SFS nr: 1999:1229
Departement/myndighet: Finansdepartementet S1
Utfärdad: 1999-12-16
Omtryck: SFS 2008:803
Ändrad: t.o.m. SFS 2015:473
Övrig text: Rättelseblad 2004:1147, 2005:798, 2007:1406, 2007:1419 och 2011:937 har iakttagits.

Ändringsregister: SFSR (Lagrummet)
Källa: Regeringskansliet / Lagrummet

Innehåll:


AVD. I INNEHÅLL OCH DEFINITIONER


1 kap. Grundläggande bestämmelser om kommunal och statlig
inkomstskatt

Innehåll

1 § I denna lag finns bestämmelser om kommunal och statlig
inkomstskatt.

I detta kapitel finns grundläggande bestämmelser samt
hänvisningar. I 2 kap. finns definitioner av vissa begrepp samt
förklaringar till hur vissa termer och uttryck används i denna
lag.

Skattskyldighet

2 § Bestämmelser om skattskyldighet finns i 3-7 kap.

Skatter

3 § Fysiska personer ska betala
1. kommunal inkomstskatt och statlig inkomstskatt på inkomster
i inkomstslagen tjänst och näringsverksamhet (skatt på
förvärvsinkomster),
2. statlig inkomstskatt på inkomster i inkomstslaget kapital (skatt på kapitalinkomster), och
3. statlig inkomstskatt på avsättning till expansionsfond (expansionsfondsskatt).

Juridiska personer ska betala statlig inkomstskatt på inkomster
i inkomstslaget näringsverksamhet. Lag (2007:1419).

4 § Fysiska personer som är obegränsat skattskyldiga under
någon del av beskattningsåret ska betala kommunal inkomstskatt
i form av kommunalskatt till hemortskommunen och, om
hemortskommunen ingår i ett landsting, landstingsskatt till det
landstinget. Vad som avses med hemortskommun framgår av 65 kap. 3 §.

Fysiska personer som är begränsat skattskyldiga under hela
beskattningsåret ska betala kommunal inkomstskatt för gemensamt
kommunalt ändamål.

För sådana begränsat skattskyldiga fysiska personer med
anknytning till utländsk stats beskickning eller
karriärkonsulat som avses i 3 kap. 17 § 2-4 tillämpas dock
bestämmelserna i första stycket. Lag (2007:1419).

Underlaget för skatten

Fysiska personers skatt på förvärvsinkomster

5 § Fysiska personers skatt på förvärvsinkomster ska beräknas
på den beskattningsbara förvärvsinkomsten. Denna ska beräknas
på följande sätt.

Summan av överskott i inkomstslagen tjänst och
näringsverksamhet minskas med allmänna avdrag. Det återstående
beloppet avrundas nedåt till helt hundratal kronor och är den
fastställda förvärvsinkomsten.

Från den fastställda förvärvsinkomsten dras grundavdrag och
sjöinkomstavdrag. Avdragen ska göras i nu nämnd ordning. Det
återstående beloppet är den beskattningsbara
förvärvsinkomsten. Lag (2011:1256).

Fysiska personers skatt på kapitalinkomster

6 § Fysiska personers skatt på kapitalinkomster ska beräknas på
överskottet i inkomstslaget kapital. Lag (2007:1419).

Juridiska personers skatt

7 § Juridiska personers skatt ska beräknas på den
beskattningsbara inkomsten. Denna ska beräknas på följande
sätt.

Överskottet i inkomstslaget näringsverksamhet minskas med
allmänna avdrag. Det återstående beloppet avrundas nedåt till
helt tiotal kronor och är den fastställda och den
beskattningsbara inkomsten.

För sådana ideella föreningar och registrerade trossamfund
som uppfyller kraven i 7 kap. 4–6 och 10 §§ minskas den
fastställda inkomsten med grundavdrag. Det belopp som
återstår är den beskattningsbara inkomsten. Lag (2013:960).

Bestämmelser för olika inkomstslag

8 § Bestämmelser om beräkning av resultatet i de olika
inkomstslagen finns för
- inkomstslaget tjänst i 10-12 kap.,
- inkomstslaget näringsverksamhet i 13-40 kap., och
- inkomstslaget kapital i 41 och 42 kap. Lag (2005:1136).

Gemensamma bestämmelser

9 § Bestämmelser om allmänna avdrag finns i 62 kap., om
grundavdrag i 63 kap. och om sjöinkomstavdrag i 64 kap. Lag (2002:322).

10 § Bestämmelser finns om
- vissa inkomster som är skattefria i 8 kap.,
- vissa utgifter som inte ska dras av i 9 kap.,
- kapitalvinster och kapitalförluster i 44-54 kap.,
- insättningsgaranti och investerarskydd i 55 kap.,
- fåmansföretag och fåmanshandelsbolag i 56 och 57 kap.,
- pensionsförsäkringar och pensionssparkonton i 58 kap.,
- pensionssparavdrag i 59 kap.,
- familjebeskattning i 60 kap., och
- värdering av inkomster i annat än pengar i 61 kap. Lag (2007:1419).

Skattens beräkning och skattereduktion

11 § Bestämmelser om hur skatten ska beräknas finns i 65 kap.

Bestämmelser om beräkningen av skatt på ackumulerad inkomst
finns i 66 kap.

Bestämmelser om skattereduktion för underskott av kapital,
arbetsinkomst (jobbskatteavdrag), allmän pensionsavgift,
sjöinkomst, hushållsarbete, gåva och mikroproduktion av
förnybar el finns i 67 kap. Lag (2014:1468).

12 § Har upphävts genom lag (2011:1256).

Beskattningsår

Fysiska personer

13 § Beskattningsåret är för fysiska personer ett kalenderår.

Om en enskild näringsidkare som är bokföringsskyldig enligt
bokföringslagen (1999:1078) har ett räkenskapsår som inte
sammanfaller med kalenderåret och har följt bestämmelserna i 3 kap. bokföringslagen, är beskattningsåret för
näringsverksamheten i stället räkenskapsåret.

Om en enskild näringsidkare för över hela eller en del av
näringsverksamheten till en juridisk person eller ett svenskt
handelsbolag, avslutas beskattningsåret för
näringsverksamheten tidigast vid den tidpunkt när den
överförda näringsverksamheten enligt god redovisningssed ska
tas upp i det övertagande företagets räkenskaper. Lag (2011:1256).

Inkomster i handelsbolag

14 § Inkomster i ett svenskt handelsbolag ska tas upp det
beskattningsår som går ut samtidigt som handelsbolagets
räkenskapsår. Om handelsbolagets räkenskapsår inte
överensstämmer med delägarens beskattningsår, ska inkomsterna
i stället tas upp det beskattningsår som går ut närmast efter
handelsbolagets räkenskapsår. För delägare som är fysiska
personer gäller detta dock bara sådana inkomster som inte ska
tas upp i inkomstslaget kapital. Lag (2011:1256).

Juridiska personer

15 § Beskattningsåret är för juridiska personer
räkenskapsåret. För näringsverksamhet som bokföringslagen (1999:1078) inte tillämpas på är dock kalenderåret alltid
beskattningsår.

I 37 kap. 19 § finns bestämmelser om beskattningsåret vid
kvalificerade fusioner och fissioner. Lag (2011:1256).

Hänvisning till andra lagar

16 § Bestämmelser om
- förfarandet vid uttag av skatten finns i
skatteförfarandelagen (2011:1244),
- förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete finns i
lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för
hushållsarbete, och
- godkännande av gåvomottagare vid skattereduktion för gåva
finns i lagen (2011:1269) om godkännande av gåvomottagare vid
skattereduktion för gåva. Lag (2011:1272).

17 § Bestämmelser om inkomstskatt till staten finns också i
- lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands
bosatta,
- lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands
bosatta artister m.fl.,
- lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel, och
- kupongskattelagen (1970:624).


2 kap. Definitioner och förklaringar

Var det finns definitioner och förklaringar

1 § I detta kapitel finns definitioner av vissa begrepp samt
förklaringar till hur vissa termer och uttryck används i denna
lag. Det finns definitioner och förklaringar också i andra
kapitel.

Bestämmelser om betydelsen av följande begrepp, termer och
uttryck samt förklaringar till hur vissa termer och uttryck
används finns i nedan angivna paragrafer:

aktiebolag i 4 §

aktiebaserad delägarrätt i 25 a kap. 4 §

andelsbyte i 48 a kap. 2 §

aktiv näringsverksamhet i 23 §

andelshus i 16 §

artistisk och idrottslig verksamhet i 36 §

barn i 21 §

begränsat skattskyldig fysisk person i 3 kap. 17 §

begränsat skattskyldig juridisk person i 6 kap. 7 §

beskattningsår i 1 kap. 13-15 §§ och 37 kap. 19 §

byggnadsinventarier i 19 kap. 19-21 §§

delägare i fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag i 56 kap. 6 §

delägare i utländska juridiska personer med lågbeskattade
inkomster i 39 a kap. 5 §

delägarrätt i 48 kap. 2 §

dödsbo i 4 kap., se också 3 §

egenavgifter i 26 §

ekonomisk förening i 4 b §

europeisk ekonomisk intressegruppering (EEIG) i 5 kap. 2 §

fast driftställe i 29 §

fastighet i 6 §

fastighetsägare i 7 §

fission i 37 kap. 5 §

fordringsrätt i 48 kap. 3 och 4 §§

fusion i 37 kap. 3 §

fysisk person i 4 kap. 1 och 2 §§

fåmansföretag i 56 kap. 2, 3 och 5 §§

fåmanshandelsbolag i 56 kap. 4 och 5 §§

företagsledare i 56 kap. 6 §

förvärvsinkomst i 1 kap. 5 §

handelsbolag i 5 kap., se också 3 §

hemortskommun i 65 kap. 3 § andra och tredje styckena

hyreshusenhet i 15 §

i utlandet delägarbeskattade juridiska personer i 5 kap. 2 a §

industrienhet i 15 §

inventarier i 18 kap. 1 §

investeringssparkonto i 42 kap. 35 §

investmentföretag i 39 kap. 15 §

juridisk person i 3 §

kapitalförsäkring i 58 kap. 2 §

kapitaltillgång i 25 kap. 3 §

kapitalvinst och kapitalförlust i inkomstslaget kapital i 41 kap. 2 §

kapitalvinst och kapitalförlust i inkomstslaget
näringsverksamhet i 25 kap. 3-5 §§

koncern (svensk) i 5 §

kooperativ förening i 39 kap. 21 §

kvalificerad andel i 57 kap. 4-7 §§

kvalificerad fission i 37 kap. 6 §,
kvalificerad fusion i 37 kap. 4 §

lagertillgång i 17 kap. 3 §

lantbruksenhet i 15 §

livförsäkringsföretag i 39 kap. 2 §

lågbeskattade inkomster i 39 a kap. 5-8 §§

makar i 20 §

markanläggning i 20 kap. 2 §

markinventarier i 20 kap. 15 och 16 §§

marknadsvärdet i 61 kap. 2 §

marknadsnoterad delägarrätt eller fordringsrätt i 48 kap. 5 §

medlemsfrämjande förening i 39 kap. 21 a §

näringsbetingad andel i 24 kap. 13 §

näringsbidrag i 29 kap. 2 och 3 §§

näringsbostadsrätt i 19 §

näringsfastighet i 14 §

närstående i 22 §

obegränsat skattskyldig fysisk person i 3 kap. 3-5 §§

obegränsat skattskyldig juridisk person i 6 kap. 3 §

omkostnadsbelopp i 44 kap. 14 §

option i 44 kap. 12 §

partiell fission i 38 a kap. 2 §

passiv näringsverksamhet i 23 §

pension i 10 kap. 5 §

pensionsförsäkring i 58 kap. 2 §

pensionssparkonto i 58 kap. 21 §

prisbasbelopp i 27 §

privatbostad i 8-12 §§

privatbostadsfastighet i 13 §

privatbostadsföretag i 17 §

privatbostadsrätt i 18 §

rörelse i 24 §

sambor i 20 §

sjuk- eller olycksfallsförsäkring tecknad i samband med tjänst
i 10 kap. 7 §

sjöinkomst i 64 kap. 3 och 4 §§

skadeförsäkringsföretag i 39 kap. 2 §

skatteavtal i 35 §

skattemässigt värde i 31-33 §§

småhus i 15 §

småhusenhet i 15 §

statslåneräntan i 28 §

svensk fordringsrätt i 48 kap. 3 §

svensk koncern i 5 §

Sverige i 30 §

taxeringsenhet i 15 §

taxeringsvärde i 15 §

termin i 44 kap. 11 §

underprisöverlåtelse i 23 kap. 3 §

uppskovsgrundande andelsbyte i 49 kap. 2 §

utländsk fordringsrätt i 48 kap. 4 §

utländsk juridisk person i 6 kap. 8 §

utländskt bolag i 5 a §

uttagsbeskattning i 22 kap. 7 §

verksamhetsavyttring i 38 kap. 2 §

verksamhetsgren i 25 §

vinstandelslån i 24 kap. 5 §

återföring av avdrag i 34 §

ägarlägenhet i 15 §

ägarlägenhetsenhet i 15 §. Lag (2013:1106).

Utländska motsvarigheter

2 § De termer och uttryck som används omfattar också
motsvarande utländska företeelser om det inte anges eller
framgår av sammanhanget att bara svenska företeelser avses.

Första stycket gäller inte bestämmelser som avser staten,
regeringen, landsting, kommuner och kommunalförbund.

Europeiska ekonomiska samarbetsområdet

2 a § Om en utländsk stat under ett år blir medlem i Europeiska
ekonomiska samarbetsområdet vid någon annan tidpunkt än vid
ingången av ett beskattningsår ska staten vid tillämpning av
bestämmelserna i denna lag anses som medlem under hela
beskattningsåret. Lag (2007:1419).

Juridisk person

3 § Bestämmelserna om juridiska personer ska inte tillämpas

– dödsbon,

– svenska handelsbolag, eller

– juridiska personer som förvaltar samfälligheter och som
avses i 6 kap. 6 § andra stycket.

Bestämmelserna om juridiska personer ska tillämpas också på
värdepappersfonder och specialfonder.

Särskilda bestämmelser om dödsbon efter dem som var begränsat
skattskyldiga vid dödsfallet finns i 4 kap. 3 §.

Att bestämmelserna om svenska handelsbolag gäller också för
europeiska ekonomiska intressegrupperingar framgår av 5 kap. 2 §.

I vilka fall utländska associationer anses som eller
behandlas som juridiska personer framgår av 6 kap. 8 §. Lag (2013:569).

Aktiebolag

4 § Europabolag räknas som aktiebolag. Lag (2011:68).

Kreditinstitut

4 a § Med kreditinstitut avses svensk bank och svenskt
kreditmarknadsföretag samt utländskt bankföretag och utländskt
kreditföretag enligt lagen (2004:297) om bank- och
finansieringsrörelse. Lag (2004:438).

Ekonomisk förening

4 b § Europakooperativ, europeiska grupperingar för
territoriellt samarbete (EGTS), konsortier för europeisk
forskningsinfrastruktur (Eric-konsortier) och
försäkringsföreningar räknas som ekonomiska föreningar. Lag (2014:1389).

Svensk koncern

5 § Med svensk koncern avses en sådan grupp av företag eller
andra näringsidkare som enligt någon svensk lag bildar en
koncern.

Utländskt bolag

5 a § Med utländskt bolag avses en utländsk juridisk person som
beskattas i den stat där den hör hemma, om beskattningen är
likartad med den som gäller för svenska aktiebolag.

Som utländskt bolag anses alltid en utländsk juridisk person
som hör hemma och är skattskyldig till inkomstskatt i en stat
med vilken Sverige har ingått ett skatteavtal som inte är
begränsat till att omfatta vissa inkomster, om personen
omfattas av avtalets regler om begränsning av
beskattningsrätten och har hemvist i denna stat enligt avtalet. Lag (2003:1086).

Fastighet

6 § Byggnad räknas som fastighet även om den är lös egendom. Detsamma gäller tillbehör till byggnad av det slag som avses i 2 kap. 2 och 3 §§ jordabalken, om de tillhör byggnadens ägare.

Vad som sägs om mark gäller också annat utrymme som ingår i en
fastighet eller är samfällt för flera fastigheter.

Vad som sägs om fastighet gäller också tomträtt. Lag (2003:1202).

Fastighetsägare

7 § Den som innehar, förvaltar eller nyttjar en fastighet på
det sätt som anges i 1 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) räknas som fastighetsägare.

Privatbostad

8 § Med privatbostad avses ett småhus som till övervägande
del används eller är avsett att användas av ägaren eller
någon närstående till honom för permanent boende eller som
fritidsbostad. Ett småhus som är inrättat till bostad åt två
familjer räknas som privatbostad om det till väsentlig del
används eller är avsett att användas av ägaren eller någon
närstående till honom för permanent boende eller som
fritidsbostad.

Med privatbostad avses också en bostad som innehas av en
delägare i ett privatbostadsföretag och som till övervägande
del används eller är avsedd att användas av ägaren eller
någon närstående till honom för permanent boende eller som
fritidsbostad. Med privatbostadsföretag likställs vid
tillämpning av detta stycke en motsvarande utländsk juridisk
person.

Med privatbostad avses också en ägarlägenhet som till
övervägande del används eller är avsedd att användas av
ägaren eller någon närstående till honom för permanent boende
eller som fritidsbostad. Lag (2009:107).

9 § Ett sådant småhus i utlandet som motsvarar ett småhus på en
lantbruksenhet räknas inte som privatbostad annat än vid
tillämpningen av 45 kap. 33 § och 47 kap.

Ett sådant småhus på en lantbruksenhet som är inrättat till
bostad åt fler än två familjer räknas inte som privatbostad.

Om ägaren begär det räknas ett småhus på en lantbruksenhet inte
som privatbostad, om småhuset har en storlek om minst 400 kvadratmeter och nybyggnadsår före år 1930. Med storlek avses
detsamma som i 8 kap. 3 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152). Lag (2006:1520).

10 § Frågan om en bostad ska räknas som privatbostad under ett
visst kalenderår ska bestämmas på grundval av förhållandena vid
årets utgång. Om bostaden överlåts under året, ska i stället
förhållandena på överlåtelsedagen vara avgörande. Lag (2007:1419).

11 § Om det inträffar något som gör att en bostad hos samma
ägare inte längre ska räknas som privatbostad, ska den ändå
räknas som privatbostad under det kalenderår då ändringen sker
och det följande året, om inte ägaren begär annat. Om bostaden
övergår till en ny ägare under kalenderåret därefter, ska den
räknas som privatbostad för den gamle ägaren under det året
också, om han inte begär annat.

Första stycket tillämpas också om det, i samband med att en
bostad övergår till en fysisk person genom arv, testamente,
gåva eller bodelning, inträffar något som gör att bostaden inte
längre ska räknas som privatbostad. Lag (2007:1419).

12 § Ingår en bostad i ett dödsbo och var den vid dödsfallet en
privatbostad, ska den räknas som privatbostad till och med det
tredje kalenderåret efter det kalenderår då dödsfallet
inträffade, om bostaden fortfarande är av sådant slag att den
kan vara en privatbostad. Lag (2007:1419).

Privatbostadsfastighet

13 § Med privatbostadsfastighet avses, under förutsättning
att småhuset eller ägarlägenheten är en privatbostad,
1. småhus med mark som utgör småhusenhet,
2. småhus på annans mark,
3. småhus med tillhörande tomtmark på lantbruksenhet, och
4. ägarlägenhetsenhet.

Med privatbostadsfastighet avses också tomtmark, om avsikten
är att bygga en privatbostad på den. I fråga om tomtmarken
gäller vad som sägs om privatbostad i 10-12 §§. Lag (2009:107).

Näringsfastighet

14 § Med näringsfastighet avses en fastighet som inte är en
privatbostadsfastighet.

Småhus, småhusenhet, ägarlägenhet, ägarlägenhetsenhet,
hyreshusenhet, industrienhet, lantbruksenhet, taxeringsenhet
och taxeringsvärde

15 § Med småhus, småhusenhet, ägarlägenhet,
ägarlägenhetsenhet, hyreshusenhet, industrienhet,
lantbruksenhet och taxeringsenhet avses hus, fastigheter och
enheter av de slag som avses i fastighetstaxeringslagen (1979:1152).

Med taxeringsvärde avses det värde som fastställs enligt
fastighetstaxeringslagen. Lag (2009:107).

Andelshus

16 § Med andelshus avses en fastighet som ägs av tre eller
flera, antingen direkt eller genom ett svenskt handelsbolag,
och som inrymmer eller är avsedd att inrymma bostad i skilda
lägenheter åt minst tre delägare.

Privatbostadsföretag

17 § Med privatbostadsföretag avses en svensk ekonomisk
förening eller ett svenskt aktiebolag vars verksamhet
1. till klart övervägande del består i att åt sina medlemmar
eller delägare tillhandahålla bostäder i byggnader som ägs av
föreningen eller bolaget, eller
2. uteslutande eller så gott som uteslutande består i att åt
sina medlemmar eller delägare tillhandahålla garage eller någon
annan för deras personliga räkning avsedd anordning i byggnader
som ägs av föreningen eller bolaget.

Med privatbostadsföretag avses vid tillämpningen av 46 och 47 kap. också motsvarande utländsk juridisk person som hör hemma i
en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Lag (2006:1520).

Privatbostadsrätt

18 § Med privatbostadsrätt avses en andel i ett
privatbostadsföretag, om den till andelen knutna bostaden är en
privatbostad.

Näringsbostadsrätt

19 § Med näringsbostadsrätt avses en sådan andel i ett
privatbostadsföretag som inte är en privatbostadsrätt.

Makar och sambor

20 § Bestämmelser om makar ska tillämpas också på sambor som
tidigare har varit gifta med varandra eller som har eller har
haft gemensamma barn. Lag (2007:1419).

Barn

21 § Styvbarn och fosterbarn räknas som barn.

Närstående

22 § Med närstående avses
- make,
- förälder,
- mor- och farförälder,
- avkomling och avkomlings make,
- syskon, syskons make och avkomling, och
- dödsbo som den skattskyldige eller någon av de tidigare
nämnda personerna är delägare i.

Styvbarn och fosterbarn räknas som avkomling.

Aktiv och passiv näringsverksamhet

23 § Med aktiv näringsverksamhet avses en näringsverksamhet i
vilken den som är skattskyldig för verksamheten har arbetat i
inte oväsentlig omfattning.

Annan näringsverksamhet anses som passiv näringsverksamhet. Självständig näringsverksamhet som bedrivs utomlands anses
alltid som passiv näringsverksamhet.

Rörelse

24 § Med rörelse avses annan näringsverksamhet än innehav av
kontanta medel, värdepapper eller liknande tillgångar. Om
kontanta medel, värdepapper eller liknande tillgångar innehas
som ett led i rörelsen, räknas innehavet dock till rörelsen.

Verksamhetsgren

25 § Med verksamhetsgren avses sådan del av en rörelse som
lämpar sig för att avskiljas till en självständig rörelse.

Egenavgifter

26 § Bestämmelserna om egenavgifter ska tillämpas inte bara på
egenavgift enligt 3 kap. socialavgiftslagen (2000:980) utan
också på
- särskild löneskatt enligt 2 § lagen (1990:659) om särskild
löneskatt på vissa förvärvsinkomster, och
- allmän löneavgift enligt 2 § lagen (1994:1920) om allmän
löneavgift. Lag (2007:1419).

Prisbasbelopp

27 § Med prisbasbelopp avses det prisbasbelopp enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken som gällde för det kalenderår
då beskattningsåret gick ut. Lag (2011:1256).

Statslåneräntan

28 § Med statslåneräntan vid en viss tidpunkt avses den
statslåneränta som Riksgäldskontoret fastställt att gälla för
den period under vilken tidpunkten infaller.

Fast driftställe

29 § Med fast driftställe för näringsverksamhet avses en
stadigvarande plats för affärsverksamhet varifrån verksamheten
helt eller delvis bedrivs.

Uttrycket fast driftställe innefattar särskilt
- plats för företagsledning,
- filial,
- kontor,
- fabrik,
- verkstad,
- gruva, olje- eller gaskälla, stenbrott eller annan plats för
utvinning av naturtillgångar,
- plats för byggnads-, anläggnings- eller
installationsverksamhet, och
- fastighet som är en lagertillgång i näringsverksamhet.

Om någon är verksam för en näringsverksamhet här i Sverige och
har fått och regelmässigt använder fullmakt att ingå avtal för
verksamhetens innehavare, anses fast driftställe också finnas
här.

Fast driftställe anses däremot inte finnas i Sverige bara
därför att någon bedriver affärsverksamhet här genom förmedling
av mäklare, kommissionär eller någon annan oberoende
representant, om detta ingår i representantens vanliga
näringsverksamhet.

Sverige

30 § Med Sverige avses Sveriges land- och sjöterritorium och
varje annat område utanför Sveriges territorialvatten inom
vilket Sverige, i överensstämmelse med folkrättens allmänna
regler och avtal med utländska stater, har rätt att utforska
kontinentalsockeln och utvinna dess naturtillgångar.

Skattemässigt värde

31 § Med skattemässigt värde på lagertillgångar, pågående
arbeten, kundfordringar och liknande tillgångar avses det värde
som tillgången tas upp till vid beräkningen av resultatet av en
näringsverksamhet.

I fråga om fastigheter ska hänsyn tas till
värdeminskningsavdrag som har gjorts vid beskattningen men inte
i räkenskaperna. Lag (2007:1419).

32 § Med skattemässigt värde på kapitaltillgångar avses det
omkostnadsbelopp som skulle ha använts om tillgången hade
avyttrats.

I fråga om näringsfastigheter gäller följande avvikelser vid
beräkning av omkostnadsbeloppet. Förbättrande reparationer och
underhåll som avses i 45 kap. 13 § första stycket 1 ska inte
räknas som förbättringsutgift. Sådana gjorda
värdeminskningsavdrag m.m. som avses i 26 kap. 2 § första
stycket 1-4 och som enligt bestämmelserna i 26 kap. ska
återföras vid en avyttring av fastigheten ska minska
anskaffningsutgiften. Bestämmelsen i 26 kap. 5 § och 45 kap. 16 § ska inte tillämpas.

I fråga om näringsbostadsrätter gäller följande avvikelser vid
beräkning av omkostnadsbeloppet. Förbättrande reparationer och
underhåll som avses i 46 kap. 11 § första stycket 1 ska inte
räknas som förbättringsutgift. Lag (2007:1419).

33 § Med skattemässigt värde på inventarier avses
anskaffningsvärdet minskat med gjorda värdeminskningsavdrag och
liknande avdrag.

Första stycket ska tillämpas på patent och andra sådana
rättigheter som räknas upp i 18 kap. 1 § andra stycket 1 även
om de inte förvärvats från någon annan. Lag (2007:1419).

Återföring

34 § Med återföring av ett avdrag avses att ett belopp som
motsvarar ett gjort avdrag tas upp som intäkt.

Skatteavtal

35 § Med skatteavtal avses ett sådant avtal för undvikande av
dubbelbeskattning på inkomst och, i förekommande fall, på
förmögenhet som ingåtts av Sverige med en annan stat eller
utländsk jurisdiktion, om inte annat anges eller framgår av
sammanhanget. Lag (2004:985).

Artistisk och idrottslig verksamhet

36 § Med artistisk och idrottslig verksamhet avses detsamma
som i lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands
bosatta artister m.fl. Lag (2009:1060).


AVD. II SKATTSKYLDIGHET


3 kap. Fysiska personer

Innehåll

1 § Detta kapitel gäller för fysiska personer.

Det finns bestämmelser om

– obegränsat skattskyldiga i 3–16 §§,

– begränsat skattskyldiga i 17–21 §§, och

– skattskyldighet för överlåtna pensioner eller andra
periodiska inkomster i 22 och 23 §§.

För dödsbon finns särskilda bestämmelser i 4 kap. Lag (2013:960).

2 § Bestämmelser om skattskyldighet finns för
- delägare i svenska handelsbolag och i utlandet
delägarbeskattade juridiska personer i 5 kap.,
- delägare i vissa samfälligheter i 6 kap. 6 § andra stycket,
och
- delägare i utländska juridiska personer med lågbeskattade
inkomster i 39 a kap. Lag (2003:1086).

Obegränsat skattskyldiga

Vilka som är obegränsat skattskyldiga

3 § Följande personer är obegränsat skattskyldiga:
1. Den som är bosatt i Sverige.
2. Den som stadigvarande vistas i Sverige.
3. Den som har väsentlig anknytning till Sverige och som
tidigare har varit bosatt här.

Första stycket gäller inte sådana personer med anknytning till
utländsk stats beskickning eller konsulat som enligt 17 § 2-4 är begränsat skattskyldiga.

4 § Svensk medborgare som tillhör svensk beskickning hos
utländsk stat, svensk permanent delegation hos mellanstatlig
organisation eller svenskt karriärkonsulat eller i övrigt ingår
i beskickningens, delegationens eller konsulatets personal och
som på grund av sin tjänst vistas utomlands är obegränsat
skattskyldig.

Första stycket gäller på motsvarande sätt en sådan persons make
och barn under 18 år, om maken eller barnet bor hos denne och
är svensk medborgare.

5 § Rektorn, generalsekreteraren, medlem av lärarkåren eller
någon annan som ingår i personalen vid Europeiska
universitetsinstitutet är obegränsat skattskyldig om
- artikel 12 i protokollet om Europeiska
universitetsinstitutets immunitet och privilegier till
konventionen den 19 april 1972 om grundandet av ett Europeiskt
universitetsinstitut ska tillämpas på honom,
- han vid tidpunkten för tjänstetillträdet var obegränsat
skattskyldig, och
- han bara på grund av sin verksamhet i institutets tjänst
vistas i en annan stat inom Europeiska unionen.

Första stycket gäller på motsvarande sätt en sådan persons make
som inte utövar egen yrkesverksamhet och barn som personen har
vårdnaden om och underhåller.

En sådan person som avses i första eller andra stycket ska vid
tillämpning av ett skatteavtal mellan den stat där personen
vistas och Sverige anses ha hemvist i Sverige. Lag (2007:1419).

6 § I artikel 13 i protokollet (nr 7) om Europeiska unionens
immunitet och privilegier finns bestämmelser om var unionens
tjänstemän och de andra personer som artikeln enligt
protokollet ska tillämpas på, ska anses bosatta. Lag (2011:293).

7 § För att avgöra om en person som tidigare har varit bosatt i
Sverige har väsentlig anknytning hit ska följande beaktas:
- om han är svensk medborgare,
- hur länge han var bosatt här,
- om han inte varaktigt är bosatt på en viss utländsk ort,
- om han vistas utomlands för studier eller av hälsoskäl,
- om han har en bostad här som är inrättad för åretruntbruk,
- om han har sin familj här,
- om han bedriver näringsverksamhet här,
- om han är ekonomiskt engagerad här genom att inneha
tillgångar som, direkt eller indirekt, ger honom ett väsentligt
inflytande i näringsverksamhet här,
- om han har en fastighet här, och
- liknande förhållanden.

Under fem år från den dag då en person har rest från Sverige
anses han ha väsentlig anknytning hit, om han inte visar att
han inte har en sådan anknytning. Detta gäller dock bara den
som är svensk medborgare eller som under minst tio år har varit
bosatt i Sverige eller stadigvarande vistats här. Lag (2007:1419).

Innebörden av obegränsad skattskyldighet

8 § Den som är obegränsat skattskyldig är skattskyldig för alla
sina inkomster i Sverige och från utlandet.

Undantag från skattskyldighet vid vistelse utomlands

9 § En obegränsat skattskyldig person som har anställning som
innebär att han vistas utomlands i minst sex månader, är inte
skattskyldig för inkomst av sådan anställning till den del
inkomsten beskattas i verksamhetslandet (sexmånadersregeln). Detta gäller dock inte om det framkommer att inkomsten
beskattats i verksamhetslandet i strid med landets
lagstiftning eller gällande skatteavtal.

Om vistelsen utomlands under anställningen varar i minst ett
år i samma land, är den skattskyldige inte skattskyldig för
inkomsten även om denna inte beskattas i verksamhetslandet,
om detta beror på lagstiftning eller administrativ praxis i
det landet eller annat avtal än skatteavtal (ettårsregeln). Ettårsregeln gäller dock inte för anställningar hos staten,
landsting, kommuner eller församlingar inom Svenska kyrkan
annat än vid tjänsteexport. Ettårsregeln gäller inte heller
för uppdrag som ledamot av Europaparlamentet. Lag (2009:583).

10 § Kortare avbrott för semester, tjänsteuppdrag eller
liknande som inte infaller i början eller slutet av
anställningen utomlands räknas in i den tid för vistelse som
anges i 9 §. Uppehåll i Sverige för sådana ändamål får inte
vara längre än att de motsvarar sex dagar för varje hel månad
som anställningen varar eller 72 dagar under ett och samma
anställningsår.

11 § Sexmånadersregeln och ettårsregeln gäller inte för
anställning ombord på svenskt, danskt eller norskt luftfartyg.

12 § Sexmånadersregeln och ettårsregeln gäller inte heller för
anställning ombord på fartyg.

Den som har anställning ombord på ett utländskt fartyg som
huvudsakligen går i oceanfart är inte skattskyldig för inkomst
av anställningen om
- vistelsen utomlands varar i minst 183 dagar sammanlagt under
en tolvmånadersperiod, och
- arbetsgivaren hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska
samarbetsområdet.

Med oceanfart avses
- fart i utomeuropeiska farvatten med undantag för fart på
orter vid Medelhavet och Svarta havet, på Nordafrikas västkust
norr om 22 grader nordlig bredd, på Kanarieöarna och på ön
Madeira, och
- fart i europeiska farvatten norr eller väster om linjen
Trondheimsfjorden
- Shetlands nordspets, därifrån västerut till 11 grader västlig
bredd, längs denna longitud till 48 grader nordlig bredd. Lag (2005:898).

13 § Om den skattskyldige när han började anställningen
utomlands på goda grunder kunde anta att han på grund av
bestämmelserna i 9 § eller 12 § andra stycket inte skulle vara
skattskyldig för inkomsten av anställningen men det under
anställningstiden inträffar sådana ändrade förhållanden som
medför att förutsättningar för undantag från skattskyldighet
inte finns, ska han ändå inte vara skattskyldig om de ändrade
förhållandena beror på omständigheter som han inte kunnat råda
över och en beskattning skulle framstå som uppenbart oskälig. Lag (2007:1419).

14 § Har upphävts genom lag (2004:654).

Undantag från skattskyldighet för utländsk honorärkonsul

15 § En utländsk honorärkonsul är inte skattskyldig för inkomst
av sin tjänst hos den utländska staten. Detta gäller oavsett om
han är svensk eller utländsk medborgare.

Undantag från skattskyldighet för medlemmar av kungahuset

16 § Medlemmar av kungahuset är inte skattskyldiga för anslag
som anvisas av staten.

Begränsat skattskyldiga

Vilka som är begränsat skattskyldiga

17 § Följande personer är begränsat skattskyldiga:
1. Den som inte är obegränsat skattskyldig.
2. Den som tillhör en utländsk stats beskickning eller
karriärkonsulat i Sverige eller i övrigt ingår i beskickningens
eller konsulatets personal. Detta gäller dock bara den som inte
är svensk medborgare och var begränsat skattskyldig när han kom
att tillhöra beskickningen eller konsulatet eller dess
personal.
3. Make och barn under 18 år till en sådan person som avses i 2, om maken eller barnet bor hos denne och inte är svensk
medborgare.
4. Den som är personlig tjänare hos en sådan person som avses i 2, om han bor hos denne och inte är svensk medborgare.

Innebörden av begränsad skattskyldighet

18 § Den som är begränsat skattskyldig är skattskyldig i
1. inkomstslaget tjänst för inkomster som anges i 5 § lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta med
undantag för inkomster som anges i 6 § 1, 4 och 5 den lagen,
om en begäran har gjorts enligt 4 § den lagen,
2. inkomstslaget tjänst eller näringsverksamhet för inkomster
som anges i 7 § första stycket lagen (1991:591) om särskild
inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl., om
Skatteverket har meddelat beslut enligt 5 a § tredje stycket
den lagen,
3. inkomstslaget näringsverksamhet för inkomst från ett fast
driftställe eller en fastighet i Sverige,
4. inkomstslaget näringsverksamhet för återförda avdrag på
grund av att en näringsbostadsrätt som innefattar
nyttjanderätt till ett hus eller en del av ett hus i Sverige
avyttras eller blir privatbostadsrätt,
5. inkomstslaget näringsverksamhet för återförda avdrag för
egenavgifter,
6. inkomstslaget näringsverksamhet för återförda avdrag för
periodiseringsfond och expansionsfond,
7. inkomstslaget näringsverksamhet för schablonintäkt enligt 30 kap. 6 a §,
8. inkomstslaget näringsverksamhet för uttag eller
utbetalning från ett skogskonto eller skogsskadekonto som
avses i 21 kap.,
9. inkomstslaget kapital för ett positivt
räntefördelningsbelopp som avser ett fast driftställe, en
näringsfastighet i Sverige eller artistisk eller idrottslig
verksamhet i Sverige,
10. inkomstslaget kapital för löpande inkomster av en
privatbostadsfastighet eller en privatbostadsrätt i
Sverige,
11. inkomstslaget kapital för kapitalvinst på en
fastighet i Sverige eller på en privat- eller
näringsbostadsrätt som innefattar nyttjanderätt till ett hus
eller en del av ett hus i Sverige,
12. inkomstslaget kapital för återfört uppskovsbelopp samt
schablonintäkt enligt 47 kap.,
13. inkomstslaget näringsverksamhet eller kapital för
utdelning på andelar i svenska ekonomiska föreningar, och
14. inkomstslaget kapital för återfört investeraravdrag
enligt 43 kap.

Ersättning i form av sådan royalty eller periodvis utgående
avgift för att materiella eller immateriella tillgångar
utnyttjas som ska räknas till inkomstslaget näringsverksamhet
ska anses som inkomst från ett fast driftställe i Sverige, om
ersättningen kommer från en näringsverksamhet med ett fast
driftställe här.

Skattskyldighet för inkomster som avses i första stycket 13 gäller inte för sådana begränsat skattskyldiga personer som
avses i 17 § 2–4. Lag (2013:771).

19 § Den som är begränsat skattskyldig är skattskyldig för
kapitalvinst på sådana tillgångar och förpliktelser som avses
i andra stycket, om han vid något tillfälle under det
kalenderår då avyttringen sker eller under de föregående tio
kalenderåren har varit bosatt i Sverige eller stadigvarande
vistats här. Skattskyldigheten gäller oavsett i vilket
inkomstslag kapitalvinsten ska tas upp. Skattskyldigheten
gäller också belopp som motsvarar en kapitalvinst och som
enligt 51 kap. 3 och 4 §§ ska tas upp i inkomstslaget
näringsverksamhet.

Skattskyldigheten enligt första stycket omfattar
delägarrätter enligt 48 kap. 2 §, andelar i svenska
handelsbolag och i utlandet delägarbeskattade juridiska
personer. Skattskyldigheten omfattar dock inte
1. andelar i värdepappersfonder och specialfonder, eller
2. delägarrätter som förvaras på ett investeringssparkonto,
förutom tillgångar som avses i 42 kap. 38 §.

Undantaget från skattskyldighet i andra stycket 2 gäller inte
kapitalvinster på andra delägarrätter än andelar i
värdepappersfonder eller specialfonder som anses ha avyttrats
enligt 44 kap. 8 a §.

Vid tillämpningen av denna paragraf gäller att
1. delägarrätter som getts ut av ett utländskt företag eller
andelar i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person bara
omfattas om de förvärvats under tiden som den skattskyldige
har varit obegränsat skattskyldig i Sverige, och
2. delägarrätter och andelar som har ersatt delägarrätter
eller andelar som avses i 1 ska anses förvärvade vid samma
tidpunkt som det ursprungliga förvärvet.

Vad som sägs i fjärde stycket tillämpas inte i fråga om
delägarrätter som getts ut av ett utländskt företag eller
andelar i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person som
har ersatt svenska delägarrätter och andelar i svenska
handelsbolag. Lag (2013:569).

19 a § Skattskyldigheten enligt 19 § första stycket gäller
också kapitalvinst på avyttrade andelar som ska tas upp som
intäkt enligt 48 a kap. 11 §.

Första stycket gäller bara om den skattskyldige vid något
tillfälle under det kalenderår då kapitalvinsten ska tas upp
som intäkt eller under de föregående tio kalenderåren har
varit bosatt i Sverige eller stadigvarande vistats här. Lag (2009:1229).

20 § En kapitalförlust och ett negativt räntefördelningsbelopp
ska dras av, om den som är begränsat skattskyldig skulle ha
varit skattskyldig för en motsvarande kapitalvinst respektive
ett positivt räntefördelningsbelopp. Lag (2007:1419).

Skattskyldighet enligt andra lagar

21 § Bestämmelser om ytterligare skattskyldighet finns i
- lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands
bosatta,
- lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands
bosatta artister m.fl., och
- kupongskattelagen (1970:624).

Skattskyldighet för överlåtna pensioner och periodiska
inkomster

22 § Om en make överlåter en pensionsförsäkring eller en rätt
enligt pensionssparavtal genom bodelning under äktenskapet utan
att det pågår något mål om äktenskapsskillnad, är han - i
stället för förvärvaren - skattskyldig under hela sin livstid
för de pensionsbelopp som faller ut. Detta gäller dock inte om
överlåtaren skulle ha haft rätt till avdrag för periodiskt
understöd till förvärvaren om han hade lämnat sådant.

23 § Om någon överlåter sin rätt till periodiskt understöd
eller liknande periodisk inkomst, är överlåtaren - i stället
för förvärvaren - skattskyldig för utfallande belopp. Detta
gäller dock inte till den del överlåtaren skulle ha haft rätt
till avdrag för beloppet antingen såsom utgift för att förvärva
och bibehålla inkomster eller såsom periodiskt understöd, om
han hade betalat ut det.

Om överlåtaren är ett svenskt handelsbolag gäller första
stycket för delägarna i handelsbolaget.


4 kap. Dödsbon

Dödsåret

1 § Ett dödsbo är skattskyldigt för den dödes och dödsboets
inkomster.

Det som skulle ha gällt för den döde enligt denna lag tillämpas
under dödsåret för dödsboet, om det inte finns särskilda
bestämmelser för dödsbon.

Senare beskattningsår

2 § För ett dödsbo efter en person som vid sin död var
obegränsat skattskyldig tillämpas för senare beskattningsår än
dödsåret de bestämmelser som gäller för obegränsat
skattskyldiga fysiska personer, om det inte finns särskilda
bestämmelser för dödsbon.

3 § För ett dödsbo efter en person som vid sin död var
begränsat skattskyldig tillämpas för senare beskattningsår än
dödsåret de bestämmelser som gäller för utländska bolag.


5 kap. Svenska handelsbolag, europeiska ekonomiska
intressegrupperingar och i utlandet delägarbeskattade juridiska
personer

1 § Svenska handelsbolag är inte själva skattskyldiga för sina
inkomster. Inkomsterna ska i stället beskattas hos delägarna. Lag (2007:1419).

2 § Att det som sägs i 1 § gäller också i fråga om europeiska
ekonomiska intressegrupperingar framgår av artikel 40 i rådets
förordning (EEG) nr 2137/85 av den 25 juli 1985 om europeiska
ekonomiska intressegrupperingar (EEIG).

Vad som i övrigt sägs i denna lag om svenska handelsbolag samt
om delägare och andelar i dem, gäller vid beskattningen också i
fråga om europeiska ekonomiska intressegrupperingar samt för
delägare respektive andelar i dem.

2 a § Obegränsat skattskyldiga delägare i en i utlandet
delägarbeskattad juridisk person är skattskyldiga för personens
inkomster. Med en i utlandet delägarbeskattad juridisk person
avses en utländsk juridisk person vars inkomster beskattas hos
delägare i den utländska stat där personen hör hemma. Lag (2003:1086).

3 § Varje delägare i ett svenskt handelsbolag och varje
obegränsat skattskyldig delägare i en i utlandet
delägarbeskattad juridisk person ska beskattas för så stort
belopp som motsvarar hans andel av handelsbolagets eller den
juridiska personens inkomst, oavsett om beloppet tas ut ur
företaget eller ej.

När det gäller delägarnas skattskyldighet tillämpas
- 3 kap. för fysiska personer,
- 4 kap. för dödsbon, och
- 6 kap. för juridiska personer. Lag (2007:1419).


6 kap. Juridiska personer

Innehåll

1 § Detta kapitel gäller för juridiska personer. Bestämmelserna
i 6 § andra stycket gäller också för fysiska personer.

Det finns bestämmelser om
- obegränsat skattskyldiga i 3-6 §§,
- begränsat skattskyldiga i 7-18 §§, och
- skattskyldighet för överlåtna periodiska inkomster i 19 §.

I 6 a kap. finns bestämmelser om undantag från skattskyldighet
för vissa ersättningar i form av royalty och avgift. I 7 kap. finns bestämmelser om undantag från skattskyldighet för vissa
stiftelser, ideella föreningar, registrerade trossamfund och
andra juridiska personer. Lag (2004:614).

2 § Bestämmelser om skattskyldighet finns för
- delägare i svenska handelsbolag och i utlandet
delägarbeskattade juridiska personer i 5 kap.,
- delägare i vissa samfälligheter i 6 § andra stycket, och
- delägare i utländska juridiska personer med lågbeskattade
inkomster i 39 a kap. Lag (2003:1086).

Obegränsat skattskyldiga

Vilka som är obegränsat skattskyldiga

3 § Juridiska personer är obegränsat skattskyldiga om de på
grund av sin registrering eller, om registrering inte har
skett, platsen för styrelsens säte eller någon annan sådan
omständighet är att anse som svenska juridiska personer.

Innebörden av obegränsad skattskyldighet

4 § Den som är obegränsat skattskyldig är skattskyldig för alla
sina inkomster i Sverige och från utlandet.

Svenska värdepappersfonder och specialfonder

5 § Svenska värdepappersfonder och specialfonder är inte
skattskyldiga för inkomst av tillgångar som ingår i fonden. Lag (2013:569).

Samfälligheter

6 § Svenska juridiska personer som har bildats enligt en
författning eller på liknande sätt för att förvalta en sådan
marksamfällighet eller regleringssamfällighet som är en
särskild taxeringsenhet, är skattskyldiga för samfällighetens
inkomster enligt 4 §.

Svenska juridiska personer som har bildats enligt en
författning eller på liknande sätt för att förvalta andra
samfälligheter än sådana som avses i första stycket, är inte
själva skattskyldiga. Intäktsposterna och kostnadsposterna
fördelas i stället på delägarna i samfälligheten med belopp som
för varje delägare motsvarar hans andel. Lag (2000:1341).

Begränsat skattskyldiga

Vilka som är begränsat skattskyldiga

7 § Utländska juridiska personer är begränsat skattskyldiga.

8 § Med utländsk juridisk person avses en utländsk association
om, enligt lagstiftningen i den stat där associationen hör
hemma,
1. den kan förvärva rättigheter och åta sig skyldigheter,
2. den kan föra talan inför domstolar och andra myndigheter,
och
3. enskilda delägare inte fritt kan förfoga över associationens
förmögenhetsmassa.

Även om villkoren enligt första stycket inte är uppfyllda ska
bestämmelserna om utländska juridiska personer tillämpas också
på utländska associationer som
1. bedriver verksamhet avseende skadeförsäkring genom en sådan
generalrepresentation som avses i 1 kap. 12 § lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares och tjänstepensionsinstituts
verksamhet i Sverige, eller
2. bedriver tjänstepensionsverksamhet i Sverige enligt samma
lag som avses i 1. Lag (2008:134).

9 § Bestämmelserna om utländska bolag ska tillämpas också på
utländska stater och utländska menigheter.

I 4 kap. 3 § finns bestämmelser om att de bestämmelser som
gäller för utländska bolag ska tillämpas på vissa dödsbon. Lag (2007:1419).

10 § Har upphävts genom lag (2003:1086).

10 a § Utländska värdepappersfonder och specialfonder är
begränsat skattskyldiga. Lag (2013:569).

Innebörden av begränsad skattskyldighet

11 § Den som är begränsat skattskyldig är skattskyldig för
1. inkomst från ett fast driftställe eller en fastighet i
Sverige,
2. inkomst på grund av att en näringsbostadsrätt som
innefattar nyttjanderätt till ett hus eller en del av ett hus
i Sverige avyttras,
3. inkomst i form av utdelning på andelar i svenska
ekonomiska föreningar,
4. inkomster som anges i 7 § första stycket lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister
m.fl., om Skatteverket har meddelat beslut enligt 5 a § tredje stycket den lagen,
5. återförda avdrag för periodiseringsfond, och
6. återfört uppskovsbelopp samt schablonintäkt enligt 47 kap.

Ersättning i form av royalty eller periodvis utgående avgift
för att materiella eller immateriella tillgångar utnyttjas
ska anses som inkomst från ett fast driftställe i Sverige, om
ersättningen kommer från en näringsverksamhet med ett fast
driftställe här.

En kapitalförlust ska dras av, om den som är begränsat
skattskyldig skulle ha varit skattskyldig för en motsvarande
kapitalvinst. Lag (2009:1409).

12 § Utländska juridiska personer är inte skattskyldiga för den
del av inkomsterna enligt 11 § som delägarna i den juridiska
personen är skattskyldiga för enligt 5 kap. 2 a § eller 39 a
kap. 13 §. Lag (2003:1086). Utländska värdepappersfonder och specialfonder

13 § Utländska värdepappersfonder och specialfonder är inte
skattskyldiga för inkomst av tillgångar som ingår i fonden. Lag (2013:569).

14 § Har upphävts genom lag (2003:1086).

15 § Har upphävts genom lag (2003:1086).

16 § Har upphävts genom lag (2003:1086).

16 a § Har upphävts genom lag (2011:1271).

Dispens för utländsk stats fastighetsinkomst

17 § Regeringen får befria en utländsk stat från
skattskyldighet för inkomst av en fastighet som är avsedd för
den utländska statens beskickning eller konsulat i Sverige. Detta gäller dock bara om den utländska staten åtar sig att
medge motsvarande befrielse.

Skattskyldighet enligt andra lagar

18 § Bestämmelser om ytterligare skattskyldighet finns i
- lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands
bosatta artister m.fl., och - kupongskattelagen (1970:624). Skattskyldighet för överlåtna periodiska inkomster

19 § Bestämmelserna i 3 kap. 23 § om skattskyldighet vid
överlåtelse av rätt till periodiskt understöd eller liknande
periodisk inkomst gäller också för juridiska personer.


6 a kap. Undantag från skattskyldighet för vissa ersättningar i
form av royalty och avgift

Innehåll

1 § Detta kapitel gäller för vissa juridiska personer som får
ersättning i form av royalty eller periodvis utgående avgift
för att materiella eller immateriella tillgångar utnyttjas. Lag (2004:614).

Huvudregel

2 § Bestämmelsen i 6 kap. 11 § andra stycket tillämpas inte om
de villkor som anges i 3-6 §§ är uppfyllda. Lag (2004:614).

Villkor

Betalaren

3 § Betalaren av ersättningen ska vara en sådan juridisk person
som anges i bilaga 6 a.1, och vara
- obegränsat skattskyldig, eller
- begränsat skattskyldig samt bedriva näringsverksamhet från
ett fast driftställe här. Lag (2007:1419).

Mottagaren

4 § Mottagaren av ersättningen ska vara en sådan juridisk
person som anges i bilaga 6 a.1, samt
1. enligt skattelagstiftningen i en medlemsstat i Europeiska
unionen (EU) anses höra hemma där och inte enligt ett
skatteavtal ha hemvist utanför EU,
2. utan rätt till undantag vara skyldig att betala någon av de
skatter som anges i bilaga 6 a.2, eller en motsvarande eller i
huvudsak likartad skatt som införts efter den 26 juni 2003, och 3. ta emot ersättningen för egen del. Lag (2007:1419).

5 § Bestämmelserna i detta kapitel gäller inte om mottagaren av
ersättningen har ett fast driftställe utanför Europeiska
unionen och den rättighet eller tillgång som ersättningen avser
faktiskt hänför sig till det fasta driftstället. Lag (2004:614).

Intressegemenskap

6 § Betalaren och mottagaren av ersättningen ska ha
intressegemenskap.

Med intressegemenskap enligt första stycket avses att 1. ett av företagen innehar minst 25 procent av kapitalet i det
andra företaget, eller
2. minst 25 procent av kapitalet i båda företagen innehas av
ett annat företag som hör hemma i en stat som är medlem i
Europeiska unionen. Lag (2007:1419).

Oriktig prissättning

7 § Om ersättningen är högre än vad som skulle ha avtalats
mellan sinsemellan oberoende parter, tillämpas bestämmelserna i
detta kapitel bara på det belopp som hade betalats om företagen
inte hade haft intressegemenskap. Lag (2004:614).


7 kap. Vissa stiftelser, ideella föreningar, registrerade
trossamfund och andra juridiska personer

Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om undantag från
skattskyldighet för

– staten, kommuner och pensionsstiftelser i 2 §,

– stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund
i 3–11 §§,

– vissa andra juridiska personer i 15–20 §§, och

– ägare av vissa fastigheter i 21 §.

Vad som sägs om ett registrerat trossamfund gäller även för
självständiga organisatoriska delar av ett sådant samfund. I fråga om begränsat skattskyldiga gäller bestämmelserna de
inkomster som de är skattskyldiga för enligt 6 kap. Lag (2013:960).

Helt undantagna juridiska personer

2 § Helt undantagna från skattskyldighet är
1. staten,
2. landsting, kommuner och kommunalförbund,
3. pensionsstiftelser enligt lagen (1967:531) om tryggande av
pensionsutfästelse m.m., och
4. samordningsförbund enligt 4 § lagen (2003:1210) om
finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser.

I lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel finns
bestämmelser om avkastningsskatt för pensionsstiftelser. Lag (2004:790).

Stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund

Skattskyldighet

3 § Stiftelser som uppfyller ändamåls-, verksamhets- och
fullföljdskraven i 4–6 §§ samt ideella föreningar och
registrerade trossamfund som förutom dessa krav även
uppfyller öppenhetskravet i 10 § är, med undantag för
kapitalvinster och kapitalförluster, skattskyldiga bara för
inkomst av sådan näringsverksamhet som avses i 13 kap. 1 §.

Föreningar och trossamfund som uppfyller kraven i 4–6 och 10 §§ är dock inte skattskyldiga för
1. sådan inkomst som kommer från en självständig
näringsverksamhet eller en särskild förvaltningsenhet som
avser fastighet, om inkomsten till huvudsaklig del kommer
från

– verksamhet som är ett direkt led i främjandet av sådana
ändamål som avses i 4 § eller som har annan naturlig
anknytning till sådana ändamål, eller

– verksamhet som av hävd utnyttjats som finansieringskälla
för ideellt arbete, eller
2. inkomst från innehav av en fastighet som tillhör
föreningen eller trossamfundet och som används i verksamheten
på sådant sätt som anges i 3 kap. 4 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152). Lag (2013:960).

Ändamålskravet

4 § Stiftelsen, den ideella föreningen eller det registrerade
trossamfundet ska ha ett eller flera allmännyttiga ändamål. Med allmännyttigt ändamål avses ett ändamål som främjar

– idrott,

– kultur,

– miljövård,

– omsorg om barn och ungdom,

– politisk verksamhet,

– religiös verksamhet,

– sjukvård,

– social hjälpverksamhet,

– Sveriges försvar och krisberedskap i samverkan med
myndighet,

– utbildning,

– vetenskaplig forskning, eller

– en annan likvärdig verksamhet.

Stiftelsens ändamål får inte vara begränsat till vissa
familjer eller bestämda personer. Föreningens eller
trossamfundets ändamål får inte vara begränsat till vissa
familjers, medlemmars eller andra bestämda personers
ekonomiska intressen. Lag (2013:960).

Verksamhetskravet

5 § Stiftelsen, den ideella föreningen eller det registrerade
trossamfundet ska i den verksamhet som bedrivs under
beskattningsåret uteslutande eller så gott som uteslutande
främja ett eller flera sådana ändamål som anges i 4 §.

Om verksamhetskravet inte är uppfyllt under beskattningsåret,
får hänsyn tas till hur kravet sammantaget har uppfyllts året
före beskattningsåret, beskattningsåret samt det närmast
följande beskattningsåret. Lag (2013:960).

Fullföljdskravet

6 § Stiftelsen, den ideella föreningen eller det registrerade
trossamfundet ska under beskattningsåret i skälig omfattning
använda sina intäkter för ett eller flera allmännyttiga
ändamål enligt 4 §. Hänsyn får även tas till hur intäkterna
sammantaget har använts under en period av flera
beskattningsår.

Fullföljdskravet är uppfyllt även om stiftelsen, föreningen
eller trossamfundet under beskattningsåret inte har använt
sina intäkter i tillräcklig omfattning, om detta förhållande
kan antas vara tillfälligt. Vid denna bedömning ska hänsyn
tas till om kravet har uppfyllts de föregående
beskattningsåren samt förutsättningarna för att det kommer
att uppfyllas under det närmast följande beskattningsåret. Lag (2013:960).

7 § Vid bedömningen av om fullföljdskravet är uppfyllt ska
sådana intäkter beaktas som enligt 3 § inte ska tas upp till
beskattning, dock med undantag för schablonintäkter enligt 42 kap. 43 § och kapitalvinster. Även följande intäkter ska
beaktas, om intäkterna inte ska tas upp till beskattning
enligt denna lag:
1. Medlemsavgifter och andra avgifter för deltagande i den
allmännyttiga verksamheten.
2. Stöd eller bidrag.
3. Förvärv genom testamente eller gåva.

Intäkter som avses i första stycket 2 och 3 ska dock beaktas
bara om det framgår av omständigheterna att avsikten är att
de ska användas direkt för verksamheten.

Intäkter som avses i första stycket ska minskas med kostnader
för att förvärva och bibehålla dessa intäkter. Lag (2013:960).

8 § Skatteverket får medge undantag från fullföljdskravet för
en ideell förening eller ett registrerat trossamfund som
avser att förvärva en fastighet eller annan anläggning som är
avsedd för den ideella verksamheten. Detsamma gäller om en
förening eller ett trossamfund avser att genomföra omfattande
byggnads-, reparations- eller anläggningsarbeten på en
fastighet som används av föreningen eller trossamfundet.

Beslutet får avse högst fem beskattningsår i följd. Det får
förenas med villkor att föreningen eller trossamfundet ska
ställa säkerhet eller liknande för den inkomstskatt som kan
komma att påföras föreningen eller trossamfundet på grund av
omprövning av besluten om slutlig skatt för de år som
beslutet avser, om det upphör att gälla enligt 9 §.

Skatteverkets beslut får överklagas hos allmän
förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid
överklagande till kammarrätten. Lag (2013:960).

9 § Om den ideella föreningen eller det registrerade
trossamfundet inte inom föreskriven tid har genomfört den
avsedda investeringen eller inte har iakttagit något annat
villkor i beslutet, ska skattskyldigheten prövas som om
undantaget inte hade medgetts. Lag (2013:960).

Öppenhetskravet

10 § En ideell förening eller ett registrerat trossamfund får
inte vägra någon inträde som medlem, om det inte finns
särskilda skäl för det med hänsyn till arten eller
omfattningen av dess verksamhet, syfte eller annat. Lag (2013:960).

11 § Ideella föreningars central-, distrikts- eller
samarbetsorganisationer anses som öppna om deras medlemmar
utgörs av föreningar som uppfyller kravet i 10 §.

Ett registrerat trossamfund anses som öppet om den del av
trossamfundet där medlemsantagning sker uppfyller kravet i 10 §. Lag (2013:960).

12 § Har upphävts genom lag (2013:960).

13 § Har upphävts genom lag (2013:960).

14 § Har upphävts genom lag (2013:960).

Vissa andra juridiska personer

15 § Följande juridiska personer är skattskyldiga bara för
inkomst av sådan näringsverksamhet som avses i 13 kap. 1 §:
- sådana domkyrkor, lokalkyrkor eller dylikt som hör till
Svenska kyrkan, i deras egenskap av ägare till vissa tillgångar
som är avsedda för Svenska kyrkans verksamhet,
- sjukvårdsinrättningar som inte bedrivs i vinstsyfte,
- barmhärtighetsinrättningar, och
- hushållningssällskap med stadgar som har fastställts av
regeringen eller den myndighet som regeringen bestämt.

En juridisk person som uppfyller kraven i första stycket är
dock inte skattskyldig för kapitalvinster och kapitalförluster.

16 § Följande juridiska personer är skattskyldiga bara för
inkomst på grund av innehav av fastigheter:

– akademier,

– allmänna undervisningsverk,

– studentkårer vid statliga universitet och högskolor som
avses i 4 kap. 8 § högskolelagen (1992:1434) och nationer vid
Uppsala universitet eller Lunds universitet som avses i 4 kap. 15 § högskolelagen samt samarbetsorgan för sådana
sammanslutningar med ändamål att sköta de uppgifter som
sammanslutningarna enligt högskolelagen eller föreskrift som
meddelats med stöd av högskolelagen ansvarar för,

– regionala utvecklingsbolag som med stöd av 1 § lagen (1994:77) om beslutanderätt för regionala utvecklingsbolag
fått rätt att pröva frågor om stöd till näringsidkare samt
moderbolag till sådana utvecklingsbolag,

– arbetslöshetskassor,

– personalstiftelser som avses i lagen (1967:531) om
tryggande av pensionsutfästelse m.m. och vars ändamål
uteslutande är att lämna understöd vid arbetslöshet, sjukdom,
olycksfall eller utbildning,

– stiftelser som bildats enligt avtal mellan organisationer
av arbetsgivare och arbetstagare med ändamål att lämna
avgångsersättning till arbetstagare som blivit arbetslösa
eller att främja åtgärder till förmån för arbetstagare som
blivit eller löper risk att bli arbetslösa eller att lämna
understöd vid utbildning eller att lämna
permitteringslöneersättning, och

– bolag eller andra juridiska personer som uteslutande har
till uppgift att lämna permitteringslöneersättning. Lag (2013:960).

17 § Följande juridiska personer är också skattskyldiga bara
för inkomst på grund av innehav av fastigheter:

– Aktiebolaget Svenska Spel och dess helägda dotterbolag som
bara bedriver spelverksamhet,

– Aktiebolaget Trav och Galopp,

– Jernkontoret, så länge kontorets vinstmedel används till
allmänt nyttiga ändamål och utdelning inte lämnas till
delägarna,

– Nobelstiftelsen,

– Right Livelihood Award Stiftelsen,

– Stiftelsen Anna Lindhs Minnesfond,

– Stiftelsen Dag Hammarskjölds minnesfond,

– Stiftelsen Industrifonden,

– Stiftelsen Konung Carl XVI Gustafs 50-årsfond,

– Stiftelsen Norrlandsfonden,

– Stiftelsen Olof Palmes minnesfond för internationell
förståelse och gemensam säkerhet,

– Stiftelsen Produktionstekniskt centrum i Borås för
tekoindustrin – PROTEKO,

– Stiftelsen Svenska bibelsällskapets bibelfond,

– Stiftelsen Svenska Filminstitutet,

– Stiftelsen Sveriges Nationaldag,

– Stiftelsen TCO:s internationella stipendiefond till
statsminister Olof Palmes minne,

– Stiftelsen UV-huset,

– Svenska kyrkans stiftelse för rikskyrklig verksamhet,

– Svenska skeppshypotekskassan,

– Svenska UNICEF-kommittén,

– Sveriges export- och investeringsråd, och

– Sveriges Standardiseringsförbund, så länge dess vinstmedel
används till allmänt nyttiga ändamål och utdelning inte
lämnas till medlemmarna. Lag (2013:1106).

18 § Bestämmelserna om begränsning i skattskyldigheten i 15–17 §§ tilllämpas för stiftelser bara om fullföljdskravet i 6 § är uppfyllt. Vid tillämpning av fullföljdskravet ska
stiftelserna anses främja ett allmännyttigt ändamål.

Om det finns särskilda krav när det gäller verksamheten eller
liknande, tilllämpas bestämmelserna om begränsning i
skattskyldigheten bara om stiftelserna i sin verksamhet
uteslutande eller så gott som uteslutande uppfyller dessa
krav. När det anges att stiftelserna uteslutande ska bedriva
viss verksamhet gäller dock det. Lag (2013:960).

19 § Har upphävts genom lag (2011:68).

20 § Producentorganisationer är undantagna från skattskyldighet
för inkomst som avser marknadsreglering enligt lagen (1994:1709) om EG:s förordningar om den gemensamma
fiskeripolitiken.

Ägare av vissa fastigheter

21 § Ägare av en sådan fastighet som avses i 3 kap. 4 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) är inte skattskyldig för
inkomst av fastigheten i den utsträckning den används för
ändamål som avses i den paragrafen.

För sådan ideell förening eller registrerat trossamfund som
uppfyller kraven i 4–6 och 10 §§ tillämpas dock i stället 3 § andra stycket 2. Lag (2013:960).


AVD. III SKATTEFRIA INKOMSTER OCH INTE AVDRAGSGILLA UTGIFTER


8 kap. Inkomster som är skattefria

Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om att vissa inkomster
är skattefria vid inkomstbeskattningen.

Arv, gåva m.m.

2 § Förvärv genom arv, testamente, gåva eller bodelning är
skattefria.

Lotterivinster och tävlingsvinster

3 § Vinster i svenska lotterier eller vid vinstdragning på
svenska premieobligationer är skattefria.

Vinster i utländska lotterier är skattefria om lotteriet
- anordnas i en stat inom Europeiska ekonomiska
samarbetsområdet (EES), eller
- utgör ett sådant lotteri som avses i 1 § andra stycket lagen (1991:1482) om lotteriskatt.

Vinster vid vinstdragning på utländska premieobligationer är
skattefria om premieobligationen ställts ut i en stat inom EES. Lag (2008:1322).

4 § Tävlingsvinster är skattefria om de
- inte hänför sig till anställning eller uppdrag,
- inte består av kontanter eller liknande, och
- avser minnesföremål eller har ett värde som inte överstiger
tre procent av prisbasbeloppet avrundat till närmaste hundratal
kronor.

Stipendier

5 § Stipendier som är avsedda för mottagarens utbildning är
skattefria. Stipendier som är avsedda för andra ändamål är
skattefria, om de
- inte är ersättning för arbete som har utförts eller ska
utföras för utbetalarens räkning, och
- inte betalas ut periodiskt.

Av 11 kap. 46 § framgår att Marie Curie-stipendier inte är
skattefria.

Bestämmelser om vissa periodiska understöd som inte ska tas upp
som inkomst finns i 11 kap. 47 §. Lag (2007:1419).

Tillägg och räntor

6 § Tillägg enligt 37 kap. 15 § första stycket och 98 kap. 7 § första stycket socialförsäkringsbalken är skattefria. Lag (2010:1277).

7 § Räntor på återbetald skatt, tull eller avgift enligt
följande bestämmelser är skattefria:
- 40 och 42 §§ lagen (1984:404) om stämpelskatt vid
inskrivningsmyndigheter,
- 5 kap. 21 § tullagen (2000:1281), och
- 65 kap. 2 §, 4 § tredje stycket samt 16, 17 och 20 §§ skatteförfarandelagen (2011:1244). Lag (2011:1256).

8 § Räntor som enligt bestämmelserna i 17 kap. 4 § 1 och 2 skatteförfarandelagen (2011:1244) inte anges i
kontrolluppgifter är skattefria om de för den skattskyldige
under beskattningsåret sammanlagt inte uppgår till 500 kronor. Lag (2011:1256).

Bidrag till kostnader för barn

9 § Följande bidrag enligt socialförsäkringsbalken är
skattefria:
- barnbidrag,
- underhållsstöd,
- adoptionsbidrag, och
- efterlevandestöd. Lag (2010:1277).

Bidrag till bostadskostnader

10 § Bostadsbidrag, bostadstillägg och boendetillägg enligt
socialförsäkringsbalken samt kommunalt bostadstillägg till
handikappade är skattefria. Lag (2011:1516).

Bistånd

11 § Bistånd enligt socialtjänstlagen (2001:453) och
äldreförsörjningsstöd enligt 74 kap. socialförsäkringsbalken och liknande ersättningar är
skattefria. Lag (2010:1277).

12 § Bistånd enligt lagen (1994:137) om mottagande av
asylsökande m.fl. är skattefria.

Ersättningar till nyanlända invandrare

13 § Ersättningar enligt lagen (2010:197) om
etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare är
skattefria. Lag (2010:202).

Ersättningar på grund av kapitalförsäkring

14 § Ersättningar som betalas ut på grund av kapitalförsäkring
är skattefria.

Av 44 kap. 40 § framgår att en kapitalvinst vid avyttring av en
kapitalförsäkring inte ska tas upp. Lag (2007:1122).

Ersättningar vid sjukdom och olycksfall m.m.

Försäkringsersättningar

15 § Ersättningar vid sjukdom eller olycksfall som betalas ut
på grund av en försäkring som inte tecknats i samband med
tjänst är skattefria. Detta gäller dock inte ersättningar
1. i form av pension,
2. i form av livränta, om inte annat följer av 11 kap. 37 §,
eller
3. på grund av trafikförsäkring, ansvarsförsäkring eller
skadeståndsförsäkring om ersättningen avser förlorad inkomst
som skulle ha tagits upp som intäkt.

Med skadeståndsförsäkring avses en försäkring som ersätter den
försäkrade det skadestånd som han har rätt till för personskada
vid överfall och liknande.

Bestämmelser om sådana ersättningar i samband med sjukdom m.m. som grundar sig på förvärvsinkomst finns i 11 kap. 30 §. Bestämmelser om ersättningar som betalas ut på grund av
avtalsgruppsjukförsäkring finns i 11 kap. 20 § och 15 kap. 9 §.

Offentliga ersättningar

16 § Handikappersättning enligt 50 kap. socialförsäkringsbalken och ersättning för merutgifter för
resor enligt 27 kap. 5 § samma balk är skattefria. Lag (2010:1277).

17 § Bidrag från Försäkringskassan till handikappade eller till
föräldrar till handikappade barn för att skaffa eller anpassa
motorfordon är skattefria. Om bidraget betalas ut till en
näringsidkare för näringsverksamheten, tillämpas bestämmelserna
om näringsbidrag i 29 kap. Lag (2004:790).

18 § Hemsjukvårdsbidrag och hemvårdsbidrag som betalas ut av
kommunala eller landstingskommunala medel till en vårdbehövande
är skattefria.

19 § Assistansersättningar enligt 51 kap. socialförsäkringsbalken och ekonomiskt stöd till utgifter
för personlig assistans enligt lagen (1993:387) om stöd och
service till vissa funktionshindrade är skattefria. Lag (2010:1277).

20 § Ersättningar vid dödsfall eller invaliditet genom
statens riskgarantier för totalförsvarspliktiga, de som
genomgår eller har genomgått militär utbildning inom
Försvarsmakten som rekryter samt de som tjänstgör i
Polisens utlandsstyrka och i Försvarsmakten i en
internationell militär insats är skattefria. Lag (2010:462).

Ersättningar till arbetsgivare

21 § Ersättningar från Försäkringskassan till arbetsgivare
som enligt 27 kap. 56 eller 57 § socialförsäkringsbalken
har rätt att få arbetstagares sjukpenning från
Försäkringskassan är skattefria, om lönen till
arbetstagaren och andra utgifter för denne inte ska dras
av. Lag (2010:1277).

Ersättningar vid sakskador

22 § Försäkringsersättningar och andra ersättningar för skada
eller liknande på tillgångar är skattefria. Detta gäller dock
inte till den del
- ersättningen avser tillgångar i näringsverksamhet eller på
något annat sätt avser en inkomst eller en utgift i
näringsverksamhet, eller
- ersättningen betalas ut på grund av garantier av
insättningar, investerarskydd eller försäkring enligt 55 kap. och avser ersättning för ränta eller för finansiella
instrument.

I 45 kap. 26 § finns bestämmelser om att sådana belopp som
avses i första stycket i vissa fall beaktas vid beräkning av
kapitalvinst på fastighet. Lag (2008:813).

23 § Ersättningar för förlust av eller skada på tillgångar när
ett fartyg förolyckats är skattefria, om ersättningarna lämnas
från redare till arbetstagare som har sjöinkomst.

Återbäring på grund av försäkring

24 § Återbäringar och andra utbetalningar av överskott på grund
av en försäkring är skattefria, om premien för försäkringen
inte får dras av. Detta gäller dock inte utbetalningar på grund
av pensionsförsäkringar eller sådana sjuk- eller
olycksfallsförsäkringar som tecknats i samband med tjänst.

Underhåll till patient eller till intagen

25 § Underhåll till patienter på sjukhus eller till intagna på
kriminalvårdsanstalt och liknande ersättningar är skattefria.

Begravningshjälp

26 § Begravningshjälp är skattefri. Som begravningshjälp
behandlas inte tjänstepension som avser tid efter den
pensionsberättigades död.

Ersättningar vid inställelse i domstol

27 § Ersättningar som fastställs av domstol eller betalas av
allmänna medel till den som inställt sig inför domstol eller
annan myndighet är skattefria till den del ersättningen utgör
reseersättning, traktamente eller ersättning för tidsspillan. Detta gäller inte om inställelsen har skett yrkesmässigt.

Bär-, svamp- och kottplockning

28 § Inkomster vid försäljning av vilt växande bär, svamp och
kottar som den skattskyldige har plockat själv är skattefria
till den del de under ett beskattningsår inte överstiger 12 500 kronor. Detta gäller inte om plockningsverksamheten i sig utgör
näringsverksamhet eller ersättningen utgör lön eller liknande
förmån i inkomstslaget tjänst. Lag (2006:1354).

Blodgivning m.m.

29 § Sedvanliga ersättningar till den som lämnat blod,
modersmjölk eller organ är skattefria.

Hittelön m.m.

30 § Följande ersättningar är skattefria om de inte hänför sig
till anställning eller uppdrag:
1. hittelön,
2. ersättning till den som har räddat personer eller tillgångar
i fara, och
3. ersättning till den som har bidragit till eller avsett att
bidra till
- att förebygga brott,
- att personer som har begått brott avslöjas eller grips, eller
- att föremål tas i beslag. Lag (2003:1194).

Ersättningar vid självförvaltning

31 § Ersättningar i form av avdrag på ordinarie hyra som en
hyresgäst får för att utföra enklare förvaltningsuppgifter på
en hyresfastighet inom ett öppet system för självförvaltning är
skattefria, om de bestämts i en förhandlingsöverenskommelse
enligt hyresförhandlingslagen (1978:304) eller i ett annat
avtal mellan en hyresvärd och en eller flera hyresgäster. Detta
gäller dock bara till den del avdraget inte överstiger den egna
bostadens andel av den totala utgiften för dessa
förvaltningsuppgifter och under förutsättning att samtliga
hyresgäster som deltar i självförvaltningen får avdrag med
samma belopp.

Vad som sägs i första stycket gäller i motsvarande utsträckning
för avdrag på avgifter i bostadsrättsföreningar,
bostadsföreningar, bostadsaktiebolag och liknande
sammanslutningar.


9 kap. Utgifter som inte får dras av

Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om vissa utgifter som
inte får dras av.

Levnadskostnader m.m.

2 § Den skattskyldiges levnadskostnader och liknande utgifter
får inte dras av.

Utgifter för gåvor, premier för egna personliga försäkringar
samt avgifter till kassor, föreningar och andra
sammanslutningar som den skattskyldige är medlem i räknas som
utgifter enligt första stycket.

3 § Periodiska understöd och liknande periodiska utbetalningar
till personer i den skattskyldiges hushåll får inte dras av.

Svenska allmänna skatter

4 § Svenska allmänna skatter får inte dras av. Som sådana
skatter räknas bland annat kommunal och statlig inkomstskatt
och kupongskatt. Lag (2007:1406).

Utgifter för vissa skattefria inkomster

5 § Om en inkomst inte ska beskattas i Sverige på grund av ett
skatteavtal eller sådan dispens som avses i 6 kap. 17 §, får
inte heller utgifter för förvärv av inkomsten dras av.

Första stycket gäller dock inte utgifter som avser utdelning
från ett utländskt bolag till en svensk juridisk person och som
inte ska tas upp enligt 24 kap. 17 §. Lag (2007:1419).

Bär-, svamp- och kottplockning

6 § Utgifter i samband med plockning av vilt växande bär, svamp
och kottar får dras av bara till den del utgifterna överstiger
sådana inkomster som inte är skattefria enligt 8 kap. 28 §.

Räntor och avgifter

7 § Följande räntor och avgifter får inte dras av:
- räntor enligt 4 kap. 1 § studiestödslagen (1999:1395),
- räntor enligt 19 kap. 47 § socialförsäkringsbalken,
- avgifter enligt 37 kap. 15 § andra stycket och 98 kap. 7 § andra stycket socialförsäkringsbalken, och
- räntor på sådana lån som avses i 11 kap. 45 § eller 15 kap. 3 §. Lag (2010:1277).

8 § Räntor på skatt, tull eller avgift enligt följande
bestämmelser får inte dras av:

– 5 kap. 8 § vägtrafikskattelagen (2006:227) eller 8 § lagen (2006:228) med särskilda bestämmelser om fordonsskatt,

– 5 kap. 14–18 §§ tullagen (2000:1281), och

– 65 kap. 2 §, 4 § första stycket, 5–13 och 19 §§ skatteförfarandelagen (2011:1244).

Dröjsmålsavgifter och ränta som beräknas enligt lagen (1997:484) om dröjsmålsavgift får inte dras av. Lag (2013:1106).

Sanktionsavgifter

9 § Böter och offentligrättsliga sanktionsavgifter får inte
dras av.

Mutor

10 § Utgifter för mutor eller andra otillbörliga belöningar får
inte dras av.

Arbetsgivaransvar

11 § Belopp som en utbetalare är skyldig att betala enligt 59 kap. 2 § skatteförfarandelagen (2011:1244) får inte dras
av. Lag (2011:1256).


AVD. IV INKOMSTSLAGET TJÄNST


10 kap. Grundläggande bestämmelser för inkomstslaget tjänst

Avgränsningen av inkomstslaget

1 § Till inkomstslaget tjänst räknas inkomster och utgifter på
grund av tjänst till den del de inte ska räknas till
inkomstslaget näringsverksamhet eller kapital.

Med tjänst avses
1. anställning,
2. uppdrag, och
3. annan inkomstgivande verksamhet av varaktig eller tillfällig
natur.

Till inkomstslaget tjänst räknas alltid inkomster och utgifter
vid avyttring av sådana tillgångar som avses i 52 kap. om de
inte ska räknas till inkomstslaget näringsverksamhet och om
- tillgången eller materialet till denna förvärvats i huvudsak
för att bearbetas av den skattskyldige, eller
- det uppkommit en vinst som till övervägande del beror på att
den skattskyldige tillverkat eller bearbetat tillgången. Lag (2007:1419).

2 § Som tjänst behandlas rätt till
1. pension,
2. livränta, periodiska understöd eller liknande periodiska
inkomster som inte är ersättning för avyttrade tillgångar,
3. ersättning på grund av sådana sjuk- eller
olycksfallsförsäkringar som tecknats i samband med tjänst,
4. engångsbelopp på grund av personskada,
5. undantagsförmåner, och
6. sådana förmåner som avses i 11 kap. 30 § andra och tredje
styckena, 31?36 och 46 §. Lag (2011:1516).

3 § Till inkomstslaget tjänst räknas
1. utdelningar och kapitalvinster på aktier m.m., i den
utsträckning som anges i 57 kap., i företag som är eller har
varit fåmansföretag,
2. kapitalvinster på andelar i ett svenskt handelsbolag i den
utsträckning som anges i 50 kap. 7 §,
3. penninglån som avses i 11 kap. 45 §,
4. avskattning av pensionsförsäkring enligt bestämmelserna i 58 kap. 19 och 19 a §§,
5. avskattning av pensionssparkonto enligt bestämmelserna i 58 kap. 33 §, och
6. avskattning av avtal om tjänstepension enligt
bestämmelserna i 58 kap. 19 och 19 a §§. Lag (2009:1412).

4 § Till inkomstslaget tjänst räknas inte
1. räntor på skulder för utbildning eller på andra skulder för
tjänsten, och
2. vad delägare i ett svenskt handelsbolag fått i lön från
detta.

Till inkomstslaget tjänst räknas inte heller inkomster och
utgifter på grund av sådant fastighetsinnehav som enligt 1 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) likställs med ägande
vid beskattningen, även om fastigheten innehas som en
löneförmån.

Definitioner

Pension

5 § Med pension avses ersättningar som betalas ut
1. som allmän ålderspension, efterlevandepension och
premiepension till efterlevande enligt
socialförsäkringsbalken,
2. som ålders-, invaliditets- och efterlevandepension
enligt Europaparlamentets beslut nr 2005/684/EG, Euratom av
den 28 september 2005 om antagande av Europaparlamentets
ledamotsstadga,
3. på grund av tidigare tjänst på annat sätt än genom
försäkring,
4. på grund av pensionsförsäkring eller återköp av sådan
försäkring, eller
5. till förmånstagare enligt ett sådant avtal om
tjänstepension som avses i 28 kap. 2 § andra stycket.

Med pension avses också ersättningar som betalas ut från
pensionssparkonto
1. till pensionsspararen,
2. till förmånstagare på grund av förmånstagarförordnande,
3. till den som fått rätten till pension genom bodelning,
4. till make eller bröstarvinge på grund av att ett
förmånstagarförordnande jämkats, eller
5. vid återbetalning enligt 13 kap. 4 § äktenskapsbalken.

I 58 kap. finns ytterligare bestämmelser om
pensionsförsäkringar och pensionssparkonton. Lag (2010:1277).

Periodiskt understöd

6 § Som periodiskt understöd behandlas varje utbetalning eller
förmån från stiftelser vars stadgar föreskriver att stiftelsens
inkomster för all framtid eller viss tid ska betalas ut till en
viss familj, vissa familjer eller till bestämda personer. Lag (2007:1419).

Försäkring tecknad i samband med tjänst

7 § En sjuk- eller olycksfallsförsäkring anses ha tecknats i
samband med tjänst om arbetsgivaren ska betala premierna för
försäkringen och anmälan görs till försäkringsbolaget om att
försäkringen tecknats i samband med tjänst. Lag (2007:1419).

Beskattningstidpunkten

Intäkter

8 § Inkomster ska tas upp som intäkt det beskattningsår då de
kan disponeras eller på något annat sätt kommer den
skattskyldige till del. Lag (2007:1419).

9 § Förmån av inrikes tågresor som värderas enligt 61 kap. 14 § ska tas upp som intäkt det beskattningsår då den skattskyldige
disponerar över årskortet. Lag (2007:1419).

10 § Förmån av drivmedel ska räknas till månaden efter den då
förmånen kommit den skattskyldige till del. Lag (2007:1419).

11 § Om den skattskyldige på grund av sin tjänst förvärvar
värdepapper på förmånliga villkor, ska förmånen tas upp som
intäkt det beskattningsår då förvärvet sker.

Om det som förvärvas inte är ett värdepapper utan innebär en
rätt att i framtiden förvärva värdepapper till ett i förväg
bestämt pris eller i övrigt på förmånliga villkor, tas förmånen
upp som intäkt det beskattningsår då rätten utnyttjas eller
överlåts. Lag (2008:822).

12 § Ytterligare bestämmelser om beskattningstidpunkt finns för
- avskattning av pensionsförsäkring i 58 kap. 19 §, och
- avskattning av pensionssparkonto i 58 kap. 33 §. Lag (2001:1176).

Kostnader

13 § Utgifter ska dras av som kostnad det beskattningsår då den
skattskyldige betalar dem eller på något annat sätt har
kostnaderna.

Ytterligare bestämmelser om beskattningstidpunkten för
verksamhet som bedrivs självständigt finns i 12 kap. 37 §. Lag (2007:1419).

14 § Sådan särskild skatt eller avgift som ingår i slutlig
skatt enligt skatteförfarandelagen (2011:1244) ska dras av som
kostnad det beskattningsår då skatten debiteras. Lag (2011:1256).

15 § Om en skattskyldig som på grund av sin tjänst fått en
sådan rätt som avses i 11 § andra stycket, har betalat en
ersättning för förmånen, ska utgiften dras av som kostnad det
beskattningsår då förmånen ska tas upp som intäkt. Avdraget får
dock inte överstiga förmånens värde. Om rätten inte utnyttjas,
ska utgiften dras av som kostnad det första beskattningsår då
rätten att förvärva värdepapper inte längre kan göras gällande. Lag (2007:1419).

Resultatet

16 § Överskott eller underskott ska beräknas genom att
intäktsposterna minskas med kostnadsposterna.

Underskott som uppkommer vid beräkningen ska dras av som
kostnad det följande beskattningsåret. Lag (2007:1419).


11 kap. Vad som ska tas upp i inkomstslaget tjänst

Huvudregel

1 § Löner, arvoden, kostnadsersättningar, pensioner, förmåner
och alla andra inkomster som erhålls på grund av tjänst ska tas
upp som intäkt, om inte något annat anges i detta kapitel eller
i 8 kap.

I inkomstslaget tjänst tillämpas bestämmelserna i inkomstslaget
näringsverksamhet om
- mervärdesskatt i 15 kap. 6 §,
- återföring av avdrag för utländsk skatt i 16 kap. 18 §, och
- förvärv av tillgångar till underpris i 23 kap. 11 §.

Bestämmelser om värdering av inkomster i annat än pengar finns
i 61 kap. Lag (2007:1419).

Förmåner vid tjänsteresa och vid representation

2 § Förmån av kost på allmänna transportmedel vid tjänsteresa
och frukost på hotell eller liknande i samband med övernattning
där under tjänsteresa ska inte tas upp, om kosten obligatoriskt
ingår i priset för transporten eller övernattningen. Förmån av
kost vid representation ska inte heller tas upp. För intern
representation gäller detta bara vid sammankomster som är
tillfälliga och kortvariga.

Förmån av försäkring som avser reseskydd under tjänsteresa ska
inte tas upp. Lag (2007:1419).

Förmåner i samband med fredsbevarande tjänst

3 § Förmån av kost och av hemresa för sådan personal som
tjänstgör i väpnad tjänst för fredsbevarande verksamhet
utomlands ska inte tas upp. Lag (2007:1419).

Förmåner till skattskyldiga med sjöinkomst

4 § Förmån av resa till eller från fartyg eller
kostnadsersättning för sådan resa ska inte tas upp hos
skattskyldiga som har sjöinkomst och som har fartyget som
tjänsteställe. Detta gäller inte om fartyget är ett
passagerarfartyg som går i närfart med fastställd tidtabell. Vad som avses med närfart framgår av 64 kap. 6 §. Lag (2007:1419).

5 § Förmån av logi ombord på fartyg ska inte tas upp hos
skattskyldiga som har sjöinkomst. Lag (2007:1419).

Tryggande av tjänstepension

6 § Arbetsgivarens utgifter enligt 28 kap. 3 § för att trygga
pension ska inte tas upp hos arbetstagaren. Lag (2007:1419).

7 § Har upphävts genom lag (2006:1344).

Varor och tjänster av begränsat värde

8 § Förmån av en vara eller tjänst som en anställd får av
arbetsgivaren ska inte tas upp om
- varan eller tjänsten är av väsentlig betydelse för att den
skattskyldige ska kunna utföra sina arbetsuppgifter,
- förmånen är av begränsat värde för den anställde, och
- förmånen för den anställde inte utan svårighet kan särskiljas
från nyttan i anställningen. Lag (2007:1419).

Kläder

9 § Förmån av uniform och andra arbetskläder ska inte tas upp,
om förmånen avser kläder som är avpassade för tjänsten och inte
lämpligen kan användas privat. Lag (2007:1419).

Statsministerns tjänstebostad

10 § Statsministerns förmån av tjänstebostad ska inte tas upp,
om statsministern till sin privata disposition har en annan
bostad som är inrättad för permanentboende. Lag (2007:1419).

Statsråds resa med statsrådsbil

10 a § Ett statsråds förmån av resa med statsrådsbil ska inte
tas upp. Lag (2007:1419).

Personalvårdsförmåner

11 § Personalvårdsförmåner ska inte tas upp. Med
personalvårdsförmåner avses förmåner av mindre värde som inte
är en direkt ersättning för utfört arbete utan består av
enklare åtgärder för att skapa trivsel i arbetet eller liknande
eller lämnas på grund av sedvänja inom det yrke eller den
verksamhet som det är fråga om.

Som personalvårdsförmåner räknas inte
1. rabatter,
2. förmåner som den anställde får byta ut mot kontant
ersättning,
3. förmåner som inte riktar sig till hela personalen, eller
4. andra förmåner som den anställde får utanför arbetsgivarens
arbetsplatser genom kuponger eller något motsvarande
betalningssystem. Lag (2007:1419).

12 § Som personalvårdsförmåner räknas bland annat sådana
förfriskningar och annan enklare förtäring i samband med
arbetet som inte kan anses som måltid samt möjlighet till
enklare slag av motion och annan friskvård. Lag (2003:745).

Rabatter

13 § Personalrabatt vid köp av en vara eller tjänst från
arbetsgivaren eller något annat företag i samma koncern ska
inte tas upp, om varan eller tjänsten ingår i säljarens
ordinarie utbud. Detta gäller dock inte om rabatten
- är en direkt ersättning för utfört arbete,
- överstiger den största rabatt som en konsument kan få på
affärsmässiga grunder,
- uppenbart överstiger den personalrabatt som är sedvanlig i
branschen, eller
- lämnas på sådant sätt som anges i 11 § 2-4. Lag (2007:1419).

Gåvor till anställda

14 § Följande förmåner ska inte tas upp:
1. julgåvor av mindre värde till anställda,
2. sedvanliga jubileumsgåvor till anställda, eller
3. minnesgåvor till varaktigt anställda, om gåvans värde inte
överstiger 15 000 kronor och den ges i samband med att den
anställde uppnår en viss ålder eller efter viss anställningstid
eller när en anställning upphör, dock vid högst ett tillfälle
förutom när anställningen upphör.

Första stycket gäller inte om en gåva lämnas i pengar. Lag (2012:757).

Förvärv av aktier

15 § Förmånen för en anställd i ett aktiebolag att till ett
lägre pris än marknadsvärdet förvärva aktier i bolaget eller i
ett annat bolag i samma koncern ska inte tas upp, om
1. aktier enligt ett samtidigt erbjudande förvärvas på samma
villkor som för den anställde av andra än dels bolagets
anställda och aktieägare, dels anställda och aktieägare i andra
bolag i samma koncern,
2. bolagets anställda och aktieägare samt anställda och
aktieägare i andra bolag i samma koncern inte sammanlagt
förvärvar mer än 20 procent av det totala antalet utbjudna
aktier, och 3. den anställde på grund av anställningen inte förvärvar
aktier för ett belopp som överstiger 30 000 kronor.

Beräkningen enligt första stycket 2 ska även omfatta sådana
aktier för vilka en aktieägare avyttrar sin företrädesrätt att
förvärva aktier till andra än de anställda och aktieägarna. Vad
som sägs om aktier gäller också konvertibler, vinstandelsbevis,
kapitalandelsbevis, skuldebrev förenade med option och liknande
värdepapper som ger innehavaren en rätt att förvärva aktier. Med anställda likställs styrelseledamöter och
styrelsesuppleanter. Lag (2007:1419).

16 § Har upphävts genom lag (2008:822).

Utbildning vid omstrukturering m.m.

