjutvapen
ska, om inte ansökan uteslutande avser annat ändamål än
skjutning, visa att han eller hon kan handha ett sådant vapen
som ansökan avser. För nedan angivna vapentyper gäller
följande särskilda krav.

Vapentyp                                Krav
1. Jaktvapen med undantag för
enhandsvapen för jakt.                  Bevis om avlagt prov
                                        som avses i 4 §.
2. Enhandsvapen med undantag av
jaktvapen och effektbegränsade vapen.   Sökanden ska ha fyllt
                                        18 år, ha visat prov på
                                        särskild skjutskicklighet
                                        och vara aktiv medlem i
                                        en sammanslutning som
                                        antingen auktoriserats
                                        enligt vapenlagen
                                        (1996:67) eller är
                                        ansluten till en
                                        auktoriserad sådan och
                                        som inom ramen för sin
                                        verksamhet bedriver
                                        skytte med sådant vapen
                                        som ansökan avser. Intyg
                                        över aktivitet och
                                        skjutskicklighet ska
                                        lämnas av styrelsen i
                                        sammanslutningen.
                                        Undantag från ålderskravet
                                        får göras om det finns
                                        särskilda skäl.
3. Kulsprutepistol eller annat
helautomatiskt vapen utom
enhandsvapen.                           Sökanden ska ha fyllt
                                        20 år och vara aktiv
                                        medlem i en sammanslutning
                                        för skytte vars verksamhet
                                        Försvarsmakten förklarat
                                        vara av betydelse för
                                        totalförsvaret samt ha
                                        visat prov på särskild
                                        skjutskicklighet. Undantag
                                        från ålderskravet får
                                        göras om det finns
                                        särskilda skäl.
4. Annat målskjutningsvapen än
enhandsvapen, helautomatiskt
vapen eller effektbegränsade vapen.     Sökanden ska vara
                                        ordinarie hemvärnsman
                                        eller aktiv medlem i en
                                        sammanslutning som
                                        antingen auktoriserats
                                        enligt vapenlagen eller
                                        är ansluten till en
                                        auktoriserad sådan och
                                        som inom ramen för sin
                                        verksamhet bedriver
                                        skytte med sådant vapen
                                        som ansökan avser.
                                        Intyg över aktivitet
                                        och, för den som inte
                                        har fyllt 18 år,
                                        skjutskicklighet och
                                        personlig lämplighet
                                        ska lämnas av styrelsen
                                        i sammanslutningen.
5. Tårgasanordningar och andra till
verkan och ändamål jämförliga
anordningar.                            Sökanden ska kunna
                                        hantera anordningen och
                                        ha kunskap om dess
                                        verkningar.
Trots det som sägs i första stycket 1–5 får tillstånd att
inneha skjutvapen ges till sökande som behöver vapnet i sin
tjänst eller som för sin tjänst behöver annat skjutvapen än
tjänstevapen för att behålla eller utveckla sin
skjutskicklighet. Är det fråga om utländsk säkerhetspersonal
som medföljer vid statsbesök eller liknande eller som
ansvarar för personers säkerhet vid internationell luftfart,
ska Polismyndigheten samråda med Regeringskansliet (Utrikesdepartementet).

Naturvårdsverket får i särskilda fall medge undantag från
första stycket 1.

Tillstånd till innehav av skjutvapen för något annat ändamål
än jakt eller målskjutning får endast meddelas den som har
fyllt 18 år. Det gäller dock inte start- eller signalvapen
eller vapen som gjorts varaktigt obrukbara.

Polismyndigheten får meddela föreskrifter om de krav på
skjutskicklighet och aktivt medlemskap som gäller för
tillstånd till innehav av målskjutningsvapen och om vilka
kunskapskrav som gäller för tillstånd till innehav av
tårgasanordningar och andra till verkan och ändamål
jämförliga anordningar. Förordning (2014:1361).

4 § För tillstånd till innehav av jaktvapen krävs att
sökanden avlagt prov som visar att han eller hon har
grundläggande kännedom om jakt och viltvård och kan handha
vapnet. Provet ska avläggas inför en provledare som
förordnats av Polismyndigheten efter förslag av Svenska
jägareförbundet och Jägarnas Riksförbund/Landsbygdens
jägare.

Naturvårdsverket får meddela närmare föreskrifter om provet
och om övriga frågor som avses i första stycket.

Kostnaderna för provtagningen ska betalas av den som avlägger
provet enligt en taxa som fastställs av Naturvårdsverket.

Den som har avlagt prov som avses i första stycket ska vid
prövning enligt 2 kap. 4 § vapenlagen (1996:67) anses ha
behov av jaktvapen, om inte särskilda skäl föranleder annat. Det som har sagts nu gäller inte i fråga om vapen som avses i 2 kap. 5 § denna förordning.

Vid tillämpning av fjärde stycket ska behovet anses motsvara
fyra jaktvapen, stommar eller lådor till sådana vapen, om det
inte finns omständigheter som talar för att sökanden behöver
fler vapen än så. Tillstånd till fler än sex jaktvapen,
stommar eller lådor till sådana vapen, får beviljas endast om
sökanden visar att det finns ett mycket kvalificerat behov av
ytterligare vapen. Förordning (2014:1149).

4 a § För tillstånd till innehav av fler än tio enhandsvapen
för målskjutning, eller stommar till sådana vapen, krävs att
sökanden visar att han eller hon har ett mycket kvalificerat
behov av ytterligare vapen. Detsamma gäller för tillstånd till
innehav av fler än åtta andra vapen för målskjutning, eller
stommar eller lådor till sådana vapen. Förordning (2006:1304).

5 § Behov av att inneha skjutvapen bör i fråga om nedan
angivna vapentyper anses finnas endast för följande
ändamål.

