SFS nr: 2008:579
Departement/myndighet: Näringsdepartementet
Utfärdad: 2008-06-18
Omtryck:
Ändrad: t.o.m. SFS 2015:402
Övrig text:

Ändringsregister: SFSR (Lagrummet)
Källa: Regeringskansliet / Lagrummet


1 kap. Inledande bestämmelser

Lagens ändamål m.m.

1 § Denna lag har till ändamål att undanröja och motverka
hinder för en effektiv konkurrens i fråga om produktion av och
handel med varor, tjänster och andra nyttigheter.

2 § Lagen är inte tillämplig på överenskommelser mellan
arbetsgivare och arbetstagare om lön eller andra
anställningsvillkor.

3 § I rådets förordning (EG) nr 1/2003 av den 16 december 2002 om tilllämpning av konkurrensreglerna i artiklarna 81 och 82 i
fördraget och rådets förordning (EG) nr 139/2004 av den 20 januari 2004 om kontroll av företagskoncentrationer finns
bestämmelser av betydelse för tillämpningen av denna lag.

4 § Regeringen meddelar föreskrifter om vilka domstolar och
andra myndigheter som är konkurrensmyndigheter enligt rådets
förordning (EG) nr 1/2003, om det inte följer av denna lag.

Definitioner

5 § I denna lag avses med företag en fysisk eller juridisk
person som driver verksamhet av ekonomisk eller kommersiell
natur, dock inte till den del verksamheten består i
myndighetsutövning.

Med företag avses också en sammanslutning av företag.

6 § Det som i lagen sägs om avtal ska tillämpas även på
1. beslut av en sammanslutning av företag, och
2. samordnade förfaranden av företag.

7 § Med primär lantbruksförening avses i denna lag en ekonomisk
förening vars medlemmar är enskilda lantbrukare eller andra
företag som bedriver jordbruk, trädgårdsverksamhet eller
skogsbruk. Om sammanslutningar av sådana företag är medlemmar i
föreningen, anses den dock vara primär lantbruksförening endast
om sammanslutningarna bara utgörs av lokala sammanslutningar av
företag med verksamhet av angivet slag.

I lagen (2000:1025) om innebörden av begreppen jordbruks-,
trädgårds- och skogsprodukter i konkurrenslagen (2008:579) finns bestämmelser om vad som avses med sådana produkter.

8 § Med taxiföretag avses i denna lag ett företag som
tillhandahåller eller utför taxitjänster eller därmed
jämförbara transporttjänster.

Med beställningscentral avses en gemensam eller fristående
funktion som tar emot beställningar och fördelar
transportuppdrag mellan taxiföretag. Funktionen kan även utföra
sådan verksamhet som har samband därmed.

9 § En företagskoncentration enligt denna lag ska anses uppstå
om kontrollen av företag varaktigt förändras till följd av
1. att två eller flera tidigare självständiga företag slås
samman, eller
2. att antingen en eller flera personer, som redan kontrollerar
minst ett företag, eller också ett eller flera företag genom
förvärv av värdepapper eller tillgångar, genom avtal eller på
annat sätt direkt eller indirekt får kontroll över ett eller
flera företag eller delar därav.

Bildandet av ett gemensamt företag som på varaktig basis fyller
en självständig ekonomisk enhets samtliga funktioner utgör en
företagskoncentration enligt första stycket 2.

Lagens disposition

10 § Lagen innehåller bestämmelser om
- förbjudna konkurrensbegränsningar (2 kap.),
- åtgärder mot konkurrensbegränsningar (3 kap.),
- företagskoncentrationer (4 kap.),
- utredning av konkurrensärenden (5 kap.),
- vite (6 kap.),
- överklagande (7 kap.), och
- handläggningen i domstol (8 kap.).


2 kap. Förbjudna konkurrensbegränsningar

Konkurrensbegränsande samarbete mellan företag

1 § Sådana avtal mellan företag som har till syfte eller
resultat att hindra, begränsa eller snedvrida konkurrensen på
marknaden på ett märkbart sätt är förbjudna, om inte annat
följer av denna lag.

Detta gäller särskilt sådana avtal som innebär att
1. inköps- eller försäljningspriser eller andra affärsvillkor
direkt eller indirekt fastställs,
2. produktion, marknader, teknisk utveckling eller
investeringar begränsas eller kontrolleras,
3. marknader eller inköpskällor delas upp,
4. olika villkor tillämpas för likvärdiga transaktioner,
varigenom vissa handelspartner får en konkurrensnackdel, eller
5. det ställs som villkor för att ingå ett avtal att den andra
parten åtar sig ytterligare förpliktelser som varken till sin
natur eller enligt handelsbruk har något samband med föremålet
för avtalet.

Undantag från förbudet mot konkurrensbegränsande samarbete
mellan företag

2 § Förbudet i 1 § gäller inte för ett avtal som
1. bidrar till att förbättra produktionen eller distributionen
eller till att främja tekniskt eller ekonomiskt
framåtskridande,
2. tillförsäkrar konsumenterna en skälig andel av den vinst som
därigenom uppnås,
3. bara ålägger de berörda företagen begränsningar som är
nödvändiga för att uppnå målet i 1, och
4. inte ger de berörda företagen möjlighet att sätta
konkurrensen ur spel för en väsentlig del av nyttigheterna i
fråga.

3 § Från förbudet i 1 § gäller undantag för sådana grupper av
avtal (gruppundantag) som avses i
1. lagen (2008:580) om gruppundantag för konkurrensbegränsande
avtal om viss taxisamverkan,
2. lagen (2008:581) om gruppundantag för vertikala
konkurrensbegränsande avtal,
3. lagen (2008:582) om gruppundantag för konkurrensbegränsande
specialiseringsavtal,
4. lagen (2008:583) om gruppundantag för konkurrensbegränsande
avtal om forskning och utveckling,
5. lagen (2008:584) om gruppundantag för vertikala
konkurrensbegränsande avtal inom motorfordonssektorn,
6. lagen (2008:585) om gruppundantag för vissa
konkurrensbegränsande avtal inom försäkringssektorn, och
7. lagen (2008:586) om gruppundantag för konkurrensbegränsande
avtal om tekniköverföring.

Om ett enskilt avtal enligt lag som sägs i första stycket är
undantaget från förbudet i 1 § men avtalet har följder som är
oförenliga med 2 §, får Konkurrensverket besluta att avtalet
inte ska omfattas av gruppundantaget.

4 § Förbudet i 1 § gäller inte för sådana avtal inom en primär
lantbruksförening eller dess dotterföretag som avser samverkan
mellan föreningens medlemmar om
1. produktion, insamling, förädling, försäljning eller därmed
sammanhängande verksamhet såsom användandet av gemensamma
anläggningar, lagring, beredning, distribution eller
marknadsföring i fråga om jordbruksprodukter,
trädgårdsprodukter eller skogsprodukter, eller
2. inköp av varor eller tjänster för sådan verksamhet som avses
i 1.

Första stycket gäller dock inte avtal som har till syfte eller
ger till resultat
1. att en medlems fria rörlighet på marknaden förhindras eller
försvåras

a) i fråga om valet av avnämare eller leverantör,
b) i fråga om möjligheten att lämna föreningen, eller

c) i annat avseende av motsvarande betydelse, eller
2. att försäljningspriser direkt eller indirekt fastställs på
varor när försäljningen sker direkt mellan medlemmen och tredje
man.