17 § Förmån i form av utbildning eller annan åtgärd som är av
betydelse för att den skattskyldige ska kunna fortsätta att
förvärvsarbeta ska inte tas upp hos den som blivit eller
löper risk att inom fem år bli arbetslös på grund av
omstrukturering, personalavveckling eller liknande i
arbetsgivarens verksamhet.

Första stycket gäller också om avsikten är att den
skattskyldige ska få annat arbete hos arbetsgivaren.

Första och andra styckena gäller inte förmån från
fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag, om den anställde är
företagsledare eller delägare i företaget eller närstående
till en sådan person. Om arbetsgivaren är en enskild
näringsidkare, gäller första och andra styckena inte förmån
till sådana anställda som är närstående till arbetsgivaren. Lag (2013:960).

17 b § Förmån av omställningsstöd enligt 13 kap. 1 b § och 13 a kap. 2 § lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för
riksdagens ledamöter ska inte tas upp. Lag (2013:766).

Hälso- och sjukvård

18 § Förmån av hälso- och sjukvård ska inte tas upp om förmånen
avser - vård i Sverige som inte är offentligt finansierad, eller
- vård utomlands.

Följande förmåner ska inte heller tas upp
- läkemedel vid vård utomlands,
- företagshälsovård, förebyggande behandling eller
rehabilitering,
- vaccination som betingas av tjänsten, och
- tandbehandling som har bedömts som nödvändig med hänsyn till
tjänstens krav för Försvarsmaktens submarina eller flygande
personal och för andra med i huvudsak liknande
arbetsförhållanden. Lag (2007:1419).

Grupplivförsäkringar m.m.

19 § Förmån av grupplivförsäkring ska inte tas upp.

Om en sådan förmån på grund av enskild tjänst är väsentligt
förmånligare än vad som gäller för statligt anställda, ska den
dock tas upp till den del den lämnas enligt förmånligare
grunder än vad som gäller för statligt anställda.

Ersättningar som en arbetsgivare betalar ut utan att försäkring
har tecknats för anställdas räkning och som motsvarar
ersättning på grund av grupplivförsäkring ska bara tas upp till
den del beloppet väsentligt överstiger vad som betalas ut för
statligt anställda. Lag (2007:1419).

Gruppsjukförsäkringar

20 § Förmån av gruppsjukförsäkring enligt grunder som
fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens
huvudorganisationer ska inte tas upp. Ersättning som betalas ut
på grund av en sådan försäkring ska däremot tas upp. Lag (2007:1419).

Ersättningar till statligt anställda stationerade utomlands
m.m.

21 § Ersättningar och förmåner till utomlands stationerad
personal vid en statlig myndighet ska inte tas upp, om
ersättningen eller förmånen är föranledd av stationeringen
och avser
1. bostad på stationeringsorten,
2. avgift för barns deltagande i förskola, fritidshem eller
sådan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap. skollagen (2010:800) eller liknande och avgift för barnets måltider
där, dock endast till den del avgiften överstiger den avgift
som normalt tillämpas för sådan verksamhet i Sverige,
3. avgift för barns skolgång i grundskola, gymnasieskola
eller liknande och avgift för barnets skolmåltider,
4. egna och familjemedlemmars resor till och från
stationeringsorten, dock högst fyra resor per person och
kalenderår,
5. medföljandetillägg för make, maka eller sambo, som på
grund av stationeringen går miste om egen förvärvsinkomst,
till den del tillägget inte överstiger en tolftedel av tre
och ett halvt prisbasbelopp per månad, och
6. merkostnadstillägg till den del det inte överstiger ett
belopp som motsvarar den normala ökningen av
levnadskostnaderna för den anställde och för medföljande
familjemedlemmar när det gäller livsmedel, transporter och
andra merkostnader på stationeringsorten.

Ersättningar för ökade levnadskostnader eller för
skolavgifter för barn och förmån av bostad från Styrelsen för
Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) ska inte tas upp av sådana forskare vid SIPRI som
- är utländska medborgare,
- är kontraktsanställda på bestämd tid, och
- vid tidpunkten för anställningen hos SIPRI inte är bosatta
i Sverige. Lag (2010:874).

Ersättningar till utstationerad personal vid Europaskolorna

21 a § Ersättningar och förmåner som Europaskolorna ger ut
till personal som är eller har varit utstationerad vid dessa
skolor ska inte tas upp. Detta gäller också för efterlevande
till sådan personal. Lag (2009:583).

Ersättningar till utländska experter, forskare eller andra
nyckelpersoner

22 § Experter, forskare eller andra nyckelpersoner ska inte ta
upp sådan del av lön, arvode eller liknande ersättning eller
förmån och sådana ersättningar för utgifter som avses i 23 §,
om arbetet avser
1. specialistuppgifter med sådan inriktning eller på sådan
kompetensnivå att det innebär betydande svårigheter att
rekrytera inom landet,
2. kvalificerade forsknings- eller utvecklingsuppgifter med
sådan inriktning eller på sådan kompetensnivå att det innebär
betydande svårigheter att rekrytera inom landet, eller
3. företagsledande uppgifter eller andra uppgifter som medför
en nyckelposition i ett företag.

Första stycket gäller bara om
- arbetsgivaren hör hemma i Sverige eller är ett utländskt
företag med fast driftställe i Sverige,
- arbetstagaren inte är svensk medborgare,
- arbetstagaren inte varit bosatt eller stadigvarande vistats
i Sverige någon gång under de fem kalenderår som föregått det
kalenderår då arbetet påbörjas, och
- vistelsen i Sverige är avsedd att vara högst fem år.

Vid tillämpning av första stycket ska villkoren anses
uppfyllda för en arbetstagare, om lön och annan ersättning för
arbetet i Sverige per månad överstiger två gånger
prisbasbeloppet för det kalenderår då arbetet påbörjas.

Denna paragraf tillämpas bara under de tre första åren av den
tidsbegränsade vistelsen. Lag (2011:1271).

23 § Bestämmelserna i 22 § gäller
1. 25 procent av lön, arvode eller liknande ersättning eller
förmån av arbetet, och
2. ersättningar för utgifter som arbetstagaren på grund av
vistelsen i Sverige har haft för
- flyttning till eller från Sverige,
- egna och familjemedlemmars resor mellan Sverige och tidigare
hemland, dock högst två resor per person och kalenderår, och
- avgifter för barns skolgång i grundskola och gymnasieskola
eller liknande.

Som lön behandlas även sådana ersättningar i samband med
sjukdom som avses i 30 § 1, 2 och 4 samt 42 § under
förutsättning att ersättningen helt eller till huvudsaklig del
grundar sig på inkomst av arbete. Lag (2000:1161).

23 a § Frågan om förutsättningarna enligt 22 § är uppfyllda
prövas av Forskarskattenämnden. Lag (2000:1161).

Ersättningar för tjänstgöring hos det svenska totalförsvaret

24 § Dagpenning vid utbildning och tjänstgöring inom det
svenska totalförsvaret ska tas upp. Lag (2007:1419).

25 § Dagersättningar och tillägg till sådana ersättningar,
månadsersättningar, naturaförmåner, fälttraktamenten,
befattningspenningar, utbildningspremier, utryckningsbidrag
samt avgångsvederlag till totalförsvarspliktiga eller till de
som genomgår militär utbildning inom Försvarsmakten som
rekryter ska inte tas upp.

Familjebidrag till totalförsvarspliktiga eller till rekryter
som avses i första stycket ska tas upp bara om bidraget
betalas ut i form av näringsbidrag. Familjebidrag anses
tillfalla den totalförsvarspliktige, även om bidraget betalas
ut till någon annan. Familjebidrag i form av näringsbidrag ska
tas upp i inkomstslaget tjänst, om näringen bedrivs av en
juridisk person eller av ett svenskt handelsbolag som den
värnpliktige inte är delägare i, och i annat fall i
inkomstslaget näringsverksamhet.

Första och andra styckena tillämpas också för annan personal
vid det svenska totalförsvaret som avlönas enligt de grunder
som gäller för totalförsvarspliktiga. Lag (2010:461).

Resa vid anställningsintervju

26 § Förmån av resa till eller från anställningsintervju ska
inte tas upp om resan företagits mellan två platser inom
Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Detta gäller också
ersättning för sådan resa till den del ersättningen inte
överstiger utgifterna för resan och, när det gäller resa med
egen bil, inte överstiger avdragsbeloppet enligt 12 kap. 27 §. Lag (2007:1419).

Inställelse- och arbetsresor

26 a § Förmån av särskild resa i samband med att den
skattskyldige börjar eller slutar en tjänst ska inte tas upp om
- andra intäkter som ska tas upp inte erhålls på grund av
tjänsten, och
- resan företagits mellan två platser inom Europeiska
ekonomiska samarbetsområdet.

Vad som sägs i första stycket gäller också för förmån av resa
mellan bostaden och arbetsplatsen om inte resan även föranletts
av inkomstgivande arbete i en verksamhet som bedrivs av någon
som, på sätt som anges i 20 kap. 23 §, är närstående till eller
står i intressegemenskap med den som lämnar eller får förmånen. Första och andra styckena gäller också ersättning för resan,
förutsatt att ersättningen inte överstiger utgifterna för resan
eller, när det gäller resa med egen bil, avdragsbeloppet enligt 12 kap. 27 §. Lag (2007:1419).

Flyttningsersättningar

27 § Ersättning för utgifter för flyttning när en skattskyldig
på grund av byte av verksamhetsort flyttar till en ny
bostadsort ska inte tas upp, om ersättningen betalas av
allmänna medel eller av arbetsgivaren. Om ersättningen för
utgifter för flyttning också omfattar ersättning för körning
med egen bil, ska denna ersättning dock tas upp som intäkt till
den del den överstiger avdragsbeloppet enligt 12 kap. 27 §. Som utgift för flyttning räknas utgifter för emballering,
packning, transport och uppackning av den skattskyldiges och
hans familjs bohag och övriga lösa saker, transport av den
skattskyldige och hans familj från den gamla till den nya
bostadsorten samt liknande utgifter. Som utgift för flyttning
räknas däremot inte andra utgifter i samband med flyttningen
såsom utgifter för resor till och från arbetsplatsen, hemresor,
dubbel bosättning och förlust vid försäljning av bostad eller
andra tillgångar.

Flyttningsbidrag som lämnas av arbetsmarknadsmyndigheter ska
inte tas upp.

Ersättning till personal vid en statlig myndighet för andra
utgifter eller merkostnader än som avses i första och andra
stycket ska inte tas upp, om utgifterna eller merkostnaderna
uppkommer som en nödvändig följd av en förflyttning till eller
från en stationeringsort utomlands eller mellan orter i
utlandet. Lag (2007:1419).

Ersättningar till ledamöter av Europaparlamentet

28 § Följande ersättningar och förmåner som Europaparlamentet
ger ut till sina ledamöter ska inte tas upp:
1. resekostnadsersättningar,
2. kostnadsersättningar för utövande av uppdraget,
3. ersättningar för utgifter i samband med sjukdom,
graviditet eller barnafödande,
4. försäkringsförmåner, och
5. inbetalningar till den frivilliga pensionsfond som
Europaparlamentet har upprättat för sina ledamöter. Första stycket 3 gäller också för före detta ledamöter som
har pension från Europaparlamentet och för personer som har
efterlevandepension från Europaparlamentet.

Första stycket 5 gäller också för före detta ledamöter som
har förvärvat rättigheter i den frivilliga pensionsfonden. Lag (2009:583). Ersättningar vid arbetskonflikt

29 § Ersättningar vid arbetskonflikt till en arbetstagare från
den organisation som han tillhör ska inte tas upp. Lag (2007:1419).

Sjukpenning m.m.

30 § Följande ersättningar i samband med sjukdom m.m. ska tas
upp om de grundar sig på förvärvsinkomst på grund av tjänst:
1. sjukpenning, rehabiliteringspenning och smittbärarpenning
enligt socialförsäkringsbalken,
2. sjukpenning enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring,
3. ersättning enligt 20 § lagen (1991:1047) om sjuklön, och
4. ersättningar enligt andra lagar eller författningar vid
sjukdom eller olycksfall i arbete eller i samband med
militärtjänstgöring.

Vidare ska sådan sjukpenning och rehabiliteringspenning som
avses i 28 a respektive 31 a kap. socialförsäkringsbalken tas
upp.

Även sjukersättning och aktivitetsersättning enligt
socialförsäkringsbalken ska tas upp. Sådan ersättning som anges
i 36 kap. 18 § samma balk ska dock inte tas upp. Lag (2011:1516).

Föräldrapenning m.m.

31 § Följande ersättningar enligt socialförsäkringsbalken i
samband med vård ska tas upp:
1. föräldrapenningsförmåner,
2. närståendepenning, och
3. vårdbidrag.

Vårdbidrag ska dock inte tas upp till den del det utgör
ersättning för merutgifter. Lag (2010:1277).

32 § Särskilt pensionstillägg enligt 73 kap. socialförsäkringsbalken ska inte tas upp.

Vårdnadsbidrag enligt lagen (2008:307) om kommunalt
vårdnadsbidrag ska inte tas upp.

Jämställdhetsbonus enligt lagen (2008:313) om
jämställdhetsbonus ska inte tas upp. Lag (2011:1084).

Ersättningar vid utbildning och arbetslöshet

Utvecklingsersättningar till ungdomar

33 § Utvecklingsersättning i form av dagpenning som lämnas
till de ungdomar som deltar i arbetsmarknadspolitiska
program ska inte tas upp. Lag (2012:415).

Studiestöd m.m.

34 § Följande ersättningar i samband med studier ska tas
upp:
1. utbildningsbidrag för doktorander, och
2. ersättning till deltagare i teckenspråksutbildning för
vissa föräldrar (TUFF).

Studiestöd enligt studiestödslagen (1999:1395) ska inte tas
upp. Detta gäller också
1. statsbidrag som administreras av Specialpedagogiska
skolmyndigheten för

– kortare studier om funktionshinder,

– kortare studier på grundskole- eller gymnasienivå som är
särskilt anpassade för personer med funktionshinder, och

– studier inom särskild utbildning för vuxna,
2. statsbidrag som administreras av Sametinget för kortare
studier i alfabetisering i samiska, eller
3. kostnadsersättning till elever i gymnasial
lärlingsutbildning som betalas ut av Centrala
studiestödsnämnden. Lag (2014:949).

Bidrag till deltagare i arbetsmarknadsutbildning m.fl.

35 § Stöd som avser ersättning för utgifter för logi eller
resor m.m. ska inte tas upp om det lämnas till deltagare i
1. arbetslivsinriktad rehabilitering,
2. arbetsmarknadspolitiska program som berättigar deltagaren
till aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning.

Första stycket gäller även sådant stöd som lämnas till
deltagarens ledsagare eller till elever med funktionshinder
vid utbildning i grundskola, gymnasieskola eller motsvarande
utbildning.

Statliga bidrag för resor, kost eller logi eller merutgifter
på grund av funktionshinder som lämnas till elever i
utbildning för döva eller hörselskadade eller i utbildning
som är speciellt anpassad för svårt rörelsehindrade ungdomar (Rh-anpassad utbildning) ska inte tas upp. Lag (2012:415).

Ersättningar vid arbetslöshet

36 § Följande ersättningar i samband med arbetslöshet ska tas
upp:
1. dagpenning från svensk arbetslöshetskassa, och
2. aktivitetsstöd som betalas ut enligt bestämmelser som
beslutats av regeringen eller av statlig myndighet till den som
tar del av ett arbetsmarknadspolitiskt program och till andra
som är likställda med dem när det gäller rätt till sådant stöd. Lag (2007:1419).

Livräntor

37 § Följande gäller för livräntor vid sjukdom eller
olycksfall på grund av försäkringar som inte har tecknats i
samband med tjänst och inte heller är trafikförsäkring,
ansvarsförsäkring, obligatorisk försäkring enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller
arbetsskadeförsäkring enligt socialförsäkringsbalken. Som
intäkt ska den del av livräntans belopp tas upp som framgår
av följande tabell, nämligen om livräntetagaren under
beskattningsåret fyllt:

högst 35 år                     80 %
36 till och med 47 år           70 %
48  "    "   "  56 år           60 %
57  "    "   "  63 år           50 %
64  "    "   "  69 år           40 %
70  "    "   "  76 år           30 %
77  "    "   "  86 år           20 %
minst 87 år                     10 %
Andra livräntor på grund av personskada än sådana som avses
i första stycket ska tas upp till den del de avser
ersättning för förlorad inkomst som skulle ha tagits upp
som intäkt eller för förlorat underhåll. Lag (2010:1277).

Engångsbelopp

38 § Om engångsbelopp på grund av personskada avser ersättning
för framtida förlust av inkomst som skulle ha tagits upp som
intäkt, ska 60 procent av beloppet tas upp. Om någon får två
eller flera sådana belopp till följd av samma personskada,
gäller detta för varje belopp. För samma personskada får dock
den del som inte tas upp som intäkt inte överstiga 15 prisbasbelopp för det år som engångsbeloppet kunde disponeras. Lag (2007:1419).

39 § Om en livränta eller del av en livränta som betalas till
följd av personskada och som ska tas upp som intäkt byts ut mot
ett engångsbelopp, tillämpas bestämmelserna i 38 §. Vid utbyte
av annan livränta eller del av en livränta som ska tas upp som
intäkt ska hela engångsbeloppet tas upp.

Engångsbelopp vid andra utbyten av en livränta eller del av en
livränta än sådana som avses i första stycket ska inte tas upp. Detta gäller också engångsbelopp vid utbyte av sådan livränta
som avses i 37 § första stycket. Lag (2007:1419).

Barnpension

40 § Barnpension enligt 78 kap. socialförsäkringsbalken ska
bara tas upp till den del pensionen för varje månad
överstiger en tolftedel av 40 procent av prisbasbeloppet
eller, vid pension efter båda föräldrarna, 80 procent av
prisbasbeloppet. Efterlevandelivränta ska inte tas upp till
den del livräntan enligt 85 kap. 3, 5 och 6 §§ samma balk
medfört minskning av efterlevandestöd och sådan del av
barnpensionen som inte ska tas upp. Lag (2010:1277).

Ersättningar från arbetsgivare som står självrisk

41 § Ersättning som betalas ut på annat sätt än i form av
pension eller livränta från arbetsgivare när denne står
självrisk enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring
eller 42 kap. 5 § socialförsäkringsbalken behandlas på
samma sätt som försäkringsersättningar enligt 39-42 kap. samma balk. Lag (2010:1277).

Ersättningar för sjukvårdsutgifter

42 § Ersättning för utgifter för sjukvård utomlands eller inom
den icke offentligt finansierade vården i Sverige ska tas upp
bara om ersättningen betalas i form av livränta på grund av
sjuk- eller olycksfallsförsäkringar som tecknats i samband med
tjänst. Lag (2007:1419).

Utländska pensionsförsäkringar

43 § Pension från en sådan försäkring som enligt 58 kap. 5 § anses som pensionsförsäkring ska inte tas upp till den del den
skattskyldige
1. inte fått göra avdrag för premier som han betalat för
försäkringen, eller
2. förmånsbeskattats för försäkringen utan att ha fått göra ett
motsvarande avdrag.

Första stycket gäller inte till den del avdrag inte fått göras
på grund av bestämmelserna i 59 kap. 3-11 och 17 §§.

Vid tillämpning av denna paragraf beaktas avdrag och
beskattning både i Sverige och utomlands. Med avdrag likställs
skattereduktion eller liknande skattelättnad utomlands. Lag (2007:1419).

Socialavgifter

44 § I 12 kap. 36 och 36 a §§ samt 62 kap. 5 § finns
bestämmelser om ändrad debitering och återföring av avdrag för
egenavgifter och arbetsgivaravgifter. I 62 kap. 6 § finns
bestämmelser om ändrad debitering av utländska
socialförsäkringsavgifter. Lag (2012:832).

Vissa penninglån

45 § Om penninglån har lämnats i strid med 21 kap. 1-7 §§ aktiebolagslagen (2005:551), 11 § lagen (1967:531) om
tryggande av pensionsutfästelse m.m. eller 2 kap. 6 § stiftelselagen (1994:1220), ska lånebeloppet tas upp som
intäkt hos en fysisk person som är låntagare eller som direkt
eller indirekt, genom ett eller flera svenska handelsbolag,
är delägare i ett svenskt handelsbolag som är låntagare, om
det inte finns synnerliga skäl mot detta.

Första stycket tillämpas även på lån som har lämnats av en
utländsk juridisk person som motsvarar ett svenskt
aktiebolag, en svensk pensionsstiftelse eller en svensk
stiftelse om förhållandena varit sådana att lånebeloppet
skulle ha tagits upp som intäkt, om den utländska juridiska
personen hade varit ett svenskt aktiebolag, en svensk
pensionsstiftelse eller en svensk stiftelse.

Vid tillämpning av denna paragraf likställs en i utlandet
delägarbeskattad juridisk person med ett svenskt
handelsbolag. Lag (2009:1412).

Marie Curie-stipendier

46 § Forskarstipendium (Marie Curie-stipendium) som ges ut
direkt eller indirekt av Europeiska unionen eller Europeiska
atomenergigemenskapen ska tas upp. Lag (2011:293).

Periodiska understöd

47 § Periodiska understöd eller liknande periodiska inkomster
ska inte tas upp till den del givaren enligt 9 kap. 3 § eller 62 kap. 7 § inte får dra av det utbetalade beloppet.

Som inkomst ska inte heller tas upp sådana periodiska
understöd som betalas ut från stiftelser, ideella föreningar
eller registrerade trossamfund som är undantagna från
skattskyldighet enligt 7 kap. 3 §. Detta gäller dock bara om
utbetalningen görs för att främja omsorg om barn och ungdom,
social hjälpverksamhet, utbildning eller vetenskaplig
forskning. Lag (2013:960).

Ersättning till dagbarnvårdare

48 § Kostnadsersättning till dagbarnvårdare som betalas ut av
en kommun ska inte tas upp till den del ersättningen motsvarar
kostnader i verksamheten. Lag (2007:1419).


12 kap. Vad som ska dras av i inkomstslaget tjänst

Huvudregel

1 § Utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster ska dras
av som kostnad om inte något annat anges i detta kapitel eller
i 9 eller 60 kap.

I detta kapitel finns bestämmelser om att också vissa andra
utgifter som har samband med tjänsten ska dras av.

I inkomstslaget tjänst tillämpas bestämmelserna i inkomstslaget
näringsverksamhet om
- avdrag för utgifter för representation i 16 kap. 2 §,
- mervärdesskatt i 16 kap. 16 §, och
- avdrag för utländsk skatt i 16 kap. 18 och 19 §§. Lag (2007:1419).

Inskränkningar i avdragsrätten

Beloppsgränser

2 § Utgifter som avses i följande paragrafer ska dras av utan
någon beloppsmässig begränsning, nämligen utgifter
- vid tjänsteresor enligt 5-17 §§,
- vid tillfälligt arbete på annan ort eller vid dubbel
bosättning enligt 18-22 och 31 §§,
- för hemresor enligt 24 och 31 §§,
- för egenavgifter enligt 36 §,
- för arbetsgivaravgifter enligt 36 a §, och
- i hobbyverksamhet enligt 37 §.

Första stycket gäller också i fråga om utgifter för resor i
tjänsten som företas med annat transportmedel än egen bil eller
förmånsbil.

Utgifter för inställelseresor enligt 25 § och för resor mellan
bostaden och arbets- och utbildningsplatsen enligt 26-31 §§ ska
dras av bara till den del kostnaderna under beskattningsåret
sammanlagt överstiger 10 000 kronor. Övriga utgifter ska dras
av bara till den del kostnaderna under beskattningsåret
sammanlagt överstiger 5 000 kronor. Lag (2012:832).

Utgifter för vissa skattefria ersättningar

3 § Om den skattskyldige får sådan ersättning som enligt 11 kap. 21, 21 a, 26 a, 27 § fjärde stycket eller 28 § inte ska
tas upp, får de utgifter som ersättningen är avsedd att täcka
inte dras av.

Om den skattskyldige får sådant skattefritt stöd eller bidrag
vid utbildning eller arbetslöshet som avses i 11 kap. 27 § tredje stycket, 34 § andra stycket och 35 §, får de utgifter
som stödet eller bidraget är avsett att täcka inte dras av.

Avdrag får inte heller göras för utgifter som täcks av sådana
ersättningar till
1. utländska experter, forskare eller andra nyckelpersoner
som enligt 11 kap. 22 § och 23 § första stycket 2 inte ska
tas upp, och
2. dagbarnvårdare som enligt 11 kap. 48 § inte ska tas upp. Lag (2009:583).

Skattskyldiga med sjöinkomst

4 § Skattskyldiga som har sjöinkomst har inte rätt till avdrag
som avses i 6-24 §§ vid tjänstgöring ombord. Sådana
skattskyldiga anses ha sitt tjänsteställe på det fartyg där de
arbetar.

Tjänsteresor med egen bil eller förmånsbil

5 § Utgifter för tjänsteresor med egen bil ska dras av med 1 krona och 85 öre för varje kilometer.

Om en skattskyldig använder sin förmånsbil för tjänsteresor och
betalar samtliga utgifter för drivmedel som är förenade med
resorna, ska utgifter för dieselolja dras av med 65 öre för
varje kilometer och utgifter för annat drivmedel med 95 öre för
varje kilometer. Lag (2007:1388).

Ökade levnadskostnader vid tjänsteresor

Övernattning utanför den vanliga verksamhetsorten

6 § Ökade levnadskostnader som den skattskyldige har på grund
av att han i tjänsten vistas utanför sin vanliga
verksamhetsort, ska dras av i den utsträckning som följer av 7-17 §§. Avdrag ska göras bara vid resor som är förenade med
övernattning utanför den vanliga verksamhetsorten. Som ökade
levnadskostnader räknas utgifter för logi, ökade utgifter för
måltider samt diverse småutgifter.

När arbetet utanför den vanliga verksamhetsorten varit förlagt
till samma ort under mer än tre månader i en följd, gäller inte
längre bestämmelserna i första stycket. I stället bedöms rätten
till avdrag för ökade levnadskostnader enligt bestämmelserna om
tillfälligt arbete i 18-22 §§. En tjänsteresa anses pågå i en
följd om den inte bryts av uppehåll som beror på att arbetet
förläggs till en annan ort under minst fyra veckor.

Med arbetsgivare likställs annan som betalar ut traktamente, om
den huvudsakliga delen av arbetet utförs för honom. Lag (2007:1419).

6 a § När en riksdagsledamot befinner sig på tjänsteresa i
Stockholm som ett led i utövandet av sitt uppdrag gäller inte
bestämmelserna i 14, 16 och 18-22 §§. I stället ska avdrag för
ökade levnadskostnader göras enligt följande.

Om riksdagsledamoten fått ersättning för ökade utgifter för
måltider och diverse småutgifter (stockholmstraktamente) för en
tjänsteresa till Stockholm, ska avdrag göras med 50 procent av
ett maximibelopp för varje hel och för varje halv dag som
tagits i anspråk för resan. Detta gäller oavsett om den
sammanlagda utgiftsökningen under samtliga tjänsteresor till
Stockholm under beskattningsåret varit större än det
sammanlagda avdraget beräknat enligt vad nu sagts och oavsett
om arbetet varit förlagt till Stockholm under längre tid än tre
månader i en följd.

Om riksdagsledamoten inte fått stockholmstraktamente ska avdrag
inte göras för ökade levnadskostnader i Stockholm. Lag (2007:1419).

Vanlig verksamhetsort och tjänsteställe

7 § Med vanlig verksamhetsort avses ett område inom 50 kilometer från den skattskyldiges tjänsteställe.

Som vanlig verksamhetsort behandlas också ett område inom 50 kilometer från den skattskyldiges bostad.

8 § Tjänstestället är den plats där den skattskyldige utför
huvuddelen av sitt arbete. Utförs detta under förflyttning
eller på arbetsplatser som hela tiden växlar, anses i regel den
plats där den skattskyldige hämtar och lämnar arbetsmaterial
eller förbereder och avslutar sina arbetsuppgifter som
tjänsteställe.

Om arbetet pågår en begränsad tid på varje plats enligt vad som
gäller för vissa arbeten inom byggnads- och
anläggningsbranschen och liknande branscher, anses bostaden som
tjänsteställe.

För riksdagsledamöter, reservofficerare samt nämndemän, jurymän
och andra liknande uppdragstagare i allmän domstol, allmän
förvaltningsdomstol, hyresnämnd, skattenämnd eller arrendenämnd
anses bostaden som tjänsteställe.

Med bostad anses för riksdagsledamöter bostaden på hemorten. Lag (2006:992).

9 § Har upphävts genom lag (2001:908).

Maximibelopp och normalbelopp

10 § Vid beräkningen av avdraget används för tjänsteresa i
Sverige ett maximibelopp och för tjänsteresa utomlands ett
normalbelopp. Avdraget beräknas för hel eller halv dag.

Som hel dag behandlas också avresedagen om resan påbörjas före
kl. 12.00 och hemresedagen om resan avslutas efter kl. 19.00. Som halv dag behandlas avresedagen om resan påbörjas kl. 12.00 eller senare och hemkomstdagen om resan avslutas kl. 19.00 eller tidigare.

11 § Maximibeloppet är 0,5 procent av prisbasbeloppet, avrundat
till närmaste tiotal kronor.

Normalbeloppet för varje land motsvarar den normala ökningen av
levnadskostnaderna under en hel dag för frukost, lunch och
middag som består av en rätt på restaurang av normal standard
samt för småutgifter. Om det finns särskilda skäl, får
normalbeloppet avse ökade utgifter för måltider på en
restaurang av bättre standard.

Vistelse i mer än ett land

12 § Om den anställde under en tjänsteresa samma dag uppehåller
sig i mer än ett land bestäms avdraget efter vad som gäller för
vistelse i det land där han uppehållit sig den längsta delen av
dagen (06.00-24.00).

Avdrag för logi

13 § Utgift för logi ska dras av. Kan den skattskyldige inte
visa vilken utgift han har haft, ska ett halvt maximibelopp per
natt dras av vid tjänsteresa i Sverige och ett halvt
normalbelopp vid tjänsteresa utomlands. Lag (2007:1419).

Avdrag för måltider och småutgifter

14 § Om den skattskyldige fått ersättning för ökade utgifter
för måltider och småutgifter (dagtraktamente) för en
tjänsteresa i Sverige, ska avdrag göras för varje hel dag som
tagits i anspråk för resan med ett maximibelopp och för varje
halv dag med ett halvt maximibelopp.

Visar den skattskyldige att den sammanlagda utgiftsökningen
under samtliga tjänsteresor under beskattningsåret i en och
samma tjänst varit större än det sammanlagda avdraget, beräknat
enligt första stycket, ska i stället ett belopp som motsvarar
den faktiska utgiftsökningen dras av. Lag (2007:1419).

15 § Om den skattskyldige fått dagtraktamente för en
tjänsteresa utomlands, ska avdrag göras för varje hel dag som
tagits i anspråk för resan med ett normalbelopp och för varje
halv dag med ett halvt normalbelopp.

Visar den skattskyldige att utgiftsökningen under en
tjänsteresa varit större än avdraget, beräknat enligt första
stycket, ska i stället ett belopp som motsvarar den faktiska
utgiftsökningen dras av. Lag (2007:1419).

16 § Om den skattskyldige inte fått dagtraktamente men gör
sannolikt att han haft ökade utgifter för måltider och
småutgifter, ska avdrag göras för varje hel dag med ett
maximibelopp vid tjänsteresa i Sverige och med ett normalbelopp
vid tjänsteresa utomlands. För varje halv dag ska avdrag göras
med ett halvt maximibelopp vid tjänsteresa i Sverige och med
ett halvt normalbelopp vid tjänsteresa utomlands.

Visar den skattskyldige att den sammanlagda utgiftsökningen
under samtliga tjänsteresor i Sverige under beskattningsåret i
en och samma tjänst varit större än det sammanlagda avdraget,
beräknat enligt första stycket, ska i stället ett belopp som
motsvarar den faktiska utgiftsökningen dras av.

Visar den skattskyldige att utgiftsökningen under en
tjänsteresa utomlands varit större än avdraget, beräknat enligt
första stycket, ska i stället ett belopp som motsvarar den
faktiska utgiftssökningen dras av. Lag (2007:1419).

Minskat avdrag på grund av kostförmåner

17 § Avdrag för ökade levnadskostnader enligt 6 och 7-16 §§ ska
minskas med värdet av kostförmåner som den skattskyldige fått. Detta gäller dock inte sådana kostförmåner på allmänna
transportmedel som enligt 11 kap. 2 § inte ska tas upp.

Avdrag för ökade utgifter för måltider och småutgifter enligt 6 a § ska inte minskas med värdet av kostförmåner som den
skattskyldige fått. Lag (2007:1419).

Ökade levnadskostnader vid tillfälligt arbete på annan ort
eller vid

dubbel bosättning m.m.

Tillfälligt arbete på annan ort

18 § Ökade levnadskostnader på grund av att den skattskyldige
har sitt arbete på en annan ort än den där han har sin bostad
ska dras av bara om
1. arbetet avser en kortare tid,
2. arbetet inte är kortvarigt men ändå är tidsbegränsat till
sin natur eller sådant att det kräver en fast anknytning till
bostadsorten,
3. arbetet ska bedrivas på flera olika platser, eller
4. det av någon annan anledning inte skäligen kan ifrågasättas
att den skattskyldige bör flytta till arbetsorten.

Uppdrag som statsråd ska behandlas som ett sådant arbete som
avses i 2. Lag (2007:1419).

Dubbel bosättning

19 § Ökade levnadskostnader ska dras av om
- den skattskyldige på grund av sitt arbete har flyttat till en
ny bostadsort, och
- en bostad för den skattskyldige, dennes make, sambo eller
familj har behållits på den tidigare bostadsorten. Lag (2007:1249).

Ytterligare förutsättningar för avdrag

20 § Ökade levnadskostnader enligt 18 och 19 §§ ska dras av
bara om den skattskyldige övernattar på arbetsorten och
avståndet mellan bostadsorten och arbetsorten är längre än 50 kilometer.

Ökade levnadskostnader enligt 18 och 19 §§ i form av ökade
utgifter för måltider och småutgifter på arbetsorten får dras
av bara för den första månaden av vistelsen på arbetsorten. Detta gäller dock inte för skattskyldiga som under de tre
första månaderna av vistelsen på arbetsorten gjort avdrag
enligt 6-17 §§.

Övriga ökade levnadskostnader enligt 19 § får dras av under
längst två år. Om den dubbla bosättningen föranleds av makens
eller sambons förvärvsverksamhet, får avdrag göras under
sammanlagt längst fem år. Andra ökade levnadskostnader än ökade
utgifter för måltider och småutgifter på arbetsorten ska dock
dras av för längre tid om synnerliga skäl talar för det. Lag (2007:1249).

Beräkningen av avdragen

21 § Ökade utgifter för logi ska dras av med ett belopp som
motsvarar den faktiska utgiften. Vid tillfälligt arbete på
annan ort gäller dock bestämmelserna i 13 §, om logiutgiften
inte kan visas.

Ökade utgifter för måltider och småutgifter på arbetsorten ska
dras av antingen med den faktiska utgiftsökningen eller med ett
belopp som beräknas enligt schablon. Den schablonmässiga
utgiftsökningen beräknas för
1. skattskyldiga som under de tre första månaderna av vistelsen
gjort avdrag enligt 6-17 §§ och som fortfarande får ersättning
från arbetsgivaren, till ett belopp som motsvarar denna
ersättning,
- för tiden fram till två års bortovaro, dock högst 70 procent
av maximibeloppet per hel dag om arbetsorten ligger i Sverige
och 70 procent av normalbeloppet per hel dag om arbetsorten
ligger utomlands, och
- för tiden därefter, dock högst 50 procent av helt
maximibelopp per hel dag om arbetsorten ligger i Sverige och 50 procent av normalbeloppet per hel dag om arbetsorten ligger
utomlands,
2. skattskyldiga som under de tre första månaderna av vistelsen
gjort avdrag enligt 6-17 §§ och som inte får ersättning från
arbetsgivaren, till 30 procent av maximibeloppet per hel dag om
arbetsorten ligger i Sverige och till 30 procent av
normalbeloppet per hel dag om arbetsorten ligger utomlands,
3. skattskyldiga som gör avdrag enligt 18 §, till 50 procent av
maximibeloppet per hel dag om arbetsorten ligger i Sverige och
till 50 procent av normalbeloppet per hel dag om arbetsorten
ligger utomlands, och
4. skattskyldiga som gör avdrag enligt 19 §, till 30 procent av
maximibeloppet per hel dag om arbetsorten ligger i Sverige och
till 30 procent av normalbeloppet per hel dag om arbetsorten
ligger utomlands.

Vid tillämpning av bestämmelserna i andra stycket 1 ska i den
angivna tiden räknas in sådan tid under vilken ökade
levnadskostnader dragits av enligt bestämmelserna i 6-17 §§. Lag (2007:1249).

Minskat avdrag på grund av kostförmåner

22 § Avdrag för ökade levnadskostnader enligt 18-21 §§ ska
minskas med värdet av kostförmåner som den skattskyldige fått. Detta gäller dock inte sådana kostförmåner på allmänna
transportmedel som enligt 11 kap. 2 § inte ska tas upp. Lag (2007:1419).

23 § Har upphävts genom lag (2001:908).

Hemresor

24 § När en skattskyldig på grund av sitt arbete vistas på en
annan ort än den där han eller hans familj bor, ska utgifter
för hemresor dras av, om avståndet mellan hemorten och
arbetsorten är längre än 50 kilometer. Avdrag får göras för
högst en hemresa per vecka och bara för utgifter för resor
mellan två platser inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

Avdraget ska beräknas efter utgiften för det billigaste
färdsättet. Skäliga utgifter för flygresa och utgifter för
tågresa ska dock dras av.

Om det saknas godtagbara allmänna kommunikationer, ska utgifter
för resa med egen bil eller med den skattskyldiges förmånsbil
dras av med det belopp som gäller för resor mellan bostaden och
arbetsplatsen enligt 27 och 29 §§. Detta gäller också den som
använt en förmånsbil som en närstående till honom eller hans
sambo men inte han själv är skattskyldig för. Lag (2007:1419).

Inställelseresor

25 § Utgifter för särskilda resor i samband med att den
skattskyldige börjar eller slutar en tjänst ska dras av om
resorna företagits mellan två platser inom Europeiska
ekonomiska samarbetsområdet. Bestämmelserna i 24 § andra och
tredje styckena tillämpas också för sådana avdrag. Lag (2007:1419).

Arbetsresor

26 § Skäliga utgifter för resor mellan bostaden och
arbetsplatsen (arbetsresor) ska dras av, om arbetsplatsen
ligger på ett sådant avstånd från den skattskyldiges bostad att
han behöver använda något transportmedel. Lag (2007:1419).

27 § Utgifter för arbetsresor med egen bil ska dras av om
avståndet mellan bostaden och arbetsplatsen är minst fem
kilometer och det klart framgår att den skattskyldige genom att
använda egen bil i stället för allmänna transportmedel
regelmässigt gör en tidsvinst på sammanlagt minst två timmar.

Utgifter för arbetsresor med egen bil ska också dras av om
bilen används i tjänsten minst 160 dagar under året. Om den
används i tjänsten minst 60 dagar under året, ska utgifterna
dras av för alla de dagar som bilen använts i tjänsten. Att
bilen används i tjänsten beaktas dock bara om körsträckan är
minst 300 mil per år.

Avdrag ska göras med 1 krona och 85 öre för varje kilometer.

Utgifter för väg-, bro- och färjeavgifter samt skatt enligt
lagen (2004:629) om trängselskatt ska också dras av. Lag (2007:1388).

28 § Bestämmelserna i 27 § första stycket tillämpas inte om
allmänna transportmedel saknas.

29 § För skattskyldiga som gör arbetsresor med sin förmånsbil
ska utgifter för arbetsresor dras av enligt bestämmelserna i 26-28 §§. I stället för vad som sägs i 27 § tredje stycket ska
utgifter för dieselolja dras av med 65 öre för varje kilometer
och utgifter för annat drivmedel med 95 öre för varje
kilometer. Detta gäller också den som gör resorna med en
förmånsbil som en närstående till honom eller hans sambo men
inte han själv är skattskyldig för. Lag (2007:1388).

30 § Bestämmelserna i 27 § första-tredje styckena tillämpas
inte för skattskyldiga som på grund av ålder, sjukdom eller
funktionshinder tvingas använda egen bil eller sin
förmånsbil. Lag (2009:1239).

Utgifter för utbildning vid omstrukturering m.m.

31 § Skattskyldiga som har skattefri förmån av utbildning eller
annan åtgärd enligt 11 kap. 17 § ska göra avdrag enligt 26-30 §§ för utgifter för resor mellan bostaden och platsen för
utbildningen eller åtgärden.

Om skattskyldiga som avses i första stycket får ersättning för
ökade levnadskostnader och för utgifter för hemresor, ska
avdrag göras för ökade levnadskostnader enligt de regler som
gäller för tillfälligt arbete på annan ort enligt 18 § och för
utgifter för hemresor enligt 24 §. Avdraget för ökade
levnadskostnader får dock inte överstiga vare sig uppburen
ersättning eller de schablonbelopp som anges i 21 §.

Har den skattskyldiges anställning upphört på grund av
uppsägning får avdrag inte göras för tid efter första året
efter uppsägningstidens utgång. Lag (2007:1419).

Skyddsutrustning och skyddskläder

32 § Utgifter för skyddsutrustning och skyddskläder som behövs
för tjänsten ska dras av. Till skyddsutrustning hör hjälmar,
skyddsglasögon, hörselskydd och skor med stålhätta. Med
skyddskläder avses sådana kläder som har särskilda
skyddsegenskaper mot frätande ämnen eller mekaniska skador
eller mot väta, värme eller kyla som huvudsakligen beror på
annat än klimatförhållanden. Lag (2007:1419).

Förluster på grund av redovisningsskyldighet

33 § Förluster på grund av ersättnings- eller
återbetalningsskyldighet för medel som den skattskyldige är
redovisningsskyldig för i sin tjänst ska dras av. Detta gäller
dock inte om ersättnings- eller återbetalningsskyldigheten
beror på att den skattskyldige har förskingrat medel eller
begått något annat brott. Lag (2007:1419).

Pensionsutgifter

34 § Avgifter som den skattskyldige betalar i samband med
tjänsten för sin egen eller efterlevandes pension på annat sätt
än genom försäkring, ska dras av bara om pensionen är utformad
så att den överensstämmer med villkoren i 58 kap. 4-16 b §§ för
en pensionsförsäkring. Lag (2008:134).

35 § Har upphävts genom lag (2001:1168).

Egenavgifter

36 § Debiterade egenavgifter ska dras av till den del de avser
inkomster i inkomstslaget tjänst. Om avgifterna sätts ned, ska
motsvarande belopp tas upp i inkomstslaget det beskattningsår
då debiteringen ändras.

Vidare ska ett avdrag göras för egenavgifterna för
beskattningsåret med högst 25 procent av ett underlag som
beräknas enligt tredje stycket. Avdraget ska dock vara högst 20 procent om den skattskyldige antingen vid beskattningsårets
ingång fyllt 65 år eller då inte fyllt 65 år men under hela
året fått hel ålderspension eller dött under året. Avdraget
ska återföras till beskattning det följande beskattningsåret.

Underlaget utgörs av sådana intäkter i inkomstslaget tjänst
som enligt 59 kap. 14 och 20 §§ socialförsäkringsbalken är
inkomst av annat förvärvsarbete, minskade med andra kostnader
som ska dras av från dessa intäkter än sådant avdrag som avses
i andra stycket och med sjuk- och rehabiliteringspenning och
liknande ersättningar som avses i 59 kap. 14 § 4 samma balk. Lag (2012:90).

Arbetsgivaravgifter

36 a § Debiterade arbetsgivaravgifter med anledning av ett
socialavgiftsavtal enligt 5 kap. 5 § skatteförfarandelagen (2011:1244) ska dras av till den del de avser inkomster i
inkomstslaget tjänst. Om avgifterna sätts ned, ska motsvarande
belopp tas upp i inkomstslaget det beskattningsår då
debiteringen ändras. Lag (2012:832).

Hobbyverksamhet

37 § I fråga om varje verksamhet som bedrivs självständigt men
som inte ska räknas till inkomstslaget näringsverksamhet får
avdrag för beskattningsårets kostnader inte göras med större
belopp än som motsvarar beskattningsårets intäkter.

I sådan verksamhet ska avdrag göras även för något av de fem
föregående beskattningsårens kostnader till den del dessa
överstigit det årets intäkter och inte kunnat dras av tidigare. Avdrag får dock inte göras med högre belopp än vad som återstår
av intäkterna efter avdrag för beskattningsårets kostnader. Lag (2007:1419).


AVD. V INKOMSTSLAGET NÄRINGSVERKSAMHET


13 kap. Avgränsningen av inkomstslaget näringsverksamhet

Huvudregler

1 § Till inkomstslaget näringsverksamhet räknas inkomster och
utgifter på grund av näringsverksamhet. Med näringsverksamhet
avses förvärvsverksamhet som bedrivs yrkesmässigt och
självständigt.

Vid bedömningen av om en uppdragstagares verksamhet bedrivs
självständigt ska det särskilt beaktas vad som avtalats med
uppdragsgivaren, i vilken omfattning uppdragstagaren är
beroende av uppdragsgivaren och i vilken omfattning
uppdragstagaren är inordnad i dennes verksamhet.

Innehav av näringsfastigheter och näringsbostadsrätter samt
avverkningsrätt till skog räknas alltid som näringsverksamhet. Privatbostadsfastigheter, privatbostadsrätter och andra
privatbostäder kan inte ingå i en näringsverksamhet. Lag (2008:1316).

1 a § I 27 kap. finns bestämmelser om att den som innehar vissa
tillgångar anses bedriva näringsverksamhet i form av
byggnadsrörelse eller handel med fastigheter. Där finns också
bestämmelser om vad som räknas som tomtrörelse.

I 49 a kap. finns bestämmelser om att kapitalvinsten när en
fysisk person avyttrar en andel i ett skalbolag i vissa fall
ska räknas till inkomstslaget näringsverksamhet. Lag (2007:1419).

Juridiska personer

2 § För juridiska personer räknas inkomster och utgifter på
grund av innehav av tillgångar och skulder eller i form av
kapitalvinster och kapitalförluster till inkomstslaget
näringsverksamhet, även om inkomsterna eller utgifterna inte
ingår i en näringsverksamhet enligt 1 §.

3 § Penninglån som avses i 15 kap. 3 § och som lämnas till en
juridisk person, räknas till inkomstslaget näringsverksamhet. Lag (2009:1412).

Handelsbolag

4 § Bestämmelserna i 2 och 3 §§ gäller också inkomster och
utgifter hos svenska handelsbolag.

För delägare som är fysiska personer räknas handelsbolagets
kapitalvinster och kapitalförluster på näringsfastigheter och
näringsbostadsrätter inte till inkomstslaget
näringsverksamhet utan till inkomstslaget kapital samt
handelsbolagets penninglån som avses i 3 § till inkomstslaget
tjänst.

Penninglån som avses i 11 kap. 45 § eller 15 kap. 3 § och som
lämnas till en i utlandet delägarbeskattad juridisk person,
räknas till inkomstslaget näringsverksamhet för delägare som
är juridiska personer och till inkomstslaget tjänst för
delägare som är fysiska personer. Lag (2009:1412).

5 § Till inkomstslaget näringsverksamhet räknas också ett
belopp som motsvarar kapitalvinsten när en fysisk person
avyttrar en andel i ett svenskt handelsbolag i de särskilda
fall som anges i 51 kap.

Enskilda näringsidkare

Kapitalvinster och kapitalförluster på näringsfastigheter och
näringsbostadsrätter

6 § För enskilda näringsidkare räknas kapitalvinster och
kapitalförluster på näringsfastigheter och näringsbostadsrätter
inte till inkomstslaget näringsverksamhet utan till
inkomstslaget kapital.

Om näringsidkaren begär det, ska dock kapitalvinster på
näringsfastigheter vid sådana avyttringar som enligt 31 kap. 5 § medför rätt till avdrag för avsättning till ersättningsfond
räknas till inkomstslaget näringsverksamhet. Lag (2007:1419).

Vissa tillgångar och skulder

7 § Delägarrätter, fordringsrätter, andelar i svenska
handelsbolag och sådana tillgångar som avses i 52 kap. räknas
inte som tillgångar i näringsverksamheten för enskilda
näringsidkare.

De ska dock räknas som tillgångar i näringsverksamheten om de
är
- lagertillgångar, pågående arbeten, kundfordringar eller
liknande tillgångar,
- inventarier eller fordringar på grund av avyttring av
inventarier,
- tillgodohavanden i kreditinstitut eller företag som driver
verksamhet enligt lagen (2004:299) om inlåningsverksamhet och
tillgodohavandet hör till näringsverksamheten,
- fordringar på sådana försäkringsersättningar eller skadestånd
som ska tas upp i näringsverksamheten,
- andelar i kooperativa föreningar förutsatt att innehavet av
andelarna betingas av näringsverksamheten eller fordringar på
grund av avyttring av sådana andelar, eller
- fordringar som medlemmar i kooperativa föreningar har på
föreningen förutsatt att medlemskapet i föreningen betingas av
näringsverksamheten.

Vid tillämpning av denna paragraf anses patent och andra sådana
rättigheter som räknas upp i 18 kap. 1 § andra stycket 1 som
inventarier även om de inte förvärvats från någon annan. Lag (2007:1419).

8 § För enskilda näringsidkare ska en skuld inte räknas till
näringsverksamheten, om skulden hänför sig till tillgångar som
enligt 7 § inte ska räknas som tillgångar i
näringsverksamheten. Lag (2007:1419).

Rabatt och pristillägg

9 § Även om en andel i ett aktiebolag eller i en ekonomisk
förening enligt 7 § inte räknas som en tillgång i
näringsverksamheten, ska utdelning från aktiebolaget eller den
ekonomiska föreningen räknas till inkomstslaget
näringsverksamhet, om utdelningen lämnas i förhållande till köp (rabatt) eller försäljningar (pristillägg) som gjorts i
näringsverksamheten. Lag (2007:1419).

Samfälligheter

10 § Om en näringsfastighet har del i en sådan samfällighet som
avses i 6 kap. 6 § första stycket, räknas utdelning från
samfälligheten för enskilda näringsidkare till inkomstslaget
näringsverksamhet.

Om en näringsfastighet har del i en annan samfällighet än en
sådan som avses i 6 kap. 6 § första stycket, tillämpas för
enskilda näringsidkare bestämmelserna i 4 § i stället för
bestämmelserna i 6-8 §§. Samfällighetens kapitalvinster och
kapitalförluster på näringsfastigheter och näringsbostadsrätter
räknas dock till inkomstslaget näringsverksamhet, om den
fastighet som har del i samfälligheten är en lagertillgång.

Royalty m.m.

11 § Den som får ersättning i form av royalty eller periodvis
utgående avgift för att materiella eller immateriella
tillgångar utnyttjas, anses bedriva näringsverksamhet. Om
royaltyn eller avgiften grundar sig på anställning eller på
uppdrag eller tillfällig verksamhet som inte ingår i en
näringsverksamhet, räknas den dock inte till inkomstslaget
näringsverksamhet utan till inkomstslaget tjänst. Lag (2004:614).

Delägare i utländska juridiska personer med lågbeskattade
inkomster

12 § För en fysisk person som är skattskyldig enligt de
särskilda bestämmelserna i 39 a kap. för delägare i vissa
utländska juridiska personer med lågbeskattade inkomster räknas
dennes andel av den utländska juridiska personens alla
inkomster och utgifter till inkomstslaget näringsverksamhet. Lag (2003:1086).


14 kap. Beräkning av resultatet av näringsverksamhet

Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om
- beskattningstidpunkten i 2-9 §§,
- gemensam eller särskild beräkning i 10-15 §§,
- anskaffningsvärde efter karaktärsbyte i 16 §,
- överlåtelser av verksamhet till staten, kommuner m.fl. i 17 och 18 §§,
- oriktig prissättning m.m. i 19 och 20 §§, och
- hur man beräknar resultatet i 21 och 22 §§.

Beskattningstidpunkten

Bokföringsmässiga grunder

2 § Resultatet ska beräknas enligt bokföringsmässiga grunder.

Vid beräkningen av resultatet ska inkomster tas upp som intäkt
och utgifter dras av som kostnad det beskattningsår som de
hänför sig till enligt god redovisningssed, om inte något annat
är särskilt föreskrivet i lag. Detta gäller även skattskyldiga
som inte är bokföringsskyldiga. Om en enskild näringsidkare upprättar ett förenklat årsbokslut
enligt 6 kap. 6 § bokföringslagen (1999:1078), ska vid
beräkningen av resultatet inkomster tas upp som intäkt och
utgifter dras av som kostnad det beskattningsår som de hänför
sig till enligt god redovisningssed, om inte något annat är
särskilt föreskrivet i lag, även om detta strider mot
bokföringsmässiga grunder. För räntor gäller detta dock endast
om de sammanlagda ränteinkomsterna eller de sammanlagda
ränteutgifterna uppgår till högst 5 000 kronor. Lag (2010:1528).

Balansposter

3 § Värdet av utgående lager, pågående arbeten, fordringar,
skulder och avsättningar ska bedömas med hänsyn till
förhållandena vid beskattningsårets utgång.

Värdet av ingående lager och andra balansposter ska tas upp
till samma belopp som värdet vid det föregående
beskattningsårets utgång. Lag (2007:1419).

Räkenskaperna

4 § Om räkenskaper förs för näringsverksamheten, ska dessa
läggas till grund för beräkningen av resultatet när det gäller
beskattningstidpunkten.

Reserv i lager och liknande ska beaktas bara vid tillämpning av 17 kap. 4 och 5 §§ samt 27 § andra stycket. Lag (2007:1419).

Justeringar

5 § Det redovisade resultatet ska justeras om en intäkts- eller
kostnadspost hänförs till ett visst beskattningsår i strid med
bestämmelserna i 2 §. Motsvarande justering ska göras ett
tidigare eller senare beskattningsår, om det behövs för att
undvika att någon intäkts- eller kostnadspost utelämnas eller
räknas dubbelt. Lag (2007:1419).

6 § Även om lager, pågående arbeten, kundfordringar eller
liknande tas upp till ett för lågt belopp eller avsättningar,
leverantörsskulder eller liknande till ett för högt belopp, ska
resultatet inte justeras till den del mellanskillnaden
motsvaras av sådana ytterligare värdeminskningsavdrag på andra
tillgångar än lagertillgångar som den skattskyldige skulle ha
kunnat göra enligt denna lag. Detta gäller dock bara om den
skattskyldige begär det. Lag (2007:1419).

Karaktärsbyte

7 § Om en tillgång som innehas av den skattskyldige och som hör
till inkomstslaget kapital blir tillgång i den skattskyldiges
näringsverksamhet, ska de justeringar göras som behövs för att
inte någon intäkt eller kostnad ska utelämnas eller
dubbelräknas. Lag (2007:1419).

Fordringar och skulder i utländsk valuta

8 § Fordringar, skulder, avsättningar och kontanter i utländsk
valuta, som inte tas upp till det verkliga värdet enligt 17 kap. 20 §, ska värderas till kursen vid beskattningsårets
utgång. Om det finns ett terminskontrakt eller någon annan
liknande valutasäkringsåtgärd för en sådan post, ska posten tas
upp till det värde som motiveras av valutasäkringen under
förutsättning att
- samma värde används i räkenskaperna, och
- värderingen står i överensstämmelse med god redovisningssed.

Om den säkrade posten är sådant lager som tas upp till
anskaffningsvärdet enligt 17 kap. 20 § ska inte första
strecksatsen i första stycket tillämpas. Lag (2007:1419).

Kapitalvinster och kapitalförluster

9 § Bestämmelser om beskattningstidpunkten för kapitalvinster
och kapitalförluster finns i 44 kap. 26-32 §§.

Gemensam eller särskild beräkning

Juridiska personer

10 § All näringsverksamhet som bedrivs av en juridisk person
räknas som en enda näringsverksamhet. Om den juridiska personen
är delägare i ett svenskt handelsbolag, ska även
handelsbolagets verksamhet räknas in i den juridiska personens
näringsverksamhet.

I 11 § finns bestämmelser om underskott från vissa utländska
juridiska personer. I 14 och 15 §§ finns bestämmelser om
underskott från kommanditbolag och vissa andra handelsbolag. Lag (2007:1419).

11 § Underskott från en i utlandet delägarbeskattad juridisk
person får dras av bara om den juridiska personen hör hemma i
en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i ett
område som anges i bilaga 39 a och som inte omfattas av där
angivna undantag.

Underskott som inte får dras av på grund av bestämmelserna i
första stycket, ska dras av vid beräkning av den utländska
juridiska personens resultat det följande beskattningsåret. Lag (2007:1419).

Fysiska personer

12 § All näringsverksamhet som bedrivs av en enskild
näringsidkare räknas som en enda näringsverksamhet. Om han
bedriver självständig näringsverksamhet utomlands, räknas dock
all sådan verksamhet som en egen näringsverksamhet.

13 § För en fysisk person som är delägare i ett eller flera
svenska handelsbolag räknas verksamheten i varje handelsbolag
som en egen näringsverksamhet. Om ett handelsbolag bedriver
självständig näringsverksamhet utomlands, räknas dock all sådan
verksamhet som en egen näringsverksamhet.

Om ett svenskt handelsbolag är delägare i ett annat svenskt
handelsbolag, ska verksamheten i det handelsbolaget räknas in i
det ägande bolagets näringsverksamhet. I 14 och 15 §§ finns
bestämmelser om underskott från kommanditbolag och vissa andra
handelsbolag. Lag (2007:1419).

13 a § Kapitalvinst som enligt 49 a kap. ska tas upp som
överskott av passiv näringsverksamhet när en fysisk person
avyttrar en andel i ett skalbolag räknas som en egen
näringsverksamhet. Lag (2007:1419).

Underskott för kommanditdelägare och vissa andra
handelsbolagsdelägare

14 § En kommanditdelägare i ett svenskt kommanditbolag får inte
dra av underskott från kommanditbolaget till den del summan av
avdraget och de avdrag som gjorts tidigare beskattningsår
skulle överstiga ett belopp som motsvarar vad delägaren satt in
eller åtagit sig att sätta in i bolaget.

En delägare i ett svenskt handelsbolag som i förhållande till
övriga delägare har förbehållit sig ett begränsat ansvar för
bolagets förbindelser ska dra av sammanlagt högst ett belopp
som motsvarar hans ansvar. Lag (2007:1419).

15 § Underskott som inte ska dras av på grund av bestämmelserna
i 14 §, ska dras av vid beräkning av resultatet från bolaget
det följande beskattningsåret. Lag (2007:1419).

Anskaffningsvärde efter karaktärsbyte

16 § Om en tillgång avskattats enligt bestämmelserna i 41 kap. 6 §, ska den anses ha återanskaffats mot en ersättning som
motsvarar marknadsvärdet. Vid karaktärsbyte i annat fall ska
som anskaffningsvärde anses anskaffningsutgiften ökad med
utgifter för förbättring och minskad med sådana avdrag som har
gjorts för anskaffning, värdeminskning och liknande.

I 18 kap. 10 §, 19 kap. 16 § och 20 kap. 14 § finns
bestämmelser om värdeminskningsavdrag för byggnads- och
markinventarier, byggnader och markanläggningar i sådana fall. Lag (2007:1419).

Överlåtelser av verksamhet till staten, kommuner m.fl.

17 § Om ett aktiebolag eller en ekonomisk förening överlåter
den huvudsakliga delen av sin näringsverksamhet eller sina
tillgångar till staten, ett landsting eller en kommun, ska
bestämmelserna i 18 § tillämpas. Detsamma gäller om
överlåtelsen sker till ett bolag som till övervägande del
innehas, direkt eller indirekt, av staten, ett landsting eller
en kommun.

Bestämmelserna i 18 § tillämpas dock inte vid överlåtelser inom
en svensk koncern. De tillämpas inte heller om överlåtelsen
framstår som ett normalt led i företagets verksamhet.

Vid bedömningen av om det är en huvudsaklig del som överlåts,
ska hänsyn tas till hela den näringsverksamhet som bolaget
eller föreningen bedrivit vid beskattningsårets ingång,
förhållandena efter överlåtelsen samt verksamhetens allmänna
art och inriktning. Lag (2007:1419).

18 § En beräkning av resultatet görs som om ett beskattningsår
hade avslutats i och med överlåtelsen. Vid beräkningen får de
tillgångar som finns kvar efter överlåtelsen inte tas upp till
ett högre värde än marknadsvärdet.

Om denna beräkning resulterar i ett underskott, anses
resultatet vara noll, och den återstående delen av
beskattningsåret behandlas då som ett särskilt beskattningsår. I annat fall beräknas resultatet för hela beskattningsåret
efter vanliga regler.

Sådana underskott för ett tidigare beskattningsår än
överlåtelseåret som inte har kunnat dras av det följande
beskattningsåret på grund av bestämmelserna i 40 kap., får inte
dras av ett senare beskattningsår än det då överlåtelsen sker.

Oriktig prissättning m.m.

19 § Om resultatet av en näringsverksamhet blir lägre till
följd av att villkor avtalats som avviker från vad som skulle
ha avtalats mellan sinsemellan oberoende näringsidkare, ska
resultatet beräknas till det belopp som det skulle ha uppgått
till om sådana villkor inte funnits. Detta gäller dock bara om
1. den som på grund av avtalsvillkoren får ett högre resultat
inte ska beskattas för detta i Sverige enligt bestämmelserna i
denna lag eller på grund av ett skatteavtal,
2. det finns sannolika skäl att anta att det finns en ekonomisk
intressegemenskap mellan parterna, och
3. det inte av omständigheterna framgår att villkoren kommit
till av andra skäl än ekonomisk intressegemenskap. Lag (2007:1419).

20 § Ekonomisk intressegemenskap som avses i 19 § anses
föreligga om
- en näringsidkare, direkt eller indirekt, deltar i ledningen
eller övervakningen av en annan näringsidkares företag eller
äger del i detta företags kapital, eller
- samma personer, direkt eller indirekt, deltar i ledningen
eller övervakningen av de båda företagen eller äger del i dessa
företags kapital.

Resultatet

21 § Överskott och underskott i en näringsverksamhet ska
beräknas genom att intäktsposterna minskas med
kostnadsposterna.

Särskilda bestämmelser om makar som tillsammans deltar i
näringsverksamhet finns i 60 kap. Lag (2007:1419).

22 § Bestämmelser om att underskott ska dras av samma
beskattningsår finns i fråga om
- kapitalvinst vid försäljning av näringsfastighet i 45 kap. 32 §, och
- kapitalvinst vid försäljning av näringsbostadsrätt i 46 kap. 17 §.

Bestämmelser om att underskott får dras av samma beskattningsår
finns i fråga om
- delägare i andelshus i 42 kap. 33 §,
- nystartad verksamhet i 62 kap. 3 §, och
- litterär eller konstnärlig verksamhet m.m. i 62 kap. 4 §.

Bestämmelser om att underskott ska dras av ett senare
beskattningsår finns i fråga om
- avdrag i näringsverksamheten följande år i 37 och 40 kap.,
och
- avdrag för kvarstående underskott av avslutad
näringsverksamhet i 42 kap. 34 §. Lag (2007:1419).


15 kap. Vad som ska tas upp i inkomstslaget näringsverksamhet

Huvudregel

1 § Ersättningar för varor, tjänster och inventarier,
avkastning av tillgångar, kapitalvinster samt alla andra
inkomster i näringsverksamheten ska tas upp som intäkt.

Utöver bestämmelserna i detta kapitel finns bestämmelser om
inkomster i 8, 17–39, 44–48, 49–52, 55 och 60 kap. I 42 kap. 43 och 44 §§ finns även bestämmelser om schablonintäkt vid
innehav av andelar i en värdepappersfond eller en
specialfond.

Bestämmelser om värdering av inkomster i annat än pengar
finns i 61 kap. Lag (2013:569).

Medlemsavgifter

2 § Föreningar ska inte ta upp medlemsavgifter som intäkt. Lag (2007:1419).

Vissa penninglån

3 § Om penninglån har lämnats i strid med 21 kap. 1-7 §§ aktiebolagslagen (2005:551), 11 § lagen (1967:531) om
tryggande av pensionsutfästelse m.m. eller 2 kap. 6 § stiftelselagen (1994:1220), ska lånebeloppet tas upp som
intäkt hos en juridisk person som är låntagare eller som
direkt eller indirekt, genom ett eller flera svenska
handelsbolag, är delägare i ett svenskt handelsbolag som är
låntagare. Detta gäller dock inte om
- låntagaren är ett aktiebolag, eller
- det finns synnerliga skäl mot att ta upp beloppet som
intäkt.

Första stycket tillämpas även på lån som har lämnats av en
utländsk juridisk person som motsvarar ett svenskt
aktiebolag, en svensk pensionsstiftelse eller en svensk
stiftelse om förhållandena varit sådana att lånebeloppet
skulle ha tagits upp som intäkt, om den utländska juridiska
personen hade varit ett svenskt aktiebolag, en svensk
pensionsstiftelse eller en svensk stiftelse.

Vid tillämpning av denna paragraf likställs en i utlandet
delägarbeskattad juridisk person med ett svenskt
handelsbolag. Lag (2009:1412).

Förmåner för delägare i privatbostadsföretag

4 § Sådan förmån av att få utnyttja en fastighet som den
skattskyldige har i egenskap av delägare i ett
privatbostadsföretag ska inte tas upp. Utgifter i
näringsverksamheten som hänför sig till utnyttjandet ska ändå
dras av. Lag (2007:1419).

Ersättningar från personalstiftelser

5 § Ersättning som en arbetsgivare får från en
personalstiftelse ska tas upp. Detta gäller dock inte
ersättning som hänför sig till en sådan överföring till
stiftelsen som arbetsgivaren inte fått dra av. Om en sådan
överföring gjorts, ska mottagen ersättning i första hand anses
avse denna. Lag (2007:1419).

Mervärdesskatt

6 § Vad som motsvarar utgående skatt enligt
mervärdesskattelagen (1994:200) ska inte tas upp. I 16 kap. 16 § finns bestämmelser om avdrag för det fall att skatten
ändå har tagits upp samt för det fall denna sätts ned. Om den skattskyldige eller ett svenskt handelsbolag vid
redovisningen av mervärdesskatt har dragit av ingående skatt
enligt 9 kap. 8 § mervärdesskattelagen, ska beloppet tas upp
till den del de utgifter som avdraget avser har dragits av
omedelbart vid beskattningen.

Om den skattskyldige eller ett svenskt handelsbolag vid
redovisningen av mervärdesskatt har dragit av ingående skatt
på grund av jämkning enligt 8 a kap. eller 9 kap. 9-13 §§ mervärdesskattelagen, ska summan av jämkningsbeloppen för den
återstående korrigeringstiden tas upp till den del jämkningen
avser mervärdesskatt på sådana utgifter som har dragits av
omedelbart vid beskattningen. Lag (2011:1256).

Återföring av vissa avdrag

7 § I 16 kap. 3 § finns bestämmelser om återföring av avdrag
för framtida garantiutgifter.

I 16 kap. 17, 18 och 29 §§ finns bestämmelser om återföring av
avdrag för avsättning för egenavgifter och vid nedsättning av
skatter och avgifter.

Sjukpenning m.m.

8 § Följande ersättningar i samband med sjukdom m.m. ska
tas upp, om de grundar sig på förvärvsinkomst på grund av
näringsverksamhet:
1. sjukpenning, rehabiliteringspenning och
smittbärarpenning enligt socialförsäkringsbalken, och
2. sjukpenning enligt lagen (1954:243) om
yrkesskadeförsäkring. Lag (2010:1277).

Grupplivförsäkringar m.m.

9 § Förmån av grupplivförsäkring, avtalsgruppsjukförsäkring och
trygghetsförsäkring vid arbetsskada ska inte tas upp, om
försäkringen grundar sig på avtal som träffats mellan
försäkringsföretag och Lantbrukarnas riksförbund åren 1978 och 1986, Sveriges skogsägareföreningars riksförbund år 1986,
Sveriges fiskares riksförbund år 1983 respektive Svenska
samernas riksförbund år 1986. Ersättningar som betalas ut på
grund av sådana avtalsgruppsjukförsäkringar och
trygghetsförsäkringar ska däremot tas upp. Lag (2007:1419).

Inkomster i samfällighet

10 § Har en näringsfastighet del i en annan svensk samfällighet
än sådan som avses i 6 kap. 6 § första stycket, behöver
fastighetens andel av samfällighetens intäkter och kostnader
inte tas upp, om intäkterna med mindre än 600 kronor överstiger
de utgifter som omedelbart ska dras av som kostnad.

Första stycket gäller inte kapitalvinster och kapitalförluster. Lag (2007:1419).


16 kap. Vad som ska dras av i inkomstslaget näringsverksamhet

Huvudregel

1 § Utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster ska dras
av som kostnad. Ränteutgifter och kapitalförluster ska dras av
även om de inte är sådana utgifter.

Utöver bestämmelserna i detta kapitel finns bestämmelser om
avdrag i 9, 17-25 a, 28-40, 44-46, 48, 49-52, 55 och 60 kap. Lag (2011:1510).

Representation

2 § Utgifter för representation och liknande ändamål ska dras
av bara om de har omedelbart samband med näringsverksamheten,
såsom då det uteslutande är fråga om att inleda eller
upprätthålla affärsförbindelser eller liknande eller då
utgifterna avser jubileum eller personalvård. Avdraget får inte
överstiga vad som kan anses skäligt. För utgifter för lunch,
middag eller supé får avdraget inte överstiga 90 kronor per
person och måltid med tillägg för mervärdesskatt till den del
denna inte ska dras av enligt 8 kap. eller återbetalas enligt 10 kap. mervärdesskattelagen (1994:200). Lag (2007:1419).

Framtida garantiutgifter

Avdrag

3 § Framtida garantiutgifter ska dras av enligt bestämmelserna
i 4 eller 5 § med belopp som sätts av i räkenskaperna för att
täcka risker med anledning av garantiåtagandena vid
beskattningsårets utgång. Avdraget ska återföras det följande
beskattningsåret. Lag (2007:1419).

Schablonregeln

4 § Avdraget för framtida garantiutgifter får inte överstiga
kostnaderna under beskattningsåret på grund av garantiåtaganden
bortsett från förändringen av avsättningen för framtida
garantiutgifter. Om garantitiden är kortare än två år, får
avdraget inte överstiga så många tjugofjärdedelar av det
sammanlagda beloppet av kostnader som garantitiden utgör i
månader. Brutet månadstal bortfaller.

Om beskattningsåret är längre eller kortare än tolv månader,
ska avdraget justeras i motsvarande mån. Lag (2007:1419).

Utredningsregeln

5 § Avdrag ska göras med ett högre belopp än som följer av 4 §,
om ett betydligt större avdrag är motiverat med hänsyn till att
- näringsverksamheten är nystartad,
- garantiåtagandena avser ett eller ett fåtal mycket stora
tillverkningsobjekt eller arbeten,
- en betydande ökning av garantiåtagandenas omfattning skett
under beskattningsåret,
- produktsammansättningen avsevärt ändrats under året,
- en väsentlig del av garantiåtagandena avser en tid som
betydligt överstiger två år, eller
- någon annan liknande omständighet finns. Lag (2007:1419).

Utbränt kärnbränsle

6 § Företag som driver en kärnkraftsanläggning ska dra av
belopp som sätts av i räkenskaperna för att täcka sådana
utgifter för framtida hantering av utbränt kärnbränsle,
radioaktivt avfall och liknande som avser verksamheten före
beskattningsårets utgång. Detsamma gäller företag som mot
förskottsbetalning åtar sig att svara för framtida utgifter för
sådan hantering. Avdraget ska återföras det följande
beskattningsåret.

Avdrag enligt första stycket får inte göras för
hanteringsutgifter som företaget kan räkna med att få
ersättning för enligt 15 § lagen (2006:647) om finansiella
åtgärder för hanteringen av restprodukter från kärnteknisk
verksamhet. Lag (2008:335).

Utgifter för fusion eller fission

7 § Utgifter som överlåtande och övertagande företag har i
samband med fusion eller fission ska dras av. Lag (2007:1419).

Organisationsutgifter

8 § Utgifter som ett aktiebolag har i samband med
aktieutdelning och förändring av aktiekapitalet samt andra
utgifter för bolagets förvaltning ska dras av. Utgifter som en
ekonomisk förening eller ett ömsesidigt försäkringsföretag har
i samband med förändring av dess medlems- och förlagsinsatser
samt andra utgifter för dess förvaltning ska dras av. Lag (2011:68).

Forskning och utveckling

9 § Utgifter för forskning och utveckling som har eller kan
antas få betydelse för den huvudsakliga näringsverksamheten
eller verksamheten i övrigt ska dras av. Detta gäller även
utgifter för att få information om sådan forskning och
utveckling.

Bestämmelserna i denna lag om att utgifter för anskaffning av
vissa tillgångar ska dras av genom årliga
värdeminskningsavdrag tillämpas också på utgifter som avses i
första stycket. Lag (2011:1271).

Bidrag till Tekniska museet

10 § Bidrag till Stiftelsen Tekniska museet ska dras av. Lag (2007:1419).

Avgifter och bidrag till Svenska Filminstitutet

11 § Avdrag ska göras för sådana avgifter och bidrag till
Stiftelsen Svenska Filminstitutet som avses i ett avtal som
träffats den 25 september 2012 mellan å ena sidan staten och å
andra sidan Sveriges Biografägareförbund, Folkets Hus och
Parker, Riksföreningen Våra Gårdar, Sveriges
Filmuthyrareförening u.p.a., Film- och TV-producenterna i
Sverige ek. för., Nätverket för Regionala
Filmproduktionscenter, Sveriges Television AB, TV4 AB, Modern
Times Group MTG AB, SBS TV AB och C More Entertainment AB. Lag (2012:902).

Bidrag till utvecklingsbolag

12 § Bidrag som lämnas utan villkor till ett regionalt
utvecklingsbolag eller dess moderbolag ska dras av, om
utvecklingsbolaget med stöd av 1 § lagen (1994:77) om
beslutanderätt för regionala utvecklingsbolag har fått rätt att
pröva frågor om stöd till näringsidkare. Lag (2007:1419).

Avgifter till arbetsgivarorganisationer

13 § Avgifter till arbetsgivarorganisationer ska dras av till
den del de avser medel för konfliktändamål. Bedömningen av vad
avgifterna avser får grundas på uppgifter i organisationens
budget, om inte särskilda skäl talar mot det. Vid denna
bedömning ska avgifterna i första hand anses bli använda för
annat än konfliktändamål. Lag (2007:1419).

Avsättning till personalstiftelser

14 § Belopp som förs över till en personalstiftelse enligt
lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. ska
dras av. Lag (2007:1419).

Arbetsrättsliga skadestånd

15 § Skadestånd får inte dras av, om de grundas på lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet eller någon annan
lag som gäller förhållandet mellan arbetsgivare och
arbetstagare och avser annat än ekonomisk skada.

Mervärdesskatt

16 § Sådan ingående skatt enligt mervärdesskattelagen (1994:200) som medför rätt till avdrag enligt 8 kap. eller
återbetalning enligt 10 kap. nämnda lag får inte dras av.

Om den skattskyldige eller ett svenskt handelsbolag vid
redovisningen av mervärdesskatt har återfört ingående skatt på
grund av jämkning enligt 8 a kap. eller 9 kap. 9-13 §§ mervärdesskattelagen, ska summan av jämkningsbeloppen för den
återstående korrigeringstiden dras av till den del jämkningen
avser mervärdesskatt på sådana utgifter som har dragits av
omedelbart vid beskattningen.

Mervärdesskatt ska dras av om skatten avser utgående skatt som
i strid med 15 kap. 6 § första stycket har tagits upp som
intäkt och som har betalats in till staten. Om denna
mervärdesskatt sätts ned ska motsvarande del av avdraget
återföras. Lag (2011:1256).

Särskilda skatter och avkastningsskatt på pensionsmedel

17 § Särskilda skatter och avgifter som avser
näringsverksamheten ska dras av. Om skatten eller avgiften
sätts ned, ska motsvarande del av avdraget återföras det
beskattningsår då debiteringen ändras.

Avkastningsskatt som beräknas på avsättning i balansräkning
med tillämpning av 3 a § fjärde stycket lagen (1990:661) om
avkastningsskatt på pensionsmedel ska dras av. Om skatten
sätts ned, ska motsvarande del av avdraget återföras det
beskattningsår då debiteringen ändras. Om skatten sätts ned
genom avräkning av utländsk skatt, hindrar detta inte att hela
skattebeloppet dras av.

Andra stycket tillämpas också på avkastningsskatt som med
tillämpning av 3 a § nionde stycket lagen om avkastningsskatt
på pensionsmedel beräknas på värdet av ett avtal om
tjänstepension med villkor som innebär att det utländska
tjänstepensionsinstitutet kan likställas med en
pensionsstiftelse enligt lagen (1967:531) om tryggande av
pensionsutfästelse m.m.

I 29-31 §§ finns bestämmelser om egenavgifter. Lag (2011:1271).

Utländska skatter

18 § Betald utländsk skatt dras av enligt bestämmelserna i 19 §. Skatt som avser inkomster som beskattats i en utländsk
stat och som inte ska tas upp som intäkt i Sverige får dock
inte dras av. Inte heller skatt som avser inkomster som ska
undantas från beskattning i Sverige på grund av skatteavtal
får dras av.

Återbetalas skatt för vilken avdrag har gjorts, ska motsvarande
del av avdraget återföras. Lag (2008:1351).

19 § Utländsk särskild skatt som avser näringsverksamheten ska
dras av.

Allmän skatt till en utländsk stat, utom sådan som belöper sig
på lågbeskattade inkomster som beskattas enligt 39 a kap., får
dras av om den skattskyldige begär det, om skatten har betalats
av en obegränsat skattskyldig person eller en begränsat
skattskyldig person med fast driftställe i Sverige på inkomster
som anses ha sitt ursprung i den utländska staten. Med allmän
skatt till en utländsk stat likställs skatt till en utländsk
delstat, provins eller kommun.

Med skatt på inkomster likställs skatt på sådan förmögenhet som
de inkomster som avses i andra stycket kommer från. Detta
gäller dock inte om skatten huvudsakligen har karaktären av
engångsskatt. Lag (2008:1351).

Förluster av kontanta medel

20 § Förluster av kontanta medel genom brott får dras av bara
om det klart framgår att förutsättningarna för avdrag är
uppfyllda. Avdrag för förlust av kontanta medel genom stöld
eller rån får inte göras med större belopp än vad som motsvarar
normalt innehav av kontanter i näringsverksamheten, om det inte
finns särskilda skäl.

Lantmäteriförrättningsutgifter

20 a § Lantmäteriförrättningsutgifter för omarrondering som är
ett led i jordbrukets eller skogsbrukets yttre rationalisering
ska dras av omedelbart. Lag (2007:1419).

Brandförsäkringar för all framtid

21 § Om en brandförsäkring tas för all framtid och premien
enligt försäkringsavtalet betalas på en gång, ska bara fem
procent av premien dras av.

Om premien enligt försäkringsavtalet i stället ska betalas
under ett bestämt antal år med lika stort belopp varje år, ska
avdrag göras vart och ett av dessa år enligt följande tabell:

Det hela antal år från avtalets         Avdrag i procent av
ingående under vilka premien ska        den för året betalda
betalas                                 premien
högst 4 år                              5 %
5 till och med 7 år                     10 %
8   "   "   "  10 år                    15 %
11  "   "   "  13 år                    20 %
14  "   "   "  16 år                    25 %
17  "   "   "  19 år                    30 %
20  "   "   "  23 år                    35 %
minst 24 år                             40 %
Lag (2007:1419).

Hälso- och sjukvård m.m.

22 § Utgifter för sådan hälso- och sjukvård i Sverige som
inte är offentligt finansierad får inte dras av. Utgifterna
ska dock dras av om de avser en anställd, en enskild
näringsidkare eller en delägare i ett svenskt handelsbolag
som inte omfattas av den offentligt finansierade vården.

Utgifter för hälso- och sjukvård och läkemedel utomlands
ska dras av om de uppkommit vid insjuknande i samband med
tjänstgöring utomlands. Lag (2010:1277).

23 § Utgifter för företagshälsovård, för vaccinationer som
betingas av näringsverksamheten och för sådan nödvändig
tandbehandling som avses i 11 kap. 18 § ska dras av. Lag (2007:1419).

24 § Utgifter för arbetslivsinriktade
rehabiliteringsåtgärder ska dras av, om arbetsgivaren ska
svara för dem enligt 30 kap. socialförsäkringsbalken eller
rehabiliteringen syftar till att den anställde ska kunna
fortsätta att förvärvsarbeta. Avdrag för sådana utgifter
ska också göras av en enskild näringsidkare eller av en
delägare i ett svenskt handelsbolag, om rehabiliteringen
syftar till att han ska kunna fortsätta sitt
förvärvsarbete. Även utgifter för förebyggande behandling
ska dras av, om behandlingen har ett sådant syfte. Lag (2010:1277).

Grupplivförsäkringar

25 § Premie för grupplivförsäkring som en näringsidkare tecknar
för egen del ska dras av.

Om försäkringsersättningen utfaller efter väsentligt
förmånligare grunder än vad som gäller enligt
grupplivförsäkring för statligt anställda, ska bara den del av
premien dras av som kan anses motsvara förmåner enligt
grupplivförsäkring för statligt anställda. Lag (2007:1419).

Reseskyddsförsäkringar

26 § Premie för reseskyddsförsäkring avseende resor som en
näringsidkare gör i näringsverksamheten ska dras av. Lag (2007:1419).

Utgifter för resor med egen bil

27 § Utgifter för resor som en näringsidkare gör med egen bil i
näringsverksamheten ska dras av med 1 krona och 85 öre för
varje kilometer. Detta gäller dock inte om bilen är en tillgång
i näringsverksamheten.

Om en sådan delägare i ett svenskt handelsbolag som ska
uttagsbeskattas för bilförmån från bolaget använder bilen för
resor i näringsverksamheten och betalar samtliga utgifter för
drivmedel som är förenade med resorna, ska utgifter för
dieselolja dras av med 65 öre för varje kilometer och utgifter
för annat drivmedel med 95 öre för varje kilometer. Lag (2007:1388).

Arbetsresor

28 § I fråga om utgifter för resor till och från arbetsplatsen
och begränsning i avdragsrätten för sådana utgifter tillämpas
bestämmelserna i 12 kap. 2 och 26-30 §§. Om den skattskyldige
har utgifter för sådana resor både i inkomstslaget tjänst och i
inkomstslaget näringsverksamhet, ska begränsningen avse de
sammanlagda utgifterna och i första hand medföra en minskning
av avdraget i inkomstslaget tjänst. Lag (2007:1419).

Ökade levnadskostnader vid resor i näringsverksamheten

28 a § Om den skattskyldige har ökade levnadskostnader på grund
av sådana resor i näringsverksamheten som är förenade med
övernattning utanför den vanliga verksamhetsorten, tillämpas
bestämmelserna om ökade levnadskostnader vid tjänsteresor i 12 kap. 7 §, 8 § första och andra styckena samt 10-13 och 16 §§. Vad som sägs i dessa bestämmelser om tjänsteresa ska i stället
avse resa i näringsverksamheten.

När arbetet utanför den vanliga verksamhetsorten varit förlagt
till samma ort under mer än tre månader i en följd, gäller inte
första stycket längre. En resa i näringsverksamheten anses pågå
i en följd om den inte bryts av uppehåll som beror på att
arbetet förläggs till en annan ort under minst fyra veckor. Lag (2007:1419).

Ökade levnadskostnader för yrkesfiskare

28 b § En yrkesfiskare som i näringsverksamheten gör fiskeresor
som är förenade med övernattning utanför hemorten ska dra av
sina ökade levnadskostnader på grund av vistelsen utanför
hemorten. Lag (2007:1419).

Egenavgifter

29 § Debiterade egenavgifter ska dras av till den del de avser
näringsverksamheten. Om avgifterna sätts ned ska motsvarande
del av avdraget återföras det beskattningsår då debiteringen
ändras.

Avdrag ska dessutom göras för ett belopp som sätts av för att
täcka egenavgifterna för beskattningsåret. Avdraget ska
återföras det följande beskattningsåret. Lag (2007:1419).

30 § Avdrag enligt 29 § andra stycket ska beräknas på ett
underlag som motsvarar överskottet i näringsverksamheten
före avdraget minskat med
1. sjukpenning eller annan ersättning som avses i 15 kap. 8 §,
och
2. inkomst som räknas som inkomst av anställning enligt 59 kap. 8-13 §§ socialförsäkringsbalken och inte omfattas
av undantag enligt 59 kap. 23 eller 25 § samma balk.

Avdraget får uppgå till högst 25 procent av underlaget. För
sådana inkomster eller skattskyldiga som avses i 2 § lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster
får dock avdraget uppgå till högst 20 procent. Lag (2010:1277).

31 § När det gäller svenska handelsbolag ska avdraget för
egenavgifter beräknas för varje delägare för sig och
avsättningarna göras hos delägarna. Lag (2007:1419).

Pensionsförsäkringar och pensionssparkonton

32 § Premier för pensionsförsäkringar och inbetalningar på
pensionssparkonton ska dras av i den omfattning som anges i 59 kap. Lag (2007:1419).

33 § Har upphävts genom lag (2001:1168).

Arbete i bostaden

34 § Om en enskild näringsidkare använder en särskilt inrättad
del av sin bostad i näringsverksamheten, ska en skälig del av
utgifterna för hyra, värme m.m. dras av. Även andra utgifter
för denna del av bostaden ska dras av, om de direkt orsakas av
näringsverksamheten. Lag (2007:1419).

35 § Om en enskild näringsidkare arbetar i sin bostad minst 800 timmar under beskattningsåret, får han dra av utgifter för
bostaden, även om något särskilt utrymme inte har inrättats. Avdrag får göras med 2 000 kronor per år om arbetet utförs i en
bostad på den skattskyldiges eller hans makes fastighet och med 4 000 kronor per år i annat fall. Är beskattningsåret längre
eller kortare än tolv månader ska timantalet och beloppet
justeras.

I antalet arbetade timmar får bara sådant arbete räknas med som
det med hänsyn till arbetets karaktär är motiverat att utföra i
bostaden. Även tillfälligt arbete som räknas till inkomstslaget
tjänst får räknas med om det har nära samband med
näringsverksamheten. Arbete som utförs av den skattskyldiges
barn får räknas med bara om barnet har fyllt 16 år. Arbete som
utförs av den skattskyldiges make får räknas med bara om
makarna driver verksamheten gemensamt. Lag (2007:1419).

Utgifter innan en näringsverksamhet startar

36 § När en fysisk person startar enskild näringsverksamhet ska
han det första beskattningsåret dra av även sådana utgifter i
verksamheten som han haft före starten. Han ska dra av utgifter
som han har haft under det kalenderår som näringsverksamheten
påbörjas och det föregående kalenderåret om utgifterna är av
det slaget att omedelbart avdrag för dem ska göras i en
näringsverksamhet.

Utgifterna får inte dras av till den del de
1. dragits av på annat sätt,
2. räknas in i anskaffningsvärdet eller anskaffningsutgiften
för tillgångar som tillförs näringsverksamheten när denna
påbörjas, eller
3. motsvarar inkomster som har uppkommit i verksamheten under
den tid som avses i första stycket och som inte har tagits upp
som intäkt.

Avdraget får göras bara om det klart framgår att
förutsättningarna för avdrag är uppfyllda. Lag (2007:1419).


17 kap. Lager och pågående arbeten

Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om
- definitioner i 2 §,
- lager i 3-22 f §§, och
- pågående arbeten i 23-32 §§. Lag (2006:620).

Definitioner

2 § Med anskaffningsvärde, nettoförsäljningsvärde och
återanskaffningsvärde avses i detta kapitel detsamma som i 4 kap. 9 § andra-fjärde styckena årsredovisningslagen (1995:1554) eller i förekommande fall 4 kap. 5 § lagen (1995:1559) om
årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller 4 kap. 4 § lagen (1995:1560) om årsredovisning i
försäkringsföretag.

Med verkligt värde avses i detta kapitel detsamma som i 4 kap. 14 a § andra stycket årsredovisningslagen.

Om en enskild näringsidkare upprättar ett förenklat årsbokslut
enligt 6 kap. 6 § bokföringslagen (1999:1078), avses med
anskaffningsvärde det värde som följer av god redovisningssed. Lag (2010:1528).

Lager

Huvudregler

3 § En tillgång som är avsedd för omsättning eller förbrukning (lagertillgång) får inte tas upp till lägre värde än det lägsta
av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet, om inte
annat följer av 4 eller 4 a §. Om det finns särskilda skäl, får
återanskaffningsvärdet, i förekommande fall med avdrag för
inkurans, eller något annat värde som är förenligt med 2 kap. 2 och 3 §§ årsredovisningslagen (1995:1554) användas i stället
för nettoförsäljningsvärdet. Särskilda bestämmelser om djur i
jordbruk och renskötsel finns i 5 §. Bestämmelser om
nedskrivning på rätt till leverans finns i 22 §.

När anskaffningsvärdet bestäms, ska de lagertillgångar som
finns kvar i lagret vid beskattningsårets utgång anses vara de
som anskaffats eller tillverkats senast. Lag (2007:1419).

4 § Lagret får tas upp till lägst 97 procent av
lagertillgångarnas sammanlagda anskaffningsvärde. Detta gäller
dock inte lager av
1. fastigheter och liknande tillgångar,
2. aktier, obligationer, lånefordringar och liknande
tillgångar,
3. elcertifikat, samt
4. utsläppsrätter, utsläppsminskningsenheter och certifierade
utsläppsminskningar. Lag (2006:620).

4 a § Om en enskild näringsidkare upprättar ett förenklat
årsbokslut enligt 6 kap. 6 § bokföringslagen (1999:1078),
behöver något värde på lagertillgångarna inte tas upp om
lagrets sammanlagda värde uppgår till högst 5 000 kronor. Lag (2010:1528).

Djur

5 § Djur i jordbruk och renskötsel anses alltid som
lagertillgångar. Djurlager får inte tas upp till lägre värde än 85 procent av den genomsnittliga produktionsutgiften för djur
av det slag och den ålderssammansättning som det är fråga om. Djuren behöver dock inte i något fall tas upp till ett högre
värde än som motsvarar djurens sammanlagda
nettoförsäljningsvärde.

Om den genomsnittliga produktionsutgiften uppenbarligen inte
motsvarar anskaffningsvärdet, t.ex. för särskilt dyrbara
avelsdjur, ska djuret tas upp till lägst 85 procent av det
lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Lag (2007:1419).

Andelar som förvärvas genom utdelning i vissa fall

6 § För andelar som förvärvas genom sådan utdelning av andelar
i dotterbolag som avses i 42 kap. 16 §, anses som
anskaffningsvärde så stor del av anskaffningsvärdet för
aktierna i moderbolaget som motsvarar den förändring i
marknadsvärdet som utdelningen medför för dessa aktier. Anskaffningsvärdet för aktierna i moderbolaget ska minskas i
motsvarande mån.

Om den som förvärvar andelar genom utdelning utan att äga
aktier i moderbolaget lämnar ersättning för rätten till
utdelning, anses ersättningen som anskaffningsvärde. Om någon
ersättning inte lämnas, är anskaffningsvärdet noll. Lag (2007:1419).