Vapentyp                                Ändamål
1. Enhandsvapen för jakt eller
avlivning av djur

a) enskottsvapen,                       Omfattande grytjakt,
                                        jakt med ställande
                                        hund enligt de
                                        föreskrifter som
                                        meddelats av
                                        Naturvårdsverket eller
                                        avlivning av
                                        fällfångade djur.
b) flerskottsvapen.                     Yrkesmässigt bedriven
                                        jakt- eller viltvård
                                        eller annat
                                        kvalificerat behov.
2. Vapen som av Polismyndigheten
efter samråd med Naturvårdsverket
klassificeras som salongsgevär.         Avlivning av fällfångade
                                        djur.
3. Tårgasanordningar eller andra
till verkan och ändamål
jämförliga anordningar.                 Tjänst eller annan
                                        särskild omständighet
                                        som medför ett synnerligt
                                        behov av anordningen för
                                        personligt skydd.
4. Injektionsvapen.                     Jakt enligt tillstånd som
                                        meddelats av
                                        Naturvårdsverket eller
                                        veterinärarbete som avser
                                        tamdjur, om sökanden visar
                                        att han eller hon
                                        genomgått utbildning
                                        enligt föreskrifter som
                                        meddelats av Statens
                                        jordbruksverk, i fråga om
                                        jakt i samråd med
                                        Naturvårdsverket.
5. Eldrör eller pipa eller annan
anordning som möjliggör att till
ett skjutvapen använda annan
ammunition än vapnet är avsett för.     a) Målskjutning.
                                        b) Yrkesmässigt bedriven
                                        jakt- eller viltvård eller
                                        annat kvalificerat behov.
                                        c) Övrig jakt med
                                        ammunition som
                                        Naturvårdsverket delat in
                                        i klass 2–4.
6. Ljuddämpare

a) målskjutningsvapen,                  Till skydd för människors
                                        hälsa eller miljön om det
                                        är särskilt påkallat.
b) jaktvapen.                           Till skydd för människors
                                        hälsa eller miljön i den
                                        utsträckning
                                        Polismyndigheten
                                        föreskriver det.
Förordning (2014:1361).

5 a § Tillstånd till innehav av skjutvapen för skjutning för
annat ändamål än jakt, målskytte, skydd eller avlivning av
fällfångade djur får beviljas om det finns synnerliga skäl. Förordning (2014:1149).

6 § Ansökan om tillstånd att inneha skjutvapen görs
skriftligen. Ansökan ska innehålla uppgift om sökandens namn,
person- eller organisationsnummer och hemvist eller säte samt
om vapnets typ, fabrikat, modell och kaliber. En ansökan från
en sammanslutning för jakt- eller målskytte ska också
innehålla uppgift om den plats där vapnet ska förvaras,
förvaringsutrymmets beskaffenhet och vem som är ansvarig för
förvaringen samt till vilken auktoriserad sammanslutning som
sammanslutningen är ansluten.

Avser ansökan ett visst bestämt vapen, ska dessutom
överlåtarens eller upplåtarens namn, person- eller
organisationsnummer och hemvist och vapnets
tillverkningsnummer anges i ansökan. Avser ansökan ett vapen
som saknar uppgift om tillverkningsnummer ska annan uppgift
som tillåter identifiering anges. Vid förvärv av vapen från
någon annan än en vapenhandlare, ska överlåtarens
tillståndsbevis för vapnet bifogas, om beviset finns i
behåll.

I ansökan ska det antal och slag av skjutvapen som sökanden
redan innehar anges. Ansökan ska också innehålla uppgift om
ändamålet med innehavet och vilka omständigheter sökanden
åberopar till stöd för sin ansökan. Förordning (2014:1361).

6 a § Om en person innehar flera skjutvapen med tidsbegränsade
tillstånd, skall frågan om förnyelse av tillstånden prövas i
ett sammanhang om sökanden begär det. Förordning (2000:149).

7 § Om tillstånd beviljas att inneha ett skjutvapen som
sökanden avser att förvärva i en annan stat, får
Polismyndigheten i förekommande fall även utfärda sådant
intyg om att förvärvet godkänns av svensk myndighet som kan
krävas av myndigheterna i den andra staten.

I annat fall får Polismyndigheten godkänna att en person som
är bosatt i Sverige får förvärva skjutvapen i en annan stat,
om det med hänsyn till sökandens personliga förhållanden kan
antas att han eller hon inte kommer att missbruka vapnet. Ett
sådant godkännande medför inte någon rätt att inneha vapnet i
Sverige. Förordning (2014:1149).

8 § Den som samlar skjutvapen får ges tillstånd att inneha
ammunition till sådana vapen som han eller hon har tillstånd
att inneha. Huvudmän för museer som avses i 2 kap. 3 § 3 vapenlagen (1996:67) och den som samlar ammunition får ges
tillstånd att inneha ammunition även till andra vapen. Tillstånd att inneha ammunition i andra fall får ges om det
finns särskilda skäl. Förordning (2014:1361).

9 § Ansökan om tillstånd att inneha ammunition görs
skriftligen. Ansökan ska innehålla uppgift om sökandens namn,
personnummer och hemvist samt om det slag och den mängd
ammunition som sökanden vill ha tillstånd att inneha. Ansökan
ska även innehålla uppgift om ändamålet med innehavet och de
omständigheter sökanden åberopar till stöd för sin ansökan. Förordning (2014:1149).

10 § Har upphävts genom förordning (2000:149).

11 § Tillstånd att inneha skjutvapen eller ammunition får inte
meddelas den som är underårig eller har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken utan att förmyndaren eller förvaltaren har samtyckt
till innehavet.

12 § Tillstånd att inneha skjutvapen i kategori B i bilagan till
denna förordning eller ammunition till ett sådant vapen får inte
meddelas någon

som är bosatt i ett annat land inom Europeiska unionen, om inte en
behörig myndighet i det landet har samtyckt till innehavet.

13 § Tillstånd att inneha skjutvapen i kategori A, B eller C i
bilagan till denna förordning får meddelas en person som är bosatt i
ett annat land inom Europeiska unionen endast om denna person

a) beviljats tillstånd enligt 6 kap. 1 4 §§ att föra över vapnet
till det land som personen är bosatt i, eller

b) skriftligt intygat och motiverat sin avsikt att inneha vapnet
endast i Sverige.

14 § Polismyndigheten får meddela föreskrifter om kraven
enligt 2 kap. 3 § 2 vapenlagen (1996:67) på säkerhet i fråga
om handhavande av vapen, stabil organisation och kontinuerlig
skytteverksamhet avseende tillstånd för en sammanslutning för
jakt- eller målskytte att inneha skjutvapen. Förordning (2014:1361).


3 kap. Bevis om tillstånd till innehav av skjutvapen och ammunition,
m.m.

1 § Polismyndigheten ska utfärda bevis över tillstånd att
inneha skjutvapen eller ammunition och, om tillståndet avser
innehav av vapen, en duplett av beviset.

Om tillståndet avser en person som är bosatt i en annan stat
inom Europeiska unionen ska Polismyndigheten vidarebefordra
de uppgifter som krävs för att kunna identifiera vapnet och
förvärvaren till den staten. Detta gäller dock endast
skjutvapen som hör till kategori C i bilagan till denna
förordning och ammunition som är avsedd för sådana vapen. Förordning (2014:1149).

2 § Bevis om tillstånd att inneha skjutvapen skall innehålla de
uppgifter om tillståndshavaren och om vapnet som anges i 2 kap. 6 § samt om tidsbegränsning eller villkor som har meddelats med stöd av
vapenlagen (1996:67).