5 § Förbudet i 1 § gäller inte för ett skriftligt avtal mellan
taxiföretag eller mellan en beställningscentral och taxiföretag
om avtalet
1. avser gemensam transportverksamhet genom samverkan i en
beställningscentral eller på något annat sätt i syfte att uppnå
effektivitetsvinster eller andra sådana ekonomiska fördelar,
2. behövs för att tillgodose det samhälleliga intresset av
tillgång till taxiservice, och
3. omfattar högst 40 taxifordon.

Undantag enligt första stycket gäller inte
1. till den del samarbetet avser förfarande eller villkor som
innebär eller omfattar

a) fastställande av gemensamma priser,
b) uppdelning av marknader,
c) en uppsägningstid för anslutet taxiföretag som överstiger
sex månader från uppsägningstillfället eller, i fråga om en
ekonomisk förening, villkor att uppsägning inte får göras
förrän tidigast efter sex månader eller längre tid från
inträdet, eller

d) förbud för anslutet taxiföretag att efter avtalstidens
utgång konkurrera med den gemensamma transportverksamheten, och
2. till den del det är uppenbart att syftet med den gemensamma
transportverksamheten eller intresset av tillgång till
taxiservice enligt första stycket 1 och 2 kan tillgodoses utan
att samarbetet omfattar ett sådant förfarande eller villkor som
avses i 1.

Ogiltighet

6 § Avtal eller avtalsvillkor som är förbjudna enligt 1 § är
ogiltiga.

Företags missbruk av en dominerande ställning

7 § Missbruk från ett eller flera företags sida av en
dominerande ställning på marknaden är förbjudet.

Sådant missbruk kan särskilt bestå i att
1. direkt eller indirekt påtvinga någon oskäliga inköps- eller
försäljningspriser eller andra oskäliga affärsvillkor,
2. begränsa produktion, marknader eller teknisk utveckling till
nackdel för konsumenterna,
3. tillämpa olika villkor för likvärdiga transaktioner,
varigenom vissa handelspartner får en konkurrensnackdel, eller
4. ställa som villkor för att ingå ett avtal att den andra
parten åtar sig ytterligare förpliktelser som varken till sin
natur eller enligt handelsbruk har något samband med föremålet
för avtalet.


3 kap. Åtgärder mot konkurrensbegränsningar

Åläggande

1 § Konkurrensverket får ålägga ett företag att upphöra med
överträdelser av förbuden i 2 kap. 1 eller 7 § eller i artikel 101 eller 102 i EUF-fördraget.

Ett åläggande enligt första stycket gäller omedelbart, om
något annat inte bestäms. Lag (2010:642).

2 § Om Konkurrensverket i ett visst fall beslutar att inte
meddela ett åläggande enligt 1 §, får Marknadsdomstolen göra
det på talan av ett företag som berörs av överträdelsen. En
sådan talerätt gäller dock inte i de fall verket har tillämpat
artikel 13 i rådets förordning (EG) nr 1/2003.

3 § Om det finns särskilda skäl, får ett åläggande enligt 1 § meddelas för tiden till dess att frågan slutligt har avgjorts. Marknadsdomstolen får meddela ett sådant åläggande bara sedan
rättegång inletts.

Åtagande från företag

4 § Har fråga uppkommit om ett företag överträder något av
förbuden i 2 kap. 1 eller 7 § eller i artikel 101 eller 102 i
EUF-fördraget, kan ett åtagande från företaget ge
Konkurrensverket anledning att inte ingripa. Verkets beslut
att godta åtagandet får avse en begränsad tid. Så länge
beslutet gäller får verket i de avseenden som åtagandet
omfattar inte meddela ett åläggande enligt 1 eller 3 §.

Konkurrensverket får återkalla ett beslut enligt första
stycket om
1. de omständigheter som låg till grund för beslutet har
förändrats i något väsentligt avseende,
2. den som beslutet gäller bryter mot något åtagande som har
angetts i beslutet, eller
3. beslutet grundades på ofullständiga, oriktiga eller
vilseledande uppgifter som parterna har lämnat. Lag (2010:642).

Konkurrensskadeavgift

5 § Stockholms tingsrätt får på talan av Konkurrensverket
besluta att ett företag ska betala en särskild avgift (konkurrensskadeavgift), om företaget eller någon som handlar
på dess vägnar uppsåtligen eller av oaktsamhet har överträtt
förbuden i 2 kap. 1 eller 7 § eller i artikel 101 eller 102 i
EUF-fördraget.

Avgiften tillfaller staten.

Innan Konkurrensverket väcker talan om konkurrensskadeavgift
mot ett företag, ska företaget ges tillfälle att yttra sig
över verkets utkast till stämningsansökan. Lag (2010:642).

6 § Konkurrensskadeavgiften får inte överstiga tio procent av
företagets omsättning föregående räkenskapsår.

Om talan riktas mot flera företag, ska avgiften fastställas
särskilt för vart och ett av dem.

7 § Konkurrensskadeavgift får inte påföras
1. för åtgärder som omfattas av ett åläggande enligt 1, 2 eller 3 § eller ett förbud enligt 27 eller 30 § som har
meddelats vid vite enligt denna lag,
2. för åtgärder som har vidtagits under den tid då ett beslut
om att godta åtagande enligt 4 § första stycket har gällt, om
åtgärderna är förenliga med beslutet, eller
3. i ringa fall.

I fall som avses i första stycket 2 får konkurrensskadeavgift
påföras om beslutet har återkallats med stöd av 4 § andra
stycket 3. Lag (2009:1280).

8 § Konkurrensskadeavgiften ska bestämmas efter överträdelsens
sanktionsvärde.

Vid bedömningen av sanktionsvärdet ska det beaktas hur
allvarlig överträdelsen är och hur länge den har pågått.

Vid bedömningen av överträdelsens allvar ska särskilt följande
beaktas:
1. överträdelsens art,
2. marknadens omfattning och betydelse, och
3. överträdelsens konkreta eller potentiella påverkan på
konkurrensen på marknaden.

9 § Som försvårande omständigheter vid bedömningen av
företagets överträdelse ska det särskilt beaktas:
1. om företaget har förmått annat företag att medverka i
överträdelsen, eller
2. om företaget har haft en ledande roll i överträdelsen.

10 § Som förmildrande omständighet vid bedömningen av
företagets överträdelse ska det särskilt beaktas om företagets
medverkan i överträdelsen har varit begränsad.

11 § När konkurrensskadeavgiftens storlek bestäms ska, förutom
omständigheter hänförliga till själva överträdelsen, särskilt
följande beaktas:
1. om företaget tidigare har överträtt förbuden i 2 kap. 1 eller 7 § eller i artikel 101 eller 102 i EUF-fördraget,
2. om företaget snabbt har upphört med överträdelsen sedan den
påtalats av Konkurrensverket, eller
3. företagets ekonomiska situation. Lag (2010:642).

Eftergift och nedsättning av konkurrensskadeavgift

12 § Konkurrensskadeavgift får efterges för ett företag som
har överträtt förbudet i 2 kap. 1 § eller i artikel 101 i
EUF-fördraget, om företaget är det första att anmäla
överträdelsen till Konkurrensverket och anmälan innehåller
sådana uppgifter att verket först genom dessa har
tillräckligt underlag för att ingripa mot överträdelsen.

När Konkurrensverket redan har tillräckligt underlag för att
ingripa mot överträdelsen, får konkurrensskadeavgift efterges
för ett företag som överträtt nämnda förbud om
1. företaget är först med att lämna sådana uppgifter som
leder till att det kan klarläggas att överträdelsen
förekommit, eller
2. företaget på annat sätt i högst väsentlig mån har
underlättat utredningen av överträdelsen.