Aktier som förvärvas genom utskiftning i vissa fall

7 § För aktier som förvärvas genom utskiftning från en
ekonomisk förening vid en sådan ombildning av en ekonomisk
förening till aktiebolag som avses i 42 kap. 20 §, ska som
anskaffningsvärde anses anskaffningsvärdet för andelarna i den
förening som skiftar ut aktierna. Lag (2007:1419).

Partiella fissioner

7 a § För andelar som tas emot vid en partiell fission anses
som anskaffningsvärde så stor del av anskaffningsvärdet för
andelarna i det överlåtande företaget som motsvarar den
förändring i marknadsvärdet som den partiella fissionen medför
för dessa andelar. Anskaffningsvärdet för andelarna i det
överlåtande företaget ska minskas i motsvarande mån. Lag (2007:1419).

Förluster och nedskrivningar på andelar

8 § Förlust vid avyttring av en andel i ett företag får dras
av bara om den är verklig.

Om en andel i ett företag har gått ned i värde, får andelen
inte tas upp till ett lägre värde än det skattemässiga värdet
vid beskattningsårets ingång. Detta gäller dock bara till den
del en motsvarande förlust inte skulle få dras av enligt
första stycket om andelen i stället hade avyttrats. Lag (2011:1510).

9 § Har upphävts genom lag (2011:1510).

10 § Har upphävts genom lag (2011:1510).

11 § Har upphävts genom lag (2011:1510).

12 § Har upphävts genom lag (2011:1510).

Fusioner och fissioner

13 § I 37 kap. 29 § finns bestämmelser om vad som gäller vid
kvalificerade fusioner och fissioner, om andelarna i det
överlåtande företaget är lagertillgångar hos det övertagande
företaget.

Delägarrätter i före detta investmentföretag

14 § I 39 kap. 18 § finns bestämmelser om anskaffningsvärdet
för andelarna i ett svenskt aktiebolag eller en svensk
ekonomisk förening som tidigare har varit ett investmentföretag
men som inte längre anses som ett sådant företag, i fall då
avskattning sker hos delägaren.

Fusion, delning eller annan ombildning av värdepappersfonder
och specialfonder

15 § Fusion eller delning av värdepappersfonder enligt 8 kap. 1 och 25 §§ lagen (2004:46) om värdepappersfonder och av
specialfonder enligt 12 kap. 16 och 17 §§ lagen (2013:561) om
förvaltare av alternativa investeringsfonder ska inte leda
till att delägarna ska ta upp en intäkt. Detsamma gäller när
en specialfond ombildas till en värdepappersfond. Ersättning
i pengar ska dock tas upp som intäkt det beskattningsår
fusionen eller delningen sker.

Efter en fusion eller delning anses som anskaffningsvärde för
de nya andelarna det anskaffningsvärde som sammanlagt gällde
för de äldre andelarna. Om en fond delas och den
skattskyldige får andelar i mer än en nybildad fond, ska det
anskaffningsvärde som gällde för de äldre andelarna fördelas
på de nya andelarna i förhållande till dessa nybildade
fonders värde vid delningen.

Det som sägs om fusion i första och andra styckena gäller
även vid en gränsöverskridande fusion enligt 8 kap. 17 § lagen om värdepappersfonder.

Första–tredje styckena gäller även utländska
värdepappersfonder, när respektive fond hör hemma i en stat
inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet om fusionen, den
gränsöverskridande fusionen eller delningen har skett i
enlighet med lagstiftningen i den berörda staten eller de
berörda staterna. Lag (2013:569).

Uppskovsgrundande andelsbyten

16 § I 49 kap. finns bestämmelser om uppskov med beskattningen
vid uppskovsgrundande andelsbyten. Lag (2001:1176).

Försäkringsföretag

17 § Ett försäkringsföretags placeringstillgångar enligt lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag ska
behandlas som lagertillgångar. Andra placeringstillgångar än
sådana finansiella instrument som ska värderas enligt 20-20 c §§ får vid beskattningen tas upp till det lägsta av
anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet även om de
tagits upp till ett högre värde i räkenskaperna. Lag (2007:1419).

18 § Vad som sägs i 17 § gäller inte för kontorsfastigheter som
huvudsakligen är avsedda för försäkringsrörelsen och inte
heller för andelar i dotterföretag och intresseföretag.

Finansiella instrument

19 § Med finansiellt instrument avses i 19 a-20 c §§ detsamma
som i 4 kap. 14 a och 14 c §§ årsredovisningslagen (1995:1554). Lag (2007:552).

19 a § Med företag i intressegemenskap avses i 20-20 c §§
- företag som med avdragsrätt kan lämna koncernbidrag till
varandra, och
- i fråga om företag som, direkt eller indirekt, äger andel i
ett handelsbolag, företaget och handelsbolaget.

Ett företag ska anses ingå i en intressegemenskap bara till den
del det är skattskyldigt i Sverige för sådan verksamhet där
lager av finansiella instrument ingår. I fråga om handelsbolag
ska i stället gälla att delägaren är skattskyldig i Sverige för
sådan verksamhet. Lag (2007:1419).

20 § Lager av finansiella instrument ska tas upp till det
verkliga värdet. Lagret får dock tas upp till det samlade
anskaffningsvärdet om samtliga företag som ingår i samma
intressegemenskap tar upp sina respektive lager av finansiella
instrument till det samlade anskaffningsvärdet.

Ett finansiellt instrument som har ett negativt värde ska anses
ingå i lagret, om det skulle ha varit lager om det hade haft
ett positivt värde. Lag (2007:1419).

20 a § Om det i ett lager av finansiella instrument ingår
säkringsinstrument, ska dessa tas upp till anskaffningsvärdet. Med säkringsinstrument avses i denna paragraf ett finansiellt
instrument som säkrar andra poster i företaget än sådana som är
lager och som i räkenskaperna får redovisas enligt principerna
för säkringsredovisning. Lag (2007:1419).

20 b § För finansiella instrument som tas upp till
anskaffningsvärdet enligt 20 och 20 a §§ ska detta värde
bestämmas utan hänsyn till överlåtelser mellan företag som
ingår i samma intressegemenskap. Lag (2007:1419).

20 c § Om ett finansiellt instrument som ingår i lagret
överlåts med förlust till ett företag i samma intressegemenskap
och det finansiella instrumentet inte är lager hos den nye
ägaren får förlusten dras av som kostnad först när
1. det inträffar en omständighet som gör att tillgången inte
längre existerar eller inte längre innehas av ett företag som
ingår i intressegemenskapen, eller
2. tillgången återigen blir lager hos ett företag i
intressegemenskapen. Lag (2003:1102).

Höjning av lagervärdet vid viss utdelning

21 § Det värde som tillgångarna har tagits upp till enligt 17 och 20-20 b §§ ska höjas till den del företaget har delat ut
medel eller på något annat sätt förfogat över vinst på ett sätt
som inte lagligen hade kunnat ske om tillgångarna tagits upp
till samma värde i räkenskaperna som vid beskattningen. Lag (2007:1419).

Kontraktsnedskrivning

22 § Avdrag får göras för nedskrivning av värdet på rätten till
leverans av lagertillgångar som köpts men ännu inte levererats (kontraktsnedskrivning). Avdrag får göras bara om inköpspriset
för tillgångar av samma slag vid beskattningsårets utgång
understiger det avtalade priset och högst med ett belopp som
motsvarar skillnaden.

Elcertifikat och utsläppsrätter m.m.

22 a § Elcertifikat behandlas som lagertillgångar om den
skattskyldige
1. innehar en sådan anläggning som berättigar den
skattskyldige att bli tilldelad elcertifikat enligt 2 kap. lagen (2011:1200) om elcertifikat, eller
2. i näringsverksamhet är kvotpliktig enligt 4 kap. lagen
om elcertifikat. Lag (2011:1204).

22 b § Utsläppsrätter behandlas som lagertillgångar om den
skattskyldige driver en sådan verksamhet som berättigar den
skattskyldige att bli tilldelad utsläppsrätter enligt 3 kap. lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter.

Utsläppsminskningsenheter och certifierade utsläppsminskningar
behandlas som lagertillgångar om den skattskyldige
1. har tilldelats sådana, eller
2. driver en sådan verksamhet som berättigar den skattskyldige
att bli tilldelad utsläppsrätter enligt 3 kap. lagen om handel
med utsläppsrätter. Lag (2006:620).

22 c § Med företag i intressegemenskap avses i 22 d-f §§
- företag som med avdragsrätt kan lämna koncernbidrag till
varandra, och
- i fråga om handelsbolag, handelsbolaget och ett annat företag
som ingår i samma koncern som bolaget.

Ett företag ska anses ingå i en intressegemenskap bara till den
del det är skattskyldigt i Sverige för innehav av eller
kapitalvinst på elcertifikat, utsläppsrätter,
utsläppsminskningsenheter eller certifierade
utsläppsminskningar. I fråga om handelsbolag ska i stället
gälla att delägaren är skattskyldig i Sverige för sådant
innehav eller sådan vinst. Lag (2007:1419).

22 d § Sådana skattskyldiga som avses i 22 a § och företag som
ingår i samma intressegemenskap som en sådan skattskyldig ska
ta upp lager av elcertifikat till nettoförsäljningsvärdet. Lagret får dock tas upp till anskaffningsvärdet om samtliga
företag i intressegemenskapen tar upp sina respektive lager av
sådana tillgångar till anskaffningsvärdet. Lag (2007:1419).

22 e § Sådana skattskyldiga som avses i 22 b § och företag som
ingår i samma intressegemenskap som en sådan skattskyldig ska
ta upp lager av utsläppsrätter, utsläppsminskningsenheter och
certifierade utsläppsminskningar till nettoförsäljningsvärdet. Lagret får dock tas upp till anskaffningsvärdet om samtliga
företag i intressegemenskapen tar upp sina respektive lager av
sådana tillgångar till anskaffningsvärdet. Lag (2007:1419).

22 f § Om sammanlagda utsläpp eller kvotplikter inte motsvaras
av innehavda utsläppsrätter eller elcertifikat vid
beskattningsårets utgång, får avdrag bara göras för den skuld
som motsvarar mellanskillnaden. Avdraget ska återföras det
följande beskattningsåret. De sammanlagda avdragen hos företag
i intressegemenskapen får uppgå högst till ett belopp som
motsvarar skillnaden mellan företagens samlade utsläpp
respektive kvotplikter och företagens samlade innehav av
utsläppsrätter respektive elcertifikat.

Om den skattskyldige får använda utsläppsminskningsenheter
eller certifierade utsläppsminskningar för att fullgöra sin
skyldighet att överlämna utsläppsrätter motsvarande sammanlagda
utsläpp enligt lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter,
ska de vid tillämpningen av första stycket anses utgöra
utsläppsrätter. Lag (2007:1419). Pågående arbeten

Huvudregler

23 § Den redovisning som gjorts i räkenskaperna av pågående
arbeten i byggnads-, anläggnings-, hantverks- eller
konsultrörelse ska följas vid beskattningen om den inte strider
mot bestämmelserna i 24-32 §§. Lag (2007:1419).

24 § Inkomsten av de pågående arbetena ska beräknas för
- arbeten på löpande räkning enligt 26, 31 och 32 §§, och
- arbeten till fast pris enligt 27-32 §§.

En enskild näringsidkare som upprättar ett förenklat årsbokslut
enligt 6 kap. 6 § bokföringslagen (1999:1078) får tillämpa
bestämmelserna om arbeten som utförs på löpande räkning även på
arbeten som utförs till fast pris. Lag (2010:1528). Löpande räkning eller fast pris 25 § Ett arbete anses utfört på löpande räkning om ersättningen
uteslutande eller så gott som uteslutande grundar sig på ett på
förhand bestämt arvode per tidsenhet, den faktiska tidsåtgången
och de eventuella faktiska utgifterna för arbetet. I annat fall
anses arbetet utfört till fast pris.

Löpande räkning

26 § Värdet av pågående arbeten som utförs på löpande räkning
behöver inte tas upp som tillgång. I stället ska de belopp som
den skattskyldige under beskattningsåret fakturerar för
arbetena tas upp som intäkt. Lag (2007:1419). Fast pris 27 § Pågående arbeten som utförs till fast pris och som inte
har slutredovisats får inte tas upp till ett lägre värde än det
lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet.

För byggnads-, anläggnings- och hantverksrörelse får de
pågående arbetena trots bestämmelserna i första stycket tas upp
till lägst 97 procent av det sammanlagda anskaffningsvärdet. Lag (2003:1102).

28 § Om den skattskyldige får ersättning för arbeten som avses
i 27 §, ska beloppet inte tas upp som intäkt utan som en skuld
till den för vars räkning arbetet utförs. Lag (2007:1419).

29 § Vid beräkning av anskaffningsvärdet för pågående arbeten
ska värdet av sådan arbetsinsats som utförts av den
skattskyldige, dennes make eller barn under 16 år inte beaktas.

Om uppdragstagaren är ett svenskt handelsbolag, ska värdet av
den arbetsinsats som utförts av delägare i handelsbolaget inte
beaktas. Lag (2007:1419).

30 § Om den skattskyldige utför ett arbete till fast pris för
någon annans räkning, ska värdet av arbetet beräknas efter vad
som är skäligt, om det finns intressegemenskap mellan den
skattskyldige och uppdragsgivaren och det finns anledning att
anta att bestämmelserna i 27-29 §§ utnyttjats för att den
skattskyldige eller uppdragsgivaren ska få en obehörig
skatteförmån. Lag (2007:1419). Underlåtenhet att slutredovisa eller fakturera

31 § Om den skattskyldige i betydande omfattning har låtit bli
att slutredovisa eller fakturera belopp som enligt god
redovisningssed hade kunnat slutredovisas eller faktureras, ska
de belopp som skäligen hade kunnat slutredovisas eller
faktureras tas upp som intäkt. Lag (2007:1419).

Justering

32 § Om den skattskyldige gör sannolikt att det belopp som
enligt bestämmelserna i detta kapitel ska tas upp som intäkt av
pågående arbeten överstiger vad som kan anses förenligt med god
redovisningssed, ska intäkten i skälig utsträckning justeras
nedåt. Lag (2007:1419).

Hänvisningar

33 § Särskilda bestämmelser om anskaffningsvärde m.m. för lager
och pågående arbeten finns när det gäller
- beskattningsinträde i 20 a kap.,
- uttagsbeskattning i 22 kap. 8 §,
- underprisöverlåtelser i 23 kap. 10 §,
- näringsbidrag i 29 kap. 7 §,
- ianspråktagande av ersättningsfond i 31 kap. 18 §,
- kvalificerade fusioner och fissioner i 37 kap. 18 §,
- verksamhetsavyttringar i 38 kap. 14 §,
- partiella fissioner i 38 a kap. 14 §, och
- förvärv av tillgångar till underpris från delägare och
närstående i 53 kap. 10 och 11 §§. Lag (2011:1510).


18 kap. Inventarier

Tillämpningsområde

1 § Bestämmelserna i detta kapitel gäller för maskiner och
andra inventarier som är avsedda för stadigvarande bruk. Att
byggnads- och markinventarier behandlas som inventarier framgår
av 19 kap. 19 § och 20 kap. 15 §.

Som inventarier behandlas också
1. koncessioner, patent, licenser, varumärken, hyresrätter,
goodwill och liknande rättigheter som förvärvats från någon
annan, och
2. anslutningsavgift eller anläggningsbidrag som avser en
nyttighet som är knuten till en fastighet och inte till ägaren
personligen.

Reparation och underhåll

2 § Utgifter för reparation och underhåll av inventarier får
dras av omedelbart.

Avdrag för anskaffning

Värdeminskningsavdrag

3 § Utgifter för att anskaffa inventarier ska dras av genom
årliga värdeminskningsavdrag. Avdragen beräknas enligt
bestämmelserna i 13-22 §§ om räkenskapsenlig avskrivning och
restvärdesavskrivning.

Värdeminskningsavdrag ska inte göras för sådana konstverk och
andra tillgångar som kan antas ha ett bestående värde. Lag (2007:1419).

Omedelbart avdrag

4 § För inventarier som är av mindre värde eller kan antas ha
en ekonomisk livslängd på högst tre år, får hela utgiften
dras av omedelbart. Detta gäller dock inte sådana rättigheter
m.m. som avses i 1 § andra stycket.

Med mindre värde avses att anskaffningsvärdet exklusive
mervärdesskatt understiger ett halvt prisbasbelopp. Finns det
ett naturligt samband mellan flera inventarier, ska de anses
vara inventarier av mindre värde bara om det sammanlagda
anskaffningsvärdet understiger ett halvt prisbasbelopp. Detsamma gäller i det fall förvärv av olika inventarier kan
anses ingå som ett led i en större inventarieanskaffning. Lag (2009:547).

5 § Om inventarier avyttras, förloras, utrangeras eller tas ut
ur näringsverksamheten samma beskattningsår som de anskaffas,
ska hela utgiften dras av omedelbart. Lag (2007:1419).

Nyttjanderättshavares avdragsrätt

6 § I 19 kap. 27 och 28 §§ finns bestämmelser om arrendators
och annan nyttjanderättshavares anskaffning av inventarier.

Anskaffningsvärde

7 § Anskaffningsvärdet för inventarier är utgiften för
förvärvet om de förvärvas genom köp, byte, egen tillverkning
eller på liknande sätt. Om inventarierna förvärvas på annat
sätt, anses marknadsvärdet vid förvärvet som anskaffningsvärde.

Om en enskild näringsidkare upprättar ett förenklat årsbokslut
enligt 6 kap. 6 § bokföringslagen (1999:1078), avses med
anskaffningsvärde det värde som följer av god redovisningssed. Lag (2010:1528).

8 § Om inventarierna ingår i en näringsverksamhet som den
skattskyldige förvärvar genom bodelning med anledning av makes
död eller genom arv eller testamente, anses det skattemässiga
värde som gällde för den tidigare ägaren som anskaffningsvärde,
om inte särskilda skäl talar emot det.

9 § Om avdrag för kontraktsnedskrivning har gjorts enligt 23 §,
är anskaffningsvärdet utgiften för förvärvet minskad med
avdraget.

10 § Av 14 kap. 16 § om avskattning vid karaktärsbyte framgår
hur anskaffningsvärdet ska bestämmas för inventarier som förs
över till en näringsverksamhet från ägarens privategendom.

Om avskattning inte sker i fråga om byggnads- eller
markinventarier som hör till en fastighet som var
privatbostadsfastighet under det föregående beskattningsåret,
är anskaffningsvärdet för dessa inventarier den ursprungliga
anskaffningsutgiften minskad med 20 procent för varje
beskattningsår som den skattskyldige innehaft inventarierna och
fastigheten har varit en privatbostadsfastighet. Lag (2007:1419).

11 § Om den skattskyldige eller en sådan fysisk eller juridisk
person eller ett sådant svenskt handelsbolag som står den
skattskyldige nära har vidtagit åtgärder för att den
skattskyldige ska kunna tillgodoräkna sig ett högre
anskaffningsvärde än som framstår som rimligt och det kan antas
att detta har gjorts för att någon av dem ska få en obehörig
skatteförmån, ska anskaffningsvärdet justeras i skälig mån. Lag (2007:1419).

Hänvisningar

12 § Särskilda bestämmelser om anskaffningsvärde för
inventarier finns när det gäller
- beskattningsinträde i 20 a kap.,
- uttagsbeskattning i 22 kap. 8 §,
- underprisöverlåtelser i 23 kap. 10 §,
- näringsbidrag i 29 kap. 6 §,
- ianspråktagande av ersättningsfond i 31 kap. 18 §,
- kvalificerade fusioner och fissioner i 37 kap. 18 och 20 §§,
- verksamhetsavyttringar i 38 kap. 14 §,
- partiella fissioner i 38 a kap. 14 §, och
- förvärv av tillgångar till underpris från delägare och
närstående i 53 kap. 10 och 11 §§. Lag (2006:1422).

Räkenskapsenlig avskrivning och restvärdesavskrivning

Huvudregel

13 § Värdeminskningsavdrag får för ett visst beskattningsår
göras vid räkenskapsenlig avskrivning med högst 30 procent och
vid restvärdesavskrivning med högst 25 procent per år av
avskrivningsunderlaget. Om avskrivningsunderlaget uppgår till
högst 5 000 kronor, får en enskild näringsidkare som upprättar
ett förenklat årsbokslut enligt 6 kap. 6 § bokföringslagen (1999:1078) i stället göra värdeminskningsavdrag med ett belopp
som motsvarar hela avskrivningsunderlaget.

Avskrivningsunderlaget består av följande:
1. värdet på inventarierna vid det föregående beskattningsårets
utgång
- vid räkenskapsenlig avskrivning värdet enligt
balansräkningen, och
- vid restvärdesavskrivning det skattemässiga värdet,
2. ökat med anskaffningsvärdet på sådana inventarier som
anskaffats under beskattningsåret och som vid utgången av detta
fortfarande tillhör näringsverksamheten,
3. minskat med avdrag enligt 15 och 16 §§.

Om beskattningsåret är längre eller kortare än tolv månader,
ska värdeminskningsavdraget justeras i motsvarande mån. Lag (2010:1528).

Förutsättningar för räkenskapsenlig avskrivning

14 § Bestämmelserna om räkenskapsenlig avskrivning får
tillämpas bara om den skattskyldige haft ordnad bokföring som
avslutats med årsbokslut och om avdraget motsvarar
avskrivningen i bokslutet.

Första stycket gäller inte vid beräkning av nettoinkomsten
eller delägarens andel av lågbeskattade inkomster enligt 39 a
kap. 6 och 13 §§. Lag (2003:1086).

Avyttringar

15 § Ett särskilt avdrag får göras om inventarier som
anskaffats före beskattningsårets ingång avyttras under
beskattningsåret eller den skattskyldige har rätt till
försäkringsersättning för sådana inventarier på grund av att de
gått förlorade under beskattningsåret. Avdraget motsvarar den
intäkt som uppkommer med anledning av avyttringen eller
försäkringsfallet. Avdraget får dock inte överstiga
avskrivningsunderlaget enligt 13 § före avdraget.

15 a § Om inventarier behandlas som avyttrade på grund av att
uttagsbeskattning ska ske enligt bestämmelserna i 22 kap. 5 § 4 eller 5 på grund av ett skatteavtal som har ingåtts med en
stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, får utöver
vad som anges i 15 § det särskilda avdraget inte överstiga
det skattemässiga värdet för inventarierna.

Det skattemässiga värdet för inventarier utgörs av en skälig
del av det skattemässiga värdet av samtliga inventarier i
näringsverksamheten. Lag (2009:1230).

Särskilt hög utgift

16 § Om en särskilt hög utgift för inventarier beror på att de
anskaffas för att utnyttjas under en tillfällig konjunktur
eller liknande, får merutgiften dras av under anskaffningsåret.

Kompletteringsregel

17 § Oavsett vad som föreskrivs i 13, 15 och 16 §§ får vid
räkenskapsenlig avskrivning dras av ett så högt belopp att det
skattemässiga värdet inte överstiger anskaffningsvärdet av
inventarierna minskat med en beräknad årlig avskrivning med 20 procent. Avdraget får göras särskilt för varje sådant slag av
inventarier som avses i 1 § första stycket, andra stycket 1 respektive andra stycket 2.

Justering för ändrad mervärdesskatt

17 a § Om den skattskyldige eller ett svenskt handelsbolag har
jämkat avdrag för ingående skatt enligt 8 a kap. eller 9 kap. 9-13 §§ mervärdesskattelagen (1994:200), gäller bestämmelserna
i andra och tredje styckena till den del det jämkade beloppet
avser mervärdesskatt på sådana utgifter som ingår i
anskaffningsvärdet för inventarier.

Om den skattskyldige gör avdrag för värdeminskning enligt den
räkenskapsenliga avskrivningsmetoden, ska
avskrivningsunderlaget enligt 13 § justeras med det belopp som
gäller enligt god redovisningssed. Vid beräkning enligt 17 § ska anskaffningsvärdet justeras med motsvarande belopp.

Om den skattskyldige gör avdrag för värdeminskning enligt
restvärdesmetoden, ska avskrivningsunderlaget enligt 13 § justeras med summan av jämkningsbeloppen för den återstående
korrigeringstiden. Lag (2007:1419).

17 b § Om den skattskyldige eller ett svenskt handelsbolag vid
redovisningen av mervärdesskatt har dragit av ingående skatt
enligt 9 kap. 8 § mervärdesskattelagen (1994:200), ska
avskrivningsunderlaget enligt 13 § respektive
anskaffningsvärdet enligt 17 § minskas med det avdragna
beloppet till den del detta avser mervärdesskatt på sådana
utgifter som ingår i anskaffningsvärdet för inventarier. Lag (2007:1419).

17 c § Om justering enligt 17 a eller b §§ medför att
avskrivningsunderlaget enligt 13 § blir negativt, ska detta
anses vara noll. Ett belopp som motsvarar det negativa beloppet
ska i stället tas upp som intäkt. Lag (2007:1419).

Lågt verkligt värde

18 § Om det skattemässiga värdet skulle komma att överstiga det
verkliga värdet på inventarierna, får ytterligare avdrag göras
med ett belopp som motsvarar skillnaden.

Vid tillämpning av första stycket ska det bortses från värdet
på sådana inventarier vars anskaffningsutgifter dragits av
omedelbart med stöd av 4 § första meningen. Lag (2007:1419).

För stora avskrivningar i räkenskaperna

19 § Vid räkenskapsenlig avskrivning gäller följande, om
avskrivning har gjorts med högre belopp i räkenskaperna än vad
som godtagits vid beskattningen. Värdet på inventarierna enligt
balansräkningen vid beskattningsårets utgång ska ligga till
grund för beräkning av avskrivningsunderlaget för nästa
beskattningsår. Det överskjutande beloppet ska i stället dras
av genom avskrivning med 20 procent per år, räknat från och med
beskattningsåret efter det år avskrivning gjordes med ett för
högt belopp. Lag (2007:1419).

Övergång till räkenskapsenlig avskrivning

20 § Vid övergång till räkenskapsenlig avskrivning ska vid
tillämpning av 13 § andra stycket 1 inventariernas
skattemässiga värde vid det föregående beskattningsårets utgång
anses som värdet enligt balansräkningen, om årsredovisning
eller årsbokslut inte har upprättats.

Om årsredovisning eller årsbokslut upprättats och värdet på
inventarierna inte stämmer överens med det skattemässiga
värdet, tillämpas bestämmelserna i 21 och 22 §§. Lag (2007:1419).

21 § Efter övergång till räkenskapsenlig avskrivning ska
särskilt avdrag göras för sådana avskrivningar som har gjorts i
räkenskaperna före övergången men som inte har dragits av vid
beskattningen. Ett sådant belopp dras av genom avskrivning med 20 procent per år räknat från och med det första beskattningsår
då räkenskapsenlig avskrivning tillämpas. Lag (2007:1419).

22 § Om en skattskyldig före övergången till räkenskapsenlig
avskrivning har gjort högre värdeminskningsavdrag vid
beskattningen än i räkenskaperna, ska skillnaden mellan värdet
enligt balansräkningen och inventariernas skattemässiga värde
tas upp som intäkt. Intäkten ska tas upp det första
beskattningsår då räkenskapsenlig avskrivning tillämpas eller,
om den skattskyldige begär det, fördelas med lika belopp på det
beskattningsåret och de två följande beskattningsåren. Lag (2007:1419).

Kontraktsnedskrivning

23 § Avdrag får göras för nedskrivning av värdet på rätten till
leverans av inventarier som köpts men ännu inte levererats (kontraktsnedskrivning). Avdrag får göras bara om inköpspriset
för tillgångar av samma slag vid beskattningsårets utgång
understiger det avtalade priset och högst med ett belopp som
motsvarar mellanskillnaden.

Första stycket gäller inte för sådana rättigheter m.m. som
avses i 1 § andra stycket.


19 kap. Byggnader

Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om
- byggnader i 2-25 §§, och
- nyttjanderättshavares förbättringar och anskaffningar av
byggnader, markanläggningar och inventarier i 26-29 §§.

Reparation och underhåll samt vissa ändringsarbeten

Huvudregel

2 § Utgifter för reparation och underhåll av en byggnad får
dras av omedelbart även om utgifterna i räkenskaperna dras av
genom årlig avskrivning.

Utgifter för sådana ändringsarbeten på en byggnad som kan anses
normala i den skattskyldiges näringsverksamhet behandlas som
utgifter för reparation och underhåll. Hit räknas inte åtgärder
som innebär en väsentlig förändring av byggnaden.

I 24 och 25 §§ finns särskilda bestämmelser om reparation och
underhåll i samband med statliga räntebidrag. Lag (2003:1074).

Andelshus

3 § En delägare i ett andelshus får inte dra av utgifter för
reparation och underhåll av andelshuset omedelbart till den
del hans andel av utgifterna överstiger hans andel av tio
procent av fastighetens taxeringsvärde vid utgången av
beskattningsåret.

Av 13 § framgår att utgifter som enligt första stycket inte
får dras av omedelbart ska räknas in i anskaffningsvärdet. Lag (2011:1256).

Avdrag för anskaffning

Värdeminskningsavdrag

4 § Utgifter för att anskaffa en byggnad ska dras av genom
årliga värdeminskningsavdrag. Lag (2007:1419).

5 § Värdeminskningsavdragen ska beräknas enligt
avskrivningsplan efter en viss procentsats per år på byggnadens
anskaffningsvärde. Procentsatsen ska bestämmas med hänsyn till
byggnadens ekonomiska livslängd. Beräkningen ska göras från den
tidpunkt då byggnaden färdigställs eller förvärvas eller i
fråga om en förbättring från den tidpunkt den färdigställs. Lag (2007:1419).

Omedelbart avdrag

6 § Om en byggnad är avsedd att användas bara ett fåtal år, får
hela utgiften dras av omedelbart.

Utrangering

7 § Utrangeras en byggnad, ska avdrag göras för den del av
anskaffningsvärdet som inte har dragits av tidigare. Lag (2007:1419).

Anskaffningsvärde

Huvudregler

8 § Om en byggnad uppförs av den skattskyldige, är
anskaffningsvärdet utgiften för att uppföra den.

9 § Om en byggnad förvärvas genom köp, byte eller på liknande
sätt, är anskaffningsvärdet utgiften för förvärvet.

I 18 § finns bestämmelser om förvärv av byggnad genom arv, gåva
m.m.

Byggnadsinventarier och ledningar

10 § I anskaffningsvärdet för en byggnad som är avsedd för
annat ändamål än bostadsändamål ska inte utgifter för
byggnadsinventarier räknas in. Vad som menas med
byggnadsinventarier framgår av 19-21 §§.

Av 20 kap. 16 § framgår att ledningar för vatten m.m. i vissa
fall inte anses som markinventarier utan som byggnad. Lag (2007:1419).

Förvärv av byggnad med mark

11 § Om en byggnad förvärvas tillsammans med den mark som den
ligger på, anses så stor del av ersättningen för fastigheten
avse byggnaden som det värde för byggnaden som fastställts vid
fastighetstaxeringen utgör av fastighetens hela taxeringsvärde. Har något taxeringsvärde inte fastställts, ska beräkningen
göras med tillämpning av bestämmelserna för fastighetstaxering.

Ingår sådana industritillbehör som avses i 2 kap. 3 § jordabalken i förvärvet, ska den del av ersättningen som avser
dessa räknas bort före beräkningen enligt första stycket.

Om det belopp som avser byggnaden enligt beräkningen i första
stycket även omfattar byggnadsinventarier, utgörs
anskaffningsvärdet för byggnaden av beloppet minskat med
ersättningen för dessa inventarier. Lag (2008:335).

12 § Anskaffningsvärdet för byggnaden ska justeras om den del
av ersättningen för fastigheten som enligt beräkningen i 11 § avser annat än byggnaden och byggnadsinventarierna mera
avsevärt över- eller understiger värdet av mark, skog,
naturtillgångar, särskilda förmåner m.m. som förvärvas.

Har fastigheten del i en samfällighet som är en särskild
taxeringsenhet, ska fastighetens andel av samfällighetens
taxeringsvärde beaktas vid beräkningen enligt 11 §, om
inkomsterna i samfälligheten beskattas hos delägarna. Lag (2007:1419).

Förbättringar m.m.

13 § I anskaffningsvärdet ska också räknas in
1. utgifter för till- eller ombyggnad,
2. sådant värde av en nyttjanderättshavares förbättringar som
enligt 29 § ska tas upp som intäkt i inkomstslaget
näringsverksamhet för fastighetsägaren, och
3. utgifter för reparation och underhåll som inte har kunnat
dras av på grund av bestämmelserna i 3 § om andelshus eller i 24 och 25 §§ om statligt räntebidrag. Lag (2007:1419).

Justering av anskaffningsvärdet

14 § Om den skattskyldige eller ett svenskt handelsbolag har
jämkat avdrag för ingående skatt enligt 8 a kap. eller 9 kap. 9-13 §§ mervärdesskattelagen (1994:200), ska anskaffningsvärdet
justeras med summan av jämkningsbeloppen för den återstående
korrigeringstiden till den del jämkningen avser mervärdesskatt
på sådana utgifter som ingår i anskaffningsvärdet för en
byggnad.

Om den skattskyldige eller ett svenskt handelsbolag vid
redovisningen av mervärdesskatt har dragit av ingående skatt
enligt 9 kap. 8 § mervärdesskattelagen, ska anskaffningsvärdet
minskas med det avdragna beloppet till den del avdraget avser
mervärdesskatt på sådana utgifter som ingår i
anskaffningsvärdet för en byggnad. Lag (2007:1419).

14 a § Om den skattskyldige eller en sådan fysisk eller
juridisk person eller ett sådant svenskt handelsbolag som står
den skattskyldige nära har vidtagit åtgärder för att denne ska
kunna tillgodoräkna sig ett högre anskaffningsvärde än som
framstår som rimligt och det kan antas att detta har gjorts för
att någon av dem ska få en obehörig skatteförmån, ska
anskaffningsvärdet justeras i skälig mån. Lag (2007:1419).

Hänvisningar

15 § Särskilda bestämmelser om anskaffningsvärde för byggnader
finns när det gäller
- beskattningsinträde i 20 a kap.,
- uttagsbeskattning i 22 kap. 8 §,
- underprisöverlåtelser i 23 kap. 10 §,
- näringsbidrag i 29 kap. 6 §,
- ianspråktagande av ersättningsfond i 31 kap. 18 §,
- kvalificerade fusioner och fissioner i 37 kap. 18 §,
- verksamhetsavyttringar i 38 kap. 14 §,
- partiella fissioner i 38 a kap. 14 §, och
- förvärv av tillgångar till underpris från delägare och
närstående i 53 kap. 10 och 11 §§. Lag (2006:1422).

Karaktärsbyte

16 § Om en byggnad har varit privatbostad under tidigare
beskattningsår och avskattning inte skett enligt 41 kap. 6 §,
anses avdrag för värdeminskning ha gjorts med 1,5 procent av
anskaffningsvärdet varje beskattningsår som byggnaden varit
privatbostad.

Arbeten i byggnadsrörelse

17 § Som utgifter för arbeten i byggnadsrörelse ska anses det
belopp som tas upp som intäkt enligt 27 kap. 8 §. Lag (2007:1419).

Arv, gåva m.m.

18 § Om en byggnad förvärvas genom arv, testamente, gåva,
bodelning eller på liknande sätt, inträder förvärvaren i den
tidigare ägarens skattemässiga situation när det gäller
värdeminskningsavdrag samt utgifter för sådana förbättrande
reparationer och underhåll som avses i 26 kap. 2 §.

Byggnadsinventarier

19 § Som byggnadsinventarier räknas sådana delar och tillbehör
i en byggnad som är avsedda att direkt tjäna den
näringsverksamhet som bedrivs i byggnaden. Hit räknas inte
sådana anordningar som är nödvändiga för byggnadens allmänna
användning.

För byggnadsinventarier gäller vad som sägs om inventarier.

20 § Om en ledning för vatten, avlopp, elektrisk ström, gas
eller liknande är avsedd för både en byggnads användning i
näringsverksamheten och byggnadens allmänna användning, ska
anskaffningsvärdet fördelas mellan byggnadsinventarier och
byggnad i förhållande till den omfattning i vilken ledningen
tillgodoser verksamheten respektive byggnadens allmänna
användning.

En ledning hänförs i sin helhet till byggnadsinventarier, om
anskaffningsvärdet till minst tre fjärdedelar kan anses avse
näringsverksamheten. Om anskaffningsvärdet till minst tre
fjärdedelar kan anses avse byggnadens allmänna användning,
räknas ledningen i sin helhet till byggnaden. Lag (2007:1419).

21 § En konstruktion för vilken ett byggnadsvärde fastställts
vid fastighetstaxeringen hänförs till byggnadsinventarier, om
konstruktionen helt eller delvis utgör en maskin eller ett
redskap.

Anslutningsavgifter och anläggningsbidrag

22 § Bestämmelser om anslutningsavgifter och anläggningsbidrag
finns i 18 kap.

Statliga räntebidrag

23 § Bestämmelser om statliga räntebidrag för bostadsändamål
finns i 29 kap. 14 §.

Byggnadsarbeten med statliga räntebidrag

24 § Utgifter för reparation och underhåll som utförs i samband
med en ombyggnad för vilken statligt räntebidrag beviljats, ska
dras av omedelbart bara till den del dessa utgifter tillsammans
med utgifterna för ombyggnad överstiger den i bidragshänseende
godkända eller beräknade utgiften (bidragsunderlaget).

Av 13 § framgår att utgifter som enligt första stycket inte får
dras av omedelbart ska räknas in i anskaffningsvärdet. Lag (2007:1419).

25 § Om bidragsunderlaget ändras genom ett senare beslut, ska
rätten till omedelbart avdrag bedömas på grundval av det nya
beslutet.

Innebär beslutet att ytterligare belopp ska dras av omedelbart,
ska underlaget för värdeminskningsavdrag minskas med detta
belopp. Om värdeminskningsavdrag tidigare har gjorts på
grundval av detta belopp, ska det omedelbara avdraget minskas
med värdeminskningsavdragen.

Innebär beslutet att omedelbart avdrag tidigare har gjorts med
för högt belopp, ska underlaget för värdeminskningsavdrag ökas
med det överskjutande beloppet. Samma belopp ska tas upp som
intäkt i inkomstslaget näringsverksamhet. De
värdeminskningsavdrag som skulle ha gjorts tidigare år ska
räknas av från intäkten.

Rättelse ska ske det beskattningsår då det nya beslutet
meddelas. Lag (2007:1419).

Nyttjanderättshavarens förbättringar

Nyttjanderättshavarens beskattning

26 § Om en nyttjanderättshavare har utgifter för ny-, till- eller ombyggnad eller annan liknande förbättring av en
fastighet som han innehar med nyttjanderätt och
fastighetsägaren omedelbart blir ägare till vad som utförs, ska
nyttjanderättshavaren dra av dessa utgifter genom årliga
värdeminskningsavdrag. Avdraget ska beräknas enligt
avskrivningsplan till högst fem procent per år. För täckdiken
får dock avdraget beräknas till högst tio procent per år.

Är byggnaden eller markanläggningen avsedd att användas bara
ett fåtal år, får hela utgiften dras av omedelbart. Lag (2007:1419).

27 § Om en nyttjanderättshavare har utgifter för att anskaffa
byggnadsinventarier, markinventarier eller andra inventarier
som han innehar med nyttjanderätt och fastighetsägaren
omedelbart blir ägare till vad som anskaffas, ska
nyttjanderättshavaren dra av dessa utgifter enligt
bestämmelserna i 18 kap. Lag (2007:1419).

28 § Om en nyttjanderättshavare får ersättning av
fastighetsägaren för förbättringar eller anskaffningar som
avses i 26 eller 27 §, ska ersättningen tas upp hos
nyttjanderättshavaren. Denne ska samtidigt dra av den del av
anskaffningsvärdet som inte har dragits av tidigare, dock inte
med högre belopp än ersättningen.

En nyttjanderättshavare ska det beskattningsår då
nyttjanderätten upphör dra av den del av anskaffningsvärdet som
inte har dragits av tidigare. Lag (2007:1419).

Fastighetsägarens beskattning

29 § Värdet av sådan ny-, till- eller ombyggnad eller annan
liknande förbättring som avses i 26 § och som bekostats av en
nyttjanderättshavare ska tas upp som intäkt för
fastighetsägaren det beskattningsår då nyttjanderättshavarens
rätt till fastigheten upphör, om förbättringen utförts under
den tid som fastighetsägaren ägt fastigheten. Om fastigheten
övergått till en ny ägare genom arv, gåva eller på liknande
sätt ska intäkten i stället tas upp av den nya ägaren. Intäkten
ska beräknas på grundval av förbättringens värde vid den
tidpunkt då nyttjanderätten upphör. Lag (2007:1419).


20 kap. Markanläggningar och substansminskning

Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om
- markanläggningar i 2-16 §§,
- frukt- och bärodlingar i 17-19 §§, och
- substansminskning i 20-28 §§.

Bestämmelser om anslutningsavgifter och anläggningsbidrag finns
i 18 kap.

Definition

2 § Med markanläggningar avses anordningar eller anläggningar
som inte är byggnader eller inventarier och som är avsedda att
användas i fastighetsägarens näringsverksamhet, t.ex. vägar,
kanaler, hamninlopp, parkeringsplatser, fotbollsplaner och
planteringar. Brunnar, källare och tunnlar räknas som
markanläggningar till den del de inte räknas som byggnad. Som
markanläggningar räknas också sådana arbeten som behövs för att
marken ska göras plan eller fast. Lag (2007:1419).

Reparation och underhåll

3 § Utgifter för reparation och underhåll av en markanläggning
får dras av omedelbart även om utgifterna i räkenskaperna dras
av genom årlig avskrivning. Lag (2003:1074).

Avdrag för anskaffning

Värdeminskningsavdrag

4 § Utgifter för att anskaffa en markanläggning ska dras av
genom årliga värdeminskningsavdrag. Lag (2007:1419).

5 § Värdeminskningsavdragen ska beräknas enligt
avskrivningsplan till högst tio procent per år av
anskaffningsvärdet för täckdiken och skogsvägar och till högst
fem procent per år av anskaffningsvärdet för andra
markanläggningar. Beräkningen ska göras från den tidpunkt då
anläggningen färdigställs. Lag (2007:1419).

6 § Avdrag ska göras bara för utgifter för markanläggningar som
anskaffas under tid då den skattskyldige är ägare till
fastigheten, om inte annat följer av 12 § eller av någon av de
bestämmelser som nämns i 13 §. Motsvarande gäller om ett
svenskt handelsbolag är ägare till fastigheten. Lag (2007:1419).

7 § När en fastighet övergår till en ny ägare genom köp, byte
eller på liknande sätt, ska överlåtaren dra av den del av
anskaffningsvärdet för markanläggningen som inte har dragits av
tidigare. Detta gäller också när den näringsverksamhet som
bedrivs på fastigheten läggs ned och fastighetens
markanläggningar därför saknar värde för fastighetens ägare.

I 12 § finns bestämmelser om värdeminskningsavdrag vid arv,
gåva m.m. Lag (2007:1419).

Omedelbart avdrag

8 § Om en anläggning är avsedd att användas bara ett fåtal år,
får hela utgiften dras av omedelbart.

Nyttjanderättshavares avdragsrätt

9 § I 19 kap. 26-29 §§ finns bestämmelser om
nyttjanderättshavares anskaffning av markanläggningar.

Anskaffningsvärde

Markinventarier

10 § I anskaffningsvärdet för en markanläggning ska inte
utgifter för markinventarier räknas in. Vad som menas med
markinventarier framgår av 15 och 16 §§. Lag (2007:1419).

Markanläggning som anskaffas av den skattskyldige

11 § Anskaffningsvärdet för en markanläggning är den
skattskyldiges utgifter för att anskaffa eller förbättra
anläggningen.

Som anskaffningsvärde räknas också sådant värde av
nyttjanderättshavares förbättringsutgifter som enligt 19 kap. 29 § ska tas upp som intäkt för fastighetsägaren. Lag (2007:1419).

Arv, gåva m.m.

12 § Om en fastighet förvärvas genom arv, testamente, gåva,
bodelning eller på liknande sätt, inträder förvärvaren i den
tidigare ägarens skattemässiga situation när det gäller
värdeminskningsavdrag samt utgifter för sådana förbättrande
reparationer och underhåll som avses i 26 kap. 2 §.

Hänvisningar

13 § Särskilda bestämmelser om anskaffningsvärde för
markanläggningar finns när det gäller
- beskattningsinträde i 20 a kap.,
- näringsbidrag i 29 kap. 6 §,
- ianspråktagande av ersättningsfond i 31 kap. 18 §,
- kvalificerade fusioner och fissioner i 37 kap. 18 §,
- verksamhetsavyttringar i 38 kap. 14 §, och
- partiella fissioner i 38 a kap. 14 §. Lag (2006:1422).

Karaktärsbyte

14 § Om den fastighet som markanläggningen hör till varit
privatbostadsfastighet under tidigare beskattningsår och
avskattning inte skett enligt 41 kap. 6 §, anses avdrag för
värdeminskning ha gjorts varje beskattningsår som fastigheten
varit privatbostadsfastighet.

Markinventarier

15 § Som markinventarier räknas en markanläggning eller del av
markanläggning som är avsedd att tillsammans med inventarier
användas i den näringsverksamhet som bedrivs på fastigheten. Som markinventarier räknas också ledningar samt stängsel och
liknande avspärrningsanordningar.

För markinventarier gäller vad som sägs om inventarier.

16 § Om en ledning för vatten, avlopp, elektrisk ström, gas
eller liknande är avsedd för både den näringsverksamhet som
bedrivs på fastigheten och en byggnads allmänna användning, ska
anskaffningsvärdet fördelas mellan markinventarier och byggnad
i förhållande till den omfattning i vilken ledningen
tillgodoser verksamheten respektive byggnadens allmänna
användning.

En ledning hänförs i sin helhet till markinventarier, om
anskaffningsvärdet till minst tre fjärdedelar kan anses avse
näringsverksamheten. Om anskaffningsvärdet till minst tre
fjärdedelar kan anses avse byggnadens allmänna användning,
räknas ledningen i sin helhet till byggnaden. Lag (2007:1419).

Frukt- och bärodlingar

17 § Utgifter för inköp och plantering av träd och buskar för
frukt- eller bärodling får dras av antingen under
anskaffningsåret eller genom årliga värdeminskningsavdrag.

18 § Värdeminskningsavdrag ska beräknas enligt avskrivningsplan
efter en viss procentsats per år på frukt- eller bärodlingens
anskaffningsvärde. Procentsatsen ska bestämmas med hänsyn till
den tid odlingen anses kunna utnyttjas. Beräkningen ska göras
från den tidpunkt då odlingen färdigställs. Lag (2007:1419).

19 § Bestämmelserna i 7 och 12 §§ tillämpas också på frukt- och
bärodlingar.

Avdrag för substansminskning

Förutsättningar för avdrag

20 § Avdrag får göras för substansminskning vid utvinning av
naturtillgångar på en fastighet som är kapitaltillgång.

I fråga om rätten till avdrag för substansminskning anses,
trots bestämmelsen i 1 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152), en fastighetsägare som har upplåtit nyttjanderätt
till täktmark mot engångsersättning som ägare till täktmarken
även efter upplåtelsen.

Inträffad substansminskning

21 § Vid substansminskning på grund av utvinning av en
naturtillgång får avdrag göras med högst ett belopp som,
tillsammans med de avdrag som har gjorts tidigare
beskattningsår, motsvarar den del av anskaffningsvärdet för
hela tillgången som belöper sig på utvinningen före
beskattningsårets utgång.

Framtida substansminskning

22 § Om en fastighetsägare genom ett skriftligt avtal har
upplåtit rätt till utvinning av naturtillgångar och har fått
betalt för framtida utvinning, ska avdrag göras för belopp som
sätts av i räkenskaperna för framtida substansminskning. Högst
den del av anskaffningsvärdet för hela naturtillgången får dras
av som kan anses avse den återstående utvinning som
fastighetsägaren har fått betalt för. Avdraget ska återföras
det följande beskattningsåret. Lag (2007:1419).

23 § Avdrag enligt 22 § ska inte göras, om upplåtelseavtalet
har ingåtts mellan varandra närstående personer eller mellan
näringsidkare i intressegemenskap (moder- och dotterföretag
eller företag under i huvudsak gemensam ledning). Som
närstående till en fysisk person räknas här, utöver vad som
sägs i 2 kap. 22 §, sådana fåmansföretag och fåmanshandelsbolag
där den fysiska personen eller någon närstående till honom är
företagsledare eller, direkt eller indirekt, äger andelar. Vad
som sägs om fysiska personer gäller inte dödsbon. Lag (2007:1419).

Anskaffningsvärde m.m.

24 § Anskaffningsvärdet för en naturtillgång som har förvärvats
genom köp, byte eller på liknande sätt ska beräknas med
utgångspunkt i utgiften för förvärvet.

Om fastigheten har förvärvats genom arv, testamente, gåva,
bodelning eller på liknande sätt, ska anskaffningsvärdet
beräknas med utgångspunkt i utgiften vid närmast föregående
köp, byte eller liknande förvärv. Lag (2007:1419).

25 § Om den skattskyldige begär det, ska som anskaffningsvärde
anses det omkostnadsbelopp som han skulle ha kunnat använda, om
han när utvinningen började hade avyttrat täktmarken mot en
ersättning som motsvarade marknadsvärdet. Anskaffningsvärdet
för naturtillgången får dock inte tas upp till högre belopp än 75 procent av täktmarkens marknadsvärde vid samma tidpunkt. Lag (2007:1419).

26 § Om tillstånd enligt lag eller annan författning har getts
för utvinning av en naturtillgång, ska anskaffningsvärdet
beräknas bara för det område som omfattas av tillståndet och,
vid tillämpning av 25 §, på grundval av förhållandena när
utvinningen började på detta område. Lag (2007:1419).

27 § I anskaffningsvärdet ska, förutom belopp som har beräknats
enligt 24-26 §§, räknas in utgifter för naturtillgångens
exploatering till den del utgifterna inte har dragits av
tidigare och inte heller ingår i det omkostnadsbelopp som avses
i 25 §. Lag (2007:1419).

28 § Om en fastighet där en naturtillgång har börjat utvinnas
övergår till en ny ägare genom arv, testamente, gåva, bodelning
eller på liknande sätt, inträder förvärvaren i den tidigare
ägarens skattemässiga situation när det gäller avdrag för
substansminskning.


20 a kap. Anskaffningsvärde och anskaffningsutgift vid
beskattningsinträde

Tillämpningsområde

1 § Bestämmelserna i detta kapitel tillämpas vid beräkning av
anskaffningsvärden och anskaffningsutgifter för tillgångar och
förpliktelser som ingår i verksamheten vid beskattningsinträdet
om
1. en fysisk eller juridisk persons inkomst av en
näringsverksamhet eller del av en näringsverksamhet inte har
beskattats på grund av att personen inte har varit skattskyldig
i Sverige för verksamheten men sådan skattskyldighet inträder,
2. inkomsten i ett svenskt handelsbolag eller i en i utlandet
delägarbeskattad juridisk person inte har beskattats i Sverige
på grund av att delägaren inte varit skattskyldig i Sverige för
verksamheten men sådan skyldighet inträder,
3. verksamheten bedrivs av en utländsk juridisk person med
lågbeskattade inkomster och delägaren inte varit skattskyldig
för personens inkomst omedelbart före beskattningsåret,
4. inkomsten har varit undantagen från beskattning i Sverige på
grund av ett skatteavtal och undantaget upphör,
5. en tillgång eller förpliktelse förs över från en
näringsverksamhet eller del av en näringsverksamhet, vars
inkomst inte beskattas i Sverige till samma persons
näringsverksamhet eller del av näringsverksamhet, vars inkomst
beskattas här, eller
6. en tillgång eller förpliktelse förs över genom en fusion
eller fission från en näringsverksamhet eller del av en
näringsverksamhet, vars inkomst inte tidigare har beskattats i
Sverige.

Vid tillämpning av första stycket 6 ska vad som sägs om
anskaffningsvärde i 3 §, anskaffningsutgift, förbättringsutgift
och innehavsår i 4 §, anskaffningsutgift och förbättringsutgift
i 5 § samt värdering av förpliktelse i 8 §, avse förhållandena
i det överlåtande företaget.

Bestämmelserna i detta kapitel tillämpas inte på verksamhet som
undantagits från skattskyldighet enligt 7 kap. Lag (2007:1419).

Anskaffningstidpunkt

2 § Tillgångar ska anses ha anskaffats vid
beskattningsinträdet. Lag (2007:1419).

Anskaffningsvärde och anskaffningsutgift

Lager m.m.

3 § Som anskaffningsvärde för lagertillgångar, pågående
arbeten, kundfordringar och liknande tillgångar ska anses det
lägsta av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet vid
beskattningsinträdet. De lagertillgångar som finns kvar vid
beskattningsinträdet ska anses ha anskaffats eller tillverkats
senast. Med anskaffningsvärde och verkligt värde avses detsamma
som i 17 kap. 2 §. Lag (2007:1419).

Inventarier, byggnader och markanläggningar

4 § Om utgiften för en tillgång ska dras av genom
värdeminskningsavdrag, ska tillgången anses ha anskaffats för
ett belopp som motsvarar anskaffningsutgiften ökad med
förbättringsutgifter och minskad med beräknade
värdeminskningsavdrag för varje innehavsår med
- 20 procent för inventarier,
- 4 procent för byggnader,
- 10 procent för täckdiken och skogsvägar, och
- 5 procent för andra markanläggningar.

Anskaffningsvärdet får dock inte beräknas till högre belopp än
marknadsvärdet eller lägre belopp än noll. Lag (2007:1419).

Övriga tillgångar

5 § Andra tillgångar än sådana som avses i 3 och 4 §§ ska anses
ha anskaffats för ett belopp som motsvarar anskaffningsutgiften
ökad med förbättringsutgifter. Om marknadsvärdet är lägre, ska
tillgången i stället anses anskaffad för detta värde. Lag (2007:1419).

Förvärv genom arv, gåva m.m.

6 § Om en tillgång har förvärvats genom arv, testamente, gåva
eller bodelning eller på liknande sätt, ska tillgången vid
tillämpning av bestämmelserna i 2-5 §§ anses ha förvärvats
genom närmast föregående köp, byte eller liknande förvärv. Lag (2007:1419).

Avskattning i utlandet

7 § Om överföringen av en tillgång har medfört att ett belopp
som ska motsvara tillgångens marknadsvärde har tagits upp till
beskattning i en annan stat, ska tillgången anses ha anskaffats
för detta belopp. Detta gäller dock bara om den andra staten
ingår i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller är en stat
med vilken Sverige har ingått ett skatteavtal som innehåller en
artikel om informationsutbyte som är tillämplig på den aktuella
tillgången eller näringsverksamheten. Lag (2007:1419).

Förpliktelser

8 § En förpliktelse ska värderas till det belopp varmed den
enligt en marknadsmässig bedömning belastar verksamheten vid
beskattningsinträdet. Den får dock inte tas upp till ett lägre
belopp än vad den tagits upp till i räkenskaperna. Lag (2007:1419).


21 kap. Skogsfrågor

Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om
- ersättningar för avverkningsrätt i 2 §,
- anläggning av skog och diken i 3 §,
- skogsavdrag i 4-19 §§, och
- skogskonto och skogsskadekonto i 21-40 §§.

Vad som avses med skogsbruk framgår av 22 §.

Ersättningar för avverkningsrätt under flera år

2 § Om ersättning för avverkningsrätt till skog ska betalas
under flera år, får den som har rätt till ersättningen som
intäkt varje år ta upp den del som betalas under året. Lag (2007:1419).

Anläggning av skog och diken

3 § Utgifter för anläggning av ny skog och för dikning som
främjar skogsbruk ska dras av omedelbart.

Bestämmelser om skogsvägar och andra markanläggningar finns i 20 kap. Lag (2007:1419).

Skogsavdrag

Huvudregler

4 § Avdrag på grund av avyttring av skog (skogsavdrag) på en
fastighet i Sverige som är taxerad som lantbruksenhet och är en
kapitaltillgång får göras enligt bestämmelserna i 5-19 §§.

Skogsavdrag får inte göras på grund av en intäkt som tas upp
till beskattning efter det att all mark eller all produktiv
skogsmark som ingår i näringsverksamheten har förvärvats av en
ny ägare. Lag (2010:1531).

5 § Skogsavdrag ska beräknas med utgångspunkt i skogens
anskaffningsvärde, avdragsutrymmet och den avdragsgrundande
skogsintäkten. Lag (2007:1419).

6 § Anskaffningsvärdet är det värde som enligt 12-19 §§ avser
skog och produktiv skogsmark vid förvärv av en fastighet som är
taxerad som lantbruksenhet.

Avdragsutrymmet är det högsta belopp som fastighetsägaren får
dra av under innehavstiden.

Avdragsgrundande skogsintäkt är summan av beskattningsårets
intäkt på grund av upplåtelse av avverkningsrätt och 60 procent
av beskattningsårets intäkt på grund av avyttring eller uttag
av skogsprodukter. Med skogsintäkt avses också
försäkringsersättning för skog och skogsprodukter. Lag (2010:1531).

Avdragsutrymmet och avdragets storlek för juridiska personer

7 § En juridisk person får under innehavstiden göra skogsavdrag
med högst 25 procent av anskaffningsvärdet. Avdrag för ett
visst beskattningsår får göras med högst ett belopp som
motsvarar 50 procent av den avdragsgrundande skogsintäkten.

Avdragsutrymmet och avdragets storlek för handelsbolag

8 § För svenska handelsbolag tillämpas bestämmelserna i 7 §. Avdraget ska beräknas för bolaget. Lag (2007:1419).

Avdragsutrymmet och avdragets storlek för fysiska personer

9 § En enskild näringsidkare får under innehavstiden göra
skogsavdrag med högst 50 procent av anskaffningsvärdet. Med
undantag för rationaliseringsförvärv enligt 10 § får avdrag för
ett visst beskattningsår göras med högst ett belopp som
motsvarar 50 procent av den avdragsgrundande skogsintäkten.

Om ett dödsbo förvärvar fastigheter efter dödsfallet, tillämpas
i stället för första stycket och 10 § bestämmelserna i 7 §. Lag (2000:1341).

10 § En enskild näringsidkare får göra skogsavdrag med högst
ett belopp som motsvarar hela den avdragsgrundande
skogsintäkten, om han förvärvat fastigheten genom köp, byte
eller på liknande sätt eller genom fastighetsreglering eller
klyvning och förvärvet är ett led i jordbrukets eller
skogsbrukets yttre rationalisering (rationaliseringsförvärv). Det sammanlagda avdragsbeloppet får inte överstiga 50 procent
av det anskaffningsvärde som avser rationaliseringsförvärvet. Avdrag enligt denna paragraf får göras bara det beskattningsår
när fastigheten förvärvas och de följande fem beskattningsåren.

Vid fastighetsreglering och klyvning räknas som
förvärvstidpunkt den tidpunkt för tillträde som gäller enligt
fastighetsbildningslagen (1970:988) eller, om den skattskyldige
begär det och fastighetsbildning sökts, den tidpunkt för
tillträde som gäller enligt skriftligt avtal.

Beloppsgränser

11 § Skogsavdrag får inte göras med lägre belopp än 15 000 kronor och bara med helt hundratal kronor. Om skogsbruket
bedrivs i form av ett enkelt bolag eller under samäganderätt
får dock avdraget för varje delägare uppgå till lägst 3 000 kronor, om ett beräknat avdrag för hela den gemensamt bedrivna
verksamheten skulle ha uppgått till minst 15 000 kronor.

Beloppsgränserna i första stycket gäller inte avdrag som ett
visst beskattningsår omfattar hela det återstående
avdragsutrymmet.

Anskaffningsvärde vid köp m.m.

12 § Om en fastighet förvärvas genom köp, byte eller på
liknande sätt, anses som anskaffningsvärde så stor del av
ersättningen för fastigheten som den del av fastighetens
taxeringsvärde som avser skogsbruket utgör av hela
taxeringsvärdet vid förvärvet. Till skogsbruket räknas
produktiv skogsmark med växande skog och sådana
markanläggningar som används eller behövs för skogsbruk. Lag (2010:1531).

13 § Om bestämmelsen i 12 § inte kan tillämpas eller det är
uppenbart att en tillämpning skulle ge ett värde som avviker
från den verkliga ersättningen för skog och produktiv
skogsmark, är anskaffningsvärdet det belopp som kan anses
motsvara den verkliga ersättningen.

Har ersättning betalats vid fastighetsreglering eller klyvning
på grund av att värdet av den skog och produktiva skogsmark som
har lagts till den skattskyldiges fastighet överstiger värdet
av den skog och produktiva skogsmark som har frångått denna,
ska ett belopp motsvarande ersättningen anses som
anskaffningsvärde. Lag (2010:1531).

14 § Om ett företag förvärvar en fastighet från ett annat
företag inom samma svenska koncern, tillämpas bestämmelserna i 16 § andra och tredje styckena.

15 § Vid rationaliseringsförvärv ska i anskaffningsvärdet
räknas in såväl ersättningen för skog och produktiv skogsmark
som den del av övriga utgifter med anledning av förvärvet som
belöper sig på den förvärvade skogen och produktiva
skogsmarken.

Utgifter som har dragits av med stöd av 16 kap. 20 a § ska inte
räknas in i anskaffningsvärdet. Lag (2010:1531).

Anskaffningsvärde och avdragsutrymme vid arv, gåva m.m.

16 § Om en fastighet förvärvas genom arv, testamente, gåva,
bodelning eller på liknande sätt, gäller vid beräkning av
förvärvarens avdragsutrymme följande.

Omfattar förvärvet all mark eller all produktiv skogsmark i den
tidigare ägarens näringsverksamhet, tar förvärvaren över den
tidigare ägarens anskaffningsvärde. Förvärvaren anses ha gjort
skogsavdrag med samma belopp som den tidigare ägaren.

Omfattar förvärvet bara en del av den produktiva skogsmarken,
anses som anskaffningsvärde för förvärvaren så stor del av den
tidigare ägarens anskaffningsvärde som värdet av den förvärvade
skogen och produktiva skogsmarken utgör av värdet av all skog
och produktiv skogsmark i dennes näringsverksamhet när
förvärvet sker. Förvärvaren anses ha gjort skogsavdrag med
samma belopp som den tidigare ägaren anses ha gjort på den
förvärvade delen.

Omfattar förvärvet mindre än 20 procent av värdet av all skog
och produktiv skogsmark i näringsverksamheten och är det inte
fråga om en ideell andel av en fastighet, anses den nye ägarens
anskaffningsvärde och avdragsutrymme vara noll. Lag (2010:1531).

Anskaffningsvärde och avdragsutrymme vid delavyttring,
allframtidsupplåtelse m.m.

17 § Om en del av den skattskyldiges produktiva skogsmark
förvärvas av en ny ägare, anses den skattskyldiges
anskaffningsvärde och avdragsutrymme minska i samma proportion
som minskningen av värdet av skogen och den produktiva
skogsmarken i näringsverksamheten. En proportionell minskning
ska också göras om värdet av fastighetens skog och produktiva
skogsmark minskar på grund av fastighetsreglering eller
klyvning.

Omfattar förvärvet eller minskningen mindre än 20 procent av
värdet av skogen och den produktiva skogsmarken, och är det
inte fråga om en ideell andel av en fastighet, ska den
skattskyldiges anskaffningsvärde och avdragsutrymme dock inte
minskas. Vad som sägs i detta stycke gäller inte sådana förvärv
som avses i 14 §. Lag (2010:1531).

18 § Bestämmelserna i 17 § tillämpas också om
1. en fastighet enligt 27 kap. 11 § blir lagertillgång i en
tomtrörelse som den skattskyldige bedriver, eller 2. den skattskyldige på grund av allframtidsupplåtelse får
sådan engångsersättning som avses i 45 kap. 6 § för skog och
produktiv skogsmark.

Skogen och den produktiva skogsmarken anses då ha förvärvats av
en ny ägare. Lag (2010:1531).

19 § I 45 kap. 8 § finns bestämmelser om att ersättning för
upplåtelse av avverkningsrätt och avyttrade skogsprodukter i
samband med allframtidsupplåtelse kan behandlas som
engångsersättning för denna.

Hänvisningar

20 § Särskilda bestämmelser om anskaffningsvärde för skog finns
när det gäller
- uttagsbeskattning i 22 kap. 8 §,
- underprisöverlåtelser i 23 kap. 10 §,
- kvalificerade fusioner och fissioner i 37 kap. 18 §, - verksamhetsavyttringar i 38 kap. 14 §, - partiella fissioner i 38 a kap. 14 §, och
- förvärv av tillgångar till underpris från delägare och
närstående i 53 kap. 10 och 11 §§. Lag (2006:1422).

Skogskonto och skogsskadekonto

Huvudregel

21 § En enskild näringsidkare som har intäkt av skogsbruk (skogsintäkt) får göra avdrag enligt bestämmelserna i 23-40 §§ för belopp som sätts in på ett särskilt konto i ett
kreditinstitut (skogskonto eller skogsskadekonto). Lag (2004:438).

Skogsbruk

22 § Med skogsbruk avses att den skattskyldige utnyttjar skogen
på sin egen eller en arrenderad lantbruksenhet i Sverige eller
i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Som skogsbruk räknas också avverkning av skog på en
lantbruksenhet på grund av en avverkningsrätt som den
skattskyldige har förbehållit sig vid överlåtelse av en
fastighet eller vid fastighetsbildning och avyttring av sådan
avverkningsrätt. Lag (2008:1066). Särskilda bestämmelser om skogsskadekonto 23 § Avdrag för insättning på skogsskadekonto får göras bara om
stormfällning, brand, insektsangrepp eller någon liknande
händelse har medfört att mer än en tredjedel av skogen i
näringsverksamheten bör avverkas i förtid och den huvudsakliga
delen av beskattningsårets skogsintäkter kommer från sådan
avverkning.

24 § Avdrag för insättning på skogsskadekonto får inte göras
om den skattskyldige samma beskattningsår gör avdrag för
insättning på skogskonto.

Om avdrag för insättning på skogsskadekonto har vägrats därför
att förutsättningarna enligt 23 § inte varit uppfyllda, får
den skattskyldige begära avdrag för insättning på skogskonto. En sådan begäran ska ha kommit in till Skatteverket inom sex
månader efter det att det beslut meddelades som innebär att
den skattskyldige inte har rätt till avdrag för insättning på
skogsskadekonto, om inte längre tid följer av bestämmelserna i
skatteförfarandelagen (2011:1244). Lag (2011:1256). Avdragets storlek

25 § Om inte annat följer av 26 och 27 §§, får avdrag för
insättning på skogskonto eller skogsskadekonto ett visst
beskattningsår motsvara högst summan av
1. 60 procent av skogsintäkten på grund av upplåtelse av
avverkningsrätt,
2. 40 procent av skogsintäkten på grund av avyttring av
skogsprodukter, och
3. 40 procent av skogsintäkten på grund av uttag av
skogsprodukter.

26 § Om stormfällning, brand, insektsangrepp eller någon
liknande händelse medför att en betydande del av skogen bör
avverkas i förtid, får den skattskyldige, till den del intäkten
kommer från sådan avverkning, göra avdrag med högst ett belopp
som motsvarar summan av
1. 80 procent av skogsintäkten på grund av upplåtelse av
avverkningsrätt,
2. 50 procent av skogsintäkten på grund av avyttring av
skogsprodukter, och
3. 50 procent av skogsintäkten på grund av uttag av
skogsprodukter.

27 § Belopp som anges i 26 § får dras av också från sådan
ersättning för skog eller skogsprodukter i samband med
allframtidsupplåtelser som avses i 45 kap. 8 § och som tas upp
som intäkt av näringsverksamhet.

28 § Vad som sägs i 25-27 §§ tillämpas också på
försäkringsersättning för skog och skogsprodukter.

29 § Om utdelning från en samfällighet som avses i 6 kap. 6 § första stycket tas upp som intäkt av näringsverksamheten, ska
den del av utdelningen som kommer från intäkt av skogsbruk i
samfälligheten under det beskattningsår som utdelningen hänför
sig till likställas med intäkt av skogsbruk som den
skattskyldige själv bedrivit. Lag (2007:1419).

30 § Avdrag får inte göras med så högt belopp att det uppkommer
ett underskott.

31 § Avdrag får göras bara om avdragsbeloppet uppgår till minst 5 000 kronor för skogskonto eller 50 000 kronor för
skogsskadekonto. Avdraget ska avrundas nedåt till helt
hundratal kronor. Lag (2007:1419).

Insättning på kontot

32 § En skattskyldig får för ett visst beskattningsår inte göra
insättning på skogskonto eller skogsskadekonto i mer än ett
kreditinstitut. Om så ändå sker får avdrag göras bara för
insättning hos det först anlitade kreditinstitutet. Lag (2004:438).

33 § Avdrag får göras bara om medlen sätts in på ett
skogskonto eller skogsskadekonto senast den dag som den
skattskyldige enligt skatteförfarandelagen (2011:1244) ska
lämna inkomstdeklaration. Lag (2011:1256).

34 § Om den skattskyldige begär avdrag för insättning på
skogskonto enligt 24 § andra stycket, anses de medel som satts
in på skogsskadekontot vara insatta på skogskonto den dag då
insättningen på skogsskadekontot gjordes. Detta gäller dock
bara om medlen på skogsskadekontot, till den del de inte redan
har tagits ut, har förts över till ett skogskonto när begäran
om avdrag för insättning på skogskonto kommer in till
Skatteverket. En överföring som har skett senare än tio år
efter ingången av det år då medlen enligt 33 § senast ska ha
satts in beaktas inte. Lag (2007:1419).

35 § Som skogskonto och skogsskadekonto godtas bara sådant
konto hos ett svenskt kreditinstitut eller ett utländskt
kreditinstituts filial i Sverige för vilket ränta
tillgodoräknas minst en gång per år.

I lagen (1990:676) om skatt på ränta på skogskontomedel m.m. finns bestämmelser om skatt på räntan. Lag (2004:438).

Uttag från kontot

36 § Uttag från ett skogskonto eller skogsskadekonto får göras
tidigast fyra månader efter insättningsdagen. Ett uttag får
avse hela det innestående beloppet eller en del av det, dock
inte lägre belopp än 1 000 kronor.

Sedan tio år eller, när det gäller skogsskadekonto, tjugo år
har gått från ingången av det år då insättning enligt 33 § senast skulle göras, ska kreditinstitutet betala ut kvarstående
medel.

Medel, som enligt 41 § tas över från ett skogskonto eller ett
skogsskadekonto, får tidigast tas ut och ska betalas ut av
kreditinstitutet vid de tidpunkter som enligt första och andra
styckena gäller för insättningen på det ursprungliga kontot. Lag (2008:1066).

37 § Uttag från ett skogskonto eller skogsskadekonto ska tas
upp som intäkt i inkomstslaget näringsverksamhet det
beskattningsår då uttaget görs. Motsvarande gäller kvarstående
medel som betalas ut eller skulle ha betalats ut enligt 36 § andra stycket. Lag (2007:1419).

Byte av kreditinstitut

38 § Medel på ett skogskonto eller skogsskadekonto får föras
över till ett annat kreditinstitut utan att beskattning sker
enligt 37 § om hela det innestående beloppet direkt förs över
till ett motsvarande konto i det mottagande kreditinstitutet. En sådan överföring får även göras när lantbruksenheten och
kontomedel tas över enligt 41 §.

När kontomedel förs över ska det överförande kreditinstitutet
lämna det mottagande kreditinstitutet de uppgifter som behövs
för att det mottagande kreditinstitutet ska kunna fullgöra
sina skyldigheter enligt detta kapitel och
skatteförfarandelagen (2011:1244). Lag (2011:1256).

Överföring av lantbruksenhet eller kontomedel m.m.

39 § Om den skattskyldiges lantbruksenhet övergår till en ny
ägare genom arv, testamente, bodelning eller på liknande sätt,
ska medlen på kontona tas upp som intäkt i inkomstslaget
näringsverksamhet. Detta gäller dock bara om fastigheten
utgjorde den övervägande delen av näringsverksamheten.

Vad som föreskrivs i första stycket gäller inte om äganderätten
övergår genom gåva och den skattskyldige har gjort avdrag för
de insatta medlen. Första stycket gäller inte heller i fråga om
medel som tas över enligt 41 §. Lag (2008:1066).

40 § Om avtal träffas om överlåtelse eller pantsättning av
medel på skogskonto eller skogsskadekonto, ska medlen på
kontona tas upp som intäkt i inkomstslaget näringsverksamhet om
inte annat följer av 41 §. Det anses inte som överlåtelse eller
pantsättning att en skattskyldig på begäran av Skogsstyrelsen
förbinder sig att inte förfoga över medlen utan styrelsens
tillstånd. Lag (2008:1066).

41 § Om den skattskyldiges lantbruksenhet med produktiv
skogsmark övergår till en närstående genom arv, testamente,
gåva eller bodelning får denne ta över medel på ett skogskonto
eller skogsskadekonto utan att beskattning sker enligt 37 §,
- om mottagaren vid arv, testamente eller bodelning med
anledning av ena makens död skriftligen förklarar att han tar
över medlen, eller
- om parterna vid gåva eller bodelning av annan anledning än
ena makens död träffar skriftligt avtal om att medlen tas över.

Utöver vad som sägs i första stycket krävs
- att kontot förs över direkt till mottagaren eller medlen förs
direkt över till ett motsvarande konto som innehas av
mottagaren, och
- att överföringen sker samma beskattningsår som
lantbruksenheten övergår.

Om bara en del av lantbruksenheten övergår till den närstående,
får denne ta över högst så stor del av kontomedlen som hans
andel motsvarar av den övertagna produktiva skogsmarkens
skogsbruksvärde i förhållande till skogsbruksvärdet för all
produktiv skogsmark på lantbruksenheten det beskattningsår då
enheten övergår. Lag (2010:1531).


22 kap. Uttag ur näringsverksamhet

Innehåll

1 § Bestämmelserna i detta kapitel gäller vid uttag av en
tillgång eller en tjänst ur näringsverksamheten. Det finns
bestämmelser om
- vad som avses med uttag i 2-6 §§,
- innebörden av uttagsbeskattning i 7 och 8 §§, och
- när uttagsbeskattning inte ska ske i 9-12 §§. Lag (2007:1419).

Vad som avses med uttag

2 § Med uttag avses att den skattskyldige tillgodogör sig en
tillgång från näringsverksamheten för privat bruk eller att han
för över den till en annan näringsverksamhet.

3 § Med uttag avses också att den skattskyldige överlåter en
tillgång utan ersättning eller mot ersättning som understiger
marknadsvärdet utan att detta är affärsmässigt motiverat. Motsvarande gäller om ett svenskt handelsbolag som den
skattskyldige är delägare i överlåter en tillgång till den
skattskyldige eller någon annan.

4 § Bestämmelserna om uttag av en tillgång i 2 och 3 §§ tillämpas också på uttag av en tjänst om värdet av tjänsten är
mer än ringa.

5 § Som uttag räknas också att
1. en näringsverksamhet upphör,
2. skattskyldigheten för inkomsten från en näringsverksamhet
helt eller delvis upphör,
3. tillgångar förs över från en del av en näringsverksamhet
till en annan del om skattskyldighet föreligger för inkomst
från den förra delen men inte för inkomst från den senare
delen,
4. inkomsten från en näringsverksamhet helt eller delvis inte
längre ska beskattas i Sverige på grund av ett skatteavtal,
eller
5. tillgångar förs över från en del av en näringsverksamhet
till en annan del om den senare delen men inte den förra är
undantagen från beskattning i Sverige på grund av ett
skatteavtal. Lag (2007:1419).

6 § I 27 kap. 8 § finns särskilda bestämmelser om
uttagsbeskattning i byggnadsrörelse.

Innebörden av uttagsbeskattning

7 § Uttag av en tillgång eller en tjänst ska behandlas som om
den avyttras mot en ersättning som motsvarar marknadsvärdet (uttagsbeskattning). Uttag i form av användande av bil ska värderas enligt
bestämmelserna om bilförmån i 61 kap. 5-11 §§. Lag (2007:1419).

8 § Om den skattskyldige tar ut en tillgång eller en tjänst ur
en näringsverksamhet som han bedriver och för över den till en
annan sådan näringsverksamhet ska, om uttagsbeskattning skett,
tillgången eller tjänsten anses förvärvad i den senare
näringsverksamheten mot en ersättning som motsvarar
marknadsvärdet, om uttaget beskattas enligt bestämmelserna i 7 §. Lag (2007:1419).

När uttagsbeskattning inte ska ske

9 § Uttag av bränsle från en fastighet i Sverige som är taxerad
som lantbruksenhet ska inte uttagsbeskattas, om bränslet
används för uppvärmning av den skattskyldiges privatbostad på
fastigheten. Undantaget gäller också i fråga om sådan bostad
som på grund av den skattskyldiges begäran enligt 2 kap. 9 § tredje stycket inte ska räknas som privatbostad. Lag (2007:1419).

10 § Vid sådan utdelning av andelar som avses i 42 kap. 16 § och vid sådan utskiftning av aktier som avses i 42 kap. 20 § ska uttagsbeskattning inte ske om marknadsvärdet på andelarna
eller aktierna överstiger omkostnadsbeloppet.

Första stycket gäller inte sådana andelar i
fastighetsförvaltande företag som enligt 27 kap. 6 § är
lagertillgångar. Lag (2007:1419).

11 § Bestämmelser om att uttagsbeskattning i vissa fall inte
ska ske vid uttag av en tillgång finns i 23 kap. om
underprisöverlåtelser. Lag (2007:1419).

12 § Om uttag av en tjänst har samband med uttag av en
tillgång, ska uttaget av tjänsten inte beskattas om uttaget av
tillgången på grund av bestämmelsen i 23 kap. 9 § inte ska
uttagsbeskattas. Lag (2007:1419).

13 § Om skattskyldigheten för lågbeskattade inkomster i en
utländsk juridisk person upphör, ska uttagsbeskattning inte
ske. Lag (2007:1419).


23 kap. Underprisöverlåtelser

Tillämpningsområde

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om beskattningen vid
underprisöverlåtelser. Det finns bestämmelser om - definitioner i 3-8 §§,
- beskattningen vid en underprisöverlåtelse i 9-13 §§, och
- villkor för en underprisöverlåtelse i 14-29 §§.

2 § Bestämmelserna i detta kapitel gäller inte om
1. bestämmelserna om kvalificerade fusioner och fissioner i 37 kap. ska tillämpas på överlåtelsen,
2. överlåtelsen innebär att sådana andelar i
fastighetsförvaltande företag som är lagertillgångar enligt 27 kap. 6 § delas ut enligt 42 kap. 16 § eller skiftas ut
enligt 42 kap. 20 §, eller
3. marknadsvärdet på tillgången är lika med eller lägre än
tillgångens skattemässiga värde.

Bestämmelserna i detta kapitel gäller inte heller om en
kapitalvinst vid en avyttring är skattefri enligt
bestämmelserna i 25 a kap. eller ersättningen ska tas upp som
kapitalvinst på grund av bestämmelsen om skalbolagsbeskattning
i 25 a kap. 9 §. Bestämmelserna i 11 och 12 §§ tillämpas dock
när en näringsbetingad andel, en andel som avses i 25 a kap. 3 a § eller en delägarrätt som avses i 25 a kap. 23 § överlåts
utan ersättning eller mot ersättning som understiger
marknadsvärdet utan att detta är affärsmässigt motiverat om
- det förvärvande företaget är ett svenskt aktiebolag, en
svensk ekonomisk förening, ett svenskt handelsbolag, ett
utländskt bolag som motsvarar något sådant företag och som hör
hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller en i utlandet delägarbeskattad juridisk person som
hör hemma i en stat inom EES,
- det förvärvande företaget inte, direkt eller indirekt, äger
andel i det överlåtande företaget, och
- förutsättningarna i 19 § är uppfyllda. Lag (2011:1510).

Definitioner

3 § Med underprisöverlåtelse avses överlåtelse av en tillgång
utan ersättning eller mot ersättning som understiger
marknadsvärdet utan att detta är affärsmässigt motiverat, om
villkoren i 14-29 §§ är uppfyllda.

4 § Med företag avses i detta kapitel
1. svenskt aktiebolag,
2. svensk ekonomisk förening,
3. svensk sparbank,
4. svenskt ömsesidigt försäkringsföretag,
5. svensk stiftelse,
6. svensk ideell förening, och
7. utländskt bolag.

Vid tillämpning av 11 och 12 §§ avses med företag även ett
svenskt handelsbolag eller en i utlandet delägarbeskattad
juridisk person som direkt eller indirekt, genom ett eller
flera svenska handelsbolag, ägs av ett sådant företag som
anges i första stycket 1-7.

Som företag räknas inte privatbostadsföretag eller
investmentföretag. Lag (2009:1413).

5 § Har upphävts genom lag (2008:1063).

6 § Med andel avses i detta kapitel andel i sådant företag som
anges i 4 § 1, 2 och 7.

7 § I detta kapitel anses innehav av andelar i ett företag som
en näringsverksamhet eller som en verksamhetsgren om
förvärvaren efter förvärvet under samma beskattningsår äger
näringsbetingade andelar i företaget. Lag (2003:224).

8 § Om inventarier som överlåts bara är en del av överlåtarens
samtliga inventarier, ska som skattemässigt värde anses en
skälig del av hela värdet. Lag (2007:1419).

Beskattningen vid en underprisöverlåtelse

9 § En underprisöverlåtelse ska inte medföra uttagsbeskattning
enligt bestämmelserna i 22 kap. Lag (2007:1419).

10 § Om ersättning inte lämnas med ett belopp som motsvarar
minst tillgångens skattemässiga värde, ska överlåtelsen
behandlas som om tillgången avyttras mot en ersättning som
motsvarar det skattemässiga värdet. Tillgången anses i sådant
fall förvärvad för samma belopp. Lag (2007:1419).

11 § Om tillgången överlåts av ett företag, ska överlåtelsen
inte medföra att någon som direkt eller indirekt äger en andel
i företaget, eller i fråga om ideella föreningar någon som är
medlem i föreningen, ska ta upp skillnaden mellan
marknadsvärdet och ersättningen som utdelning. Överlåtelsen ska
inte heller medföra att skillnaden ska tas upp som intäkt i
inkomstslaget tjänst av
1. förvärvaren,
2. den som äger en kvalificerad andel i det förvärvande
företaget, eller
3. den som indirekt genom innehav av en kvalificerad andel äger
en andel i det förvärvande företaget.

Om tillgången överlåts till en fysisk person och ersättning
inte lämnas, gäller bestämmelserna i första stycket inte för
det belopp som motsvarar det skattemässiga värdet av
tillgången. Om ersättning lämnas med belopp som understiger det
skattemässiga värdet, gäller bestämmelserna i första stycket
inte det belopp som motsvarar skillnaden mellan det
skattemässiga värdet och ersättningen. Lag (2008:1063).

12 § Om tillgången förvärvas av ett företag, ska skillnaden
mellan marknadsvärdet och ersättningen inte räknas som utgift
för förbättring av en andel i företaget eller av en andel i
företag som, direkt eller indirekt, äger andel i det
förvärvande företaget.

Om tillgången förvärvas från en andelsägare i företaget gäller
följande. Lämnas inte ersättning för tillgången, gäller
bestämmelserna i första stycket inte det belopp som motsvarar
det skattemässiga värdet av tillgången. Lämnas ersättning med
belopp som understiger det skattemässiga värdet, gäller
bestämmelserna i första stycket inte det belopp som motsvarar
skillnaden mellan det skattemässiga värdet och ersättningen. Lag (2007:1419).

13 § Avser underprisöverlåtelsen en näringsfastighet som är
kapitaltillgång eller näringsbostadsrätt, tillämpas inte
bestämmelserna i 26 kap. 2 § första stycket 5 om återföring av
utgifter för förbättrande reparationer och underhåll. Lag (2000:78).

Villkor för en underprisöverlåtelse

Överlåtaren och förvärvaren

14 § Överlåtaren och förvärvaren ska vara en fysisk person
eller ett företag.

En svensk stiftelse eller en svensk ideell förening får inte
vara förvärvare. En svensk stiftelse får dock vid ombildning av
sparbank till bankaktiebolag enligt 8 kap. sparbankslagen (1987:619) förvärva aktier från sparbanken. Vidare får en
svensk ideell förening som inte omfattas av bestämmelserna om
undantag från skattskyldighet i 7 kap. förvärva en tillgång
från en annan ideell förening.

Ett livförsäkringsföretag får vara förvärvare bara i fråga om
tillgångar som ingår i sådan verksamhet som enligt 39 kap. 4 § ska beskattas enligt reglerna för skadeförsäkringsföretag. Lag (2008:1063).

15 § Har upphävts genom lag (2008:1063).

Skattskyldighet

16 § Förvärvaren ska omedelbart efter förvärvet vara
skattskyldig för inkomst av en näringsverksamhet i vilken
tillgången ingår. En tillgång anses ingå i en näringsverksamhet
bara om ersättningen eller kapitalvinsten vid en avyttring ska
tas upp som intäkt i inkomstslaget näringsverksamhet.

Inkomsten av näringsverksamheten eller en del av
näringsverksamheten där tillgången ingår får inte vara
undantagen från beskattning på grund av ett skatteavtal. Lag (2008:1063).

När rätt till avdrag för koncernbidrag saknas

17 § Om överlåtaren inte med avdragsrätt kan lämna
koncernbidrag till förvärvaren avseende det beskattningsår då
överlåtelsen sker, ska överlåtarens hela näringsverksamhet, en
verksamhetsgren eller en ideell andel av en verksamhet eller en
verksamhetsgren överlåtas. Lag (2008:1063).

Kvalificerade andelar

18 § Om överlåtaren är en fysisk person och förvärvaren är ett
företag, ska samtliga andelar i företaget vara kvalificerade. Lag (2007:1419).

19 § Om överlåtaren och förvärvaren är företag och om någon
andel i det överlåtande företaget är kvalificerad, ska minst
samma andel av andelarna i det förvärvande företaget vara
kvalificerade som andelen kvalificerade andelar i det
överlåtande företaget. Med kvalificerad andel avses i denna
paragraf inte en sådan marknadsnoterad andel i ett överlåtande
företag som anses kvalificerad enligt 57 kap. 7, 7 a eller 7 b §. Lag (2008:1063).

20 § Har upphävts genom lag (2008:1063).

21 § Har upphävts genom lag (2008:1063).

22 § En andel i ett sådant överlåtande eller förvärvande
företag som, direkt eller indirekt, innehas av ett annat
företag, ska anses kvalificerad till den del som svarar mot
förhållandet mellan kvalificerade andelar i det andra företaget
och övriga andelar i det andra företaget. Lag (2007:1419).

23 § Villkoret i 18 och 19 §§ om att en andel i ett förvärvande
företag ska vara kvalificerad ska anses uppfyllt även om
andelen först efter förvärvet men under samma år hos samma
ägare blir kvalificerad. Lämnas utdelning på andelen efter
förvärvet men under samma år hos samma ägare, ska andelen vara
kvalificerad vid tidpunkten för utdelningen. Lag (2008:1063).

23 a § Vid tillämpningen av 18, 19 och 22 §§ ska en andel i ett
förvärvande företag som är kvalificerad bara enligt 57 kap. 7, 7 a eller 7 b § inte anses som en kvalificerad andel. Sådana
andelar ska dock anses kvalificerade vid tillämpning av 19 § till den del som andelarna i det överlåtande företaget är
kvalificerade bara enligt 57 kap. 7, 7 a eller 7 b §. Lag (2008:1063).

Underskott hos förvärvaren

24 § Om förvärvaren är en fysisk person, får det under
beskattningsåret före det beskattningsår då överlåtelsen sker
inte ha uppkommit underskott i den näringsverksamhet hos honom
som förvärvet avser. Vidare gäller att personen inte får ha
rätt till avdrag för underskott i annan näringsverksamhet
enligt 62 kap. 2-4 §§.

25 § Har upphävts genom lag (2008:1063).

26 § Har upphävts genom lag (2008:1063).

27 § Om förvärvaren är ett företag, får det under
beskattningsåret före det beskattningsår då överlåtelsen sker
inte ha uppkommit underskott hos förvärvaren eller hos ett
företag till vilket förvärvaren kan med avdragsrätt lämna
koncernbidrag avseende det beskattningsår då överlåtelsen sker.

28 § Bestämmelserna i 27 § tillämpas inte om överlåtaren kan
med avdragsrätt lämna koncernbidrag till förvärvaren under det
beskattningsår då överlåtelsen sker.

Bestämmelserna i första stycket tillämpas inte om en sådan
begränsning av rätt till avdrag för underskott (avdragsbegränsning) som anges i koncernbidragsspärren i 40 kap. 18 § gäller om förvärvaren får koncernbidrag från
överlåtaren avseende det beskattningsår då överlåtelsen sker. Avdragsbegränsning får inte heller gälla om ett företag, till
vilket förvärvaren kan med avdragsrätt lämna koncernbidrag utan
att avdragsbegränsning gäller för företaget, indirekt via
förvärvaren får koncernbidrag avseende samma beskattningsår
från överlåtaren. Lag (2000:1341).

29 § En fysisk person eller ett företag får avstå från att
utnyttja underskott som avses i 24-27 §§. I sådant fall ska det
bortses från underskottet vid tilllämpning av dessa
bestämmelser. Lag (2007:1419).


24 kap. Räntor och utdelningar i inkomstslaget
näringsverksamhet

Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om
- tillämpning i inkomstslaget näringsverksamhet av vissa
bestämmelser i inkomstslaget kapital i 2 och 3 §§,
- partiell fission i 3 a §,
- kapitalrabatt på optionslån i 4 §,
- avdragsrätt för ränta på vinstandelslån i 5-10 §§,
- begränsningar i avdragsrätten för ränta på vissa skulder i 10 a-10 f §§,
- avdrag för lämnad utdelning i 11 §, och
- skattefria utdelningar i 12-22 §§.

En bestämmelse om skattefrihet för utdelning från
privatbostadsföretag finns i 15 kap. 4 §.

Bestämmelser om i vilken utsträckning ersättningar i form av
livränta och liknande utbetalningar för avyttrade tillgångar
räknas som ränta finns i 44 kap. 35 och 37-39 §§. Lag (2012:757).

Tillämpning av vissa bestämmelser i inkomstslaget kapital

Hänvisningar

2 § I inkomstslaget näringsverksamhet tillämpas bestämmelserna
i inkomstslaget kapital om
- utnyttjande av företrädesrätt till teckning av
vinstandelslån eller kapitalandelslån i 42 kap. 15 §,
- utdelning av andelar i dotterbolag i 42 kap. 16 §,
- utbetalningar vid minskning av aktiekapital eller reservfond
och liknande förfaranden i 42 kap. 17 §,
- utskiftning från ideella föreningar i 42 kap. 18 §,
- utskiftning från ekonomiska föreningar i 42 kap. 19-21 §§,
- emission i ekonomiska föreningar i 42 kap. 21 a §,
- utdelning från delägarbeskattade utländska juridiska
personer i 42 kap. 22 §,
- utdelning och utskiftning från dödsbon efter personer som
var begränsat skattskyldiga vid dödsfallet i 42 kap. 23 §,
- skattetillgodohavanden i 42 kap. 24 §,
- lotterier i 42 kap. 25 §, och
- schablonintäkt i 42 kap. 43 §. Lag (2011:1271).