Beviset skall vidare innehålla uppgift om för vilket ändamål ägaren
är berättigad att inneha vapnet.

3 § Rätt att använda skjutvapen för jakt innefattar, om inte
annat anges, rätt att använda vapnet även till övning eller
tävling samt till avlivning av djur. Rätt att använda
skjutvapen för skyddsändamål innefattar, om inte annat anges,
rätt att använda vapnet även till övning eller tävling. Förordning (2000:149).

4 § Om ett bevis om tillstånd att inneha skjutvapen innehåller
villkor om hur vapnet skall förvaras eller att vapnet skall göras
varaktigt obrukbart, får beviset inte lämnas till sökanden förrän
denne visar att han uppfyller villkoren.

5 § Om någon inte har förvärvat skjutvapen före utgången av
den tid som anges i 2 kap. 7 § vapenlagen (1996:67) ska han
eller hon inom en månad anmäla detta och återlämna
tillståndsbeviset till Polismyndigheten. Förordning (2014:1149).

6 § Den som förvärvar skjutvapen med stöd av ett
innehavstillstånd som inte avser ett visst bestämt vapen ska
senast inom en månad efter förvärvet visa upp
tillståndsbeviset hos Polismyndigheten och lämna uppgift om
vapnets tillverkningsnummer och om överlåtarens eller
upplåtarens namn och hemvist, om dessa uppgifter inte har
lämnats tidigare. Avser förvärvet ett skjutvapen som saknar
uppgift om tillverkningsnummer, ska någon annan uppgift som
möjliggör identifiering anges. Är det fråga om förvärv av
skjutvapen från någon annan än en vapenhandlare, ska
överlåtarens tillståndsbevis för vapnet bifogas, om beviset
finns i behåll.

Polismyndigheten ska på beviset anteckna vapnets
tillverkningsnummer eller, om det saknas, någon annan uppgift
som möjliggör identifiering. Förordning (2014:1149).

7 § Bevis om tillstånd att inneha ammunition skall innehålla de
uppgifter om tillståndshavaren som anges i 2 kap. 9 § och uppgift om
för vilket ändamål ammunitionen får innehas. I beviset skall anges
det slag och den mängd ammunition som tillståndet avser.

8 § Har ett tillståndsbevis förstörts, förkommit eller
förändrats så att det inte lämpligen kan användas, får ett
nytt bevis (duplettbevis) utfärdas efter ansökan.

Om beviset inte finns i behåll ska ansökan innehålla en
förklaring på heder och samvete om förlusten av beviset.

Kommer beviset senare till rätta ska det genast överlämnas
till Polismyndigheten. Förordning (2014:1149).

9 § Polismyndigheten ska efter ansökan utfärda ett europeiskt
skjutvapenpass till den som har tillstånd att i Sverige
inneha ett skjutvapen som avses i bilagan till denna
förordning. Skjutvapenpasset ska ha en begränsad
giltighetstid. Det får återkallas av Polismyndigheten om det
finns särskilda skäl för det.

Ett europeiskt skjutvapenpass ska omedelbart lämnas in till
Polismyndigheten om innehavarens tillstånd att inneha något
av de skjutvapen som omfattas av passet återkallas, om
innehavaren avhänder sig något av dessa vapen eller om
skjutvapenpasset återkallas. Om passet inte längre ska gälla
ska det makuleras. I annat fall ska Polismyndigheten göra en
anteckning i passet om de ändrade förhållandena och återlämna
det till innehavaren.

Polismyndigheten får meddela ytterligare föreskrifter om det
europeiska skjutvapenpasset. Förordning (2014:1149).


4 kap. Införsel av skjutvapen eller ammunition

1 § I fråga om tillstånd till införsel av skjutvapen eller
ammunition gäller 2 kap. 3–6 och 8–11 §§ samt 3 kap. 1 § första stycket, 2–4, 7 och 8 §§. Avser tillståndet vapen
eller ammunition som tillfälligt ska användas vid jakt eller
tävling här i landet, får de förutsättningar som motsvarar
dem som anges i 2 kap. 3 och 5 §§ visas genom intyg från den
som anordnar jakten eller tävlingen.

Om införseln innefattar transitering, ska Polismyndigheten
före införseln vidarebefordra uppgifterna i tillståndet till
en behörig myndighet i transiteringsstaterna. Förordning (2014:1361).

2 § Den rätt att här i landet inneha skjutvapen eller ammunition som
följer av tillstånd till införsel skall i tillståndet begränsas till
viss tid.

3 § Tillstånd till införsel av skjutvapen som medförs vid resa av en
person bosatt i ett land inom Europeiska unionen får beviljas för en
eller flera resor under högst ett år och skall anses omfatta rätt att
inneha vapnet i Sverige under denna tid. Ett beslut om sådant
tillstånd skall skrivas in i tillståndshavarens europeiska
skjutvapenpass.

Ett tillstånd enligt första stycket skall även anses omfatta rätt
till införsel av ammunition som är avsedd för vapnet och som
innehavaren kan antas behöva under vistelsen i Sverige.

4 § Företrädare för en annan stats myndighet som tillfälligt
tjänstgör i Sverige enligt lagen (2000:343) om
internationellt polisiärt samarbete eller lagen (2000:1219) om internationellt tullsamarbete undantas enligt 11 kap. 1 § f vapenlagen (1996:67) från lagens bestämmelser om skjutvapen
och ammunition.

Det som anges i första stycket gäller också den som
tillfälligt tjänstgör i Sverige enligt rådets förordning (EG) nr 2007/2004 av den 26 oktober 2004 om inrättande av en
europeisk byrå för förvaltningen av det operativa samarbetet
vid Europeiska unionens medlemsstaters yttre gränser och som
har rätt att medföra tjänstevapen enligt den förordningen
eller enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 863/2007 av den 11 juli 2007 om inrättande av en mekanism för
upprättande av snabba gränsinsatsenheter och om ändring av
rådets förordning (EG) nr 2007/2004 vad beträffar den
mekanismen och regleringen av gästande tjänstemäns uppgifter
och befogenheter. Förordning (2009:142).

5 § Företrädare för polisen i Danmark, Finland, Island och
Norge som i tjänsten reser genom Sverige från ett nordiskt
land till en annan del av det landet eller till ett annat
nordiskt land och medför skjutvapen och ammunition för
tjänsteändamål undantas enligt 11 kap. 1 § f vapenlagen (1996:67) från lagens bestämmelser om skjutvapen och
ammunition.

Polismyndigheten får meddela föreskrifter om förvaring av
skjutvapen och ammunition vid transitering enligt första
stycket. Förordning (2014:1149).


