SFS nr: 1993:100
Departement/myndighet: Utbildningsdepartementet
Utfärdad: 1993-02-04
Omtryck: SFS 1998:1003
Ändrad: t.o.m. SFS 2015:389
Övrig text:

Ändringsregister: SFSR (Lagrummet)
Källa: Regeringskansliet / Lagrummet


1 kap. Allmänna bestämmelser

Universitet och högskolor med staten som huvudman

1 § I denna förordning finns det i anslutning till
högskolelagen (1992:1434) bestämmelser om universitet och
högskolor som staten är huvudman för. Dessa universitet och
högskolor och deras benämning anges i bilaga 1 till denna
förordning.

För Sveriges lantbruksuniversitet och för Försvarshögskolan
finns det särskilda bestämmelser i förordningen (1993:221) för Sveriges lantbruksuniversitet respektive förordningen (2007:1164) för Försvarshögskolan. Förordning (2010:1064).

Definitioner

2 § Med högskolor avses i fortsättningen både
universitet och högskolor, om inte något annat anges.

3 § Har upphävts genom förordning (2010:1064).

4 § Med student avses i denna förordning den som är antagen
till och bedriver högskoleutbildning, och med doktorand en
student som är antagen till och bedriver utbildning på
forskarnivå, allt i den utsträckning inte annat anges särskilt. Förordning (2006:1053).

Undantag från myndighetsförordningen

5 § Följande bestämmelser i myndighetsförordningen (2007:515) ska inte tillämpas på högskolorna:

2 § om myndighetens ledning,
4 § om ledningens ansvar,
5 § om delegering,
9–18 §§ om enrådighetsmyndigheter, styrelsemyndigheter och
nämndmyndigheter, och

22–24 §§ om anställningar och uppdrag.

Vid tillämpning av myndighetsförordningen ska med
myndighetschef förstås rektor. Förordning (2010:1064).

Internrevision

5 a § Uppsala universitet, Lunds universitet, Göteborgs
universitet, Stockholms universitet, Umeå universitet,
Linköpings universitet, Karolinska institutet, Kungl. Tekniska högskolan, Luleå tekniska universitet, Karlstads
universitet, Linnéuniversitetet, Örebro universitet,
Mittuniversitetet och Malmö högskola ska tillämpa
internrevisionsförordningen (2006:1228). Förordning (2013:1175).

6 § Har upphävts genom förordning (2010:1064).

Studentrepresentanter

7 § I studentkårsförordningen (2009:769) finns det
bestämmelser om vem som utser representanter för studenterna.

Förordningen (1992:1299) om ersättning för uppdrag i statliga
styrelser, nämnder och råd m.m. ska tillämpas också på de
ledamöter i en högskolas styrelse som utses av studenterna. Förordning (2010:1064).

7 a § Har upphävts genom förordning (2010:1064).

7 b § Har upphävts genom förordning (2010:1064).

8 § Har upphävts genom förordning (2010:1064).

9 § Har upphävts genom förordning (2010:1064).

10 § Har upphävts genom förordning (2010:544).

Hälsovård, studiesocialt stöd och studiemiljö

11 § Högskolorna ska ansvara för att studenterna har tillgång
till hälsovård, särskilt förebyggande hälsovård som har till
ändamål att främja studenternas fysiska och psykiska hälsa. Högskolorna ska även ansvara för andra uppgifter av
studiesocial karaktär som stöder studenterna i deras
studiesituation eller underlättar övergången till arbetslivet
samt för att studenterna i övrigt har en god studiemiljö. Förordning (2009:770).

Försäkringar

11 a § En högskola ska ansvara för att studenterna är
försäkrade för personskada. Försäkringen ska avse sådan skada
som har uppkommit till följd av olycksfall eller framkallats
av sådan smitta som avses i 5 § förordningen (1977:284) om
arbetsskadeförsäkring och statligt personskadeskydd, om
skadan har inträffat i samband med högskoleutbildning i
Sverige. Försäkringen ska inte ge rätt till ersättning i den
utsträckning studenten har rätt till ersättning med stöd av
författning eller kollektivavtal.

Försäkringen ska tecknas genom att Universitets- och
högskolerådet för högskolorna träffar en överenskommelse med
Kammarkollegiet. Överenskommelsen ska träffas och ändringar i
den göras med förbehåll för regeringens godkännande. Förordning (2013:32).

11 b § En högskola får genom överenskommelse med
Kammarkollegiet teckna försäkring för personskada som drabbar
deras studenter i samband med högskoleutbildning utanför
Sverige. Försäkringen får dock bara avse studier som bedrivs
vid en utländsk högskola enligt avtal mellan berörda
lärosäten. Försäkringen ska avse sådan sorts skada som avses
i 11 a §.

En högskola får genom överenskommelse med Kammarkollegiet
även teckna försäkring för sjuk- och tandvård samt olycksfall
under fritid i Sverige för studenter som enligt 5 § förordningen (2010:543) om anmälningsavgift och studieavgift
vid universitet och högskolor ska betala studieavgift. Försäkringen ska bidra till att uppfylla det krav på
heltäckande sjukförsäkring som enligt 4 kap. 5 § utlänningsförordningen (2006:97) utgör en förutsättning för
uppehållstillstånd för studier. Förordning (2010:1064).

11 c § En högskola ska genom överenskommelse med
Kammarkollegiet teckna försäkring för doktorander vars
studiefinansiering består av stipendium. Försäkringen ska
gälla då doktorandens stipendium bortfaller på grund av
frånvaro från studierna vid sjukdom eller föräldraledighet. Försäkringen ska inte ge rätt till ersättning om doktoranden
har rätt till motsvarande ersättning enligt någon annan
försäkring. Förordning (2013:525).