Utdelning av vissa andelar

3 § Om andelarna i det utdelade bolaget i de fall som avses i 42 kap. 16 eller 20 § blir lagertillgångar hos mottagaren, ska
det lägsta av andelarnas anskaffningsvärde och deras verkliga
värde tas upp som intäkt av mottagaren. I 17 kap. 6 och 7 §§ finns bestämmelser om hur anskaffningsvärdet ska bestämmas i
sådana fall. Lag (2007:1419).

Partiell fission

3 a § Vid en partiell fission ska den ersättning som
andelsägaren i det överlåtande företaget erhåller från det
övertagande företaget anses som utdelning från det överlåtande
företaget.

Om andelarna i det överlåtande företaget är kapitaltillgångar
hos andelsägaren, ska utdelning i form av andelar i det
övertagande företaget inte tas upp.

Om andelarna i det överlåtande företaget är lagertillgångar hos
andelsägaren, ska utdelning i form av andelar inte tas upp till
ett högre belopp än vad utdelningen medför i nedskrivning av
andelsägarens andelar i det överlåtande företaget. Lag (2007:1419).

Kapitalrabatt på optionslån

4 § Om ett svenskt aktiebolag ger ut skuldebrev som är förenade
med köp- eller teckningsoption avseende aktier, får bolaget
inte dra av en sådan skillnad mellan emissionspriset och
skuldebrevets marknadsvärde som beror på optionen.

Avdragsrätt för ränta på vinstandelslån

Huvudregler

5 § Ett svenskt aktiebolag, en svensk ekonomisk förening eller
ett svenskt ömsesidigt försäkringsföretag som har tagit upp ett
vinstandelslån, får dra av vinstandelsräntan bara i den
utsträckning som följer av 6-10 §§.

Med vinstandelsränta avses ränta vars storlek är beroende av
det låntagande företagets utdelning eller vinst och med
vinstandelslån avses ett lån med ränta som helt eller delvis är
vinstandelsränta.

För annan ränta på vinstandelslån gäller allmänna bestämmelser
om avdrag i näringsverksamheten. Lag (2011:68).

Emissioner på den allmänna marknaden

6 § Vinstandelsräntan ska dras av om lånet har bjudits ut till
teckning på den allmänna marknaden.

Om det låntagande företaget är ett fåmansföretag, får
vinstandelsräntan dock inte dras av till den del den betalas
till någon som
1. är andelsägare i företaget,
2. är företagsledare i företaget,
3. är närstående till någon som avses i 1 eller 2, eller
4. på annan grund har sådan intressegemenskap med företaget som
anges i 14 kap. 20 §. Lag (2007:1419).

Riktade emissioner

7 § Om en eller flera personer har fått ensamrätt eller
företrädesrätt till teckning av lånet, ska vinstandelsräntan
dras av om ensamrätten eller företrädesrätten inte har lämnats
till någon som
1. är andelsägare i det låntagande företaget,
2. har sådan intressegemenskap med företaget som anges i 14 kap. 20 §,
3. är företagsledare i företaget om det är ett fåmansföretag,
eller
4. är närstående till en företagsledare eller andelsägare i
företaget om det är ett fåmansföretag. Lag (2007:1419).

8 § Är andelarna i det låntagande företaget upptagna till
handel på en reglerad marknad i Sverige, ska vinstandelsräntan
dras av även om de som äger andelar i företaget har fått en
sådan företrädesrätt till teckning av lånet som har lämnats i
förhållande till deras innehav av andelar.

Om räntan ska dras av, ska det sammanlagda värde som genom
företrädesrätterna kan anses ha tillförts andelsägarna tas upp
av företaget. Värdet ska tas upp som intäkt det beskattningsår
då teckningen av lånet avslutas. Lag (2007:1419).

9 § Skatteverket får medge att vinstandelsräntan dras av även
om en eller flera som äger andelar i företaget har förbehållits
rätt till teckning av lånet. En förutsättning för ett sådant
beslut är att lånevillkoren kan antas ha bestämts på
affärsmässig grund med hänsyn till omständigheterna när lånet
togs upp.

Skatteverkets beslut får överklagas hos allmän
förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande
till kammarrätten. Lag (2003:669).

10 § Om det låntagande företaget är ett fåmansföretag, får
vinstandelsräntan inte dras av - även om förutsättningarna för
avdrag i 7, 8 eller 9 § är uppfyllda - till den del den betalas
till någon som
1. är andelsägare i företaget,
2. är företagsledare i företaget,
3. är närstående till någon som avses i 1 eller 2, eller
4. på annan grund har sådan intressegemenskap med företaget som
anges i 14 kap. 20 §.

Begränsningar i avdragsrätten för ränta på vissa skulder

Definitioner

10 a § Företag ska vid tillämpning av 10 b-10 f §§ anses vara i
intressegemenskap med varandra om
1. ett av företagen, direkt eller indirekt, genom ägarandel
eller på annat sätt har ett väsentligt inflytande i det andra
företaget, eller
2. företagen står under i huvudsak gemensam ledning.

Med företag avses i första stycket och i 10 b-10 f §§ juridiska
personer och svenska handelsbolag.

En andel i ett svenskt handelsbolag eller i en i utlandet
delägarbeskattad juridisk person som hör hemma i en stat inom
Europeiska ekonomiska samarbetsområdet ska behandlas som en
delägarrätt vid tillämpningen av 10 c, 10 e och 10 f §§. Lag (2012:757).

Huvudregler

10 b § Ett företag som ingår i en intressegemenskap får inte -
om inte   annat följer av 10 d eller 10 e § - dra av
ränteutgifter avseende en skuld till ett företag i
intressegemenskapen. Lag (2012:757).

10 c § Bestämmelsen i 10 b § tillämpas också - om inte annat
följer av 10 f § - på en skuld till ett företag som inte ingår
i intressegemenskapen, till den del ett företag i
intressegemenskapen har en fordran på det förstnämnda
företaget, eller på ett företag som är i intressegemenskap med
det förstnämnda företaget, om skulden kan anses ha samband med
denna fordran och avser förvärv av en delägarrätt från ett
företag som ingår i intressegemenskapen eller i ett företag som
efter förvärvet ingår i intresse-gemenskapen. Lag (2012:757).

Kompletteringsregler

10 d § Ränteutgifter avseende sådana skulder som avses i 10 b § ska dras av om inkomsten som motsvarar ränteutgiften skulle ha
beskattats med minst 10 procent enligt lagstiftningen i den
stat där det företag inom intressegemenskapen som
faktiskt har rätt till inkomsten hör hemma, om företaget bara
skulle ha haft den inkomsten.

Ränteutgifter avseende sådana skulder som avses i 10 b § ska
också dras av om
1. det företag i intressegemenskapen som faktiskt har rätt till
inkomsten som motsvarar ränteutgiften antingen är skattskyldigt
till avkastningsskatt enligt 2 § 1-3 lagen (1990:661) om
avkastningsskatt på pensionsmedel eller, om det är ett
utländskt företag som inte är skattskyldigt till
avkastningsskatt, beskattas på ett likartat sätt och ska betala
skatt som minst motsvarar avkastningsskatt enligt lagen om
avkastningsskatt på pensionsmedel, och
2. den ränta som under beskattningsåret har belöpt på skulden i
genomsnitt inte överstiger 250 procent av den genomsnittliga
statslåneräntan under kalenderåret närmast före
beskattningsåret.

Om det huvudsakliga skälet till att skuldförhållandet har
uppkommit är att intressegemenskapen ska få en väsentlig
skatteförmån får dock ränteutgiften inte dras av enligt första
eller andra stycket. Lag (2012:757).

10 e § Även om förutsättningarna i 10 d § första eller andra
stycket inte är uppfyllda ska ränteutgifter avseende sådana
skulder som avses i 10 b § dras av om det skuldförhållande som
ligger till grund för ränteutgiften är huvudsakligen
affärsmässigt motiverat. Detta gäller dock bara om det företag
inom intressegemenskapen som faktiskt har rätt till inkomsten
som motsvarar ränteutgiften hör hemma i en stat inom Europeiska
ekonomiska samarbetsområdet eller i en stat med vilken Sverige
har ingått skatteavtal som inte är begränsat till att omfatta
vissa inkomster, om företaget omfattas av avtalets regler om
begränsning av beskattningsrätten och har hemvist i denna stat
enligt avtalet.

Om skulden avser ett förvärv av en delägarrätt från ett företag
som ingår i intressegemenskapen eller i ett företag som efter
förvärvet ingår i intressegemenskapen, ska första stycket bara
tillämpas om även förvärvet är huvudsakligen affärsmässigt
motiverat. Om skulden har ersatt en tillfällig skuld till ett
företag som inte ingår i intressegemenskapen och denna skuld
avser ett sådant förvärv, ska även den förstnämnda skulden
anses avse detta förvärv.

Vid bedömningen enligt första stycket av om skuldförhållandet
är affärsmässigt motiverat ska det särskilt beaktas om
finansiering i stället hade kunnat ske genom ett tillskott från
det företag som innehar den aktuella fordran på företaget eller
från ett företag som, direkt eller indirekt, genom ägarandel
eller på annat sätt har ett väsentligt inflytande i det
låntagande företaget. Lag (2012:757).

10 f § Ränteutgifter avseende sådana skulder som avses i 10 c § ska dras av om någon av följande förutsättningar är uppfyllda.
1. Ett företag som har en sådan fordran som avses i 10 c § beskattas för den inkomst som har samband med denna fordran i
enlighet med vad som sägs i 10 d § första eller andra stycket,
och det huvudsakliga skälet till att skuldförhållandet har
uppkommit inte är att intressegemenskapen ska få en väsentlig
skatteförmån.
2. Både förvärvet och det skuldförhållande som ligger till
grund för ränteutgiften är huvudsakligen affärsmässigt
motiverade. Detta gäller dock bara om det företag som har en
sådan fordran som avses i 10 c § hör hemma i en stat inom
Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i en stat med
vilken Sverige har ingått skatteavtal som inte är begränsat
till att omfatta vissa inkomster, om företaget omfattas av
avtalets regler om begränsning av beskattningsrätten och har
hemvist i denna stat enligt avtalet. Lag (2012:757).

Avdrag för lämnad utdelning

11 § Bestämmelser om i vilka fall lämnad utdelning ska dras av
finns för
- investmentföretag i 39 kap. 14 §,
- kooperativa föreningar i 39 kap. 22-24 §§,
- sambruksföreningar i 39 kap. 28 §,
- samfälligheter i 39 kap. 29 §, och
- Sparbankernas säkerhetskassa i 39 kap. 31 §. Lag (2011:1271).

Skattefria utdelningar

Definitioner

12 § Med utdelning avses i 13-22 §§ inte
1. utdelning på andelar i kooperativa föreningar i form av
rabatt eller pristillägg som den utdelande föreningen ska dra
av enligt 39 kap. 22 §, och
2. utdelning från en kooperativ förening på förlagsinsatser
eller utdelning till en medlemsfrämjande förening, om den
kooperativa föreningen ska dra av utdelningen enligt 39 kap. 23 §.

Om ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening
enligt ett skatteavtal ska anses ha hemvist i en utländsk stat,
ska företaget vid tillämpning av 13-22 §§ anses som en utländsk
juridisk person som hör hemma i den utländska staten. Lag (2007:1419).

Näringsbetingad andel

13 § Med näringsbetingad andel avses en andel i ett aktiebolag
eller en ekonomisk förening, om den uppfyller villkoren i 14 § och ägs av en sådan juridisk person (ägarföretaget) som är
1. ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening
som inte är ett investmentföretag,
2. en svensk stiftelse eller svensk ideell förening och som
inte omfattas av bestämmelserna om undantag från
skattskyldighet i 7 kap.,
3. en svensk sparbank,
4. ett svenskt ömsesidigt försäkringsföretag, eller
5. ett utländskt bolag som hör hemma i en stat inom Europeiska
ekonomiska samarbetsområdet och som motsvarar något sådant
svenskt företag som anges i 1-4. Lag (2004:1147).

14 § Andelen ska vara en kapitaltillgång och uppfylla någon av
följande förutsättningar:
1. Andelen är inte marknadsnoterad.
2. Det sammanlagda röstetalet för ägarföretagets samtliga
andelar i det ägda företaget motsvarar tio procent eller mer av
röstetalet för samtliga andelar i företaget.
3. Innehavet av andelen betingas av rörelse som bedrivs av
ägarföretaget eller av ett företag som med hänsyn till
äganderättsförhållanden eller organisatoriska förhållanden kan
anses stå det nära.

Andelen ska anses vara marknadsnoterad även om
marknadsnoteringen har upphört i anslutning till inledandet av
ett förfarande om inlösen, fusion, fission, likvidation eller
konkurs.

En andel i ett privatbostadsföretag anses inte näringsbetingad. Lag (2007:1122).

15 § Har upphävts genom lag (2003:1086).

16 § Om andelen avser ett företag som hör hemma i en utländsk
stat som är medlem i Europeiska unionen ska andelen, under
förutsättning att villkoren i övrigt i 13 och 14 §§ är
uppfyllda, anses näringsbetingad också om ägarföretagets
andelsinnehav motsvarar tio procent eller mer av
andelskapitalet i företaget och även om andelen är en
lagertillgång.

Med företag som hör hemma i en utländsk stat som är medlem i
Europeiska unionen avses ett utländskt företag som
1. bedrivs i någon av de associationsformer som anges i bilaga 24.1,
2. enligt skattelagstiftningen i en medlemsstat anses höra
hemma i den staten och inte enligt ett skatteavtal med tredje
land anses ha hemvist utanför unionen, och
3. är skyldigt att betala någon av de skatter som anges i
bilaga 24.2, utan valmöjlighet eller rätt till undantag. Lag (2011:293).

Utdelning på en näringsbetingad andel

17 § Utdelning på en näringsbetingad andel ska inte tas upp i
annat fall än som anges i 18-20 §§. Lag (2007:1419).

Utdelning på vissa utländska andelar som inte är
näringsbetingade

17 a § Utdelning på en andel som inte är näringsbetingad i ett
företag som hör hemma i en utländsk stat som är medlem i
Europeiska unionen ska inte tas upp i annat fall än som anges i 18-20 §§, under förutsättning att andelen ägs av ett sådant
ägarföretag som anges i 13 § och villkoren i 14 § är uppfyllda.

Även om villkoret om röstetal i 14 § 2 inte är uppfyllt gäller
första stycket också om ägarföretagets andelsinnehav motsvarar
tio procent eller mer av andelskapitalet i företaget och även
om andelen är en lagertillgång.

Vid bedömningen av om ett företag hör hemma i en utländsk stat
som är medlem i Europeiska unionen tillämpas bestämmelsen i 16 § andra stycket. Lag (2007:1419).

Utdelning på andel som ägs av handelsbolag

17 b § Om ett företag som anges i 13 § direkt eller indirekt,
genom ett eller flera svenska handelsbolag, är delägare i ett
svenskt handelsbolag som erhållit utdelning, ska den del av
utdelningen som belöper sig på delägarens andel inte tas upp. Detta gäller dock bara om en motsvarande utdelning inte
skulle ha tagits upp om delägaren själv hade erhållit
utdelningen. Vid bedömningen av om utdelning inte skulle ha
tagits upp enligt 14 § första stycket 2 eller 16 § ska
andelsinnehavet bestämmas utifrån storleken på delägarens
indirekta innehav.

Vid tillämpning av första stycket likställs en i utlandet
delägarbeskattad juridisk person med ett svenskt
handelsbolag. Lag (2009:1413).

Utdelning från investmentföretag

18 § Utdelningen ska tas upp om den lämnas av ett
investmentföretag som, direkt eller genom förmedling av ett
eller flera andra investmentföretag, äger mer än enstaka
andelar i fråga om vilka utdelning skulle ha tagits upp om
andelarna hade ägts direkt av det företag som äger andelarna i
investmentföretaget. Lag (2007:1419).

19 § Har upphävts genom lag (2011:1510).

Villkor avseende tid

20 § Utdelning på en marknadsnoterad andel ska tas upp, om
andelen avyttras eller upphör att vara näringsbetingad inom ett
år från det att andelen blivit näringsbetingad hos innehavaren. Utdelningen ska tas upp det beskattningsår då avyttringen sker
eller andelen upphör att vara näringsbetingad.

Utdelning på en marknadsnoterad andel som avses i 17 a § ska
tas upp, om andelen avyttras inom ett år från det att
förutsättningarna för skattefrihet blivit uppfyllda. Detsamma
gäller för sådan utdelning om förutsättningarna för
skattefrihet inte föreligger under en sammanhängande tid om
tolv månader hos innehavaren av andelen. Utdelningen ska tas
upp det beskattningsår då avyttring sker eller
förutsättningarna för skattefrihet inte längre är uppfyllda. Lag (2007:1419).

21 § Vid tillämpning av 20 § ska innehavstiden räknas från det
att andelen tillträds till dess den frånträds. Om
ägarföretagets förvärv eller avyttring av andelen grundas på
avtal, ska den anses ha tillträtts respektive frånträtts när
avtalet ingicks, om inte någon annan tidpunkt följer av
avtalet. Lag (2007:1419).

22 § Om ett ägarföretag har förvärvat andelar av samma slag och
sort vid olika tidpunkter, ska en senare förvärvad andel anses
ha avyttrats före en tidigare förvärvad.

En andel som förvärvats genom ny- eller fondemission ska anses
ha förvärvats samtidigt med de andelar som förvärvet grundats
på. Har dessa förvärvats vid olika tidpunkter, ska den nya
andelen anses ha förvärvats vid den senaste av dessa
tidpunkter. Lag (2007:1419).


25 kap. Kapitalvinster och kapitalförluster i inkomstslaget
näringsverksamhet

Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om
- vad som avses med kapitalvinst och kapitalförlust i
inkomstslaget näringsverksamhet i 3-5 §§,
- anskaffningsutgift när en delägarrätt upphör att vara
näringsbetingad i 6 §,
- avyttringar med kapitalförlust till ett företag i
intressegemenskap med det säljande företaget i 7-11 §§, och
- kapitalförluster på fastigheter i 12 §. Lag (2003:224).

Hänvisningar

2 § I 44 kap. finns grundläggande bestämmelser om
kapitalvinster och kapitalförluster. I 25 a, 45, 46, 48, 49, 50, 52 och 55 kap. finns särskilda bestämmelser för vissa slag
av tillgångar.

Särskilda bestämmelser om anskaffningsutgift finns i fråga om
- beskattningsinträde i 20 a kap.,
- uttagsbeskattning i 22 kap. 8 §,
- underprisöverlåtelser i 23 kap. 10 §,
- ianspråktagande av ersättningsfond i 31 kap. 18 §,
- kvalificerade fusioner och fissioner i 37 kap. 18 §,
- verksamhetsavyttringar i 38 kap. 14 §,
- partiella fissioner i 38 a kap. 14 §, och
- förvärv av privata tillgångar till underpris i 53 kap. 10 och 11 §§. Lag (2006:1422).

Vad som avses med kapitalvinst och kapitalförlust

3 § Med kapitalvinst och kapitalförlust i inkomstslaget
näringsverksamhet avses vinst och förlust vid avyttring av
kapitaltillgångar.

Med kapitaltillgångar avses andra tillgångar i
näringsverksamheten än
- lagertillgångar, pågående arbeten, kundfordringar och
liknande tillgångar,
- inventarier, och
- patent och andra sådana rättigheter som räknas upp i 18 kap. 1 § andra stycket 1 även om de inte förvärvats från någon
annan.

4 § Med kapitalvinst och kapitalförlust avses också vinst och
förlust på grund av förpliktelser enligt terminer, köp- eller
säljoptioner och liknande avtal, när det inte är fråga om
förpliktelser som är jämförbara med lagertillgångar.

5 § Som kapitalvinst behandlas också återfört avdrag för
kapitalförlust vid konkurs enligt 44 kap. 34 § tredje stycket.

Anskaffningsutgift när en delägarrätt upphör att vara
näringsbetingad

6 § Om en andel eller aktiebaserad delägarrätt upphör att vara
näringsbetingad hos ägaren, anses den anskaffad för
marknadsvärdet när detta sker. I fråga om marknadsnoterade
delägarrätter gäller detta bara om villkoren om innehavstid i 25 a kap. 6 eller 7 § skulle ha varit uppfyllda om
delägarrätten hade avyttrats vid denna tidpunkt.

Första stycket tillämpas på motsvarande sätt på sådana
indirekta innehav av delägarrätter som avses i 25 a kap. 23 och 23 a §§. Lag (2011:1510).

Avyttringar med kapitalförlust till företag i intressegemenskap

Tillämpningsområde

7 § Om det uppkommer en kapitalförlust när en juridisk person
eller ett svenskt handelsbolag avyttrar en tillgång till en
annan juridisk person eller ett annat svenskt handelsbolag, ska
bestämmelserna i 8-11 §§ tillämpas om företagen ingår i en
intressegemenskap. Med företag i en intressegemenskap avses vid
tillämpningen av bestämmelserna i detta kapitel moderföretag
och dotterföretag eller företag som står under i huvudsak
gemensam ledning. Lag (2007:1419).

Avdragsförbud

8 § Kapitalförlusten får inte dras av om
1. den avyttrade tillgången är en näringsbetingad andel, en
näringsbetingad aktiebaserad delägarrätt eller en sådan andel
som avses i 25 a kap. 3 a §,
2. avdrag inte får göras för en kapitalförlust på tillgången
enligt bestämmelserna i 25 a kap. 19, 20 eller 23 a §,
3. ersättningen understiger den avyttrade tillgångens
marknadsvärde utan att det är affärsmässigt motiverat, eller
4. bestämmelserna i 37 kap. om kvalificerade fusioner och
fissioner ska tillämpas. Lag (2009:1413).

9 § Om den avyttrade tillgången är en andel i ett företag och
detta genom fusion eller fission helt eller delvis går upp i
ett annat företag i intressegemenskapen, får kapitalförlusten
inte dras av. Lag (2003:224).

Uppskjuten avdragsrätt

10 § I andra fall än som avses i 8 eller 9 § får
kapitalförlusten dras av som kostnad först när det inträffar en
omständighet som medför att tillgången inte längre existerar
eller inte längre innehas av en juridisk person eller ett
svenskt handelsbolag som ingår i intressegemenskapen. Lag (2003:224).

Turordning

11 § Om det är andelar i ett företag som avyttras gäller
följande. Om det köpande företaget vid tidpunkten för det
förvärv som avses i 7 § äger andelar av samma slag och sort som
de avyttrade andelarna (gamla andelar) eller om det köpande
företaget därefter förvärvar sådana andelar (nya andelar), ska
senare avyttringar som det köpande företaget gör anses ske i
följande ordning:
1. gamla andelar,
2. avyttrade andelar,
3. nya andelar.

Bestämmelserna ska tillämpas också i fråga om andra tillgångar
som inte kan särskiljas från varandra. Lag (2007:1419).

Kapitalförluster på fastigheter

12 § Om ett företag som enligt 24 kap. 13 § kan inneha en
näringsbetingad andel har gjort en kapitalförlust på en
fastighet, får denna dras av bara mot kapitalvinster på
fastigheter. Om en del av en förlust inte kan dras av, får den
dras av mot en annan juridisk persons kapitalvinster på
fastigheter om var och en av de juridiska personerna
1. begär det för ett beskattningsår som har samma
deklarationstidpunkt enligt skatteförfarandelagen (2011:1244) eller som skulle ha haft det om inte någon av de juridiska
personernas bokföringsskyldighet upphör, och
2. med avdragsrätt kan lämna koncernbidrag till den andra
juridiska personen.

Till den del en förlust inte kan dras av behandlas den det
följande beskattningsåret som en ny kapitalförlust på
fastigheter hos den juridiska person som haft förlusten.

Bestämmelserna i första stycket tillämpas inte om fastigheten
under de tre senaste åren i betydande omfattning har använts
för produktions- eller kontorsändamål eller liknande hos det
avyttrande företaget eller hos ett företag i
intressegemenskap. Om det föreligger särskilda omständigheter
tillämpas inte första stycket trots att fastigheten har
använts i mindre omfattning på angivet sätt.

Första stycket första meningen, andra och tredje styckena
tillämpas på motsvarande sätt om företaget beskattas för
näringsverksamhet i ett handelsbolag eller i en i utlandet
delägarbeskattad juridisk person. Om skattskyldigheten för en
andel i ett sådant bolag eller sådan utländsk juridisk person
övergår till någon annan, gäller i stället bestämmelserna
denne. Om skattskyldigheten för en andel i ett svenskt
handelsbolag övergår till en fysisk person tillämpas dock
bestämmelsen i 45 kap. 32 a §. Lag (2011:1256).

13 § Har upphävts genom lag (2003:224).

14 § Har upphävts genom lag (2003:224).

15 § Har upphävts genom lag (2003:224).

16 § Har upphävts genom lag (2003:224).

17 § Har upphävts genom lag (2003:224).

18 § Har upphävts genom lag (2003:224).

19 § Har upphävts genom lag (2003:224).

20 § Har upphävts genom lag (2003:224).

21 § Har upphävts genom lag (2003:224).

22 § Har upphävts genom lag (2003:224).

23 § Har upphävts genom lag (2003:224).

24 § Har upphävts genom lag (2003:224).

25 § Har upphävts genom lag (2003:224).

26 § Har upphävts genom lag (2003:224).

27 § Har upphävts genom lag (2003:224).

28 § Har betecknats 7 § genom lag (2003:224).

29 § Har betecknats 8 § genom lag (2003:224).

30 § Har betecknats 10 § genom lag (2003:224).

31 § Har betecknats 9 § genom lag (2003:224).

32 § Har betecknats 11 § genom lag (2003:224).


25 a kap. Avyttring av näringsbetingade andelar och vissa andra
tillgångar

Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om - företag i intressegemenskap i 2 §,
- näringsbetingade delägarrätter i 3-8 §§, - skalbolagsbeskattning i 9-18 §§,
- kapitalförluster på vissa fordringar m.m. i 19 §,
- kapitalförluster på andelar i handelsbolag i 20 §,
- vissa tillgångar i handelsbolag i 23-24 §§,
- bostäder i fåmansföretag i 25 §. Lag (2009:1413).

Företag i intressegemenskap

2 § Med företag i intressegemenskap avses i detta kapitel
1. ett företag som ett annat företag, direkt eller indirekt,
genom en ägarandel eller på annat sätt har ett väsentligt
inflytande i, eller
2. två företag som står under i huvudsak gemensam ledning. Lag (2003:224).

Näringsbetingade delägarrätter

Tillämpningsområde

3 § Bestämmelserna i 5-18 §§ tillämpas när näringsbetingade
andelar och näringsbetingade aktiebaserade delägarrätter
avyttras och det avyttrande företaget är
1. ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening

som inte är ett investmentföretag, 2. en sådan svensk stiftelse eller ideell förening som inte
omfattas av bestämmelserna om undantag från skattskyldighet i 7 kap., 3. en svensk sparbank,
4. ett svenskt ömsesidigt försäkringsföretag, eller
5. ett utländskt bolag som hör hemma i en stat inom Europeiska
ekonomiska samarbetsområdet och som motsvarar något sådant
svenskt företag som anges i 1-4. Lag (2003:224). Definitioner

3 a § En andel i ett svenskt handelsbolag eller i en i
utlandet delägarbeskattad juridisk person som hör hemma i en
stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet ska i detta
kapitel behandlas som en näringsbetingad andel, om andelen
ägs av ett sådant företag som anges i 3 § 1-5. Lag (2009:1413).

4 § Med en aktiebaserad delägarrätt avses en
- rätt på grund av teckning av aktier,
- teckningsrätt,
- fondaktierätt, eller
- inlösenrätt eller säljrätt som avser aktier.

Delägarrätten är aktiebaserad bara om innehavet av rätten
grundas på innehav av aktier i det företag som rätten hänför
sig till. Med en näringsbetingad aktiebaserad delägarrätt avses en
aktiebaserad delägarrätt, om förvärvet av rätten grundats på
näringsbetingade aktier i det företag som rätten hänför sig
till. Lag (2005:1142).

4 a § En andel i ett svenskt handelsbolag eller i en i
utlandet delägarbeskattad juridisk person som hör hemma i en
stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet ska
behandlas som en delägarrätt vid tillämpningen av 9-18, 23, 23 a och 25 §§. Lag (2009:1413).

Skattefrihet och avdragsförbud

5 § En kapitalvinst ska inte tas upp i annat fall än som anges
i 9 §. I fråga om marknadsnoterade delägarrätter gäller detta
dock bara om villkoren om innehavstid i 6 eller 7 § är
uppfyllda.

En kapitalförlust får dras av bara om en motsvarande
kapitalvinst skulle ha tagits upp. Vid bedömningen av om en
kapitalvinst skulle ha tagits upp ska det bortses från
bestämmelsen om skalbolagsbeskattning i 9 §. Lag (2007:1419).

Villkor avseende tid

6 § Kapitalvinsten på en marknadsnoterad andel är skattefri om
andelen under en sammanhängande tid om ett år närmast före
avyttringen har varit näringsbetingad hos säljaren. Innehavstiden ska räknas från det att andelen tillträds. Om
andelen förvärvats genom ett avtal, ska den anses ha tillträtts
när avtalet ingicks, om inte någon annan tidpunkt följer av
avtalet. Om andelen har erhållits genom ny- eller fondemission,
beaktas också tid under vilken den andel eller de andelar som
ligger till grund för den emitterade andelen innehafts. Lag (2007:1419).

7 § Om en aktiebaserad delägarrätt är marknadsnoterad, är
kapitalvinsten skattefri bara om delägarrätten innehafts under
en sammanhängande tid av ett år närmast före avyttringen eller
de aktier på vilka delägarrätten grundas har förvärvats minst
ett år före avyttringen. Lag (2003:224).

8 § Vid tillämpningen av 6 och 7 §§ ska
1. en senare förvärvad delägarrätt anses ha avyttrats före en
tidigare förvärvad delägarrätt av samma slag och sort, och
2. aktier som ligger till grund för en emitterad andel eller en
aktiebaserad delägarrätt och som förvärvats vid olika
tillfällen anses ha förvärvats vid tidpunkten för förvärvet av
den sist förvärvade aktien. Lag (2007:1419).

Skalbolagsbeskattning

Avyttring av skalbolag

9 § Om en avyttrad delägarrätt hänför sig till ett skalbolag
eller om det sker ett återköp enligt 18 §, ska ersättningen
tas upp som kapitalvinst (skalbolagsbeskattning) det
beskattningsår när delägarrätten avyttrats, om inte annat
anges i 10-13 §§.

Ett företag är ett skalbolag enligt bestämmelserna i detta
kapitel om summan av marknadsvärdet av företagets likvida
tillgångar enligt 14-16 §§ överstiger jämförelsebeloppet
enligt 17 § vid tidpunkten för avyttringen. Lag (2009:1413).

9 a § Skalbolagsbeskattning enligt 9 § ska också ske om ett
svenskt handelsbolag avyttrar en delägarrätt som hänför sig
till ett skalbolag eller om det sker ett återköp enligt 18 §. Detta gäller dock bara om en kapitalvinst på delägarrätten
inte skulle ha tagits upp av en eller flera delägare enligt 23 §, om delägarrätten inte hade varit hänförlig till ett
skalbolag. Ersättningen ska tas upp till den del den belöper
sig på andelar i handelsbolaget som innehas av delägare som
skulle ha omfattats av 23 §.

Vid tillämpning av första stycket likställs en i utlandet
delägarbeskattad juridisk person med ett svenskt
handelsbolag. Lag (2009:1413).

Undantag

10 § Skalbolagsbeskattning enligt 9 eller 9 a § ska inte ske
om
1. någon andel eller aktiebaserad delägarrätt i det avyttrade
företaget är marknadsnoterad,
2. delägarrätten anses avyttrad på grund av bestämmelserna om
likvidation i 44 kap. 7 § första stycket eller konkurs i 44 kap. 8 § första stycket 1 eller 2, eller
3. ett svenskt handelsbolag eller en i utlandet
delägarbeskattad juridisk person som hör hemma i en stat inom
Europeiska ekonomiska samarbetsområdet upplöses.

Är det avyttrade företaget en utländsk juridisk person, ska
skalbolagsbeskattning enligt 9 eller 9 a § ske bara om
1. den juridiska personen är skattskyldig här vid tidpunkten
för avyttringen eller dess inkomst beskattas hos en delägare
som är skattskyldig här vid denna tidpunkt, eller
2. den juridiska personen, direkt eller genom ett företag i
sådan intressegemenskap som avses i 2 § 1, äger eller under
de tre senaste åren har ägt en andel eller aktiebaserad
delägarrätt i
- ett svenskt aktiebolag om andelen eller den aktiebaserade
delägarrätten inte är marknadsnoterad,
- en svensk ekonomisk förening,
- en annan utländsk juridisk person som varit skattskyldig
här under någon del av denna tid om denna person motsvarar
ett svenskt aktiebolag och andelen eller den aktiebaserade
delägarrätten inte är marknadsnoterad eller om personen
motsvarar en svensk ekonomisk förening, eller
- ett svenskt handelsbolag. Lag (2009:1413).

Skalbolagsdeklaration

11 § Skalbolagsbeskattning enligt 9 eller 9 a § ska inte ske
om
1. det företag som den avyttrade delägarrätten hänför sig till
eller, i fråga om ett svenskt handelsbolag, säljaren tar upp
företagets överskott eller underskott i en sådan
skalbolagsdeklaration som avses i 27 kap. skatteförfarandelagen (2011:1244),
2. ett särskilt bokslut ligger till grund för
inkomstberäkningen enligt 1, och
3. säkerhet ställs om Skatteverket med stöd av 58 kap. skatteförfarandelagen har beslutat om att sådan ska ställas.

Bokslutet ska upprättas som om företagets beskattningsår
eller, i fråga om svenskt handelsbolag, räkenskapsår avslutats
vid tidpunkten för avyttringen eller tillträdet. Avsättningar
till periodiseringsfond och ersättningsfond ska anses ha
återförts.

Första och andra styckena gäller även företag i sådan
intressegemenskap som avses i 2 § 1 med företaget som den
avyttrade delägarrätten är hänförlig till. Vid tillämpning av
första och andra styckena likställs en i utlandet
delägarbeskattad juridisk person som hör hemma i en stat inom
Europeiska ekonomiska samarbetsområdet med ett svenskt
handelsbolag. Lag (2011:1510).

Minoritetsavyttringar

12 § Om avyttringen inte leder till att ett väsentligt
inflytande går över till någon annan, ska
skalbolagsbeskattning enligt 9 eller 9 a § ske bara om det
föreligger särskilda omständigheter. Lag (2009:1413).

Särskilda skäl

13 § Om den skattskyldige begär det och det finns särskilda
skäl, ska skalbolagsbeskattning enligt 9 eller 9 a § inte
ske. Vid prövningen ska beaktas vad som föranlett avyttringen
eller återköpet och hur ersättningen för delägarrätten
bestämts. Lag (2009:1413).

Likvida tillgångar

14 § Med likvida tillgångar avses i detta kapitel kontanter,
värdepapper och liknande tillgångar med undantag för sådana
tillgångar som avses i 15 §. Som likvida tillgångar räknas
också andra tillgångar om
1. tillgångarna anskaffats tidigast två år före avyttringen,
2. tillgångarna saknar affärsmässigt samband med verksamheten
sådan den bedrevs intill två år före avyttringen, och
3. det inte framgår att anskaffningen skett i annat syfte än
att tillgångarna lätt skulle kunna avyttras efter avyttringen
av andelen. Lag (2003:224).

15 § Som likvida tillgångar räknas inte
1. andelar och aktiebaserade delägarrätter i företag som är i
sådan intressegemenskap som avses i 2 § 1 med det företag som
den avyttrade delägarrätten är hänförlig till, eller
2. värdepapper som är lager i värdepappersrörelse enligt lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden.

Värdepapper som är lager i en utländsk motsvarighet till sådan
rörelse som avses i första stycket 2 och som innehas av en
utländsk juridisk person räknas inte som likvida medel om den
utländska juridiska personen hör hemma och är skattskyldig till
inkomstskatt i en stat
- som är medlem i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, eller
- med vilken Sverige har ett skatteavtal och personen omfattas
av avtalets regler om begränsning av beskattningsrätten och har
hemvist i staten enligt avtalet. Lag (2007:552).

16 § Om likvida tillgångar innehas av ett företag i sådan
intressegemenskap som avses i 2 § 1 med företaget som de
avyttrade delägarrätterna hänför sig till, ska tillgångarna
räknas med vid beräkningen av summan av marknadsvärdet av
likvida tillgångar till den del som motsvarar det sistnämnda
företagets ägarandel i företaget i intressegemenskap. Lag (2007:1419).

Jämförelsebeloppet

17 § Om de avyttrade delägarrätterna utgör samtliga av
företaget utgivna och till företaget hänförliga delägarrätter,
är jämförelsebeloppet halva ersättningen. I annat fall är
jämförelsebeloppet hälften av det sammanlagda värdet av
samtliga av företaget utgivna och till företaget hänförliga
delägarrätter, beräknat med utgångspunkt i ersättningen för de
avyttrade andelarna och aktiebaserade delägarrätterna. Lag (2003:224).

Återköp

18 § Återköp anses ske när avyttringen inte har avsett ett
skalbolag och den övervägande delen av andra tillgångar än
likvida tillgångar, som avses i 14-16 §§ och som vid
avyttringen innehades av det företag som den avyttrade
delägarrätten hänför sig till eller av företag i sådan
intressegemenskap som avses i 2 § 1 med detta företag, inom två
år efter avyttringen av delägarrätten, direkt eller indirekt,
förvärvas av
- det säljande företaget,
- ett företag i intressegemenskap med detta, eller
- en fysisk person som, direkt eller indirekt, har
ägarinflytande i det säljande företaget eller någon närstående
till denne.

Bedömningen enligt första stycket ska grundas på tillgångarnas
marknadsvärde vid tidpunkten för avyttringen av delägarrätten. Vid denna bedömning ska värdet av tillgångar i företag i sådan
intressegemenskap som avses i 2 § 1 med det företag som den
avyttrade delägarrätten hänför sig till beaktas bara till den
del som motsvarar det företagets ägarandel i företaget i
intressegemenskap.

Första och andra styckena ska också tillämpas i fråga om
tillgångar som kan anses ha ersatt tillgångar som innehades av
det företag som den avyttrade delägarrätten hänför sig till
eller av ett företag i sådan intressegemenskap som avses i 2 § 1 vid tidpunkten för avyttringen av delägarrätten. Lag (2007:1419).

Kapitalförluster på vissa fordringar m.m.

19 § En kapitalförlust i ett sådant företag som anges i 3 § får inte dras av om den avser
1. en fordran på ett annat företag som uppkommer när
företagen är i intressegemenskap,
2. en rätt till andel i vinst hos ett annat företag om rätten
uppkommer när företagen är i intressegemenskap,
3. en rätt att till visst pris eller ett pris som ska
fastställas enligt bestämda grunder förvärva andelar eller
aktiebaserade delägarrätter i ett annat företag eller
förvärva tillgångar hos ett annat företag om rätten uppkommer
när företagen är i intressegemenskap,
4. en tillgång eller förpliktelse där den underliggande
tillgången, direkt eller indirekt, är en näringsbetingad
andel eller en näringsbetingad aktiebaserad delägarrätt,
5. ett kapitalandelsbevis om beviset ställs ut när företagen
är i intressegemenskap. Detsamma gäller en tillgång eller
förpliktelse där den underliggande tillgången, direkt eller
indirekt, är ett sådant bevis, eller
6. en andel i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person
som hör hemma i en stat utanför Europeiska ekonomiska
samarbetsområdet.

Första stycket tillämpas på motsvarande sätt om företaget
beskattas för verksamhet i ett svenskt handelsbolag eller i
en i utlandet delägarbeskattad juridisk person. Om
skattskyldigheten för andelen övergår till någon annan,
gäller i stället bestämmelserna i första stycket denne. Lag (2009:1413).

Kapitalförluster på andelar i handelsbolag

20 § En utländsk juridisk person som hör hemma i en stat
utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och som
motsvarar ett sådant svenskt företag som anges i 3 § 1-4 får
inte dra av en kapitalförlust som avser en andel i ett
svenskt handelsbolag eller i en i utlandet delägarbeskattad
juridisk person.

Första stycket tillämpas på motsvarande sätt om den utländska
juridiska personen beskattas för verksamhet i ett svenskt
handelsbolag eller i en i utlandet delägarbeskattad juridisk
person. Om skattskyldigheten för andelen övergår till någon
annan, gäller bestämmelsen i första stycket i stället denne. Lag (2009:1413).

21 § Har upphävts genom lag (2009:1413).

22 § Har upphävts genom lag (2009:1413).

Vissa tillgångar i handelsbolag

23 § Om ett företag som anges i 3 § direkt eller indirekt,
genom ett eller flera svenska handelsbolag, är delägare i ett
svenskt handelsbolag som avyttrat en delägarrätt med
kapitalvinst, ska den del av vinsten som belöper sig på
delägarens andel inte tas upp. Detta gäller dock bara om en
motsvarande kapitalvinst inte skulle ha tagits upp om
delägaren själv hade avyttrat tillgången. Vid bedömningen av
om en kapitalvinst inte skulle ha tagits upp enligt 24 kap. 14 § första stycket 2 eller 16 § ska andelsinnehavet
bestämmas utifrån storleken på delägarens indirekta innehav. Vid tillämpning av första stycket likställs en i utlandet
delägarbeskattad juridisk person med ett svenskt
handelsbolag.

Första stycket gäller inte om skalbolagsbeskattning ska ske
enligt 9 a §. Lag (2009:1413).

23 a § Om en sådan avyttring som avses i 23 § leder till en
kapitalförlust, får den del av förlusten som belöper sig på
delägarens andel inte dras av. Detta gäller dock bara om en
motsvarande kapitalvinst inte skulle ha tagits upp om
delägaren själv hade avyttrat tillgången. Vid bedömningen av
om en kapitalvinst inte skulle ha tagits upp ska det bortses
från bestämmelserna om skalbolagsbeskattning i 9 §. Vid
bedömningen av om en kapitalvinst inte skulle ha tagits upp
enligt 24 kap. 14 § första stycket 2 eller 16 § ska
andelsinnehavet bestämmas utifrån storleken på delägarens
indirekta innehav. Om skattskyldigheten för andelen övergår
till någon annan, gäller detta i stället denne. Vid tillämpning av första stycket likställs en i utlandet
delägarbeskattad juridisk person med ett svenskt
handelsbolag. Lag (2009:1413).

24 § Om en fysisk person eller ett svenskt handelsbolag som en
fysisk person, direkt eller indirekt, genom ett eller flera
andra svenska handelsbolag är delägare i, förvärvar en andel i
ett svenskt handelsbolag från ett företag som anges i 3 §, ska
en tillgång som handelsbolaget äger, direkt eller indirekt,
genom ett eller flera svenska handelsbolag vid beskattningen av
den fysiska personens inkomst i handelsbolaget anses anskaffad
för marknadsvärdet vid personens förvärv av andelen i
handelsbolaget.

Detta gäller dock bara om tillgången i fråga har gått ner i
värde under handelsbolagets innehavstid och
- är en näringsbetingad andel eller en näringsbetingad
aktiebaserad delägarrätt om den innehas direkt av företaget,
eller
- är en sådan tillgång som anges i 19 §.

Om en förpliktelse som avses i 19 § 4 ökat i värde under
handelsbolagets innehavstid tillämpas bestämmelsen om
värdenedgång på tillgångar på motsvarande sätt. Vid
beskattningen av den fysiska personens inkomst i handelsbolaget
ska dock förpliktelsen anses ingången vid personens förvärv av
andelen i handelsbolaget.

Vad som sägs i första och andra styckena gäller också om
andelen i handelsbolaget i stället förvärvas från ett svenskt
handelsbolag i vilket ett företag som anges i 3 §, direkt eller
indirekt, genom ett eller flera svenska handelsbolag är
delägare. Vid tillämpning av denna paragraf likställs en i
utlandet delägarbeskattad juridisk person med ett svenskt
handelsbolag. Lag (2007:1419).

Bostäder i fåmansföretag

25 § Om ett företag som anges i 3 eller 3 a § eller ett
moderföretag till detta är ett fåmansföretag eller ett
fåmanshandelsbolag, och företaget avyttrar en delägarrätt och
det företag som delägarrätten hänför sig till eller ett
dotterföretag till detta äger en fastighet som någon gång
under de tre åren närmast före avyttringen till huvudsaklig
del har använts som bostad för en delägare i det säljande
företaget eller i moderföretaget eller för en närstående till
en sådan delägare, gäller följande. Det företag som innehar
fastigheten ska vid avyttringen av delägarrätten anses ha
avyttrat och åter förvärvat fastigheten för ett pris som
motsvarar dess marknadsvärde.

Bestämmelserna i första stycket tillämpas bara om
- fastighetens marknadsvärde överstiger dess skattemässiga
värde,
- ersättningen vid avyttringen av delägarrätten inte ska tas
upp enligt bestämmelsen om skalbolagsbeskattning i 9 §, eller
- den avyttrade delägarrätten inte är marknadsnoterad.

Om avyttringen inte leder till att ett väsentligt inflytande
i det företag som äger fastigheten går över till någon annan
tillämpas första stycket bara om det föreligger särskilda
omständigheter.

Vad som sägs i denna paragraf i fråga om en fastighet gäller
även en andel i ett privatbostadsföretag, om den till andelen
knutna lägenheten huvudsakligen har använts på sätt som avses
i första stycket. Lag (2009:1413).


26 kap. Återföring av värdeminskningsavdrag

Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om att gjorda
värdeminskningsavdrag m.m. ska återföras om näringsfastigheter
och näringsbostadsrätter avyttras eller blir
privatbostadsfastigheter respektive privatbostadsrätter.

Bestämmelserna i 2-11 §§ gäller för fastigheter och
bostadsrätter som är kapitaltillgångar medan bestämmelserna i 12 och 13 §§ gäller för fastigheter och bostadsrätter som är
lagertillgångar.

I 14 § finns en bestämmelse om skattemässig kontinuitet när en
näringsbostadsrätt förvärvas genom arv, testamente, gåva,
bodelning eller på liknande sätt och den behåller sin karaktär
av näringsbostadsrätt. Motsvarande bestämmelser samt
bestämmelser om kontinuitet i fråga om värdeminskningsavdrag
finns för byggnader och fastigheter i 19 kap. 18 § respektive 20 kap. 12 §. Lag (2007:1419).

Kapitaltillgångar

Fastigheter

2 § Vid avyttring av en näringsfastighet ska följande avdrag
återföras:
1. värdeminskningsavdrag på byggnader och markanläggningar,
2. skogsavdrag,
3. avdrag för substansminskning,
4. avdrag för sådana avskrivningar av byggnader och
markanläggningar som gjorts i samband med att en
ersättningsfond eller liknande fond har tagits i anspråk, och
5. avdrag som avser beskattningsåret och de fem föregående
beskattningsåren för utgifter för förbättrande reparationer och
underhåll av byggnader och markanläggningar.

Reparationer och underhåll anses som förbättrande till den del
fastigheten på grund av åtgärderna är i bättre skick vid
avyttringen än vid ingången av det femte beskattningsåret före
beskattningsåret eller, om fastigheten förvärvats senare genom
köp, byte eller på liknande sätt, vid förvärvet. Lag (2007:1419).

3 § Avdragen som anges i 2 § ska inte återföras till den del de
avser tiden före år 1952. Lag (2007:1419).

4 § Om en byggnad eller en markanläggning på den avyttrade
fastigheten har skrivits av i samband med att en
ersättningsfond har tagits i anspråk och fonden var avsatt
enligt 31 kap. 5 §, gäller följande vid tillämpning av 2 § första stycket 4. Avdraget för avskrivning ska återföras bara
till den del det motsvarar det belopp som återfördes enligt
detta kapitel vid den avyttring som låg till grund för
avsättningen till ersättningsfond. Lag (2007:1419).

5 § Om ersättningen för den avyttrade fastigheten understiger
omkostnadsbeloppet vid kapitalvinstberäkningen, ska det belopp
som ska återföras enligt 2 § första stycket 1-4 minskas med
skillnaden mellan omkostnadsbeloppet och ersättningen.

Avser en del av ersättningen mark- eller byggnadsinventarier,
ska den delen inte räknas med i ersättningen.

Vid tillämpning av denna paragraf ska omkostnadsbeloppet
beräknas utan att anskaffningsutgiften minskas enligt 45 kap. 16 § med värdeminskningsavdrag m.m. som inte återförs. Lag (2007:1419).

6 § Med avyttring likställs sådan överföring av mark m.m. som
avses i 45 kap. 5 § samt sådan allframtidsupplåtelse som avses
i 45 kap. 7 §, om den innebär upplåtelse av mark, byggnad eller
markanläggning.

7 § Om bara en del av fastigheten avyttras, ska
återföringsbeloppet beräknas på grundval av förhållandena på
den avyttrade fastighetsdelen. Vid tilllämpning av 5 § ska i
sådana fall omkostnadsbeloppet beräknas enligt 45 kap. 19 §. Lag (2007:1419).

8 § Bestämmelserna i 2-5 och 7 §§ tillämpas också när en
näringsfastighet hos samma ägare blir privatbostadsfastighet.

Vid tillämpning av 5 § ska det belopp som motsvarar
fastighetens marknadsvärde vid beskattningsårets utgång anses
som ersättning för fastigheten. Om bara en del av fastigheten
blir privatbostadsfastighet, beräknas omkostnadsbeloppet enligt 45 kap. 20 §, om den skattskyldige begär det. Lag (2007:1419).

9 § Bestämmelserna i 2-5 och 7 §§ tillämpas också när en
näringsfastighet övergår till en ny ägare genom arv,
testamente, gåva eller bodelning om den blir eller kan antas
komma att bli privatbostadsfastighet i och med övergången.

Vid tillämpning av 5 § ska det belopp som motsvarar
fastighetens marknadsvärde vid övergången anses som ersättning
för fastigheten. Lag (2007:1419).

Bostadsrätter

10 § Vid avyttring av en näringsbostadsrätt ska avdrag som
avser beskattningsåret och de fem föregående beskattningsåren
för utgifter för förbättrande reparationer och underhåll av
bostadsrättslägenheten återföras.

Reparationer och underhåll anses som förbättrande till den del
lägenheten på grund av åtgärderna är i bättre skick vid
avyttringen än vid ingången av det femte beskattningsåret före
beskattningsåret eller, om näringsbostadsrätten förvärvats
senare genom köp, byte eller på liknande sätt, vid förvärvet. Lag (2007:1419).

11 § Bestämmelserna i 10 § tillämpas också när en
näringsbostadsrätt
- hos samma ägare blir privatbostadsrätt, eller
- övergår till en ny ägare genom arv, testamente, gåva eller
bodelning, om den blir eller kan antas komma att bli
privatbostadsrätt i och med övergången.

Lagertillgångar

12 § Vid avyttring av en näringsfastighet ska
värdeminskningsavdragen samt avdragen för reparationer och
underhåll återföras om de gjorts vid beskattningen men inte i
räkenskaperna. Lag (2007:1419).

13 § Bestämmelserna i 2 och 7 §§ respektive 10 § tillämpas
också när en näringsfastighet eller näringsbostadsrätt övergår
till en ny ägare genom arv, testamente eller bodelning med
anledning av makes död, om den blir eller kan antas komma att
bli privatbostadsfastighet respektive privatbostadsrätt i och
med övergången. Lag (2000:1341).

Skattemässig kontinuitet vid arv, gåva m.m. av
näringsbostadsrätter

14 § Om en näringsbostadsrätt förvärvas genom arv, testamente,
gåva, bodelning eller på liknande sätt och den behåller sin
karaktär av näringsbostadsrätt, inträder förvärvaren i den
tidigare ägarens skattemässiga situation när det gäller
utgifter för sådana förbättrande reparationer och underhåll som
avses i 10 § andra stycket.

Hänvisningar

15 § Bestämmelser om att värdeminskningsavdrag m.m. inte ska
återföras finns när det gäller
- skogsavdrag i 21 kap. 14 §,
- underprisöverlåtelser i 23 kap. 13 §,
- kvalificerade fusioner och fissioner i 37 kap. 17 §,
- verksamhetsavyttringar i 38 kap. 12 §,
- partiella fissioner i 38 a kap. 13 §, och
- förvärv av vissa tillgångar till underpris från delägare och
närstående i 53 kap. 4 §. Lag (2007:1419).


27 kap. Byggnadsrörelse, handel med fastigheter och tomtrörelse

Innehåll

1 § I detta kapitel finns särskilda bestämmelser om
- byggnadsrörelse och handel med fastigheter i 2-8 och 18 §§,
och
- tomtrörelse i 3 och 9-18 §§.

Byggnadsrörelse och handel med fastigheter

Innehav av lagertillgång

2 § Den som innehar en tillgång som är en lagertillgång enligt
bestämmelserna i 4-7 §§ anses bedriva antingen byggnadsrörelse
eller handel med fastigheter.

Avyttring av byggnadstomt

3 § Om en byggnadstomt avyttras av någon som bedriver
byggnadsrörelse eller handel med fastigheter, anses avyttringen
ingå i den verksamheten. Om verksamheten huvudsakligen består
av tomtrörelse, anses avyttringen i stället ingå i
tomtrörelsen.

Vad som avses med byggnadstomt framgår av 9 §.

Lagerfastigheter

4 § Om en fastighet förvärvas genom köp, byte eller på liknande
sätt av någon som bedriver byggnadsrörelse eller handel med
fastigheter, blir fastigheten en lagertillgång hos förvärvaren. Detsamma gäller om en fastighet förvärvas på sådant sätt av
maken till den som bedriver byggnadsrörelse eller handel med
fastigheter.

Första stycket gäller också om förvärvaren eller dennes make är
företagsledare i ett fåmansföretag eller ett fåmanshandelsbolag
och fastigheten skulle ha varit en lagertillgång i
byggnadsrörelse eller handel med fastigheter om den hade
förvärvats av företaget.

Att första och andra styckena inte gäller fastigheter som blir
privatbostadsfastigheter framgår av 13 kap. 1 § tredje stycket. Lag (2008:1316).

5 § Bestämmelserna i 4 § gäller inte
1. om fastigheten uppenbarligen förvärvas för att till
huvudsaklig del användas stadigvarande i en annan
näringsverksamhet än fastighetsförvaltning som bedrivs av
fastighetsägaren eller dennes make eller av ett fåmansföretag
eller ett fåmanshandelsbolag där fastighetsägaren eller maken
är företagsledare, eller
2. när det gäller byggnadsrörelse, om förvärvet uppenbarligen
helt saknar samband med byggnadsrörelsen.

Lagerandelar i fastighetsförvaltande företag

6 § Andelar i fastighetsförvaltande företag anses som
lagertillgångar, om någon av företagets fastigheter skulle ha
varit en lagertillgång i byggnadsrörelse eller handel med
fastigheter för det fall att fastigheten hade ägts direkt av
den som innehar andelen. Detta gäller dock bara om
1. det fastighetsförvaltande företaget är ett fåmansföretag och
innehavaren är företagsledare i företaget eller make till
företagsledaren,
2. det på annat sätt finns en intressegemenskap mellan
innehavaren och det fastighetsförvaltande företaget, eller
3. det fastighetsförvaltande företaget är ett svenskt
handelsbolag.

6 a § Har upphävts genom lag (2011:1510).

7 § I sådana fall som avses i 6 § 3 ska inte bara andelen i
handelsbolaget utan också den del av handelsbolagets
fastigheter som motsvarar andelen anses som lagertillgång hos
delägaren. Detta gäller dock bara de av bolagets fastigheter
som skulle ha varit lagertillgångar om fastigheterna hade ägts
direkt av delägaren. Lag (2007:1419).

Uttagsbeskattning vid byggnadsarbeten på fastigheter som inte
är lagertillgångar

8 § Om en fastighet som inte är lagertillgång har varit föremål
för byggnadsarbeten i en byggnadsrörelse som fastighetsägaren
bedriver direkt eller genom ett svenskt handelsbolag, ska
värdet av arbetena tas upp som intäkt i byggnadsrörelsen.

Bedrivs byggnadsrörelsen, direkt eller genom ett svenskt
handelsbolag, av en fysisk person, ska dock värdet av hans eget
arbete tas upp bara om varor av mer än ringa värde tas ut ur
byggnadsrörelsen i samband med arbetet. Lag (2007:1419).

Tomtrörelse

Vad som är tomtrörelse

9 § Med tomtrörelse avses näringsverksamhet som består i
avyttring av mark för bebyggelse (byggnadstomt). Tomtrörelse
kan vara kvalificerad eller enkel.

Vad som är kvalificerad tomtrörelse

10 § Med kvalificerad tomtrörelse avses näringsverksamhet som
huvudsakligen består i avyttring av byggnadstomter från
fastigheter som uppenbarligen har förvärvats för att ingå i
yrkesmässig markavyttring.

Vad som är enkel tomtrörelse

11 § En enkel tomtrörelse uppkommer när en skattskyldig under
tio kalenderår har avyttrat minst femton byggnadstomter som kan
räknas samman till en tomtrörelse. Vid beräkningen ska
avyttringar av byggnadstomter på olika fastigheter eller på
olika delar av en fastighet räknas samman till en tomtrörelse
bara om tomterna med hänsyn till inbördes läge normalt kan
anses ingå i en och samma tomtrörelse. Lag (2007:1419).

12 § Vid beräkningen av antalet avyttrade byggnadstomter ska
den som är eller har varit gift räkna in också makens
avyttringar under äktenskapet under tioårsperioden.

Om en fastighet har förvärvats genom köp, byte eller på
liknande sätt eller genom gåva, ska förvärvaren och överlåtaren
räkna in också varandras avyttringar under tidsperioden, om
förvärvaren är
1. överlåtarens förälder, far- eller morförälder, make,
avkomling eller avkomlings make,
2. ett dödsbo där överlåtaren eller någon person som nämns i 1 är delägare, eller
3. ett aktiebolag, ett svenskt handelsbolag eller en ekonomisk
förening där överlåtaren ensam eller tillsammans med någon
person som nämns i 1 på grund av det sammanlagda innehavet av
andelar har ett bestämmande inflytande. Lag (2007:1419).

13 § Vid beräkningen av antalet avyttrade byggnadstomter ska
upplåtelser av mark för bebyggelse likställas med avyttring.

Avyttringar av det slag som berättigar till avdrag för
avsättning till ersättningsfond enligt 31 kap. 5 § ska inte
räknas in. Lag (2007:1419).

14 § Avyttringar av byggnadstomter som huvudsakligen ska
användas av anställda för gemensamt ändamål och avyttringar av
byggnadstomter till anställda för bostadsändamål ingår inte i
enkel tomtrörelse.

Detta gäller dock inte om den skattskyldige bedriver
kvalificerad tomtrörelse, byggnadsrörelse eller handel med
fastigheter. Lag (2007:1419).

15 § En enkel tomtrörelse anses påbörjad i och med avyttringen
av den femtonde byggnadstomten.

Om flera byggnadstomter avyttras den dag då den femtonde
byggnadstomten avyttras, får den skattskyldige välja i vilken
ordning tomterna ska anses avyttrade. Lag (2007:1419).

Slutavyttring av lagret i en enkel tomtrörelse

16 § Om återstoden av lagret i en enkel tomtrörelse avyttras,
anses avyttringen inte ingå i tomtrörelsen. Avyttringen ska i
stället behandlas enligt bestämmelserna om kapitalvinster.

Om lagret vid utgången av beskattningsåret före det
beskattningsår då avyttringen ska tas upp som intäkt har tagits
upp till ett lägre värde än anskaffningsvärdet, ska
mellanskillnaden tas upp som intäkt i tomtrörelsen.

Första och andra styckena gäller inte sådan del av vinsten som
avser mark inom detaljplan. De gäller inte heller om
avyttringen kan antas ha skett väsentligen i syfte att ge en
obehörig skatteförmån till den skattskyldige eller förvärvaren
eller till någon som en av dem har intressegemenskap med. Lag (2007:1419).

När enkel tomtrörelse avbryts

17 § Om en skattskyldig som bedriver enkel tomtrörelse eller
dennes make inte har avyttrat några byggnadstomter i
tomtrörelsen under tio kalenderår, anses avyttringar som sker
därefter inte ingå i tomtrörelsen. Avyttringarna ska i stället
behandlas enligt bestämmelserna om kapitalvinster.

Första stycket gäller dock inte avyttringar av byggnadstomter
inom detaljplan. Det gäller inte heller om avyttringarna sker
under sådana förhållanden att en tomtrörelse på nytt ska anses
påbörjad.

Avyttringar av det slag som ger rätt till avsättning till
ersättningsfond enligt 31 kap. 5 § avbryter inte tidsperioden i
första stycket. Lag (2007:1419).

Gemensamma bestämmelser om arv m.m.

18 § Om någon genom arv, testamente eller genom bodelning med
anledning av makes död förvärvar sådana fastigheter eller
andelar som har varit lagertillgångar i byggnadsrörelse, handel
med fastigheter eller tomtrörelse hos den döde, behåller
tillgångarna sin karaktär hos förvärvaren bara om denne
1. vid förvärvet själv bedriver sådan byggnadsrörelse, handel
med fastigheter eller tomtrörelse där tillgångarna skulle ha
varit lagertillgångar om de hade förvärvats genom köp, eller
2. avser att fortsätta den dödes näringsverksamhet.

Om tillgångarna är lagertillgångar hos förvärvaren, anses denne
bedriva byggnadsrörelse, handel med fastigheter eller
tomtrörelse.


28 kap. Arbetsgivares pensionskostnader

Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om
- krav på pensionsutfästelser i 2 §,
- avdrag för tryggande av pensionsutfästelser i 3-19 §§,
- kostnadsutjämning mellan arbetsgivare i 20 §,
- ersättning från en pensionsstiftelse i 21 §,
- återföring av avdrag för avsättning i balansräkningen i 22-25 §§, och
- övertagande av pensionsutfästelser i 26 §.

Krav på pensionsutfästelser

2 § Vid bedömningen av avdrag enligt detta kapitel får en
pensionsutfästelse beaktas bara om en försäkring för
utfästelsen skulle ha varit en pensionsförsäkring.

Med betalning av en premie för pensionsförsäkring likställs i
detta kapitel betalning enligt ett avtal med ett utländskt
tjänstepensionsinstitut om tjänstepension. Detta gäller bara om
avtalet är jämförbart med pensionsförsäkring och uppfyller de
villkor som anges i 58 kap. 1 a §. Lag (2005:1170).

Avdrag för tryggande av pensionsutfästelser

Tryggandeformer

3 § Arbetsgivares tryggande av utfästelse om pension till en
arbetstagare ska dras av som kostnad i den utsträckning som
anges i 5-18 §§, om utfästelsen tryggas genom
- överföring till pensionsstiftelse enligt lagen (1967:531) om
tryggande av pensionsutfästelse m.m.,
- avsättning i balansräkning i förening med kreditförsäkring
eller i förening med kommunal eller statlig borgen eller
liknande garanti,
- betalning av premie för pensionsförsäkring, eller
- överföring till ett utländskt tjänstepensionsinstitut som
enligt 39 kap. 13 c § likställs med en sådan pensionsstiftelse
som avses i lagen om tryggande av pensionsutfästelse m.m. Lag (2008:134).

Avsättning i balansräkning

4 § Med avsättning i balansräkning avses en särskild
redovisning av pensionsutfästelse enligt lagen (1967:531) om
tryggande av pensionsutfästelse m.m.
- under rubriken Avsatt till pensioner, eller
- i delpost under rubriken Avsättningar för pensioner och
liknande förpliktelser.

I lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel finns
bestämmelser om avkastningsskatt för arbetsgivare som tryggat
pensionsutfästelse genom avsättning i balansräkningen. I 16 kap. 17 § finns bestämmelser om avdrag för avkastningsskatt.

Huvudregel

5 § Tryggande av sådana pensionsutfästelser som avses i 3 § ska
dras av som kostnad. Avdraget får dock inte för någon
arbetstagare överstiga 35 procent av lönen och inte heller 10 prisbasbelopp. Lag (2007:1419).

6 § Som lön räknas vid tillämpning av detta kapitel sådan
pensionsgrundande ersättning enligt pensionsavtal som hänför
sig till beskattningsåret eller det föregående
beskattningsåret.

Kompletteringsregel

7 § Tryggande av sådana pensionsutfästelser som avses i 3 § ska, trots vad som sägs i 5 §, dras av som kostnad med ett
belopp som motsvarar kostnaden för avtalad pension, om
tryggandet föranleds av
- att ett pensionsavtal ändras vid förtida avgång från

anställning eller att ett nytt pensionsavtal ingås i ett sådant
fall, eller
- att pensionsutfästelserna är otillräckligt tryggade.

Bestämmelserna i första stycket ska tillämpas bara till den del
något annat inte följer något av 8-12 §§. Bestämmelserna i
första stycket ska inte tillämpas i sådana fall som avses i 17 och 18 §§. Lag (2007:1419).

8 § I fråga om ålderspension som ska betalas ut före 65 års
ålder, får avdrag enligt 7 § inte överstiga kostnaden för en
ålderspension som under den avtalade tiden betalas ut med
- 80 procent av lönen till den del denna inte överstiger 7,5 prisbasbelopp,
- 70 procent av lönen till den del denna överstiger 7,5 men
inte 20 prisbasbelopp, och
- 40 procent av lönen till den del denna överstiger 20 men inte 30 prisbasbelopp.

I fråga om ålderspension som ska betalas ut tidigast från 65 års ålder, får avdrag enligt 7 § inte överstiga kostnaden för
en livsvarig ålderspension som från den avtalade tidpunkten
betalas ut med
- 20 procent av lönen till den del denna inte överstiger 7,5 prisbasbelopp,
- 70 procent av lönen till den del denna överstiger 7,5 men
inte 20 prisbasbelopp, och
- 40 procent av lönen till den del denna överstiger 20 men inte 30 prisbasbelopp. Lag (2007:1419).

9 § Om pensionsavtalet ger rätt till sådan ålderspension
som avses i 8 § andra stycket utöver 20 procent av den del
av lönen som inte överstiger 7,5 prisbasbelopp, ska ett
belopp som motsvarar kostnaden för att uppnå avtalad
pensionsnivå ändå dras av om den överskjutande pensionen är
avsedd att ersätta inkomstgrundad ålderspension som avses i 55 kap. 2 och 3 §§ socialförsäkringsbalken. Lag (2010:1277).

10 § I fråga om fondförsäkringar klass III som avses i 2 kap. 12 § försäkringsrörelselagen (2010:2043) och andra
avgiftsbaserade utfästelser, får avdrag som beräknas enligt 8 § göras med högst ett belopp som motsvarar kostnaden för att
uppnå de förmånsnivåer som anges där genom annan
pensionsförsäkring än sådan som avses i den lagen. Lag (2011:68).

11 § Avdrag som beräknas enligt 8-10 §§ förutsätter full
intjänandetid. Om pensionsrätten inte är fullt intjänad, ska
avdragen minskas i motsvarande utsträckning.

Med full intjänandetid avses full intjänandetid enligt
pensionsavtalet, förutsatt att avtalet för full pension kräver
dels intjänande under en sammanlagd tid av minst 30 år, dels
fortsatt intjänande under anställningen fram till den avtalade
pensionstidpunkten. Om pensionsavtalet inte uppfyller dessa
förutsättningar eller om pensionsavtalet saknar bestämmelser om
intjänandetid, avses med full intjänandetid tiden fram till den
avtalade pensionstidpunkten, dock minst 30 år. Vid beräkningen
av intjänandetiden ska såväl arbetstagarens sammanlagda
anställningstid hos arbetsgivaren som anställningstid hos andra
arbetsgivare räknas med. Lag (2007:1419).

12 § När avdraget för kostnader för avtalad ålderspension
beräknas, ska värdet av sådan ålderspension för arbetstagaren
räknas av som har tryggats under beskattningsåret eller
tidigare av arbetsgivaren eller av någon annan arbetsgivare i
de tryggandeformer som anges i 3 §. Värdet av ålderspension för
tid före 65 års ålder ska räknas av från avdrag som beräknas
enligt 8 § första stycket. Värdet av ålderspension från
tidigast 65 års ålder ska räknas av från avdrag som beräknas
enligt 8 § andra stycket. Lag (2007:1419).

12 a § Bestämmelserna i 13, 17, 21, 23 och 24 §§ ska också
tillämpas i fråga om överföringar till sådana
tjänstepensionsinstitut som avses i 3 §. Lag (2007:1419).

12 b § Om ett avtal om tjänstepension som meddelats av ett
sådant utländskt tjänstepensionsinstitut som enligt 39 kap. 13 c § likställs med en pensionsstiftelse ändras så att det
utländska institutet inte längre kan likställas med en sådan
stiftelse, ska behållningen hänförlig till avtalet tas upp till
beskattning hos arbetsgivaren. Detta gäller dock inte om
institutet tryggar upplupen del av pensionsutfästelsen genom
köp av pensionsförsäkring enligt reglerna i 25 § lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. Lag (2007:1419).

Begränsningar i avdragsrätten vid olika tryggandeformer

13 § Överföring till pensionsstiftelse för att trygga
pensionsutfästelser enligt 3 § får inte dras av med högre
belopp för varje pensionsberättigad än som motsvarar
pensionsreserven för sådan pensionsutfästelse som är tryggad
med avdragsrätt. Pensionsreserven ska beräknas enligt de
grunder som anges i pensionsavtalet. Beräkningen ska dock inte
göras med lägre ränteantagande än som följer av 3 § lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.

Avdraget får inte överstiga vad som krävs för att stiftelsens
förmögenhet ska motsvara pensionsreserven för sådana
utfästelser som avses i första stycket. Stiftelsens förmögenhet
ska beräknas till ett belopp som motsvarar 80 procent av
kapitalunderlaget vid ingången eller utgången av
beskattningsåret enligt lagen (1990:661) om avkastningsskatt på
pensionsmedel. Lag (2007:1419).

14 § Bestämmelserna i 13 § första stycket gäller också
avsättning i balansräkningen för att trygga pensionsutfästelser
enligt 3 §.

Avdraget får inte överstiga ett belopp som motsvarar ökningen
av pensionsreserven för sådana utfästelser som avses i första
stycket från det föregående beskattningsårets utgång till
beskattningsårets utgång.

15 § Arbetsgivarens utgifter för att trygga pensionsutfästelser
enligt 3 § genom köp av pensionsförsäkring får inte dras av med
högre belopp än premien.

Förräntning, indexering eller annan värdesäkring

16 § Höjning av en pensionsreserv som avser pensionsutfästelser
som tidigare tryggats med avdragsrätt ska dras av som kostnad i
den utsträckning som anges i 13 och 14 §§, om höjningen följer
av tillämpade försäkringstekniska beräkningsgrunder eller av
indexering eller annan värdesäkring av utfästelserna. Lag (2007:1419).

Byte av tryggandeform

17 § Om en arbetsgivare byter tryggandeform för en
pensionsutfästelse som tidigare har tryggats med avdragsrätt,
ska arbetsgivarens kostnad för det nya tryggandet dras av i den
utsträckning som anges i 13-15 §§. Har det tidigare tryggandet
skett genom överföring till pensionsstiftelse, får avdrag inte
göras med högre belopp än som motsvarar den ersättning för
kostnaderna som arbetsgivaren får från stiftelsen. Lag (2007:1419).

Byte av arbetsgivare

18 § Om en arbetsgivare tar över ansvaret för en
pensionsutfästelse som tidigare har tryggats av en annan
arbetsgivare med avdragsrätt, ska den övertagande
arbetsgivaren, i den utsträckning som anges i 13-15 §§, dra av
kostnaden för att trygga pensionsutfästelsen. Lag (2007:1419).

Pensionsförsäkring till efterlevande i särskilda fall

19 § Premie för en pensionsförsäkring som sedan den anställde
dött tecknats till förmån för den anställdes efterlevande och
som arbetsgivaren har åtagit sig att betala samtliga premier
för ska dras av som kostnad, dock högst med belopp som
motsvarar de i 8 § angivna förmånsnivåerna beräknade med hänsyn
till den anställdes senaste lön. Lag (2007:1419).

Kostnadsutjämning mellan arbetsgivare

20 § Om en arbetsgivare tryggat pensionsutfästelser enligt en
allmän pensionsplan och planen innehåller bestämmelser om
utjämning av pensionskostnader mellan olika arbetsgivare, ska
- avgifter som arbetsgivaren betalar enligt dessa bestämmelser
dras av, och
- ersättningar som arbetsgivaren får enligt dessa bestämmelser
tas upp.

Med allmän pensionsplan avses detsamma som i 58 kap. 20 §. Lag (2007:1419).

Ersättning från en pensionsstiftelse

21 § Ersättning som en arbetsgivare får från en
pensionsstiftelse ska tas upp. Detta gäller dock inte
ersättning som hänför sig till en sådan överföring till
stiftelsen som arbetsgivaren inte har fått dra av.

Sådana överföringar som arbetsgivaren har gjort avdrag för och
avkastning som stiftelsen har fått ska i första hand anses
använda när stiftelsen lämnar ersättning. Lag (2007:1419).

Återföring av avdrag för avsättning i balansräkningen

Vad som ska tas upp

22 § Om den avsättning för att trygga pensionsutfästelser som
med avdragsrätt gjorts i balansräkningen uppgår till ett lägre
belopp vid beskattningsårets utgång än motsvarande avsättning
vid det föregående beskattningsårets utgång, ska
mellanskillnaden tas upp som intäkt. Lag (2007:1419).

23 § Om det finns disponibla pensionsbelopp vid
beskattningsårets utgång, ska som intäkt enligt 22 § dock tas
upp lägst summan av
- dels tio procent av de disponibla pensionsbeloppen vid det
föregående beskattningsårets utgång,
- dels de avdrag som gjorts under beskattningsåret för premier
för pensionsförsäkringar, lämnad ersättning för
pensionsutfästelse som tagits över av någon annan och
överföring till pensionsstiftelse till den del dessa avdrag
avser samma pensionsutfästelser som omfattas av den avsättning
som med avdragsrätt gjorts i balansräkningen.

Om beskattning sker enligt första stycket, ska senare
minskningar av avsättningen i balansräkningen inte tas upp till
den del minskningarna motsvarar de belopp som redan tagits upp. Lag (2007:1419).

Disponibla pensionsbelopp

24 § Med disponibla pensionsbelopp avses skillnaden mellan
1. den avsättning för att trygga pensionsutfästelser som med
avdragsrätt gjorts i balansräkningen vid det föregående
beskattningsårets utgång ökad med förmögenheten vid
beskattningsårets utgång i en sådan pensionsstiftelse som
tryggar samma pensionsutfästelser, och
2. pensionsreserven vid beskattningsårets utgång för sådana
pensionsutfästelser som avses i 1, till den del dessa inte är
tryggade genom pensionsförsäkring, ökad med medel som då står
kvar i stiftelsen och som inte har dragits av vid överföringen.

Disponibla pensionsbelopp ska dock aldrig anses uppgå till
högre belopp än vad som motsvarar den avsättning som med
avdragsrätt gjorts i balansräkningen vid det föregående
beskattningsårets utgång.

Vid tillämpning av första stycket 1 ska förmögenheten i
pensionsstiftelsen beräknas till ett belopp som motsvarar 80 procent av kapitalunderlaget enligt lagen (1990:661) om
avkastningsskatt på pensionsmedel. Lag (2007:1419).

Upphörande av näringsverksamhet

25 § Om en arbetsgivare upphör med sin näringsverksamhet, ska
disponibla pensionsbelopp tas upp som intäkt det beskattningsår
då verksamheten upphör.

Om en arbetsgivare träder i likvidation eller om ett dödsbo
efter en arbetsgivare skiftas, ska disponibla pensionsbelopp
tas upp som intäkt det beskattningsår då beslutet om
likvidation fattas eller boet skiftas. Lag (2007:1419).

Övertagande av pensionsutfästelser

26 § Ersättning som lämnas vid övertagande av ansvaret för
pensionsutfästelser ska dras av om övertagandet
1. avser överföring av rätt till tjänstepension till Europeiska
unionen eller Europeiska atomenergigemenskapen, eller
2. sker när en näringsverksamhet övergår till en ny
arbetsgivare som också övertar ansvaret för
pensionsutfästelserna.

Ersättning som en skattskyldig får för att ta över ansvaret för
pensionsutfästelser ska tas upp. Lag (2011:293).


29 kap. Näringsbidrag

Innehåll

1 § Detta kapitel gäller näringsbidrag och vissa andra stöd
till näringsidkare.

Det finns bestämmelser om
- näringsbidrag i 2-8 §§,
- befrielse från villkorlig återbetalningsskyldighet i 9-13 §§,
- statligt räntebidrag för bostadsändamål i 14 §, och
- avgångsvederlag till jordbrukare i 15 §.

Näringsbidrag

2 § Med näringsbidrag avses stöd utan återbetalningsskyldighet
som lämnas till en näringsidkare för näringsverksamheten av
staten, Europeiska unionen eller Europeiska
atomenergigemenskapen, landsting, kommuner, juridiska personer
som avses i 7 kap. 16, 17 och 20 §§, allmänningsskogar enligt
lagen (1952:167) om allmänningsskogar i Norrland och Dalarna
samt stöd av detta slag som beslutas av en europeisk gruppering
för territoriellt samarbete.

Med näringsbidrag avses också stöd som lämnas i form av
1. elcertifikat till sådana skattskyldiga som avses i 17 kap. 22 a § 1,
2. utsläppsrätter till sådana skattskyldiga som avses i 17 kap. 22 b § första stycket, 3. utsläppsminskningsenheter och certifierade
utsläppsminskningar till sådana skattskyldiga som avses i 17 kap. 22 b § andra stycket 1, och
4. stöd enligt lagen (2008:814) om statligt stöd till
kreditinstitut, om stödet inte
- redovisas som en skuld i räkenskaperna, eller
- avser betalning för nyemitterade eller egna aktier. Lag (2011:293).

3 § Med stöd utan återbetalningsskyldighet avses också stöd som
ska återbetalas bara om
1. näringsidkaren inte uppfyller villkoren för stödet,
2. näringsidkaren inte följer de föreskrifter som har meddelats
när stödet beviljades,
3. Europeiska kommissionen genom beslut som vunnit laga kraft
eller Europeiska unionens domstol har funnit att stödet strider
mot artikel 107 i fördraget om Europeiska unionens
funktionssätt, eller 4. något oväntat inträffar som uppenbarligen rubbar
förutsättningarna för stödet. Lag (2011:293).

4 § Ett näringsbidrag ska tas upp om det inte används för en
utgift som inte får dras av vare sig omedelbart eller i form av
värdeminskningsavdrag. Lag (2008:816).

5 § Ett näringsbidrag ska tas upp om det används för en utgift
som ska dras av omedelbart. Om utgiften hänför sig till ett
tidigare beskattningsår än det år då bidraget ska tas upp, får
avdraget göras det senare året.

Återbetalas bidraget, ska det återbetalade beloppet dras av. Lag (2007:1419).

6 § Om ett näringsbidrag används för en sådan utgift för att
anskaffa en tillgång som ska dras av genom
värdeminskningsavdrag, ska anskaffningsvärdet minskas med
bidraget. Om bidraget är större än det skattemässiga värde som
återstår när minskningen ska göras, ska mellanskillnaden tas
upp. Återbetalas bidraget, ska tillgångens avskrivningsunderlag ökas
med det återbetalade beloppet, dock med högst det belopp som
har påverkat anskaffningsvärdet. Till den del ett bidrag har
tagits upp enligt första stycket, ska det återbetalade beloppet
dras av. Lag (2007:1419).

7 § Om ett näringsbidrag används för att anskaffa
lagertillgångar, ska den del av lagret för vilken utgiften har
täckts av bidraget inte räknas med när tillgångarna värderas. Återbetalas bidraget, ska tillgångarnas anskaffningsvärde ökas
med det återbetalade beloppet. Lag (2007:1419).

8 § Om ett näringsbidrag ska användas ett senare beskattningsår
än det år bidraget lämnas, ska bestämmelserna i 5-7 §§ tillämpas först det senare beskattningsåret, om den
skattskyldige begär det. Lag (2007:1419).

Befrielse från villkorlig återbetalningsskyldighet

9 § Om ett stöd som ska återbetalas under andra villkor än som
sägs i 3 §, har lämnats till en näringsidkare för
näringsverksamheten från staten eller någon annan som avses i 2 § (stöd med villkorlig återbetalningsskyldighet) och
näringsidkaren helt eller delvis befrias från
återbetalningsskyldigheten, tillämpas bestämmelserna i 10-12 §§. Lag (2007:1419).

10 § Ett efterskänkt belopp ska inte tas upp, om stödet har
använts för en utgift som inte ska dras av vare sig omedelbart
eller i form av värdeminskningsavdrag. Lag (2007:1419).

11 § Ett efterskänkt belopp ska tas upp, om stödet har använts
för en utgift som ska dras av omedelbart eller i form av
värdeminskningsavdrag. Lag (2007:1419).

12 § Om stödet har använts för en sådan utgift för att anskaffa
en tillgång som ska dras av genom värdeminskningsavdrag, får
den skattskyldige det beskattningsår då det efterskänkta
beloppet ska tas upp, utöver ordinarie avskrivning, göra ett
värdeminskningsavdrag som motsvarar det efterskänkta beloppet. Detta avdrag får dock inte överstiga det skattemässiga värdet
på tillgången. Lag (2007:1419).

13 § Om det inte kan utredas vad stödet har använts till, ska
det anses ha använts till utgifter som ska dras av omedelbart,
och det efterskänkta beloppet ska tas upp. Lag (2007:1419).

Statligt räntebidrag för bostadsändamål

14 § Statligt räntebidrag för bostadsändamål ska tas upp. Återbetalas bidraget ska det återbetalade beloppet dras av
omedelbart.

Bestämmelser om byggnadsarbeten i samband med räntebidrag finns
i 19 kap. 24 och 25 §§. Lag (2007:1419).

Avgångsvederlag till jordbrukare

15 § Statligt avgångsvederlag till jordbrukare som upphör med
sitt jordbruk ska tas upp utom när det betalas till en
jordbrukare som har fått särskilt övergångsbidrag av statsmedel
till jordbruket eller hade varit berättigad att få sådant
bidrag, om han inte upphört med jordbruket. Lag (2007:1419).

Familjebidrag till totalförsvarspliktiga och rekryter

16 § Särskilda bestämmelser om familjebidrag i form av
näringsbidrag till totalförsvarspliktiga och till rekryter som
genomgår militär utbildning inom Försvarsmakten finns i 11 kap. 25 §. Lag (2010:461).


30 kap. Periodiseringsfonder

Avdrag för avsättningar

1 § Avdrag får göras enligt bestämmelserna i detta kapitel för
belopp som sätts av till periodiseringsfond.

Avdrag får dock inte göras av privatbostadsföretag och
investmentföretag. Avdrag får inte heller göras av den som är
begränsat skattskyldig enligt 3 kap. 18 § första stycket 2 eller 6 kap. 11 § första stycket 4 och som är bosatt i en stat
utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Lag (2011:1271).

2 § När det gäller svenska handelsbolag ska avdraget beräknas
för varje delägare för sig och avsättningarna göras hos
delägarna.

Detsamma gäller vid beskattning av delägare i utländska
juridiska personer med lågbeskattade inkomster enligt 39 a kap. 13 §. Lag (2007:1419).

3 § Juridiska personer som är skyldiga att upprätta
årsredovisning eller årsbokslut enligt bokföringslagen (1999:1078) får göra avdrag bara om motsvarande avsättning
görs i räkenskaperna. Lag (2011:1256).

4 § Varje års avsättning i näringsverksamheten ska bilda en
egen fond. Lag (2007:1419).

Beloppsgränser

5 § Juridiska personer får dra av högst ett belopp som
motsvarar 25 procent av överskottet av näringsverksamheten före
avdraget.

6 § Enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare
i svenska handelsbolag får dra av högst ett belopp som
motsvarar 30 procent av ett för periodiseringsfond justerat
positivt resultat.

Med det för periodiseringsfond justerade resultatet avses
resultatet av näringsverksamheten före avdrag för avsättning
till periodiseringsfond

ökat med
- avdrag för egenavgifter enligt 16 kap. 29 §,
- avdrag för premie för pensionsförsäkring och inbetalning på
pensionssparkonto enligt 16 kap. 32 § samt särskild löneskatt
enligt lagen (1991:687) om särskild löneskatt på
pensionskostnader avseende dessa poster, och
- avdrag för avsättning till expansionsfond enligt 34 kap.,
minskat med
- sjukpenning och liknande ersättningar som avses i 15 kap. 8 §,
- återfört avdrag för egenavgifter enligt 16 kap. 29 §, och
- återfört avdrag för avsättning till expansionsfond enligt 34 kap.

Schablonintäkt

6 a § En juridisk person som har gjort avdrag för avsättning
till en periodiseringsfond ska ta upp en schablonintäkt. Intäkten ska beräknas till 72 procent av statslåneräntan vid
utgången av november månad året närmast före det kalenderår
under vilket beskattningsåret går ut multiplicerad med summan
av gjorda avdrag för avsättningar till sådana
periodiseringsfonder som den juridiska personen har vid
beskattningsårets ingång.

Om beskattningsåret är längre eller kortare än tolv månader,
ska schablonintäkten justeras i motsvarande mån. Lag (2011:1256).

Återföring av avdragen

7 § Avdrag för avsättning till en periodiseringsfond ska
återföras senast det sjätte beskattningsåret efter det
beskattningsår då avdraget gjordes.

När återföring av avdrag för avsättning till
periodiseringsfond sker, ska det tidigast gjorda avdraget
återföras först.

I 8-10 §§ finns bestämmelser om att avdragen för
avsättningarna i vissa fall ska återföras tidigare och i 11-14 §§ om att periodiseringsfonderna i vissa fall får
föras över till annan näringsverksamhet i stället för att
avdragen återförs. Lag (2011:1256).

8 § En juridisk person ska återföra sina avdrag, även om
tiden i 7 § inte har löpt ut, om
1. den upphör att bedriva näringsverksamhet,
2. den beskattas i Sverige bara såsom delägare i ett svenskt
handelsbolag och handelsbolaget upphör att bedriva
näringsverksamheten eller andelen avyttras eller övergår till
en ny ägare på något annat sätt,
3. skattskyldigheten för näringsverksamheten upphör,
4. näringsverksamheten inte längre ska beskattas i Sverige på
grund av ett skatteavtal med en stat utanför Europeiska
ekonomiska samarbetsområdet,
5. den upplöses genom fusion eller fission och annat inte
följer av bestämmelserna i 37 kap. 17 §,
6. det beslutas att den ska träda i likvidation, eller
7. den försätts i konkurs. Lag (2009:1230).

9 § En enskild näringsidkare ska återföra sina avdrag, även
om tiden i 7 § inte har löpt ut, om
1. han upphör att bedriva näringsverksamheten,
2. skattskyldigheten för näringsverksamheten upphör,
3. näringsverksamheten inte längre ska beskattas i Sverige på
grund av ett skatteavtal med en stat utanför Europeiska
ekonomiska samarbetsområdet, eller
4. han försätts i konkurs. Lag (2009:1230).

10 § En fysisk person som är delägare i ett svenskt
handelsbolag ska återföra sina avdrag, även om tiden i 7 § inte har löpt ut, om
1. handelsbolaget upphör att bedriva näringsverksamheten,
2. andelen i handelsbolaget avyttras eller övergår till en ny
ägare på något annat sätt,
3. skattskyldigheten för näringsverksamheten upphör,
4. näringsverksamheten inte längre ska beskattas i Sverige på
grund av ett skatteavtal med en stat utanför Europeiska
ekonomiska samarbetsområdet,
5. det beslutas att handelsbolaget ska träda i likvidation,
eller
6. delägaren eller handelsbolaget försätts i konkurs. Lag (2009:1230).

10 a § En delägare som har beskattats för en utländsk juridisk
persons lågbeskattade inkomster ska återföra sina avdrag, även
om tiden i 7 § inte löpt ut, om skattskyldigheten för
inkomsterna upphör. Om skattskyldigheten upphör på grund av att
det uppkommer ett underskott, ska avdragen återföras bara till
den del de överstiger delägarens andel av underskottet. Om
skattskyldigheten åter inträtt det följande beskattningsåret
ska, om den skattskyldige begär det, avdragen helt eller delvis
inte återföras. Lag (2007:1419).

I vilka fall fonderna får tas över

Från enskild näringsverksamhet till aktiebolag

11 § Om en enskild näringsidkare för över sin näringsverksamhet
eller driften av näringsverksamheten till ett aktiebolag får en
periodiseringsfond helt eller delvis tas över av aktiebolaget
om
1. överföringen inte föranleder uttagsbeskattning enligt
bestämmelserna i 22 kap., 2. den fysiska personen gör ett tillskott som motsvarar
överförd periodiseringsfond till aktiebolaget, och
3. aktiebolaget gör avsättning i räkenskaperna för övertagen
periodiseringsfond.

Om en fysisk person har flera periodiseringsfonder och
förutsättningarna enligt första stycket 2 och 3 inte är
uppfyllda för samtliga fonder, ska senare gjord avsättning till
periodiseringsfond anses överförd före tidigare gjord
avsättning.

I 48 kap. 12 § finns bestämmelser om beräkningen av
omkostnadsbeloppet för aktierna. Lag (2007:1419).

Från handelsbolag till aktiebolag

12 § Om näringsverksamheten i ett svenskt handelsbolag förs
över till ett aktiebolag får en periodiseringsfond som avser
handelsbolaget hos delägarna helt eller delvis tas över av
aktiebolaget om
1. överföringen inte föranleder uttagsbeskattning enligt
bestämmelserna i 22 kap.,
2. handelsbolaget gör ett tillskott som motsvarar överförd
periodiseringsfond till aktiebolaget, och
3. aktiebolaget gör avsättning i räkenskaperna för övertagen
periodiseringsfond.

Om en delägare har flera periodiseringsfonder och
förutsättningarna enligt första stycket 2 och 3 inte är
uppfyllda för samtliga fonder, ska senare gjord avsättning till
periodiseringsfond anses överförd före tidigare gjord
avsättning. I 48 kap. 12 § finns bestämmelser om beräkningen av
omkostnadsbeloppet för aktierna. Lag (2007:1419).

Från enskild näringsidkare till annan enskild näringsidkare

12 a § Om realtillgångar i en enskild näringsverksamhet övergår
till en obegränsat skattskyldig fysisk person genom arv,
testamente, gåva eller bodelning och mottagaren tar över hela
näringsverksamheten, en verksamhetsgren eller en ideell andel
av en verksamhet eller av en verksamhetsgren, får mottagaren
helt eller delvis ta över en periodiseringsfond, om
- mottagaren vid arv eller testamente skriftligen förklarar att
han tar över fonden eller delen av fonden, eller
- parterna vid gåva eller bodelning träffar skriftligt avtal om
övertagandet.

Utöver vad som sägs i första stycket krävs att
1. mottagaren övertar tillgångar vars värde, minskat med
övertagna skulder, uppgår till ett belopp som motsvarar minst
den övertagna periodiseringsfonden eller delen av fonden, och
2. vad som övertas av fonden uppgår till högst så stor del av
hela fonden som de övertagna realtillgångarna utgör av samtliga
realtillgångar i näringsverksamheten. Om det finns flera fonder i näringsverksamheten och villkoren
enligt andra stycket inte är uppfyllda för samtliga fonder, ska
en senare gjord fondavsättning anses övertagen före en tidigare
gjord avsättning.