5 kap. Handel med skjutvapen

1 § Ansökan om tillstånd att driva handel med skjutvapen görs
skriftligen. Ansökan ska innehålla uppgift om sökandens namn,
personnummer eller organisationsnummer, hemvist eller säte
och om uppskattad omfattning av rörelsen, lagerhållningens
storlek, lokalerna där verksamheten ska bedrivas och de
omständigheter sökanden åberopar för utredning av sina
kunskaper att driva handel med skjutvapen. Om sökanden är en
juridisk person ska ansökan dessutom innehålla uppgift om
namn, personnummer och hemvist för de fysiska personer som
har ett betydande inflytande över den juridiska personen.

Om tillstånd beviljas ska bevis om detta utfärdas. I beviset
ska det anges vilka typer av skjutvapen och vilket antal av
varje typ av skjutvapen som får innehas på en gång och den
plats där rörelsen får bedrivas. Förordning (2014:1149).

2 § Polismyndigheten får meddela närmare föreskrifter om krav
på kunskap för tillstånd att driva handel med skjutvapen. Förordning (2014:1149).

3 § Vid provskjutning får i en vapenhandlares ställe någon
annan person närvara som har godkänts av Polismyndigheten. Förordning (2014:1149).

4 § Handelsrörelse får inte påbörjas förrän Polismyndigheten
har godkänt de lokaler och andra utrymmen som är anordnade
för förvaring av vapnen. Förordning (2014:1149).

5 § Handlares förvärv av skjutvapen ska ske efter skriftlig
rekvisition. Handlaren ska föra särskild inköpsförteckning
över rekvisitionerna.

En handlare som i särskilt fall önskar förvärva skjutvapen av
någon annan än den som är berättigad att tillverka eller
driva handel med skjutvapen ska kontrollera att överlåtaren
har tillstånd att inneha vapnet. Handlaren ska inom en månad
från förvärvet skriftligen anmäla detta till
Polismyndigheten. I samband med en sådan anmälan ska
överlåtarens tillståndsbevis ges in till Polismyndigheten, om
det finns i behåll. Förordning (2014:1149).

6 § En handlare är skyldig att föra anteckningar i särskild
försäljningsförteckning över försålda skjutvapen.

7 § Polismyndigheten får meddela föreskrifter om
1. innehållet i en rekvisition,
2. vilka uppgifter som ska införas i en inköpsförteckning och
försäljningsförteckning,
3. hur förteckningarna ska föras och vilka handlingar som ska
bifogas sådana förteckningar, och
4. innehållet i en anmälan som avses i 5 § andra stycket. Förordning (2014:1149).

8 § Polismyndigheten skall se till att skjutvapen som innehas av
handlare förvaras på föreskrivet sätt. Polismyndigheten skall minst
en gång årligen låta granska handlarens inköpsförteckningar och
försäljningsförteckningar med bilagor samt, när anledning finns till
det, hans lager av skjutvapen.

9 § Handlare är skyldiga att hålla inköps- och
försäljningsförteckningarna med bilagor tillgängliga för en
polisman eller annan anställd vid Polismyndigheten och att
lämna honom eller henne begärda upplysningar om inköpta och
sålda vapen, om befintligt vapenlager och om andra
förhållanden, som är av betydelse för den tillsyn som
Polismyndigheten ska utöva enligt 8 §. Förordning (2014:1149).

10 § Inköpsförteckning och försäljningsförteckning och
bilagor till dessa ska bevaras under tio år från den dag
sista anteckningen gjordes. Om rörelsen läggs ner, ska
förteckningarna och bilagorna överlämnas till
Polismyndigheten. Förordning (2014:1149).

11 § Har en tillståndshavare avlidit eller försatts i
konkurs, får rörelsen fortsättas för dödsboets eller
konkursboets räkning under högst ett år från dödsfallet eller
edgångssammanträdet i konkursen, under förutsättning att
anmälan görs till Polismyndigheten inom en månad från nämnda
tidpunkt och att rörelsen förestås av en godkänd föreståndare
eller ersättare. Förordning (2014:1149).

12 § Ansökan om godkännande som föreståndare eller ersättare
eller om godkännande av en person som i en vapenhandlares
ställe ska närvara vid provskjutning, görs skriftligen. Ansökan ska innehålla uppgift om sökandens namn, personnummer
och hemvist.

Polismyndigheten ska utfärda bevis om sådant godkännande som
avses i första stycket. Förordning (2014:1149).


6 kap. Överföring av skjutvapen och ammunition till ett annat land

1 § Tillstånd krävs för att föra över skjutvapen som omfattas
av bilagan till denna förordning från Sverige till en annan
stat inom Europeiska unionen.

Ansökan om tillstånd till överföring ska göras skriftligen på
formulär som fastställs av Polismyndigheten och innehålla de
uppgifter som anges på formuläret.

Om det krävs tillstånd till införsel av vapnet i den stat dit
vapnet ska föras, ska ett sådant tillstånd bifogas ansökan. Innefattar utförseln transitering ska, i de fall det krävs,
tillstånd från transiteringsstaterna bifogas ansökan. Förordning (2014:1149).

2 § Vid prövning av en ansökan enligt 1 § ska
Polismyndigheten kontrollera att nödvändigt tillstånd till
införsel och transitering av vapnet finns och att
överföringen uppfyller godtagbara krav på säkerhet.

Beviljas tillstånd till överföring ska i förekommande fall
införseltillstånd från mottagarstaten och
transiteringstillstånd från transiteringsstaterna bifogas
beslutet.

Polismyndigheten ska senast vid överföringen vidarebefordra
uppgifterna i beslutet till en behörig myndighet i den stat
dit vapnet ska föras och i förekommande fall i
transiteringsstaterna. Förordning (2014:1149).

3 § En kopia av ett beslut enligt 2 § skall medfölja vapnet till
dess destinationsort. Det skall på begäran visas upp för
myndigheterna i de länder som berörs av överföringen.

4 § Den som har tillstånd att driva handel med skjutvapen får
beviljas generellt tillstånd att föra över sådana vapen som
omfattas av handelstillståndet från Sverige till en
vapenhandlare som är bosatt i en annan stat inom Europeiska
unionen. Ett sådant tillstånd får beviljas för en tid av
högst tre år åt gången.

Vid överföring av skjutvapen med stöd av tillstånd enligt
första stycket ska avsändaren senast fjorton dagar före
överföringen lämna upplysningar till Polismyndigheten om

a) namn och adress på den som säljer eller överlåter
skjutvapnet och på den som köper eller förvärvar det eller i
förekommande fall ägaren,
b) den adress som skjutvapnet ska transporteras till,
c) antalet skjutvapen som ska transporteras, och

d) uppgifter som möjliggör identifiering av skjutvapnet.