Konkurrensskadeavgift får inte efterges för ett företag som
har tvingat ett annat företag att delta i överträdelsen. I
fall som avses i andra stycket får konkurrensskadeavgift inte
heller efterges om
1. ett annat företag har fått anstånd enligt 14 a § första
stycket och sådana uppgifter som krävs för eftergift har
lämnats innan anståndstiden löpt ut, eller
2. förklaring enligt 15 § har meddelats. Lag (2014:443).

13 § Konkurrensskadeavgift får fastställas till ett lägre
belopp än vad som bort ske med tillämpning av 8–11 §§ för ett
företag som har överträtt förbudet i 2 kap. 1 § eller i
artikel 101 i EUF-fördraget, om företaget till
Konkurrensverket lämnar uppgifter som i väsentlig mån
underlättar utredningen av överträdelsen.

Vid bedömning av nedsättningens storlek ska det beaktas om
något annat företag redan lämnat sådana uppgifter som i
väsentlig mån underlättat utredningen. Lag (2010:642).

14 § För att komma i fråga för eftergift enligt 12 § eller
nedsättning enligt 13 § ska företaget utöver vad som anges där
1. lämna Konkurrensverket all den information och bevisning om
överträdelsen som det har eller får tillgång till,
2. aktivt samarbeta med Konkurrensverket under utredningen av
överträdelsen,
3. inte förstöra bevis eller på något annat sätt försvåra
framtida eller pågående utredning av överträdelsen, och
4. när anmälan görs eller uppgifter lämnas ha upphört eller
snarast därefter upphöra med sitt deltagande i överträdelsen.

14 a § Konkurrensverket får ge ett företag anstånd med att
lämna sådana uppgifter som krävs för att
konkurrensskadeavgift ska få efterges enligt 12 § första
stycket om anmälan innehåller information om vilken produkt
överträdelsen avser, vilka andra företag som deltar i
överträdelsen och vad överträdelsen syftar till. Om företaget
lämnar uppgifterna innan anståndstiden löpt ut, ska
uppgifterna anses ha lämnats när anmälan gjordes.

Konkurrensverket får ge ett företag anstånd med att lämna
sådana uppgifter som krävs för att konkurrensskadeavgift ska
få efterges enligt 12 § andra stycket 1. Om företaget lämnar
uppgifterna innan anståndstiden löpt ut, ska uppgifterna
anses ha lämnats när anstånd begärdes. Lag (2014:443).

15 § På ansökan av ett företag som anmäler en överträdelse av
förbudet i 2 kap. 1 § eller i artikel 101 i EUF-fördraget ska
Konkurrensverket i ett beslut förklara om förutsättningarna
för eftergift enligt 12 § första stycket är uppfyllda. Ett
sådant beslut är bindande för verket samt för Stockholms
tingsrätt och Marknadsdomstolen. Lag (2010:642).

Avgiftsföreläggande

16 § I stället för att väcka talan om konkurrensskadeavgift
enligt 5 § får Konkurrensverket förelägga ett företag att
betala en sådan avgift (avgiftsföreläggande).

Ett sådant föreläggande får meddelas endast om Konkurrensverket
bedömer att sakomständigheterna rörande överträdelsen är klara.

17 § Ett avgiftsföreläggande ska innehålla uppgift om
1. det företag som föreläggandet avser,
2. överträdelsen och de omständigheter som är nödvändiga för
att känneteckna den,
3. de bestämmelser som är tillämpliga på överträdelsen, och
4. den konkurrensskadeavgift som föreläggs företaget.

Företaget ska i föreläggandet upplysas om att talan om
konkurrensskadeavgift kan väckas, om företaget inte godkänner
föreläggandet inom den tid som Konkurrensverket anger.

18 § Om ett avgiftsföreläggande godkänns skriftligen av
företaget inom den tid som Konkurrensverket anger, får talan
enligt 5 § inte väckas. Ett godkännande som inte sker på detta
sätt saknar verkan.

19 § Ett avgiftsföreläggande som har godkänts ska efter klagan
undanröjas under de förutsättningar som anges i 59 kap. 6 § första stycket rättegångsbalken. Vad som där sägs om
strafföreläggande och den misstänkte gäller därvid i stället
avgiftsföreläggande respektive företag.

Den som vill klaga ska göra det skriftligen hos Stockholms
tingsrätt inom ett år från det att föreläggandet godkändes. I
mål om klagan på ett avgiftsföreläggande är Konkurrensverket
motpart.

Har ett avgiftsföreläggande undanröjts, får företaget inte
därefter åläggas skyldighet att betala en högre
konkurrensskadeavgift för samma överträdelse.

Preskription

20 § Konkurrensskadeavgift får påföras bara om stämningsansökan
har delgetts den som anspråket riktas mot inom fem år från det
att överträdelsen upphörde. Om det berörda företaget inom denna
tid får del av ett beslut om undersökning enligt 5 kap. 3 § eller ges tillfälle att yttra sig över Konkurrensverkets utkast
till stämningsansökan, ska tiden i stället räknas från den dag
detta skedde. I sådana fall gäller dock att avgift får påföras
endast om den som anspråket riktas mot har delgetts
stämningsansökan inom tio år från det att överträdelsen
upphörde.

Kvarstad

21 § För att säkerställa ett anspråk på konkurrensskadeavgift
får rätten besluta om kvarstad. Därvid gäller föreskrifterna i 15 kap. rättegångsbalken om kvarstad för fordran. Om talan om
konkurrensskadeavgift ännu inte har väckts, ska en ansökan om
kvarstad dock prövas av Stockholms tingsrätt.

Betalning av konkurrensskadeavgift m.m.

22 § Konkurrensskadeavgift ska betalas till Konkurrensverket
inom trettio dagar från det att domen vann laga kraft eller
avgiftsföreläggandet godkändes eller inom den längre tid som
anges i domen eller föreläggandet.

Om konkurrensskadeavgiften inte betalas i tid, ska
Konkurrensverket lämna den obetalda avgiften för indrivning. Bestämmelser om indrivning finns i lagen (1993:891) om
indrivning av statliga fordringar m.m. Verkställighet får ske
enligt utsökningsbalkens bestämmelser.

23 § En påförd konkurrensskadeavgift faller bort i den mån
verkställighet inte har skett inom fem år från det att domen
vann laga kraft eller avgiftsföreläggandet godkändes.

Näringsförbud

24 § I lagen (2014:836) om näringsförbud finns
bestämmelser om att näringsförbud kan meddelas för vissa
överträdelser av förbudet i 2 kap. 1 § eller i artikel 101 i
EUF-fördraget. Lag (2014:850).

Skadestånd

25 § Om ett företag uppsåtligen eller av oaktsamhet överträder
förbuden i 2 kap. 1 eller 7 § eller i artikel 101 eller 102 i
EUF-fördraget, ska företaget ersätta den skada som därigenom
uppkommer.

Rätten till ersättning faller bort, om talan inte väcks inom
tio år från det att skadan uppkom. Lag (2010:642).

26 § Stockholms tingsrätt är alltid behörig att pröva frågor om
skadestånd enligt 25 §.

Konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet

27 § Staten, en kommun eller ett landsting får förbjudas att
i en säljverksamhet som omfattas av 1 kap. 5 § första stycket
tillämpa ett visst förfarande, om detta
1. snedvrider, eller är ägnat att snedvrida,
förutsättningarna för en effektiv konkurrens på marknaden,
eller
2. hämmar, eller är ägnat att hämma, förekomsten eller
utvecklingen av en sådan konkurrens.