Vad som är realtillgångar framgår av 34 kap. 23 §. Värdet av
realtillgångarna ska beräknas på det sätt som anges i 33 kap. 12 § första stycket och 13 §. Som skuld enligt andra stycket 1 ska räknas också sådana avdrag som avses i 33 kap. 11 §. Lag (2007:1419).

Från handelsbolag till enskild näringsverksamhet

13 § Om en fysisk person som är delägare i ett svenskt
handelsbolag tillskiftas realtillgångar vid bolagets
upplösning och överföringen inte föranleder uttagsbeskattning
enligt bestämmelserna i 22 kap., får avsättningarna till
periodiseringsfonder och de motsvarande avdrag som han gjort
för andelen anses ha gjorts i enskild näringsverksamhet för de
beskattningsår som avdragen hänför sig till. Lag (2011:1256). Vad som är realtillgångar framgår av 34 kap. 23 §. Från juridisk person till annan juridisk person

14 § Om näringsverksamheten i en juridisk person tas över av en
annan juridisk person, får också periodiseringsfonderna tas
över vid ombildningar enligt 8 kap. sparbankslagen (1987:619) och vid överlåtelse av ett ömsesidigt livförsäkringsföretags
hela försäkringsbestånd till ett försäkringsaktiebolag som
bildats för ändamålet.

Vid en sådan ombildning av ekonomisk förening till aktiebolag
som avses i 42 kap. 20 §, får aktiebolaget ta över den
ekonomiska föreningens periodiseringsfonder.

Bestämmelser om att periodiseringsfonder får tas över finns för
kvalificerade fusioner och fissioner i 37 kap. 18 §, för
verksamhetsavyttringar i 38 kap. 15 § och för partiella
fissioner i 38 a kap. 15 §. Lag (2006:1422).

Effekter hos den som tar över fonderna

15 § Om en periodiseringsfond tas över, anses den som tar över
fonden själv ha gjort avsättningen och avdraget för denna för
det beskattningsår som avdraget faktiskt hänför sig till. Lag (2011:1256).


31 kap. Ersättningsfonder

Avdrag för avsättningar

1 § Avdrag får göras enligt bestämmelserna i detta kapitel för
belopp som sätts av till
- ersättningsfond för inventarier,
- ersättningsfond för byggnader och markanläggningar,
- ersättningsfond för mark, och
- ersättningsfond för djurlager i jordbruk och renskötsel.

Med inventarier avses i detta kapitel inte sådana tillgångar
som nämns i 18 kap. 1 § andra stycket.

2 § När det gäller svenska handelsbolag ska avdraget beräknas
för bolaget. Lag (2007:1419).

3 § Den som är skyldig att upprätta årsredovisning eller
årsbokslut enligt bokföringslagen (1999:1078) får göra avdrag
bara om motsvarande avsättning görs i räkenskaperna. Detta
gäller dock inte för en ersättningsfond för mark.

Ersättningar som ger rätt till avdrag

4 § Avdrag för avsättning till en ersättningsfond får göras om
en näringsidkare får ersättning för skada genom brand eller
annan olyckshändelse på inventarier, byggnader,
markanläggningar, mark och på djurlager i jordbruk eller i
renskötsel.

5 § Avdrag för avsättning får också göras om en näringsidkare
får ersättning för inventarier, byggnader, markanläggningar
eller mark i samband med att
1. en fastighet tas i anspråk genom expropriation eller
liknande förfarande,
2. en fastighet annars avyttras under sådana förhållanden att
det måste anses som en tvångsavyttring och det inte skäligen
kan antas att den skulle ha avyttrats även om det inte hade
funnits något tvång,
3. en fastighet avyttras som ett led i åtgärder för jordbrukets
eller skogsbrukets yttre rationalisering,
4. en fastighet avyttras till staten därför att det på grund av
flygbuller inte går att bo på den utan påtaglig olägenhet,
eller
5. förfoganderätten till en fastighet inskränks för obegränsad
tid med stöd av miljöbalken eller på motsvarande sätt med stöd
av andra författningar, under förutsättning att ersättningen är
en engångsersättning.

6 § När det gäller byggnader, markanläggningar och mark får
avdrag göras bara om tillgångarna är kapitaltillgångar.

Avdragets storlek

7 § Avdraget får inte överstiga den ersättning som ska tas upp. Om ersättningen avser en avyttrad fastighet, får avdraget inte
överstiga summan av de belopp som på grund av avyttringen tas
upp i inkomstslaget näringsverksamhet som kapitalvinst enligt 45 kap. och som återförda värdeminskningsavdrag m.m. enligt 26 kap.

Att sådan kapitalvinst som avses i andra stycket för enskilda
näringsidkare kan räknas till inkomstslaget näringsverksamhet
framgår av 13 kap. 6 § andra stycket. Lag (2007:1419).

8 § Om den skattskyldige med anledning av skadan eller
avyttringen gör ett större avdrag för värdeminskning på
inventarier, byggnader eller markanläggningar än han annars
skulle ha haft rätt till, ska avdraget för avsättning till
ersättningsfond för inventarier eller ersättningsfond för
byggnader och markanläggningar minskas i motsvarande mån. Lag (2007:1419).

9 § Avdraget för avsättning till ersättningsfond för djurlager
i jordbruk och i renskötsel får inte överstiga minskningen av
lagerreserven under beskattningsåret.

Om lagret har stigit i pris under beskattningsåret, får
lagerreserven vid beskattningsårets ingång beräknas på grundval
av den procentsats med vilken lagret vid denna tidpunkt
faktiskt har skrivits ned och det återanskaffningsvärde samma
lager skulle ha haft vid beskattningsårets utgång.

Ianspråktagande av fonderna

Vad fonderna får tas i anspråk för

10 § En ersättningsfond för inventarier får tas i anspråk för
- avskrivning av och utgifter för underhåll och reparation av
inventarier, och
- nedskrivning av djurlager i jordbruk och renskötsel, med de
begränsningar som framgår av 13 § andra stycket.

11 § En ersättningsfond för byggnader och markanläggningar får
tas i anspråk för
- avskrivning av och utgifter för underhåll och reparation av
byggnader och markanläggningar som är kapitaltillgångar,
- avskrivning av och utgifter för underhåll och reparation av
inventarier, och
- nedskrivning av djurlager i jordbruk och renskötsel med de
begränsningar som framgår av 13 § andra stycket.

12 § En ersättningsfond för mark får tas i anspråk för
anskaffning av mark som är kapitaltillgång.

13 § En ersättningsfond för djurlager i jordbruk och renskötsel
får tas i anspråk för nedskrivning av ett sådant djurlager.

Fonden får tas i anspråk med högst ett belopp som motsvarar
utgifterna under beskattningsåret för att anskaffa djur till
ett sådant lager. Nedskrivningen får inte leda till ett lägre
värde på lagret i dess helhet vid beskattningsårets utgång än
som annars skulle ha godtagits.

När fonderna får tas i anspråk

14 § En ersättningsfond får tas i anspråk för tillgångar som
anskaffas och arbeten som utförs efter utgången av det
beskattningsår då avsättningen gjordes.

Fonden får också tas i anspråk för byggnader, markanläggningar
och mark som anskaffas under samma beskattningsår som
ersättningen ska tas upp som intäkt. I sådant fall ska det
anses att avsättning till fonden görs och att fonden tas i
anspråk omedelbart efteråt. Lag (2007:1419).

15 § Om arbete på byggnader eller markanläggningar sträcker sig
över flera beskattningsår, får fonden tas i anspråk under det
sista beskattningsåret för avskrivning av tillgångarna eller
för utgifter för underhåll och reparationer av dem under de
aktuella åren, om avdrag för utgifterna inte redan har gjorts
de tidigare åren. Detta gäller också i fråga om ny- eller
ombyggnad av fartyg och luftfartyg och i fråga om
byggnadsinventarier och markinventarier.

Turordning

16 § En tidigare avsättning anses ha tagits i anspråk före en
senare avsättning till samma slags ersättningsfond.

Beskattningskonsekvenser när fonderna tas i anspråk

17 § Om en ersättningsfond tas i anspråk enligt bestämmelserna
i detta kapitel, ska det ianspråktagna beloppet inte tas upp
som intäkt. Lag (2007:1419).

18 § En utgift som en ersättningsfond tas i anspråk för får
inte dras av, om utgiften annars skulle ha dragits av
omedelbart.

Om fonden tas i anspråk för avskrivning av inventarier,
byggnader eller markanläggningar, räknas bara den del av
utgifterna som inte täcks av det ianspråktagna beloppet som
anskaffningsvärde för tillgången.

Om fonden tas i anspråk för att anskaffa mark, ska
anskaffningsutgiften för marken minskas med det ianspråktagna
beloppet när omkostnadsbeloppet beräknas.

Om fonden tas i anspråk för att anskaffa lager, anses lagret
nedskrivet med det ianspråktagna beloppet. Lag (2007:1419).

Återföring av avdragen

19 § Om en ersättningsfond inte tas i anspråk senast under det
tredje beskattningsåret efter det beskattningsår då avdraget
gjordes, ska avdraget återföras detta år.

Skatteverket får, om det finns särskilda skäl, medge att
fonden behålls under en viss tid därefter. Som längst får den
behållas till och med det sjätte beskattningsåret efter det
beskattningsår då avdraget gjordes. Lag (2011:1256).

20 § Avdraget ska återföras, även om tiden i 19 § inte har
löpt ut, om
1. fonden tas i anspråk i strid med bestämmelserna i 10-15 §§,
2. den huvudsakliga delen av näringsverksamheten överlåts och
inte annat följer av 38 kap. 15 §,
3. den huvudsakliga delen av näringsverksamheten tillfaller
en eller flera nya ägare på grund av arv, testamente eller
bodelning,
4. den som innehar fonden upphör att bedriva
näringsverksamheten,
5. skattskyldigheten för näringsverksamheten upphör,
6. näringsverksamheten inte längre ska beskattas i Sverige på
grund av ett skatteavtal med en stat utanför Europeiska
ekonomiska samarbetsområdet,
7. den som innehar fonden upplöses genom fusion eller fission
och annat inte följer av bestämmelserna i 37 kap. 17 §,
8. det beslutas att innehavaren av fonden ska träda i
likvidation, eller
9. den som innehar fonden försätts i konkurs.

Vad som sägs i första stycket 2-4 gäller inte om avsättningen
grundas på en sådan avyttring som avses i 5 § 1-4.

I 23 och 24 §§ finns bestämmelser om att ersättningsfonder i
vissa fall får tas över av någon annan i stället för att
avdragen återförs. Lag (2009:1230).

21 § Om en enskild näringsidkare har fått avdrag för avsättning
till en ersättningsfond för byggnader och markanläggningar i
sådana fall som avses i 5 §, ska återföringen göras i
inkomstslaget näringsverksamhet till den del fonden motsvarar
belopp som har tagits upp i inkomstslaget näringsverksamhet vid
återföring av värdeminskningsavdrag m.m. enligt 26 kap. Avdraget i övrigt ska återföras i inkomstslaget kapital.

En enskild näringsidkare ska återföra avdrag för avsättning
till en ersättningsfond för mark i inkomstslaget kapital. Lag (2007:1419).

22 § När avdraget återförs ska ett särskilt tillägg om 30 procent av det återförda beloppet tas upp som intäkt i de
inkomstslag som återföringen görs i.

Om det finns synnerliga skäl ska något tillägg inte göras. Lag (2007:1419).

I vilka fall fonderna får tas över

23 § Vid en sådan ombildning av ekonomisk förening till
aktiebolag som avses i 42 kap. 20 § får aktiebolaget ta över
den ekonomiska föreningens ersättningsfonder.

Bestämmelser om att ersättningsfonder får tas över finns för
kvalificerade fusioner och fissioner i 37 kap. 18 §, för
verksamhetsavyttringar i 38 kap. 15 § och för partiella
fissioner i 38 a kap. 15 §. Lag (2006:1422).

24 § Skatteverket får, om det finns särskilda skäl, medge att
ersättningsfonder i en näringsverksamhet tas över av den som
blir ägare till den huvudsakliga delen av näringsverksamheten
på grund av arv, testamente eller bodelning i stället för att
avdragen återförs enligt 20 § första stycket 3. Lag (2003:669).

25 § Skatteverket får, om det finns särskilda skäl, medge att
ett företags ersättningsfonder helt eller delvis tas över av
ett annat företag. För ett sådant medgivande krävs
1. att det ena företaget är ett moderföretag och det andra
företaget är dess helägda dotterföretag,
2. att båda företagen är helägda dotterföretag till samma
moderföretag, eller
3. att det ena företaget är ett svenskt aktiebolag eller en
svensk ekonomisk förening vars andelar till mer än 90 procent
ägs av ett moderföretag tillsammans med eller genom förmedling
av ett eller flera av dess helägda dotterföretag och det andra
företaget är ett annat sådant företag, moderföretaget eller
moderföretagets helägda dotterföretag.

Med helägt dotterföretag avses i detta kapitel ett svenskt
aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening vars andelar till
mer än 90 procent ägs av ett annat företag (moderföretaget). Bara svenska aktiebolag, svenska ekonomiska föreningar, svenska
sparbanker, svenska ömsesidiga försäkringsföretag och sådana
svenska stiftelser eller svenska ideella föreningar som inte
omfattas av bestämmelserna om undantag från skattskyldighet i 7 kap. kan räknas som moderföretag. Lag (2003:669).

25 a § Vid tillämpning av bestämmelserna i 25 § ska ett
utländskt bolag som hör hemma i en stat inom Europeiska
ekonomiska samarbetsområdet (EES) och som motsvarar ett svenskt
företag som anges i dessa bestämmelser behandlas som ett sådant
företag, om det utländska bolaget är skattskyldigt i Sverige
för den näringsverksamhet som fonden förs över till och
verksamheten inte är undantagen från beskattning här genom ett
skatteavtal. Detsamma gäller om bolaget är ett sådant svenskt
företag som ska anses ha hemvist i en utländsk stat inom EES
enligt ett skatteavtal och är skattskyldigt i Sverige för den
näringsverksamhet som fonden förs över till och verksamheten
inte är undantagen från beskattning här på grund av ett
skatteavtal. Lag (2007:1419).

Effekter hos den som tar över fonderna

26 § Om en ersättningsfond tas över, anses den som tar över
fonden själv ha gjort avsättningen och avdraget för denna det
beskattningsår som avdraget faktiskt hänför sig till. Lag (2011:1256).

Överklagande

27 § Skatteverkets beslut enligt 19 § andra stycket, 24 eller 25 § får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Lag (2003:669).


32 kap. Upphovsmannakonto

Huvudregler

1 § En enskild näringsidkare som har intäkt i egenskap av
upphovsman enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till
litterära och konstnärliga verk (upphovsmannaintäkt) får enligt
bestämmelserna i detta kapitel dra av belopp som sätts in på
ett särskilt konto i ett kreditinstitut (upphovsmannakonto). Avdrag får inte göras från en intäkt som avser fotografiska
verk.

Avdrag får inte göras av dödsbo. Lag (2004:438).

2 § Uttag från ett upphovsmannakonto anses inte som
upphovsmannaintäkt.

3 § Som förutsättning för avdrag gäller
1. att den skattskyldige är obegränsat skattskyldig vid
beskattningsårets utgång, och
2. att den skattskyldiges upphovsmannaintäkter under
beskattningsåret överstiger hans upphovsmannaintäkter under
något av de två föregående beskattningsåren med minst 50 procent.

Avdragets storlek

4 § Avdrag får göras med högst ett belopp som motsvarar
upphovsmannaintäkten.

Avdraget får inte överstiga ett belopp som motsvarar två
tredjedelar av överskottet av näringsverksamheten före avdraget
och före avdrag för avsättning för egenavgifter enligt 16 kap. 29 §. Avdrag får dock inte göras med högre belopp än att
överskottet, efter avdraget men före avdraget för avsättning
för egenavgifter, uppgår till minst 30 000 kronor.

Avdraget ska avrundas nedåt till helt tusental kronor och får
inte understiga 10 000 kronor. Lag (2007:1419).

Insättning på kontot

5 § En skattskyldig får för ett visst beskattningsår inte göra
insättning på upphovsmannakonto i mer än ett kreditinstitut. Om
så ändå sker får avdrag göras bara för insättning hos det först
anlitade kreditinstitutet. Lag (2004:438).

6 § Avdrag får göras bara om medlen sätts in på ett
upphovsmannakonto senast den dag som den skattskyldige enligt
skatteförfarandelagen (2011:1244) ska lämna
inkomstdeklaration. Lag (2011:1256).

7 § Som upphovsmannakonto godtas bara sådant konto hos ett
svenskt kreditinstitut eller ett utländskt kreditinstituts
filial i Sverige för vilket ränta tillgodoräknas minst en gång
per år.

I lagen (1990:676) om skatt på ränta på skogskontomedel m.m. finns bestämmelser om skatt på räntan. Lag (2004:438).

Uttag från kontot

8 § Uttag från ett upphovsmannakonto får göras tidigast fyra
månader efter insättningsdagen. Ett uttag får avse hela det
innestående beloppet eller en del av det, dock inte lägre
belopp än 1 000 kronor.

Sedan sex år har gått från ingången av det år då insättning
enligt 6 § senast skulle göras, ska kreditinstitutet betala ut
kvarstående medel. Lag (2007:1419).

9 § Uttag från ett upphovsmannakonto ska tas upp som intäkt i
inkomstslaget näringsverksamhet det beskattningsår då uttaget
görs. Motsvarande gäller kvarstående medel som betalas ut eller
skulle ha betalats ut enligt 8 § andra stycket. Lag (2007:1419).

Byte av kreditinstitut

10 § Medel på ett upphovsmannakonto får föras över till ett
annat kreditinstitut utan att beskattning sker enligt 9 § under förutsättning att hela det innestående beloppet direkt
förs över till ett motsvarande konto i det mottagande
kreditinstitutet.

När kontomedel förs över ska det överförande kreditinstitutet
lämna det mottagande kreditinstitutet de uppgifter som behövs
för att det mottagande kreditinstitutet ska kunna fullgöra
sina skyldigheter enligt detta kapitel och
skatteförfarandelagen (2011:1244). Lag (2011:1256).

Överlåtelse, pantsättning, utflyttning och dödsfall

11 § Medel på ett upphovsmannakonto ska tas upp som intäkt i
inkomstslaget näringsverksamhet om
1. avtal träffas om överlåtelse eller pantsättning av medlen,
2. medlen övergår till den skattskyldiges make genom
bodelning, eller
3. den skattskyldige vid beskattningsårets utgång inte längre
är obegränsat skattskyldig.

Om den skattskyldige dör, ska medel på ett upphovsmannakonto
tas upp som intäkt senast det beskattningsår då dödsboet
skiftas helt eller delvis, dock inte i något fall senare än
det andra beskattningsåret efter det år dödsfallet inträffade. Lag (2011:1256).


33 kap. Räntefördelning

Tillämpningsområde

1 § Bestämmelserna i detta kapitel gäller enskilda
näringsidkare och fysiska personer som är delägare i svenska
handelsbolag.

Bestämmelserna gäller inte näringsverksamhet som bedrivs av
europeiska ekonomiska intressegrupperingar eller av utländska
juridiska personer.

Hur räntefördelning görs

Positiv och negativ räntefördelning

2 § Ett positivt fördelningsbelopp får dras av i inkomstslaget
näringsverksamhet (positiv räntefördelning). Av 42 kap. 9 § framgår att samma belopp ska tas upp i inkomstslaget kapital.

Ett negativt fördelningsbelopp ska tas upp i inkomstslaget
näringsverksamhet (negativ räntefördelning). Av 42 kap. 9 § framgår att samma belopp ska dras av i inkomstslaget kapital. Lag (2007:1419).

Positivt och negativt fördelningsbelopp

3 § Ett positivt fördelningsbelopp beräknas genom att ett
positivt kapitalunderlag för räntefördelning multipliceras
med statslåneräntan vid utgången av november året närmast
före det kalenderår under vilket beskattningsåret går ut ökad
med sex procentenheter.

Ett negativt fördelningsbelopp beräknas genom att ett
negativt kapitalunderlag för räntefördelning multipliceras
med statslåneräntan vid samma tidpunkt ökad med en
procentenhet.

Om beskattningsåret omfattar längre eller kortare tid än tolv
månader, ska fördelningsbeloppet justeras i motsvarande
mån.

Hur kapitalunderlaget beräknas framgår av 8–20 §§. Lag (2013:960).

Undantag från räntefördelning

4 § Räntefördelning ska inte göras om det positiva eller
negativa kapitalunderlaget är högst 50 000 kronor. Om den
skattskyldige ska beräkna mer än ett kapitalunderlag, gäller
detta för summan av kapitalunderlagen. Lag (2007:1419).

Särskilt om positiv räntefördelning

5 § Positiv räntefördelning får göras med högst ett belopp som
motsvarar ett för räntefördelning justerat resultat.

Med det för räntefördelning justerade resultatet avses
resultatet av näringsverksamheten före räntefördelning

ökat med
- avdrag för egenavgifter enligt 16 kap. 29 §,
- avdrag för premie för pensionsförsäkring och inbetalning på
pensionssparkonto enligt 16 kap. 32 § samt särskild löneskatt
enligt lagen (1991:687) om särskild löneskatt på
pensionskostnader för dessa poster,
- avdrag för avsättning till periodiseringsfond enligt 30 kap.,
och
- avdrag för avsättning till expansionsfond enligt 34 kap.,
minskat med
- sjukpenning och liknande ersättningar som avses i 15 kap. 8 §,
- återfört avdrag för egenavgifter enligt 16 kap. 29 §,
- återfört avdrag för avsättning till periodiseringsfond enligt 30 kap., och
- återfört avdrag för avsättning till expansionsfond enligt 34 kap.

Om verksamheten upphör, ska resultatet enligt andra stycket
- inte ökas med avdrag för avsättning till periodiseringsfond
och expansionsfond, och
- inte minskas med återfört avdrag för avsättning till
periodiseringsfond och expansionsfond. Lag (2007:1419).

6 § Den skattskyldige får helt eller delvis avstå från att dra
av ett positivt fördelningsbelopp.

Sparat fördelningsbelopp

7 § Om inte hela det positiva fördelningsbeloppet dras av på
grund av 5 eller 6 §, ska återstående belopp (sparat
fördelningsbelopp) föras vidare till följande beskattningsår. Om den skattskyldige då har ett negativt fördelningsbelopp, ska
det sparade fördelningsbeloppet kvittas mot detta. Lag (2007:1419).

7 a § Om en enskild näringsverksamhet, en verksamhetsgren eller
en ideell andel av en verksamhet eller en verksamhetsgren förs
över till en obegränsat skattskyldig fysisk person genom arv,
testamente, gåva eller bodelning, får förvärvaren helt eller
delvis ta över sparat fördelningsbelopp.

Om inte samtliga realtillgångar i näringsverksamheten övergår,
får sparat fördelningsbelopp tas över bara till så stor del som
de övertagna realtillgångarna utgör av samtliga realtillgångar
i näringsverksamheten.

Vad som är realtillgångar framgår av 34 kap. 23 §. Lag (2004:1149).

Kapitalunderlaget

Enskilda näringsidkare

8 § Med kapitalunderlaget för räntefördelning för en enskild
näringsidkare avses skillnaden mellan värdet på tillgångarna
och värdet på skulderna i näringsverksamheten vid det
föregående beskattningsårets utgång

ökad med
- underskott av näringsverksamheten under det föregående
beskattningsåret till den del avdrag för underskottet inte har
gjorts enligt någon av de bestämmelser som anges i 14 kap. 22 § första och andra styckena,
- kvarstående sparat fördelningsbelopp,
- en sådan övergångspost som avses i 14 §, och
- en sådan särskild post vid arv, gåva m.m. som avses i 15-17 §§,
minskad med
- 78 procent av expansionsfonden enligt 34 kap. vid det
föregående beskattningsårets utgång, och
- sådana tillskott i näringsverksamheten under det föregående
beskattningsåret som gjorts i annat syfte än att varaktigt öka
kapitalet i verksamheten. Lag (2012:757).

9 § Andelar i svenska handelsbolag räknas inte som tillgångar i
näringsverksamheten.

10 § Som tillgångar eller skulder i näringsverksamheten räknas
inte fordringar eller skulder som avser
- statlig inkomstskatt,
- kommunal inkomstskatt,
- egenavgifter,
- avkastningsskatt enligt 2 § första stycket 4 lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel,
- särskild löneskatt enligt lagen (1991:687) om särskild
löneskatt på pensionskostnader,
- statlig fastighetsskatt,
- kommunal fastighetsavgift,
- avgift enligt lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift,
- skattetillägg på skatter och avgifter enligt 56 kap. 3 § 1-4 och 6 skatteförfarandelagen (2011:1244), och
- förseningsavgift enligt skatteförfarandelagen för den som
inte lämnar inkomstdeklaration eller särskilda uppgifter i
rätt tid. Lag (2011:1256).

11 § Till den del avdrag har gjorts vid beskattningen ska som
skuld räknas
- avsättningar till periodiseringsfonder,
- avsättningar till ersättningsfonder, och
- avsättningar för framtida utgifter. Lag (2007:1419).

12 § Vid beräkning av kapitalunderlaget ska tillgångarna tas
upp till det skattemässiga värdet. I fråga om fastigheter som
är kapitaltillgångar finns bestämmelser också i 13 §.

Medel på skogskonto, skogsskadekonto och upphovsmannakonto ska
tas upp till halva beloppet. Lag (2007:1419).

13 § Fastigheter i Sverige som är kapitaltillgångar och som har
förvärvats före den 1 januari 1991 får i stället anses
förvärvade den 1 januari 1993. I sådant fall ska hänsyn inte
tas till utgifter och avdrag före år 1993, utöver vad som anges
i andra och fjärde styckena.

Vid tillämpning av första stycket ska anskaffningsutgiften
anses motsvara den i det följande angivna delen av fastighetens
taxeringsvärde för år 1993 minskad med värdeminskningsavdrag
vid 1982-1993 års taxeringar, om avdraget per år uppgått till
minst 10 procent av denna del av taxeringsvärdet. Den del av
taxeringsvärdet som ska användas är för
- småhusenheter 54 procent,
- hyreshusenheter 48 procent,
- industrienheter 64 procent, och
- lantbruksenheter 39 procent till den del taxeringsvärdet inte
avser bostadsbyggnadsvärde eller tomtmarksvärde för
privatbostadsfastighet.

Om marknadsvärdet på byggnader, mark och markanläggningar som
anses förvärvade den 1 januari 1993 vid det föregående
beskattningsårets utgång understeg 75 procent av
anskaffningsutgiften enligt andra stycket, ska denna utgift
justeras i skälig mån.

Vad som sägs om värdeminskningsavdrag gäller också liknande
avdrag, såsom skogsavdrag och avdrag för substansminskning,
samt sådana belopp med vilka ersättningsfonder och liknande
fonder har tagits i anspråk.

14 § Med övergångspost avses ett negativt fördelningsunderlag
vid 1995 års taxering enligt den upphävda lagen (1993:1536) om
räntefördelning vid beskattning. Om den skattskyldige på grund
av förlängt räkenskapsår inte taxerades för näringsverksamheten
vid 1995 års taxering, avses i stället ett negativt
fördelningsunderlag vid 1996 års taxering enligt samma lag.

Övergångsposten ska beräknas utan sådan jämkning av
fördelningsunderlaget som avsågs i 19 § lagen om
räntefördelning vid beskattning, om beskattningsåret omfattade
annan tid än tolv månader. Om en fastighet som inte var
omsättningstillgång togs upp till ett lägre belopp än det
högsta av de värden som följer av 13 § 4 eller 14 § nämnda lag,
ska övergångsposten minskas med mellanskillnaden.

Om näringsverksamheten övergår till en fysisk person genom arv,
testamente, gåva, bodelning eller på liknande sätt, tar
förvärvaren över övergångsposten. Lag (2007:1419).

15 § En särskild post får beräknas om en fastighet förvärvas
genom arv, testamente eller gåva eller genom bodelning med
anledning av äktenskapsskillnad eller makes död och det
kapitalunderlag för räntefördelning som hänför sig till
förvärvet är negativt vid förvärvstidpunkten. Detta gäller bara
om fastigheten är kapitaltillgång såväl hos den tidigare ägaren
som hos förvärvaren.

16 § Den särskilda posten uppgår till ett belopp som motsvarar
det negativa kapitalunderlag för räntefördelning som hänför sig
till förvärvet, beräknat vid förvärvstidpunkten. Posten får
dock inte överstiga ett belopp som motsvarar den ersättning som
lämnas för fastigheten minskad med det högsta värdet för
fastigheten vid förvärvstidpunkten enligt 12 § eller 13 § och
ökad med 78 procent av en övertagen expansionsfond till den del
den avser fastigheten. Ett åtagande att ta över
expansionsfonden räknas inte som ersättning.

Om en del av fastigheten övergår till någon annan ägare, ska
posten minskas i motsvarande mån.

Om fastigheten och driften av den räknas till olika
näringsverksamheter och förvärvaren eller hans närstående inom
två år före förvärvet eller efter förvärvet skjutit till
kapital i mer än obetydlig omfattning till den
näringsverksamhet som driften räknas till, ska posten minskas i
motsvarande mån. Lag (2012:757).

17 § Den särskilda posten får öka kapitalunderlaget för
räntefördelning med högst ett belopp som motsvarar det negativa
kapitalunderlaget i näringsverksamheten före ökningen med
posten.

Kapitalunderlaget får ökas med posten bara så länge någon del
av fastigheten finns kvar i näringsverksamheten. Om
kapitalunderlaget före ökningen med posten ett visst år inte
längre är negativt, upphör rätten att öka kapitalunderlaget med
posten.

18 § Bestämmelser om fördelning av kapitalunderlaget mellan
makar som tillsammans deltar i näringsverksamheten finns i 60 kap. 11 §.

Handelsbolagsdelägare

19 § Med kapitalunderlaget för räntefördelning i fråga om en
andel i ett svenskt handelsbolag avses den justerade
anskaffningsutgiften för andelen i bolaget beräknad enligt 50 kap. vid det föregående beskattningsårets utgång

ökad med
- kvarstående sparat fördelningsbelopp, och
- en sådan övergångspost som avses i 20 §,
minskad med
- sådana tillskott under det föregående beskattningsåret som
gjorts i annat syfte än att varaktigt öka kapitalet i bolaget,
och
- lån från bolaget till delägaren eller någon närstående till
delägaren under det aktuella beskattningsåret, om räntan på
lånet inte är marknadsmässig.

Med kapitalunderlaget för räntefördelning avses när det gäller
en andel som är lagertillgång andelens skattemässiga värde vid
det föregående beskattningsårets utgång ökat och minskat med
posterna i första stycket.

20 § Med övergångspost avses ett negativt fördelningsunderlag
vid 1995 års taxering enligt den upphävda lagen (1993:1536) om
räntefördelning vid beskattning. Om den skattskyldige på grund
av förlängt räkenskapsår inte taxerades för näringsverksamheten
vid 1995 års taxering, avses i stället ett negativt
fördelningsunderlag vid 1996 års taxering enligt samma lag.

Övergångsposten ska beräknas utan sådan jämkning av
fördelningsunderlaget som avsågs i 19 § lagen om
räntefördelning vid beskattning, om beskattningsåret omfattade
annan tid än tolv månader. Om en fastighet som inte var
omsättningstillgång togs upp till ett lägre värde än det högsta
av de värden som följer av 13 § 4 och 14 § nämnda lag, ska
övergångsposten minskas med mellanskillnaden.

Om delägarens nettouttag (skillnaden mellan uttag och
tillskott) från bolaget under de beskattningsår som taxerats
åren 1991-1994 översteg såväl hans nettoinkomst från bolaget
vid beskattningen (skillnaden mellan de inkomster som togs upp
och de underskott som drogs av) som hans andel av bolagets
resultat under motsvarande period, ska övergångsposten minskas
med mellanskillnaden.

Om andelen övergår till en fysisk person genom arv, testamente,
gåva, bodelning eller på liknande sätt, tar förvärvaren över
övergångsposten. Lag (2007:1419).


34 kap. Expansionsfonder

Tillämpningsområde

1 § Bestämmelserna i detta kapitel gäller enskilda
näringsidkare och fysiska personer som är delägare i svenska
handelsbolag.

Bestämmelserna gäller inte näringsverksamhet som bedrivs av en
europeisk ekonomisk intressegruppering eller av en utländsk
juridisk person.

2 § Avdrag får göras för belopp som sätts av till
expansionsfond.

När det gäller svenska handelsbolag ska avdraget beräknas för
varje delägare för sig och avsättningarna göras hos delägarna. Lag (2007:1419).

Expansionsfondsskatt

3 § Av 1 kap. 3 § och 65 kap. 8 § framgår det att
expansionsfondsskatt ska betalas vid avsättning till en
expansionsfond och att ett motsvarande belopp ska dras av från
den slutliga skatten vid återföring. Lag (2007:1419).

Beloppsgränser

Huvudregel

4 § Avdrag får göras med högst ett belopp som motsvarar ett för
expansionsfond justerat positivt resultat. Avdraget begränsas
också på så sätt att expansionsfonden inte får överstiga det
högsta belopp som anges i bestämmelserna om kapitalunderlaget i 6-13 §§.

Om näringsverksamheten helt eller delvis förs över och fonden
eller en del av den tas över enligt bestämmelserna i 18-20 §§,
gäller inte begränsningen i första stycket andra meningen. Om
bara en del av näringsverksamheten förs över och motsvarande
del av fonden tas över enligt 18 §, får avdrag göras vid
tidpunkten för överföringen av näringsverksamheten. När det
totala avdraget för beskattningsåret beräknas för den
verksamhet som inte förts över ska avdraget minskas med det
tidigare under beskattningsåret gjorda avdraget. Om det
justerade positiva resultatet understiger det tidigare gjorda
avdraget, ska överskjutande del av avdraget återföras, dock
bara med ett så stort belopp att återföringen inte begränsar
rätten till avdrag för den del av näringsverksamheten som förts
över enligt 18 §. Lag (2007:1419).

Justerat resultat

5 § Med det för expansionsfond justerade resultatet avses
resultatet av näringsverksamheten före avdrag för avsättning
till expansionsfond

ökat med
- avdrag för egenavgifter enligt 16 kap. 29 §, och
- avdrag för premie för pensionsförsäkring och inbetalning på
pensionssparkonto enligt 16 kap. 32 § samt särskild löneskatt
enligt lagen (1991:687) om särskild löneskatt på
pensionskostnader avseende dessa poster,
minskat med
- sjukpenning och liknande ersättningar som avses i 15 kap. 8 §, och
- återfört avdrag för egenavgifter enligt 16 kap. 29 §.

Kapitalunderlag för enskilda näringsidkare

6 § För enskilda näringsidkare får expansionsfonden uppgå till
högst ett belopp som motsvarar 128,21 procent av
kapitalunderlaget för expansionsfond. Lag (2012:757).

7 § Med kapitalunderlaget för expansionsfond avses skillnaden
mellan värdet på tillgångarna och värdet på skulderna i
näringsverksamheten vid beskattningsårets utgång

ökad med
- underskott av näringsverksamheten till den del underskottet
inte dras av enligt någon av de bestämmelser som anges i 14 kap. 22 § första och andra styckena,
- en sådan övergångspost som avses i 33 kap. 14 §, och
- en sådan särskild post vid arv, gåva m.m. som avses i 8-10 §§,
minskad med
- sådana tillskott till verksamheten under beskattningsåret som
görs i annat syfte än att varaktigt öka kapitalet i
verksamheten.

Bestämmelserna i 33 kap. 9-14 §§ om vilka tillgångar och
skulder som räknas till näringsverksamheten, om hur
tillgångarna värderas samt om övergångsposten ska tillämpas
också vid beräkning av kapitalunderlaget för expansionsfond. Lag (2007:1419).

8 § En särskild post får beräknas om en fastighet förvärvas
genom arv, testamente eller gåva eller genom bodelning med
anledning av äktenskapsskillnad eller makes död och summan av
egen och övertagen expansionsfond överstiger 128,21 procent av
summan av förvärvarens kapitalunderlag för expansionsfond och
det kapitalunderlag som hänför sig till förvärvet. Förvärvarens
kapitalunderlag och expansionsfond ska beräknas vid utgången av
beskattningsåret före förvärvet medan det kapitalunderlag som
hänför sig till förvärvet och den övertagna expansionsfonden
beräknas vid förvärvstidpunkten.

Första stycket gäller bara under förutsättning att villkoren i 18 § är uppfyllda och om fastigheten är kapitaltillgång såväl
hos den tidigare ägaren som hos förvärvaren. Lag (2012:757).

9 § Den särskilda posten beräknas på det sätt som anges i 33 kap. 16 §.

10 § Den särskilda posten får öka kapitalunderlaget för
expansionsfond med ett så stort belopp att expansionsfonden
motsvarar högst 128,21 procent av kapitalunderlaget som avses i 8 §.

Kapitalunderlaget får ökas med posten bara så länge någon del
av fastigheten finns kvar i näringsverksamheten. Om
expansionsfonden ett visst år uppgår till eller är lägre än 128,21 procent av kapitalunderlaget före ökningen med posten,
upphör rätten att öka kapitalunderlaget med posten. Lag (2012:757).

11 § Bestämmelser om fördelning av kapitalunderlaget mellan
makar som tillsammans deltar i näringsverksamheten finns i 60 kap. 11 §.

Kapitalunderlag för handelsbolagsdelägare

12 § För delägare i svenska handelsbolag får expansionsfonden
inte uppgå till ett så högt belopp att kapitalunderlaget för
expansionsfond är negativt.

13 § Med kapitalunderlaget för expansionsfond avses delägarens
justerade anskaffningsutgift för andelen i bolaget vid
beskattningsårets utgång,
ökad med
- en sådan övergångspost som avses i 33 kap. 20 §,
minskad med
- sådana tillskott under beskattningsåret som görs i annat
syfte än att varaktigt öka kapitalet i bolaget, och
- lån från bolaget till delägaren eller till en närstående till
delägaren, om inte räntan på lånet är marknadsmässig. Vid tillämpning av första stycket beräknas den justerade
anskaffningsutgiften enligt 50 kap., dock utan sådan ökning på
grund av beskattningsårets avsättning till expansionsfond som
avses i 50 kap. 5 §. Om andelen i handelsbolaget är lagertillgång, avses med
kapitalunderlaget för expansionsfond andelens skattemässiga
värde vid beskattningsårets utgång ökat och minskat med
posterna i första stycket.

Bestämmelserna om övergångsposten i 33 kap. 20 § ska tillämpas
också vid beräkning av kapitalunderlaget för expansionsfond. Lag (2007:1419).

Återföring av avdragen

14 § Avdrag för avsättning till expansionsfond ska återföras
senast när förhållandena är sådana som anges i 15-17 §§.

I 18-22 §§ finns bestämmelser om att expansionsfonden i vissa
fall får föras över till annan näringsverksamhet i stället för
att avdragen återförs. Lag (2007:1419).

15 § Om expansionsfonden överstiger vad som är tillåtet enligt 6 eller 12 §, ska motsvarande del av avdragen återföras. Lag (2007:1419).

16 § En enskild näringsidkares avdrag ska återföras om 1. han upphör att bedriva näringsverksamheten,
2. skattskyldigheten för näringsverksamheten upphör,
3. näringsverksamheten inte längre ska beskattas i Sverige på
grund av ett skatteavtal med en stat utanför Europeiska
ekonomiska samarbetsområdet, 4. han är begränsat skattskyldig och dör under
beskattningsåret, eller
5. han försätts i konkurs. Lag (2009:1230).

17 § Avdrag som en delägare i ett svenskt handelsbolag har
gjort ska återföras om
1. handelsbolaget upphör att bedriva näringsverksamheten,
2. andelen i handelsbolaget avyttras eller övergår till en ny
ägare på något annat sätt,
3. skattskyldigheten för näringsverksamheten upphör,
4. näringsverksamheten inte längre ska beskattas i Sverige på
grund av ett skatteavtal med en stat utanför Europeiska
ekonomiska samarbetsområdet,
5. delägaren är begränsat skattskyldig och dör under
beskattningsåret, 6. det beslutas att handelsbolaget ska träda i likvidation,
eller
7. delägaren eller handelsbolaget försätts i konkurs. Lag (2009:1230).

I vilka fall fonderna får tas över

Från enskild näringsidkare till annan enskild näringsidkare

18 § Om realtillgångar i en enskild näringsverksamhet övergår
till en obegränsat skattskyldig fysisk person genom arv,
testamente, gåva eller bodelning och mottagaren tar över hela
näringsverksamheten, en verksamhetsgren eller en ideell andel
av en verksamhet eller av en verksamhetsgren, får mottagaren
helt eller delvis ta över en expansionsfond, om
- mottagaren vid arv eller testamente skriftligen förklarar att
han tar över fonden eller delen av fonden, eller
- parterna vid gåva eller bodelning träffar skriftligt avtal om
övertagandet.

Utöver vad som sägs i första stycket krävs att
1. mottagaren övertar tillgångar vars värde, minskat med
övertagna skulder, motsvarar minst 78 procent av den övertagna
expansionsfonden eller delen av fonden, och
2. vad som övertas av fonden uppgår till högst så stor del av
hela fonden som de övertagna realtillgångarna utgör av samtliga
realtillgångar i näringsverksamheten.

Expansionsfonden får dock inte tas över till den del den
överstiger 185 procent av det värde som realtillgångarna i
näringsverksamheten uppgick till vid utgången av det tredje
beskattningsåret före det aktuella beskattningsåret (jämförelsebeloppet). Om fonden bara delvis tas över, får den
övertagna fondens värde högst uppgå till så stor del av
jämförelsebeloppet som de övertagna realtillgångarna utgör av
samtliga realtillgångar vid tidpunkten för överföringen. Värdet
av realtillgångarna ska beräknas på det sätt som anges i 33 kap. 12 § första stycket och 13 §. Som skuld enligt andra
stycket 1 ska räknas också sådana avdrag som avses i 33 kap. 11 §.

Om expansionsfonden helt eller delvis tas över, anses den som
tar över fonden själv ha gjort avsättningarna och avdragen för
dem. Lag (2012:757).

Från enskild näringsverksamhet till handelsbolag

19 § En expansionsfond får föras över om en enskild
näringsidkare
- överlåter samtliga realtillgångar i näringsverksamheten till
ett svenskt handelsbolag som han har en andel i eller genom
överlåtelsen får en andel i, och
- begär att expansionsfonden inte ska återföras.

Om expansionsfonden förs över, anses delägaren ha gjort
avsättningarna och avdragen för dem såsom delägare i
handelsbolaget. Lag (2007:1419).

Från enskild näringsverksamhet till aktiebolag

20 § En expansionsfond upphör utan att bestämmelserna i 14-16 §§ blir tillämpliga om en enskild näringsidkare
- överlåter samtliga realtillgångar i näringsverksamheten till
ett aktiebolag som han äger aktier i eller genom överlåtelsen
kommer att äga aktier i,
- begär att expansionsfonden inte ska återföras, och
- gör ett tillskott till bolaget som motsvarar minst 78 procent
av expansionsfonden.

I 48 kap. 12 § finns bestämmelser om beräkningen av
omkostnadsbeloppet för aktierna. Lag (2012:757).

Från handelsbolagsdelägare till annan handelsbolagsdelägare

21 § En expansionsfond får tas över om
- en delägares andel i ett svenskt handelsbolag övergår till en
obegränsat skattskyldig fysisk person genom arv, testamente,
gåva eller bodelning, och
- mottagaren vid arv eller testamente skriftligen förklarar att
han tar över expansionsfonden, eller
- parterna vid gåva eller bodelning träffar skriftligt avtal om
övertagandet.

Expansionsfonden får dock inte tas över till den del den
överstiger den justerade anskaffningsutgiften enligt 50 kap. Den får inte heller tas över till den del den överstiger den
justerade anskaffningsutgiften vid utgången av det tredje
beskattningsåret före det aktuella ökad med en tredjedel.

Om andelen i handelsbolaget är en lagertillgång, gäller i
stället att expansionsfonden inte får tas över till den del den
överstiger andelens skattemässiga värde. Den får inte heller
tas över till den del den överstiger motsvarande värde vid
utgången av det tredje beskattningsåret före det aktuella året
ökat med en tredjedel.

Om expansionsfonden tas över, anses den som tar över fonden
själv ha gjort avsättningarna och avdragen för dem såsom
delägare i handelsbolaget.

Från handelsbolag till enskild näringsverksamhet

22 § Om en delägare i ett svenskt handelsbolag tillskiftas
realtillgångar vid bolagets upplösning får en expansionsfond
föras över om
- delägaren begär att expansionsfonden inte ska återföras, och
- överföringen inte föranleder uttagsbeskattning enligt
bestämmelserna i 22 kap.

Om expansionsfonden förs över, anses delägaren ha gjort
avsättningarna och avdragen för dem i enskild
näringsverksamhet. Lag (2007:1419).

Definition av realtillgångar

23 § Med realtillgångar avses alla sådana tillgångar som räknas
in i kapitalunderlaget för expansionsfond i enskild
näringsverksamhet med undantag av kontanter, tillgodohavanden i
kreditinstitut eller företag som driver verksamhet enligt lagen (2004:299) om inlåningsverksamhet och liknande tillgångar. Lag (2004:438).


35 kap. Koncernbidrag

Huvudregel

1 § Koncernbidrag ska dras av hos givaren och tas upp hos
mottagaren, om förutsättningarna för avdrag i detta kapitel är
uppfyllda.

Med koncernbidrag avses inte en ersättning som är en utgift för
givaren för att förvärva eller bibehålla inkomster. Lag (2007:1419).

Definitioner

2 § Med moderföretag avses i detta kapitel ett företag som äger
mer än 90 procent av andelarna i ett svenskt aktiebolag eller
en svensk ekonomisk förening och som är
- ett svenskt aktiebolag,
- en svensk ekonomisk förening,
- en svensk sparbank,
- ett svenskt ömsesidigt försäkringsföretag,
- en svensk stiftelse som inte omfattas av bestämmelserna om
undantag från skattskyldighet i 7 kap., eller
- en svensk ideell förening som inte omfattas av bestämmelserna
om undantag från skattskyldighet i 7 kap.

Med helägt dotterföretag avses i detta kapitel det företag som
ägs av moderföretaget enligt första stycket.

2 a § Vid tillämpning av bestämmelserna i detta kapitel ska ett
utländskt bolag som hör hemma i en stat inom Europeiska
ekonomiska samarbetsområdet (EES) och som motsvarar ett svenskt
företag som anges i dessa bestämmelser behandlas som ett sådant
företag, om mottagaren av koncernbidraget är skattskyldig i
Sverige för den näringsverksamhet som koncernbidraget hänför
sig till. Detsamma gäller i fråga om mottagaren om denne är ett
sådant svenskt företag som ska anses ha hemvist i en utländsk
stat inom EES enligt ett skatteavtal och är skattskyldig i
Sverige för den näringsverksamhet som koncernbidraget hänför
sig till. Lag (2007:1419).

Förutsättningar

Bidrag mellan moderföretag och helägt dotterföretag

3 § Ett koncernbidrag från ett moderföretag till ett helägt
dotterföretag eller från ett helägt dotterföretag till ett
moderföretag ska dras av under förutsättning att
1. varken givaren eller mottagaren är ett privatbostadsföretag
eller investmentföretag,
2. både givaren och mottagaren redovisar bidraget öppet i
inkomstdeklarationen för ett beskattningsår som har samma
deklarationstidpunkt enligt skatteförfarandelagen (2011:1244) eller som skulle ha haft det om inte givarens eller
mottagarens bokföringsskyldighet upphör,
3. dotterföretaget har varit helägt under givarens och
mottagarens hela beskattningsår eller sedan dotterföretaget
började bedriva verksamhet av något slag,
4. mottagaren inte enligt ett skatteavtal ska anses ha hemvist
i en utländsk stat utom i fall som avses i 2 a § andra
meningen,
5. näringsverksamheten som koncernbidraget hänför sig till
inte är undantagen från beskattning i Sverige på grund av ett
skatteavtal, och
6. om bidraget lämnas från dotterföretaget till
moderföretaget, utdelning under beskattningsåret från
dotterföretaget inte ska tas upp hos moderföretaget. Lag (2011:1256). Bidrag mellan helägda dotterföretag

4 § Ett koncernbidrag från ett helägt dotterföretag till ett
annat helägt dotterföretag till samma moderföretag ska dras av,
om de förutsättningar som anges i 3 § 1-5 är uppfyllda och
1. moderföretaget är ett investmentföretag,
2. utdelning under beskattningsåret från det dotterföretag som
ger koncernbidraget inte ska tas upp av moderföretaget, eller
3. utdelning under beskattningsåret från det dotterföretag som
tar emot koncernbidraget ska tas upp av moderföretaget. Lag (2007:1419).

Bidrag mellan företag som kan fusioneras

5 § Ett koncernbidrag från ett moderföretag till ett annat
svenskt aktiebolag än ett helägt dotterföretag ska dras av, om
de förutsättningar som anges i 3 § 1, 2, 4 och 5 är uppfyllda
och om ägarförhållandena under givarens och mottagarens hela
beskattningsår eller sedan mottagaren började bedriva
verksamhet av något slag har varit sådana att mottagaren genom
fusioner mellan moderföretag och dotterbolag har kunnat gå upp
i moderföretaget. Fusion ska anses kunna äga rum när ett
moderföretag äger mer än 90 procent av aktierna i ett
dotterbolag, men inte i andra fall. Lag (2008:1064).

Bidrag som kunnat förmedlas

6 § Ett koncernbidrag ska dras av om givaren hade kunnat lämna
ett koncernbidrag till ett annat företag med rätt till avdrag
enligt 3, 4 eller 5 § och bidraget därefter, direkt eller genom
förmedling av ytterligare företag, hade kunnat vidarebefordras
till mottagaren på ett sådant sätt att varje förmedlande
företag skulle ha haft rätt till avdrag för det
vidarebefordrade bidraget. Lag (2007:1419).

Ändrade ägarförhållanden

7 § Ett företag som blir helägt dotterföretag till ett nytt
moderföretag och som fortsätter att vara det till utgången av
givarens och mottagarens beskattningsår anses trots
ägarförändringen ha varit helägt av det nya moderföretaget
under hela beskattningsåret, om förhållandena mellan det
företaget och dotterföretaget under hela den del av bådas
beskattningsår som föregick ägarförändringen varit sådana att
företagen skulle haft rätt till avdrag för koncernbidrag till
varandra om förhållandena hade bestått under hela deras
beskattningsår. Dispens

8 § Regeringen får medge att ett bidrag dras av hos givaren och
tas upp hos mottagaren även om en eller flera av de
förutsättningar som anges i detta kapitel inte är uppfyllda. Det gäller dock bara om
- bidraget lämnas från ett svenskt företag till ett annat
svenskt företag som givaren har intressegemenskap med,
- bidraget lämnas för en näringsverksamhet som är av väsentlig
betydelse från samhällsekonomisk synpunkt, och
- bidraget redovisas öppet.


35 a kap. Koncernavdrag

Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om svenskt
moderföretags rätt att göra avdrag för en slutlig förlust hos
ett helägt utländskt dotterföretag. Lag (2010:353).

Definitioner

2 § Med svenskt moderföretag avses i detta kapitel ett företag
som äger mer än 90 procent av andelarna i ett utländskt
dotterföretag och som är 1. ett svenskt aktiebolag,
2. en svensk ekonomisk förening,
3. en svensk sparbank,
4. ett svenskt ömsesidigt försäkringsföretag,
5. en svensk stiftelse som inte omfattas av bestämmelserna om
undantag från skattskyldighet i 7 kap., eller
6. en svensk ideell förening som inte omfattas av
bestämmelserna om undantag från skattskyldighet i 7 kap.

Med helägt utländskt dotterföretag avses i detta kapitel det
företag som ägs av moderföretaget enligt första stycket och
som är ett utländskt bolag som motsvarar ett svenskt
aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening och som hör
hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Som moderföretag eller dotterföretag räknas inte
privatbostadsföretag och investmentföretag. Lag (2010:353).

3 § Ett företag anses vid tillämpningen av detta kapitel höra
hemma i en viss stat, om företaget enligt lagstiftningen i
denna stat hör hemma i staten i skattehänseende och inte anses
ha hemvist i en annan stat på grund av ett skatteavtal. Om
företaget enligt ett skatteavtal anses ha hemvist i en annan
stat ska det anses höra hemma i denna andra stat. Lag (2010:353).

4 § Med företag i intressegemenskap avses i detta kapitel
1. ett företag som ett annat företag, direkt eller indirekt,
genom en ägarandel eller på annat sätt har ett väsentligt
inflytande i, eller
2. två företag som står under i huvudsak gemensam ledning. Lag (2010:353).

Förutsättningar

5 § Ett svenskt moderföretag får göra koncernavdrag för en
slutlig förlust hos ett helägt utländskt dotterföretag om
1. dotterföretaget har försatts i likvidation och denna har
avslutats,
2. dotterföretaget har varit helägt under hela moderföretagets
och dotterföretagets beskattningsår till dess likvidationen
har avslutats eller dotterföretaget har varit helägt sedan det
började driva verksamhet av något slag till dess likvidationen
har avslutats,
3. avdraget görs vid beskattningen för det beskattningsår då
likvidationen har avslutats,
4. moderföretaget redovisar avdraget öppet i
inkomstdeklarationen, och
5. det inte finns företag i intressegemenskap med
moderföretaget som vid likvidationens avslutande bedriver
rörelse i den stat där dotterföretaget hör hemma. Lag (2011:1256).

6 § En förlust är slutlig om
1. den inte har kunnat utnyttjats och inte kan komma att
utnyttjas av dotterföretaget eller någon annan i den stat där
dotterföretaget hör hemma, och
2. skälet till att den inte kan utnyttjas av dotterföretaget
inte är att det saknas en rättslig möjlighet till detta eller
att denna möjlighet är begränsad i tiden. Lag (2010:353).

Koncernavdragets storlek

7 § Avdrag får inte göras med ett belopp som
1. överstiger förlusten hos dotterföretaget vid utgången av
det sista hela beskattningsåret före likvidationens avslutande
eller vid likvidationens avslutande, eller
2. överstiger ett positivt resultat hos moderföretaget före
avdraget.

Vid beräkningen av resultatet hos moderföretaget ska detta
minskas med koncernbidrag som företaget har tagit upp till
beskattning efter det att dotterföretaget blev helägt i
enlighet med vad som föreskrivs i 5 § 2 om det har medfört
eller ökat ett underskott hos givaren.

Förlusten hos dotterföretaget ska räknas om till svenska
kronor enligt den av Europeiska centralbanken fastställda
valutakursen den dag då likvidationen avslutades. Om det inte
har fastställts någon kurs för denna dag, ska kursen för
närmast föregående svenska bankdag användas. Lag (2010:353).

8 § Förlusten hos dotterföretaget uppgår till det lägsta
belopp som beräknats
1. dels enligt skattereglerna i den utländska stat där
företaget hör hemma,
2. dels som om dotterföretaget var ett svenskt aktiebolag som
har motsvarande inkomster i Sverige.

Vid beräkningen ska bortses från förluster som har uppkommit
innan dotterföretaget blev helägt i enlighet med vad som
föreskrivs i 5 § 2.

Om företaget har tillgångar vars skattemässiga värde
understiger marknadsvärdet ska tillgångarna, vid beräkningen
av förlustens storlek, anses avyttrade till marknadsvärdet. Lag (2010:353).

9 § Förlusten enligt 8 § ska minskas med belopp som det
helägda dotterföretaget under tio år närmast före
likvidationen eller därefter, men före likvidationens
avslutande, har överfört till ett företag i intressegemenskap
med dotterföretaget genom
1. utdelning som har fått dras av vid bestämmande av den
beskattningsbara inkomsten,
2. överlåtelse av tillgångar utan ersättning eller till en
ersättning som understiger marknadsvärdet, eller
3. andra överföringar av värden.

Minskningen ska göras till den del de överförda värdena i
första stycket inte har beskattats hos dotterföretaget. Lag (2010:353).

10 § Till den del moderföretagets anskaffningsvärde för
andelarna i dotterföretaget har legat till grund för avdrag,
ska förlusten enligt 8 § minskas i motsvarande mån. Lag (2010:353).

11 § Om en utländsk myndighet eller domstol har meddelat
beslut av betydelse för beräkningen av koncernavdrag och
beslutet innebär att koncernavdrag har gjorts med för högt
belopp, ska moderföretaget ta upp mellanskillnaden det
beskattningsår då beslutet har vunnit laga kraft. Om beslutet innebär att avdrag har gjorts med för lågt belopp,
ska mellanskillnaden på begäran av moderföretaget dras av det
beskattningsår då beslutet har vunnit laga kraft. Lag (2010:353).


36 kap. Kommissionärsförhållanden

Huvudregel

1 § Om ett kommissionärsföretag bedriver en näringsverksamhet
för ett kommittentföretags räkning, får kommittentföretaget ta
upp överskottet av kommissionärsverksamheten eller, om det
uppkommer ett underskott, dra av detta, om förutsättningarna i
detta kapitel är uppfyllda.

Resultatet av kommissionärsverksamheten ska hos
kommittentföretaget behandlas som om företaget självt hade
bedrivit näringsverksamheten. Lag (2007:1419).

Definitioner

2 § Med kommissionärsföretag avses ett svenskt aktiebolag eller
en svensk ekonomisk förening som bedriver näringsverksamhet i
eget namn för ett eller flera andra svenska aktiebolags eller
svenska ekonomiska förningars räkning.

Med kommittentföretag avses det bolag eller den förening för
vars räkning näringsverksamheten bedrivs.

2 a § Vid tillämpning av bestämmelserna i detta kapitel ska ett
utländskt bolag som hör hemma i en stat inom Europeiska
ekonomiska samarbetsområdet (EES) och som motsvarar ett svenskt
aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening behandlas som ett
sådant företag om det utländska bolaget är skattskyldigt för
näringsverksamhet i Sverige. Detsamma gäller ett sådant svenskt
företag som ska anses ha hemvist i en utländsk stat inom EES
enligt ett skatteavtal om företaget är skattskyldigt för
näringsverksamhet i Sverige.

Om det utländska bolaget eller det svenska företaget är
kommittentföretag, gäller första stycket bara under
förutsättning att inkomsten från kommissionärsverksamheten ska
tas upp i den näringsverksamhet som det utländska bolaget eller
det svenska företaget är skattskyldigt för i Sverige. Lag (2007:1419).

Förutsättningar

Verksamhet för ett kommittentföretags räkning

3 § Om kommissionärsföretaget bedriver kommissionärsverksamhet
för ett enda kommittentföretags räkning, får överskottet eller
underskottet av kommissionärsverksamheten tas upp respektive
dras av hos kommittentföretaget under förutsättning att
1. kommissionärsförhållandet är grundat på ett skriftligt
avtal,
2. kommissionärsföretaget bedriver kommissionärsverksamheten
uteslutande för kommittentföretagets räkning,
3. kommissionärsföretaget under beskattningsåret inte bedriver
näringsverksamhet i nämnvärd omfattning vid sidan av
kommissionärsverksamheten,
4. verksamheten har bedrivits på det sätt som anges i detta
kapitel under båda företagens hela beskattningsår eller sedan
kommissionärsföretaget började bedriva verksamhet av något
slag,
5. beskattningsåren för båda företagen slutar vid samma
tidpunkt, och
6. båda företagen skulle haft rätt till avdrag för
koncernbidrag enligt 35 kap. om de hade lämnat sådant till det
andra företaget under beskattningsåret.

Om kommissionärsföretaget är ett sådant utländskt bolag eller
svenskt företag som avses i 2 a §, ska vid prövning av
förutsättningarna i första stycket 3 och 4 vad som sägs om
kommissionärsföretaget i stället gälla det utländska bolagets
eller det svenska företagets fasta driftställe i Sverige. Vid
prövning av förutsättningen i första stycket 6 ska
kommissionärsverksamheten anses ingå i båda företagens
verksamhet. Lag (2008:1064).

Verksamhet för flera kommittentföretags räkning

4 § Om kommissionärsföretaget bedriver kommissionärsverksamhet
för två eller flera kommittentföretags räkning under samma
beskattningsår, får överskottet eller underskottet av
kommissionärsverksamheten tas upp respektive dras av hos dessa
företag om de förutsättningar som anges i 3 § är uppfyllda i
förhållande till varje kommittentföretag. När det gäller
förutsättningen i 3 § första stycket 2, ska
kommissionärsföretaget bedriva kommissionärsverksamheten
uteslutande för kommittentföretagens räkning. Lag (2007:1419).

5 § Skatteverket får vid tillämpning av 4 § efter ansökan av
kommittentföretagen medge undantag från förutsättningen i 3 § första stycket 6, om kommissionärsförhållandet har tillkommit
av organisatoriska eller marknadstekniska skäl eller om det
finns andra synnerliga skäl.

Skatteverkets beslut får överklagas hos allmän
förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande
till kammarrätten. Lag (2003:669).


37 kap. Fusioner och fissioner

Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om beskattningen vid
fusioner och fissioner.

I 30 a § finns bestämmelser om beskattningen när överlåtaren är
en utländsk association och ombildningen hade varit en fusion
eller fission om associationen hade varit en utländsk juridisk
person. Lag (2006:1422).

Beskattning av ägarna i det överlåtande företaget

2 § Bestämmelser om uppskov med beskattningen respektive
framskjuten beskattning hos ägare till andelar i det
överlåtande företaget vid en fusion eller fission finns i fråga
om
- andelsbyten i 48 a kap., och
- uppskovsgrundande andelsbyten i 49 kap. Lag (2006:1422).

Definitioner

3 § Med fusion avses en ombildning som uppfyller följande
förutsättningar:
1. Samtliga tillgångar samt skulder och andra förpliktelser hos
ett företag (det överlåtande företaget) ska tas över av ett
annat företag (det övertagande företaget).
2. Det överlåtande företaget ska upplösas utan likvidation. Lag (2007:1419).

4 § Med kvalificerad fusion avses en fusion som uppfyller
villkoren i 11-15 §§.

5 § Med fission avses en ombildning som uppfyller följande
förutsättningar:
1. Samtliga tillgångar samt skulder och andra förpliktelser hos
ett företag (det överlåtande företaget) ska tas över av två
eller flera andra företag (de övertagande företagen).
2. Det överlåtande företaget ska upplösas utan likvidation. Lag (2007:1419).

6 § Med kvalificerad fission avses en fission som uppfyller
villkoren i 11-15 §§.

7 § Vad som sägs om det överlåtande företaget gäller, om det
vid en fusion finns flera överlåtande företag, vart och ett av
dessa. Vad som sägs om det övertagande företaget gäller vid en
fission de övertagande företagen.

8 § En fusion eller fission ska anses genomförd när det
överlåtande företaget har upplösts. Lag (2007:1419).

9 § Med företag avses i detta kapitel
1. svenskt aktiebolag, svensk ekonomisk förening, svensk
sparbank och svenskt ömsesidigt försäkringsföretag,
2. utländskt bolag, och
3. annat utländskt företag, om det är en utländsk juridisk
person som hör hemma i en stat som är medlem i Europeiska
unionen, som bedrivs i någon av de associationsformer som anges
i bilaga 37.1 och är skyldigt att betala någon av de skatter
som anges i bilaga 37.2, utan valmöjlighet eller rätt till
undantag. Lag (2006:1422).

10 § Ett företag anses vid tillämpning av detta kapitel höra
hemma i en viss stat som är medlem i Europeiska unionen, om
företaget enligt lagstiftningen i denna stat hör hemma i staten
i skattehänseende och inte anses ha hemvist i en annan stat på
grund av ett skatteavtal. Om företaget enligt ett skatteavtal
anses ha hemvist i en annan medlemsstat, ska det anses höra
hemma i denna andra medlemsstat. Lag (2007:1419).

Villkor för kvalificerade fusioner och fissioner

Skattskyldighet

11 § Det överlåtande företaget ska omedelbart före fusionen
eller fissionen vara skattskyldigt för inkomst av åtminstone en
del av näringsverksamheten. Inkomsten får inte ha varit helt
undantagen från beskattning på grund av ett skatteavtal. Lag (2007:1419).

12 § Det övertagande företaget ska omedelbart efter fusionen
eller fissionen vara skattskyldigt för inkomst av sådan
näringsverksamhet som det överlåtande företaget beskattats för. Inkomsten får inte helt eller delvis vara undantagen från
beskattning på grund av ett skatteavtal. Lag (2007:1419).

Fusions- och fissionsvederlag

13 § Om det övertagande företaget vid en fusion inte äger
samtliga andelar i det överlåtande företaget, får
fusionsvederlag betalas bara till andra andelsägare i detta
företag än det övertagande företaget.

Om de övertagande företagen vid en fission inte äger samtliga
andelar i det överlåtande företaget, får fissionsvederlag
betalas bara till andra andelsägare i detta företag än de
övertagande företagen.

Beskattningsårets längd

14 § Beskattningsåret enligt 19 § för den överlåtna
näringsverksamheten får inte komma att överstiga arton månader
genom fusionen eller fissionen.

Privatbostadsföretag

15 § Om det överlåtande företaget är ett privatbostadsföretag,
ska det övertagande företaget vara en bostadsrättsförening som
är ett privatbostadsföretag. Lag (2007:1419).

Beskattningen vid kvalificerade fusioner och fissioner

Inledning

16 § Vid kvalificerade fusioner och fissioner ska
bestämmelserna i 17-29 §§ tillämpas. Lag (2007:1419).

Huvudregler

17 § Det överlåtande företaget ska i fråga om sådan
näringsverksamhet som avses i 11 § inte ta upp någon inkomst
eller dra av någon utgift på grund av fusionen eller fissionen.

Företaget ska inte heller beskattas för resultatet för det
beskattningsår som avslutas genom att fusionen eller fissionen
genomförs (det sista beskattningsåret). Lag (2007:1419).

18 § Det övertagande företaget inträder i det överlåtande
företagets skattemässiga situation i fråga om sådan
näringsverksamhet som avses i 17 §, om det inte framgår något
annat av 20-28 §§.

Företaget ska anses ha bedrivit det överlåtande företagets
näringsverksamhet från ingången av det överlåtande företagets
sista beskattningsår. Lag (2007:1419).

Beskattningsåret

19 § Det övertagande företagets beskattningsår för den
övertagna näringsverksamheten är tiden från ingången av det
överlåtande företagets sista beskattningsår till utgången av
det räkenskapsår för det övertagande företaget som avslutas
närmast efter det att fusionen eller fissionen genomförs.

Räkenskapsenlig avskrivning

20 § Om inventarier tas upp till ett högre värde i det
övertagande företagets räkenskaper än som följer av 18 §, får
företaget tillämpa räkenskapsenlig avskrivning bara om
mellanskillnaden tas upp som intäkt. Intäkten ska tas upp det
beskattningsår då fusionen eller fissionen genomförs eller
fördelas med lika belopp på det beskattningsåret och de två
följande beskattningsåren. Lag (2007:1419).

Underskott

21 § Om det kvarstår underskott hos det överlåtande företaget
från beskattningsår före det sista beskattningsåret, tillämpas
beloppsspärren i 40 kap. 15-17 §§.

Vid fusion avses med utgift i 40 kap. 15 och 16 §§ summan av
fusionsvederlaget och de utgifter som det övertagande företaget
haft för förvärv av andelar i det överlåtande företaget. Vid
fission avses med utgift i 40 kap. 15 och 16 §§ summan av
fissionsvederlagen och de utgifter som de övertagande företagen
haft för förvärv av andelar i det överlåtande företaget. Med ny
ägare avses det övertagande företaget.

22 § Bestämmelserna i 21 § gäller inte om det övertagande
företaget före fusionen eller fissionen hade sådant bestämmande
inflytande över det överlåtande företaget som anges i 40 kap. 5 §.

23 § Bestämmelserna i 21 § gäller inte vid fusion enligt 12 kap. 1 och 3 §§ lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar, 7 kap. 1 och 2 §§ sparbankslagen (1987:619), 10 kap. 1 och 2 §§ lagen (1995:1570) om medlemsbanker eller rådets förordning (EG) nr 1435/2003 av den 22 juli 2003 om stadga för europeiska
kooperativa föreningar (SCE-föreningar). Lag (2006:619).

24 § Det övertagande företaget ska först det sjätte
beskattningsåret efter det beskattningsår då fusionen eller
fissionen genomfördes dra av
1. underskott hos företaget som kvarstår från beskattningsår
före det beskattningsår då fusionen eller fissionen
genomfördes, samt
2. underskott hos det överlåtande företaget som kvarstår från
beskattningsår före det sista beskattningsåret.

Om en del av underskotten hos det överlåtande företaget inte
får dras av på grund av beloppsspärren i 40 kap. 15-17 §§,
gäller första stycket 2 för den återstående delen. Lag (2007:1419).

25 § Bestämmelsen i 24 § gäller inte om koncernbidrag hade
kunnat lämnas med avdragsrätt mellan det överlåtande och det
övertagande företaget under följande beskattningsår,
i fråga om det övertagande
företaget:                      under beskattningsåret före det
beskattningsår för den sedan
tidigare bedrivna
näringsverksamheten då fusionen
eller fissionen genomförs, och

i fråga om det överlåtande
företaget:                      under beskattningsåret före det
sista beskattningsåret.

Om det för något av företagen gällde en koncernbidragsspärr
enligt 40 kap. 18 § och koncernbidrag från det andra företaget
enligt 40 kap. 19 § inte undantagslöst fick räknas med i
överskottet, ska dock det övertagande företaget dra av sådant
underskott som avses i 24 § först när begränsningen skulle ha
upphört om fusionen eller fissionen inte hade genomförts. Lag (2007:1419).

26 § Bestämmelsen i 24 § gäller inte vid fusion mellan
kooperativa föreningar enligt 12 kap. 1 och 3 §§ lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar, 10 kap. 1 och 2 §§ lagen (1995:1570) om medlemsbanker eller rådets förordning (EG) nr 1435/2003 av den 22 juli 2003 om stadga för europeiska
kooperativa föreningar (SCE-föreningar). Lag (2006:619).

Kvarstående kapitalförlust på delägarrätter

27 § Om det övertagande företaget är ett fåmansföretag vid
utgången av det beskattningsår då fusionen eller fissionen
genomförs eller om det överlåtande företaget var ett
fåmansföretag vid ingången av beskattningsåret före det sista
beskattningsåret, gäller 18 § i fråga om rätt till avdrag för
kvarstående kapitalförlust på delägarrätter enligt 48 kap. 26 § bara om det övertagande företaget ägde mer än 90 procent av
andelarna i det överlåtande företaget vid den sistnämnda
tidpunkten. Lag (2002:1143).

Särskilda regler vid fission om fonder, underskott och
kvarstående kapitalförlust

28 § Vid en fission ska periodiseringsfonder,
ersättningsfonder, rätt till avdrag för underskott enligt 40 kap. och rätt till avdrag för kvarstående kapitalförlust enligt 48 kap. 26 § fördelas på de övertagande företagen i förhållande
till det nettovärde som förs över till varje företag.

Med nettovärde avses här skillnaden mellan de skattemässiga
värdena på tillgångarna och de värden på skulder och andra
förpliktelser som gäller vid beskattningen. Lag (2007:1419).

Värdepapper som getts ut av det överlåtande företaget

29 § Om det övertagande företaget innehar värdepapper som har
getts ut av det överlåtande företaget och dessa är
kapitaltillgångar, ska värdepapperen inte anses avyttrade
enligt 44 kap. 8 §.

Om det övertagande företaget innehar andelar i det överlåtande
företaget och dessa är lagertillgångar, ska andelarna anses ha
avyttrats vid fusionen eller fissionen mot en ersättning som
motsvarar deras skattemässiga värde. Lag (2007:1419).

Fiktiv avräkning m.m.

Tillgångar knutna till ett fast driftställe i ett annat EU-land

30 § Om tillgångar samt skulder och andra förpliktelser förs
över genom en fusion eller fission från ett företag som hör
hemma i Sverige till ett företag som hör hemma i en annan stat
som är medlem i Europeiska unionen, gäller andra stycket till
den del tillgångarna samt skulderna och förpliktelserna är
knutna till en sådan plats i en medlemsstat som är ett fast
driftställe enligt ett skatteavtal mellan Sverige och den
staten eller - om det inte finns något skatteavtal - som
skulle ha varit ett fast driftställe om 2 kap. 29 § hade
tilllämpats i den staten.

Det överlåtande företaget har vid tillämpning av 16 kap. 18 och 19 §§ och av lagen (1986:468) om avräkning av utländsk
skatt rätt till avdrag respektive avräkning av utländsk skatt
som om företaget faktiskt hade betalat den skatt som skulle ha
betalats i den stat där det fasta driftstället är beläget om
det inte hade funnits sådan lagstiftning där som avses i
rådets direktiv 2009/133/EG av den 19 oktober 2009 om ett
gemensamt beskattningssystem för fusion, fission, partiell
fission, överföring av tillgångar och utbyte av aktier eller
andelar som berör bolag i olika medlemsstater samt om flyttning
av ett europabolags eller en europeisk kooperativ förenings
säte från en medlemsstat till en annan. Lag (2012:270).

Överlåtaren är en utländsk association som inte är en utländsk
juridisk person

30 a § Avdrag för respektive avräkning av skatt ska göras
enligt andra stycket om
- tillgångar samt skulder och andra förpliktelser förs över
genom en ombildning som hade varit en fusion eller fission om
överlåtaren hade varit en utländsk juridisk person,
- överlåtaren är en utländsk association som hör hemma i en
utländsk stat som är medlem i Europeiska unionen,
- överlåtaren bedriver verksamheten i någon av de
associationsformer som anges i bilaga 37.1, och
- överlåtaren är skyldig att betala någon av de skatter som
anges i bilaga 37.2, utan valmöjlighet eller rätt till
undantag.

En delägare i associationen som beskattas på grund av
ombildningen har vid tillämpning av 16 kap. 18 och 19 §§ och av
lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt samma rätt till
avdrag för respektive avräkning av utländsk skatt som om
associationen hade betalat den skatt som skulle ha betalats i
den stat där associationen hör hemma om det inte hade funnits
sådan lagstiftning där som avses i direktiv 90/434/EEG. Lag (2007:1419).

Hänvisningar

31 § Bestämmelser om fusioner och fissioner finns också i fråga
om
- utgifter i samband med fusion eller fission i 16 kap. 7 §,
- avyttringar med kapitalförlust till företag i
intressegemenskap i 25 kap. 9 §,
- periodiseringsfonder i 30 kap. 8 §,
- ersättningsfonder i 31 kap. 20 §,
- andelsbyten i 48 a kap. 4 §, och
- uppskovsgrundande andelsbyten i 49 kap. 4 och 22 §§. Lag (2003:224).


38 kap. Verksamhetsavyttringar

Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om undantag från
omedelbar beskattning när ett företag avyttrar tillgångar till
ett annat företag genom en verksamhetsavyttring.

I 20 § finns bestämmelser om beskattningen när säljaren är en
utländsk association och ombildningen hade varit en
verksamhetsavyttring om associationen hade varit en utländsk
juridisk person. Lag (2006:1422).

Definitioner

2 § Med verksamhetsavyttring avses en ombildning som uppfyller
villkoren i 6-8 §§ samt följande förutsättningar:
1. Ett företag (det säljande företaget) ska avyttra samtliga
tillgångar i sin näringsverksamhet eller i en verksamhetsgren (de avyttrade tillgångarna) till ett annat företag (det köpande
företaget).
2. Ersättningen ska vara marknadsmässig och lämnas i form av
andelar i det köpande företaget (mottagna andelar). Om det
säljande företaget har skulder eller andra förpliktelser som
hänför sig till de avyttrade tillgångarna, får ersättning
lämnas också på det sättet att det köpande företaget tar över
ansvaret för förpliktelserna. Lag (2007:1419).

3 § Med företag avses i detta kapitel
1. svenskt aktiebolag, svensk ekonomisk förening, svensk
sparbank och svenskt ömsesidigt försäkringsföretag,
2. utländskt bolag, och
3. annat utländskt företag om det är en utländsk juridisk
person som hör hemma i en stat som är medlem i Europeiska
unionen och bedrivs i någon av de associationsformer som anges
i bilaga 37.1 och är skyldigt att betala någon av de skatter
som anges i bilaga 37.2, utan valmöjlighet eller rätt till
undantag.

Som företag räknas inte privatbostadsföretag eller
investmentföretag. Lag (2006:1422).

4 § Ett företag anses vid tillämpning av detta kapitel höra
hemma i en viss stat som är medlem i Europeiska unionen, om
företaget enligt lagstiftningen i denna stat hör hemma i staten
i skattehänseende och inte anses ha hemvist i en annan stat på
grund av ett skatteavtal. Om företaget enligt ett skatteavtal
anses ha hemvist i en annan medlemsstat, ska det anses höra
hemma i denna andra medlemsstat. Lag (2007:1419).

Begäran

5 § Bestämmelserna om undantag från omedelbar beskattning ska
tillämpas bara om det säljande och det köpande företaget begär
det. Lag (2007:1419).

Villkor

Skattskyldighet

6 § Det säljande företaget ska omedelbart före avyttringen ha
varit skattskyldigt för inkomst av åtminstone en del av den
avyttrade näringsverksamheten eller verksamhetsgrenen. Inkomsten får inte ha varit helt undantagen från beskattning på
grund av ett skatteavtal. Lag (2007:1419).

7 § Det köpande företaget ska omedelbart efter avyttringen vara
skattskyldigt för inkomst av sådan näringsverksamhet som det
säljande företaget beskattats för. Inkomsten får inte helt
eller delvis vara undantagen från beskattning på grund av ett
skatteavtal. Lag (2007:1419).

Ersättningens storlek

8 § Ersättningen får inte understiga summan av de skattemässiga
värdena för de avyttrade tillgångarna. Lag (2006:1422).

Beskattningen

Hos det säljande företaget

9 § Det säljande företaget ska inte ta upp ersättningen på
grund av verksamhetsavyttringen. Lag (2007:1419).

10 § För andra tillgångar än kapitaltillgångar ska det säljande
företaget ta upp de skattemässiga värdena som intäkt.

Om inventarier som avyttras bara är en del av säljarens
samtliga inventarier, ska en skälig del av hela det
skattemässiga värdet tas upp. Lag (2007:1419).

11 § Kapitalvinster och kapitalförluster som uppkommer hos det
säljande företaget vid avyttringen ska inte tas upp respektive
får inte dras av. Lag (2007:1419).

12 § Värdeminskningsavdrag m.m. för avyttrad näringsfastighet
som är kapitaltillgång eller näringsbostadsrätt ska inte
återföras enligt 26 kap. hos det säljande företaget. Lag (2007:1419).

13 § De mottagna andelarna ska anses anskaffade för nettovärdet
av den avyttrade näringsverksamheten eller verksamhetsgrenen.

Med nettovärde avses här skillnaden mellan de skattemässiga
värdena på tillgångarna och de värden på skulderna och
förpliktelserna som gäller vid beskattningen. Lag (2007:1419).

Hos det köpande företaget

14 § Det köpande företaget ska anses ha anskaffat andra
förvärvade tillgångar än kapitaltillgångar för ett belopp som
motsvarar det belopp som det säljande företaget ska ta upp
enligt 10 §.

I fråga om kapitaltillgångar inträder det köpande företaget i
det säljande företagets skattemässiga situation. Lag (2007:1419).

Fonder, avsättningar och underskott

15 § Periodiseringsfonder och ersättningsfonder hos det
säljande företaget ska tas över av det köpande företaget, om
företagen begär det. Det köpande företaget ska i så fall anses
ha gjort avsättningarna till fonderna och fått avdragen för
avsättningarna för de beskattningsår avdragen faktiskt hänför
sig till.

Om avyttringen inte omfattar samtliga tillgångar i det
säljande företaget, får högst en så stor andel av
periodiseringsfonder och ersättningsfonder tas över som
motsvarar förhållandet mellan de skattemässiga värdena på de
avyttrade tillgångarna och motsvarande värden på samtliga
tillgångar i det säljande företaget vid tidpunkten för
verksamhetsavyttringen. Lag (2011:1256).

16 § Om det köpande företaget tar över ansvaret för
förpliktelser som legat till grund för avdrag för framtida
utgifter hos det säljande företaget och som hänför sig till den
verksamhetsgren som avyttras, ska avdragen inte återföras hos
det säljande företaget utan hos det köpande företaget, om
företagen begär det. Lag (2007:1419).

17 § Det köpande företaget får inte ta över rätt till avdrag
för kvarstående kapitalförluster på fastigheter enligt 25 kap. 12 §, rätt till avdrag för underkott enligt 40 kap. eller rätt
till avdrag för kvarstående kapitalförluster på delägarrätter
enligt 48 kap. 26 §. Lag (2006:1422).

17 a § Det köpande företaget ska först det sjätte
beskattningsåret efter det beskattningsår då
verksamhetsavyttringen genomfördes dra av underskott hos
företaget som kvarstår från beskattningsåret före det
beskattningsår då verksamhetsavyttringen genomfördes. Begränsningen i avdragsrätten gäller även för ett företag till
vilket det köpande företaget med avdragsrätt kan lämna
koncernbidrag avseende det beskattningsår då
verksamhetsavyttringen genomfördes. Lag (2007:1419).

17 b § Bestämmelsen i 17 a § tillämpas inte om koncernbidrag
kan lämnas med avdragsrätt mellan det säljande och det köpande
företaget avseende det beskattningsår då verksamhetsavyttringen
genomförs.

Bestämmelsen i 17 a § tillämpas dock om
1. en sådan begränsning av rätt till avdrag för underskott som
anges i koncernbidragsspärren i 40 kap. 18 § (avdragsbegränsning) gäller om det köpande företaget får
koncernbidrag från det säljande företaget avseende det
beskattningsår då verksamhetsavyttringen genomförs, eller
2. en avdragsbegränsning gäller om ett företag, till vilket det
köpande företaget med avdragsrätt kan lämna koncernbidrag utan
att avdragsbegränsning gäller, indirekt får koncernbidrag via
det köpande företaget från det säljande företaget avseende
samma beskattningsår. Lag (2006:1422).

Räkenskapsenlig avskrivning

18 § Om inventarier tas upp till ett högre värde i det köpande
företagets räkenskaper än som följer av 14 §, får företaget
tillämpa räkenskapsenlig avskrivning bara om mellanskillnaden
tas upp som intäkt. Intäkten ska tas upp det beskattningsår då
verksamhetsavyttringen sker eller fördelas med lika belopp på
det beskattningsåret och de två följande beskattningsåren. Lag (2007:1419).

Fiktiv avräkning m.m.

Tillgångar knutna till ett fast driftställe i ett annat EU-land

19 § Om tillgångar samt skulder och andra förpliktelser förs
över genom en ombildning som, utan att villkoret i 7 § är
uppfyllt, uppfyller villkoren i 2 § från ett företag som hör
hemma i Sverige till ett företag som hör hemma i en annan stat
som är medlem i Europeiska unionen, tillämpas bestämmelserna i 37 kap. 30 §. Lag (2006:1422).

Säljaren är en utländsk association som inte är en utländsk
juridisk person

20 § Avdrag för respektive avräkning av skatt ska göras enligt
andra stycket om
- tillgångar samt skulder och andra förpliktelser förs över
genom en ombildning som hade varit en verksamhetsavyttring om
säljaren hade varit en utländsk juridisk person,
- säljaren är en utländsk association som hör hemma i en
utländsk stat som är medlem i Europeiska unionen,
- säljaren bedriver verksamheten i någon av de
associationsformer som anges i bilaga 37.1, och
- säljaren är skyldig att betala någon av de skatter som anges
i bilaga 37.2, utan valmöjlighet eller rätt till undantag.

En delägare i associationen som beskattas på grund av
ombildningen har vid tillämpning av 16 kap. 18 och 19 §§ och
av lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt samma rätt
till avdrag för respektive avräkning av utländsk skatt som om
associationen hade betalat den skatt som skulle ha betalats i
den stat där associationen hör hemma om det inte hade funnits
sådan lagstiftning där som avses i rådets direktiv 2009/133/EG
av den 19 oktober 2009 om ett gemensamt beskattningssystem för
fusion, fission, partiell fission, överföring av tillgångar
och utbyte av aktier eller andelar som berör bolag i olika
medlemsstater samt om flyttning av ett europabolags eller en
europeisk kooperativ förenings säte från en medlemsstat till
en annan. Lag (2012:270).


38 a kap. Partiella fissioner

Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om undantag från
omedelbar beskattning när ett företag överlåter tillgångar till
ett annat företag genom en partiell fission.

I 22 § finns bestämmelser om beskattningen när överlåtaren är
en utländsk association och ombildningen hade varit en partiell
fission om associationen hade varit en utländsk juridisk
person. Lag (2006:1422).

Definitioner

2 § Med partiell fission avses en ombildning som uppfyller
följande förutsättningar:
1. Ett företag (det överlåtande företaget) ska överlåta
tillgångarna i en eller flera verksamhetsgrenar (de överlåtna
tillgångarna) till ett annat företag (det övertagande
företaget).
2. Det överlåtande företaget ska behålla minst en
verksamhetsgren.
3. Ersättningen ska vara marknadsmässig och lämnas till ägarna
av andelarna i det överlåtande företaget. Om det överlåtande
företaget har skulder eller andra förpliktelser som hänför sig
till de överlåtna tillgångarna, får ersättning lämnas också på
det sättet att det övertagande företaget tar över ansvaret för
förpliktelserna.
4. Ersättningen till ägarna av andelarna i det överlåtande
företaget ska lämnas i form av andelar i det övertagande
företaget eller i pengar. Lag (2007:1419).

3 § Om det vid en partiell fission finns flera övertagande
företag, gäller vad som sägs om det övertagande företaget vart
och ett av dem. Lag (2006:1422).

4 § Med företag avses i detta kapitel
1. svenskt aktiebolag, svensk ekonomisk förening, svensk
sparbank och svenskt ömsesidigt försäkringsföretag,
2. utländskt bolag, och
3. annat utländskt företag, om det är en utländsk juridisk
person som hör hemma i en stat som är medlem i Europeiska
unionen, som bedrivs i någon av de associationsformer som anges
i bilaga 37.1 och är skyldigt att betala någon av de skatter
som anges i bilaga 37.2, utan valmöjlighet eller rätt till
undantag.

Som företag räknas inte privatbostadsföretag eller
investmentföretag. Lag (2006:1422).

5 § Ett företag anses vid tillämpning av detta kapitel höra
hemma i en viss stat som är medlem i Europeiska unionen, om
företaget enligt lagstiftningen i denna stat hör hemma i staten
i skattehänseende och inte anses ha hemvist i en annan stat på
grund av ett skatteavtal. Om företaget enligt ett skatteavtal
anses ha hemvist i en annan medlemsstat, ska det anses höra
hemma i denna andra medlemsstat. Lag (2007:1419).

Villkor för undantag från omedelbar beskattning

Inledning

6 § Bestämmelserna i 10-20 §§ ska tillämpas om villkoren i 7-9 §§ är uppfyllda. Lag (2007:1419).

Skattskyldighet

7 § Det överlåtande företaget ska omedelbart före avyttringen
ha varit skattskyldigt för inkomst av åtminstone en del av den
avyttrade näringsverksamheten eller verksamhetsgrenen. Inkomsten får inte ha varit helt undantagen från beskattning på
grund av skatteavtal. Lag (2007:1419).

8 § Det övertagande företaget ska omedelbart efter avyttringen
vara skattskyldigt för inkomst av sådan näringsverksamhet som
det överlåtande företaget beskattats för. Inkomsten får inte
helt eller delvis vara undantagen från beskattning på grund av
skatteavtal. Lag (2007:1419).

Ersättningens storlek

9 § Summan av de övertagna förpliktelserna och ersättningen
till ägarna av andelarna i det överlåtande företaget får inte
understiga summan av de skattemässiga värdena för de överlåtna
tillgångarna. Lag (2006:1422). Beskattningen

Hos det överlåtande företaget

10 § Det överlåtande företaget ska inte ta upp någon annan
intäkt på grund av den partiella fissionen än vad som framgår
av 11 §. Lag (2007:1419).

11 § För andra tillgångar än kapitaltillgångar ska det
överlåtande företaget ta upp de skattemässiga värdena som
intäkt.

Om inventarier som överlåts bara är en del av överlåtarens
samtliga inventarier, ska en skälig del av hela det
skattemässiga värdet tas upp. Lag (2007:1419).

12 § Kapitalvinster och kapitalförluster som uppkommer hos det
överlåtande företaget på grund av den partiella fissionen ska
inte tas upp respektive får inte dras av. Lag (2007:1419).

13 § Värdeminskningsavdrag m.m. för avyttrad näringsfastighet
som är kapitaltillgång eller näringsbostadsrätt ska inte
återföras enligt 26 kap. hos det överlåtande företaget. Lag (2007:1419).

Hos det övertagande företaget 14 § Det övertagande företaget ska anses ha anskaffat andra
förvärvade tillgångar än kapitaltillgångar för ett belopp som
motsvarar det belopp som det överlåtande företaget ska ta upp
enligt 11 §.

I fråga om kapitaltillgångar inträder det övertagande företaget
i det överlåtande företagets skattemässiga situation. Lag (2007:1419).

Fonder, avsättningar och underskott

15 § Periodiseringsfonder och ersättningsfonder hos det
överlåtande företaget ska tas över av det övertagande
företaget, om företagen begär det. Det övertagande företaget
ska i så fall anses ha gjort avsättningarna till fonderna och
fått avdragen för avsättningarna för de beskattningsår
avdragen faktiskt hänför sig till. Högst en så stor andel av periodiseringsfonder och
ersättningsfonder får tas över som motsvarar förhållandet
mellan de skattemässiga värdena på de överlåtna tillgångarna
och motsvarande värden på samtliga tillgångar i det
överlåtande företaget vid tidpunkten för den partiella
fissionen. Lag (2011:1256).

16 § Om det övertagande företaget tar över ansvaret för
förpliktelser som legat till grund för avdrag för framtida
utgifter hos det överlåtande företaget och som hänför sig till
den verksamhetsgren som överlåts, ska avdragen inte återföras
hos det överlåtande företaget utan hos det övertagande
företaget, om företagen begär det. Lag (2007:1419).

17 § Det övertagande företaget får inte ta över rätt till
avdrag för kvarstående kapitalförluster på fastigheter enligt 25 kap. 12 §, rätt till avdrag för underskott enligt 40 kap. eller rätt till avdrag för kvarstående kapitalförluster på
delägarrätter enligt 48 kap. 26 §. Lag (2006:1422).

18 § Det övertagande företaget ska först det sjätte
beskattningsåret efter det beskattningsår då den partiella
fissionen genomfördes dra av underskott från beskattningsåret
före det beskattningsår då den partiella fissionen genomfördes. Begränsningen i avdragsrätten gäller även för ett företag till
vilket det övertagande företaget med avdragsrätt kan lämna
koncernbidrag avseende det beskattningsår då den partiella
fissionen genomfördes. Lag (2007:1419).

19 § Bestämmelsen i 18 § tillämpas inte om koncernbidrag kan
lämnas med avdragsrätt mellan det överlåtande och det
övertagande företaget avseende det beskattningsår då den
partiella fissionen genomförs.