Polismyndigheten ska omedelbart vidarebefordra uppgifterna
till Tullverket, en behörig myndighet i destinationsstaten
och i förekommande fall i transiteringsstaterna. Förordning (2014:1149).

5 § Tillstånd krävs för att föra över ammunition från Sverige till
ett annat land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. För ett
sådant tillstånd tillämpas bestämmelserna i 1 4 §§ på motsvarande
sätt.

6 § Utan tillstånd enligt 1 4 §§ får ett skjutvapen som avses i
bilagan till denna förordning medföras vid en resa från Sverige till
något annat land inom Europeiska unionen endast om tillstånd
beviljats av en behörig myndighet i vart och ett av de berörda
länderna. Ett sådant tillstånd kan avse en eller flera resor under
högst ett år och skall föras in i ett europeiskt skjutvapenpass. Tillstånd behöver dock inte begäras in från ett land som tillåter
införsel av vapnet utan tillstånd under de förutsättningar som gäller
för resan. Det europeiska skjutvapenpasset skall alltid medföras på
resan och på begäran visas upp för de behöriga myndigheterna i
respektive land.

Den som medför ett skjutvapen vid en resa enligt första stycket får
utan särskilt tillstånd även medföra ammunition till vapnet för
personligt bruk.


7 kap. Utlåning av skjutvapen

1 § Vid utlåning av skjutvapen skall intyg om lånet överlämnas till
låntagaren, om inte vapnet innehas uteslutande i upplåtarens närvaro.

Vid utlåning från enskild vapeninnehavare till medlem av hans familj
eller hushåll eller, beträffande gasvapen, till anställd i och för
dennes tjänst får vapeninnehavarens tillstånds- eller
deklarationsbevis överlämnas i stället för låneintyg.

2 § Låneintyg skall innehålla uppgift om låntagarens namn,
personnummer och hemvist och om tid och ändamål för utlåningen.

Om upplåtaren är enskild vapeninnehavare, skall intyget tecknas på
kopia av hans tillstånds- eller deklarationsbevis. Annat låneintyg
skall innehålla uppgift om skjutvapnets fabrikat, modell, kaliber och
tillverkningsnummer.

Lånetillstånd enligt 3 kap. 9 § vapenlagen (1996:67)

3 § Tillstånd att låna skjutvapen får meddelas för jakt eller
målskytte.

Om det finns synnerliga skäl, får tillstånd att låna
skjutvapen meddelas för skjutning även för annat ändamål än
som anges i första stycket. Förordning (2014:1149).

4 § En ansökan om tillstånd att låna skjutvapen görs
skriftligen. Den ska innehålla uppgift om
1. sökandens namn, personnummer och hemvist,
2. för vilket ändamål sökanden vill låna skjutvapen,
3. vilken typ av skjutvapen tillståndet ska avse, och
4. vilka omständigheter sökanden vill åberopa till stöd för
sin ansökan. Förordning (2014:1149).

5 § Den som ansöker om tillstånd att låna skjutvapen skall visa
sig kunna handha den typ av vapen som ansökan avser. Därvid
gäller i tillämpliga delar vad som anges i 2 kap. 3 §.

Vid prövningen av om tillstånd att låna skjutvapen skall
meddelas skall även det som anges i 2 kap. 5 § om ändamål och
vapentyper gälla i tillämpliga delar. Förordning (2006:509).

6 § Tillstånd att låna skjutvapen får inte meddelas den som har
förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken utan att
förvaltaren har lämnat samtycke. Förordning (2006:509).

7 § Polismyndigheten utfärdar bevis om tillstånd att låna
skjutvapen. Ett bevis skall innehålla uppgift om den
tillståndet gäller och för vilket ändamål han eller hon är
berättigad att låna vapen.

Har ett bevis förstörts eller förkommit eller förändrats så att
det inte lämpligen kan användas gäller vad som anges i 3 kap. 8 §. Förordning (2006:509).


8 kap. Reparation och översyn av skjutvapen

1 § Ansökan om tillstånd enligt 2 kap. 1 § vapenlagen (1996:67) att ta emot skjutvapen för reparation eller översyn
görs skriftligen.

Ansökan ska innehålla uppgift om sökandens namn, personnummer
och hemvist och om vilka vapentyper ansökan avser och hur
sökanden avser att förvara mottagna skjutvapen.

Om tillstånd beviljas ska bevis om detta utfärdas. Beviset
ska innehålla uppgifter om vilka vapentyper tillståndet avser
och om villkor som meddelats med stöd av vapenlagen. Förordning (2014:1149).

2 § Den som tar emot skjutvapen för reparation eller översyn
är skyldig att föra anteckningar i en särskild
reparationsförteckning över mottagna vapen.

Polismyndigheten får meddela föreskrifter om vilka uppgifter
förteckningen ska innehålla och hur förteckningen ska
föras.

Den som har tagit emot skjutvapen för reparation
eller översyn är skyldig att hålla förteckningen tillgänglig
för en polisman och på begäran lämna upplysningar till honom
eller henne om mottagna vapen.

Förteckningen och bilagor till denna ska bevaras under tio år
från den dag sista anteckningen gjordes. Förordning (2014:1149).


9 kap. Förvaring och transport av skjutvapen och ammunition

1 § Polismyndigheten får meddela särskilda föreskrifter om
vapenhandlares, museers och sammanslutningars förvaring av
tillståndspliktiga skjutvapen och sammanslutningars förvaring
av ammunition. I fråga om förvaring av ammunition som räknas
till explosiva varor finns bestämmelser även i lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor och i
föreskrifter som meddelats med stöd av lagen.

Polismyndigheten får meddela närmare föreskrifter om hur
skjutvapen och ammunition ska förvaras för att uppfylla
föreskrifterna i 5 kap. 2 § vapenlagen (1996:67). Förordning (2014:1149).

2 § Polismyndigheten får meddela närmare föreskrifter om vad
som ska gälla utöver bestämmelserna i 5 kap. vapenlagen (1996:67) i fråga om transport av skjutvapen och
ammunition. Förordning (2014:1149).

3 § Ansökan om tillstånd att förvara skjutvapen eller
ammunition hos någon annan görs skriftligen. Ansökan ska
innehålla uppgifter om sökandens namn, personnummer och
hemvist samt om varje vapens typ, fabrikat, modell och
kaliber. Ansökan ska också innehålla uppgift om mottagarens
namn, personnummer och hemvist. Ansökan ska vidare innehålla
en närmare redogörelse för skälen för förvaring hos
mottagaren och möjligheten för honom eller henne att erbjuda
en säker förvaring.