Förbud får inte meddelas för förfaranden som är försvarbara
från allmän synpunkt.

En kommun eller ett landsting får även förbjudas att bedriva
en viss säljverksamhet i fall som avses i första stycket. En
sådan verksamhet får dock inte förbjudas, om den är förenlig
med lag.

Ett förbud gäller omedelbart, om något annat inte bestäms. Lag (2009:1280).

28 § Det som sägs i 27 § gäller även ett förfarande eller en
verksamhet i en annan juridisk person om staten, en kommun
eller ett landsting direkt eller indirekt har ett dominerande
inflytande över den juridiska personen genom ägarskap,
finansiell medverkan, gällande regler eller på annat sätt. Det som sägs om staten, en kommun eller ett landsting
tillämpas då på den juridiska personen. Lag (2009:1280).

29 § Ett förbud enligt 27 § får även omfatta ett förfarande
eller en verksamhet som väsentligen överensstämmer med det
förfarande eller den verksamhet som förbjuds. Lag (2009:1280).

30 § Om det finns särskilda skäl för det, får ett förbud
enligt 27 § meddelas för tiden till dess att frågan slutligt
har avgjorts. Ett sådant förbud får meddelas bara sedan
rättegång inletts. Lag (2009:1280).

31 § Har rätten lämnat en talan om förbud enligt 27 § utan
bifall, får frågan prövas på nytt, om de omständigheter som
låg till grund för avgörandet har förändrats i något
väsentligt avseende.

Ett förbud enligt 27 § får omprövas, om det finns särskilda
skäl för att upphäva eller mildra förbudet. Lag (2009:1280).

32 § Frågor om förbud enligt 27 § eller omprövning enligt 31 § andra stycket prövas av Stockholms tingsrätt på talan
av Konkurrensverket. Talan om omprövning av ett meddelat
förbud får också väckas av den som förbudet riktar sig mot.

Om Konkurrensverket för ett visst fall beslutar att inte
väcka en talan om förbud enligt 27 §, får talan väckas av ett
företag som berörs av förfarandet eller av verksamheten. Lag (2009:1280).


4 kap. Företagskoncentrationer

Förbud mot företagskoncentrationer m.m.

1 § En företagskoncentration som prövas enligt denna lag ska
förbjudas, om koncentrationen är ägnad att påtagligt hämma
förekomsten eller utvecklingen av en effektiv konkurrens inom
landet i dess helhet eller en avsevärd del av det. Vid
prövningen av om en företagskoncentration ska förbjudas ska det
särskilt beaktas om den medför att en dominerande ställning
skapas eller förstärks.

Ett förbud får meddelas endast om inga väsentliga nationella
säkerhets- eller försörjningsintressen därigenom åsidosätts.

I den utsträckning som bildandet av ett gemensamt företag, som
utgör en företagskoncentration enligt 1 kap. 9 § andra stycket,
har till syfte eller får till resultat att samordna
konkurrensbeteendet hos företag som förblir självständiga, ska
vid prövningen av fråga om förbud mot företagskoncentrationen
samordningen bedömas enligt 2 kap. 1 och 2 §§.

2 § Om det är tillräckligt för att undanröja de skadliga
effekterna av en företagskoncentration, får en part i
koncentrationen i stället för förbud enligt 1 § åläggas att
1. avyttra ett företag eller en del av ett företag, eller
2. genomföra någon annan konkurrensfrämjande åtgärd.

Ett åläggande enligt första stycket får inte vara mer
långtgående än vad som krävs för att de skadliga effekterna av
konkurrensbegränsningen ska undanröjas.

3 § Ett förbud mot en företagskoncentration innebär att en
rättshandling som utgör en del i företagskoncentrationen eller
som har till syfte att genomföra koncentrationen därefter blir
ogiltig. Detta gäller dock inte sådana rättshandlingar som
utgörs av förvärv som har skett på en reglerad marknad som
avses i 1 kap. 5 § 20 lagen (2007:528) om
värdepappersmarknaden, en motsvarande marknad utanför
Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller en
handelsplattform som avses i 1 kap. 5 § 12 lagen om
värdepappersmarknaden eller genom inrop på exekutiv auktion. I
sådana fall får förvärvaren i stället åläggas att avyttra det
som har förvärvats.

4 § Har fråga uppkommit om förbud enligt 1 § eller åläggande
enligt 2 §, kan ett åtagande från en part i
företagskoncentrationen medföra att Konkurrensverket lämnar
koncentrationen utan åtgärd.

5 § Ett beslut av Konkurrensverket att lämna en
företagskoncentration utan åtgärd ska även omfatta sådana
begränsningar som har direkt anknytning till och är nödvändiga
för genomförandet av den anmälda företagskoncentrationen.

Anmälan om företagskoncentration

6 § En företagskoncentration ska anmälas till Konkurrensverket,
om
1. de berörda företagen tillsammans har haft en omsättning
föregående räkenskapsår i Sverige som överstiger en miljard
kronor, och
2. minst två av de berörda företagen har haft en omsättning i
Sverige föregående räkenskapsår som överstiger 200 miljoner
kronor för vart och ett av företagen.

7 § Om omsättningskravet enligt 6 § 1 är uppfyllt men
omsättningen inte överstiger vad som anges i 6 § 2, får
1. Konkurrensverket ålägga en part i en företagskoncentration
att anmäla koncentrationen, när det är påkallat av särskilda
skäl, eller
2. part eller annan medverkande i en koncentration frivilligt
anmäla koncentrationen.

8 § Om en företagskoncentration består av flera transaktioner
mellan samma personer eller företag, varigenom delar av ett
eller flera företag förvärvas, ska vid beräkningen av
omsättningen de transaktioner som ägt rum inom en tvåårsperiod
behandlas som endast en koncentration.

9 § Om anmälningsskyldighet gäller enligt 6 §, ska anmälan
göras av den eller dem som förvärvar kontrollen över ett
företag eller en del av det. Om koncentrationen innebär att två
eller flera företag slås samman, ska koncentrationen anmälas av
dessa företag.

10 § En anmälan om företagskoncentration får göras så snart
part eller någon annan medverkande kan visa att de avser att
genomföra en koncentration.

En anmälan om företagskoncentration ska göras innan
koncentrationen genomförs.

Särskild undersökning av företagskoncentration

11 § Konkurrensverket ska inom tjugofem arbetsdagar från det
att en fullständig anmälan om företagskoncentration har kommit
in till verket meddela beslut om att antingen genomföra en
särskild undersökning av koncentrationen eller lämna
koncentrationen utan åtgärd.

Om Konkurrensverket inom fristen i första stycket har mottagit
ett åtagande från en part i företagskoncentrationen som syftar
till att verket ska lämna koncentrationen utan åtgärd, förlängs
fristen till trettiofem arbetsdagar.

12 § Innan fristen enligt 11 § har löpt ut, får en part och
någon annan medverkande i en företagskoncentration inte vidta
någon åtgärd för att fullfölja koncentrationen. Förbudet
gäller inte om Konkurrensverket före fristens utgång beslutar
att lämna koncentrationen utan åtgärd.

Om det finns särskilda skäl, får Konkurrensverket besluta om
undantag från förbudet i första stycket.