Bestämmelsen i 18 § tillämpas dock om
1. en sådan begränsning av rätt till avdrag för underskott som
anges i koncernbidragsspärren i 40 kap. 18 § (avdragsbegränsning) gäller om det övertagande företaget får
koncernbidrag från det överlåtande företaget avseende det
beskattningsår då den partiella fissionen genomförs, eller
2. en avdragsbegränsning gäller om ett företag, till vilket det
övertagande företaget med avdragsrätt kan lämna koncernbidrag
utan att avdragsbegränsning gäller, indirekt får koncernbidrag
via det övertagande företaget från det överlåtande företaget
avseende samma beskattningsår. Lag (2006:1422).

Räkenskapsenlig avskrivning

20 § Om inventarier tas upp till ett högre värde i det
övertagande företagets räkenskaper än som följer av 14 §, får
företaget tillämpa räkenskapsenlig avskrivning bara om
mellanskillnaden tas upp som intäkt. Intäkten ska tas upp det
beskattningsår då den partiella fissionen sker eller fördelas
med lika belopp på det beskattningsåret och de två följande
beskattningsåren. Lag (2007:1419).

Fiktiv avräkning m.m.

Tillgångar knutna till ett fast driftställe i ett annat EU-land

21 § Om tillgångar samt skulder och andra förpliktelser förs
över genom en partiell fission från ett företag som hör hemma i
Sverige till ett företag som hör hemma i en annan stat som är
medlem i Europeiska unionen, tillämpas bestämmelserna i 37 kap. 30 §. Lag (2006:1422).

Överlåtaren är en utländsk association som inte är en utländsk
juridisk person

22 § Avdrag för respektive avräkning av skatt ska göras enligt
andra stycket om
- tillgångar samt skulder och andra förpliktelser förs över
genom en ombildning som hade varit en partiell fission om
överlåtaren hade varit en utländsk juridisk person,
- överlåtaren är en utländsk association som hör hemma i en
utländsk stat som är medlem i Europeiska unionen,
- överlåtaren bedriver verksamheten i någon av de
associationsformer som anges i bilaga 37.1, och
- överlåtaren är skyldig att betala någon av de skatter som
anges i bilaga 37.2, utan valmöjlighet eller rätt till
undantag.

En delägare i associationen som beskattas på grund av
ombildningen har vid tillämpning av 16 kap. 18 och 19 §§ och
av lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt samma rätt
till avdrag för respektive avräkning av utländsk skatt som om
associationen hade betalat den skatt som skulle ha betalats i
den stat där associationen hör hemma om det inte hade funnits
sådan lagstiftning där som avses i rådets direktiv 2009/133/EG
av den 19 oktober 2009 om ett gemensamt beskattningssystem för
fusion, fission, partiell fission, överföring av tillgångar
och utbyte av aktier eller andelar som berör bolag i olika
medlemsstater samt om flyttning av ett europabolags eller en
europeisk kooperativ förenings säte från en medlemsstat till
en annan. Lag (2012:270).

Beskattning av ägarna i det överlåtande företaget

23 § När det gäller beskattningen av ägare till andelar i det
överlåtande företaget vid en partiell fission finns särskilda
bestämmelser om
- beräkning av anskaffningsvärdet för andelar i det
övertagande och det överlåtande företaget i 17 kap. 7 a §,
- utdelning i 24 kap. 3 a § och 42 kap. 16 b §,
- beräkning av omkostnadsbeloppet för andelar i det
övertagande och överlåtande företaget i 48 kap. 18 a och 18 c §§,
- turordning vid avyttring i 48 kap. 18 b §, och
- kvalificerade andelar i 57 kap. 7-7 c, 12 a, 15, 20 b-20 d, 23 a, 24 och 24 a §§. Lag (2011:1271).


39 kap. Särskilda bestämmelser för vissa juridiska personer

Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om
- försäkringsföretag i 2-13 §§,
- utländska tjänstepensionsinstitut i 13 a-13 f §§,
- investmentföretag i 14-19 §§,
- kooperativa föreningar i 21-24 §§,
- privatbostadsföretag i 25-27 §§,
- sambruksföreningar i 28 §,
- samfälligheter i 29 §, och
- sparbanker och Sparbankernas säkerhetskassa i 30 och 31 §§. Lag (2011:1271).

Försäkringsföretag

Definitioner

2 § Med livförsäkringsföretag avses
1. livförsäkringsföretag enligt 1 kap. 4 § försäkringsrörelselagen (2010:2043) samt svenskt europabolag
eller europakooperativ som bedriver motsvarande verksamhet, och
2. utländskt försäkringsföretag som bedriver
livförsäkringsrörelse iSverige med stöd av lagen (1998:293) om
utländska försäkringsgivares och tjänstepensionsinstituts
verksamhet i Sverige.

Med skadeförsäkringsföretag avses annat försäkringsföretag än
livförsäkringsföretag.

Utländska försäkringsföretag som bedriver försäkringsrörelse i
Sverige bedöms bara med hänsyn till den verksamhet som
företaget bedriver från fast driftställe här. Som
skadeförsäkringsföretag anses också en sådan association som
avses i 6 kap. 8 § andra stycket 1. Lag (2011:68).

Livförsäkringsföretag

3 § Livförsäkringsföretag ska inte ta upp inkomster som hänför
sig till tillgångar och skulder som förvaltas för
försäkringstagarnas räkning eller influtna premier. Utgifter
som hänför sig till sådana inkomster och premier får inte dras
av. Lag (2007:1419).

4 § Bestämmelserna i 3 § gäller inte till den del inkomsterna,
premierna och utgifterna hänför sig till försäkringar som i
redovisningshänseende tas upp som grupplivförsäkringar eller
sådana sjuk- och olycksfallsförsäkringar klass 1, 2, I b och IV
som avses i 2 kap. 11 § första stycket och 12 § försäkringsrörelselagen (2010:2043). För dessa inkomster,
premier och utgifter gäller i stället 6-9 §§. Lag (2011:68).

5 § I lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel
finns bestämmelser om avkastningsskatt för
livförsäkringsföretag.

Skadeförsäkringsföretag

6 § För skadeförsäkringsföretag gäller, utöver vad som följer
av övriga bestämmelser i denna lag, att

följande ska tas upp:
1. minskning av försäkringstekniska avsättningar för egen
räkning,
2. minskning av säkerhetsreserv,
3. minskning av regleringsfond för trafikförsäkring, och
4. minskning av utjämningsfond,
följande ska dras av:
5. sådana avgifter och bidrag till kommuner, föreningar och
sammanslutningar som avser att stödja verksamhet med syfte att
förebygga skador som faller inom ramen för den
försäkringsrörelse som företaget bedriver,
6. ökning av försäkringstekniska avsättningar för egen räkning,
7. ökning av säkerhetsreserv,
8. utbetald återbäring, och
9. verkställd premieåterbetalning. Lag (2007:1419).

7 § Med försäkringstekniska avsättningar för egen räkning avses
sådana avsättningar enligt 4 kap. 9 § lagen (1995:1560) om
årsredovisning i försäkringsföretag minskade med värdet av
återförsäkringsgivares ansvarighet. Lag (2004:1181).

8 § Med säkerhetsreserv avses en reserv för att täcka sådana
förluster i försäkringsrörelsen som beror på slumpmässiga eller
i övrigt svårbedömbara faktorer till den del reserven inte
överstiger vad som behövs för en tillfredsställande
konsolidering.

9 § Med utjämningsfond avses en fond som enligt bolagsordningen
får användas bara till att täcka förluster i själva
försäkringsrörelsen och - efter det att sådan förlusttäckning
har skett - förluster i näringsverksamheten i dess helhet, till
den del inte förlusterna enligt bolagsordningen ska täckas av
andra avsättningar. För sådana ömsesidiga bolag som inte
omfattas av försäkringsrörelselagen (2010:2043) ska detta
framgå av bolagets stadgar i stället för av bolagsordningen. Om bolagsordningen ändras så att företaget får rätt att
använda en utjämningsfond på annat sätt än enligt första
stycket, ska fonden anses ha minskat med hela det belopp som
den uppgick till före ändringen. För utjämningsfonder som fanns
den 1 januari 1929 gäller detta bara om det funnits
bestämmelser om inskränkt dispositionsrätt. Lag (2011:68).

10 § Har upphävts genom lag (2001:1185).

Fördelning av intäktsposter och kostnadsposter

11 § Om ett försäkringsföretag ska dela upp en intäktspost
eller en kostnadspost mellan olika delar av sin verksamhet, ska
fördelningen göras på skäligt sätt. Lag (2007:1419).

Övertagande av hela försäkringsbeståndet

12 § Om ett försäkringsföretags hela försäkringsbestånd tas
över av ett annat försäkringsföretag, ska det överlåtande
företaget inte ta upp någon inkomst eller dra av någon utgift
på grund av överlåtelsen. Det övertagande företaget inträder i
det överlåtande företagets skattemässiga situation.

Bestämmelserna i första stycket tillämpas bara om
1. det överlåtande företaget omedelbart före överlåtelsen är
skattskyldigt för inkomst av åtminstone en del av den överlåtna
verksamheten samt inkomsten inte är helt undantagen från
beskattning på grund av ett skatteavtal, och
2. det övertagande företaget omedelbart efter övertagandet är
skattskyldigt för inkomst av sådan verksamhet som det
överlåtande företaget beskattats för samt inkomsten inte helt
eller delvis är undantagen från beskattning på grund av ett
skatteavtal. Lag (2007:1419).

Hänvisningar

13 § Bestämmelser om försäkringsföretagens placeringstillgångar
finns i 17 kap. 17, 18, 20 och 21 §§.

Utländska tjänstepensionsinstitut

13 a § Med utländskt tjänstepensionsinstitut avses ett institut
som hör hemma i en utländsk stat inom Europeiska ekonomiska
samarbetsområdet och som omfattas av Europaparlamentets och
rådets direktiv 2003/41/EG av den 3 juni 2003 om verksamhet i
och tillsyn över tjänstepensionsinstitut.

Utländska tjänstepensionsinstitut som bedriver verksamhet i
Sverige bedöms bara med hänsyn till den verksamhet som
institutet bedriver från fast driftställe här. Lag (2008:134).

13 b § Utländska tjänstepensionsinstitut ska inte ta upp
inkomster som hänför sig till tillgångar och skulder som
förvaltas för arbetsgivares räkning enligt avtal om
tjänstepension som är jämförbart med personförsäkringsavtal. Influtna premier för sådana avtal ska inte heller tas upp. Utgifter som hänför sig till sådana inkomster och premier får
inte dras av. Lag (2007:1419).

13 c § Utländska tjänstepensionsinstitut som ingår avtal om
tjänstepension med villkor som innebär att institutet kan
likställas med en pensionsstiftelse enligt lagen (1967:531) om
tryggande av pensionsutfästelse m.m. ska inte ta upp inkomster
och inte dra av utgifter som hänför sig till sådana avtal. Lag (2007:1419).

13 d § Bestämmelserna i 13 b § gäller inte till den del
inkomsterna, premierna och utgifterna hänför sig till
pensionsförmåner som är jämförbara med sådana förmåner som tas
upp som
1. grupplivförsäkringar, eller
2. sådana sjuk- och olycksfallsförsäkringar klass 1, 2, I b och
IV som avses i
- 2 kap. 11 § första stycket, och
- 2 kap. 12 § försäkringsrörelselagen (2010:2043).

För dessa inkomster, premier och utgifter gäller i stället 6-9 §§. Lag (2011:68).

13 e § I lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel
finns bestämmelser om avkastningsskatt för utländska
tjänstepensionsinstitut. Lag (2005:1170).

13 f § Om ett utländskt tjänstepensionsinstitut ska dela upp en
intäktspost eller en kostnadspost mellan olika delar av sin
verksamhet, ska fördelningen göras på skäligt sätt. Lag (2007:1419).

Investmentföretag

Huvudregler

14 § För investmentföretag gäller, utöver vad som följer av
övriga bestämmelser i denna lag, följande:
1. Kapitalvinster på delägarrätter ska inte tas upp och
kapitalförluster på delägarrätter får inte dras av. Om ett
investmentföretag avyttrar en delägarrätt som hade varit
näringsbetingad om investmentföretaget i stället hade varit
ett sådant ägarföretag som kan inneha en näringsbetingad andel
enligt 24 kap. 13 §, ska ersättningen tas upp som kapitalvinst
om delägarrätten hänför sig till ett skalbolag som avses i 25 a kap. 9 § eller om det sker ett återköp enligt 25 a kap. 18 §. Vid bedömningen om ersättningen ska tas upp som
kapitalvinst tillämpas bestämmelserna i 25 a kap. 10-18 §§.
2. Ett belopp som för helt år motsvarar 1,5 procent av värdet
på delägarrätter vid beskattningsårets ingång ska tas upp. Egna aktier eller optioner, terminer eller liknande instrument
vars underliggande tillgångar består av investmentföretagets
egna aktier ska inte räknas in i underlaget. I underlaget ska
inte heller räknas in andelar och aktiebaserade delägarrätter
om en kapitalvinst inte skulle ha tagits upp enligt
bestämmelsen i 25 a kap. 5 § om andelen eller den
aktiebaserade delägarrätten hade avyttrats vid
beskattningsårets början och investmentföretaget i stället
hade varit ett sådant ägarföretag som kan inneha en
näringsbetingad andel enligt 24 kap. 13 §. Vid bedömningen om
en kapitalvinst inte skulle ha tagits upp ska bortses från
bestämmelsen om skalbolagsbeskattning i 25 a kap. 9 §.
3. Utdelning som företaget lämnar ska dras av. Sådan utdelning
av andelar i ett dotterbolag som avses i 42 kap. 16 § ska dock
inte dras av.

Den utdelning som ska dras av enligt första stycket 3 ska dras
av som kostnad det beskattningsår som beslutet om utdelning
avser. Lag (2011:1271).

Definition

15 § Med investmentföretag avses ett svenskt aktiebolag eller
en svensk ekonomisk förening
- som uteslutande eller så gott som uteslutande förvaltar
värdepapper eller liknande tillgångar,
- vars uppgift väsentligen är att genom ett välfördelat
värdepappersinnehav erbjuda andelsägarna riskfördelning, och
- som ett stort antal fysiska personer äger andelar i.

Avskattning av investmentföretag

16 § Om det inträffar en sådan förändring i ett
investmentföretag eller i ägandet av detta att företaget inte
längre kan räknas som investmentföretag enligt 15 §, ska
avskattning ske enligt 17 och 18 §§. Avskattning ska dock inte
ske om företaget upplöses genom likvidation. Lag (2007:1419).

17 § Investmentföretaget ska som avskattningsintäkt ta upp 16 procent av marknadsvärdet på de delägarrätter som företaget
innehar vid ingången av beskattningsåret. Innehav av sådana
delägarrätter som inte räknas in i underlaget enligt 14 § 2 ska
inte beaktas. Om marknadsvärdet på företagets delägarrätter var
högre vid ingången av något av de fem föregående
beskattningsåren och företaget var investmentföretag det året,
ska intäkten i stället beräknas på det högsta av dessa värden. Om någon som äger andelar i investmentföretaget avyttrar
andelar i företaget under det beskattningsår för företaget då
förändringen inträffar, är avskattningsintäkten så stor andel
av avskattningsintäkten enligt första stycket som motsvarar
förhållandet mellan icke avyttrade andelar och samtliga andelar
i företaget.

Andelar i investmentföretaget som ägs av ett investmentföretag
vid såväl ingången som utgången av det förstnämnda
investmentföretagets beskattningsår ska anses ha avyttrats
under beskattningsåret. Lag (2007:1419).

Avskattning av andelar i investmentföretag

18 § Äger en fysisk person eller en annan juridisk person än
ett investmentföretag vid utgången av investmentföretagets
beskattningsår andelar i företaget med mer än hälften av
röstetalet för samtliga andelar ska, om personen begär det,
avskattning ske av de andelar i företaget som personen ägde vid
ingången av beskattningsåret. Avskattningen medför att
andelarna ska anses ha avyttrats under beskattningsåret för ett
pris som motsvarar marknadsvärdet vid ingången av
beskattningsåret och köpts tillbaka för samma pris. Lag (2007:1419). Anskaffningsutgiften för delägarrätter 19 § De delägarrätter som investmentföretaget anskaffade innan
det inträffade en sådan förändring som anges i 16 §, ska anses
ha anskaffats för ett belopp som motsvarar marknadsvärdet vid
tidpunkten för förändringen. Lag (2007:1419).

20 § Har upphävts genom lag (2011:1271). Kooperativa föreningar

21 § Med kooperativ förening avses en ekonomisk förening som är
öppen på det sätt som anges i 3 kap. 1 § lagen (1987:667) om
ekonomiska föreningar och som tillämpar lika rösträtt. Om en
ekonomisk förening bedriver försäljning till personer som inte
uppfyller kraven för inträde i föreningen, ska föreningen för
att anses som öppen ge dem samma rätt till återbäring på köpta
varor som medlemmarna får.

Kooperativa föreningars centralorganisationer anses som öppna
även om de beviljar inträde bara för sådana lokala föreningar
som uppfyller centralorganisationens krav på stadgar, skötsel
och soliditet och även om bara ett enda företag inom varje
område antas som medlem. När det gäller kravet på lika rösträtt
anses centralorganisationer som kooperativa även om rösträtten
utövas i förhållande till föreningarnas medlemsantal. Lag (2007:1419).

21 a § Med medlemsfrämjande förening avses en kooperativ
förening som uppfyller kraven i 1 kap. 1 § tredje stycket lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar. Lag (2000:494).

22 § Utdelning som en kooperativ förening lämnar av vinsten av
den kooperativa verksamheten i form av rabatt eller
pristillägg i förhållande till gjorda köp eller försäljningar
ska dras av.

Om föreningen har medlemmar som får sådan utdelning som enligt 42 kap. 14 § inte ska tas upp hos dem och det inte är fråga om
bara enstaka sådana medlemmar, får utdelningen dras av med
högst ett belopp som motsvarar 80 procent av statslåneräntan
vid utgången av november året närmast före det kalenderår
under vilket beskattningsåret går ut multiplicerat med summan
av medlemmarnas omsättning med föreningen. Vid beräkningen av
medlemmarnas omsättning med föreningen medräknas även
medlemmarna i en medlemsfrämjande förening som har andelar i
den utdelande föreningen. Lag (2011:1256).

23 § Utdelning som en kooperativ förening lämnar i förhållande
till insatser enligt lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar,
lagen (1995:1570) om medlemsbanker eller rådets förordning (EG) nr 1435/2003 av den 22 juli 2003 om stadga för europeiska
kooperativa föreningar (SCE-föreningar) ska dras av. I fråga om
andra insatser än förlagsinsatser gäller detta dock inte till
den del utdelningen enligt 24 kap. 17 § inte ska tas upp av
mottagaren. Om den del som inte ska tas upp av mottagaren
uppgår till högst tio procent av utdelningen, ska dock hela
utdelningen dras av. En medlemsfrämjande förening får bara dra
av utdelning om föreningen har ett stort antal medlemmar och
bara till den del föreningen för samma beskattningsår själv
tagit emot utdelning på insatser.

Om en ekonomisk förening är centralorganisation för kooperativa
föreningar, ska utdelningen på förlagsinsatser dras av även om
centralorganisationen inte är kooperativ enligt 21 §. Lag (2007:1419).

23 a § Utdelning i form av andelar i det övertagande företaget
vid en partiell fission får inte dras av enligt 22 eller 23 §. Lag (2006:1422).

24 § Den utdelning som ska dras av enligt 22 eller 23 § ska
dras av som kostnad det beskattningsår som beslutet om
utdelning avser. Lag (2007:1419).

24 a § En kooperativ förening ska dra av en medlemsinsats som
tillgodoförts genom insatsemission enligt lagen (1987:667) om
ekonomiska föreningar eller lagen (1995:1570) om medlemsbanker
det beskattningsår då medlemsinsatsen betalas ut till en medlem
som avgår. Detsamma gäller medlemsinsatser som tillgodoförts
genom fondemission enligt rådets förordning (EG) nr 1435/2003 av den 22 juli 2003 om stadga för europeiska kooperativa
föreningar (SCE-föreningar). Lag (2007:1419).

Privatbostadsföretag

25 § Ett privatbostadsföretag ska i fråga om en fastighet i
Sverige, utöver vad som sägs i 26 och 27 §§, inte ta upp
inkomster och inte dra av utgifter som är hänförliga till
fastigheten. Lag (2007:1419).

26 § Om privatbostadsföretagets fastighet har del i en annan
samfällighet än sådan som avses i 6 kap. 6 § första stycket,
ska fastighetens andel av inkomster och utgifter i
samfällighetens verksamhet tas upp respektive dras av hos
privatbostadsföretaget. Dessa inkomster och utgifter ska dock
tas upp eller dras av bara om det är fråga om
1. avkastning av kapital och bara till den del avkastningen
överstiger 600 kronor, eller
2. kapitalvinster och kapitalförluster. Lag (2007:1419).

27 § Om privatbostadsföretagets fastighet har del i en sådan
samfällighet som avses i 6 kap. 6 § första stycket, ska
utdelning från samfälligheten tas upp av
privatbostadsföretaget. Lag (2007:1419).

Sambruksföreningar

28 § Lönetillägg och liknande ersättningar som en
sambruksförening lämnar till en medlem eller någon annan med
hänsyn till resultatet av verksamheten ska dras av. Lag (2007:1419).

Samfälligheter

29 § Juridiska personer som är skattskyldiga för inkomster i en
samfällighet enligt 6 kap. 6 § första stycket ska dra av
utdelning som lämnas till delägarna.

Utdelningen ska dras av som kostnad det beskattningsår som
beslutet om utdelning avser. Lag (2007:1419).

Sparbanker och Sparbankernas säkerhetskassa

30 § Bidrag som en sparbank lämnar till Sparbankernas
säkerhetskassa ska dras av.

Bidraget ska tas upp hos säkerhetskassan. Lag (2007:1419).

31 § Utdelning som Sparbankernas säkerhetskassa lämnar till
sparbankerna ska dras av. Lag (2007:1419).


39 a kap. Särskilda bestämmelser för delägare i vissa utländska
juridiska personer

Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om beskattning i vissa
fall av delägare i utländska juridiska personer med
lågbeskattade inkomster. I utlandet delägarbeskattade juridiska
personer ska vid tillämpning av detta kapitel inte behandlas
som juridiska personer.

Bestämmelserna i detta kapitel ska inte tillämpas på
- inkomster i ett sådant dödsbo som avses i 4 kap. 3 §, och
- inkomster som delägare i den utländska juridiska personen ska
beskattas för enligt 5 kap. 2 a §. Lag (2007:1419).

Delägare i en utländsk juridisk person

2 § En skattskyldig anses vid tillämpning av detta kapitel som
delägare i en utländsk juridisk person om vid utgången av
delägarens beskattningsår andelar med tillsammans minst 25 procent av den utländska juridiska personens kapital eller
röster, direkt eller indirekt genom andra utländska juridiska
personer, innehas eller kontrolleras av delägaren eller av
delägaren och personer i intressegemenskap med delägaren.

En begränsat skattskyldig ska anses som delägare bara om
andelarna är knutna till ett fast driftställe i Sverige.

Innehav av andelar i en utländsk juridisk person genom svenska
handelsbolag likställs med direkt innehav. Lag (2007:1419).

Personer i intressegemenskap

3 § Två personer ska vid tillämpning av detta kapitel, om inte
annat anges, anses vara i intressegemenskap med varandra om
1. personerna är moderföretag och dotterföretag eller står
under i huvudsak gemensam ledning,
2. personerna är juridiska personer och den ena personen direkt
eller indirekt innehar eller kontrollerar minst 50 procent av
kapitalet eller rösterna i den andra personen,
3. den ena personen är en fysisk person och den andra en
juridisk person vars kapital eller röster direkt eller indirekt
innehas eller kontrolleras till minst 50 procent av den fysiska
personen, eller
4. personerna är närstående.

Vid bedömning av om personerna står under i huvudsak gemensam
ledning ska närstående personer anses utöva ett gemensamt
inflytande.

Om en fysisk person är i intressegemenskap med en juridisk
person enligt första stycket 3, ska även närstående till den
fysiska personen anses vara i intressegemenskap med den
juridiska personen. Lag (2007:1419).

Beräkning av andel

4 § Vid ett indirekt innehav eller ett innehav genom ett
svenskt handelsbolag eller en i utlandet delägarbeskattad
juridisk person ska vid tillämpning av detta kapitel
innehavarens andel av
- kapitalet anses utgöras av produkten av kapitalandelarna i
varje led av ägarkedjan, och
- rösterna anses utgöras av den lägsta röstandelen i något led
av ägarkedjan. Lag (2007:1419).

Lågbeskattade inkomster

Huvudregel

5 § Nettoinkomsten hos en utländsk juridisk person ska anses
lågbeskattad om den inte beskattats eller beskattats lindrigare
än den beskattning som skulle ha skett i Sverige om 55 procent
av denna inkomst utgjort överskott av näringsverksamhet för ett
svenskt aktiebolag som bedriver motsvarande verksamhet i
Sverige. En skattskyldig som har andelar i en sådan person ska
anses som delägare i en utländsk juridisk person med
lågbeskattade inkomster.

Första stycket gäller bara om nettoinkomsten i den utländska
juridiska personen är positiv.

I nettoinkomsten ska inte räknas in inkomster som beskattas i
Sverige med stöd av andra bestämmelser i denna lag än
bestämmelserna i detta kapitel. Lag (2007:1419).

6 § Vid beräkning av nettoinkomsten hos den utländska juridiska
personen enligt 5 § tillämpas 10-12 §§ med följande undantag:
1. Avdrag får inte göras för avsättning till
periodiseringsfond.
2. Avdrag får göras för underskott som uppkommit i verksamheten
under de tre närmast föregående beskattningsåren och som
tidigare inte dragits av vid beräkning av nettoinkomsten. Detta
gäller dock bara om delägaren var delägare vid utgången av
respektive beskattningsår. Lag (2003:1086).

Kompletteringsregler

7 § Även om nettoinkomsten enligt 5 § är lågbeskattad ska en
inkomst hos en utländsk juridisk person inte anses lågbeskattad
om den utländska juridiska personen hör hemma och är
skattskyldig i ett område som anges i bilaga 39 a och som inte
omfattas av där angivna undantag.

Om en utländsk juridisk person hör hemma och är skattskyldig
till inkomstskatt i en stat inom Europeiska ekonomiska
samarbetsområdet, avses i bilaga 39 a med uttrycken
1. inkomst från bank- och finansieringsrörelse och annan
finansiell verksamhet i en sådan stat, bara inkomst från
verksamhet som består i att direkt eller indirekt finansiera
företag med vilka den utländska juridiska personen befinner sig
i sådan intressegemenskap som anges i 14 kap. 20 §, och
2. inkomst från försäkringsverksamhet i en sådan stat, bara
inkomst från verksamhet som består i att direkt eller indirekt
försäkra risker för företag med vilka den utländska juridiska
personen befinner sig i sådan intressegemenskap som anges i 14 kap. 20 §.

Om Sverige har ingått ett skatteavtal, som inte är begränsat
till att omfatta inkomst från internationell sjö- eller
luftfart, med den stat där den utländska juridiska personen hör
hemma gäller bestämmelserna i första och andra styckena bara
för sådana inkomster som omfattas av avtalets regler om
begränsning av beskattningsrätten. Lag (2007:1419).

7 a § Även om nettoinkomsten enligt 5 § är lågbeskattad och
inte undantagen enligt 7 § ska en inkomst hos en utländsk
juridisk person som hör hemma i en stat inom Europeiska
ekonomiska samarbetsområdet inte anses lågbeskattad om den
utländska juridiska personen i den stat där den hör hemma utgör
en verklig etablering från vilken en affärsmässigt motiverad
verksamhet bedrivs.

Vid prövningen av om förutsättningarna i första stycket är
uppfyllda ska särskilt beaktas
1. om den utländska juridiska personen har egna resurser i den
stat där den hör hemma i form av lokaler och utrustning i den
utsträckning som är nödvändig för dess verksamhet,
2. om den utländska juridiska personen har egna resurser i den
stat där den hör hemma i form av personal med den kompetens som
är nödvändig för att självständigt bedriva verksamheten, och
3. om den utländska juridiska personens personal självständigt
fattar beslut i den löpande verksamheten. Lag (2007:1254).

Rederiverksamhet

8 § Även om nettoinkomsten enligt 5 § är lågbeskattad ska en
inkomst hos en utländsk juridisk person inte anses lågbeskattad
till den del den utländska juridiska personens inkomster härrör
från internationell rederiverksamhet samt delägaren, eller
annan juridisk person som hör hemma i en stat inom Europeiska
ekonomiska samarbetsområdet och med vilken delägaren befinner
sig i intressegemenskap, bedriver rederiverksamhet. Lag (2007:1419).

Filialregel

9 § Om en utländsk juridisk person har ett fast driftställe
utanför den stat eller jurisdiktion där den utländska juridiska
personen hör hemma och driftställets resultat inte beskattas i
denna stat eller jurisdiktion, ska driftstället behandlas som
en självständig juridisk person och inkomster som hänför sig
till det fasta driftstället ska anses hänförliga till denna
person. Vid bedömningen av om ett fast driftställe föreligger
ska, vid tillämpning av 2 kap. 29 §, det som sägs om Sverige i
stället avse den stat eller jurisdiktion där verksamheten
bedrivs.

Ett fast driftställe som enligt första stycket ska behandlas
som en självständig juridisk person ska anses höra hemma i den
stat eller jurisdiktion där det fasta driftstället finns.

Bestämmelserna i denna paragraf gäller inte vid tillämpning av 7 § andra stycket eller 8 § i fall då en utländsk juridisk
person har ett fast driftställe i en stat inom Europeiska
ekonomiska samarbetsområdet. Lag (2007:1419).

Beräkning av överskottet av lågbeskattade inkomster

10 § Vid beräkning av överskottet av lågbeskattade inkomster
ska den utländska juridiska personen behandlas som ett svenskt
aktiebolag som har motsvarande inkomster i Sverige och som inte
är ett investmentföretag. Vid tillämpning av en bestämmelse som
ställer krav på skattskyldighet i Sverige ska den utländska
juridiska personen dock inte anses uppfylla detta krav.

Om en annan utländsk juridisk person än en sådan som i utlandet
delägarbeskattas innehar andelar i en i utlandet
delägarbeskattad juridisk person, ska inkomsterna i denna, till
den del som motsvarar den utländska juridiska personens
ägarandel, tas upp hos personen som har ägarandelen.

Motsvarande gäller vid indirekta innehav av i utlandet
delägarbeskattade juridiska personer genom sådana personer. Lag (2007:1419).

11 § Inkomstberäkningen ska ske med utgångspunkt i resultat- och balansräkningar för den utländska juridiska personen. Resultat- och balansräkningarna ska
1. vara upprättade enligt 6 kap. 4 § bokföringslagen (1999:1078),
2. innehålla de tilläggsupplysningar som anges i 6 kap. 5 § andra stycket 1 och 2 samt 8 § bokföringslagen, och
3. vara upprättade i den juridiska personens
redovisningsvaluta.

Om resultat- och balansräkningarna har upprättats i utländsk
valuta, ska de räknas om till svenska kronor. Vid omräkningen
ska principerna i 5-7 §§ lagen (2000:46) om
omräkningsförfarande vid beskattningen för företag som har sin
redovisning i euro, m.m. tillämpas på motsvarande sätt. Om
principerna i den lagen inte kan tillämpas, ska omräkningen
göras på något annat lämpligt sätt.

Inkomstberäkningen får ske med utgångspunkt i resultat- och
balansräkningar som har upprättats enligt andra regler än de
som avses i första stycket 1 och 2, om den upprättade
redovisningen innehåller tillförlitliga uppgifter som är
tillräckliga för beskattningen. Lag (2011:1256).

Beskattningsår

12 § Som beskattningsår för en utländsk juridisk person med
lågbeskattade inkomster räknas den period för vilken
inkomstbeskattning sker enligt lagstiftningen i den stat där
personen hör hemma. Saknas sådan period ska som beskattningsår
i stället räknas räkenskapsåret enligt lagstiftningen i den
staten. Lag (2007:1419).

Beskattning av lågbeskattade inkomster

13 § En delägare i en utländsk juridisk person med
lågbeskattade inkomster är skattskyldig för en så stor andel
av överskottet av dessa beräknat med tillämpning av 10-12 §§ som svarar mot delägarens enligt 2 och 4 §§ beräknade andel av
kapitalet i personen. Till den del överskottet tas upp till
beskattning av en begränsat skattskyldig delägare ska det inte
tas upp av en obegränsat skattskyldig delägare.

En delägare får vid beräkning av sin andel av överskottet bara
dra av sådant underskott som dragits av vid beräkningen av
beskattningsårets nettoinkomst hos den utländska juridiska
personen enligt 6 §. Om periodiseringsfonder helt eller delvis
inte återförts på grund av bestämmelserna i 30 kap. 10 a § ska
underskottet minskas med motsvarande belopp.

Överskottet i en utländsk juridisk person ska tas upp det
beskattningsår som går ut samtidigt som den utländska
juridiska personens beskattningsår. Om den utländska juridiska
personen och delägaren inte har samma beskattningsår, ska
överskottet i stället tas upp det beskattningsår som går ut
närmast efter den utländska juridiska personens
beskattningsår. Lag (2011:1256).

Hänvisningar

14 § När det gäller utländska juridiska personer med
lågbeskattade inkomster och delägare i sådana personer finns
även särskilda bestämmelser om
- att utländsk allmän skatt inte får dras av i 16 kap. 19 §,
- förutsättningar för räkenskapsenlig avskrivning i 18 kap. 14 §,
- undantag från uttagsbeskattning i 22 kap. 13 §, och
- periodiseringsfonder i 30 kap. 2 och 10 a §§. Lag (2003:1086).


40 kap. Tidigare års underskott

Innehåll

1 § I detta kapitel finns
- en huvudregel i 2 §,
- definitioner i 3-8 §§,
- bestämmelser om begränsningar i rätten till avdrag för
underskott hos företag efter ägarförändringar i 9-19 §§,
- bestämmelser om begränsningar i rätten till avdrag för
underskott vid konkurs och ackord i 20 och 21 §§,
- bestämmelser om begränsningar i rätten till avdrag för
underskott efter överlåtelser av andelar i statliga
kreditinstitut i 22 §,
- bestämmelser om avdrag efter ombildningar i 23 §, och
- hänvisningar i 24 §.

Huvudregel

2 § Ett underskott av näringsverksamheten som kvarstår från det
föregående beskattningsåret ska dras av i den utsträckning det
inte finns några begränsningar i detta kapitel eller i
bestämmelserna om underprisöverlåtelser i 23 kap. 29 §, om
kvalificerade fusioner och fissioner i 37 kap. 21-26 och 28 §§,
om verksamhetsavyttringar i 38 kap. 17 §, om partiella
fissioner i 38 a kap. 17 § eller om underskott av andelshus i 42 kap. 33 §. Lag (2007:1419).

Definitioner

3 § Med företag avses i detta kapitel
- svenskt aktiebolag,
- svensk ekonomisk förening,
- svensk sparbank,
- svenskt ömsesidigt försäkringsföretag,
- svensk stiftelse,
- svensk ideell förening, och
- utländskt bolag.

4 § Med underskottsföretag avses ett företag som hade ett
underskott det föregående beskattningsåret eller som har ett
eget eller övertaget underskott från tidigare år som inte har
fått dras av än på grund av koncernbidragsspärren i 18 § eller
bestämmelserna om rätt till avdrag för underskott efter
kvalificerade fusioner eller fissioner i 37 kap. 24 och 25 §§,
efter verksamhetsavyttringar i 38 kap. 17 a och 17 b §§ eller
efter partiella fissioner i 38 a kap. 18 och 19 §§. Lag (2006:1422).

5 § Ett företag anses i detta kapitel ha bestämmande inflytande
över ett annat företag om detta är ett dotterföretag till det
förra enligt
- 1 kap. 11 § aktiebolagslagen (2005:551),
- 1 kap. 4 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar,
- 1 kap. 2 § sparbankslagen (1987:619),
- 1 kap. 5 § lagen (1995:1570) om medlemsbanker, eller
- 1 kap. 5 § stiftelselagen (1994:1220).

En svensk ideell förening anses ha bestämmande inflytande över
ett annat företag om detta är ett dotterföretag till föreningen
enligt 1 kap. 4 § årsredovisningslagen (1995:1554).

Ett utländskt bolag eller en sådan förvärvare som avses i 11 § anses ha bestämmande inflytande över ett företag om detta
skulle ha varit ett dotter-företag till bolaget eller personen,
om bolaget eller personen hade varit ett svenskt aktiebolag. Lag (2011:68).

6 § Med koncern avses i detta kapitel
- en koncern enligt någon av de bestämmelser som anges i 5 § första stycket,
- när det gäller svenska ideella föreningar, en koncern enligt 1 kap. 4 § årsredovisningslagen (1995:1554), och
- en motsvarande utländsk företagsgrupp, om moderföretaget hör
hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet
eller är ett utländskt bolag. Lag (2000:1341).

7 § Med moderföretag avses i detta kapitel
- ett företag som är moderföretag enligt någon av de
bestämmelser som anges i 5 § första stycket,
- en svensk ideell förening som är moderföretag enligt 1 kap. 4 § årsredovisningslagen (1995:1554), och
- ett utländskt bolag som skulle ha varit moderbolag om det
hade varit ett svenskt aktiebolag.

8 § Med ägarförändring avses i detta kapitel sådana
förändringar i det bestämmande inflytandet eller ägandet som
anges i 10-14 §§.

Begränsningar hos företag efter ägarförändringar

Innehåll

9 § I 10-14 §§ finns bestämmelser om att en beloppsspärr och en
koncernbidragsspärr inträder för underskottsföretaget vid vissa
ägarförändringar. Bestämmelser om innebörden av dessa spärrar
finns i 15-19 §§.

Ägarförändringar

10 § Vid ägarförändringar som innebär att ett företag får det
bestämmande inflytandet över ett underskottsföretag inträder en
beloppsspärr och en koncernbidragsspärr.

Beloppsspärren inträder dock inte om det företag som får det
bestämmande inflytandet ingick i samma koncern som
underskottsföretaget redan före ägarförändringen.

Koncernbidragsspärren inträder dock inte om ägarförändringen
bara berör företag som före ägarförändringen ingick i samma
koncern som underskottsföretaget.

11 § I andra fall än som avses i 10 § första stycket inträder
en beloppsspärr vid ägarförändringar som innebär att det
bestämmande inflytandet över ett underskottsföretag erhålls av
1. en fysisk person,
2. ett dödsbo,
3. en annan utländsk juridisk person än ett utländskt bolag,
eller
4. ett svenskt handelsbolag i vilket en fysisk person eller en
sådan person som anges i 2 eller 3 är delägare direkt eller
genom ett eller flera svenska handelsbolag.

En fysisk person och närstående till honom räknas som en enda
person. Som närstående räknas här, utöver vad som anges i 2 kap. 22 §, ett svenskt handelsbolag där den fysiska personen
själv eller en närstående fysisk person är delägare. Vad som
sägs om fysisk person i denna paragraf gäller inte dödsbo.

12 § I andra fall än som avses i 10 § första stycket eller 11 § inträder en beloppsspärr vid ägarförändringar som innebär att,
under en period av fem beskattningsår för ett
underskottsföretag, sådana förvärvare som avses i 11 § dels var
och en har förvärvat andelar med minst 5 procent av samtliga
röster i underskottsföretaget, dels tillsammans har förvärvat
andelar med mer än 50 procent av samtliga röster i
underskottsföretaget. Bestämmelserna i 11 § andra stycket
gäller också vid tillämpning av denna paragraf.

Som förvärv som gjorts av en sådan person som avses i första
stycket räknas också förvärv som gjorts av
1. ett företag i vilket personen - direkt eller genom
förmedling av en annan juridisk person eller av ett svenskt
handelsbolag som personen har ett bestämmande inflytande över - innehar andelar med minst 5 procent av röstetalet, eller
2. en juridisk person eller ett svenskt handelsbolag som ett
sådant företag som avses i 1 har ett bestämmande inflytande
över.

Vid tillämpning av denna paragraf gäller följande. Förvärv av
andelar i förhållande till tidigare andelsinnehav genom
emission med lika rätt för andelsägarna ska inte räknas in i
antalet förvärvade andelar. Med förvärv av andel likställs
avtal om rätt att förvärva andelar i ett företag och avtal om
rätt att besluta i företagets angelägenheter. Lag (2007:1419).

13 § Bestämmelserna i 11 § gäller inte vid sådana förändringar
i det bestämmande inflytandet som uppkommer genom arv,
testamente, bodelning eller ändrade familjeförhållanden. De
gäller inte heller om den som fått det bestämmande inflytandet
har haft ställning som företagsledare i underskottsföretaget
under de två föregående beskattningsåren för detta företag.

Bestämmelserna i 12 § gäller inte vid sådana förändringar i
ägandet som sker på grund av arv, testamente eller bodelning.

14 § En koncernbidragsspärr inträder också vid ägarförändringar
som innebär att ett underskottsföretag eller ett moderföretag
till ett underskottsföretag får det bestämmande inflytandet
över ett annat företag.

Koncernbidragsspärren inträder dock inte om ägarförändringen
bara berör företag som före ägarförändringen ingick i samma
koncern som underskottsföretaget.

Beloppsspärren

15 § Beloppsspärren innebär att underskottsföretaget inte får
dra av underskott som uppkommit före det beskattningsår då
spärren inträder till den del underskotten överstiger 200 procent av utgiften för att förvärva
1. det bestämmande inflytandet över underskottsföretaget i
sådana fall som avses i 10 och 11 §§, eller
2. andelar med mer än 50 procent av rösterna i
underskottsföretaget i sådana fall som avses i 12 §.

Om förvärvet omfattar flera underskottsföretag i samma koncern,
ska avdragsutrymmet fördelas på dessa efter deras andel av
koncernens sammanlagda underskott. Lag (2007:1419).

16 § Utgiften enligt 15 § första stycket ska minskas med
kapitaltillskott som har lämnats till underskottsföretaget
före ägarförändringen men tidigast två beskattningsår före
det beskattningsår då ägarförändringen skedde. Detsamma
gäller, med undantag för vad som anges i 16 a §,
kapitaltillskott som helt eller delvis har medfört
ägarförändringen. Utgiften ska också minskas med
kapitaltillskott som under samma tid har lämnats till en
juridisk person eller ett svenskt handelsbolag som både före
och efter ägarförändringen ingick i samma koncern som
underskottsföretaget.

Första stycket gäller inte kapitaltillskott som har lämnats
av en juridisk person eller ett svenskt handelsbolag som både
före och efter ägarförändringen ingick i samma koncern som
underskottsföretaget. Lag (2009:1453).

16 a § Om ägarförändringen helt eller delvis har skett genom
ett kapitaltillskott och det är uppenbart att förvärvaren
genom kapitaltillskottet har fått en tillgång av verkligt och
särskilt värde som motsvarar kapitaltillskottet, ska utgiften
enligt 15 § första stycket inte minskas med
kapitaltillskottet.

Vid bedömningen enligt första stycket ska hänsyn inte tas
till tillgångar som underskottsföretaget kan antas ha
förvärvat i samråd med den nya ägaren.

Vid tillämpningen av andra stycket likställs en juridisk
person eller ett svenskt handelsbolag med
underskottsföretaget om de både före och efter
ägarförändringen ingick i samma koncern. Lag (2009:1453).

17 § Regeringen får medge undantag från beloppsspärren om det
finns anledning att anta att ägarförändringen har väsentlig
betydelse från samhällsekonomisk synpunkt och att
ägarförändringen annars inte skulle genomföras.

Koncernbidragsspärren

18 § Koncernbidragsspärren innebär att underskottsföretaget
inte får dra av underskott som uppkommit före det
beskattningsår då spärren inträder, med högre belopp än
beskattningsårets överskott beräknat utan hänsyn till avdragen
för underskott och till sådana mottagna koncernbidrag som ska
tas upp enligt 35 kap.

Om en del av underskotten inte får dras av på grund av
beloppsspärren, gäller första stycket för den återstående
delen.

Belopp som på grund av bestämmelsen i första stycket inte har
kunnat dras av ska dras av det följande beskattningsåret, om
det inte finns någon begränsning då. Koncernbidragsspärren
gäller till och med femte beskattningsåret efter det
beskattningsår då spärren inträdde. Lag (2007:1419).

19 § Koncernbidrag från företag som ingick i samma koncern som
underskottsföretaget redan före ägarförändringen ska vid
tillämpning av 18 § räknas med i överskottet. Koncernbidraget
ska dock inte räknas med i överskottet om ett företag som inte
tillhörde samma koncern före ägarförändringen genom fusion har
gått upp i det företag som lämnar bidraget. Koncernbidraget ska
inte heller räknas med till den del det motsvaras av
koncernbidrag från något annat företag som inte ingick i samma
koncern före ägarförändringen. Lag (2007:1419).

Begränsningar vid konkurs och ackord

20 § Om den skattskyldige är eller har varit försatt i konkurs,
får underskott som uppkommit före konkursen inte dras av.

Om konkursen läggs ned på grund av att borgenärerna har fått
full betalning, ska avdrag göras för underskott som på grund av
konkursen inte har kunnat dras av tidigare. Lag (2007:1419).

21 § Om den skattskyldige eller ett svenskt handelsbolag som
den skattskyldige är delägare i får ackord utan konkurs eller
skuldsanering, ska avdrag för underskott minskas med ett belopp
som motsvarar summan av de skulder i näringsverksamheten som
fallit bort genom ackordet eller skuldsaneringen. Lag (2007:1419).

Begränsningar efter överlåtelser av andelar i statliga
kreditinstitut

22 § Om staten äger samtliga andelar i ett sådant institut som
avses i 3 § den upphävda lagen (1993:765) om statligt stöd till
banker och andra kreditinstitut, och om staten överlåter sådana
andelar, får underskott som uppkommit hos institutet före det
beskattningsår då överlåtelsen skedde inte dras av. Lag (2004:438).

Avdrag efter ombildningar

23 § Vid ombildningar enligt 8 kap. sparbankslagen (1987:619) tar det övertagande bankaktiebolaget över den överlåtande
sparbankens rätt att dra av underskott enligt detta kapitel.

Vid sådana ombildningar av ekonomiska föreningar till
aktiebolag som avses i 42 kap. 20 § tar det aktiebolag vars
aktier skiftas ut över den ekonomiska föreningens rätt att dra
av underskott enligt detta kapitel. Lag (2000:1341).

Hänvisningar

24 § I 14 kap. 17 och 18 §§ finns bestämmelser om avdrag för
underskott om ett aktiebolag eller en ekonomisk förening
överlåter sin näringsverksamhet eller sina tillgångar till
staten, en kommun eller till ett bolag som helt eller till
övervägande del innehas direkt eller indirekt av staten eller
en kommun.

I 37 kap. 21-26 och 28 §§, 38 kap. 17-17 b §§ samt 38 a kap. 17-19 §§ finns bestämmelser om behandlingen av avdrag för
underskott vid kvalificerade fusioner och fissioner, vid
verksamhetsavyttringar respektive vid partiella fissioner. Lag (2006:1422).


AVD. VI INKOMSTSLAGET KAPITAL


41 kap. Grundläggande bestämmelser för inkomstslaget kapital

Avgränsningen av inkomstslaget

1 § Till inkomstslaget kapital räknas inkomster och utgifter
- på grund av innehav av tillgångar och skulder, och
- i form av kapitalvinster och kapitalförluster.

Till inkomstslaget kapital räknas inte inkomster och utgifter
som räknas till inkomstslaget näringsverksamhet.

2 § Med kapitalvinst och kapitalförlust i inkomstslaget kapital
avses
- vinst och förlust vid avyttring av tillgångar,
- kursvinst och kursförlust vid betalning av skulder i utländsk
valuta, och - vinst och förlust på grund av förpliktelser enligt terminer,
köp- eller säljoptioner och liknande avtal.

Som kapitalvinst behandlas också återfört avdrag för
kapitalförlust vid konkurs enligt 44 kap. 34 § tredje stycket.

3 § Till inkomstslaget kapital räknas också
1. återfört avdrag för avsättning till ersättningsfond och
särskilt tillägg i den omfattning som anges i 31 kap. 21 och 22 §§,
2. fördelningsbelopp vid räntefördelning i enlighet med
bestämmelserna i 42 kap. 9 §,
3. avdrag som motsvarar inkomst av ränteförmån i enlighet med
bestämmelserna i 42 kap. 11 §,
4. underskott av näringsverksamhet i den utsträckning som
följer av 42 kap. 33 §, 45 kap. 32 § och 46 kap. 17 §, 5. underskott av avslutad näringsverksamhet i den
utsträckning som följer av 42 kap. 34 §,
6. avdrag för uppskovsbelopp och återfört uppskovsbelopp
enligt 47 kap. i den utsträckning som följer av 45 kap. 33 §, 46 kap. 18 § och 48 kap. samt schablonintäkt enligt 47 kap. 11 b §, 7. premier för pensionsförsäkringar och inbetalningar på
pensionssparkonton i den utsträckning som följer av 59 kap. 15 §, och
8. investeraravdrag och återfört investeraravdrag enligt 43 kap. Lag (2013:771).

4 § Utdelningar och kapitalvinster på delägarrätter i företag
som är eller har varit fåmansföretag eller därmed likställt
företag räknas enligt 57 kap. 2 § i viss utsträckning till
inkomstslaget tjänst.

Kapitalvinster på andelar i svenska handelsbolag räknas enligt 50 kap. 7 § i viss utsträckning till inkomstslaget tjänst.

5 § Avyttring av sådana tillgångar som avses i 52 kap. räknas i
de fall som anges i 10 kap. 1 § inte till inkomstslaget kapital
utan till inkomstslaget tjänst. Avskattning vid karaktärsbyte

6 § Om det inträffar något som gör att ägaren av en tillgång,
för det fall att han skulle avyttra den, inte längre ska
beskattas för avyttringen i inkomstslaget kapital utan i
inkomstslaget näringsverksamhet, ska tillgången anses ha
avyttrats mot en ersättning som motsvarar marknadsvärdet (avskattning). Om tillgångens marknadsvärde överstiger dess omkostnadsbelopp
ska den - om den skattskyldige begär det - inte avskattas.

I 14 kap. 16 § finns bestämmelser om vilket anskaffningsvärde
tillgången anses ha i inkomstslaget näringsverksamhet. Lag (2007:1419). Privatbostadsfastighet som varit näringsfastighet

7 § Om en näringsfastighet blir privatbostadsfastighet, ska
ränteutgifter som avser fastigheten dras av i inkomstslaget
kapital till den del de avser tid efter övergången. Har räntor
som avser tid efter övergången betalats före övergången,
behandlas de som om de betalats omedelbart efter övergången. Motsvarande gäller för ränteinkomster och hyresinkomster.

Första stycket tillämpas också om en näringsbostadsrätt blir
privatbostadsrätt. Lag (2007:1419).

Beskattningstidpunkten

Huvudregler

8 § Inkomster ska tas upp som intäkt det beskattningsår då de
kan disponeras.

Sådana räntor på tillgodohavanden i kreditinstitut eller
företag som driver verksamhet enligt lagen (2004:299) om
inlåningsverksamhet och som tillgodoräknas insättaren per den 31 december anses disponibla den dagen. Lag (2007:1419).

9 § Utgifter ska dras av som kostnad det beskattningsår då den
skattskyldige betalar dem eller på något annat sätt har
kostnaderna.

Förskottsräntor ska dras av som kostnad det beskattningsår då
de betalas bara till den del de avser tid intill utgången av
januari månad året efter beskattningsåret. Den återstående
delen ska dras av som kostnad med lika belopp varje
beskattningsår under resten av den tid som
förskottsbetalningarna avser.

I 42 kap. 34 § finns bestämmelser om när sådana underskott som
avses i 3 § 5 ska dras av. Lag (2007:1419).

Kapitalvinster och kapitalförluster

10 § Bestämmelserna i 8 och 9 §§ gäller inte kapitalvinster och
kapitalförluster. För sådana vinster och förluster finns
bestämmelser om beskattningstidpunkten i 44 kap. 26-32 §§ och 54 kap. 5 §.

Räntekompensation

11 § Räntekompensation som enligt 42 kap. 8 § behandlas som
ränta ska dras av som kostnad det beskattningsår då räntan
enligt skuldebrevet ska betalas. Om förvärvaren i sin tur
avyttrar skuldebrevet innan räntan ska betalas, ska
räntekompensationen dock dras av som kostnad redan det
beskattningsår då denna avyttring ska tas upp som intäkt.

Av 42 kap. 24 a § framgår att förvärvaren av ett skuldebrev i
vissa fall inte får dra av räntekompensation som kostnad om
skuldebrevet har förvarats på förvärvarens
investeringssparkonto. Lag (2011:1271).

Resultatet

12 § Överskott eller underskott ska beräknas genom att
intäktsposterna minskas med kostnadsposterna. För underskott som uppkommer vid beräkningen tillämpas
bestämmelserna om skattereduktion i 67 kap. 2 och 10 §§. Lag (2009:197).


42 kap. Vad som ska tas upp och dras av i inkomstslaget kapital

Huvudregler

1 § Ränteinkomster, utdelningar, inkomster vid uthyrning av
privatbostäder och alla andra inkomster på grund av innehav
av tillgångar samt kapitalvinster ska tas upp som intäkt, om
inte något annat anges i detta kapitel eller i 8 kap.

Utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster ska dras av
som kostnad, om inte något annat anges i detta kapitel eller
i 9 eller 60 kap. Ränteutgifter och kapitalförluster ska dras
av även om de inte är sådana utgifter. Begränsat
skattskyldiga får dock inte, med undantag för vad som anges i
tredje stycket, dra av ränteutgifter som inte är utgifter för
att förvärva eller bibehålla inkomster.

Begränsat skattskyldiga enligt 3 kap. 18 § första stycket 1, 2 eller 3 får även dra av sådana ränteutgifter som inte är
utgifter för att förvärva eller bibehålla inkomster, till den
del ränteutgifterna inte har kunnat dras av i hemlandet, om
- den skattskyldige är bosatt i en stat inom Europeiska
ekonomiska samarbetsområdet (EES),
- den skattskyldiges överskott av förvärvsinkomster i Sverige
och i andra länder, uteslutande eller så gott som
uteslutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i
Sverige, och
- ränteutgifterna har betalats under den tid som den
skattskyldige varit bosatt i en stat inom EES. Lag (2009:1060).

Hänvisningar

2 § I inkomstslaget kapital tillämpas bestämmelserna i
inkomstslaget näringsverksamhet om
- mervärdesskatt i 15 kap. 6 §, 16 kap. 16 § och 19 kap. 14 §,
- utgifter för representation i 16 kap. 2 §,
- utländsk skatt i 16 kap. 18 och 19 §§,
- förvärv av tillgångar till underpris i 23 kap. 11 §,
- återföring av avdrag för avsättning till ersättningsfond och
särskilt tilllägg i 31 kap. 21 och 22 §§, och
- avdrag för respektive avräkning av skatt i 37 kap. 30 a §, 38 kap. 20 § och 38 a kap. 22 §. Lag (2006:1422).

3 § Bestämmelser om kapitalvinster och kapitalförluster finns i 44-54 kap. och 57 kap. 21 och 22 §§.

Bestämmelser om insättningsgaranti och investerarskydd finns i 55 kap.

Bestämmelser om värdering av inkomster i annat än pengar finns
i 61 kap. Lag (2005:1136).

Pensionsförsäkringar och pensionssparkonton

4 § Inkomster som hänför sig till tillgångar på sådant
pensionssparkonto som avses i 1 kap. 2 § lagen (1993:931) om
individuellt pensionssparande ska inte tas upp. Utgifter och
kapitalförluster som avser tillgångarna får inte dras av. I
lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel finns
bestämmelser om avkastningsskatt på tillgångar på sådana
konton.

Ränta på förfallna men inte utbetalda belopp från sådan
pensionsförsäkring eller annan försäkring som avses i 9 § andra stycket lagen om avkastningsskatt på pensionsmedel ska
inte heller tas upp. Lag (2011:1271).

5 § Premie för pensionsförsäkring och inbetalning på
pensionssparkonto ska dras av i den omfattning som anges i 59 kap. Lag (2007:1419).

Förvaltningsutgifter

6 § Förvaltningsutgifter får dras av bara till den del
kostnaderna under beskattningsåret sammanlagt överstiger 1 000 kronor.

Belopp som behandlas som ränta

Ersättning när lån återbetalas i förtid

7 § Om en låntagare vid förtida inlösen av lån betalar
ersättning till långivaren för utebliven ränta, ska denna
ersättning behandlas som ränta. Lag (2007:1419).

Räntekompensation

8 § Räntekompensation som förvärvaren av ett skuldebrev
betalar till överlåtaren för upplupen men inte förfallen
ränta behandlas som ränta.

Första stycket tillämpas också vid förvärv av
marknadsnoterade andelar i en värdepappersfond eller en
specialfond som bara innehåller svenska fordringsrätter. Lag (2013:569).

Räntefördelningsbelopp

9 § Fördelningsbelopp som vid räntefördelning ska dras av i
inkomstslaget näringsverksamhet enligt 33 kap., ska tas upp i
inkomstslaget kapital. Fördelningsbelopp som ska tas upp i
inkomstslaget näringsverksamhet, ska dras av i inkomstslaget
kapital. Lag (2007:1419).

Hänvisningar

10 § Att tomträttsavgäld behandlas som ränteutgift framgår av 27 §.

Bestämmelser om i vilken utsträckning ersättningar i form av
livränta och liknande utbetalningar för avyttrade tillgångar
räknas som ränta finns i 44 kap. 35 och 37-39 §§.

Ränteförmån

11 § Ett belopp som motsvarar värdet enligt 61 kap. 15-17 §§ av
sådan ränteförmån som ska tas upp i inkomstslaget tjänst ska
dras av i inkomstslaget kapital. Lag (2007:1419).

Skattskyldighet för utdelning

12 § Utdelning ska tas upp av den som har rätt till utdelningen
när den kan disponeras. Lag (2007:1419).

Förvärv av rätt till utdelning eller ränta

13 § Om rätt till enbart utdelning förvärvas genom köp, byte
eller på liknande sätt, ska utdelningen, minskad med vad
förvärvaren betalat för rätten, tas upp.

Om betalningen avser rätt till utdelning vid flera tillfällen,
ska minskningen på grund av betalningen fördelas på dessa
tillfällen. Fördelningen ska göras med hänsyn till den tid som
rätten avser. Är ett fördelat belopp vid något tillfälle större
än utdelningsintäkten, ska den överskjutande delen räknas av
från närmast följande utdelning eller utdelningar. Om förvärvet
avser rätt till utdelning under obestämd tid, ska minskningen
fördelas på tio år, om det inte finns särskilda skäl till en
annan fördelning.

Om den förvärvade rätten överlåts vidare, ska ersättningen,
minskad med vad som betalats vid förvärvet, tas upp.

Denna paragraf tillämpas också vid förvärv av rätt till enbart
ränta. Lag (2007:1419).

Vissa utdelningar och utskiftningar

Återbäring

14 § Utdelning från ett aktiebolag eller en ekonomisk förening
i förhållande till inköp eller försäljningar eller efter
liknande grunder (återbäring) ska inte tas upp till den del den
innebär att den skattskyldiges levnadskostnader minskar. Lag (2007:1419). Vinstandelslån och kapitalandelslån

15 § Utnyttjandet av en företrädesrätt att teckna ett
vinstandelslån eller ett kapitalandelslån ska inte medföra att
värdet av rätten tas upp, om den som utnyttjar rätten fått den
på grund av sitt innehav av andelar i det låntagande företaget. Lag (2007:1419).

Utdelning och kapitalvinst på andelar i onoterade företag

15 a § Utdelning och kapitalvinst på följande aktier och
andelar tas upp till fem sjättedelar:

– aktier i svenska aktiebolag,

– andelar i svenska ekonomiska föreningar som inte är
kooperativa, och

– andelar i utländska juridiska personer, om
inkomstbeskattningen av den utländska juridiska personen är
jämförlig med inkomstbeskattningen enligt denna lag av ett
svenskt företag, som inte är en kooperativ förening, med
motsvarande inkomster.

Första stycket tillämpas inte om

– företaget är marknadsnoterat,

– företaget har varit marknadsnoterat men marknadsnoteringen
har upphört i anslutning till inledandet av ett förfarande om
inlösen, fusion, fission, likvidation eller konkurs,

– företaget under beskattningsåret eller under något av de
fyra föregående beskattningsåren, direkt eller genom
dotterföretag, har ägt aktier med en röst- eller kapitalandel
på tio procent eller mer i ett svenskt marknadsnoterat
aktiebolag eller en marknadsnoterad utländsk juridisk
person,

– företaget är ett privatbostadsföretag,

– andelarna är kvalificerade, eller

– en kapitalvinst ska tas upp som överskott av passiv
näringsverksamhet enligt 49 a kap.

Ett företag anses marknadsnoterat om någon andel i företaget
är marknadsnoterad. Lag (2013:1106).

Utdelning av andelar i dotterbolag

16 § Utdelning från ett svenskt aktiebolag (moderbolaget) i
form av andelar i ett dotterbolag ska inte tas upp om
1. utdelningen lämnas i förhållande till innehavda aktier i
moderbolaget,
2. aktier i moderbolaget är marknadsnoterade,
3. samtliga moderbolagets andelar i dotterbolaget delas ut,
4. andelar i dotterbolaget efter utdelningen inte innehas av
något företag som tillhör samma koncern som moderbolaget, 5. dotterbolaget är ett svenskt aktiebolag eller ett utländskt
bolag, och
6. dotterbolagets näringsverksamhet till huvudsaklig del består
av rörelse eller, direkt eller indirekt, innehav av andelar i
sådana företag som till huvudsaklig del bedriver rörelse och i
vilka dotterbolaget, direkt eller indirekt, innehar andelar med
ett sammanlagt röstetal som motsvarar mer än hälften av
röstetalet för samtliga andelar i företaget. Första stycket gäller även om mottagaren av utdelningen inte
äger aktierna i det utdelande bolaget. I 48 kap. 8 § finns bestämmelser om anskaffningsutgiften på
andelarna i moderbolaget och dotterbolaget.

Bestämmelserna i denna paragraf ska inte tillämpas om
bestämmelserna i 16 b § om undantag från omedelbar beskattning
vid partiella fissioner kan tillämpas. Lag (2007:1419).

16 a § Vid tillämpning av bestämmelserna om moderbolag i 16 § första stycket ska ett utländskt bolag som motsvarar ett
svenskt aktiebolag behandlas som ett sådant om det utländska
bolaget hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska
samarbetsområdet eller i en stat med vilken Sverige har ingått
ett skatteavtal som innehåller en artikel om
informationsutbyte. Lag (2007:1419). Utdelning vid partiell fission

16 b § Vid en partiell fission ska den ersättning som
andelsägaren i det överlåtande företaget erhåller från det
övertagande företaget anses som utdelning från det överlåtande
företaget. Sådan utdelning i form av andelar i det övertagande
företaget ska inte tas upp. Lag (2007:1419).

Minskning av aktiekapitalet m.m.

17 § Som utdelning behandlas utbetalningar till aktieägarna i
samband med att ett svenskt aktiebolag minskar aktiekapitalet
eller reservfonden om minskningen genomförs utan indragning av
aktier.

Utbetalningar från en utländsk juridisk person vid ett
förfarande som motsvarar något av dem som nämns i första
stycket ska också behandlas som utdelning. Lag (2007:1419). Utskiftning från ideella föreningar

18 § Vad som, utöver inbetald insats, skiftas ut till en medlem
i en ideell förening i samband med att föreningen upplöses
eller när medlemmen utträder ur föreningen eller i liknande
fall behandlas som utdelning.

Utskiftning från ekonomiska föreningar

19 § Vad som, utöver inbetald insats, skiftas ut till en medlem
i en svensk ekonomisk förening i samband med att föreningen
upplöses behandlas som utdelning, om det inte framgår något
annat av 20 eller 21 §.

20 § Vid ombildning av en svensk ekonomisk förening till ett
svenskt aktiebolag ska aktier i bolaget som skiftas ut till
medlemmen inte behandlas som utdelning, om
1. den utskiftande föreningen inte är ett sådant fåmansföretag
som avses i 56 kap. 2 § eller 57 kap. 3 §,
2. föreningen äger samtliga aktier i bolaget,
3. samtliga aktier i bolaget skiftas ut, och
4. värdet av vad medlemmarna får utöver aktierna inte
överstiger fem procent av aktiernas kvotvärde.

Vad som utöver aktierna skiftas ut till medlemmen ska i sin
helhet behandlas som utdelning.

I 48 kap. 9 § finns bestämmelser om anskaffningsutgift för de
utskiftade aktierna. Lag (2007:1419).

20 a § Vid tillämpning av bestämmelserna i 19 och 20 §§ ska ett
utländskt bolag som hör hemma i en stat inom Europeiska
ekonomiska samarbetsområdet (EES) och som motsvarar en svensk
ekonomisk förening behandlas som en sådan. Vid tillämpning av
bestämmelserna i 20 § ska ett utländskt bolag som hör hemma i
en stat inom EES och som motsvarar ett svenskt aktiebolag
behandlas som ett sådant. Lag (2007:1419).

21 § Vad som skiftas ut till en andelsägare i det överlåtande
företaget vid en fusion eller en fission enligt 37 kap. ska
inte behandlas som utdelning. Lag (2007:1419).

Insatsemission i ekonomiska föreningar

21 a § Belopp som överförs till medlemsinsatserna vid
insatsemission enligt lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar
eller lagen (1995:1570) om medlemsbanker ska inte behandlas som
utdelning. Detsamma gäller belopp som överförs till
medlemsinsatserna vid fondemission enligt rådets förordning (EG) nr 1435/2003 av den 22 juli 2003 om stadga för europeiska
kooperativa föreningar (SCE-föreningar). Lag (2007:1419).

Utdelning från vissa utländska juridiska personer

22 § Utdelning från i utlandet delägarbeskattade juridiska
personer och utländska juridiska personer med lågbeskattade
inkomster ska inte tas upp till den del delägaren har
beskattats för sin del av den utländska juridiska personens
inkomst enligt 5 kap. 2 a § eller 39 a kap. 13 §. Lag (2007:1419). Utdelning och utskiftning från utländska dödsbon

23 § Vad som delas eller skiftas ut till obegränsat
skattskyldiga ska tas upp, om utdelningen eller utskiftningen
avser inkomst i ett dödsbo efter någon som var begränsat
skattskyldig vid dödsfallet. Detta gäller dock inte till den
del dödsboet är skattskyldigt i Sverige för inkomsten. Lag (2007:1419).

Skattetillgodohavanden

24 § Utbetalning genom en utländsk stats försorg inom ramen för
ett system för nedsättning av skatten på utdelad bolagsvinst (skattetillgodohavande) behandlas som utdelning. Skattetillgodohavanden ska tas upp som intäkt samma
beskattningsår som den utdelning på vilken
skattetillgodohavandet är grundat. Lag (2007:1419).

Avdrag för viss räntekompensation

24 a § Räntekompensation som enligt 8 § behandlas som ränta
ska inte dras av om det förvärvade skuldebrevet efter
förvärvet, men före eller under det beskattningsår som
räntekompensationen enligt 41 kap. 11 § ska dras av som
kostnad, har förvarats på ett investeringssparkonto. Lag (2011:1271).

Lotterier

25 § Vinst i ett utländskt lotteri eller vid vinstdragning på
utländska premieobligationer ska tas upp om vinsten överstiger 100 kronor och inte är skattefri enligt 8 kap. 3 § andra eller
tredje stycket.

Utgifter för att delta i svenska och utländska lotterier får
inte dras av. Lag (2008:1322). Bostäder

Statliga räntebidrag

26 § Statligt räntebidrag för bostadsändamål ska tas upp. Återbetalas bidraget, ska det återbetalade beloppet dras av. Lag (2007:1419). Tomträttsavgälder 27 § Tomträttsavgälder behandlas som ränteutgifter.

Utdelning från privatbostadsföretag

28 § Sådan förmån av att få utnyttja en fastighet som den
skattskyldige har i egenskap av delägare i ett
privatbostadsföretag ska inte tas upp. Annan utdelning från ett
sådant företag ska tas upp till den del den överstiger andra
avgifter och inbetalningar till företaget under
beskattningsåret än kapitaltillskott.

Första stycket gäller också förmåner från en motsvarande
utländsk juridisk person. Lag (2007:1419).

Inkomster i samfällighet

29 § Om en privatbostadsfastighet har del i en annan svensk
samfällighet än sådan som avses i 6 kap. 6 § första stycket,
ska den del av fastighetens andel av samfällighetens inkomster
som är avkastning av kapital och som överstiger 600 kronor tas
upp.

För fastighetens andel av samfällighetens statliga räntebidrag
och tomträttsavgälder gäller bestämmelserna i 26 och 27 §§.

I fråga om fastighetens andel i samfällighetens kapitalvinster
och kapitalförluster tillämpas vad som skulle ha gällt för
fastighetsägaren vid en avyttring. Lag (2007:1419).

Uthyrning

30 § Ersättningar när en privatbostadsfastighet eller en
privatbostad upplåts samt ersättningar när produkter från
sådana fastigheter eller bostäder avyttras ska tas upp. Detsamma gäller ersättningar när en bostad som innehas med
hyresrätt upplåts.

Utgifterna för upplåtelsen eller produkterna får inte dras av. I stället ska avdrag göras med 40 000 kronor per år för varje
privatbostadsfastighet, privatbostad eller hyreslägenhet. Om
ersättningen avser upplåtelse, ska ytterligare avdrag göras hos
upplåtaren enligt bestämmelserna i 31 §. Avdraget får inte i
något fall vara högre än intäkten. Lag (2012:757).

31 § När en privatbostadsfastighet upplåts, ska ett belopp som
motsvarar 20 procent av intäkten av upplåtelsen dras av.

När en bostad som innehas med hyresrätt upplåts, ska den del av
upplåtarens hyra som avser den upplåtna delen dras av.

När en bostad som innehas med bostadsrätt eller liknande
besittningsrätt upplåts, ska den del av innehavarens avgift
eller hyra som avser den upplåtna delen dras av. I avgiften ska
inte räknas in kapitaltillskott som innehavaren gjort till
företaget eller bolaget. Andra inbetalningar ska räknas in i
avgiften bara till den del de överstiger sådan utdelning som
innehavaren har fått på annat sätt än i förhållande till sina
andelar i företaget. Lag (2007:1419).

32 § Bestämmelserna i 30 § andra stycket och 31 § gäller inte i
fråga om upplåtelser som sker till
1. ett svenskt handelsbolag av en delägare i handelsbolaget
eller av en närstående till delägaren,
2. den skattskyldiges arbetsgivare eller en arbetsgivare till
någon som är närstående till den skattskyldige, eller
3. någon som kan anses ingå i samma intressegemenskap som en
sådan arbetsgivare som avses i 2.

Vid sådana upplåtelser som avses i första stycket ska skäligt
avdrag göras för den skattskyldiges utgifter för upplåtelsen. Lag (2007:1419).

Avdrag för underskott som uppkommit i en näringsverksamhet

Underskott av andelshus

33 § Underskott som uppkommit i en näringsverksamhet får dras
av med 70 procent till den del
1. underskottet avser en sådan bostad i ett andelshus som
skulle ha varit den skattskyldiges privatbostad om han innehaft
den med bostadsrätt, och
2. underskottet inte dras av enligt 45 kap. 32 §, 46 kap. 17 § eller 62 kap. 2-4 §§.

I fråga om avdraget tillämpas också bestämmelserna om
begränsningar vid konkurs, ackord och skuldsanering i 40 kap. 20 och 21 §§.

Om ett underskott har dragits av enligt första stycket, får
avdrag inte göras enligt 40 kap. 2 §.

Underskott av avslutad näringsverksamhet

34 § Underskott av näringsverksamhet det beskattningsår då en
enskild näringsidkare upphör att bedriva näringsverksamheten
ska dras av med 70 procent.

Underskottet ska dock inte dras av om det avser självständigt
bedriven näringsverksamhet utomlands. Det ska inte heller dras
av till den del underskottet
- dragits av enligt 45 kap. 32 §, 46 kap. 17 § eller 62 kap. 2-4 §§ eller legat till grund för avdrag enligt 33 §, eller
- skulle ha fallit bort om tillgångar eller tjänster som har
tagits ut ur näringsverksamheten hade uttagsbeskattats.

Underskottet ska dras av det följande beskattningsåret eller,
om den skattskyldige begär det, fördelas på det året och de två
därefter följande beskattningsåren.

Bestämmelserna om begränsningar vid konkurs, ackord och
skuldsanering i 40 kap. 20 och 21 §§ tillämpas också på sådant
underskott. Lag (2007:1419).

Schablonintäkt vid innehav av ett investeringssparkonto

35 § Med investeringssparkonto avses ett konto som avses i
lagen (2011:1268) om investeringssparkonto. Lag (2011:1271).

36 § Den som under kalenderåret har innehaft ett
investeringssparkonto för vilket ett kapitalunderlag ska
beräknas enligt 37-41 §§ ska ta upp en schablonintäkt. Intäkten ska beräknas till kapitalunderlaget enligt 37-41 §§ multiplicerat med statslåneräntan vid utgången av november
närmast före det aktuella kalenderåret. Lag (2011:1271).

37 § Kapitalunderlaget utgörs av en fjärdedel av summan av
marknadsvärdet av
1. tillgångar som vid ingången av varje kvartal under
kalenderåret förvaras på investeringssparkontot,
2. kontanta medel som betalas in till investeringssparkontot
under kalenderåret,
3. investeringstillgångar enligt lagen (2011:1268) om
investeringssparkonto som den som innehar
investeringssparkontot under kalenderåret överför till kontot,
om överföringen inte sker från ett annat
investeringssparkonto, och
4. investeringstillgångar enligt lagen om
investeringssparkonto som under kalenderåret överförs till
kontot från någon annans investeringssparkonto om tillgångarna
inte överförs med tillämpning av 13 § första stycket 1 samma
lag.

Vid beräkningen av kapitalunderlaget enligt första stycket ska
man beakta marknadsvärdet vid ingången av varje kvartal av de
tillgångar som förvaras på investeringssparkontot respektive
marknadsvärdet av varje inbetalad eller överförd tillgång när
de förtecknas på kontot. Lag (2011:1271).

38 § Kontofrämmande tillgångar som förvaras på
investeringssparkontot ska inte ingå i det värde som avses i 37 § första stycket 1.

Första stycket gäller inte sådana kontofrämmande tillgångar
som förvaras på investeringssparkontot med stöd av 17 § lagen (2011:1268) om investeringssparkonto. Lag (2015:31).

39 § Som inbetalning avses vid tillämpning av 37 § första
stycket 2 inte inbetalning av
1. ränta, utdelning och annan avkastning än ersättning vid
överlåtelse på tillgångar som förvaras på
investeringssparkontot,
2. ersättning vid sådan överlåtelse som avses i 22 § första
stycket 1-7 lagen (2011:1268) om investeringssparkonto av
tillgångar som förvaras på investeringssparkontot,
3. kontanta medel som överförs från ett annat eget
investeringssparkonto, eller
4. kontanta medel som investeringsföretaget som för
investeringssparkontot har växlat mot valuta som har förvarats
på kontot. Lag (2011:1271).

40 § Om en överföring av tillgångar från ett
investeringssparkonto till ett annat investeringssparkonto
medför att tillgångarna inte förvaras på något av dessa konton
vid ingången av kvartalet efter det då tillgångarna avfördes
från det överförande kontot, ska de överförda tillgångarnas
marknadsvärde när de förtecknas på det mottagande kontot öka
summan som avses i 37 § första stycket 1 avseende det
mottagande kontot. Lag (2011:1271).

41 § Marknadsvärdet av tillgångar som avses i 37 och 40 §§ ska
ligga till grund för beräkningen av kapitalunderlaget bara om
den som har innehaft ett investeringssparkonto varit
obegränsat skattskyldig vid tidpunkten för de situationer som
avses i dessa paragrafer. Lag (2011:1271).

42 § Utdelning, kapitalvinst och annan avkastning på
tillgångar och förpliktelser som förvaras på ett
investeringssparkonto ska inte tas upp. Utgifter och
kapitalförluster som avser sådana tillgångar och
förpliktelser får inte dras av.

Första stycket gäller inte
1. tillgångar som avses i 38 §,
2. kapitalvinster eller kapitalförluster på tillgångar som
anses ha avyttrats enligt 44 kap. 8 a eller 8 b §, eller
3. ränta på kontanta medel som helt eller delvis avser ett
kalenderår då räntesatsen som legat till grund för räntans
beräkning någon gång överstigit statslåneräntan vid utgången
av november närmast före det kalenderåret. Lag (2012:830).

Schablonintäkt vid innehav av andelar i en värdepappersfond
eller en specialfond

43 § Den som vid ingången av ett kalenderår har ägt andelar i
en värdepappersfond eller en specialfond ska ta upp en
schablonintäkt. Intäkten ska beräknas till 0,4 procent av
kapitalunderlaget enligt 44 §.

Första stycket gäller inte andelar i en värdepappersfond
eller en specialfond som vid kalenderårets ingång förvaras på
ett investeringssparkonto. Lag (2013:569).

44 § Kapitalunderlaget utgörs av värdet vid ingången av
kalenderåret på de andelar i en värdepappersfond eller en
specialfond som vid denna tidpunkt ägs av den
skattskyldige. Vid beräkningen av kapitalunderlaget ska
andelar i en värdepappersfond eller en specialfond som utgör
lagertillgångar och som enligt 17 kap. 20 § tas upp till det
verkliga värdet inte ingå. Lag (2013:569).


43 kap. Investeraravdrag

Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om fysiska personers
och dödsbons rätt att göra avdrag för en del av betalningen
vid förvärv av andelar i företag av mindre storlek (investeraravdrag). Lag (2013:771).

Definitioner

2 § Med företag avses i detta kapitel
1. ett svenskt aktiebolag,
2. en svensk ekonomisk förening, och
3. ett utländskt bolag som motsvarar ett svenskt aktiebolag
eller en svensk ekonomisk förening och som har fast
driftställe i Sverige, om det hör hemma i en stat inom
Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i en stat med
vilken Sverige har ingått ett skatteavtal som innehåller en
artikel om informationsutbyte.

Som företag räknas inte
1. ett investmentföretag,
2. en ekonomisk förening eller ett aktiebolag vars verksamhet
helt eller delvis består i att i byggnad som ägs av
föreningen eller bolaget tillhandahålla medlemmarna eller
delägarna bostäder, garage eller någon annan för deras
personliga räkning avsedd anordning,
3. en kooperativ förening, eller
4. en sådan ekonomisk förening som är centralorganisation för
kooperativa föreningar. Lag (2013:771).

3 § Med koncern avses i detta kapitel en koncern av sådant
slag som anges i 1 kap. 4 § årsredovisningslagen (1995:1554). Lag (2013:771).

4 § Med företag av mindre storlek avses i detta kapitel ett
sådant företag som anges i 2 § första stycket och som
uppfyller följande villkor:
1. medelantalet anställda och delägare som under
betalningsåret har arbetat i företaget är lägre än 50, och
2. företagets nettoomsättning under betalningsåret eller
balansomslutning för samma år uppgår till högst 80 miljoner
kronor.

Ett företag är inte ett företag av mindre storlek om
1. 25 procent eller mer av kapital- eller röstandelarna
direkt eller indirekt kontrolleras av ett eller flera
offentliga organ, eller
2. någon andel i företaget är upptagen till handel på en
reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför
Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Lag (2013:771).

5 § Med värdeöverföring avses i detta kapitel
1. vinstutdelning,
2. förvärv av egna aktier, dock inte förvärv av sådant slag
som anges i 19 kap. 5 § aktiebolagslagen (2005:551),
3. minskning av aktiekapitalet eller reservfonden för
återbetalning till aktieägarna,
4. annan affärshändelse som medför att företagets förmögenhet
minskar och som inte har rent affärsmässig karaktär för
företaget, och
5. inlösen av förlagsinsatser av sådant slag som anges i 5 kap. 1 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar och
utbetalningar av sådant slag som anges i 10 kap. 1 § samma
lag. Lag (2013:771).

Jämförelsebelopp

6 § Vid en värdeöverföring utgörs jämförelsebeloppet av den
skattskyldiges andel av kapitalet i företaget vid tidpunkten
för värdeöverföringen, multiplicerad med företagets
redovisade resultat för beskattningsåret närmast före det
kalenderår då den skattskyldige eller någon närstående till
honom får värdeöverföringen. Om den skattskyldiges andel av
kapitalet har ändrats under kalenderåret och om det under
kalenderåret har skett mer än en värdeöverföring, ska
jämförelsebeloppet bestämmas utifrån den högsta andel av
kapitalet i företaget som den skattskyldige har vid
tidpunkten för någon av värdeöverföringarna. Lag (2013:771).

Medelantalet anställda, nettoomsättning och
balansomslutning

7 § Om företaget ingår i en koncern, ska gränsvärdena i 4 § första stycket beräknas med hänsyn till samtliga företag inom
koncernen.

Om något koncernföretag innehar andelar i ett annat företag
eller om ett annat företag innehar andelar i koncernföretaget
på det sätt som anges i 8 §, ska värdena för det andra
företaget läggas till i enlighet med vad som anges i den
paragrafen.

Första och andra styckena gäller även företag som skulle ha
ingått i samma koncern om den fysiska person eller den grupp
av fysiska personer i samverkan som äger företagen hade varit
ett företag. Detta gäller dock bara om företagen bedriver
verksamhet på samma marknad eller angränsande marknader. Lag (2013:771).

8 § Gränsvärdena i 4 § första stycket ska beräknas med
tillämpning av andra och tredje styckena om företaget utan
att ingå i en koncern
1. innehar 25 procent eller mer av kapital- eller
röstandelarna i ett annat företag, eller
2. kontrolleras av ett annat företag genom att det företaget
innehar 25 procent eller mer av kapital- eller
röstandelarna.

Till företagets gränsvärden ska läggas den högsta andelen av
kapital- eller röstandelarna av de kontrollerade och
kontrollerande företagens värden. Om det finns flera sådana
företag som anges i första stycket, ska denna beräkning göras
för varje företag för sig.

Om det kontrollerade eller kontrollerande företaget ingår i
en koncern, ska beräkningen enligt andra stycket avse värdena
för hela koncernen. Lag (2013:771).

9 § Om två eller flera företag som ingår i samma koncern
innehar andelar i företaget, ska gränsvärdena i 4 § första
stycket beräknas med hänsyn till hur stor andel av kapital- eller röstandelarna i företaget som koncernen innehar. Lag (2013:771).

Vilka som får göra avdrag

10 § Investeraravdrag får göras av en fysisk person som
förvärvar andelar i ett företag av mindre storlek om
1. villkoren i 12–19 §§ är uppfyllda,
2. förvärvaren är skattskyldig i Sverige för kapitalvinst på
andelarna, och
3. kapitalvinsten inte är undantagen från beskattning i
Sverige på grund av ett skatteavtal.

Om en fysisk person som uppfyller villkoren i första stycket
avlider, får dödsboet göra investeraravdrag. Lag (2013:771).

Tidpunkten för avdraget

11 § Investeraravdrag ska göras det beskattningsår då full
betalning för andelarna har skett (betalningsåret).

Om villkoren i 14 och 15 §§ uppfylls först det beskattningsår
som följer närmast efter betalningsåret, ska i stället
investeraravdrag göras det beskattningsåret. Lag (2013:771).

Villkor för avdrag

12 § Investeraravdrag får göras bara om andelarna
1. har betalats kontant,
2. har förvärvats

– vid bildandet av företaget,

– vid en nyemission,

– genom tillskott till en ekonomisk förening i form av
medlemsinsats eller förlagsinsats, eller

– från en juridisk person och avser ett företag som inte
tidigare har bedrivit någon verksamhet, och
3. innehas av förvärvaren eller dennes dödsbo vid utgången av
betalningsåret. Lag (2013:771).

13 § Investeraravdrag får göras bara om andelarna har
förvärvats i ett företag som vid utgången av betalningsåret
är ett företag av mindre storlek. Lag (2013:771).

14 § Investeraravdrag får göras bara om det företag i vilket
andelar har förvärvats uteslutande eller så gott som
uteslutande bedriver rörelse vid utgången av betalningsåret
eller vid utgången av det beskattningsår som följer närmast
efter betalningsåret.

Avdrag får dock inte göras vid förvärv av andelar i företag
som helt eller delvis är verksamma inom varvs-, kol- eller
stålindustrin. Lag (2013:771).

15 § Investeraravdrag får göras bara om det företag i vilket
andelar har förvärvats har ett löneunderlag som för
betalningsåret eller för det beskattningsår som följer
närmast efter betalningsåret uppgår till minst 300 000 kronor. Lag (2013:771).

16 § Löneunderlaget ska beräknas på grundval av sådan kontant
ersättning som hos arbetstagarna ska tas upp i inkomstslaget
tjänst och som har lämnats till dem under året. Motsvarande
ersättning som har betalats till arbetstagare i utlandet ska
också räknas in i löneunderlaget. Som kontant ersättning
anses även sådan ersättning som skulle ha tagits upp i
inkomstslaget tjänst om den inte varit undantagen från
beskattning enligt 3 kap. 9 § eller på grund av ett
skatteavtal.

Som kontant ersättning anses inte
1. kostnadsersättning,
2. belopp som ska tas upp i inkomstslaget tjänst enligt 11 kap. 45 §, 48 a kap. 9 § andra stycket, 50 kap. 7 § eller 57 kap., eller
3. ersättning som täcks av statliga bidrag för
lönekostnader.

Löneunderlaget får ökas med löneunderlag i företag som avses
i 7–9 §§ på det sätt som motsvarar hur värdena i 4 § första
stycket beräknas enligt dessa paragrafer. Lag (2013:771).

17 § Investeraravdrag får inte göras om det företag i vilket
andelar har förvärvats vid tidpunkten för förvärvet är
1. skyldigt att upprätta en kontrollbalansräkning av sådant
slag som anges i 25 kap. 13 § aktiebolagslagen (2005:551) och
kapitaltillskottet inte undanröjer skyldigheten,
2. föremål för företagsrekonstruktion av sådant slag som
anges i lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion, eller
3. på obestånd. Lag (2013:771).

18 § Investeraravdrag får inte göras om den skattskyldige
eller någon närstående till honom under betalningsåret eller
något av de två beskattningsåren närmast före betalningsåret
har fått en eller flera värdeöverföringar från det företag i
vilket andelar har förvärvats eller från ett annat företag i
samma koncern och värdeöverföringen eller värdeöverföringarna
tillsammans överstiger jämförelsebeloppet enligt 6 §.

Om en närstående som innehar andelar i företaget har fått en
eller flera värdeöverföringar från företaget, ska
överföringen eller överföringarna vid tilllämpningen av
första stycket endast beaktas till den del den eller de
tillsammans överstiger den närståendes andel av kapitalet i
företaget vid tidpunkten för värdeöverföringen, multiplicerad
med företagets redovisade resultat för beskattningsåret
närmast före det kalenderår under vilket den närstående fick
värdeöverföringen eller värdeöverföringarna.

Om den närståendes andel av kapitalet har ändrats under
kalenderåret och om det under kalenderåret har skett mer än
en värdeöverföring till den närstående, ska beräkningen i
andra stycket göras utifrån den högsta andel av kapitalet i
företaget som den närstående har vid tidpunkten för någon av
värdeöverföringarna. Lag (2013:771).

19 § Investeraravdrag får inte göras om det företag i vilket
andelar har förvärvats under betalningsåret eller de två
beskattningsåren närmast före betalningsåret har förvärvat
1. direkt eller indirekt, andelar i ett annat företag från
den skattskyldige eller någon närstående till honom,
2. en näringsverksamhet från den skattskyldige eller någon
närstående till honom, om näringsverksamheten tidigare har
bedrivits i ett företag som ägs eller har ägts av den
skattskyldige eller någon närstående till honom, eller
3. verksamhet från ett företag som den skattskyldige eller
någon närstående till honom äger.

Första stycket 1 gäller bara till den del det inte finns
något investeraravdrag hänförligt till de förvärvade
andelarna som har återförts eller ska återföras med anledning
av förvärvet. Lag (2013:771).

Underlag för investeraravdrag

20 § Underlaget för investeraravdrag är den skattskyldiges
betalning för andelarna i företaget.

Om andelarna har förvärvats från en juridisk person, utgörs
underlaget högst av det belopp som betalats kontant för
andelarna vid bildandet av företaget.

Om flera skattskyldigas underlag för investeraravdrag för ett
och samma företag tillsammans överstiger 20 miljoner kronor
under ett kalenderår, ska underlagen minskas proportionellt i
förhållande till betalningen för andelarna så att underlagen
tillsammans inte överstiger 20 miljoner kronor. Lag (2013:771).

Investeraravdragets storlek

21 § Investeraravdrag får göras med hälften av det underlag
som anges i 20 §. Avdraget får uppgå till högst 650 000 kronor per beskattningsår.

Avdraget ska avrundas uppåt till helt hundratal kronor. Lag (2013:771).

Återföring av investeraravdrag

22 § Investeraravdrag ska återföras om andelarna i företaget
avyttras under de fem beskattningsåren närmast efter
betalningsåret.

Om den skattskyldige har såväl andelar för vilka han har fått
investeraravdrag som andra andelar i företaget, ska vid
tillämpningen av första stycket en avyttring av andelar i
företaget alltid behandlas som om avyttringen avsåg de
andelar för vilka han har fått investeraravdrag.

Med avyttring likställs vid tillämpningen av denna paragraf
att andelarna övergår till någon annan genom gåva eller
bodelning. Avyttring anses dock inte ha skett vid övergång
genom bodelning med anledning av ett samboförhållande som
upphör, äktenskapsskillnad eller sambons eller makens död. Lag (2013:771).

23 § Om den del av andelsinnehavet som avyttras understiger
den del av innehavet för vilken den skattskyldige har fått
investeraravdrag, ska den återförda delen av
investeraravdraget motsvara den del av avdraget som den
avyttrade delen utgör av det innehav för vilket den
skattskyldige har fått avdrag. Lag (2013:771).

24 § Om den skattskyldige har fått flera investeraravdrag för
andelarna i företaget, ska avdragen återföras i den ordning
som den skattskyldige har fått dem. Lag (2013:771).

25 § Investeraravdrag ska återföras om den skattskyldige
eller någon närstående till honom under något av de fem
beskattningsåren närmast efter betalningsåret får en eller
flera värdeöverföringar från det företag i vilket andelar har
förvärvats eller från ett annat företag i samma koncern och
värdeöverföringen eller värdeöverföringarna tillsammans
överstiger jämförelsebeloppet enligt 6 §.

Om en närstående som innehar andelar i företaget får en eller
flera värdeöverföringar från företaget, ska överföringen
eller överföringarna vid tillämpningen av första stycket
endast beaktas till den del den eller de tillsammans
överstiger den närståendes andel av kapitalet i företaget vid
tidpunkten för värdeöverföringen, multiplicerad med
företagets redovisade resultat för beskattningsåret närmast
före det kalenderår under vilket den närstående får
värdeöverföringen eller värdeöverföringarna.

Om den närståendes andel av kapitalet har ändrats under
kalenderåret och om det under kalenderåret har skett mer än
en värdeöverföring till den närstående, ska beräkningen i
andra stycket göras utifrån den högsta andel av kapitalet i
företaget som den närstående har vid tidpunkten för någon av
värdeöverföringarna. Lag (2013:771).