Om tillstånd beviljas, ska bevis om det utfärdas. I beviset
ska det anges hur länge tillståndet gäller och eventuella
villkor som har meddelats med stöd av vapenlagen (1996:67). En kopia av beviset ska lämnas till mottagaren. Förordning (2014:1149).


10 kap. Inlösen av skjutvapen och ammunition m.m.

1 § Länsstyrelsen ska utse en eller flera värderingsmän som
ska biträda Polismyndigheten vid värdering av skjutvapen och
ammunition som ska lösas in. Till värderingsman bör den utses
som har god kännedom om skjutvapens och ammunitions
marknadsvärde och vapenhandlares pris vid inköp av begagnade
skjutvapen.

En värderingsman har rätt till ersättning av allmänna medel
för sitt uppdrag.

Polismyndigheten bör försöka komma överens med ägaren om till
vilket värde vapnet eller ammunitionen ska lösas in. Förordning (2014:1149).

2 § Skjutvapen och ammunition som har tillfallit staten ska
skrotas eller säljas. Innan egendomen skrotas eller säljs ska
Nationellt forensiskt centrum vid Polismyndigheten erbjudas
att få egendomen. Om egendomen överlämnas till försäljning,
ska Statens försvarshistoriska museer först erbjudas att köpa
den. Förordning (2014:1149).


11 kap. Skjutvapen och ammunition som ingår i dödsbo eller
konkursbo

1 § Om skjutvapen ingår bland tillgångarna i ett dödsbo, ska
den som har vård om boet göra en skriftlig anmälan om det
till Polismyndigheten senast tre månader efter dödsfallet.

Om skjutvapen ingår bland tillgångarna i ett konkursbo, ska
konkursförvaltaren så snart som möjligt göra en skriftlig
anmälan om det till Polismyndigheten.

En anmälan enligt första eller andra stycket ska innehålla
uppgift om fabrikat, modell, kaliber och tillverkningsnummer
för varje vapen och om art och mängd av tillhörande
ammunition. Är det fråga om vapen som saknar uppgift om
tillverkningsnummer ska någon annan uppgift som möjliggör
identifiering lämnas. Anmälan ska också innehålla uppgift om
vem som har hand om vapnet för boets räkning och om hur det
förvaras.

Första–tredje styckena gäller inte effektbegränsade vapen. Förordning (2014:1149).


12 kap. Skyldighet att medföra och visa upp tillståndsbevis, m.m.

1 § En överlåtare eller upplåtare får inte lämna ut ett skjutvapen
till den som fått tillstånd att inneha vapnet förrän han av denne har
fått en duplett av tillståndsbeviset.

2 § Vid utbyte av en försliten eller på annat sätt obrukbar del av
ett skjutvapen skall vapeninnehavaren visa tillståndsbeviset för
vapnet eller vapendelen.

3 § Den som har tillstånd att inneha skjutvapen är skyldig
att ha med sig tillståndsbeviset när han eller hon själv
medför vapnet eller när någon annan som har lånat vapnet
medför det i tillståndshavarens närvaro.

Om det är fråga om jaktvapen eller vapen som är avsett för
tävlings- eller övningsskjutning, får tillståndshavaren i
stället ha med sig jaktkort eller medlemskort som intygar
medlemskap i en sådan sammanslutning som avses i 2 kap. 3 § 2 vapenlagen (1996:67). Kortet ska vara försett med en
anteckning av en tjänsteman vid Polismyndigheten eller av två
trovärdiga personer som intygar att det tillståndsbevis som
gäller för vapnet har visats upp för dem.

Den som medför ett lånat skjutvapen i annat fall än som avses
i första stycket är skyldig att ha med sig sådant intyg eller
bevis som enligt 7 kap. 1 § ska överlämnas till honom eller
henne. Han eller hon ska även medföra eget tillståndsbevis
för innehav av vapen av samma typ som det lånade vapnet
eller, om tillstånd enligt 3 kap. 1 a § vapenlagen krävs för
lån av vapnet, tillståndsbevis enligt 7 kap. 7 § för lån av
ett sådant vapen. Förordning (2014:1361).

4 § Den som fört in ett skjutvapen till Sverige med stöd av 2 kap. 13 § b vapenlagen (1996:67) skall under vistelsen i Sverige med
vapnet medföra tillstånd från en behörig myndighet i Danmark, Finland
eller Norge att där inneha vapnet. I stället för ett tillstånd från
en myndighet i Danmark eller Finland får medföras ett europeiskt
skjutvapenpass som meddelats i något av dessa länder och i vilket
vapnet är inskrivet.

Den som fört in ett skjutvapen till Sverige med stöd av ett
tillstånd som skrivits in i ett europeiskt skjutvapenpass skall
medföra passet under vistelsen i Sverige med vapnet.

5 § Har upphävts genom förordning (2000:149).

6 § Har upphävts genom förordning (2000:149).


13 kap. Anmälningsskyldighet

1 § Har upphävts genom förordning (2000:149).

2 § Närmare förskrifter om anmälan som avses i 6 kap. 6 § vapenlagen (1996:67) meddelas av Socialstyrelsen.

3 § Har upphävts genom förordning (2006:509).

4 § Den som med stöd av bestämmelserna i 3 kap. vapenlagen (1996:67) lånar ut ett skjutvapen till någon som är fast
bosatt i en stat som har tillträtt den europeiska
konventionen av den 28 juni 1978 om kontroll av enskilda
personers införskaffande och innehav av skjutvapen (den
europeiska vapen-konventionen), ska omedelbart anmäla
utlåningen till Polismyndigheten, om inte vapnet ska innehas
och användas av låntagaren endast i Sverige.

En sådan anmälan ska också göras av den som avser att för
personligt bruk föra ut skjutvapen ur Sverige till en stat
som har tillträtt den europeiska vapenkonventionen, om
vistelsen i den andra staten ska vara mer än tre månader. Anmälan ska göras före utförseln.

Till den europeiska vapenkonventionen är, förutom Sverige,
följande stater anslutna: Azerbajdzjan, Cypern, Danmark med
undantag av Färöarna och Grönland, Island, Italien,
Luxemburg, Moldavien, Nederländerna, Polen, Portugal,
Rumänien, Slovenien, Tjeckien och Tyskland. Förordning (2014:1149).