Om det är nödvändigt för att säkerställa att förbudet i
första stycket följs, får Konkurrensverket meddela förbud
eller åläggande för parterna eller andra medverkande i
företagskoncentrationen. Lag (2014:443).

Talan om åtgärd mot företagskoncentration

13 § Om Konkurrensverket inom den i 11 § angivna fristen har
beslutat om särskild undersökning, får verket väcka talan vid
Stockholms tingsrätt om förbud enligt 1 § eller åläggande
enligt 2 §.

Talan ska väckas inom tre månader från ett beslut om särskild
undersökning. Innan Konkurrensverket väcker talan, ska den som
avses med talan ges tillfälle att yttra sig över verkets utkast
till stämningsansökan.

Har Konkurrensverket beslutat att lämna en
företagskoncentration utan åtgärd, får talan enligt första
stycket väckas endast om verkets beslut har grundat sig på
oriktig uppgift som lämnats av part eller annan medverkande i
koncentrationen.

14 § På begäran av Konkurrensverket får Stockholms tingsrätt
förlänga fristen i 13 § andra stycket med högst en månad i
sänder, om parterna i koncentrationen samtycker. I de fall
annan medverkande anmält koncentrationen enligt 7 § 2 krävs
även dennes samtycke. Om koncentrationen ägt rum på det sätt
som anges i 3 § andra meningen, är förvärvarens samtycke
tillräckligt.

Om det finns synnerliga skäl, får fristen förlängas utan sådant
samtycke som anges i första stycket.

15 § Ett förbud enligt 1 § eller ett åläggande enligt 2 § får
inte meddelas senare än sex månader efter det att talan väckts
vid Stockholms tingsrätt.

Den i första stycket angivna fristen får förlängas under samma
förutsättningar som anges i 14 §. Ett förbud enligt 1 § eller
ett åläggande enligt 2 § får dock inte meddelas senare än två
år efter det att företagskoncentrationen uppkom.

16 § Om Stockholms tingsrätts dom överklagas, ska
Marknadsdomstolen avgöra målet inom tre månader från det att
tiden för överklagande gick ut. Bestämmelserna i 15 § andra
stycket gäller också för Marknadsdomstolens prövning.

Tillfälligt stopp av löptider för frister

16 a § Konkurrensverket får tillfälligt stoppa löptiden för
en frist som anges i 11 § eller 13 § andra stycket, om en
part i företagskoncentrationen inte har följt ett åläggande
enligt 5 kap. 1 § första stycket 1. Fristen börjar löpa igen
första arbetsdagen efter det att åläggandet har följts.

På begäran av en part i företagskoncentrationen får
Konkurrensverket tillfälligt stoppa löptiden för den
tidsfrist som anges i 11 § under så många arbetsdagar som
verket bestämmer.

Konkurrensverkets beslut enligt första stycket kan prövas i
ett mål enligt 13 §. Lag (2014:443).

Förbud i väntan på slutlig prövning

17 § Innan frågan om förbud eller åläggande slutligt har
avgjorts får rätten på yrkande av Konkurrensverket förbjuda
part och annan medverkande i en företagskoncentration att vidta
någon åtgärd för att fullfölja koncentrationen. Ett sådant
beslut förutsätter dock att ett förbud är motiverat av ett
allmänt intresse som väger tyngre än den olägenhet som åtgärden
medför.

18 § Ett yrkande om förbud enligt 17 § får inte bifallas utan
att den som beslutet gäller och den som gjort anmälan enligt 7 § 2 fått tillfälle att yttra sig. Om koncentrationen ägt rum
på det sätt som anges i 3 § andra meningen, är det tillräckligt
att förvärvaren har fått tillfälle att yttra sig.

Finns det synnerliga skäl, får ett förbud enligt 17 § meddelas
omedelbart att gälla till dess att något annat beslutas, utan
att de som avses i första stycket fått tillfälle att yttra sig.

Om rättegång inte pågår, ska ett yrkande om förbud enligt 17 § framställas skriftligen.

19 § Ett förbud enligt 17 § som har beslutats då rättegång inte
pågår ska omedelbart hävas om Konkurrensverket inte väcker
talan enligt 13 §. Detsamma gäller om verket beslutar att lämna
företagskoncentrationen utan åtgärd.

Rättskraft och omprövning

20 § Har rätten lämnat en talan om förbud enligt 1 § eller
åläggande enligt 2 § utan bifall, får frågan prövas på nytt, om
part eller annan medverkande i företagskoncentrationen har
lämnat oriktiga uppgifter om sakförhållanden av väsentlig
betydelse för avgörandet. Talan ska väckas inom ett år från det
att saken slutligt har avgjorts.

21 § Ett förbud enligt 1 § eller ett åläggande enligt 2 § får
omprövas, om det finns anledning att upphäva eller mildra
förbudet eller åläggandet därför att detta inte längre behövs
eller inte längre är lämpligt.

Talan om omprövning ska väckas vid Stockholms tingsrätt av
Konkurrensverket eller av någon som berörs av avgörandet.


5 kap. Utredning av konkurrensärenden

Utredning initierad av Konkurrensverket

1 § Om det behövs för att Konkurrensverket ska kunna fullgöra
sina uppgifter enligt denna lag, får verket ålägga
1. ett företag eller någon annan att tillhandahålla uppgifter,
handlingar eller annat,
2. den som förväntas kunna lämna upplysningar i saken att
inställa sig för förhör på tid och plats som verket bestämmer,
eller
3. en kommun eller ett landsting som driver verksamhet av
ekonomisk eller kommersiell natur att redovisa kostnader och
intäkter i verksamheten.

Ett åläggande enligt första stycket gäller omedelbart, om något
annat inte bestäms.

2 § Vid förhör enligt 1 § första stycket 2 ska utsaga av den
som förhörs upptecknas. Utsagan ska läsas upp eller tillfälle
ges den förhörde att på annat sätt granska uppteckningen.

Uppteckning och granskning ska ske innan förhöret avslutats
eller, om förhöret är särskilt omfattande eller behandlar
komplicerade sakförhållanden, så snart som möjligt därefter.

Den förhörde ska tillfrågas om han eller hon har något att
invända mot innehållet i uppteckningen. En invändning som inte
medför någon ändring ska antecknas. Efter granskningen får
uppteckningen inte ändras.

3 § Stockholms tingsrätt får på ansökan av Konkurrensverket
besluta att verket får genomföra en undersökning hos ett
företag för att utreda om det har överträtt förbuden i 2 kap. 1 eller 7 § eller i artikel 101 eller 102 i EUF-fördraget, om
1. det finns anledning att anta att en överträdelse har skett,
2. företaget inte rättar sig efter ett åläggande enligt 1 § första stycket 1 eller det annars finns risk för att bevis
undanhålls eller förvanskas, och
3. vikten av att åtgärden vidtas är tillräckligt stor för att
uppväga det intrång eller annat men som åtgärden innebär för
den som drabbas av åtgärden. Lag (2010:642).

4 § Ett beslut enligt 3 § får avse även ett annat företag än
det som är föremål för utredning, om
1. det som föreskrivs i 3 § första stycket 1 och 3 är uppfyllt,
2. det finns särskild anledning att anta att bevis finns hos
företaget, och
3. företaget inte rättar sig efter ett åläggande enligt 1 § första stycket 1 eller det annars finns risk för att bevis
undanhålls eller förvanskas.