26 § Investeraravdrag ska återföras om företaget under de två
beskattningsåren närmast efter betalningsåret, gör ett sådant
förvärv som avses i 19 § första stycket.

Vid sådant förvärv som avses i 19 § första stycket 1 gäller
första stycket bara till den del det inte finns något
investeraravdrag hänförligt till de förvärvade andelarna som
ska återföras med anledning av förvärvet. Lag (2013:771).

27 § Investeraravdrag ska återföras om den skattskyldige
under de fem beskattningsåren närmast efter betalningsåret
upphör att vara skattskyldig i Sverige för kapitalvinst på
andelarna, eller om kapitalvinsten under denna tid blir
undantagen från beskattning i Sverige på grund av ett
skatteavtal. Lag (2013:771).

28 § Återföring enligt 27 § ska inte göras
1. till den del andelarna i företaget under de fem
beskattningsåren närmast efter betalningsåret inte skulle
anses avyttrade vid tillämpning av 22 och 23 §§,
2. om den skattskyldige eller någon närstående till honom
under något av de fem beskattningsåren närmast efter
betalningsåret inte har fått en sådan värdeöverföring som
skulle medföra återföring enligt 25 §, och
3. om det företag i vilket andelar har förvärvats under de
två beskattningsåren närmast efter betalningsåret inte har
gjort ett sådant förvärv som skulle medföra återföring enligt 26 § eller, för det fall företaget har gjort ett sådant
förvärv, till den del investeraravdrag inte skulle återföras
på grund av förvärvet enligt 26 § andra stycket. Lag (2013:771).

Tidpunkt för återföring

29 § Återföring ska göras det beskattningsår då
1. andelarna avyttras,
2. den skattskyldige eller någon närstående till honom får en
värdeöverföring som överstiger jämförelsebeloppet,
3. det företag i vilket andelar har förvärvats gör ett sådant
förvärv som avses i 19 § första stycket, eller
4. den skattskyldige upphör att vara skattskyldig i Sverige
för kapitalvinst på andelarna eller kapitalvinsten blir
undantagen från beskattning i Sverige på grund av ett
skatteavtal. Lag (2013:771).


AVD. VII KAPITALVINSTER OCH KAPITALFÖRLUSTER


44 kap. Grundläggande bestämmelser om kapitalvinster och
kapitalförluster

Innehåll

1 § I detta kapitel finns de grundläggande bestämmelserna om
kapitalvinster och kapitalförluster. De gäller, om inte annat
anges, alla slag av tillgångar och förpliktelser.

Särskilda bestämmelser för olika slag av tillgångar och
förpliktelser finns i 45-52 kap.

I 53 kap. finns bestämmelser om överlåtelser till underpris
från delägare och närstående.

I 54 kap. finns bestämmelser om kapitalvinster och
kapitalförluster vid betalning av skulder i utländsk valuta som
gäller bara i inkomstslaget kapital.

I 55 kap. finns bestämmelser om avyttringar av delägarrätter
och fordringsrätter i samband med insättningsgaranti och
investerarskydd.

I 25 och 25 a kap. finns bestämmelser om kapitalvinster och
kapitalförluster som gäller bara i inkomstslaget
näringsverksamhet. Lag (2003:224).

Kapitalförluster

2 § Vad som sägs om kapitalvinster i detta kapitel samt i 45, 46, 47, 48, 48 a, 50, 52 och 54 kap. gäller på motsvarande sätt
för kapitalförluster. Lag (2006:1520).

Vad som avses med avyttring

Huvudregel

3 § Med avyttring av tillgångar avses försäljning, byte och
liknande överlåtelse av tillgångar.

Fordringar, optioner och terminer

4 § Till avyttring räknas att
1. innehavaren av en fordran får betalt för denna,
2. innehavaren av en option får betalt för att motpartens
förpliktelse ska upphöra,
3. innehavaren av en option får betalt utan att de
underliggande tillgångarna överlåts när optionen löper ut,
4. tiden för utnyttjande av en option löper ut utan att
optionen utnyttjas,
5. ena parten i ett terminsavtal får betalt för att motpartens
förpliktelse ska upphöra, eller
6. ena parten i ett terminsavtal får betalt utan att de
underliggande tillgångarna överlåts vid sluttidpunkten.

De bestämmelser i första stycket som gäller optioner och
terminsavtal gäller också liknande avtal. Lag (2007:1419).

Utträde ur ekonomisk förening

5 § En medlem som avgår ur en ekonomisk förening anses ha
avyttrat andelen.

Upplösning av en värdepappersfond eller en specialfond

6 § Om en värdepappersfond eller en specialfond upplöses,
anses varje andelsägare ha avyttrat sin andel. Lag (2013:569).

Likvidation

7 § Ett värdepapper anses avyttrat om det företag som gett ut
det träder i likvidation.

Vid sådan ombildning av en ekonomisk förening till aktiebolag
som avses i 42 kap. 20 § anses andelen i föreningen inte ha
avyttrats på grund av föreningens upplösning. Lag (2000:1341).

Konkurs, fusion och fission

8 § Ett värdepapper anses avyttrat om det företag som gett ut
det
1. försätts i konkurs och är ett svenskt aktiebolag eller en
svensk ekonomisk förening,
2. upplöses genom konkurs och är ett annat företag än ett
svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening, eller
3. upplöses genom fusion eller fission.

Vid sådana konkurser som avses i första stycket 1 ska en
kapitalförlust alltid anses definitiv när företaget försätts i
konkurs.

Av 37 kap. 29 § första stycket framgår att bestämmelsen i
första stycket 3 inte gäller värdepapper som innehas av det
övertagande företaget vid en kvalificerad fusion eller fission. Lag (2007:1419).

Överföring och inbetalning till investeringssparkonto

8 a § Den som har överfört investeringstillgångar enligt lagen (2011:1268) om investeringssparkonto från ett konto som inte
är ett investeringssparkonto till ett eget
investeringssparkonto ska anses ha avyttrat tillgångarna mot
en ersättning som motsvarar marknadsvärdet då de förtecknades
på kontot. Lag (2011:1271).

8 b § Utländsk valuta som har betalats in till ett
investeringssparkonto anses avyttrad mot en ersättning som
motsvarar marknadsvärdet på valutan då den förtecknades på
kontot.

Som inbetalning avses vid tillämpning av första stycket inte
inbetalning av
1. ränta, utdelning och annan avkastning än ersättning vid
överlåtelse på tillgångar som förvaras på ett
investeringssparkonto, 2. ersättning vid sådan överlåtelse som avses i 22 § lagen (2011:1268) om investeringssparkonto av tillgångar som
förvaras på investeringssparkontot,
3. utländsk valuta som överförs från ett annat
investeringssparkonto, eller
4. utländsk valuta som investeringsföretaget som för
investeringssparkontot har växlat mot valuta som har förvarats
på kontot. Lag (2011:1271).

Utlåning för blankning 9 § Som avyttring anses inte att delägarrätter eller
fordringsrätter lånas ut för blankning.

Vad som avses med blankning framgår av 29 §.

Utnyttjande av rätt att förvärva tillgångar

10 § Om en teckningsrätt, fondaktierätt, företrädesrätt till
teckning av vinstandelslån eller kapitalandelslån, termin,
option, konvertibel, konvertibelt vinstandelsbevis eller
konvertibelt kapitalandelsbevis utnyttjas för att förvärva
aktier eller andra tillgångar, anses detta inte som avyttring
av det utnyttjade värdepapperet. I 20 § finns bestämmelser om anskaffningsutgiften för de
förvärvade tillgångarna. Lag (2005:1142).

Vad som avses med terminer och optioner

11 § Med termin avses ett avtal, lämpat för allmän omsättning,
om
- förvärv av aktier, obligationer eller andra tillgångar vid en
viss framtida tidpunkt och till ett bestämt pris, eller
- en framtida betalning vars storlek beror på värdet av
underliggande tillgångar eller av kursindex eller liknande.

12 § Med option avses en rätt för innehavaren att - förvärva eller avyttra aktier, obligationer eller andra
tillgångar till ett bestämt pris, eller
- få betalning vars storlek beror på värdet av underliggande
tillgångar, eller av kursindex eller liknande.

Beräkningen

Huvudregel

13 § Kapitalvinsten ska beräknas som skillnaden mellan - ersättningen för den avyttrade tillgången eller för den
utfärdade förpliktelsen minskad med utgifterna för avyttringen
eller utfärdandet, och
- omkostnadsbeloppet. Lag (2007:1419).

Omkostnadsbelopp

14 § Med omkostnadsbelopp avses, om inte annat föreskrivs,
utgifter för anskaffning (anskaffningsutgifter) ökade med
utgifter för förbättring (förbättringsutgifter). Utgifter för arbete enligt 67 kap. 13 a och 13 b §§ ska inte
ingå i omkostnadsbeloppet till den del skattereduktion har
tillgodoräknats enligt 67 kap. Lag (2009:536).

Förpliktelser

15 § I fråga om förpliktelser ska den betalning som utfärdaren
får för att han åtar sig förpliktelsen anses som ersättning. Vad utfärdaren ger ut för att förpliktelsen ska upphöra anses
som anskaffningsutgift.

Att betalningen i vissa fall i stället ingår i
kapitalvinstberäkningen för den underliggande tillgången
framgår av 32 §. Lag (2007:1419).

Betalningar i utländsk valuta

16 § Om ersättning för avyttrade tillgångar erhålls i utländsk
valuta som växlas till svenska kronor inom trettio dagar från
avyttringen, ska kursen på växlingsdagen användas för
beräkningen av värdet på ersättningen. Lag (2007:1419).

Ersättningen överstiger marknadsvärdet

17 § Om en tillgång avyttras till ett pris som överstiger
marknadsvärdet och den överskjutande delen tas upp som intäkt i
inkomstslaget tjänst, ska ersättningen anses motsvara
marknadsvärdet. Lag (2007:1419).

Utgifter som täckts genom bidrag från stat eller kommun

18 § I omkostnadsbeloppet ska inte sådana utgifter räknas in
som täckts genom näringsbidrag eller statligt eller kommunalt
bidrag. Lag (2007:1419).

Tillgångar som avyttras på grund av att en säljoption utnyttjas

19 § Till anskaffningsutgiften för tillgångar som innehavaren
av en inlösenrätt, säljrätt eller annan säljoption avyttrar
genom att utnyttja optionen ska läggas vad han betalat för
optionen. Lag (2007:1419).

Tillgångar som förvärvas genom att ett värdepapper utnyttjas

20 § I anskaffningsutgiften för en tillgång som den
skattskyldige förvärvar genom att utnyttja en teckningsrätt,
fondaktierätt, företrädesrätt till teckning av vinstandelslån
eller kapitalandelslån, termin, option, konvertibel,
konvertibelt vinstandelsbevis eller konvertibelt
kapitalandelsbevis ska det omkostnadsbelopp räknas in som
skulle ha använts om det utnyttjade värdepapperet hade
avyttrats vid tidpunkten för utnyttjandet. Lag (2007:1419).

Tillgångar som förvärvas genom arv, gåva m.m.

21 § Om en tillgång förvärvas genom arv, testamente, gåva,
bodelning eller på liknande sätt, inträder förvärvaren i den
tidigare ägarens skattemässiga situation.

I fråga om delägarrätter, fordringsrätter och sådana tillgångar
som avses i 52 kap. ska som anskaffningsutgift räknas ett
belopp som motsvarar det omkostnadsbelopp som skulle ha använts
om den tidigare ägaren i stället hade avyttrat tillgångarna på
dagen för äganderättsövergången. Lag (2007:1419).

22 § En tillgång som förvärvas genom arv, testamente eller
bodelning med anledning av makes död och som varit
lagertillgång hos den döde men inte kommer att vara det hos
förvärvaren anses, i stället för vad som anges i 21 §,
förvärvad till det skattemässiga värdet.

Anskaffningsutgift när schablonbeskattning upphör

22 a § När ett konto upphör som ett investeringssparkonto
enligt lagen (2011:1268) om investeringssparkonto, ska
kontoinnehavarens anskaffningsutgift för finansiella
instrument och utländsk valuta som förvarats på kontot anses
motsvara tillgångarnas marknadsvärden när kontot upphör.

Första stycket gäller inte
1. finansiella instrument som har överförts till ett
investeringssparkonto om överföringen av tillgångarna till
kontot har medfört att kontot har upphört som
investeringssparkonto enligt lagen om investeringssparkonto,
eller
2. tillgångar som avses i 42 kap. 38 §. Lag (2011:1271).

22 b § När en kontofrämmande tillgång enligt lagen (2011:1268) om investeringssparkonto avförs från ett
investeringssparkonto, ska kontoinnehavarens
anskaffningsutgift anses motsvara tillgångens marknadsvärde
när den avförs.

Första stycket gäller inte tillgångar som avses i 42 kap. 38 §. Lag (2011:1271).

22 c § För en kontofrämmande tillgång enligt lagen (2011:1268) om investeringssparkonto och utländsk valuta som förvaras på
ett investeringssparkonto som har förvärvats genom arv,
testamente, gåva, bodelning eller på liknande sätt ska
anskaffningsutgiften anses motsvara tillgångens eller valutans
marknadsvärde när den avförs respektive tas ut från
investeringssparkontot.

Första stycket gäller inte tillgångar som avses i 42 kap. 38 §. Lag (2011:1271).

22 d § För en kontofrämmande tillgång som förvaras på ett
investeringssparkonto i strid med 17 § lagen (2011:1268) om
investeringssparkonto ska kontoinnehavarens anskaffningsutgift
anses motsvara tillgångens marknadsvärde när den felaktiga
förvaringen påbörjades. Lag (2011:1271).

22 e § När utländsk valuta tas ut från ett
investeringssparkonto, ska kontoinnehavarens
anskaffningsutgift anses motsvara valutans marknadsvärde när
den tas ut. Lag (2011:1271).

Kapitalförluster

23 § Bara verkliga kapitalförluster ska anses som
kapitalförluster. Lag (2007:1419).

24 § Kapitalförluster som beror på att tillgångar avyttras mot
en ersättning som understiger deras marknadsvärde, ska anses
som kapitalförluster bara om det framgår av omständigheterna
att säljaren inte har för avsikt att öka köparens förmögenhet. Lag (2007:1419).

25 § Om den skattskyldige eller någon närstående till honom på
grund av avyttringen, direkt eller indirekt, får en rättighet
eller en förmån som - trots att den inte ska räknas in i
ersättningen vid kapitalvinstberäkningen - får antas ha ett
värde och det uppkommer en kapitalförlust, ska den del av
kapitalförlusten som motsvarar detta värde inte anses som
kapitalförlust. Lag (2007:1419).

Beskattningstidpunkten

Huvudregel

26 § Kapitalvinster ska tas upp som intäkt det beskattningsår
då tillgången avyttras.

Kapitalförluster ska dock inte dras av som kostnad förrän det
beskattningsår då förlusten är definitiv. Lag (2007:1419).

Hänvisningar

27 § Det finns bestämmelser om
- att kapitalförluster inte får dras av eller ska dras av vid
ett senare tillfälle vid avyttringar till företag i
intressegemenskap med säljaren i 25 kap. 7-11 §§,
- uppskovsbelopp vid avyttring av privatbostäder i 47 kap.,
- framskjuten beskattning vid andelsbyten i 48 a kap., och
- uppskovsgrundande andelsbyten i 49 kap. Lag (2007:1419).

Tillkommande belopp

28 § Om kapitalvinstens storlek beror på någon händelse i
framtiden och därför inte kan fastställas det år tillgången
avyttras, ska den kapitalvinst som uppkommer på grund av
tillkommande belopp tas upp som intäkt det eller de
beskattningsår då storleken av tillkommande belopp kan
beräknas. Kapitalvinstberäkningen ska då göras med utgångspunkt
i förhållandena vid avyttringen och med tillämpning av de
beräkningsregler som gällde vid denna tidpunkt. Lag (2007:1419).

Blankning

29 § Kapitalvinst på grund av att en lånad delägarrätt avyttras (blankningsaffär) ska tas upp som intäkt det beskattningsår då
en delägarrätt återställs till långivaren, dock senast året
efter det beskattningsår då den lånade delägarrätten
avyttrades. Om den skattskyldige vid avyttringen ägde
delägarrätter av samma slag som den lånade, gäller dock inte
första meningen.

Vad som sägs om delägarrätter gäller också fordringsrätter. Lag (2007:1419).

Terminer

30 § Kapitalvinster på grund av en termin ska tas upp som
intäkt det år då avtalet fullföljs eller upphör att gälla. Lag (2007:1419).

Optioner

31 § Utfärdarens kapitalvinst på grund av en köp- eller
säljoption som är lämpad för allmän omsättning och som löper på
högst ett år ska tas upp som intäkt det beskattningsår då han
befrias från sina förpliktelser.

I fråga om andra köp- eller säljoptioner ska utfärdarens
kapitalvinst som avser utfärdandet tas upp som intäkt det
beskattningsår den utfärdas och utfärdarens kapitalförlust vid
upphörandet dras av som kostnad det beskattningsår den upphör. Om förpliktelsen upphör samma beskattningsår som den utfärdas,
ska det göras en gemensam kapitalvinstberäkning. Lag (2007:1419).

32 § Om utfärdaren av en köpoption som är lämpad för allmän
omsättning och som löper på högst ett år avyttrar den
underliggande tillgången, ska ersättningen för denna ökas med
premien.

Om utfärdaren av en säljoption som är lämpad för allmän
omsättning och som löper på högst ett år förvärvar den
underliggande tillgången, ska premien räknas av från
anskaffningsutgiften för den förvärvade tillgången, om denna i
sin tur avyttras samma beskattningsår som premien ska tas upp
till beskattning. Om utfärdaren av en köp- eller säljoption som är lämpad för
allmän omsättning och som löper på längre tid än ett år under
samma beskattningsår som optionen utfärdas avyttrar den
underliggande tillgången eller avyttrar en tillgång som han
förvärvat på grund av optionen, ska premien räknas av från
anskaffningsutgiften för den avyttrade tillgången. Lag (2007:1419).

Värdepapper som anses avyttrade på grund av likvidation eller
konkurs

Likvidation

33 § Om ett värdepapper enligt bestämmelserna i 7 § anses ha
avyttrats på grund av att det företag som gett ut det trätt i
likvidation och värdepapperet därefter faktiskt avyttras, är
omkostnadsbeloppet vad som återstår av omkostnadsbeloppet vid
den faktiska avyttringen.

Upphör likvidationen, anses anskaffningsutgiften därefter uppgå
till vad som återstår av omkostnadsbeloppet när likvidationen
upphör.

Konkurs

34 § Om ett värdepapper enligt bestämmelserna i 8 § första
stycket 1 anses ha avyttrats på grund av att det svenska
aktiebolag eller den svenska ekonomiska förening som gett ut
det försatts i konkurs och värdepapperet därefter faktiskt
avyttras, är omkostnadsbeloppet noll.

Om ackord träffas eller utdelning i konkursen erhålls, ska
ersättningen tas upp som kapitalvinst till den del den inte
överstiger avdraget för kapitalförlust när värdepapperet ansågs
avyttrat. Om avdrag gjordes bara för viss del av
kapitalförlusten, ska en motsvarande del av ersättningen tas
upp som kapitalvinst.

Om beslutet om konkurs upphävs eller om konkursen avslutas med
överskott, ska avdraget återföras. Anskaffningsutgiften anses
därefter vara omkostnadsbeloppet när värdepapperet ansågs
avyttrat. Vad som sagts nu gäller inte till den del avdraget
räknats av mot erhållen ersättning enligt andra stycket. Lag (2007:1419).

34 a § Bestämmelserna i 34 § ska inte tillämpas om ett
värdepapper har förvarats på ett investeringssparkonto när det
enligt 8 § första stycket 1 anses ha avyttrats på grund av att
det svenska aktiebolaget eller den svenska ekonomiska
föreningen som har gett ut det har försatts i konkurs. Första stycket gäller inte tillgångar som, när de enligt 8 § första stycket 1 anses ha avyttrats, utgjorde tillgångar som
avses i 42 kap. 38 §. Lag (2011:1271).

Ersättningar i form av livräntor och liknande periodiska
utbetalningar

Beskattning av livräntor som kapitalvinst och ränta

35 § När tillgångar avyttras mot ersättning i form av en
livsvarig livränta ska livräntan beskattas som kapitalvinst
enligt 36 § och som ränta enligt 37 §. Lag (2007:1419).

Beräkning av kapitalvinst för livräntor

36 § Om en tillgång avyttras mot ersättning i form av en
livsvarig livränta, ska det kapitaliserade värde av livräntan
som framkommer med tillämpning av tabell III till den upphävda
lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt anses som
ersättning vid beräkningen av kapitalvinsten. Är livräntan
beroende av flera personers liv på så sätt att den upphör vid
den först avlidnes död, bestäms kapitalvärdet med utgångspunkt
i hur gammal den äldste är. Om livräntan upphör vid den sist
avlidnes död, bestäms värdet efter den yngstes ålder.

Ersättningen beräknas med tillämpning av tabell II till den
upphävda lagen om arvsskatt och gåvoskatt, om
överlåtelseavtalet innebär att 1. livräntan ska betalas ut livsvarigt, dock högst ett visst
antal år, och en sådan beräkning resulterar i att ersättningen
blir lägre än enligt första stycket, eller
2. livräntan ska betalas ut livsvarigt, dock minst ett visst
antal år, om en sådan beräkning resulterar i att ersättningen
blir högre än enligt första stycket.

Om en livsvarig livränta upphör på grund av ett dödsfall inom
fem år från avyttringen ska, i stället för vad som sagts i
första och andra styckena, det sammanlagda livräntebelopp som
betalats ut tas upp som ersättning om denna därmed blir lägre. Lag (2007:1419). Beräkning av ränta för livräntor 37 § Om en tillgång avyttras mot ersättning i form av en
livsvarig livränta, anses så stor del av den årliga
ersättningen som ränta som framkommer vid tillämpning av
tabellen i 11 kap. 37 §. Är livräntan beroende av flera
personers liv på så sätt att den upphör vid den först avlidnes
död, görs beräkningen med utgångspunkt i hur gammal den äldste
är. Om livräntan upphör vid den sist avlidnes död, görs
beräkningen efter den yngstes ålder. Om den person efter vars
ålder beräkningen ska göras dör och livräntan ska fortsätta att
betalas ut under viss tid, tillämpas tabellen med utgångspunkt
i den ålder den avlidne skulle ha uppnått om han hade levt
under beskattningsåret. Lag (2007:1419). Räntebeskattning av periodiska ersättningar

38 § Om en tillgång avyttras mot en periodisk ersättning som
kan likställas med livränta och som utöver ett fast årligt
belopp dessutom omfattar ett tilllägg som till sin storlek är
beroende av förändringar i det allmänna prisläget eller
liknande förhållande, anses tillägget som ränta.

Köparens ränteutgift

39 § Belopp som anses som ränteinkomst för säljaren enligt 37 eller 38 § anses som ränteutgift för köparen. Undantag från skatteplikt för kapitalförsäkringar

40 § En kapitalvinst som uppkommer vid avyttring av en
kapitalförsäkring ska inte tas upp. Lag (2007:1122).


45 kap. Avyttring av fastigheter

Innehåll

1 § I detta kapitel finns särskilda bestämmelser om
kapitalvinst vid avyttring av fastigheter. De grundläggande
bestämmelserna finns i 44 kap.

Bestämmelserna om kapitalvinst vid avyttring av
näringsfastigheter ska tillämpas också på strömfall och
rättigheter till vattenkraft. Lag (2007:1419).

2 § I 47 kap. finns bestämmelser om uppskov med beskattning av
kapitalvinst för den som avyttrar en privatbostadsfastighet. Beräkningsenhet 3 § Kapitalvinsten ska beräknas särskilt för varje avyttrad
taxeringsenhet eller del av taxeringsenhet.

Omfattar en taxeringsenhet både en privatbostadsfastighet och
en näringsfastighet, ska kapitalvinsten beräknas för dem var
för sig. För fastigheter utomlands ska beräkningen göras med
utgångspunkt i en motsvarande indelning av fastigheterna. Lag (2007:1419).

4 § Om två eller flera taxeringsenheter tidigare under
innehavet har ingått i samma taxeringsenhet, ska beräkningen
göras som om de vid avyttringen fortfarande var en enda
taxeringsenhet, om den skattskyldige begär det. I fråga om en
taxeringsenhet som delvis har ingått i den tidigare
taxeringsenheten, ska första meningen tillämpas om mer än 50 procent av enhetens taxeringsvärde vid avyttringen avser
den del som har ingått i den tidigare taxeringsenheten. Lag (2012:851).

Fastighetsreglering, klyvning och inlösen

5 § Överföring av mark eller andel i samfällighet genom
fastighetsreglering enligt 5 kap. fastighetsbildningslagen (1970:988) och uppdelning i lotter genom klyvning enligt 11 kap. samma lag anses som avyttring av fastighet, om
överföringen eller uppdelningen sker helt eller delvis mot
kontant ersättning. Är den kontanta ersättningen högst 5 000 kronor, ska kapitalvinsten inte tas upp.

Av kapitalvinsten ska bara så stor del tas upp som den kontanta
ersättningen minskad med 5 000 kronor utgör av den totala
ersättningen för överföringen eller uppdelningen minskad med 5 000 kronor. Större belopp än den kontanta ersättningen minskad
med 5 000 kronor ska dock inte tas upp.

Avstående av mark genom inlösen enligt 8 kap. fastighetsbildningslagen anses som avyttring. Lag (2007:1419).

Allframtidsupplåtelser

6 § Om en ägare till en fastighet får engångsersättning för
allframtidsupplåtelse, anses en så stor del av fastigheten
avyttrad som ersättningen motsvarar av hela fastighetens
marknadsvärde vid tiden för det beslut eller den upplåtelse som
ersättningen grundar sig på.

7 § Med allframtidsupplåtelse avses
- att förfoganderätten till fastigheten inskränks för
obegränsad tid med stöd av miljöbalken eller på motsvarande
sätt med stöd av andra författningar, eller - att nyttjanderätt till eller servitut i fastigheten upplåts
för obegränsad tid.

8 § Ersättning på grund av upplåtelse av avverkningsrätt i
samband med en allframtidsupplåtelse ska behandlas som
engångsersättning på grund av allframtidsupplåtelsen, om den
skattskyldige begär det. Detsamma gäller för 60 procent av
ersättningen för avyttrade skogsprodukter. Första stycket gäller dock bara om ersättningen för
avverkningsrätten eller skogsprodukterna ska tas upp till
beskattning samma beskattningsår som engångsersättningen på
grund av allframtidsupplåtelsen. Lag (2007:1419).

9 § Vid tillämpning av bestämmelserna om allframtidsupplåtelser
i 6, 7, 24 och 25 §§ ska varje taxeringsenhet eller sådan
större enhet som på grund av bestämmelserna i 4 § behandlas som
en enda taxeringsenhet anses som en fastighet. Lag (2007:1419).

Ersättning för inventarier

10 § Om en del av ersättningen för en avyttrad fastighet avser
mark- eller byggnadsinventarier, ska den delen inte tas med vid
kapitalvinstberäkningen. Detsamma gäller utgifter för sådana
tillgångar. Lag (2007:1419).

Omkostnadsbeloppet

Förbättringsutgifter

11 § Förbättringsutgifter som inte har förts upp på
avskrivningsplan får beaktas vid beräkning av
omkostnadsbeloppet bara för de beskattningsår då de sammanlagt
har uppgått till minst 5 000 kronor. Förbättringsutgifter som har förts upp på avskrivningsplan
hänförs normalt till det år då de förts upp på planen. I andra
fall hänförs utgifter normalt till det år då räkning eller
faktura på det utförda arbetet har erhållits.

12 § Utgifter för förbättrande reparationer och underhåll på
privatbostadsfastigheter och privatbostadsföretags fastigheter
räknas som förbättringsutgifter. Med förbättrande reparationer och underhåll avses här
reparationer och underhåll som hänför sig till beskattningsåret
eller något av de fem föregående beskattningsåren till den del
åtgärderna medfört att fastigheten är i bättre skick vid
avyttringen än vid förvärvet.

13 § Utgifter för förbättrande reparationer och underhåll på
näringsfastigheter räknas som förbättringsutgifter, om avdragen
för utgifterna
1. ska återföras i inkomstslaget näringsverksamhet enligt 26 kap. 2-7 §§ på grund av avyttringen, eller
2. återfördes i inkomstslaget näringsverksamhet enligt 26 kap. 8, 9 eller 13 § därför att en fastighet som tidigare varit
näringsfastighet blivit privatbostadsfastighet.

Bestämmelserna i 11 § gäller inte för sådana utgifter som avses
i första stycket. Lag (2007:1419).

14 § Utgifter för reparation och underhåll på
näringsfastigheter i samband med statligt räntebidrag räknas
som förbättringsutgifter till den del de inte kunnat dras av på
grund av bestämmelserna i 19 kap. 24 §.

Utgifter för reparation och underhåll av andelshus räknas som
förbättringsutgifter till den del de inte kunnat dras av på
grund av bestämmelserna i 19 kap. 3 §.

15 § Om en fastighet har varit föremål för förbättringsarbeten
eller för förbättrande reparations- eller underhållsarbeten i
ägarens byggnadsrörelse, ska förbättringsutgifterna för dessa
arbeten anses uppgå till det belopp som enligt 27 kap. 8 § tagits upp som intäkt i näringsverksamhet på grund av arbetena. Lag (2007:1419).

Lantmäteriförrättningsutgifter

15 a § Utgifter som har dragits av med stöd av 16 kap. 20 a § ska inte räknas in i omkostnadsbeloppet. Lag (2007:1419).

Värdeminskningsavdrag m.m.

16 § Avyttras en näringsfastighet, ska anskaffningsutgiften
minskas med sådana värdeminskningsavdrag m.m. eller del av
dessa som på grund av 26 kap. 5 § inte ska återföras i
inkomstslaget näringsverksamhet.

Avyttras en privatbostadsfastighet som tidigare har varit
näringsfastighet, ska anskaffningsutgiften minskas med sådana
värdeminskningsavdrag m.m. eller del av dessa som på grund av 26 kap. 5 och 8 eller 9 §§ inte återfördes i inkomstslaget
näringsverksamhet när fastigheten blev privatbostadsfastighet. Lag (2007:1419).

Ersättningsfond

17 § Om en byggnad eller en markanläggning på den avyttrade
fastigheten har skrivits av i samband med att en
ersättningsfond tagits i anspråk, gäller följande.

För en näringsfastighet ska anskaffningsutgiften minskas med
den del av det ianspråktagna beloppet som på grund av 26 kap. 4 § medför att avdraget för avskrivning inte ska återföras i
inkomstslaget näringsverksamhet.

För en privatbostadsfastighet som tidigare har varit
näringsfastighet ska anskaffningsutgiften minskas med den del
av det ianspråktagna beloppet som på grund av 26 kap. 4 och 8 eller 9 §§ medförde att avdraget för avskrivning inte
återfördes i inkomstslaget näringsverksamhet när fastigheten
blev privatbostadsfastighet. Lag (2007:1419).

18 § Av 31 kap. 18 § tredje stycket framgår att
anskaffningsutgiften ska minskas när en ersättningsfond tas i
anspråk för förvärv av mark. Lag (2007:1419).

Omkostnadsbeloppet vid delavyttringar

19 § Avyttras en del av en fastighet, ska kapitalvinsten
beräknas på grundval av förhållandena på den avyttrade delen. Frågan om beloppsgränsen för förbättringsutgifter i 11 § första
stycket är uppnådd ska dock avgöras med hänsyn till
förhållandena på hela fastigheten. Lag (2007:1419).

20 § Om den skattskyldige begär det, ska omkostnadsbeloppet för
den avyttrade delen, i stället för att beräknas enligt 19 §,
beräknas till ett belopp som motsvarar så stor del av det för
hela fastigheten beräknade omkostnadsbeloppet som ersättningen
utgör av hela fastighetens marknadsvärde vid avyttringen. Lag (2007:1419).

21 § Om delavyttringen gäller en eller ett fåtal tomter som är
avsedda att bebyggas med bostadshus och försäljningspriset
understiger tio procent av fastighetens taxeringsvärde, får
omkostnadsbeloppet för den avyttrade fastighetsdelen utan
särskild utredning beräknas till en krona per kvadratmeter. Omkostnadsbeloppet får dock inte beräknas till högre belopp än
ersättningen.

22 § Vad som sägs i 19 och 20 §§ gäller också vid
marköverföringar enligt fastighetsbildningslagen (1970:988).

23 § Vid tillämpning av bestämmelserna om delavyttringar i 19-22 och 25 §§ ska varje taxeringsenhet eller sådan större enhet
som på grund av bestämmelserna i 4 § behandlas som en enda
taxeringsenhet anses som en fastighet. Lag (2007:1419).

Omkostnadsbeloppet vid allframtidsupplåtelser

24 § Om fastighetsägaren får sådan engångsersättning för
allframtidsupplåtelse som avses i 6 §, gäller följande.

Så stor del av omkostnadsbeloppet för fastigheten anses avse
den del av fastigheten som anses avyttrad som ersättningen
utgör av hela fastighetens marknadsvärde vid tiden för
inskränkningen eller upplåtelsen.

Omkostnadsbeloppet för den eller de allframtidsupplåtelser som
den skattskyldige gör under beskattningsåret får i stället
beräknas till sammanlagt 5 000 kronor. Omkostnadsbeloppet får
dock inte överstiga de sammanlagda ersättningarna.

Omkostnadsbeloppet efter delavyttringar och
allframtidsupplåtelser

25 § Om fastighetsägaren under innehavstiden avyttrat en del av
en fastighet, ska detta beaktas vid beräkningen av
omkostnadsbeloppet för resten av fastigheten. Går det inte att
utreda hur stor andel av omkostnadsbeloppet som avser den
tidigare avyttrade fastighetsdelen, anses denna andel av
omkostnadsbeloppet ha motsvarat 50 procent av ersättningen för
fastighetsdelen. Den på detta sätt beräknade andelen av
omkostnadsbeloppet får dock inte överstiga omkostnadsbeloppet
för hela fastigheten omedelbart innan fastighetsdelen
avyttrades.

Första stycket tillämpas också om fastighetsägaren under
innehavstiden har fått sådan engångsersättning för
allframtidsupplåtelse som avses i 6 §.

Om fastighetsägaren under innehavstiden har avstått från mark
genom marköverföring enligt fastighetsbildningslagen (1970:988), anses omkostnadsbeloppet för fastigheten ha minskat
med så stor andel av omkostnadsbeloppet för den mark som
fastighetsägaren avstått från som den kontanta ersättningen
utgjort av den totala ersättningen för marken. Lag (2007:1419).

Skadeersättningar

26 § Om fastighetsägaren har fått skattefri
försäkringsersättning eller annan skattefri skadeersättning för
förbättringsarbeten eller därmed likställda reparations- och
underhållsarbeten, ska utgifterna för arbetena räknas med bara
till den del de inte täcks av ersättningen. Har ersättningen
överstigit utgifterna, ska anskaffningsutgiften minskas med det
överskjutande beloppet. Lag (2007:1419).

27 § Har upphävts genom lag (2006:1520).

Fastigheter förvärvade före år 1952

28 § En fastighet som har förvärvats före år 1952 ska anses
förvärvad den 1 januari 1952.

Som anskaffningsutgift anses 150 procent av fastighetens
taxeringsvärde för år 1952. Ersättningen vid förvärvet får dock
användas som anskaffningsutgift om den överstiger 150 procent
av taxeringsvärdet för år 1952.

Fanns det inget taxeringsvärde fastställt för år 1952, ska ett
motsvarande värde beräknas med ledning av taxeringsvärdet för
den fastighet som den avyttrade fastigheten ingick i, eller det
närmast därefter fastställda taxeringsvärdet.

Vid beräkningen av anskaffningsutgiften enligt denna paragraf
ska hänsyn inte tas till utgifter och avdrag som avser tiden
före år 1952. Lag (2007:1419).

29 § Bestämmelserna i 28 § gäller inte fastigheter utomlands. Sådana fastigheter anses i stället förvärvade den 1 januari 1952 för en ersättning som motsvarar marknadsvärdet vid samma
tidpunkt. Ersättningen vid förvärvet får dock användas som
anskaffningsutgift om den överstiger detta marknadsvärde.

Vid beräkningen av anskaffningsutgiften enligt denna paragraf
ska hänsyn inte tas till utgifter och avdrag som avser tiden
före år 1952. Lag (2007:1419).

Handelsbolags överlåtelse till underpris till delägare eller
närstående

30 § Om ett svenskt handelsbolag överlåter en fastighet till en
delägare i handelsbolaget eller till någon närstående till en
delägare till ett pris som understiger marknadsvärdet och
fastigheten blir eller kan antas komma att bli privatbostad i
och med överlåtelsen, ska det anses som om den avyttrats till
ett pris som motsvarar marknadsvärdet. Detsamma gäller för
sådana överlåtelser när det är fråga om tomtmark som avses bli
bebyggd med en privatbostad.

Första stycket gäller inte i inkomstslaget näringsverksamhet. Lag (2007:1419).

Handelsbolags avyttring med kapitalförlust till företag i
intressegemenskap

31 § Bestämmelserna i 25 kap. 7, 8 och 10 §§ om att en
kapitalförlust inte får dras av eller ska dras av först vid ett
senare tillfälle ska tillämpas också i inkomstslaget kapital
för en fysisk person som är delägare i ett svenskt handelsbolag
om handelsbolaget avyttrar en näringsfastighet. Lag (2007:1419).

Underskott i näringsverksamhet

32 § I inkomstslaget kapital ska en enskild näringsidkare eller
en fysisk person som är delägare i ett svenskt handelsbolag vid
avyttring av en näringsfastighet göra avdrag från
kapitalvinsten för underskott samma beskattningsår i den
näringsverksamhet dit fastigheten hörde. Avdraget får inte
överstiga kapitalvinsten, beräknad utan hänsyn till avdraget. Lag (2007:1419).

Kapitalförluster på fastigheter som ägs av handelsbolag

32 a § Om skattskyldigheten för en andel i ett svenskt
handelsbolag övergår till en fysisk person i fall som avses i 25 kap. 12 § fjärde stycket får en kapitalförlust på en
fastighet inte dras av. Lag (2003:224).

Kvotering i inkomstslaget kapital

33 § I inkomstslaget kapital ska tjugotvå trettiondelar av
kapitalvinsten på en privatbostadsfastighet och 90 procent av
kapitalvinsten på en näringsfastighet tas upp.

Uppkommer det en kapitalförlust, ska i det förra fallet 50 procent av förlusten och i det senare fallet 63 procent av
förlusten dras av.

Innan kvotering görs enligt första och andra styckena, ska
tidigare beviljat uppskovsbelopp återföras och avdrag för
uppskovsbelopp göras enligt 47 kap. 7 eller 8 §. Lag (2007:1419).


46 kap. Avyttring av bostadsrätter

Innehåll

1 § I detta kapitel finns särskilda bestämmelser om
kapitalvinst vid avyttring av privatbostadsrätter och
näringsbostadsrätter. De grundläggande bestämmelserna finns i 44 kap.

2 § I 47 kap. finns bestämmelser om uppskov med beskattning av
kapitalvinst för den som avyttrar en privatbostadsrätt.

När andelar ska vara privatbostadsrätter och
näringsbostadsrätter

3 § Vid bedömningen av om en andel i ett företag vid
tillämpning av detta kapitel är en privatbostadsrätt respektive
näringsbostadsrätt, ska frågan om företaget är ett
privatbostadsföretag avgöras med utgångspunkt i förhållandena
vid avyttringsårets ingång. Lag (2007:1419).

Ersättning för lägenhetsutrustning eller inre reparationsfond

4 § Om den skattskyldige får särskild ersättning för
lägenhetsutrustning som han äger men som skulle ha varit
byggnadstillbehör enligt 2 kap. 2 § jordabalken om den hade
ägts av privatbostadsföretaget, ska den särskilda ersättningen
räknas in i ersättningen för bostadsrätten. Den särskilda
ersättningen ska dock inte räknas in om den avser tillgångar
som behandlats som inventarier i näringsverksamhet.

Sådan särskild ersättning som den skattskyldige får för andel i
inre reparationsfond eller för någon annan avsättning hos
privatbostadsföretaget som är avsedd för reparation och
underhåll av upplåtna lägenheter, räknas inte in i ersättningen
för bostadsrätten. Om någon sådan särskild ersättning inte
avtalas, ska ersättningen för bostadsrätten minskas med ett
belopp som motsvarar den del av avsättningen som vid
avyttringen avser bostadsrätten. Lag (2007:1419).

Omkostnadsbeloppet

Anskaffningsutgiften

5 § Om bostadsrätten har förvärvats genom upplåtelse från
privatbostadsföretaget, anses den insats som angetts i
upplåtelseavtalet som anskaffningsutgift. Har insatsen för
lägenheten sänkts efter det att bostadsrätten förvärvades, ska
anskaffningsutgiften minskas med motsvarande belopp.

Med den insats som anges i upplåtelseavtalet likställs när det
gäller
1. andra föreningar än bostadsrättsföreningar: den insats i
föreningen som var fastställd när andelen uppläts, och
2. aktiebolag: den betalning för aktien som gjordes i
anslutning till att aktien gavs ut.

Upplåtelseavgifter, överlåtelseavgifter och andra avgifter som
betalades till företaget i samband med förvärvet av
bostadsrätten ska också räknas in i anskaffningsutgiften. Lag (2007:1419).

6 § Särskild ersättning som den skattskyldige betalade för
andel i inre reparationsfond eller för någon annan avsättning
hos privatbostadsföretaget som är avsedd för reparation och
underhåll av upplåtna lägenheter, räknas inte in i
anskaffningsutgiften för bostadsrätten. Om någon sådan
ersättning inte avtalades, ska den ersättning som den
skattskyldige vid förvärvet betalade för bostadsrätten minskas
med ett belopp som motsvarar den del av avsättningen som vid
förvärvet avsåg bostadsrätten. Lag (2007:1419). Kapitaltillskott

7 § Andra kapitaltillskott som har lämnats till
privatbostadsföretaget under innehavstiden än insatser som
anges i 5 § ska räknas in i omkostnadsbeloppet bara om
tillskotten har varit avsedda att användas av företaget för
amortering av lån eller för finansiering av ny-, till- eller
ombyggnad på fastigheten.

Tillskotten för amorteringar anses ha uppgått till ett belopp
som motsvarar bostadsrättens andel av de amorteringar som
företaget har gjort under innehavstiden. Om företaget har
finansierat amorteringen av ett lån genom att ta upp ett nytt
lån, ska den amorteringen inte räknas med vid beräkning av den
del av kapitaltillskottet som ska räknas in i
omkostnadsbeloppet. Andelsförhållandena vid avyttringen avgör
hur stor del av tillskotten för amorteringar som avser
bostadsrätten.

För att ett tillskott för ny-, till- eller ombyggnad ska
beaktas krävs att tillskottet har använts för ett bestämt
byggnadsarbete och att de tillskott som bostadsrättshavarna har
lämnat för byggnadsarbetet i fråga sammanlagt har uppgått till
minst 3 000 kronor multiplicerat med antalet deltagande
bostadsrätter. Lag (2007:1419).

Förbättringsutgifter

8 § Förbättringsutgifter får beaktas vid beräkning av
omkostnadsbeloppet bara för de beskattningsår då de sammanlagt
har uppgått till minst 5 000 kronor. Förbättringsutgifter hänförs normalt till det år då räkning
eller faktura på det utförda arbetet har erhållits.

Sådana utgifter som vid beskattningen behandlats som utgifter i
näringsverksamhet räknas inte som förbättringsutgifter.

9 § Utgifter som den skattskyldige haft för förbättring av
lägenheten räknas som förbättringsutgifter.

10 § Utgifter för förbättrande reparationer och underhåll av
lägenheten räknas i fråga om privatbostadsrätter som
förbättringsutgifter.

Med förbättrande reparationer och underhåll avses här
reparationer och underhåll av lägenheten som hänför sig till
beskattningsåret eller något av de fem föregående
beskattningsåren till den del lägenheten på grund av åtgärderna
är i bättre skick vid avyttringen än vid förvärvet.

11 § Utgifter för förbättrande reparationer och underhåll
räknas i fråga om näringsbostadsrätter som
förbättringsutgifter, om avdragen för utgifterna
1. ska återföras i inkomstslaget näringsverksamhet enligt 26 kap. 10 § på grund av avyttringen, eller
2. återfördes i inkomstslaget näringsverksamhet enligt 26 kap. 11 eller 13 § därför att en bostadsrätt som tidigare varit
näringsbostadsrätt blivit privatbostadsrätt.

Bestämmelserna i 8 § gäller inte för sådana utgifter som avses
i första stycket. Lag (2007:1419).

12 § Om särskild ersättning för lägenhetsutrustning ska räknas
in i ersättningen för en bostadsrätt enligt bestämmelserna i 4 § första stycket, gäller följande.

Har utrustningen förvärvats tillsammans med bostadsrätten, ska
utgiften för utrustningen räknas in i anskaffningsutgiften för
bostadsrätten.

Har utrustningen i stället förvärvats under innehavstiden,
anses utgiften för utrustningen som en utgift för förbättring
eller för reparation eller underhåll av lägenheten. Om utgiften
får räknas med i omkostnadsbeloppet avgörs enligt
bestämmelserna i 8-11 §§. Lag (2007:1419).

13 § Har upphävts genom lag (2006:1520).

Bostadsrätter förvärvade före år 1974

14 § En bostadsrätt som har förvärvats före år 1974 ska anses
förvärvad den 1 januari 1974.

Som anskaffningsutgift anses 150 procent av bostadsrättens
andel av privatbostadsföretagets behållna förmögenhet nämnda
dag. Förmögenheten ska beräknas med utgångspunkt i
taxeringsvärdet på företagets fastighet för år 1974 och med
hänsyn till företagets övriga tillgångar och skulder enligt
bokslutet för det räkenskapsår som avslutats närmast före
ingången av år 1974. Fanns det inget taxeringsvärde fastställt
för år 1974, beräknas ett motsvarande värde med ledning av det
taxeringsvärde som fastställts närmast därefter.

Ersättningen vid förvärvet får dock användas som
anskaffningsutgift, om den överstiger 150 procent av andelen i
företagets behållna förmögenhet den 1 januari 1974. När
ersättningen ska bestämmas bortses i detta fall från om det vid
förvärvet av lägenheten fanns en inre reparationsfond eller en
annan avsättning hos företaget som är avsedd för reparation och
underhåll av upplåtna lägenheter.

Vid beräkningen av omkostnadsbeloppet enligt denna paragraf ska
hänsyn inte tas till utgifter och avdrag som avser tiden före
år 1974. Lag (2007:1419).

Handelsbolags överlåtelse till underpris till delägare eller
närstående

15 § Om ett svenskt handelsbolag överlåter en bostadsrätt till
en delägare i handelsbolaget eller till någon närstående till
en delägare till ett pris som understiger marknadsvärdet och
bostadsrätten blir eller kan antas komma att bli privatbostad i
och med överlåtelsen, ska det anses som om den avyttrats till
ett pris som motsvarar marknadsvärdet.

Första stycket gäller inte i inkomstslaget näringsverksamhet. Lag (2007:1419).

Handelsbolags avyttring med kapitalförlust till företag i
intressegemenskap

16 § Bestämmelserna i 25 kap. 7, 8 och 10 §§ om att en
kapitalförlust inte får dras av eller ska dras av först vid ett
senare tillfälle ska tillämpas också i inkomstslaget kapital
för en fysisk person som är delägare i ett svenskt handelsbolag
om handelsbolaget avyttrar en näringsbostadsrätt. Lag (2007:1419).

Underskott i näringsverksamhet

17 § I inkomstslaget kapital ska en enskild näringsidkare eller
en fysisk person som är delägare i ett svenskt handelsbolag vid
avyttring av en näringsbostadsrätt göra avdrag från
kapitalvinsten för underskott samma beskattningsår i den
näringsverksamhet dit bostadsrätten hörde. Detta gäller inte
till den del underskottet ska dras av enligt 45 kap. 32 § från
kapitalvinst som avser en näringsfastighet. Avdraget får inte
överstiga kapitalvinsten, beräknad utan hänsyn till avdraget. Lag (2007:1419).

Kvotering i inkomstslaget kapital

18 § I inkomstslaget kapital ska tjugotvå trettiondelar av
kapitalvinsten på en privatbostadsrätt och 90 procent av
kapitalvinsten på en näringsbostadsrätt tas upp.

Uppkommer det en kapitalförlust, ska i det förra fallet 50 procent av förlusten och i det senare fallet 63 procent av
förlusten dras av.

Innan kvotering görs enligt första och andra styckena, ska
tidigare beviljat uppskovsbelopp återföras och avdrag för
uppskovsbelopp göras enligt 47 kap. 7 eller 8 §. Lag (2007:1419).


47 kap. Uppskovsbelopp

Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om avdrag för
uppskovsbelopp vid avyttring av en privatbostadsfastighet eller
privatbostadsrätt och om hur uppskovsbeloppet beaktas vid en
senare avyttring. Lag (2006:1520).

Förutsättningar för avdrag för uppskovsbelopp

Villkor

2 § En skattskyldig får göra avdrag för uppskovsbelopp om han
1. tar upp kapitalvinst på grund av avyttring som omfattar en
ursprungsbostad,
2. har förvärvat eller tänker förvärva en ersättningsbostad,
och
3. har bosatt sig eller tänker bosätta sig i
ersättningsbostaden.

I 14 och 15 §§ finns särskilda bestämmelser om dödsbos rätt
till avdrag för uppskovsbelopp när den som avyttrat sin bostad
dör innan förutsättningarna för avdrag uppkommer.

Om avräkning har skett enligt ett skatteavtal eller enligt
lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt, får avdrag för
uppskovsbelopp göras bara för den del av kapitalvinsten på
vilken skatt belöper sig som inte har avräknats. Lag (2006:1520).

Ursprungsbostad

3 § Med ursprungsbostad avses en sådan privatbostad i en stat
inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet som vid avyttringen
är den skattskyldiges permanentbostad.

Med permanentbostad avses en bostad där den skattskyldige varit
bosatt
1. under minst ett år närmast före avyttringen, eller
2. under minst tre av de senaste fem åren.

Om den skattskyldige förvärvar en ny bostad innan han avyttrar
den tidigare bostaden, ska frågan om den tidigare bostaden är
hans permanentbostad avgöras med utgångspunkt i förhållandena
när den nya bostaden förvärvas, om han begär detta.

En bostad som vid avyttringen ägs av ett dödsbo kan inte vara
ursprungsbostad. Lag (2007:1419).

4 § En privatbostad i en stat inom Europeiska ekonomiska
samarbetsområdet räknas som ursprungsbostad även om den inte är
permanentbostad, om den skattskyldige är bosatt i bostaden men
ännu inte har bott där ett år och
1. den tas i anspråk genom expropriation eller liknande
förfarande,
2. den annars avyttras under sådana förhållanden att det måste
anses som en tvångsavyttring och det inte skäligen kan antas
att den skulle ha avyttrats även om det inte hade funnits något
tvång, eller
3. den avyttras till en stat som avses i denna paragraf därför
att det på grund av flygbuller inte går att bo i den utan
påtaglig olägenhet. Lag (2007:350).

Ersättningsbostad

5 § Med ersättningsbostad avses en tillgång i en stat inom
Europeiska ekonomiska samarbetsområdet som vid förvärvet är
1. småhus med mark som är småhusenhet,
2. småhus på annans mark,
3. småhus som är inrättat till bostad åt en eller två
familjer med tillhörande tomtmark på lantbruksenhet,
4. tomt om där uppförs ett småhus som avses i 1 eller 3,
5. bostad i ett privatbostadsföretag,
6. ägarlägenhet som utgör ägarlägenhetsenhet, eller
7. tomt om där uppförs en ägarlägenhet som avses i 6. Lag (2009:107).

5 a § Som ersättningsbostad räknas inte en bostad som förvärvas
tidigare än året före eller senare än året efter det år då
ursprungsbostaden avyttras.

En fastighet som förvärvas tidigare än året före det år då
ursprungsbostaden avyttras räknas dock som ersättningsbostad om
den skattskyldige utför en ny-, till- eller ombyggnad på
fastigheten under tiden mellan den 1 januari året före det år
då ursprungsbostaden avyttras och den 2 maj andra året efter
avyttringen. Fastigheten ska i sådana fall anses förvärvad den 1 januari året före det år då ursprungsbostaden avyttras. Lag (2007:1419).

5 b § Vid tillämpning av 5 § 5 ska en ekonomisk förening eller
ett aktiebolag som inte uppfyller villkoren i 2 kap. 17 § för
att vara ett privatbostadsföretag jämställas med ett sådant
företag, om
1. företaget tillhandahåller bostäder åt sina medlemmar eller
delägare i byggnader som ägs av företaget, och
2. den förvärvade bostaden är belägen i en fastighet som ägs av
företaget, och
- kommunal fastighetsavgift enligt bestämmelserna i 6 § lagen (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift inte ska tas ut på
fastighetens bostadsdel, eller
- byggnaden på fastigheten ännu inte åsatts värdeår.

Är fastigheten belägen utomlands, ska prövning enligt första
stycket göras som om fastigheten hade varit belägen i Sverige. Lag (2007:1419).

Beloppsgränser

6 § Avdrag för ett uppskovsbelopp får inte understiga 50 000 kronor. Vid expropriation och andra förfaranden som avses i 4 § 1-3 får avdrag dock göras om avdraget uppgår till minst 10 000 kronor. Lag (2009:1409).

Beräkning av uppskovsbelopp

7 § Om den skattskyldige förvärvar en ersättningsbostad före
utgången av det år då han avyttrar ursprungsbostaden och
bosätter sig där senast den 2 maj året därefter, beräknas
uppskovsbeloppet på följande sätt.
1. Om ersättningen för ersättningsbostaden är minst lika stor
som ersättningen för ursprungsbostaden, motsvarar
uppskovsbeloppet kapitalvinsten ökad med tidigare
uppskovsbelopp.
2. Om ersättningen för ursprungsbostaden överstiger
ersättningen för ersättningsbostaden, motsvarar
uppskovsbeloppet kapitalvinsten ökad med tidigare
uppskovsbelopp och minskad med skillnaden mellan ersättningen
för ursprungsbostaden samt ersättningen för
ersättningsbostaden.
3. Om ersättningsbostaden är en fastighet och om den
skattskyldige har haft eller avser att ha utgifter för ny-,
till- eller ombyggnad av ersättningsbostaden under tiden
mellan den 2 maj året efter det år då han avyttrade
ursprungsbostaden och den 2 maj andra året efter avyttringen,
motsvarar uppskovsbeloppet kapitalvinsten ökad med tidigare
uppskovsbelopp, om den skattskyldige begär det.

Ett uppskovsbelopp enligt första stycket får inte överstiga
ett belopp som motsvarar 1 450 000 kronor multiplicerat med
den skattskyldiges andel av bostaden. Överskjutande del ska
tas upp till beskattning. Lag (2009:1409).

8 § Om den skattskyldige inte förvärvar en ersättningsbostad
före utgången av det år då han avyttrar ursprungsbostaden
eller inte bosätter sig på en ersättningsbostad senast den 2 maj året därefter, motsvarar uppskovsbeloppet kapitalvinsten
ökad med tidigare uppskovsbelopp.

Ett uppskovsbelopp enligt första stycket får inte överstiga
ett belopp som motsvarar 1 450 000 kronor multiplicerat med
den skattskyldiges andel av bostaden. Överskjutande del ska
tas upp till beskattning. Lag (2009:1409).

Beskattning av uppskovsbelopp

9 § Om den skattskyldige har fått ett avdrag för uppskovsbelopp
enligt 7 § första stycket 3 eller 8 §, ska uppskovsbeloppet
återföras till beskattning nästa år.

Om den skattskyldige senast året efter det år då han avyttrade
ursprungsbostaden förvärvar en ersättningsbostad och bosätter
sig där senast den 2 maj andra året efter avyttringen, gäller
dock följande.
1. Om ersättningen för ersättningsbostaden är minst lika stor
som ersättningen för ursprungsbostaden, behöver ingen del av
uppskovsbeloppet återföras till beskattning.
2. Om ersättningen för ursprungsbostaden överstiger
ersättningen för ersättningsbostaden, får uppskovsbeloppet inte
överstiga ett belopp som uppgår till föregående års
kapitalvinst ökad med tidigare uppskovsbelopp och minskad med
skillnaden mellan ersättningen för ursprungsbostaden samt
ersättningen för ersättningsbostaden. Överskjutande del ska
återföras till beskattning. Lag (2007:1419).

9 a § Ett uppskovsbelopp får uppgå till ett lägre belopp än vad
som följer av 7 § första stycket 1-2 och 9 § om den
skattskyldige begär det, dock lägst belopp enligt 6 §.

Om den skattskyldige begär det, ska hela eller en del av
uppskovsbeloppet återföras till beskattning. Återföring av en
del av ett uppskovsbelopp får dock ske med lägst 20 000 kronor
per år. Lag (2007:1419).

10 § Har upphävts genom lag (2009:1409).

11 § Vid avyttring av ersättningsbostaden ska uppskovsbeloppet
återföras till beskattning.

Vid avyttring av en del av ersättningsbostaden, ska den del av
uppskovsbeloppet som belöper sig på den avyttrade delen
återföras till beskattning. Det återförda beloppet ska motsvara
den del av uppskovsbeloppet som ersättningen för den avyttrade
delen utgör av marknadsvärdet på hela tillgången. Återföringen
ska alltså beräknas enligt följande formel:

uppskovsbeloppet x      ersättningen för den avyttrade delen
marknadsvärdet på hela tillgången

Med avyttring likställs vid tillämpningen av denna paragraf när
bostaden övergår till någon annan genom arv, testamente, gåva
eller bodelning. Avyttring anses dock inte ha skett vid
övergång genom arv eller testamente till en make eller en sambo
eller ett hemmavarande barn under 18 år. Avyttring anses inte
heller ha skett vid övergång genom bodelning med anledning av
upphörande av ett samboförhållande, äktenskapsskillnad eller
makens eller sambons död. När avyttring anses ha skett enligt
detta stycke av en del av bostaden, ska i stället för vad som
sägs i andra stycket den återförda delen av uppskovsbeloppet
motsvara den del av uppskovsbeloppet som marknadsvärdet på den
avyttrade delen utgör av marknadsvärdet på hela tillgången. Återföringen ska alltså i sådant fall beräknas enligt följande
formel:

uppskovsbeloppet x      marknadsvärdet på den avyttrade delen
marknadsvärdet på hela tillgången
Lag (2007:1419).

11 a § Bestämmelserna om uppskovsbelopp tillämpas på
motsvarande sätt även då kapitalvinstberäkning inte ska göras.

Ett återfört uppskovsbelopp ska tas upp till beskattning enligt 45 kap. 33 § eller 46 kap. 18 § om ersättningsbostaden utgör
sådan bostad som anges i dessa bestämmelser. Om
ersättningsbostaden inte utgör sådan bostad, ska ett återfört
uppskovsbelopp tas upp till beskattning enligt bestämmelserna i 48 kap. Om en begränsat skattskyldig avyttrar en utomlands belägen
ersättningsbostad med en kapitalförlust och ska återföra ett
uppskovsbelopp, ska uppskovsbeloppet reduceras med
kapitalförlusten innan uppskovsbeloppet tas upp till
beskattning enligt andra stycket. Lag (2007:1419).

Schablonintäkt

11 b § Den som har ett uppskovsbelopp ska ta upp en
schablonintäkt. Intäkten ska beräknas till 1,67 procent av
uppskovsbeloppets storlek vid beskattningsårets ingång. Lag (2009:1409). Beräkning av ersättningarna

12 § Vid jämförelse mellan ersättningen för ursprungsbostaden
och ersättningen för ersättningsbostaden ska hänsyn tas till
försäljnings- och inköpsprovision, stämpelskatt och liknande
utgifter. Lag (2007:1419).

13 § Är ersättningsbostaden en fastighet ska ersättningen för
ersättningsbostaden också ökas med utgifter för ny-, till- eller ombyggnad under tiden mellan förvärvet av
ersättningsbostaden och den dag då bosättning senast ska ha
skett enligt bestämmelserna i 7 eller 9 §. Lag (2007:1419).

13 a § I de fall som avses i 5 a § andra stycket ska bara
utgifter för ny-, till- eller ombyggnaden räknas som ersättning
för ersättningsbostaden. Lag (2007:1419).

Dödsfall efter avyttring av ursprungsbostaden

14 § Om en skattskyldig som har avyttrat en ursprungsbostad dör
innan han har förvärvat en ersättningsbostad, har dödsboet rätt
till avdrag enligt bestämmelserna i detta kapitel, om en
efterlevande make eller sambo uppfyller de villkor i fråga om
förvärv av en ersättningsbostad och bosättning där som skulle
ha gällt för den döde. Om en skattskyldig som har avyttrat en ursprungsbostad och
förvärvat en ersättningsbostad dör innan han har bosatt sig i
ersättningsbostaden, har dödsboet rätt till avdrag enligt
bestämmelserna i detta kapitel, om en efterlevande make eller
sambo bosätter sig i ersättningsbostaden och den då ägs av
dödsboet eller genom arv, testamente eller bodelning övergått
till den efterlevande. Bestämmelserna i första och andra styckena gäller bara om den
efterlevandes bosättning i ursprungsbostaden uppfyller
bosättningskraven i 3 eller 4 §.

15 § Om ett dödsbo begär avdrag för uppskovsbelopp och en
efterlevande make eller sambo enligt 14 § förvärvat en
ersättningsbostad, krävs den efterlevandes samtycke för att
bostaden ska anses som ersättningsbostad. Lag (2007:1419).


48 kap. Avyttring av delägarrätter och fordringsrätter

Innehåll

1 § I detta kapitel finns särskilda bestämmelser om
kapitalvinst vid avyttring av delägarrätter och
fordringsrätter. Vidare finns bestämmelser om förpliktelser
vars underliggande tillgångar består av delägarrätter eller
fordringsrätter. De grundläggande bestämmelserna finns i 44 kap.

I 42 kap. 15 a § finns bestämmelser om att kapitalvinster på
andelar i onoterade företag i vissa fall ska tas upp till fem
sjättedelar.

I 47 kap. 11 a § finns bestämmelser om beskattning av återfört
uppskovsbelopp som ska tas upp enligt detta kapitel. Lag (2007:1419).

Definitioner

Delägarrätter

2 § Med delägarrätt avses

– aktie,

– rätt på grund av teckning av aktier,

– teckningsrätt,

– fondaktierätt,

– andel i en värdepappersfond och en specialfond,

– andel i en ekonomisk förening, och

– annan tillgång med liknande konstruktion eller
verkningssätt.

Bestämmelserna om delägarrätter ska tillämpas också på

– vinstandelsbevis och kapitalandelsbevis som avser lån i
svenska kronor,

– konvertibel i svenska kronor,

– inlösenrätt och säljrätt som avser aktier,

– termin och option vars underliggande tillgångar består av
aktier eller termin och option som avser aktieindex, och

– annan tillgång med liknande konstruktion eller
verkningssätt.

Andel i privatbostadsföretag anses inte som delägarrätt. Lag (2013:1106).

Fordringsrätter

3 § Med svensk fordringsrätt avses fordran i svenska kronor.

Bestämmelserna om svenska fordringsrätter ska tillämpas också
på termin, option och liknande avtal vars underliggande
tillgångar kan hänföras till fordran i svenska kronor eller
termin, option och liknande avtal som avser ränteindex.

Som fordringsrätt räknas inte en tillgång
- som enligt 2 § första stycket är en delägarrätt, eller - på vilken bestämmelserna om delägarrätter enligt 2 § andra
stycket ska tillämpas. Lag (2007:1419).

4 § Med utländsk fordringsrätt avses fordran i utländsk valuta.

Bestämmelserna om utländska fordringsrätter ska tillämpas också

- utländsk valuta, och
- termin, option och liknande avtal vars underliggande
tillgångar kan hänföras till utländsk valuta, fordran i
utländsk valuta eller termin, option och liknande avtal som
avser index beroende av sådan valuta. Lag (2007:1419).

Marknadsnotering

5 § En delägarrätt eller fordringsrätt anses marknadsnoterad om
den är upptagen till handel på en reglerad marknad eller en
motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska
samarbetsområdet eller, utan att vara upptagen till handel på
en sådan marknad, är föremål för kontinuerlig allmänt
tillgänglig notering på grundval av marknadsmässig omsättning. Lag (2007:552).

Undantag från skatteplikt

6 § Kapitalvinster på sådan utländsk valuta eller fordran i
utländsk valuta som är avsedd för den skattskyldiges personliga
levnadskostnader under en tillfällig vistelse utomlands ska
inte tas upp. Lag (2007:1419).

6 a § Kapitalvinst som uppkommer då ett aktiebolag avyttrar
egna aktier ska inte tas upp om 19 kap. 13 § aktiebolagslagen (2005:551) gäller för bolaget. Detsamma gäller för vinst då
bolaget utfärdar eller avyttrar optioner, terminer eller
liknande instrument vars underliggande tillgångar består av
sådana aktier. Lag (2011:68).

6 b § Kapitalvinst som uppkommer då ett aktiebolag eller ett
ömsesidigt försäkringsföretag löser in ett kapitalandelsbevis
som bolaget eller företaget ställt ut, ska inte tas upp hos
det. Lag (2011:68).

Omkostnadsbeloppet

Genomsnittsmetoden

7 § Vid beräkningen av omkostnadsbeloppet ska det
genomsnittliga omkostnadsbeloppet för samtliga delägarrätter
eller fordringsrätter av samma slag och sort som den
avyttrade användas. Det genomsnittliga omkostnadsbeloppet ska
beräknas med hänsyn till inträffade förändringar i
innehavet.

Om en andel i en värdepappersfond är förvaltarregistrerad
enligt 4 kap. 12 § lagen (2004:46) om värdepappersfonder
eller en andel i en specialfond är förvaltarregistrerad
enligt 12 kap. 5 § lagen (2013:561) om förvaltare av
alternativa investeringsfonder, ska vid tillämpning av
genomsnittsmetoden enligt första stycket bortses från andra
andelar i samma fond som är registrerade i annan förvaltares
eller andelsinnehavarens eget namn.

Vid tillämpningen av bestämmelserna i första stycket ska
näringsbetingade andelar och näringsbetingade aktiebaserade
delägarrätter som uppfyller villkoren om innehavstid i 25 a
kap. 6 eller 7 § om de avyttras eller hade avyttrats vid den
tidpunkt som bedömningen avser, inte anses vara av samma slag
och sort som andra näringsbetingade andelar och
näringsbetingade aktiebaserade delägarrätter i det aktuella
företaget.

Vid tillämpningen av bestämmelserna i första stycket ska
bortses från delägarrätter eller fordringsrätter av samma
slag och sort som förvaras på ett investeringssparkonto. Detta gäller dock inte tillgångar som avses i 42 kap. 38 §.

I 18 c §, 48 a kap. 16 § och 49 kap. 29 § finns ytterligare
undantag från bestämmelsen i första stycket som gäller
partiella fissioner, andelsbyten med framskjuten beskattning
och uppskovsgrundande andelsbyten. Lag (2013:569).

Andelar som förvärvas genom utdelning i vissa fall

8 § För andelar som förvärvas genom sådan utdelning av andelar
i dotterbolag som avses i 42 kap. 16 §, anses som
anskaffningsutgift så stor del av omkostnadsbeloppet för
aktierna i moderbolaget - beräknat vid tidpunkten för
utdelningen - som motsvarar den förändring i marknadsvärdet som
utdelningen medför för dessa aktier.

När det senare ska beräknas ett omkostnadsbelopp för aktierna i
moderbolaget, ska den genomsnittliga anskaffningsutgiften
minskas i motsvarande mån.

Om den som förvärvar andelar genom utdelning utan att äga
aktier i moderbolaget lämnar ersättning för rätten till
utdelning, anses ersättningen som anskaffningsutgift. Om någon
ersättning inte lämnas, är anskaffningsutgiften noll. Lag (2007:1419).

Aktier som förvärvas genom utskiftning i vissa fall

9 § För aktier som förvärvas genom utskiftning från en
ekonomisk förening vid sådan ombildning av en ekonomisk
förening till aktiebolag som avses i 42 kap. 20 §, ska som
anskaffningsutgift anses det omkostnadsbelopp som skulle ha
använts om andelarna i föreningen hade avyttrats vid tidpunkten
för utskiftningen. Lag (2007:1419).

10 § Har upphävts genom lag (2006:1422).

Företag som tidigare har varit investmentföretag

11 § I 39 kap. 18 § finns bestämmelser om avskattning av
andelar i ett företag som tidigare har varit ett
investmentföretag men som inte längre kan räknas som
investmentföretag samt om anskaffningsutgiften för andelarna
efter avskattningen.

I 39 kap. 19 § finns bestämmelser om anskaffningsutgiften för
delägarrätter som anskaffats av ett företag som tidigare har
varit investmentföretag men som inte längre kan räknas som
investmentföretag.

Periodiseringsfond förs över och expansionsfond upphör

12 § Om en periodiseringsfond förs över till ett aktiebolag
enligt 30 kap. 11 eller 12 §, ska det tillskott som är en
förutsättning för överföringen inte räknas med vid beräkning av
omkostnadsbeloppet för aktierna i bolaget. Om en expansionsfond
upphör i samband med att tillgångar överlåts till ett
aktiebolag och fonden enligt 34 kap. 20 § inte ska återföras,
ska det tillskott som är en förutsättning för tillämpningen av
bestämmelsen inte räknas med vid beräkning av
omkostnadsbeloppet. Lag (2007:1419). Teckningsrätter, fondaktierätter, inlösenrätter och säljrätter

13 § För teckningsrätter och fondaktierätter, samt
inlösenrätter och säljrätter som avses i 2 §, som grundas på
aktieinnehav i bolaget, är anskaffningsutgiften noll.

Detsamma gäller teckningsrätter och fondaktierätter som grundas
på innehav av en konvertibel eller en liknande rätt till
förvärv av aktier i bolaget, om innehavaren vid tilldelningen
av aktier likställs med en aktieägare. Lag (2005:1142).

Skuldebrev med köp- eller teckningsoption

14 § Anskaffningsutgiften för ett skuldebrev förenat med en
köp- eller teckningsoption, ska beräknas till skuldebrevets
marknadsvärde vid förvärvet. Denna anskaffningsutgift får dock
inte överstiga den sammanlagda anskaffningsutgiften för
skuldebrevet och optionen. Anskaffningsutgiften för optionen
ska beräknas till vad som återstår av den sammanlagda
anskaffningsutgiften. Lag (2007:1419).

Schablonmetoden

15 § För marknadsnoterade delägarrätter får omkostnadsbeloppet
bestämmas till 20 procent av ersättningen vid avyttringen sedan
utgifter i samband med denna dragits av. Detta gäller dock inte
terminer och optioner och inte heller sådana teckningsrätter,
fondaktierätter, inlösenrätter och säljrätter som avses i 13 §.

Första stycket tillämpas även på delägarrätter om de har varit
marknadsnoterade men marknadsnoteringen har upphört i
anslutning till inledandet av ett förfarande om inlösen,
fusion, fission, likvidation eller konkurs. Lag (2007:1122).

Äldre fondandelar

16 § Grundas ett innehav av fondandelar på ett förvärv före år 1995, får fysiska personer som anskaffningsutgift använda
andelens marknadsvärde den 31 december 1992 eller, om fonden
bildades under åren 1993 eller 1994, det först noterade
marknadsvärdet. Motsvarande gäller i fråga om fondandelsbevis
vars innehavare registrerats efter utgången av år 1994.

Första stycket gäller inte andelar i sådana fonder som tidigare
var allemansfonder. Om andelarna förvärvats före år 1991, får
anskaffningsutgiften bestämmas till andelens marknadsvärde den 31 december 1990. Lag (2004:66). Utländska fordringsrätter

17 § Om en utländsk fordringsrätt på grund av bestämmelsen i 14 kap. 8 § har värderats till ett annat värde än
anskaffningsutgiften, gäller följande.

Om fordringen har värderats till ett högre värde än
anskaffningsutgiften, ska denna ökas med mellanskillnaden. Om
fordringen har värderats till ett lägre värde än
anskaffningsutgiften, ska denna minskas med mellanskillnaden. Lag (2007:1419).

Belopp som tagits upp som intäkt i inkomstslaget tjänst

17 a § Om en tillgång har överlåtits genom en
underprisöverlåtelse till ett företag, ska det belopp som
tagits upp i inkomstslaget tjänst räknas in i
omkostnadsbeloppet för andelarna i det förvärvande företaget
eller i företag som direkt eller indirekt äger andelar i det
förvärvande företaget. Lag (2007:1419).

Belopp som tagits upp som intäkt vid utflyttning

17 b § Om en kapitalvinst tagits upp som intäkt enligt 48 a
kap. 11 §, ska kapitalvinsten räknas in i omkostnadsbeloppet
för de mottagna andelarna. Lag (2009:1229).

Fusion, delning eller annan ombildning av värdepappersfonder
och specialfonder

18 § Fusion eller delning av värdepappersfonder enligt 8 kap. 1 och 25 §§ lagen (2004:46) om värdepappersfonder eller av
specialfonder enligt 12 kap. 16 och 17 §§ lagen (2013:561) om
förvaltare av alternativa investeringsfonder ska inte leda
till att kapitalvinster tas upp hos delägarna. Detsamma
gäller när en specialfond ombildas till en värdepappersfond. Ersättning i pengar ska dock tas upp som kapitalvinst det
beskattningsår fusionen eller delningen sker.

Efter en fusion eller delning anses som anskaffningsutgift
för de nya andelarna det sammanlagda omkostnadsbelopp som
skulle ha använts om de äldre andelarna hade avyttrats. Om en
fond delas och den skattskyldige får andelar i mer än en
nybildad fond, ska det sammanlagda omkostnadsbeloppet
fördelas på de nya andelarna i förhållande till dessa
nybildade fonders värde vid delningen. Det som sägs om fusion i första och andra styckena gäller
även vid en gränsöverskridande fusion enligt 8 kap. 17 § lagen om värdepappersfonder. Första–tredje styckena gäller även utländska
värdepappersfonder, när respektive fond hör hemma i en stat
inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet om fusionen, den
gränsöverskridande fusionen eller delningen har skett i
enlighet med lagstiftningen i den berörda staten eller de
berörda staterna. Lag (2013:569). Andelar som förvärvats genom partiell fission
Omkostnadsbeloppet

18 a § För andelar som tas emot vid en partiell fission anses
som anskaffningsutgift så stor del av omkostnadsbeloppet för
andelarna i det överlåtande företaget - beräknat vid tidpunkten
för den partiella fissionen - som motsvarar den förändring i
marknadsvärdet som den partiella fissionen medför för dessa
andelar.

Efter en partiell fission ska, vid beräkningen av
omkostnadsbeloppet för andelarna i det överlåtande företaget,
den genomsnittliga anskaffningsutgiften minskas i motsvarande
mån. Lag (2007:1419). Turordning vid avyttring m.m. av andelar i det övertagande
företaget 18 b § Om en ägare i det överlåtande företaget äger andelar av
samma slag och sort som den mottagna andelen vid tidpunkten för
den partiella fissionen (gamla andelar) eller förvärvar sådana
andelar efter den partiella fissionen (nya andelar), ska
avyttringar anses ske i följande ordning: 1. gamla andelar,
2. mottagna andelar,
3. nya andelar.

Bestämmelserna i första stycket tillämpas på motsvarande sätt
när äganderätten övergår till någon annan på annat sätt än
genom avyttring. Lag (2007:1419). Genomsnittsmetoden 18 c § Om andelar som mottagits vid en partiell fission inte är
marknadsnoterade eller är kvalificerade enligt 5 kap. 7-7 b §§ ska de vid tillämpning av genomsnittsmetoden i 48 kap. 7 § inte
anses vara av samma slag och sort som andra andelar i det
övertagande företaget som innehas av mottagaren. Lag (2007:1419). Beräkning av tjänstebelopp för utdelning och tjänstebelopp för
kapitalvinst

18 d § Om andelen i det överlåtande företaget vid en partiell
fission är en kvalificerad andel, ska det beräknas ett
tjänstebelopp för utdelning enligt andra stycket och ett
tjänstebelopp för kapitalvinst enligt tredje stycket.

Ett belopp lika med värdet på den mottagna andelen minskat med
det sparade utdelningsutrymme som hör till andelen i det
övertagande företaget utgör ett tjänstebelopp för utdelning vid
partiell fission för den mottagna andelen.

Ett belopp lika med vad som skulle ha tagits upp i
inkomstslaget tjänst om den mottagna andelen hade avyttrats mot
en marknadsmässig ersättning omedelbart efter att den mottagits
utgör ett tjänstebelopp för kapitalvinst vid partiell fission
för den mottagna andelen. Lag (2007:1419).

18 e § Om andelen i det överlåtande företaget bara är
kvalificerad enligt 57 kap. 7, 7 a eller 7 b § och om det
tidigare har beräknats ett tjänstebelopp enligt 18 d § eller 48 a kap. 8 b § som hör till andelen, tillämpas andra och
tredje styckena i stället för 18 d §.

Tjänstebelopp för utdelning ska minskas med utdelning som
tagits upp i inkomstslaget tjänst efter det att tjänstebeloppet
beräknats och fördelas mellan de mottagna andelarna och
andelarna i det överlåtande företaget på det sätt som
omkostnadsbeloppet fördelas enligt 18 a §.

Tjänstebelopp för kapitalvinst ska fördelas mellan de mottagna
andelarna och andelarna i det överlåtande företaget på det sätt
som omkostnadsbeloppet fördelas enligt 18 a §. Lag (2007:1419).

Avdrag för kapitalförluster

Inkomstslaget kapital

19 § Bestämmelserna i 20, 21, 23 och 24 §§ gäller för
kapitalförluster i inkomstslaget kapital. Vad som sägs om en
tillgång i dessa bestämmelser ska tillämpas också på en
förpliktelse med sådan underliggande tillgång. Att kapitalförluster på utländsk valuta eller fordran i
utländsk valuta i vissa fall inte ska dras av följer av 6 §. Lag (2007:1419).

20 § Kapitalförluster på andra marknadsnoterade delägarrätter
än sådana som avses i 21 § ska dras av i sin helhet samt
kapitalförluster på sådana andelar i svenska aktiebolag och
utländska juridiska personer som inte är marknadsnoterade ska
dras av till fem sjättedelar mot skattepliktiga
kapitalvinster på sådana tillgångar. Med skattepliktig
kapitalvinst på sådana tillgångar avses även återföring av
investeraravdrag enligt 43 kap. För kvalificerade andelar
gäller dock att kapitalförluster ska dras av till två
tredjedelar.

Avdrag för kapitalförluster enligt första stycket ska göras i
följande ordning:
1. kapitalförluster som ska dras av i sin helhet,
2. kapitalförluster som ska dras av till fem sjättedelar,
3. kapitalförluster som ska dras av till två tredjedelar. Lag (2013:771).

20 a § Till den del en kapitalförlust på marknadsnoterade
delägarrätter inte kan dras av enligt 20 §, ska 70 procent dras
av.

Till den del en kapitalförlust på andelar som inte är
marknadsnoterade inte kan dras av enligt 20 §, ska fem
sjättedelar av 70 procent dras av. Till den del en kapitalförlust på kvalificerade andelar inte
kan dras av enligt 20 §, ska två tredjedelar av 70 procent dras
av. Lag (2007:1419).

21 § Kapitalförluster på marknadsnoterade andelar i
värdepappersfonder eller specialfonder som innehåller bara
svenska fordringsrätter ska dras av i sin helhet. Lag (2013:569).

22 § Har upphävts genom lag (2000:540).

23 § Kapitalförluster på andra marknadsnoterade svenska
fordringsrätter än premieobligationer ska dras av i sin helhet. Lag (2007:1419).

24 § Om en kapitalförlust inte ska dras av enligt
bestämmelserna i 20, 20 a, 21 eller 23 §, ska 70 procent dras
av. Lag (2007:1419).

Inkomstslaget näringsverksamhet

25 § I inkomstslaget näringsverksamhet ska kapitalförluster för
vilka avdrag ska göras dras av mot alla intäkter och i sin
helhet, om inte något annat anges i 26 eller 27 §. Vad som sägs
i första meningen ska tillämpas också på förpliktelser och vad
som sägs om en tillgång i 26 och 27 §§ ska tillämpas också på
en förpliktelse med sådan underliggande tillgång. Lag (2007:1419).

26 § Juridiska personers kapitalförluster på delägarrätter för
vilka avdrag ska göras får dras av bara mot kapitalvinster på
delägarrätter. Om en del av en sådan förlust inte kan dras av,
får den dras av mot en annan juridisk persons kapitalvinster
på delägarrätter om var och en av de juridiska personerna 1. begär det för ett beskattningsår som har samma
deklarationstidpunkt enligt skatteförfarandelagen (2011:1244) eller som skulle ha haft det om inte någon av de juridiska
personernas bokföringsskyldighet upphör, och
2. med avdragsrätt kan lämna koncernbidrag till den andra
juridiska personen.

Till den del en förlust inte kan dras av enligt första stycket
behandlas den det följande beskattningsåret som en ny
kapitalförlust på delägarrätter hos den juridiska person som
haft förlusten. Lag (2011:1256).

27 § I fråga om kapitalförluster som uppkommer i svenska
handelsbolag eller i utlandet delägarbeskattade juridiska
personer och för vilka avdrag ska göras tillämpas 19-21, 23 och 24 §§, om inte något annat anges i andra stycket.

Om den som ska göra avdrag enligt första stycket är ett sådant
företag som anges i 24 kap. 13 § 1-5 och avdraget avser
förlust på delägarrätter ska 70 procent av kapitalförlusten
dras av. Förlusten får dras av bara mot kapitalvinster på
delägarrätter.

Kapitalförluster för vilka avdrag ska göras på sådana
delägarrätter och fordringsrätter vars innehav betingas av
rörelse som bedrivs av handelsbolaget eller av någon som med
hänsyn till äganderättsförhållanden eller organisatoriska
förhållanden kan anses stå handelsbolaget nära, ska dock
alltid dras av i sin helhet. Lag (2011:1510).

28 § Kapitalförlust på en tillgång eller förpliktelse får inte
dras av hos ett aktiebolag eller ett ömsesidigt
försäkringsföretag om den underliggande förpliktelsen, direkt
eller indirekt, är ett kapitalandelsbevis som bolaget eller
företaget ställt ut.

Att kapitalförlust som uppkommer då ett aktiebolag eller ett
ömsesidigt försäkringsföretag löser in ett kapitalandelsbevis
inte får dras av följer av 44 kap. 2 § jämförd med 6 b § detta
kapitel. Lag (2011:68).


48 a kap. Framskjuten beskattning vid andelsbyten

Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser för fysiska personer om
framskjuten beskattning vid andelsbyten. Om den avyttrade
andelen var en lagertillgång eller en sådan andel i en
kooperativ förening vars innehav var betingat av
näringsverksamheten enligt 13 kap. 7 §, gäller dock
bestämmelserna i 49 kap.

I 17 § finns bestämmelser om beskattningen när den avyttrade
andelen är hänförlig till en utländsk association och
förfarandet hade varit ett andelsbyte om associationen hade
varit en utländsk juridisk person. Lag (2006:1422).

Definitioner

2 § Med andelsbyte avses ett förfarande som uppfyller villkoren
i 5-8 §§ samt följande förutsättningar:
1. En fysisk person (säljaren) ska avyttra en andel (den
avyttrade andelen) i ett företag (det avyttrade företaget) till
ett annat företag (det köpande företaget).
2. Ersättningen ska vara marknadsmässig och lämnas i form av
andelar i det köpande företaget (mottagna andelar). Ersättningen får till en del lämnas i pengar. Lag (2007:1419).

3 § Ett utländskt företag anses vid tillämpning av detta
kapitel höra hemma i en stat som är medlem i Europeiska
unionen, om företaget enligt lagstiftningen i någon sådan stat
hör hemma i staten i skattehänseende och inte på grund av ett
skatteavtal anses ha hemvist i en stat som inte är medlem i
unionen. Lag (2001:1176).

Tillämpningsområde

4 § Vid en fusion eller fission ska, vid tillämpning av detta
kapitel, det övertagande företaget anses köpa sådana andelar i
det överlåtande företaget som inte redan ägs av det övertagande
företaget. Lag (2007:1419).

4 a § Bestämmelserna i detta kapitel ska inte tillämpas om
avyttringen avser en skalbolagsandel och kapitalvinsten vid
avyttringen enligt 49 a kap. ska tas upp i inkomstslaget
näringsverksamhet. Lag (2007:1419).

Villkor för framskjuten beskattning

Säljaren

5 § Säljaren ska vara bosatt i en stat inom Europeiska
ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller stadigvarande vistas
inom EES. Lag (2009:1229).

Det köpande företaget

6 § Det köpande företaget ska vara en juridisk person av något
av följande slag:
1. ett svenskt aktiebolag, en svensk ekonomisk förening, en
svensk sparbank eller ett svenskt ömsesidigt
försäkringsföretag,
2. ett utländskt bolag, eller
3. ett annat utländskt företag, om det är en utländsk juridisk
person som hör hemma i en stat som är medlem i Europeiska
unionen, som bedrivs i någon av de associationsformer som anges
i bilaga 37.1 och är skyldigt att betala någon av de skatter
som anges i bilaga 37.2, utan valmöjlighet eller rätt till
undantag. Lag (2007:1419).

6 a § Har upphävts genom lag (2008:1343).

Det avyttrade företaget

7 § Det avyttrade företaget ska vara en sådan juridisk person
som anges i 6 §. Lag (2007:1419).

Röstetal

8 § Vid utgången av det kalenderår då avyttringen sker ska det
köpande företaget inneha andelar i det avyttrade företaget med
ett sammanlagt röstetal som överstiger 50 procent av röstetalet
för samtliga andelar i det avyttrade företaget. Om särskilda
skäl medfört att det köpande företaget avyttrat andelar i det
avyttrade företaget efter andelsbytet, är det tillräckligt att
företaget haft ett sådant innehav vid någon tidpunkt efter
andelsbytet under det nämnda kalenderåret.

Första stycket gäller inte vid fusion eller fission. Lag (2007:1419).

Beräkning av kapitalbeloppet och tjänstebeloppet

8 a § Om den avyttrade andelen var en kvalificerad andel ska
det göras en beräkning av de belopp som skulle ha tagits upp i
inkomstslaget kapital (kapitalbeloppet) och i inkomstslaget
tjänst om bestämmelserna om framskjuten beskattning inte varit
tillämpliga. Lag (2007:1419).

8 b § Ett belopp lika med vad som skulle ha tagits upp i
inkomstslaget tjänst om värdet av den mottagna andelen ansetts
som utdelning utgör ett tjänstebelopp för utdelning vid
andelsbyten för den mottagna andelen.

Ett belopp lika med vad som skulle ha tagits upp i
inkomstslaget tjänst enligt 8 a § utgör ett tjänstebelopp för
kapitalvinst vid andelsbyten för den mottagna andelen. Lag (2006:1422).

8 c § Om den avyttrade andelen bara är kvalificerad enligt 57 kap. 7, 7 a eller 7 b § och det tidigare har beräknats ett
tjänstebelopp enligt 8 b § eller 48 kap. 18 d § som hör till
andelen, tillämpas andra och tredje styckena i stället för 8 b §.

Tjänstebelopp för utdelning ska minskas med utdelning som
tagits upp i inkomstslaget tjänst efter det att tjänstebeloppet
beräknats och fördelas på de mottagna andelarna.

Tjänstebelopp för kapitalvinst ska minskas med kapitalvinst som
tagits upp i inkomstslaget tjänst och fördelas på de mottagna
andelarna. Lag (2007:1419).

Beskattning av andelsbytet

Huvudregler

9 § Ersättning i pengar ska tas upp som kapitalvinst det
beskattningsår då andelsbytet sker.

Om den avyttrade andelen var en kvalificerad andel tas
ersättningen upp i inkomstslaget kapital i den utsträckning
ersättningen ryms inom kapitalbeloppet. Överskjutande del av
ersättningen i pengar tas upp i inkomstslaget tjänst. Lag (2007:1419).

10 § Mottagna andelar ska anses förvärvade för en ersättning
som motsvarar det omkostnadsbelopp som gällde för den avyttrade
andelen. Lag (2007:1419).

10 a § Om mottagna andelar är kontofrämmande tillgångar enligt
lagen (2011:1268) om investeringssparkonto och om den
avyttrade andelen förvarades på ett investeringssparkonto vid
säljarens förvärv av de mottagna andelarna, ska andelarna
anses förvärvade för en ersättning som motsvarar andelarnas
marknadsvärde vid förvärvet.

Första stycket gäller inte mottagna andelar som
1. är kontofrämmande tillgångar som avses i 7 § lagen om
investeringssparkonto, eller
2. utgör ersättning för kontofrämmande tillgångar som

a) avses i 7 § första stycket lagen om investeringssparkonto,
b) vid avyttringen förvarades på investeringssparkontot med
stöd av 18 § lagen om investeringssparkonto, eller

c) vid avyttringen förvarades på investeringssparkontot i
strid med 17 § lagen om investeringssparkonto. Lag (2011:1271).

Villkoren för framskjuten beskattning är inte längre uppfyllda

11 § Om en fysisk person inte längre uppfyller villkoret i 5 § om att vara bosatt i en stat inom Europeiska ekonomiska
samarbetsområdet (EES) eller stadigvarande vistas inom EES,
ska kapitalvinsten som uppkom vid andelsbytet tas upp som
intäkt.

I 48 kap. 17 b § finns en bestämmelse om beräkningen av
omkostnadsbeloppet för de mottagna andelarna. Lag (2009:1229).

12 § Har upphävts genom lag (2008:1343).

13 § I kapitalvinst som avses i 11 § ska inte räknas med sådan
ersättning i pengar som tagits upp som kapitalvinst enligt 9 §. Lag (2008:1343).

14 § Har upphävts genom lag (2006:1422).

Övriga bestämmelser

Turordning vid avyttring m.m. av andelar i det köpande
företaget

15 § Om säljaren äger andelar av samma slag och sort som den
mottagna andelen vid tidpunkten för andelsbytet (gamla andelar) eller förvärvar sådana andelar efter andelsbytet (nya andelar),
ska avyttringar anses ske i följande ordning:
1. gamla andelar,
2. mottagna andelar,
3. nya andelar.

Bestämmelserna i första stycket tillämpas på motsvarande sätt
när äganderätten övergår till någon annan på annat sätt än
genom avyttring. Lag (2007:1419).

Genomsnittsmetoden

16 § Om mottagna andelar inte är marknadsnoterade eller är
kvalificerade enligt 57 kap. 7-7 b §§, ska de vid tillämpning
av genomsnittsmetoden i 48 kap. 7 § inte anses vara av samma
slag och sort som andra andelar i det köpande företaget som
innehas av säljaren. Lag (2007:1419).

Fiktiv avräkning m.m.

17 § Avdrag för respektive avräkning av skatt ska göras enligt
andra stycket om
- en andel i en association avyttras genom ett förfarande som
hade varit ett andelsbyte om den association som andelen är
hänförlig till hade varit en utländsk juridisk person,
- associationen hör hemma i en utländsk stat som är medlem i
Europeiska unionen,
- associationen bedriver verksamheten i någon av de
associationsformer som anges i bilaga 37.1, och
- associationen är skyldig att betala någon av de skatter som
anges i bilaga 37.2, utan valmöjlighet eller rätt till
undantag.