5 § Föreskrifterna om anmälningsskyldighet i 4 § gäller inte
1. långa skjutvapen med slätborrade pipor, om bara ett skott kan
avskjutas från varje pipa utan omladdning,
2. kolsyre-, luft-, fjäder- och harpunvapen,
3. varaktigt obrukbara vapen, som i brukbart skick skulle räknas som
skjutvapen,
4. särskilda anordningar som gör det möjligt att använda annan
ammunition till ett skjutvapen än det är avsett för.

6 § Anmälan som avses i 4 § ska göras till Polismyndigheten. Anmälan ska innehålla uppgift om namn och hemort samt nummer
på pass eller identitetskort i fråga om den person som ska
inneha skjutvapnet. Dessutom ska de uppgifter om vapnet som
anges i 2 kap. 6 § denna förordning lämnas.

Polismyndigheten ska underrätta behörig myndighet i den andra
staten. Förordning (2014:1149).


14 kap. Ansvarsbestämmelser

1 § Till böter döms den som bryter mot 5 kap. 4-6, 9 eller 10 §, 8 kap. 2 §, 12 kap. 1 § eller 17 kap. 1 §.

Till penningböter döms den som bryter mot 3 kap. 5 §, 6 § första stycket eller 8 § tredje stycket, 11 kap. 1 § eller 12 kap. 3 eller 4 §, eller som lånar ut skjutvapen utan att följa
vad som föreskrivits i 7 kap 1 och 2 §§. Förordning (2006:509).

2 § Den som har ertappats med att medföra skjutvapen utan att
kunna visa upp i 12 kap. 3 och 4 §§ föreskriven handling är
fri från ansvar, om han eller hon inom en vecka därefter hos
Polismyndigheten styrker att han eller hon vid tiden för
förseelsen hade rätt att inneha vapnet och omständigheterna
ger vid handen att förseelsen haft sin grund i tillfälligt
förbiseende. Förordning (2014:1149).


15 kap. Överklagande m.m.

1 § I 22 a § förvaltningslagen (1986:223) finns bestämmelser
om överklagande till allmän förvaltningsdomstol. Förordning (2014:1149).

2 § Polismyndighetens eller en domstols beslut enligt denna
förordning ska gälla omedelbart, om inte annat förordnas. Förordning (2014:1149).


16 kap. Avgifter

1 §/Upphör att gälla U:2015-10-01/ Avgift tas ut för prövning av ansökan enligt denna
förordning i de fall som framgår av andra stycket.

För ansökningsavgiftens storlek m.m. gäller bestämmelserna i 9-14 §§ avgiftsförordningen (1992:191), varvid följande
avgiftsklasser tillämpas:

Ärendeslag                                      Avgiftsklass
Tillstånd att inneha skjutvapen (2 kap. 6 §),
med den begränsning som anges i 4 §,

första vapnet för vilket tillstånd söks         2
varje ytterligare vapen 1

Tillstånd att inneha ammunition (2 kap. 9 §)    1
Tillstånd att låna skjutvapen (7 kap. 4 §)      1
Tillstånd att förvara skjutvapen hos någon
annan (9 kap. 3 §)                              1
Tillstånd till införsel av skjutvapen eller
ammunition (4 kap. 1 §)                         2
Tillstånd till överföring av skjutvapen
eller ammunition till ett annat land
(6 kap. 1-5 §§)                                 1
Utfärdande av ett europeiskt skjutvapenpass     2
Förnyande av eller införande av ytterligare
skjutvapen i ett europeiskt skjutvapenpass      1
Tillstånd att driva handel med skjutvapen
(5 kap. 1 §)                                    5
Tillstånd att ta emot skjutvapen för
reparation eller översyn (8 kap. 1 §)           4
Godkännande av föreståndare för handel med
skjutvapen, ersättare för denne eller
person som i vapenhandlares ställe skall
närvara vid provskjutning (5 kap. 12 §)         2
Förordning (2006:509).

1 §/Träder i kraft I:2015-10-01/ Avgift tas ut för prövning av ansökan enligt denna
förordning i de fall som framgår av andra stycket.

För ansökningsavgiftens storlek m.m. gäller bestämmelserna i 9–14 §§ avgiftsförordningen (1992:191), varvid följande
avgiftsklasser tillämpas:

Ärendeslag                                      Avgiftsklass
Tillstånd att inneha skjutvapen (2 kap. 6 §),
med den begränsning som anges i 4 §,

– första vapnet för vilket tillstånd söks       2
– varje ytterligare vapen                       1
Tillstånd att inneha ammunition (2 kap. 9 §)    1
Tillstånd att låna skjutvapen (7 kap. 4 §)      1
Tillstånd att förvara skjutvapen hos någon
annan (9 kap. 3 §)                              1
Tillstånd till införsel av skjutvapen eller
ammunition (4 kap. 1 §)                         2
Tillstånd till överföring av skjutvapen
eller ammunition till ett annat land
(6 kap. 1–5 §§)                                 1
Utfärdande av ett europeiskt skjutvapenpass     2
Förnyande av eller införande av ytterligare
skjutvapen i ett europeiskt skjutvapenpass      1
Tillstånd att driva handel med skjutvapen
(5 kap. 1 §)                                    5
Tillstånd att ta emot skjutvapen för
reparation eller översyn (8 kap. 1 §)           4
Godkännande av föreståndare för handel med
skjutvapen, ersättare för denne eller
person som i vapenhandlares ställe ska
närvara vid provskjutning (5 kap. 12 §)         2
Auktorisation av sammanslutning för jakt-
eller målskytte (2 kap. 1 §)                    8
Förordning (2015:533).

2 § Avgift tas ut för utlämnande av duplettbevis enligt 3 kap. 8 §. I fråga om avgiftens storlek m.m. gäller bestämmelserna i 20 24 §§ avgiftsförordningen (1992:191), varvid avgiftsklass A tillämpas.

3 § För ansökan enligt 2 kap. 6 a § tas endast en avgift ut per
sökande oavsett hur många vapen ansökan omfattar. Förordning (2000:149).

4 § För tillstånd till innehav av tårgasanordningar och andra
till verkan och ändamål jämförliga anordningar, tas en avgift
ut endast om det finns behov enligt 2 kap. 5 § 3 att inneha
anordningen till följd av tjänst. Förordning (2004:616).


17 kap. Särskilda bestämmelser

1 § Styrelse för sammanslutning och föreståndare för museum eller
bevakningsföretag skall utöva kontroll över sammanslutningens
respektive museets eller bevakningsföretagets innehav av skjutvapen
och ammunition och över att dessa förvaras riktigt.

2 § Har upphävts genom förordning (1998:394).

3 § Har en domstol funnit någon skyldig till brott mot
vapenlagen (1996:67) eller denna förordning eller till något
annat brott där skjutvapen använts eller har högre rätt
avgjort mål vari sådan dom meddelats, ska en kopia av domen
eller beslutet samma dag sändas till Polismyndigheten.