5 § Ett beslut enligt 3 § får avse även bostäder och andra
utrymmen som nyttjas av styrelseledamöter och anställda i det
företag som är föremål för utredning, om
1. det som föreskrivs i 3 § 1 och 3 är uppfyllt,
2. det finns särskild anledning att anta att bevis finns hos
den som ansökan avser,
3. den som ansökan avser inte rättar sig efter ett åläggande
enligt 1 § första stycket 1 eller det annars finns risk för att
bevis undanhålls eller förvanskas, och
4. utredningen avser en allvarlig överträdelse.

6 §/Upphör att gälla U:2016-01-01/ När Konkurrensverket genomför en undersökning har verket
rätt att
1. granska bokföring och andra affärshandlingar,
2. ta kopior av eller göra utdrag ur bokföring och
affärshandlingar,
3. begära muntliga förklaringar direkt på platsen, och
4. få tillträde till lokaler, markområden, transportmedel och
andra utrymmen.

6 §/Träder i kraft I:2016-01-01/ När Konkurrensverket genomför en undersökning har verket
rätt att
1. granska bokföring och andra affärshandlingar,
2. ta kopior av eller göra utdrag ur bokföring och
affärshandlingar,
3. begära muntliga förklaringar direkt på platsen, och
4. få tillträde till lokaler, markområden, transportmedel och
andra utrymmen.

I fråga om elektroniskt lagrad information får åtgärderna i
första stycket 1 och 2 genomföras hos Konkurrensverket, om
den som undersökningen genomförs hos samtycker till att
informationen flyttas till verkets lokaler. Denne har rätt
att följa de åtgärder som verket vidtar. Lag (2015:402).

7 § Ett beslut om undersökning får meddelas utan att den som
ansökan avser får tillfälle att yttra sig, om det kan befaras
att undersökningen annars skulle förlora i betydelse.

Beslut enligt första stycket ska sändas endast till
Konkurrensverket. När undersökningen börjar ska verket
överlämna ett exemplar av beslutet till den hos vilken
undersökningen ska genomföras.

8 §/Upphör att gälla U:2016-01-01/ Ett beslut om undersökning ska innehålla uppgifter om
1. föremålet för och syftet med undersökningen,
2. tidpunkten när undersökningen ska börja, och
3. Konkurrensverkets befogenheter enligt 6 §.

Beslut enligt första stycket gäller omedelbart, om rätten inte
bestämmer något annat.

8 §/Träder i kraft I:2016-01-01/ Ett beslut om undersökning ska innehålla uppgifter om
1. föremålet för och syftet med undersökningen,
2. tidpunkten när undersökningen ska börja, och
3. Konkurrensverkets befogenheter enligt 6 § första
stycket.

Beslut enligt första stycket gäller omedelbart, om
rätten inte bestämmer något annat. Lag (2015:402).

9 § Den som Konkurrensverket ska genomföra en undersökning hos
har rätt att tillkalla ett juridiskt biträde.

I avvaktan på att ett sådant biträde inställer sig får
Konkurrensverket inte påbörja undersökningen. Detta gäller dock
inte, om
1. undersökningen härigenom onödigt fördröjs, eller
2. undersökningen har beslutats enligt 7 § första stycket.

10 §/Upphör att gälla U:2016-01-01/ Konkurrensverket får begära handräckning av
Kronofogdemyndigheten för att genomföra de åtgärder som avses i 6 § 1, 2 eller 4.

Vid handräckning gäller bestämmelserna i utsökningsbalken om
verkställighet av förpliktelser som inte avser
betalningsskyldighet eller avhysning. Kronofogdemyndigheten ska
dock inte underrätta den hos vilken undersökningen ska
genomföras innan verkställighet sker.

10 §/Träder i kraft I:2016-01-01/ Konkurrensverket får begära handräckning av
Kronofogdemyndigheten för att genomföra de åtgärder som avses
i 6 § första stycket 1, 2 eller 4.

Vid handräckning gäller bestämmelserna i utsökningsbalken om
verkställighet av förpliktelser som inte avser
betalningsskyldighet eller avhysning. Kronofogdemyndigheten
ska dock inte underrätta den som undersökningen ska
genomföras hos innan verkställighet sker. Lag (2015:402).

11 §/Upphör att gälla U:2016-01-01/ Åtgärder enligt 1 eller 6 § får inte avse en skriftlig
handling
1. vars innehåll kan antas vara sådant att en advokat eller en
advokats biträde inte får höras som vittne om innehållet, och
2. som innehas av advokaten eller biträdet eller av den till
förmån för vilken tystnadsplikten gäller.

Om Konkurrensverket anser att en viss handling bör omfattas av
en undersökning och den som åtgärden avser åberopar att
handlingen är skyddad enligt första stycket, ska handlingen
omedelbart förseglas och skyndsamt överlämnas till Stockholms
tingsrätt av Konkurrensverket.

Tingsrätten ska utan dröjsmål pröva om handlingen ska omfattas
av Konkurrensverkets undersökning.

11 §/Träder i kraft I:2016-01-01/ Åtgärder enligt 1 eller 6 § första stycket får inte avse
en skriftlig handling
1. vars innehåll kan antas vara sådant att en advokat eller
en advokats biträde inte får höras som vittne om innehållet,
och
2. som innehas av advokaten eller biträdet eller av den som
tystnadsplikten gäller till förmån för.

Om Konkurrensverket anser att en viss handling bör omfattas
av en undersökning och den som åtgärden avser åberopar att
handlingen är skyddad enligt första stycket, ska handlingen
omedelbart förseglas och skyndsamt överlämnas till Stockholms
tingsrätt av Konkurrensverket.

Tingsrätten ska utan dröjsmål pröva om handlingen ska
omfattas av Konkurrensverkets undersökning. Lag (2015:402).

12 §/Upphör att gälla U:2016-01-01/ Vid åtgärder som Konkurrensverket vidtar enligt 1 eller 6 § finns det inte någon skyldighet att röja
företagshemligheter av teknisk natur.

12 §/Träder i kraft I:2016-01-01/ Vid åtgärder som Konkurrensverket vidtar enligt 1 eller 6 § första stycket finns det inte någon skyldighet att röja
företagshemligheter av teknisk natur. Lag (2015:402).

13 § Den som är uppgiftsskyldig eller är föremål för
undersökning enligt denna lag får inte betungas onödigt.

Utredning på begäran av EU-kommissionen eller myndighet i annan
medlemsstat

14 § Bestämmelserna i 1 och 11-13 §§ om inhämtande av uppgifter
gäller även när Konkurrensverket vidtar sådana åtgärder på
begäran av en konkurrensmyndighet i en annan medlemsstat i
Europeiska unionen.

15 § Bestämmelserna i 3-13 §§ om undersökningar gäller även när
Konkurrensverket vidtar sådana åtgärder på begäran av en
konkurrensmyndighet i en annan medlemsstat i Europeiska
unionen.

16 § Bestämmelserna i 6 och 9–13 §§ gäller även när
Konkurrensverket, på begäran av Europeiska kommissionen,
genomför en sådan undersökning som avses i artikel 22.2 i
rådets förordning (EG) nr 1/2003. Bestämmelsen i 9 § andra
stycket första meningen gäller dock inte om det kan befaras
att undersökningen skulle förlora i betydelse, om den inte
påbörjas omedelbart.

Första stycket gäller även när Konkurrensverket på begäran av
kommissionen genomför en sådan undersökning som avses i
artikel 12.1 i rådets förordning (EG) nr 139/2004. Lag (2011:872).