En delägare i den association som det avyttras andelar i, som
beskattas på grund av förfarandet har vid tillämpning av 16 kap. 18 och 19 §§ och av lagen (1986:468) om avräkning av
utländsk skatt samma rätt till avdrag för respektive avräkning
av utländsk skatt som om associationen hade betalat den skatt
som skulle ha betalats i den stat där associationen hör hemma
om det inte hade funnits sådan lagstiftning där som avses i
rådets direktiv 2009/133/EG av den 19 oktober 2009 om ett
gemensamt beskattningssystem för fusion, fission, partiell
fission, överföring av tillgångar och utbyte av aktier eller
andelar som berör bolag i olika medlemsstater samt om flyttning
av ett europabolags eller en europeisk kooperativ förenings
säte från en medlemsstat till en annan. Lag (2012:270).


49 kap. Uppskovsgrundande andelsbyten

Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om uppskov med
beskattningen vid uppskovsgrundande andelsbyten för
- juridiska personer,
- delägare i svenska handelsbolag, och
- obegränsat skattskyldiga delägare i en i utlandet
delägarbeskattad juridisk person.

I inkomstslaget näringsverksamhet gäller bestämmelserna inte
bara för andelar som är kapitaltillgångar utan också för
andelar som är lagertillgångar. Om den avyttrade andelen var en
lagertillgång eller en sådan andel i en kooperativ förening som
är en tillgång i näringsverksamheten enligt 13 kap. 7 §, gäller
bestämmelserna i detta kapitel även för fysiska personer.

I 32 § finns bestämmelser om beskattningen när den avyttrade
andelen är hänförlig till en utländsk association och
förfarandet hade varit ett andelsbyte om associationen hade
varit en utländsk juridisk person. Lag (2006:1422).

Definitioner

2 § Med uppskovsgrundande andelsbyte avses ett förfarande som
uppfyller villkoren i 8-13 §§ samt följande förutsättningar:
1. En säljare (säljaren) ska avyttra en andel (den avyttrade
andelen) i ett företag (det avyttrade företaget) till ett annat
företag (det köpande företaget).
2. Ersättningen ska vara marknadsmässig och lämnas i form av
andelar i det köpande företaget (mottagna andelar). Ersättningen får till en del lämnas i pengar.
3. Om den avyttrade andelen var en kapitaltillgång, ska
säljaren vara en juridisk person, ett svenskt handelsbolag
eller, när det gäller en andel i en kooperativ förening som är
en tillgång i näringsverksamheten enligt 13 kap. 7 §, en fysisk
person. Lag (2007:1419).

3 § Ett utländskt företag anses vid tillämpning av detta
kapitel höra hemma i en stat som är medlem i Europeiska
unionen, om företaget enligt lagstiftningen i någon sådan stat
hör hemma i staten i skattehänseende och inte på grund av ett
skatteavtal anses ha hemvist i en stat som inte är medlem i
unionen.

3 a § Vad som i detta kapitel sägs om delägare i svenska
handelsbolag gäller på motsvarande sätt i fråga om obegränsat
skattskyldiga delägare i en i utlandet delägarbeskattad
juridisk person.

Vad som i detta kapitel sägs om svenska handelsbolag gäller på
motsvarande sätt i fråga om en i utlandet delägarbeskattad
juridisk person till den del denna ägs av obegränsat
skattskyldiga delägare. Lag (2006:1422). Tillämpningsområde

4 § Vid en fusion eller fission ska, vid tillämpning av detta
kapitel, det övertagande företaget anses köpa sådana andelar i
det överlåtande företaget som inte redan ägs av det övertagande
företaget. Lag (2007:1419).

5 § Bestämmelserna i detta kapitel får inte tillämpas om
bestämmelserna i 38 kap. om undantag från omedelbar beskattning
vid verksamhetsavyttringar ska tillämpas. Lag (2007:1419).

Begäran

6 § Bestämmelserna om uppskov ska tillämpas bara om säljaren
begär det.

Är säljaren ett svenskt handelsbolag, ska begäran göras av
varje delägare för sig. Om uppskov beviljas, får delägaren
uppskov med beskattningen för den andel av vinsten som han är
skattskyldig för. Lag (2007:1419).

Handelsbolag som ägs genom handelsbolag

7 § Det som sägs i 6 § andra stycket, 15 och 18 §§ samt 19 § andra stycket om delägare i ett svenskt handelsbolag som är
säljare gäller, om handelsbolaget ägs direkt, eller indirekt
genom ett svenskt handelsbolag, av ett annat svenskt
handelsbolag, delägare i detta handelsbolag.

Villkor för uppskov

Säljaren

8 § Om säljaren är en fysisk person och har avyttrat en andel
som var en lagertillgång eller en andel i en kooperativ
förening som är en tillgång i näringsverksamheten enligt 13 kap. 7 §, ska han vara bosatt i en stat inom Europeiska
ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller stadigvarande vistas
inom EES. Lag (2009:1229). Det köpande företaget

9 § Det köpande företaget ska vara en juridisk person av något
av följande slag:
1. ett svenskt aktiebolag, en svensk ekonomisk förening, en
svensk sparbank eller ett svenskt ömsesidigt
försäkringsföretag,
2. ett utländskt bolag, eller
3. ett annat utländskt företag, om det är en utländsk juridisk
person som hör hemma i en stat som är medlem i Europeiska
unionen, som bedrivs i någon av de associationsformer som anges
i bilaga 37.1 och är skyldigt att betala någon av de skatter
som anges i bilaga 37.2, utan valmöjlighet eller rätt till
undantag. Lag (2007:1419).

10 § Har upphävts genom lag (2002:1143).

Det avyttrade företaget

11 § Det avyttrade företaget ska vara en sådan juridisk person
som anges i 9 §. Lag (2007:1419).

Röstetal

12 § Vid utgången av det kalenderår då avyttringen sker ska det
köpande företaget inneha andelar i det avyttrade företaget med
ett sammanlagt röstetal som överstiger 50 procent av röstetalet
för samtliga andelar i det avyttrade företaget. Om särskilda
skäl medfört att det köpande företaget avyttrat andelar i det
avyttrade företaget efter det uppskovsgrundande andelsbytet, är
det tillräckligt att företaget haft ett sådant innehav vid
någon tidpunkt efter andelsbytet under det nämnda kalenderåret.

Första stycket gäller inte vid fusion eller fission. Lag (2007:1419).

Vinst

13 § Om den avyttrade andelen är en kapitaltillgång hos
säljaren, ska det uppkomma en kapitalvinst. Om det lämnas
ersättning i pengar för andelen, ska kapitalvinsten överstiga
denna del av ersättningen.

Om den avyttrade andelen är en lagertillgång hos säljaren, ska
ersättningen överstiga andelens skattemässiga värde. Om det
lämnas ersättning i pengar för andelen, ska skillnaden mellan
hela ersättningen och det skattemässiga värdet av andelen
överstiga ersättningen i pengar. Lag (2007:1419).

Beskattning av det uppskovsgrundande andelsbytet och
uppskovsbeloppets storlek

Andel som var kapitaltillgång

14 § Om den avyttrade andelen var en kapitaltillgång hos
säljaren, ska så stor del av kapitalvinsten som motsvarar
ersättningen i pengar tas upp som intäkt det beskattningsår då
det uppskovsgrundande andelsbytet sker.

Återstående del av kapitalvinsten ska fördelas på de mottagna
andelarna. Det belopp som fördelas på en andel benämns
uppskovsbelopp. Lag (2007:1419).

15 § Om säljaren är ett svenskt handelsbolag, ska den del av
kapitalvinsten som avses i 14 § första stycket fördelas på
delägarna och tas upp som intäkt hos dem.

Den återstående delen av kapitalvinsten ska fördelas på de
mottagna andelarna. Den del av kapitalvinsten som belöper sig
på en mottagen andel fördelas på delägarna. Det belopp som
fördelas på en delägare benämns uppskovsbelopp. Lag (2007:1419).

16 § Har upphävts genom lag (2002:1143).

Andel som var lagertillgång

17 § Om den avyttrade andelen var en lagertillgång hos
säljaren, ska ersättningen i pengar tas upp som intäkt det
beskattningsår då det uppskovsgrundande andelsbytet sker. Samtidigt ska ett belopp som motsvarar det skattemässiga värdet
på den avyttrade andelen tas upp som intäkt.

Återstående del av ersättningen, minskad med ett belopp som
motsvarar det skattemässiga värdet på den avyttrade andelen,
ska fördelas på de mottagna andelarna. Det belopp som fördelas
på en andel benämns uppskovsbelopp. Lag (2007:1419).

18 § Om säljaren är ett svenskt handelsbolag, ska den
ersättning och det belopp som avses i 17 § första stycket
fördelas på delägarna och tas upp som intäkt hos dem.

Återstående del av ersättningen, minskad med ett belopp som
motsvarar det skattemässiga värdet på den avyttrade andelen,
ska fördelas på de mottagna andelarna. Den del som belöper sig
på en mottagen andel fördelas på delägarna. Det belopp som
fördelas på en delägare benämns uppskovsbelopp. Lag (2007:1419).

Beskattning av uppskovsbeloppet

Huvudregel

19 § Det uppskovsbelopp som enligt 14, 15, 17 och 18 §§ avser
en mottagen andel ska tas upp som intäkt senast det
beskattningsår då äganderätten till andelen övergår till någon
annan eller andelen upphör att existera, om inte annat följer
av bestämmelserna i detta kapitel.

Om säljaren är ett svenskt handelsbolag och om äganderätten
till en delägares andel i handelsbolaget - eller en delägares
andel i något svenskt handelsbolag som direkt eller indirekt
genom ett svenskt handelsbolag äger en andel i handelsbolaget - övergår till någon annan, ska uppskovsbeloppet tas upp som
intäkt det beskattningsår då detta inträffar. Detsamma gäller
om delägarens andel upphör att existera. Lag (2007:1419).

Kapitalvinsten ska inte tas upp

19 a § Uppskovsbeloppet ska inte i andra fall än som avses i 19 b § tas upp som intäkt vid avyttring av en mottagen andel
om andelen är näringsbetingad eller om kapitalvinst på
andelen inte ska tas upp enligt 25 a kap. 23 §. Om andelen är
näringsbetingad och marknadsnoterad, ska villkoren i 25 a
kap. 6 § vara uppfyllda.

Vad som sägs i första stycket gäller inte om den mottagna
andelen erhållits som ersättning för andelar som var
lagertillgångar eller sådana andelar i en kooperativ förening
som är tillgångar i näringsverksamheten enligt 13 kap. 7 §. Lag (2009:1413).

Kapitalvinsten ska skalbolagsbeskattas

19 b § Om uppskovsbeloppet avser en kapitalvinst som
beräknats enligt bestämmelserna om skalbolagsbeskattning i 25 a kap. 9 eller 9 a §, ska beloppet tas upp som intäkt det
beskattningsår då andelen inte längre innehas av det köpande
företaget eller av ett företag som ingår i samma koncern som
det köpande företaget.

Bestämmelsen i första stycket ska inte tillämpas
- om mer än tre år förflutit från den uppskovsgrundande
avyttringen, eller
- om särskilda skäl talar emot det. Lag (2009:1413).

Uttagsbeskattning

20 § Om uttagsbeskattning ska ske enligt 22 kap. av en mottagen
andel, ska uppskovsbeloppet tas upp som intäkt även om det inte
följer av 19 §. Lag (2007:1419).

Efterföljande underprisöverlåtelse

21 § Om säljaren överlåter en mottagen andel genom en
underprisöverlåtelse, ska uppskovsbeloppet inte tas upp. I
stället inträder köparen i säljarens skattemässiga situation
när det gäller uppskovsbeloppet. Lag (2007:1419).

Efterföljande koncernintern avyttring

22 § Har upphävt genom lag (2003:224).

23 § Om en mottagen andel avyttras genom en sådan avyttring med
kapitalförlust till ett företag som medför att avdragsrätten
för kapitalförlusten skjuts upp enligt 25 kap. 7-11 §§, ska
uppskovsbeloppet tas upp som intäkt först när kapitalförlusten
på grund av den avyttringen ska dras av som kostnad. Lag (2007:1419).

Efterföljande uppskovsgrundande andelsbyte

24 § Om en mottagen andel avyttras genom ett uppskovsgrundande
andelsbyte, ska uppskovsbeloppet inte tas upp om den
skattskyldige begär det. I stället övergår uppskovsbeloppet på
de nya mottagna andelarna. Avyttras vid ett uppskovsgrundande
andelsbyte också andra andelar i det tidigare köpande
företaget, övergår uppskovsbeloppet på samtliga nya mottagna
andelar.

Vid bedömningen av om det är ett uppskovsgrundande andelsbyte
behöver villkoren i 13 § inte vara uppfyllda. Lag (2007:1419).

Efterföljande arv m.m.

25 § Om en mottagen andel övergår till en fysisk person genom
arv, testamente, gåva eller bodelning och andelen blir en
lagertillgång hos förvärvaren, inträder denne i den tidigare
ägarens skattemässiga situation när det gäller
uppskovsbeloppet. Lag (2002:1143).

Utflyttning

26 § Om en fysisk person som har avyttrat en lagertillgång
eller en sådan andel i en kooperativ förening som är en
tillgång i näringsverksamheten enligt 13 kap. 7 § inte längre
uppfyller villkoret i 8 § om att vara bosatt i en stat inom
Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller
stadigvarande vistas inom EES, ska uppskovsbeloppet tas upp
som intäkt. Lag (2009:1229).

27 § Har upphävts genom lag (2002:1143).

Övriga bestämmelser

Turordning vid avyttring av andelar i det köpande företaget

28 § Om säljaren äger andelar av samma slag och sort som den
mottagna andelen vid tidpunkten för det uppskovsgrundande
andelsbytet (gamla andelar) eller förvärvar sådana andelar
efter andelsbytet (nya andelar), ska avyttringar anses ske i
följande ordning:
1. gamla andelar,
2. mottagna andelar,
3. nya andelar. Lag (2007:1419).

Genomsnittsmetoden

29 § Om mottagna andelar inte är marknadsnoterade, ska de vid
tillämpning av genomsnittsmetoden i 48 kap. 7 § inte anses vara
av samma slag och sort som andra andelar i det köpande
företaget som innehas av säljaren. Lag (2007:1419).

Uppdelning och sammanläggning av uppskovsbelopp

30 § Om anskaffningsutgiften eller anskaffningsvärdet för en
mottagen andel fördelats på flera andelar på grund av
fondemission, split eller liknande förfarande, ska var och en
av dessa nybildade andelar anses som en mottagen andel. Uppskovsbeloppet för den tidigare mottagna andelen ska fördelas
på denna andel, om den finns kvar efter förfarandet, och de
nybildade andelarna. Lag (2007:1419).

31 § Om mottagna andelar sammanläggs, ska den nybildade andelen
anses som en mottagen andel. Uppskovsbeloppet för de tidigare
mottagna andelarna övergår på den nybildade andelen. Lag (2007:1419).

Fiktiv avräkning m.m.

32 § Avdrag för respektive avräkning av skatt ska göras enligt
andra stycket om
- en andel i en association avyttras genom ett förfarande som
hade varit ett andelsbyte om den association som andelen är
hänförlig till hade varit en utländsk juridisk person,
- associationen hör hemma i en utländsk stat som är medlem i
Europeiska unionen,
- associationen bedriver verksamheten i någon av de
associationsformer som anges i bilaga 37.1, och
- associationen är skyldig att betala någon av de skatter som
anges i bilaga 37.2, utan valmöjlighet eller rätt till
undantag.

En delägare i den association som det avyttras andelar i, som
beskattas på grund av förfarandet har vid tillämpning av 16 kap. 18 och 19 §§ och av lagen (1986:468) om avräkning av
utländsk skatt samma rätt till avdrag för respektive avräkning
av utländsk skatt som om associationen hade betalat den skatt
som skulle ha betalats i den stat där associationen hör hemma
om det inte hade funnits sådan lagstiftning där som avses i
rådets direktiv 2009/133/EG av den 19 oktober 2009 om ett
gemensamt beskattningssystem för fusion, fission, partiell
fission, överföring av tillgångar och utbyte av aktier eller
andelar som berör bolag i olika medlemsstater samt om flyttning
av ett europabolags eller en europeisk kooperativ förenings
säte från en medlemsstat till en annan. Lag (2012:270).


49 a kap. Beskattning i inkomstslaget näringsverksamhet vid
avyttring av andelar i skalbolag

Innehåll

1 § I detta kapitel finns särskilda bestämmelser om beskattning
av kapitalvinst i inkomstslaget näringsverksamhet när en fysisk
person avyttrar vissa andelar i juridiska personer och
handelsbolag. Lag (2002:536).

Tillämpningsområde

2 § Bestämmelserna i detta kapitel tillämpas om
1. en fysisk person avyttrar en andel i ett skalbolag, och
2. det uppkommer en kapitalvinst i inkomstslaget kapital. Lag (2002:536).

3 § Bestämmelserna i detta kapitel tillämpas inte om
1. någon andel i det företag som andelen hänför sig till är
marknadsnoterad,
2. andelen anses avyttrad på grund av bestämmelserna om
likvidation i 44 kap. 7 § första stycket eller konkurs i 44 kap. 8 § första stycket 1 eller 2,
3. ett handelsbolag upplöses eller andelen i ett handelsbolag
övergår till en ny ägare på sätt som anges i 50 kap. 2 § andra
stycket, eller
4. bestämmelserna i 51 kap. om beskattning i inkomstslaget
näringsverksamhet vid avyttring av andelar i svenska
handelsbolag ska tillämpas. Lag (2007:1419).

Definitioner

Andel och det avyttrade företaget

4 § Med andel avses i detta kapitel en andel i ett aktiebolag,
en ekonomisk förening eller ett handelsbolag. Med det avyttrade
företaget avses det aktiebolag, den ekonomiska förening eller
det handelsbolag som den avyttrade andelen hänför sig till.

Med andel i det avyttrade företaget likställs i detta kapitel
även andra delägarrätter som getts ut av och hänför sig till
det avyttrade företaget.

En andel i en utländsk juridisk person omfattas av
bestämmelserna i detta kapitel om den juridiska personen är
skattskyldig här vid tidpunkten för andelsavyttringen eller
dess inkomster beskattas hos delägaren. Detsamma gäller om den
juridiska personen, direkt eller genom ett företag i
intressegemenskap, äger eller under de tre senaste åren har ägt
en andel i
- ett svenskt aktiebolag om andelen inte är marknadsnoterad,
- en svensk ekonomisk förening,
- en annan utländsk juridisk person som varit skattskyldig här
under någon del av denna tid om denna person motsvarar ett
svenskt aktiebolag och andelen inte är marknadsnoterad eller om
personen motsvarar en svensk ekonomisk förening, eller
- ett svenskt handelsbolag. Lag (2003:224).

Företag i intressegemenskap

5 § Med företag i intressegemenskap avses i detta kapitel ett
företag som det avyttrade företaget, direkt eller indirekt,
genom ägarandel eller på annat sätt har ett väsentligt
inflytande i. Lag (2002:536).

Skalbolag

6 § Med skalbolag avses i detta kapitel det avyttrade företaget
om summan av marknadsvärdet av företagets likvida tillgångar
enligt 7 och 8 §§ överstiger ett jämförelsebelopp enligt 9 § vid tidpunkten för avyttringen. Lag (2003:224).

Likvida tillgångar

7 § Med likvida tillgångar avses i detta kapitel kontanter,
värdepapper och liknande tillgångar. Som likvida tillgångar
räknas också andra tillgångar om
1. tillgångarna anskaffats tidigast två år före avyttringen,
2. tillgångarna saknar affärsmässigt samband med verksamheten
sådan den bedrevs intill två år före avyttringen, och 3. det inte framgår att anskaffningen skett i annat syfte än
att tillgångarna lätt skulle kunna avyttras efter avyttringen
av andelen.

Som likvida tillgångar räknas inte
1. andelar i företag i intressegemenskap, eller
2. värdepapper som är lager i värdepappersrörelse enligt lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden. Värdepapper som är lager i en utländsk motsvarighet till sådan
rörelse som avses i andra stycket 2 och som innehas av en
utländsk juridisk person räknas inte som likvida medel om den
utländska juridiska personen hör hemma och är skattskyldig till
inkomstskatt i en stat
- som är medlem i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, eller
- med vilken Sverige har ett skatteavtal och personen omfattas
av avtalets regler om begränsning av beskattningsrätten och har
hemvist i staten enligt avtalet. Lag (2007:552).

8 § Om likvida tillgångar som avses i 7 § innehas av ett
företag i intressegemenskap, ska tillgångarna räknas med vid
beräkningen av summan av marknadsvärdet av likvida tillgångar
enligt 6 § till den del som motsvarar det avyttrade företagets
ägarandel i företaget. Lag (2007:1419). Jämförelsebeloppet

9 § Om samtliga andelar har avyttrats, utgörs
jämförelsebeloppet av halva ersättningen. I annat fall utgörs
jämförelsebeloppet av hälften av det sammanlagda värdet av
samtliga andelar beräknat med utgångspunkt i ersättningen för
de avyttrade andelarna. Lag (2002:536). Återköp

10 § Avser avyttringen en andel som inte hänför sig till ett
skalbolag gäller följande. Om den övervägande delen av andra
tillgångar än sådana likvida tillgångar som avses i 7 § och som
vid avyttringen innehades av det avyttrade företaget eller av
företag i intressegemenskap, inom två år efter avyttringen av
andelen, direkt eller indirekt, förvärvas av säljaren eller
denne närstående, tillämpas bestämmelserna i 11 och 12 §§. Bedömningen enligt första stycket ska grundas på tillgångarnas
marknadsvärde vid tidpunkten för avyttringen av andelen. Vid
denna bedömning ska värdet av tillgångar i företag i
intressegemenskap beaktas bara till den del som motsvarar det
avyttrade företagets ägarandel i företaget. Första och andra styckena tillämpas också i fråga om tillgångar
som kan anses ha ersatt tillgångar som innehades av det
avyttrade företaget eller av ett företag i intressegemenskap
vid tidpunkten för avyttringen av andelen. Lag (2007:1419).

Kapitalvinsten tas upp i näringsverksamhet

Huvudregel

11 § Kapitalvinst på grund av avyttringen av en andel i ett
skalbolag ska tas upp som överskott av passiv näringsverksamhet
det beskattningsår när andelen avyttrades. Lag (2007:1419).

Undantag

12 § Om den skattskyldige begär det och det kommer fram att det
finns särskilda skäl ska bestämmelsen i 11 § inte tillämpas. Vid prövningen ska beaktas
1. vad som föranlett avyttringen av andelen eller återköpet,
och
2. hur ersättningen för andelen bestämts.

Leder avyttringen inte till att ett väsentligt inflytande över
skalbolaget går över till någon annan person ska dock
bestämmelsen i 11 § tillämpas bara om det föreligger särskilda
omständigheter. Lag (2007:1419).

Skalbolagsdeklaration

13 § Bestämmelserna i 11 § ska inte tillämpas om
1. det avyttrade företaget eller, i fråga om handelsbolag,
säljaren tar upp företagets överskott eller underskott i en
sådan skalbolagsdeklaration som avses i 27 kap. skatteförfarandelagen (2011:1244),
2. ett särskilt bokslut ligger till grund för
inkomstberäkningen enligt 1, och
3. säkerhet ställs om Skatteverket med stöd av 58 kap. skatteförfarandelagen har beslutat om att sådan ska ställas.

Bokslutet ska upprättas som om företagets beskattningsår
eller, i fråga om handelsbolag, räkenskapsår avslutats vid
tidpunkten för avyttringen eller tillträdet. Företagets
avsättningar till periodiseringsfond och ersättningsfond ska
anses ha återförts. Om det är en andel i ett handelsbolag som
har avyttrats, ska säljaren ta upp så stor del av
handelsbolagets överskott eller underskott samt kapitalvinster
och kapitalförluster vid avyttring av handelsbolagets
näringsfastigheter och näringsbostadsrätter som belöper sig på
den avyttrade andelen.

Första och andra styckena gäller även företag i
intressegemenskap. Lag (2011:1510).

14 § Har upphävts genom lag (2008:1064).


50 kap. Avyttring av andelar i svenska handelsbolag

Innehåll

1 § I detta kapitel finns särskilda bestämmelser om
kapitalvinst vid avyttring av andelar i svenska handelsbolag. De grundläggande bestämmelserna finns i 44 kap.

Avyttring

2 § Om en andel i ett handelsbolag inlöses eller bolaget
upplöses, anses andelen avyttrad.

Som avyttring behandlas också att en andel övergår till en ny
ägare genom arv, testamente, gåva, bodelning eller på liknande
sätt, om den justerade anskaffningsutgiften hos den tidigare
ägaren är negativ. Omkostnadsbeloppet

3 § Vid beräkning av omkostnadsbeloppet ska
anskaffningsutgiften justeras enligt bestämmelserna i 5 och 6 §§.

Blir den justerade anskaffningsutgiften negativ, anses
omkostnadsbeloppet vara noll. Ersättningen för andelen ska då
ökas med den negativa justerade anskaffningsutgiften. Lag (2007:1419).

4 § Om en äganderättsövergång har behandlats som en avyttring
på grund av bestämmelserna i 2 § andra stycket, anses den nya
ägarens anskaffningsutgift vara noll.

5 § Anskaffningsutgiften ska ökas med
- den skattskyldiges tillskott till bolaget,
- belopp som tagits upp som den skattskyldiges andel av
bolagets inkomster,
- 22 procent av avdrag för avsättning till expansionsfond
enligt 34 kap.,
- 78 procent av expansionsfond som förs över från andel i
handelsbolag till enskild näringsverksamhet enligt 34 kap. 22 §, och
- det belopp som framgår vid en tillämpning av bestämmelserna
om överlåtelse av privata tillgångar till underpris i 53 kap. 5 §.

Anskaffningsutgiften ska minskas med
- den skattskyldiges uttag ur bolaget,
- belopp som dragits av som den skattskyldiges andel av
bolagets underskott,
- negativt fördelningsbelopp till den del räntefördelningen
minskat ett underskott i inkomstslaget näringsverksamhet,
- 22 procent av återförda avdrag för avsättning till
expansionsfond enligt 34 kap., och
- 78 procent av expansionsfond som förs över från enskild
näringsverksamhet till andel i handelsbolag enligt 34 kap. 19 §. Lag (2012:757).

6 § För en andel i ett handelsbolag som innehas av ett annat
handelsbolag ska anskaffningsutgiften justeras enligt
bestämmelserna i 5 § som om ägarbolaget var skattskyldigt för
bolagens inkomster. För andelen i ägarbolaget ska
anskaffningsutgiften justeras med hänsyn till inkomster och
underskott i båda bolagen. Lag (2007:1419).

Vissa avyttringar

7 § Om en fysisk person avyttrar en andel i ett handelsbolag
som, direkt eller indirekt, äger en delägarrätt som skulle ha
ansetts som en kvalificerad andel enligt 57 kap. om den ägts
direkt av den fysiska personen, gäller följande. Den del av
vinsten som motsvarar delägarrättens marknadsvärde i
förhållande till ersättningen för andelen i handelsbolaget ska
tas upp i inkomstslaget tjänst.

Första stycket tillämpas inte på sådana avyttringar som avses i 49 a kap. och 51 kap. Lag (2007:1251).

8 § I 49 a kap. finns bestämmelser om att en fysisk person som
avyttrar en andel i ett skalbolag ska ta upp kapitalvinsten i
inkomstslaget näringsverksamhet.

I 51 kap. finns bestämmelser om att en fysisk person som
avyttrar en andel i ett handelsbolag till någon annan än en
obegränsat skattskyldig fysisk person i särskilda fall ska ta
upp ett belopp som motsvarar kapitalvinsten i inkomstslaget
näringsverksamhet. Lag (2007:1419).

8 a § I 25 a kap. 5 § första stycket finns bestämmelser om
att ett företag som avyttrar en andel i ett handelsbolag
under vissa förutsättningar inte ska ta upp kapitalvinsten. Lag (2009:1413).

Kapitalförluster

Inkomstslaget kapital

9 § I inkomstslaget kapital ska 70 procent av en kapitalförlust
dras av. Lag (2007:1419).

Inkomstslaget näringsverksamhet

10 § I inkomstslaget näringsverksamhet ska en kapitalförlust
för vilken avdrag ska göras, dras av i sin helhet, om inte
något annat anges i 11 §.

I 25 a kap. 5 § andra stycket, 20 och 23 a §§ finns
bestämmelser om när en kapitalförlust inte får dras av. Lag (2009:1413).

11 § En kapitalförlust för vilken avdrag ska göras, som
uppkommer när ett svenskt handelsbolag avyttrar en andel i ett
annat svenskt handelsbolag ska dras av med 70 procent av
förlusten.

En kapitalförlust för vilken avdrag ska göras, på en andel vars
innehav betingats av rörelse som bedrivs av handelsbolaget
eller av någon som med hänsyn till äganderättsförhållanden
eller organisatoriska förhållanden kan anses stå handelsbolaget
nära, ska dock alltid dras av i sin helhet. Lag (2007:1419).

12 § Har upphävts genom lag (2003:224).

13 § Har upphävts genom lag (2003:224).


51 kap. Beskattning i inkomstslaget näringsverksamhet vid
avyttring av andelar i svenska handelsbolag

Förutsättningar för tillämpning av bestämmelserna

1 § Bestämmelserna i detta kapitel gäller om
1. en fysisk person avyttrar en andel i ett svenskt
handelsbolag,
2. det uppkommer en kapitalvinst i inkomstslaget kapital,
3. förvärvaren inte är en obegränsat skattskyldig fysisk
person, och
4. verksamheten i handelsbolaget varit sådan som anges i 2 §.

Vid inlösen gäller bestämmelserna, i stället för vad som anges
i första stycket 3, om någon av de kvarvarande delägarna i
handelsbolaget inte är en obegränsat skattskyldig fysisk
person. Lag (2000:1341).

2 § Bestämmelserna gäller bara om
1. verksamheten i handelsbolaget under det räkenskapsår då
avyttringen sker är aktiv näringsverksamhet för överlåtaren,
2. någon närstående till överlåtaren varit delägare i
handelsbolaget och verksamheten under räkenskapsåret är aktiv
näringsverksamhet för denne,
3. någon närstående till överlåtaren varit anställd hos
handelsbolaget under räkenskapsåret, eller
4. överlåtaren eller någon närstående under räkenskapsåret på
motsvarande sätt bedrivit näringsverksamhet i en juridisk
person genom handelsbolaget.

Vid tillämpning av första stycket anses också tidigare
innehavare av andelen under samma räkenskapsår som överlåtare,
om avyttringen föregåtts av en eller flera överlåtelser från
obegränsat skattskyldiga fysiska personer. Frågan om
verksamheten varit aktiv näringsverksamhet ska bedömas med
hänsyn till förhållandena före överlåtelsen. Lag (2007:1419). Belopp som motsvarar kapitalvinsten tas upp i näringsverksamhet

3 § Ett belopp som motsvarar kapitalvinsten på grund av
avyttringen ska tas upp hos överlåtaren som överskott av aktiv
näringsverksamhet från handelsbolaget.

Om avyttringen har föregåtts av en eller flera avyttringar
under samma räkenskapsår från obegränsat skattskyldiga fysiska
personer, ska beloppet ökas med summan av kapitalvinsterna vid
dessa avyttringar. Lag (2007:1419).

4 § Bestämmelsen i 3 § första stycket tillämpas också på
kapitalvinst på grund av tillkommande ersättning som erhålls
efter det räkenskapsår för handelsbolaget då avyttringen
skedde. I andra fall än då tillkommande ersättning beräknas på
grundval av handelsbolagets resultat eller omsättning eller
liknande för det nämnda räkenskapsåret gäller detta dock bara
om överlåtaren eller någon närstående till honom, direkt eller
indirekt, varit verksam i handelsbolaget efter avyttringen och
det inte är uppenbart att verksamheten saknat betydelse för
storleken av ersättningen.

5 § Vid beräkningen av det belopp som enligt 3 och 4 §§ ska tas
upp som överskott av näringsverksamhet, ska andelens
anskaffningsutgift inte ökas med beloppet. En sådan ökning görs
däremot vid beräkningen av kapitalvinst eller kapitalförlust i
inkomstslaget kapital. Lag (2007:1419).

Inkomsten tas upp av överlåtaren

6 § Bestämmelserna i 3-5 §§ ska inte tillämpas, om
1. överlåtaren enligt en överenskommelse med förvärvaren tar
upp överskott eller drar av underskott i handelsbolaget som
avser tiden före avyttringen eller tiden före tillträdesdagen
samt tar upp kapitalvinster och drar av kapitalförluster vid
avyttringar av handelsbolagets näringsfastigheter och
näringsbostadsrätter före samma tidpunkt, och
2. ett särskilt bokslut ligger till grund för
inkomstberäkningen enligt 1.

Bokslutet enligt första stycket 2 ska upprättas som om
handelsbolaget hade ett beskattningsår som avslutats vid den
sluttidpunkt för inkomstberäkningen som överlåtaren valt
enligt första stycket 1. Bokslutet och sådana uppgifter till
ledning för beskattning som avses i 31 kap. 2 och 3 §§ skatteförfarandelagen (2011:1244) ska ha godkänts skriftligen
av förvärvaren. Med förvärvare avses vid inlösen de kvarvarande delägarna i
handelsbolaget. Lag (2011:1256).

7 § Bestämmelserna i 6 § gäller inte, om
1. överlåtaren eller någon närstående till honom, direkt eller
indirekt, varit verksam i handelsbolaget efter den sluttidpunkt
för inkomstberäkningen som överlåtaren valt enligt 6 § första
stycket 1, eller
2. handelsbolaget, direkt eller indirekt, äger andelar som, om
de hade ägts direkt av överlåtaren, skulle ha varit
kvalificerade andelar.

Närståendebegreppet

8 § Om överlåtaren är ett dödsbo, anses vid tillämpning av
detta kapitel också delägare i dödsboet som närstående.


52 kap. Avyttring av andra tillgångar

Innehåll

1 § I detta kapitel finns särskilda bestämmelser om
kapitalvinst vid avyttring av andra tillgångar och
förpliktelser än sådana som avses i 45, 46, 48 och 50 kap. De
grundläggande bestämmelserna finns i 44 kap.

Beräkningen

2 § För tillgångar som den skattskyldige innehaft för
personligt bruk (personliga tillgångar) får som
omkostnadsbelopp räknas 25 procent av ersättningen minskad med
försäljningsprovision och andra utgifter för avyttringen. Kapitalvinster vid avyttring av personliga tillgångar ska tas
upp bara till den del de för beskattningsåret sammanlagt
överstiger 50 000 kronor.

En avlidens personliga tillgångar ska behandlas som personliga
tillgångar också hos hans dödsbo. Lag (2007:1419).

3 § För andra tillgångar än personliga tillgångar ska
kapitalvinsten vid en avyttring beräknas med tillämpning av
genomsnittsmetoden i 48 kap. 7 §, om de är en del av ett
samlat innehav av tillgångar med enhetligt värde. Vid tillämpning av första stycket ska det bortses från
tillgångar som förvaras på ett investeringssparkonto. Detta
gäller dock inte tillgångar som avses i 42 kap. 38 §. Lag (2011:1271).

4 § Anskaffningsutgiften ska minskas med gjorda avdrag för
tillgångarnas anskaffning, värdeminskning eller liknande. Lag (2007:1419).

Kapitalförluster

Inkomstslaget kapital

5 § I inkomstslaget kapital ska 70 procent av en kapitalförlust
dras av. Förluster vid avyttring av personliga tillgångar får dock inte
dras av. Ett dödsbos förluster vid avyttring av sådana
tillgångar som boet förvärvat för en delägares privata bruk får
inte heller dras av. Lag (2007:1419).

Inkomstslaget näringsverksamhet

6 § I inkomstslaget näringsverksamhet ska en kapitalförlust
för vilken avdrag ska göras dras av i sin helhet, om inte
något annat anges i 7 §. I 25 a kap. 5 § andra stycket, 19, 20 och 23 a §§ finns
bestämmelser om när en kapitalförlust inte får dras av. Lag (2009:1413).

7 § I fråga om kapitalförluster som uppkommer i svenska
handelsbolag och för vilka avdrag ska göras tillämpas
bestämmelserna i 5 §.

Kapitalförluster på sådana tillgångar eller förpliktelser
vars innehav betingas av rörelse som bedrivs av
handelsbolaget eller av någon som med hänsyn till
äganderättsförhållanden eller organisatoriska förhållanden
kan anses stå handelsbolaget nära och som ska dras av, ska
dock alltid dras av i sin helhet. Lag (2009:1413).

8 § Har upphävts genom lag (2003:224).


53 kap. Överlåtelse av tillgångar till underpris

Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om överlåtelser av
tillgångar till underpris från en fysisk person eller ett
svenskt handelsbolag till ett företag som överlåtaren eller
någon närstående till överlåtaren är delägare i. Bestämmelserna 2-9 §§ gäller bara i inkomstslaget kapital. Bestämmelsen i 4 § andra meningen gäller dock inte i
inkomstslaget kapital utan i inkomstslaget näringsverksamhet. Bestämmelserna om förvärvarens anskaffningsutgift eller
anskaffningsvärde i 10 och 11 §§ gäller i inkomstslagen
näringsverksamhet och kapital. I inkomstslaget
näringsverksamhet gäller de inte bara för kapitaltillgångar
utan också för lagertillgångar och inventarier. Inkomstslaget kapital
Överlåtelser till aktiebolag, ekonomiska föreningar, svenska
handelsbolag eller i utlandet delägarbeskattade juridiska
personer

2 § Bestämmelserna i 3-5 §§ gäller om en fysisk person
överlåter en tillgång utan ersättning eller mot ersättning som
understiger såväl tillgångens marknadsvärde som
omkostnadsbelopp om överlåtelsen sker till ett företag som hör
hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,
och företaget är ett aktiebolag, en ekonomisk förening, ett
svenskt handelsbolag eller en i utlandet delägarbeskattad
juridisk person, som överlåtaren eller någon närstående till
överlåtaren, direkt eller indirekt, äger andelar i.

Bestämmelserna i 3-5 §§ gäller också om ett svenskt
handelsbolag som har en fysisk person som delägare överlåter en
näringsfastighet eller näringsbostadsrätt utan ersättning eller
mot ersättning som understiger såväl tillgångens marknadsvärde
som omkostnadsbelopp om överlåtelsen sker till ett företag som
hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska
samarbetsområdet, och företaget är ett aktiebolag, en ekonomisk
förening, ett svenskt handelsbolag eller en i utlandet
delägarbeskattad juridisk person som den fysiska personen eller
någon närstående till honom, direkt eller indirekt, äger
andelar i.

Bestämmelserna i denna paragraf gäller dock inte överlåtelser
som omfattas av bestämmelserna i 6-8 §§. Lag (2007:1122).

3 § Den överlåtna tillgången ska anses ha avyttrats mot en
ersättning som motsvarar tillgångens omkostnadsbelopp eller
marknadsvärde om detta är lägre. Lag (2007:1419).

4 § Om det är en näringsfastighet eller näringsbostadsrätt som
överlåts, ska den överlåtna tillgångens skattemässiga värde
anses som omkostnadsbelopp. Bestämmelserna om återföring av
avdrag för utgifter för förbättrande reparationer och underhåll
i 26 kap. 2 och 10 §§ ska inte tillämpas. Lag (2007:1419).

5 § När det ska beräknas ett omkostnadsbelopp för överlåtarens
och närståendes andelar i det förvärvande företaget ska, om
ersättning inte har lämnats, den sammanlagda
anskaffningsutgiften för andelarna ökas med ett belopp som
motsvarar omkostnadsbeloppet för tillgången eller
marknadsvärdet om det är lägre. Om ersättning har lämnats, ska
anskaffningsutgiften i stället ökas med skillnaden mellan
omkostnadsbeloppet för tillgången respektive marknadsvärdet och
ersättningen. Lag (2007:1419).

Överlåtelser till utländska juridiska personer

6 § Bestämmelserna i 7 och 8 §§ gäller om en fysisk person
överlåter en tillgång utan ersättning eller mot ersättning som
understiger tillgångens marknadsvärde till
1. en utländsk juridisk person som hör hemma i en stat utanför
Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och som överlåtaren
eller någon närstående till överlåtaren, direkt eller indirekt,
äger andelar i, eller
2. ett sådant aktiebolag, en sådan ekonomisk förening, ett
sådant svenskt handelsbolag eller en i utlandet
delägarbeskattad juridisk person som en utländsk juridisk
person som avses i 1, direkt eller indirekt, äger andelar i. Bestämmelserna i 7 och 8 §§ gäller också om ett svenskt
handelsbolag som har en fysisk person som delägare överlåter en
näringsfastighet eller näringsbostadsrätt utan ersättning eller
mot ersättning som understiger tillgångens marknadsvärde till 1. en utländsk juridisk person som hör hemma i en stat utanför
Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och som den fysiska
personen eller någon närstående till honom, direkt eller
indirekt, äger andelar i, eller
2. ett sådant aktiebolag, en sådan ekonomisk förening, ett
sådant svenskt handelsbolag eller en i utlandet
delägarbeskattad juridisk person som en utländsk juridisk
person som avses i 1, direkt eller indirekt, äger andelar i. Lag (2007:1122).

7 § Den överlåtna tillgången ska anses ha avyttrats mot en
ersättning som motsvarar tillgångens marknadsvärde. Lag (2007:1419).

8 § När det ska beräknas ett omkostnadsbelopp för överlåtarens
och närståendes andelar i den förvärvande juridiska personen
ska, om ersättning inte har lämnats, den sammanlagda
anskaffningsutgiften för andelarna ökas med ett belopp som
motsvarar marknadsvärdet på tillgången. Om ersättning har
lämnats, ska anskaffningsutgiften i stället ökas med skillnaden
mellan marknadsvärdet och ersättningen. Lag (2007:1419). Närstående

9 § Med närstående avses i detta kapitel inte syskon, syskons
make eller syskons avkomling.

Inkomstslagen näringsverksamhet och kapital
Förvärvarens anskaffningsutgift eller anskaffningsvärde

10 § Om bestämmelserna i 2-5 §§ är tillämpliga, ska förvärvaren
anses ha förvärvat tillgången för ett belopp som motsvarar den
ersättning som överlåtaren enligt 3 § ska anses ha fått. Lag (2007:1419).

11 § Om bestämmelserna i 6-8 §§ är tillämpliga, ska förvärvaren
anses ha förvärvat tillgången för ett belopp som motsvarar den
ersättning som överlåtaren enligt 7 § ska anses ha fått. Lag (2007:1419).


54 kap. Betalning av skulder i utländsk valuta

Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om låntagares
kapitalvinster på grund av valutakursförändringar vid betalning
av skulder i utländsk valuta. Bestämmelserna gäller bara i
inkomstslaget kapital.

Skulder tas över

2 § Att en skuld mot ersättning tas över av en annan låntagare
anses som betalning av skulden.

Om en skuld tas över i samband med ett förvärv som sker genom
arv, testamente, gåva eller på liknande sätt, inträder
förvärvaren dock i den tidigare låntagarens skattemässiga
situation.

Beräkningen

3 § Kapitalvinsten ska beräknas som skillnaden mellan det
återbetalade beloppets värde vid upplåningen och dess värde vid
återbetalningen. Värdet vid upplåningen ska beräknas som ett
genomsnitt av värdena av olika upplånade belopp i samma valuta
och med beaktande av de återbetalningar som gjorts. Lag (2007:1419).

Undantag från skatteplikt

4 § Kapitalvinster på skulder i utländsk valuta som är avsedd
för den skattskyldiges personliga levnadskostnader under en
tillfällig vistelse utomlands ska inte tas upp. Lag (2007:1419).

Beskattningstidpunkten

5 § Kapitalvinster vid betalning av skulder i utländsk valuta
ska tas upp som intäkt det beskattningsår då återbetalningen
görs. Lag (2007:1419).

Kapitalförluster

6 § Kapitalförluster vid betalning av skulder i utländsk valuta
ska dras av med 70 procent av förlusten. Att kapitalförluster i
vissa fall inte ska dras av följer av 4 § Lag (2007:1419).


55 kap. Ersättning på grund av insättningsgaranti och
investerarskydd

Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om
- ersättning på grund av insättningsgaranti i 2-4 §§, och
- ersättning på grund av investerarskydd eller försäkring i 5-11 §§.

Ersättning på grund av insättningsgaranti

Ersättning

2 § Ersättning som betalas ut av garantimyndigheten enligt
lagen (1995:1571) om insättningsgaranti eller ersättning som
betalas ut på grund av en garanti till insättare som ställts ut
med stöd av lagen (2008:812) om statliga garantier till
insättare i utländska instituts filialer i Sverige, anses
utbetald av det institut där insättningen gjorts. Lag (2008:813).

3 § Ersättningen ska i första hand anses som ersättning för
insatt kapitalbelopp. Till den del ersättningen avser upplupen
ränta ska den behandlas som ränteinkomst. Lag (2007:1419).

Återbetalning av ersättning

4 § Vid återbetalning av ersättning enligt 18 § lagen (1995:1571) om insättningsgaranti ska den del av det
återbetalda beloppet som inte avser ersättning för det insatta
kapitalbeloppet behandlas som ränteutgift. Lag (2007:1419).

Ersättning på grund av investerarskydd eller försäkring

Ersättning

5 § Ersättning som betalas ut av garantimyndigheten enligt
lagen (1999:158) om investerarskydd eller av en
försäkringsgivare på grund av en försäkring som ett
värdepappersbolag tecknat för skadeståndsskyldighet som det kan
komma att ådra sig när tjänster utförs i rörelsen ska anses
utbetald av det institut där investeringen finns. Lag (2007:1449).

6 § Om ersättningen inte täcker allt, ska den i första hand
anses som ersättning för medel (kapitalbelopp och ränta). Kapitalbeloppet ska anses ersatt före räntebeloppet. I andra
hand ska ersättningen anses avse finansiella instrument. Lag (2007:1419).

Ränta

7 § Ersättning för ränta enligt 8 § lagen (1999:158) om
investerarskydd eller ersättning för ränta från en försäkring
som avses i 5 § ska behandlas som ränteinkomst. Lag (2007:1419).

Finansiella instrument

8 § De finansiella instrument som omfattas av investerarskyddet
eller en sådan försäkring som avses i 5 § ska anses avyttrade
vid den tidpunkt då ersättningen fastställs. Om de finansiella
instrumenten är lagertillgångar ska de dock anses avyttrade när
ersättningen enligt god redovisningssed ska redovisas.

Ersättning som ska anses avse finansiella instrument, ska
behandlas som ersättning för de avyttrade instrumenten. Lag (2007:1419).

9 § Om de finansiella instrument som omfattas av
investerarskyddet eller en sådan försäkring som avses i 5 § avser såväl marknadsnoterade som icke marknadsnoterade
instrument, ska ersättningen i första hand anses avse
marknadsnoterade finansiella instrument, om inte den som har
rätt till ersättningen begär annat. Lag (2007:1419).

Återbetalning av ersättning

10 § Vid återbetalning av ersättning enligt 19 § lagen (1999:158) om investerarskydd ska den del av det återbetalade
beloppet som motsvarar ränteinkomst enligt 6 och 7 §§ behandlas
som ränteutgift. Lag (2007:1419).

Utländskt investerarskydd eller utländsk försäkring

11 § Om en obegränsat skattskyldig fysisk eller juridisk person
eller ett svenskt handelsbolag får ersättning från ett
utländskt investerarskydd eller från en utländsk
försäkringsgivare enligt en försäkring som motsvarar sådan
försäkring som avses i 5 §, ska bestämmelserna i 5-10 §§ tillämpas. Lag (2007:1419).


AVD. VIII FÅMANSFÖRETAG OCH FÅMANSHANDELSBOLAG


56 kap. Särskilda bestämmelser för fåmansföretag och
fåmanshandelsbolag

Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om vad som avses med
fåmansföretag och fåmanshandelsbolag samt ägare och
företagsledare i sådana företag.

Särskilda bestämmelser om utdelning och kapitalvinst på aktier
i fåmansföretag och företag som har varit fåmansföretag finns i 57 kap. I 8 § finns hänvisningar till övriga bestämmelser som
berör fåmansföretag, fåmanshandelsbolag och deras delägare
m.fl.

Definitioner

Fåmansföretag och fåmanshandelsbolag

2 § Med fåmansföretag avses aktiebolag och ekonomiska
föreningar där
1. fyra eller färre delägare äger andelar som motsvarar mer än 50 procent av rösterna för samtliga andelar i företaget, eller
2. näringsverksamheten är uppdelad på verksamheter som är
oberoende av varandra och där en fysisk person genom innehav av
andelar, genom avtal eller på liknande sätt har den faktiska
bestämmanderätten över en sådan verksamhet och självständigt
kan förfoga över dess resultat. Lag (2000:1341).

3 § Aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en
reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför
Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och privatbostadsföretag
är inte fåmansföretag. Lag (2007:552).

4 § Med fåmanshandelsbolag avses handelsbolag där
1. fyra eller färre delägare genom innehav av andelar eller på
liknande sätt har ett bestämmande inflytande, eller
2. näringsverksamheten är uppdelad på verksamheter som är
oberoende av varandra och där en fysisk person genom innehav av
andelar, genom avtal eller på liknande sätt har den faktiska
bestämmanderätten över en sådan verksamhet. Lag (2000:1341).

5 § Vid bedömningen av om ett företag är ett fåmansföretag
enligt 2 § 1 eller ett fåmanshandelsbolag enligt 4 § 1 ska en
person och hans närstående (närståendekrets) anses som en
delägare. Prövningen ska göras med utgångspunkt från den äldste
personen och därefter i fallande åldersordning. En person som
inräknats i en närståendekrets ska inte medräknas i någon
ytterligare krets. Lag (2007:1419).

Delägare och företagsledare

6 § Med delägare i fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag avses
en fysisk person som, direkt eller indirekt, äger eller på
liknande sätt innehar andelar i företaget.

Med företagsledare i ett fåmansföretag eller ett
fåmanshandelsbolag avses den eller de fysiska personer som
genom eget eller närståendes innehav av andelar och sin
ställning i företaget har ett väsentligt inflytande i
företaget. När det gäller företag som avses i 2 § 2 och 4 § 2 anses som företagsledare den som har den faktiska
bestämmanderätten över en viss verksamhet och självständigt kan
förfoga över dess resultat. Lag (2000:1341).

Dödsbon

7 § Vad som sägs om fysisk person i detta kapitel gäller inte
dödsbon.

Hänvisningar

8 § När det gäller fåmansföretag, fåmanshandelsbolag och
deras delägare m.fl. finns även särskilda bestämmelser om

– förmån av utbildning i 11 kap. 17 §,

– avdrag för framtida substansminskning i 20 kap. 23 §,

– underprisöverlåtelser i 23 kap. 18, 19 och 22–23 a §§,

– avdrag för ränta på vinstandelslån i 24 kap. 6, 7 och 10 §§,

– avskattning av fastighet i 25 a kap. 25 §,

– när en fastighet eller andel är lagertillgång i 27 kap. 4–6 §§,

– kvalificerade fusioner och fissioner i 37 kap. 27 §,

– utskiftning vid ombildning av en ekonomisk förening till
aktiebolag i 42 kap. 20 §,

– partiella fissioner i 48 kap. 18 c–18 e §§,

– andelsbyten i 48 a kap. 8 a–8 c, 9, 13 och 16 §§,

– avyttring av andelar i svenska handelsbolag i 50 kap. 7 § och 51 kap. 7 §,

– pensionssparavdrag i 59 kap. 4, 10 och 15 §§,

– familjebeskattning i 60 kap. 12–14 §§, och

– grundavdrag i 63 kap. 5 §. Lag (2013:1106).


57 kap. Utdelning och kapitalvinst på andelar i fåmansföretag

Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om utdelningar, räntor,
andra inkomster samt kapitalvinster på tillgångar och
förpliktelser i eller avseende fåmansföretag och tidigare
fåmansföretag.

Av 7-7 b §§ framgår att bestämmelserna i vissa fall även gäller
andelar, optioner och förpliktelser i andra företag än
fåmansföretag. Lag (2006:1422).

Huvudregler

2 § Utdelning och kapitalvinst på kvalificerade andelar ska hos
fysiska personer i den omfattning som anges i 20-22 §§ tas upp
i inkomstslaget tjänst i stället för i inkomstslaget kapital. Som utdelning behandlas även vinst vid minskning av
aktiekapital med indragning av aktier och vinst vid överlåtelse
till ett aktiebolag av dess egna aktier.

Vid tillämpning av detta kapitel likställs med andelar andra
delägarrätter i eller avseende företag och med utdelning ränta
och annan inkomst på grund av innehav av sådana tillgångar. Vinstandelsbevis, kapitalandelsbevis och konvertibler ska
behandlas som delägarrätter oavsett i vilken valuta de getts
ut. Med andelar likställs även förpliktelser avseende optioner
som avses i 44 kap. 31 § andra stycket. Lag (2007:1419).

Definitioner av kvalificerade andelar

3 § Vid bedömningen av om ett företag är ett fåmansföretag
eller ett fåmanshandelsbolag gäller vid tillämpning av detta
kapitel, utöver vad som sägs i 56 kap. 2-5 §§, följande.

Om flera delägare själva eller genom någon närstående är eller
under något av de fem föregående beskattningsåren har varit
verksamma i betydande omfattning i företaget eller i ett av
företaget helt eller delvis, direkt eller indirekt, ägt
fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag, ska de anses som en
enda delägare. Lag (2007:1419).

4 § Med kvalificerad andel avses andel i eller avseende ett
fåmansföretag under förutsättning att
1. andelsägaren eller någon närstående under beskattningsåret
eller något av de fem föregående beskattningsåren varit verksam
i betydande omfattning i företaget eller i ett annat
fåmansföretag eller i ett fåmanshandelsbolag som bedriver samma
eller likartad verksamhet, eller
2. företaget, direkt eller indirekt, under beskattningsåret
eller något av de fem föregående beskattningsåren har ägt
andelar i ett annat fåmansföretag eller i ett
fåmanshandelsbolag och andelsägaren eller någon närstående
under beskattningsåret eller något av de fem föregående
beskattningsåren varit verksam i betydande omfattning i detta
fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag.

Om en sådan andel i ett fåmansföretag som inte ska anses vara
kvalificerad enligt bestämmelserna i första stycket förvärvats
under beskattningsåret eller något av de fem föregående
beskattningsåren genom sådan utdelning på en kvalificerad andel
i ett annat fåmansföretag som på grund av bestämmelserna i 42 kap. 16 § inte har beskattats, ska villkoren i första stycket
tilllämpas som om det företag som den utdelade aktien avser
vore det företag som delat ut aktien.

Om ägaren till en kvalificerad andel dör, ska andelen anses
kvalificerad även hos dödsboet. Delägare i dödsboet likställs
då med närstående. Lag (2007:1419).

5 § Om utomstående, direkt eller indirekt, i betydande
omfattning äger del i företaget och, direkt eller indirekt, har
rätt till utdelning, ska en andel anses kvalificerad bara om
det finns särskilda skäl. Vid bedömningen ska förhållandena
under beskattningsåret och de fem föregående beskattningsåren
beaktas.

Med företag avses här det företag i vilket delägaren eller
någon närstående varit verksam i betydande omfattning under den
tid som anges i första stycket.

Ett företag ska anses ägt av utomstående utom till den del det
ägs av fysiska personer som
1. äger kvalificerade andelar i företaget,
2. indirekt äger andelar i företaget som hade varit
kvalificerade om de ägts direkt, eller
3. äger kvalificerade andelar i ett annat fåmansföretag som
avses i 4 § eller andelar i ett fåmanshandelsbolag som avses i
den paragrafen. Lag (2007:1419).

6 § Upphör ett företag att vara fåmansföretag, ska en andel
anses kvalificerad under fem beskattningsår därefter eller den
kortare tid som följer av 4 §. Detta gäller dock bara om
andelsägaren eller någon närstående
1. ägde andelen när företaget upphörde att vara fåmansföretag
och andelen då var kvalificerad, eller
2. har förvärvat andelen med stöd av en sådan andel som avses i 1.

Om en aktieägare överlåter en kvalificerad andel i ett
aktiebolag till bolaget och bolaget därefter överlåter en egen
aktie till honom, ska den från bolaget förvärvade aktien anses
som en kvalificerad andel hos aktieägaren i det fall den till
bolaget överlåtna andelen skulle ha varit kvalificerad om han
fortfarande innehaft den. Lag (2007:1419).

7 § Om en kvalificerad andel avyttras genom ett andelsbyte, ska
mottagna andelar anses kvalificerade hos andelsägaren. En andel
som har mottagits vid en partiell fission anses kvalificerad om
mottagaren omedelbart före den partiella fissionen ägt en
kvalificerad andel i det överlåtande företaget.

Om mottagaren vid en partiell fission även innehar andelar i
det överlåtande företaget som inte är kvalificerade, ska samma
andel av mottagna andelar vara kvalificerade som mottagarens
andel kvalificerade andelar i det överlåtande företaget utgör
av mottagarens samtliga andelar i detta. Om optioner och förpliktelser som avses i 2 § andra stycket
avser andelar som är kvalificerade enligt 7, 7 a eller 7 b §,
ska optionerna och förpliktelserna anses kvalificerade. Lag (2007:1419).

7 a § Om en sådan mottagen andel som avses i 7 § direkt eller
genom ett fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag avyttras till
ett annat fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag som mottagaren
direkt eller indirekt äger andel i, ska mottagarens andelar i
det fåmansföretag som direkt eller indirekt förvärvat andelarna
anses kvalificerade. Lag (2007:1419).

7 b § Om en andel som är kvalificerad enligt 7 eller 7 a § övergår till någon annan genom arv, testamente, gåva eller
bodelning, ska den anses kvalificerad. Detta gäller inte om
bestämmelsen i 23 a § är tillämplig. En andel ska också anses
kvalificerad om den förvärvats med stöd av en sådan
kvalificerad andel.

Det som sägs om en mottagen andel i 7 a § tillämpas även på en
andel som anses kvalificerad enligt första stycket. Vad som
sägs om mottagaren i 7 a § gäller i dessa fall den som erhållit
andelen genom arv, testamente, gåva eller bodelning.

Det som sägs i första stycket om en andel som är kvalificerad
enligt 7 eller 7 a § tillämpas också på en andel som blivit
kvalificerad enligt första stycket. Lag (2007:1419).

7 c § Om det vid en sådan avyttring som avses i 7 a § finns ett
sådant tjänstebelopp för utdelning vid andelsbyte eller
partiell fission som avses i 48 kap. 18 d § andra stycket eller 48 a kap. 8 b § första stycket och som hör till andelarna i det
avyttrade företaget, ska det minskas med utdelning som tagits
upp i inkomstslaget tjänst och fördelas på mottagarens andelar
i det fåmansföretag som direkt eller indirekt förvärvat
andelarna.

Om det finns ett sådant tjänstebelopp för kapitalvinst vid
andelsbyte eller partiell fission som avses i 48 kap. 18 d § tredje stycket eller 48 a kap. 8 b § andra stycket, ska det
minskas med kapitalvinst som tagits upp i inkomstslaget tjänst
och fördelas på mottagarens andelar i fåmansföretaget. Lag (2007:1419).

Definitioner för utdelning och kapitalvinst

Statslåneränta

8 § Med statslåneränta avses i detta kapitel statslåneräntan
vid utgången av november året före beskattningsåret. Lag (2005:1136).

Inkomstbasbelopp

9 § Med inkomstbasbelopp avses inkomstbasbeloppet enligt 58 kap. 26 och 27 §§ socialförsäkringsbalken för året före
beskattningsåret. Lag (2010:1277).

Gränsbelopp

10 § Gränsbelopp beräknas för kvalificerade andelar och är
summan av
1. årets gränsbelopp, och
2. sparat utdelningsutrymme uppräknat med statslåneräntan ökad
med tre procentenheter.

För tillgångar som avses i 2 § andra stycket ska det sparade
utdelningsutrymmet i stället räknas upp med statslåneräntan
ökad med en procentenhet. Lag (2007:1419).

10 a § Efter ett andelsbyte beräknas gränsbelopp under
beskattningsåret för en mottagen andel som om andelen var en
andel i det avyttrade företaget. Lag (2006:1422).

Årets gränsbelopp

11 § Årets gränsbelopp är
1. ett belopp som motsvarar två och tre fjärdedels
inkomstbasbelopp fördelat med lika belopp på andelarna i
företaget, eller
2. summan av

– underlaget för årets gränsbelopp multiplicerat med
statslåneräntan ökad med nio procentenheter, och

– för andelar i fåmansföretag eller företag som avses i 6 § lönebaserat utrymme enligt 16–19 a §§.

För tillgångar som avses i 2 § andra stycket ska
statslåneräntan i stället ökas med en procentenhet. Bestämmelserna i första stycket 1 och i 16–19 a §§ gäller
inte för sådana tillgångar.

Årets gränsbelopp beräknas vid årets ingång och
tillgodoräknas den som äger andelen vid denna tidpunkt. Om en
andel förvärvas genom arv, testamente, gåva, bodelning eller
på liknande sätt, inträder förvärvaren i den tidigare ägarens
situation i fråga om beräkning av årets gränsbelopp. Lag (2013:960).

11 a § Den som äger andelar i flera företag får beräkna årets
gränsbelopp enligt 11 § första stycket 1 för andelar i endast
ett av företagen. Lag (2011:1271).

Underlag för årets gränsbelopp

12 § Underlaget för årets gränsbelopp är det omkostnadsbelopp
som skulle ha använts om andelen hade avyttrats vid årets
ingång.

Vid beräkning av omkostnadsbeloppet tillämpas 25-35 §§. Detta
gäller dock inte för tillgångar som avses i 2 § andra stycket.

Omkostnadsbeloppet ska minskas med tillskott som gjorts i
annat syfte än att varaktigt tillföra kapital till företaget. Omkostnadsbeloppet ska även minskas med anskaffningsutgift för
andelen till den del sådant tillskott, direkt eller indirekt,
har ökat värdet på andelen. Lag (2011:1271).

12 a § Omkostnadsbelopp beräknat enligt 25 och 26 §§ för en
andel i det avyttrade företaget vid ett andelsbyte fördelas på
de mottagna andelarna.

Omkostnadsbelopp beräknat enligt 25 och 26 §§ för en andel i
det överlåtande företaget vid en partiell fission fördelas på
de mottagna andelarna och andelarna i det överlåtande företaget
på det sätt som omkostnadsbeloppet fördelas enligt 48 kap. 18 a §. Lag (2006:1422).

Sparat utdelningsutrymme

13 § Om utdelningen understiger gränsbeloppet, ska skillnaden (sparat utdelningsutrymme) föras vidare till nästa
beskattningsår. Sparat utdelningsutrymme utgör dock gränsbelopp
enligt 20 § om ytterligare utdelning sker under
beskattningsåret. Sparat utdelningsutrymme utgör gränsbelopp
enligt 20 § om utdelning sker på en mottagen andel under det
beskattningsår då en partiell fission genomförs. Sparat
utdelningsutrymme som beräknats vid utdelning under
beskattningsåret utgör gränsbelopp vid kapitalvinstberäkning
enligt 21 §.

Lämnar företaget inte någon utdelning, ska hela gränsbeloppet
föras vidare som sparat utdelningsutrymme. Om andelen mottagits
vid en partiell fission under beskattningsåret, ska sparat
utdelningsutrymme inte räknas upp enligt 10 § första stycket 2. Sparat utdelningsutrymme ska föras vidare även om andelen under
något år inte är kvalificerad. Lag (2008:1064).

14 § Om en kvalificerad andel övergår till en ny ägare genom
arv, testamente, gåva, bodelning eller på liknande sätt, tar
förvärvaren över den tidigare ägarens sparade
utdelningsutrymme. Lag (2005:1136).

15 § Om kvalificerade andelar avyttras genom ett andelsbyte,
ska sparat utdelningsutrymme fördelas på de mottagna andelarna.

Om det vid en partiell fission finns sparat utdelningsutrymme
enligt 13 § som hör till en andel i det överlåtande företaget,
ska detta utrymme fördelas mellan de mottagna andelarna och
andelen i det överlåtande företaget på det sätt som
omkostnadsbeloppet fördelas enligt 48 kap. 18 a §.

Om andelar som är kvalificerade enligt 7, 7 a eller 7 b § avyttras till ett fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag som
säljaren direkt eller indirekt äger andel i, ska sparat
utdelningsutrymme fördelas på säljarens andelar i
fåmansföretaget som förvärvat andelarna direkt eller indirekt. Lag (2007:1419).

Lönebaserat utrymme

16 § Det lönebaserade utrymmet är 50 procent av
löneunderlaget enligt 17 och 18 §§ och fördelas med lika
belopp på andelarna i företaget.

Om en andel ägts under del av året före beskattningsåret, ska
bara ersättning som betalats ut under denna tid ingå i
löneunderlaget vid beräkningen av det lönebaserade utrymmet
för den andelen.

Det lönebaserade utrymmet för delägarens samtliga andelar får
inte överstiga ett belopp som motsvarar 50 gånger sådan
kontant ersättning som avses i 17 § första stycket och som
delägaren eller någon närstående har fått från företaget och
dess dotterföretag under året före beskattningsåret. Lag (2013:960).

17 § Löneunderlaget ska beräknas på grundval av sådan kontant
ersättning som hos arbetstagaren ska tas upp i inkomstslaget
tjänst och som under året före beskattningsåret har lämnats
till arbetstagarna i företaget och i dess dotterföretag. Motsvarande ersättning som betalats ut till arbetstagare i
utlandet räknas också in i löneunderlaget om företaget hör
hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Som kontant ersättning avses även sådan ersättning som
arbetstagare fått från företaget och som skulle tagits upp i
inkomstslaget tjänst om inte undantag gällt enligt 3 kap. 9 § eller på grund av bestämmelse i skatteavtal. Som kontant
ersättning avses inte
- kostnadsersättning, eller
- belopp som ska tas upp i inkomstslaget tjänst enligt detta
kapitel.

Om ersättningen avser arbetstagare i ett dotterföretag som inte
är helägt, ska så stor del av ersättningen räknas med som
motsvarar moderföretagets andel i dotterföretaget. Om ett
dotterföretag har ägts under del av det år som löneunderlaget
avser, ska bara ersättning som betalats ut under denna tid
räknas med. Lag (2007:1419).

18 § Vid beräkningen av löneunderlaget ska ersättningar som
täcks av statliga bidrag för lönekostnader inte räknas med. Lag (2007:1419).

19 § Lönebaserat utrymme ska beräknas bara om
1. andelsägaren äger andelar i företaget som motsvarar minst
fyra procent av kapitalet i företaget, och
2. andelsägaren eller någon närstående under året före
beskattningsåret fått sådan kontant ersättning som avses i 17 § första stycket från företaget och dess dotterföretag med
ett belopp som sammanlagt inte understiger det lägsta av

– sex inkomstbasbelopp med tillägg för fem procent av den
sammanlagda kontanta ersättningen i företaget och i dess
dotterföretag, och

– 9,6 inkomstbasbelopp. Lag (2013:960).

19 a § Vid tillämpning av 16–19 §§ ska det med dotterföretag
avses ett företag där moderföretagets andel, direkt eller
indirekt genom ett annat dotterföretag, överstiger 50 procent
av kapitalet i företaget. Om företaget är ett svenskt
handelsbolag eller en i utlandet delägarbeskattad juridisk
person, ska det dock med dotterföretag avses ett företag där
samtliga andelar, direkt eller indirekt, ägs av
moderföretaget. Lag (2013:960).

Utdelning

20 § Utdelning på en kvalificerad andel ska tas upp i
inkomstslaget tjänst till den del den överstiger gränsbeloppet. Utdelning upp till gränsbeloppet ska tas upp till två
tredjedelar i inkomstslaget kapital. Lag (2007:1419).

20 a § Utdelning ska inte tas upp i inkomstslaget tjänst till
den del det skulle medföra att den skattskyldige och
närstående, som inräknas i samma närståendekrets enligt 56 kap. 5 §, under beskattningsåret från ett företag
sammanlagt i inkomstslaget tjänst tagit upp högre belopp än
som motsvarar 90 inkomstbasbelopp enligt 58 kap. 26 och 27 §§ socialförsäkringsbalken för beskattningsåret.

Om en närstående är eller har varit bosatt i en annan stat
inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och där tagit upp
utdelning, ska även detta belopp beaktas enligt första
stycket, om beskattningen av utdelningen motsvarar den
beskattning som skulle ha skett om den närstående varit bosatt
i Sverige. Lag (2011:1271).

Utdelning efter andelsbyte eller partiell fission

20 b § Vid en partiell fission ska vid tillämpning av detta
kapitel utdelning i form av andelar i det övertagande
företaget, som enligt 42 kap. 16 b § inte ska tas upp, värderas
till noll kronor. Lag (2011:1271).

20 c § Utdelning på en andel som är kvalificerad bara enligt 7, 7 a eller 7 b § och till vilken det hör ett tjänstebelopp för
utdelning vid andelsbyten ska inte längre tas upp i
inkomstslaget tjänst när ett belopp lika med tjänstebeloppet
för utdelning vid andelsbyten enligt 48 a kap. 8 b § första
stycket eller det tjänstebelopp som har fördelats enligt 7 c § första stycket, 48 kap. 18 e § andra stycket eller 48 a kap. 8 c § andra stycket tagits upp i inkomstslaget tjänst för
beskattningsåret och tidigare beskattningsår. Därefter ska
andelen inte anses kvalificerad.

Vid tillämpning av första stycket ska utdelning på en andel i
ett företag som varit överlåtande företag vid en partiell
fission och till vilken andel det hör ett tjänstebelopp för
utdelning vid andelsbyten som fördelats enligt 48 kap. 18 e § andra stycket beaktas bara om utdelningen erhållits efter den
partiella fissionen. Lag (2011:1271).

20 d § Utdelning på en andel som är kvalificerad bara enligt 7, 7 a eller 7 b § och till vilken det hör ett tjänstebelopp för
utdelning vid partiell fission ska inte längre tas upp i
inkomstslaget tjänst när ett belopp lika med tjänstebeloppet
för utdelning vid partiell fission enligt 48 kap. 18 d § andra
stycket eller det tjänstebelopp som har fördelats enligt 7 c § första stycket, 48 kap. 18 e § andra stycket eller 48 a kap. 8 c § andra stycket tagits upp i inkomstslaget tjänst för
beskattningsåret och tidigare beskattningsår. Därefter ska
andelen inte anses kvalificerad. Vid tillämpning av första stycket ska utdelning på en andel i
ett företag som varit överlåtande företag vid en partiell
fission och till vilken andel det hör ett tjänstebelopp för
utdelning vid partiell fission som fördelats enligt 48 kap. 18 e § andra stycket beaktas bara om utdelningen erhållits
efter den partiella fissionen. Lag (2011:1271). Kapitalvinst 21 § Kapitalvinst på en kvalificerad andel till den del den
överstiger gränsbeloppet ska tas upp i inkomstslaget tjänst. Kapitalvinst som motsvarar gränsbeloppet ska tas upp till två
tredjedelar i inkomstslaget kapital. Om kapitalvinst på en kvalificerad andel som anskaffats före år 1992 överstiger gränsbeloppet, ska den överskjutande delen upp
till ett belopp som motsvarar skillnaden mellan
omkostnadsbeloppet beräknat enligt 25-35 §§ och
omkostnadsbeloppet beräknat enligt 44 kap. 14 § i sin helhet
tas upp i inkomstslaget kapital i stället för i inkomstslaget
tjänst. Detta gäller inte för tillgångar som avses i 2 § andra
stycket. Lag (2008:1064).

22 § En kapitalvinst ska inte tas upp i inkomstslaget tjänst
till den del det skulle medföra att den skattskyldige och
närstående, som inräknas i samma närståendekrets enligt 56 kap. 5 §, under avyttringsåret och de fem föregående
beskattningsåren från ett företag sammanlagt i inkomstslaget
tjänst tagit upp högre belopp än som motsvarar 100 inkomstbasbelopp enligt 58 kap. 26 och 27 §§ socialförsäkringsbalken för avyttringsåret.

Om en närstående är eller har varit bosatt i en annan stat
inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och där tagit upp
en kapitalvinst, ska även detta belopp beaktas enligt första
stycket, om beskattningen av kapitalvinsten motsvarar den
beskattning som skulle ha skett om den närstående varit bosatt
i Sverige. Lag (2011:1271).

23 § Bestämmelserna i 21 och 22 §§ gäller inte om
kapitalvinsten på grund av andelsavyttringen ska tas upp som
överskott av passiv näringsverksamhet enligt 49 a kap. Lag (2007:1419).

23 a § Övergår äganderätten till en andel som är kvalificerad
enligt 7, 7 a eller 7 b § genom gåva eller testamente till en
juridisk person eller ett svenskt handelsbolag, ska andelen
anses avyttrad för en ersättning som motsvarar marknadsvärdet. Lag (2007:1419).

Kapitalvinst efter andelsbyte eller partiell fission

24 § Om en andel som är kvalificerad bara enligt 7, 7 a eller 7 b § och till vilken det hör ett tjänstebelopp för kapitalvinst
vid andelsbyten avyttras eller upphör att existera, ska den del
av kapitalvinsten som tas upp i inkomstslaget tjänst inte
överstiga tjänstebeloppet för kapitalvinst vid andelsbyten
enligt 48 a kap. 8 b § andra stycket eller det tjänstebelopp
som har fördelats enligt 7 c § andra stycket, 48 kap. 18 e § tredje stycket eller 48 a kap. 8 c § tredje stycket. Mer än
tjänstebeloppet för utdelning vid andelsbyten ska inte tas upp
som utdelning och kapitalvinst i inkomstslaget tjänst.

Vid tillämpning av första stycket ska utdelning på en andel i
ett företag som varit överlåtande företag vid en partiell
fission och till vilken andel det hör ett tjänstebelopp för
utdelning vid andelsbyten beaktas bara om utdelningen erhållits
efter den partiella fissionen.

Bestämmelser om fördelning mellan inkomstslagen tjänst och
kapital av ersättning i pengar vid andelsbyten finns i 48 a
kap. 9 §. Lag (2007:1419).

24 a § Om en andel som är kvalificerad bara enligt 7, 7 a eller 7 b § och till vilken det hör ett tjänstebelopp för
kapitalvinst vid partiell fission avyttras eller upphör att
existera, ska den del av kapitalvinsten som tas upp i
inkomstslaget tjänst inte överstiga tjänstebeloppet för
kapitalvinst vid partiell fission enligt 48 kap. 18 d § tredje
stycket eller det tjänstebelopp som har fördelats enligt 7 c § andra stycket, 48 kap. 18 e § tredje stycket eller 48 a kap. 8 c § tredje stycket. Mer än tjänstebeloppet för utdelning vid
partiell fission ska inte tas upp som utdelning och
kapitalvinst i inkomstslaget tjänst.

Vid tillämpning av första stycket ska utdelning på en andel i
ett företag som varit överlåtande företag vid en partiell
fission och till vilken andel det hör ett tjänstebelopp för
utdelning vid partiell fission beaktas bara om utdelningen
erhållits efter den partiella fissionen. Lag (2007:1419). Andelar förvärvade före år 1990

25 § Anskaffningsutgiften för andelar som har förvärvats före
år 1990 ska vid beräkning av omkostnadsbeloppet enligt 12 § räknas upp med hänsyn till förändringarna i det allmänna
prisläget från och med förvärvsåret, dock tidigast från och med
år 1970, till och med år 1989. Motsvarande gäller för
ovillkorliga kapitaltillskott som gjorts före år 1990.

Bestämmelserna i första stycket gäller inte om
omkostnadsbeloppet beräknas med tillämpning av 26 §. Lag (2007:1419).

Andelar förvärvade före år 1992

Beräkning av omkostnadsbeloppet

26 § Som anskaffningsutgift för andelar som har förvärvats före
år 1992 får vid beräkning av omkostnadsbeloppet enligt 12 § tas
upp det justerade kapitalunderlaget i företaget enligt 27-35 §§ fördelat med lika belopp på andelarna i företaget. Hänsyn får
inte tas till ovillkorliga kapitaltillskott som gjorts före
utgången av det beskattningsår som avses i 27 §.

Som förutsättning för tillämpning av första stycket gäller att
denna beräkning används för samtliga andelar i företaget som
andelsägaren förvärvat före år 1992.

Bestämmelserna i första stycket gäller bara i fråga om andelar
i juridiska personer som hör hemma i en stat inom Europeiska
ekonomiska samarbetsområdet. Lag (2005:1136).

Beräkning av kapitalunderlaget

27 § Kapitalunderlaget är skillnaden mellan värdet på
tillgångarna och skulderna i företaget vid utgången av det
beskattningsår för vilket taxering skedde år 1993. Om företaget
inte taxerades då, är kapitalunderlaget motsvarande skillnad
det beskattningsår för vilket taxering skedde år 1992. Lag (2005:1136).

28 § Tillgångarna ska tas upp till det skattemässiga värdet, om
inte annat följer av andra stycket eller av 29 eller 30 §.

Sådana andelar i svenska handelsbolag som är kapitaltillgångar
tas upp till den justerade anskaffningsutgiften enligt 50 kap. Lag (2007:1419).

29 § Andelar i andra dotterföretag än handelsbolag ska tas upp
till ett värde som motsvarar kapitalunderlaget i
dotterföretaget. Om dotterföretaget inte var helägt, ska så
stor del av detta värde tas upp som motsvarar moderföretagets
andel av antalet andelar i dotterföretaget.

Bestämmelserna i första stycket gäller bara i fråga om andel i
dotterföretag som hör hemma i en stat inom Europeiska
ekonomiska samarbetsområdet. Lag (2007:1419).

30 § Fastigheter i Sverige och i andra stater inom Europeiska
ekonomiska samarbetsområdet som var kapitaltillgångar och som
har förvärvats före utgången av år 1990 får i stället anses
förvärvade den 1 januari 1991. I sådant fall ska hänsyn inte
tas till utgifter och avdrag före år 1991, utöver vad som anges
i andra stycket.

Vid tillämpning av första stycket ska anskaffningsutgiften för
en fastighet i en annan stat inom Europeiska ekonomiska
samarbetsområdet anses motsvara 75 procent av fastighetens
marknadsvärde vid utgången av år 1989. För en fastighet i
Sverige ska anskaffningsutgiften anses motsvara den i det
följande angivna delen av fastighetens taxeringsvärde för år 1991 minskad med värdeminskningsavdrag vid 1982-1991 års
taxeringar, till den del avdraget per år uppgått till minst 10 procent av denna del av taxeringsvärdet. Den del av
taxeringsvärdet som ska användas är för
1. småhusenheter 70 procent,
2. hyreshusenheter 60 procent,
3. industrienheter 75 procent, och
4. lantbruksenheter 100 procent.

Om marknadsvärdet på byggnader, mark och markanläggningar som
anses förvärvade den 1 januari 1991 vid beskattningsårets
utgång understeg 75 procent av anskaffningsutgiften enligt
andra stycket, ska denna utgift justeras i skälig mån.

Det som sägs om värdeminskningsavdrag gäller också liknande
avdrag, såsom skogsavdrag och avdrag för substansminskning samt
sådana belopp med vilka ersättningsfonder och liknande fonder
tagits i anspråk. Lag (2007:1419).

31 § Som skuld räknas 28 procent av
1. en avsättning till skatteutjämningsreserv enligt den
upphävda lagen (1990:654) om skatteutjämningsreserv,
2. sådant uppskovsbelopp som avses i den upphävda lagen (1990:655) om återföring av obeskattade reserver till den del
det vid beskattningsårets utgång inte hade återförts, och
3. avsättningar till ersättningsfonder och liknande fonder.

Avsättningar för framtida utgifter räknas som skuld till den
del avdrag gjordes vid beskattningen. Lag (2005:1136).

Justering av kapitalunderlaget 32 § Om företaget gjorde avsättning till skatteutjämningsreserv
vid 1994 års taxering, får 28 procent av det belopp som enligt
lagen (1993:1540) om återföring av skatteutjämningsreserv minst
ska återföras vid 1995-2002 års taxeringar tas upp som skuld i
stället för vad som anges i 31 § första stycket 1. Om avdraget
för avsättning är lägre än det avdrag som avses i den
bestämmelsen, ska kapitalunderlaget minskas med 28 procent av
skillnaden. Lag (2007:1419).

33 § Kapitalunderlaget ska minskas med vinstutdelning som
lämnats för det räkenskapsår för vilket taxering skedde år 1993 eller, om företaget inte taxerades då, det räkenskapsår för
vilket taxering skedde år 1992. Lag (2007:1419).

34 § Vinstutdelning som lämnas för senare räkenskapsår än som
avses i 33 § ska minska kapitalunderlaget till den del utdelat
belopp överstiger nettovinsten enligt fastställd balansräkning
eller, i förekommande fall, fastställd koncernbalansräkning.

Kapitalunderlaget i ett aktiebolag ska minskas med belopp som
motsvarar utbetalningar från bolaget som gjorts i samband med
minskning av aktiekapitalet eller reservfonden, om
utbetalningen skett efter utgången av det räkenskapsår då
underlaget beräknades.

Kapitalunderlaget i en ekonomisk förening ska minskas med
belopp som motsvarar utbetalningar enligt 10 kap. 1 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar vid nedsättning av
medlemsinsatsernas belopp eller enligt 4 kap. 3 § samma lag vid
återbetalning av överskjutande medlemsinsatser. Detta gäller
bara om utbetalningen har gjorts efter utgången av det
räkenskapsår då underlaget beräknades. Lag (2007:1419).

35 § När kapitalunderlaget justeras på grund av utdelningar och
andra utbetalningar som avses i 34 §, tillämpas det nya
kapitalunderlaget för utdelningar som görs och kapitalvinster
som uppkommer efter den utbetalning som medfört justeringen. Lag (2005:1136).

Skatteberäkning inom familjen

36 § Om andelsägarens make i betydande omfattning är eller
under någon del av den senaste femårsperioden har varit verksam
i ett fåmansföretag som avses i 4 §, gäller följande. Understiger andelsägarens beskattningsbara förvärvsinkomst,
bortsett från vad som enligt detta kapitel ska tas upp i
inkomstslaget tjänst (tjänsteintäkten), makens beskattningsbara
förvärvsinkomst, ska skatten på tjänsteintäkten beräknas enligt 65 kap. 5 § som om andelsägarens beskattningsbara
förvärvsinkomst, bortsett från tjänsteintäkten, motsvarade
makens beskattningsbara förvärvsinkomst.

Det som sägs om make i första stycket ska, om andelsägaren
fyller högst 18 år under beskattningsåret, i stället avse
dennes föräldrar.

Som makar anses vid tillämpning av denna paragraf de som ska
behandlas som makar under större delen av beskattningsåret. Lag (2007:1419).


AVD. IX PENSIONSSPARANDE


58 kap. Pensionsförsäkringar, tjänstepensionsavtal,
kapitalförsäkringar och pensionssparkonto

Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om
- tjänstepensionsavtal i 1 a och 1 b §§,
- pensionsförsäkringar och kapitalförsäkringar i 2-20 och 34 §§, och
- pensionssparkonton i 21-34 §§. Lag (2008:134).

Tjänstepensionsavtal

1 a § Sådana avtal om tjänstepension som avses i 28 kap. 2 § andra stycket ska
1. ingås med ett utländskt tjänstepensionsinstitut, och
2. uppfylla de villkor som anges i fråga om pensionsförsäkring
i
- 5 och 6 §§ om gränsdragning,
- 7 § om tjänstepensionsförsäkring,
- 8 § och 9 § första och andra styckena om den försäkrade,
- 10-14 §§ om ålders-, sjuk- och efterlevandepension,
- 15 § om fondförsäkring, och
- 16-16 b §§ om försäkringsavtalets utformning.

Vad som avses med ett utländskt tjänstepensionsinstitut framgår
av 39 kap. 13 a §. Lag (2008:134).

1 b § Vid tillämpningen av 1 a § ska
- tjänstepensionsinstitutet anses som försäkringsgivare,
- arbetsgivaren anses som försäkringstagare, och
- den anställde anses som försäkrad och förmånstagare.

I fråga om efterlevandepension enligt 13 och 14 §§ ska också
den anställdes efterlevande anses som förmånstagare. Lag (2007:1419).

Pensionsförsäkringar och kapitalförsäkringar

Gränsdragningen

2 § En försäkring är en pensionsförsäkring om den uppfyller de
villkor som anges i 4, 6 och 8-16 b §§. Med kapitalförsäkring avses en livförsäkring som inte är en
pensionsförsäkring. Också en försäkring som uppfyller villkoren
för en pensionsförsäkring anses som en kapitalförsäkring om så
bestämts när avtalet ingicks.

Som kapitalförsäkring anses också en pensionsförsäkring eller
ett avtal om tjänstepension som har avskattats enligt 19 eller 19 a § eller enligt 5 § första stycket 6, 6 a eller 7 lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta. Lag (2008:134).

3 § En premiebefrielseförsäkring anses tillhöra samma slag av
försäkring som huvudförsäkringen.

4 § En pensionsförsäkring ska ha meddelats i en
försäkringsrörelse som bedrivs från ett fast driftställe i
Sverige eller i en försäkringsrörelse som bedrivs från ett fast
driftställe i en utländsk stat inom Europeiska ekonomiska
samarbetsområdet av ett försäkringsföretag som avses i artikel 1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/83/EG av den 5 november 2002 om livförsäkring. Lag (2008:134).

5 § Även om en försäkring inte uppfyller villkoren i 4, 6 och 8-16 b §§, ska den anses som en pensionsförsäkring, om
1. den huvudsakligen avser ålders-, sjuk- eller
efterlevandepension,
2. den har meddelats i en försäkringsrörelse som inte bedrivs
från ett fast driftställe i Sverige,
3. den har tecknats när den försäkrade var bosatt utomlands,
och
4. den försäkrade har fått avdrag, skattereduktion eller
liknande skattelättnad för premierna i bosättningslandet.

Första stycket gäller också om arbetsgivaren betalat premier
under den försäkrades bosättning eller förvärvsarbete utomlands
utan att betalningen räknats som inkomst för den försäkrade vid
beskattningen i det landet. Ett sådant förvärvsarbete ska vara
den försäkrades huvudsakliga förvärvsverksamhet.

Om det i annat fall finns särskilda skäl, får Skatteverket
medge att en försäkring som har meddelats i en
försäkringsrörelse som inte bedrivs från ett fast driftställe i
Sverige ska anses som en pensionsförsäkring.

En försäkring som har ansetts vara en pensionsförsäkring enligt
denna paragraf, kan inte övergå till att vara en
kapitalförsäkring. Lag (2008:134).

6 § En pensionsförsäkring får inte medföra rätt till andra
försäkringsbelopp än sådana som betalas ut
1. till den försäkrade när denne uppnått en viss ålder (ålderspension),
2. till den försäkrade när dennes arbetsförmåga är nedsatt helt
eller delvis (sjukpension), eller
3. efter den försäkrades död till sådana efterlevande som avses
i 13 § (efterlevandepension). Tjänstepensionsförsäkring

7 § Med tjänstepensionsförsäkring avses en pensionsförsäkring
som har samband med tjänst och som den försäkrades arbetsgivare
åtagit sig att betala samtliga premier för.

Med tjänstepensionsförsäkring avses också en pensionsförsäkring
som - sedan en anställd dött - tecknats av arbetsgivaren till
förmån för den anställdes efterlevande och som arbetsgivaren
har åtagit sig att betala samtliga premier för. Den försäkrade

8 § Med försäkrad avses den på vars liv försäkringen har
tecknats eller, när det gäller sjukpension, den vars
arbetsoförmåga försäkringen gäller.

9 § I fråga om annan pensionsförsäkring än
tjänstepensionsförsäkring ska den försäkrade vara
försäkringstagare.

Om försäkringstagaren eller hans make eller sambo har barn
under 20 år, får försäkringstagaren dock teckna en försäkring
som avser efterlevandepension på makens eller sambons liv, om
barnet sätts in som förmånstagare.

Om det finns särskilda skäl, får Skatteverket medge att
dödsboet efter en skattskyldig som, direkt eller indirekt,
bedrivit näringsverksamhet i Sverige får teckna en försäkring
som avser efterlevandepension. Ett sådant medgivande får lämnas
bara om den efterlevande inte har något betryggande
pensionsskydd och försäkringen tecknas i samband med att boet
upphör att bedriva näringsverksamheten. Lag (2007:1419).

Ålderspension

10 § Ålderspension får inte börja betalas ut innan den
försäkrade fyller 55 år. Utbetalning får dock göras tidigare om den försäkrade
enligt socialförsäkringsbalken har fått rätt till
sjukersättning. Om det i annat fall finns särskilda skäl,
får Skatteverket medge att pensionen får börja betalas ut
innan den försäkrade fyller 55 år.

Förmånstagare får inte sättas in till annan
ålderspensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring. Förmånstagare till sådan försäkring ska vara den som var
anställd när avtalet ingicks. Lag (2010:1277).

11 § Ålderspension får inte betalas ut under kortare tid än fem
år. Om utbetalningarna ska upphöra när den försäkrade fyller 65 år, får pensionen dock inte betalas ut under kortare tid än tre
år. Pensionen ska under de första fem åren betalas ut med samma
belopp vid varje utbetalningstillfälle eller med stigande
belopp. Pensionen ska upphöra när den försäkrade dör, även om
den bestämda utbetalningstiden inte har löpt ut.

För sådan ålderspension enligt allmän pensionsplan som ska
upphöra under den försäkrades livstid gäller, i stället för vad
som sägs i första stycket, det som anges i planen. Vad som
avses med allmän pensionsplan framgår av 20 §. Lag (2007:1419).

Sjukpension

12 § Sjukpension får upphöra tidigast fem år efter det att
försäkringsavtalet ingicks. Pensionen får dock betalas ut bara
så länge den försäkrade helt eller delvis saknar arbetsförmåga.

Förmånstagare får inte sättas in till annan
sjukpensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring. Förmånstagare till sådan försäkring ska vara den som var
anställd när avtalet ingicks. Lag (2007:1419).

Efterlevandepension

13 § Efterlevandepension får betalas ut bara till
1. person som varit den försäkrades make eller sambo, och
2. barn till den försäkrade eller till en person som avses i 1.

Efterlevandepension på grund av försäkring som tecknats av
arbetsgivare med stöd av 7 § andra stycket eller av dödsbo
enligt medgivande som avses i 9 § tredje stycket får betalas ut
som om den döde hade varit den försäkrade. Förmånstagare till försäkring som avser efterlevandepension ska
vara en sådan person som avses i första stycket. Lag (2007:1419).

14 § Efterlevandepension får betalas ut bara så länge den
efterlevande lever. Pensionen ska under de första fem åren
betalas ut med samma belopp vid varje utbetalningstillfälle
eller med stigande belopp.

Efterlevandepensionen får under den efterlevandes livstid inte
upphöra förrän fem år förflutit från den försäkrades död med
följande undantag:
1. Efterlevandepension till en person som avses i 13 § första
stycket 1 får upphöra om denne gifter sig.
2. Om den försäkrade har dött mindre än fem år före den
tidpunkt då försäkringen enligt avtalet annars skulle ha
upphört att gälla, får efterlevandepensionen upphöra vid
sistnämnda tidpunkt.
3. Om utbetalning av efterlevandepension till barn under 20 år
har påbörjats, får pensionen upphöra när barnet fyller 20 år.
4. Efterlevandepension till barn på grund av försäkring som
avses i 9 § andra stycket, ska upphöra senast när barnet fyller