Samma underrättelseskyldighet gäller när en domstol helt
eller delvis har avslagit ett yrkande om förverkande enligt
vapenlagen. Förordning (2014:1149).

4 § Polismyndigheten får meddela ytterligare föreskrifter för
verkställigheten av vapenlagen (1996:67) och denna
förordning. Förordning (2014:1149).

Bilaga

För tillämpningen av vissa bestämmelser i denna förordning
delas skjutvapen och ammunition in i kategorier enligt
följande.

Kategori A
1. Explosiva militära missiler och startlavetter.
2. Automatiska skjutvapen.
3. Skjutvapen maskerade som andra föremål.
4. Ammunition med kroppsskyddspenetrerande projektiler, explosions- eller brandprojektiler och projektiler för sådan ammunition.
5. Pistol- och revolverammunition med utvidgande projektiler och
projektiler för sådan ammunition, med undantag för de fall då de
skall användas till sådana vapen avsedda för jakt eller målskjutning
som innehas av personer med rätt att bruka dem.

Kategori B
1. Halvautomatiska eller repeterande korta vapen.
2. Korta vapen med enkelskott med centralantändning.

3. Korta vapen med enkelskott med kantantändning, vars   totala längd
är mindre än 28 cm.
4. Halvautomatiska långa skjutvapen, vars magasin och patronläge
tillsammans kan innehålla mer än tre   skott.
5. Halvautomatiska långa skjutvapen, vars magasin och patronläge
tillsammans inte kan innehålla mer än   tre skott och där
laddningsmekanismen kan tas bort eller det inte är uteslutet att
vapnet med hjälp av vanliga verktyg kan omändras på sådant sätt att
magasin och patronläge tillsammans kan innehålla   mer än tre skott.
6. Repeterande och halvautomatiska långa skjutvapen   med slätborrade
lopp som inte överstiger 60 cm längd.
7. Halvautomatiska skjutvapen för civilt bruk som liknar vapen med
automatisk mekanism.

Kategori C
1. Repeterande långa skjutvapen andra än de som står upptagna i
kategori B punkt 6.
2. Långa skjutvapen med räfflade lopp för enkelskott.
3. Halvautomatiska långa skjutvapen som inte omfattas av kategori B
punkt 4 7.
4. Korta vapen för enkelskott med kantantändning vars totala längd
inte är mindre än 28 cm.

Kategori D

Enkelskotts långa skjutvapen med slätborrade lopp.

Vapendelar

Slutstycket, patronläget och pipan till ett skjutvapen tillhör som
separata delar samma kategori som det skjutvapen de är eller är
tänkta att vara monterade på.

Undantag

Ovan angivna kategorier ska inte omfatta föremål som stämmer
med beskrivningen i dessa men som

a) har gjorts varaktigt obrukbara genom åtgärder som har
godkänts av Polismyndigheten och som medför att skjutvapnets
slutstycke, patronläge och pipa har gjorts definitivt
oanvändbara och omöjliga att avlägsna, ersätta eller ändra
för någon som helst användning av skjutvapnet,
b) är gjorda för larm, signalering, livräddning, djurslakt
eller harpunfiske eller för industriellt eller tekniskt bruk,
förutsatt att de bara kan användas i ett sådant syfte,
eller

c) betraktas som antika vapen eller reproduktioner av sådana,
om dessa inte har inkluderats i de föregående kategorierna.

Definitioner

I denna bilaga avses med:

a) Korta vapen: ett skjutvapen med en pipa som inte överstiger 30 cm
eller vars totala längd inte överstiger 60 cm.

b) Långa vapen: alla skjutvapen som inte är korta vapen.

c) Automatvapen: ett skjutvapen som laddar om automatiskt varje gång
ett skott avfyras och som kan avfyra mer än ett skott med ett tryck
på avtryckaren.

d) Halvautomatiskt skjutvapen: ett skjutvapen som laddar om
automatiskt varje gång ett skott avfyras och som bara kan avfyra ett
skott med ett tryck på avtryckaren.

e) Repeterande skjutvapen: ett skjutvapen som efter att ett skott
har avfyrats är avsett att laddas om från ett magasin eller cylinder
med hjälp av ett manuellt tillvägagångssätt.

f) Skjutvapen för enkelskott: ett skjutvapen utan magasin som laddas
för varje skott genom att man manuellt sätter in ett skott i
patronläget eller i ett laddningsutrymme där pipan bryts.

g) Ammunition med kroppsskyddspenetrerande kulor: ammunition för
militärt bruk där kulan är försedd med mantel och har en massiv hård
kärna.

h) Ammunition med explosiva projektiler: ammunition för militärt
bruk där projektilen innehåller en laddning som exploderar när den
stöter emot något.

i) Ammunition med brandprojektiler: ammunition för militärt bruk där
projektilen innehåller en kemisk blandning som börjar brinna vid
kontakt med luften eller vid anslaget. Förordning (2014:1149).


Övergångsbestämmelser

1996:70
1. Denna förordning träder i kraft den 1 april 1996.
2. Genom förordningen upphävs vapenförordningen (1974:123)
3. I fråga om överklagande gäller äldre bestämmelser, om
polismyndighetens beslut har meddelats före ikraftträdandet.
4. Som bevis enligt 2 kap. 3 § första stycket 1 skall gälla även
sådana bevis som före den 1 januari 1985 har meddelats enligt Statens
naturvårdsverks anvisningar för prov för innehav av jaktvapen.
5. Den som vid utgången av år 1984 hade tillstånd att inneha skjut
vapen för jakt behöver inte uppfylla kravet enligt 2 kap. 3 § första
stycket 1, om han inom ett år efter det att det tidigare tillståndet
upphörde att gälla ansöker om nytt tillstånd att inneha

a) hagelvapen, om det tidigare tillståndet omfattade sådant vapen,
b) kulvapen, om det nya tillståndet avser ett vapen som enligt
Statens naturvårdsverks föreskrifter om klassindelning har samma
användningsområde som eller ett mera begränsat användningsområde än
det vapen som avsågs med det tidigare tillståndet eller kräver samma
utbildning som detta.
6. Innehar någon sedan tiden före den 1 januari 1992 ett luft- eller
fjädervapen som enligt då gällande föreskrifter fick innehas utan
tillstånd, får han inneha det utan tillstånd även fortsättningsvis.

2006:509
1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2006.
2. För den som med stöd av äldre bestämmelser i vapenlagen (1996:67) har haft tillstånd att ta emot skjutvapen för
skrotning gäller 8 kap. 2 § i dess äldre lydelse.