17 § När Europeiska kommissionen har beslutat om en
undersökning enligt artikel 20.4 i rådets förordning (EG) nr 1/2003 eller enligt artikel 13.4 i rådets förordning (EG) nr 139/2004, får Kronofogdemyndigheten på ansökan av
Konkurrensverket besluta om handräckning för att
undersökningen ska kunna genomföras.

Vid handräckning enligt första stycket tillämpas 10 § andra
stycket. Lag (2010:642).

18 § Frågor om förhandsgodkännande enligt artikel 21.3 i rådets
förordning (EG) nr 1/2003 prövas av Stockholms tingsrätt på
ansökan av Konkurrensverket.

Om beslut om förhandsgodkännande meddelats enligt första
stycket, gäller bestämmelserna i 17 § om handräckning.

Rättslig hjälp åt myndighet i annan stat

19 § Konkurrensverket får meddela ett åläggande enligt 1 §, om
det begärs av en myndighet i en stat med vilken Sverige har
ingått en överenskommelse om rättslig hjälp i
konkurrensärenden. Om åläggande meddelas ska bestämmelserna i 11-13 §§ gälla.

20 § Efter begäran av en myndighet i en stat med vilken
Sverige har ingått en överenskommelse om rättslig hjälp i
konkurrensärenden får Stockholms tingsrätt på ansökan av
Konkurrensverket besluta att verket får genomföra en
undersökning hos ett företag eller någon annan för att bistå
den andra staten med att utreda om någon har överträtt den
statens konkurrensregler, om
1. det som föreskrivs i 5 § 1–3 är uppfyllt, och
2. det förfarande som utreds är av ett slag som vid
tillämpningen av denna lag eller Europeiska unionens
konkurrensregler skulle ha innefattat en överträdelse av
förbuden i 2 kap. 1 eller 7 § eller i artikel 101 eller 102 i
EUF-fördraget, om något av dessa regelverk hade tillämpats på
förfarandet.

I fall som avses i första stycket gäller bestämmelserna i 6–13 §§. Lag (2010:642).


6 kap. Vite

Föreläggande av vite

1 § Följande ålägganden eller förbud får förenas med vite:
1. åläggande enligt 3 kap. 1, 2 eller 3 §,
2. förbud enligt 3 kap. 27 eller 30 §,
3. förbud enligt 4 kap. 1 §,
4. åläggande enligt 4 kap. 2 eller 3 §,
5. förbud eller åläggande enligt 4 kap. 12 § tredje stycket,
6. förbud enligt 4 kap. 17 §, och
7. åläggande enligt 5 kap. 1 §.

Ett beslut om undersökning enligt 5 kap. 3 eller 20 § får
förenas med vite. Konkurrensverket får förena ett beslut om
fullgörande av skyldigheter enligt 4 kap. 6 § eller 7 § 1 med
vite.

Konkurrensverket får förena ett beslut att godta ett åtagande
som har lämnats enligt 3 kap. 4 § första stycket eller enligt 4 kap. 4 § med vite. Ett sådant beslut gäller omedelbart, om
något annat inte bestäms. Lag (2009:1280).

Utdömande av vite

2 § Talan om att döma ut vite som förelagts med stöd av denna
lag förs av Konkurrensverket vid tingsrätt. I fråga om vite som
Marknadsdomstolen har förelagt på talan av ett företag får
talan om att döma ut vitet föras även av det företaget.

Stockholms tingsrätt är alltid behörig att pröva en talan
enligt första stycket.


7 kap. Överklagande

1 § Beslut av Konkurrensverket i följande frågor får överklagas
hos Marknadsdomstolen:
1. åtgärder enligt 2 kap. 3 § andra stycket,
2. ålägganden som verket har meddelat enligt 3 kap. 1 § första
stycket eller 3 §,
3. beslut enligt 3 kap. 4 § andra stycket,
4. förbud eller ålägganden enligt 4 kap. 12 § tredje stycket,
5. ålägganden enligt 5 kap. 1 §, och
6. återkallelser av undantag enligt artikel 29.2 i rådets
förordning (EG) nr 1/2003.

Andra beslut av Konkurrensverket enligt denna lag får inte
överklagas.

2 § Domar och beslut av Stockholms tingsrätt i mål och
ärenden enligt denna lag överklagas hos Marknadsdomstolen. För domar och beslut i mål om skadestånd gäller detta dock
endast när ett sådant mål handlagts gemensamt med ett mål om
konkurrensskadeavgift enligt 8 kap. 7 §.

Första stycket gäller inte i mål där talan förs om att döma
ut vite enligt 6 kap. 2 §.

Beslut av tingsrätten i frågor som avses i 3 kap. 30 § och 4 kap. 17 § får överklagas särskilt. Lag (2009:1280).


8 kap. Handläggningen i domstol

Tillämpligt regelsystem

1 § Om något annat inte följer av denna lag tillämpas i domstol
de bestämmelser som anges i 2-4 §§.

I andra fall än som avses i första stycket tillämpas lagen (1996:242) om domstolsärenden.

2 § Bestämmelserna i rättegångsbalken om tvistemål där
förlikning om saken inte är tillåten tillämpas i mål som
avses i

– 3 kap. 2, 5, 27 och 31 §§ samt 32 § andra stycket,

– 3 kap. 21 § och 4 kap. 17 §, även om någon talan inte
väckts, och

– 4 kap. 13 och 20 §§ samt 21 § andra stycket. Lag (2009:1280).

3 § I mål om undanröjande av godkänt avgiftsföreläggande enligt 3 kap. 19 § tillämpas följande bestämmelser.

Vid handläggningen i Stockholms tingsrätt tillämpas 52 kap. 2, 3 och 5-12 §§ rättegångsbalken. Bestämmelser som avser hovrätt
gäller därvid i stället för tingsrätten.

I fråga om överklagande av tingsrättens beslut med anledning av
klagan på avgiftsföreläggande gäller 49 och 52 kap. rättegångsbalken. Det som där sägs om hovrätten gäller i
stället Marknadsdomstolen.

Tingsrätten och Marknadsdomstolen får besluta att ett
avgiftsföreläggande tills vidare inte får verkställas.

4 § I mål om utdömande av vite enligt 6 kap. 2 § tillämpas
bestämmelserna i rättegångsbalken om brottmål.

5 § I mål och ärenden enligt 7 kap. 2 § ska det som sägs om
hovrätten i 49, 50 och 52 kap. rättegångsbalken samt 39 § första stycket lagen (1996:242) om domstolsärenden i stället
gälla Marknadsdomstolen.

Gemensam handläggning

6 § Mål och ärende enligt denna lag som handläggs av samma
domstol får handläggas gemensamt, om det är till fördel för
utredningen. Handläggningen ska ske enligt 2 §.

Första stycket gäller inte för mål enligt 6 kap. 2 §. Detsamma
gäller mål om skadestånd, om inte sådant mål handläggs
gemensamt med mål om konkurrensskadeavgift enligt 7 §.

Vid gemensam handläggning i Marknadsdomstolen av mål som avses
i 3 kap. 2 § och ärende enligt denna lag ska bestämmelserna i
rättegångsbalken om rättegången i tingsrätt tillämpas. I andra
fall tillämpas vid gemensam handläggning i Marknadsdomstolen
rättegångsbalkens regler om rättegången i hovrätt.

7 § Stockholms tingsrätt får, om det är lämpligt, besluta att
ett mål om skadestånd ska handläggas gemensamt med ett mål om
konkurrensskadeavgift. Om en fortsatt gemensam handläggning
skulle medföra väsentliga olägenheter, får tingsrätten besluta
att särskilja målen.

Tingsrättens sammansättning

8 § Vid huvudförhandling i sådana mål som avses i 7 kap. 2 § första stycket och som inte gäller vite ska tingsrätten bestå
av fyra ledamöter, av vilka två ska vara lagfarna domare och
två ekonomiska experter. En av de lagfarna domarna ska vara
rättens ordförande.

Om någon av ledamöterna får förhinder efter det att
huvudförhandlingen har påbörjats, är rätten ändå domför.

Vid huvudförhandling i fall som avses i 1 kap. 3 a § andra
eller tredje stycket rättegångsbalken ska tingsrätten bestå av
en lagfaren domare. I sådana fall får även en ekonomisk expert
delta.

9 § När mål avgörs utan huvudförhandling och när frågor som hör
till rättegången prövas består tingsrätten av en lagfaren
domare. I sådana fall får även en ekonomisk expert delta. Om
det finns särskilda skäl med hänsyn till målets eller frågans
beskaffenhet, får tingsrätten ha den sammansättning som anges i 8 § första stycket.

10 § När tingsrätten prövar ärenden enligt 5 kap. 3 §, 11 § tredje stycket, 18 eller 20 § i sak ska tingsrätten ha den
sammansättning som anges i 8 § första stycket. Om det är
tillräckligt med hänsyn till ärendets beskaffenhet, får
tingsrätten bestå av en lagfaren domare eller av en lagfaren
domare och en ekonomisk expert.

Vid annan handläggning av ärenden ska tingsrätten bestå av en
lagfaren domare eller av en lagfaren domare och en ekonomisk
expert.

11 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
förordnar för viss tid dem som ska tjänstgöra som ekonomiska
experter i Stockholms tingsrätt.

Om det medan en ekonomisk expert deltar i behandlingen av ett
mål eller ärende inträffar en omständighet som medför att
förordnandet upphör att gälla, ska förordnandet ändå gälla i
det pågående målet eller ärendet.

Den som ska tjänstgöra som ekonomisk expert ska vara svensk
medborgare och får inte vara underårig eller i
konkurstillstånd eller ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken. Lag (2013:113).

Konkurrensverket som part

12 § För Konkurrensverket som part i mål enligt denna lag
gäller i fråga om föreläggande för part och parts utevaro det
som i rättegångsbalken är föreskrivet för åklagare.

Yttrande från annan än part

13 § Ett yttrande som har lämnats av Europeiska kommissionen
eller Konkurrensverket med tillämpning av artikel 15 i rådets
förordning (EG) nr 1/2003 får beaktas av rätten utan att det
åberopas av part. Parterna ska ges tillfälle att yttra sig
över yttrandet. Lag (2010:642).

Förhör i domstol

14 § Vid förhör i domstol med en part eller någon annan ska 36 kap. 16 § andra stycket rättegångsbalken tillämpas i fråga om
det som han eller hon har berättat vid ett förhör enligt 5 kap. 1 § hos Konkurrensverket.

Rättegångskostnader

15 § I mål och ärenden enligt denna lag tillämpas i fråga om
rättegångskostnader 31 kap. rättegångsbalken, om inte något
annat anges i denna lag.

I mål som avses i 3 kap. 2 § och 32 § andra stycket samt i
mål om skadestånd tillämpas 18 kap. rättegångsbalken. Om det
finns särskilda skäl, får rätten i ett mål som avses i 3 kap. 2 § eller 32 § andra stycket besluta att var och en av
parterna ska svara för sina rättegångskostnader. Lag (2009:1280).

16 § I mål enligt 3 kap. 5 § får ersättning för
rättegångskostnad utgå för skälig kostnad som uppkommit efter
det att part fått tillfälle att yttra sig över
Konkurrensverkets utkast till stämningsansökan. I ett sådant
mål får ersättning till staten utgå för Konkurrensverkets
kostnader som därefter uppstått på grund av att part
uppsåtligen eller genom vårdslöshet orsakat onödig rättegång.

17 § I mål enligt 4 kap. 13 § får ersättning för
rättegångskostnad utgå för skälig kostnad som uppkommit efter
det att part fått tillfälle att yttra sig över
Konkurrensverkets utkast till stämningsansökan. Avskrivs ett
sådant mål på grund av att Konkurrensverket har återkallat sin
talan, svarar inte staten för parternas rättegångskostnader. Detta gäller endast när återkallelsen beror på att parterna i
företagskoncentrationen återkallat sin anmälan till
Konkurrensverket.

18 § Har mål om skadestånd handlagts gemensamt med mål om
konkurrensskadeavgift svarar den som fört talan om skadestånd
endast för den särskilda kostnad som denne orsakat. För sådan
kostnad svarar inte part som yrkat konkurrensskadeavgift.


Övergångsbestämmelser

2008:579
1. Denna lag träder i kraft den 1 november 2008, då
konkurrenslagen (1993:20) ska upphöra att gälla samt lagen (2005:702) om ändring i konkurrenslagen (1993:20) utgå.
2. Förbuden i 2 kap. 1 och 7 §§ gäller även i fråga om avtal
som föreligger eller förfaranden som tillämpas när denna lag
träder i kraft, om inte avtalet eller förfarandet är tillåtet
enligt äldre bestämmelser. Detsamma gäller i fråga om avtal som
förelegat eller förfaranden som tillämpats före ikraftträdande
av denna lag.
3. Domar och beslut som har meddelats enligt den äldre lagen
ska fortfarande gälla, om inte annat föreskrivs i punkt 4-6.
4. I fråga om undantag som har beslutats enligt 8 § konkurrenslagen (1993:20) i dess lydelse före den 1 juli 2004 tillämpas då gällande bestämmelser så länge undantaget gäller
enligt beslutet om detta. Ett beslut om undantag ska dock efter
ikraftträdandet inte kunna förnyas enligt 11 eller 16 § i den
äldre lagens lydelse före den 1 juli 2004.
5. I fråga om undantag som gäller till följd av bestämmelsen i 13 § konkurrenslagen (1993:20) i dess lydelse före den 1 juli 2004 tillämpas då gällande bestämmelser.
6. I fråga om icke-ingripandebesked som har beslutats före den 1 juli 2004 tillämpas då gällande bestämmelser i
konkurrenslagen (1993:20).
7. Konkurrensskadeavgift får påföras för överträdelser av
förbuden i artikel 101 eller 102 i EUF-fördraget såvitt avser
tid efter den 1 januari 2001. Lag (2010:642).
8. För överträdelser som begåtts före den 1 augusti 2005 ska
vid bestämmande av konkurrensskadeavgiften inte beaktas att
företaget tidigare överträtt förbuden i artikel 101 eller 102 i EUF-fördraget. Lag (2010:642).
9. Bestämmelsen i 3 kap. 20 § tillämpas även på överträdelser
som har begåtts före ikraftträdandet, om inte möjligheten att
påföra konkurrensskadeavgift har bortfallit dessförinnan enligt
äldre bestämmelser.
10. För fordringar på skadestånd som har uppkommit före den 1 augusti 2005 ska rätten till ersättning anses ha fallit bort om
talan inte väcks inom fem år från det att skadan uppkom.
11. Beträffande företagskoncentrationer som har uppstått före
ikraftträdandet gäller den äldre konkurrenslagen.
12. I fråga om mål och ärenden som före ikraftträdandet är
anhängiggjorda vid domstol ska äldre bestämmelser tillämpas.

2014:443
1. Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2014.
2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för
företagskoncentrationer som har anmälts före
ikraftträdandet.