Uppgifter till Universitetskanslersämbetet

12 § Högskolorna ska till Universitetskanslersämbetet lämna de
uppgifter om sin verksamhet som myndigheten begär. Förordning (2012:712).

Att få använda undervisningslokaler

13 § En högskola är skyldig att låta en demokratiskt uppbyggd
förening för studenter vid högskolan använda
undervisningslokalerna vid en sammankomst som föreningen
anordnar för sina medlemmar, om sammankomsten hålls för
upplysning, meningsyttring eller annat liknande syfte eller för
framförande av konstnärligt verk. Den som av föreningen har
bjudits in för att medverka vid sammankomsten får inte vägras
tillträde till möteslokalerna.

Vad som sägs i första stycket skall inte gälla om det är
antagligt att det vid sammankomsten kommer att uppstå någon
allvarlig ordningsstörning eller inträffa någonting som strider
mot lag. Första stycket gäller inte heller om föreningens
användning av lokalerna är oförenlig med högskoleverksamhetens
behöriga gång eller med högskolans förpliktelser mot tredje
man. Förordning (1998:1003).

Kursvärderingar

14 § Högskolan skall ge de studenter som deltar i eller har
avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av
och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av
högskolan.

Högskolan skall sammanställa kursvärderingarna samt informera
om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds
av kursvärderingarna. Resultaten skall hållas tillgängliga för
studenterna. Förordning (2000:651).

15 § Har upphävts genom förordning (2010:1064).

Utredning av misstanke om oredlighet

16 § En högskola som genom en anmälan eller på något annat
sätt får kännedom om en misstanke om oredlighet i forskning,
konstnärlig forskning eller utvecklingsarbete vid högskolan
ska utreda misstankarna.

En högskola får under pågående utredning hämta in ett
yttrande från expertgruppen för oredlighet i forskning hos
Centrala etikprövningsnämnden.

Om den person som väckt frågan om misstanke om oredlighet,
eller den person som misstanken riktas mot, begär det, ska
högskolan hämta in ett sådant yttrande. Något yttrande
behöver dock inte hämtas in, om högskolan bedömer det som
uppenbart obehövligt. Förordning (2014:1012).


2 kap. Styrelse, rektor och övrig organisation

Styrelsens sammansättning

1 § Styrelsen för en högskola ska bestå av ordföranden och
fjorton andra ledamöter. Av 2 kap. 4 § högskolelagen (1992:1434) framgår att rektor ingår i styrelsen.

Styrelsen ska utse vice ordförande inom sig. Förordning (2012:584).

Styrelsens uppgifter

2 § Styrelsen för en högskola ska ha det ansvar och de
uppgifter som följer av 3 § myndighetsförordningen (2007:515) och 2 kap. 8 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och
budgetunderlag. Vidare ska styrelsen själv besluta
1. i viktigare frågor om verksamhetens övergripande
inriktning och högskolans organisation,
2. om årsredovisningar, delårsrapporter, budgetunderlag och
viktigare framställningar i övrigt samt säkerställa att det
vid högskolan finns en intern styrning och kontroll som
fungerar på ett betryggande sätt,
3. om åtgärder med anledning av Riksrevisionens
revisionsberättelser och revisionsrapporter,
4. om riktlinjer och revisionsplan för internrevisionen och
åtgärder med anledning av internrevisionens iakttagelser och
rekommendationer enligt 10 § internrevisionsförordningen (2006:1228),
5. i viktigare frågor om den interna resursfördelningen och
uppföljningen av denna,
6. i frågor som enligt 15 § ska avgöras av en
personalansvarsnämnd, om det inte har inrättats en
personalansvarsnämnd vid högskolan eller om Statens
ansvarsnämnd inte ska besluta enligt 4 kap. 16 §,
7. om den antagningsordning som anges i 6 kap. 3 § andra
stycket,
8. om en arbetsordning med viktigare föreskrifter om
högskolans övergripande organisation, delegering av
beslutanderätt, handläggning av ärenden och formerna i övrigt
för verksamheten, om inte annat är föreskrivet i lag eller
förordning,
9. om en anställningsordning,
10. om viktigare föreskrifter i övrigt, och
11. i övriga frågor som är av principiell vikt.

Av 2 kap. 8, 10 och 15 §§ framgår att styrelsen också
beslutar om förslag på rektor, utser rektors ställföreträdare
och beslutar om inrättande av en personalansvarsnämnd. Förordning (2010:1064).

3 § Andra frågor än de som avses i 2 § skall avgöras av rektor,
om inte
1. annat är föreskrivet i lag eller förordning, eller
2. styrelsen har beslutat något annat.

Har det i denna förordning eller annars föreskrivits att en
viss uppgift ankommer på rektor får dock styrelsen inte ta över
den uppgiften. Förordning (1998:1003).

Styrelseärendenas handläggning

4 § Styrelsen är beslutför när fler än hälften av
ledamöterna, bland dem ordföranden och rektor, är närvarande. Förordning (1997:1123).

4 a § Styrelsen får uppdra åt ordföranden att efter samråd med
rektor fatta beslut om delårsrapport. Förordning (2002:558).

5 § Om ett styrelseärende är så brådskande att styrelsen inte
hinner sammanträda för att behandla det, får ärendet avgöras
genom meddelanden mellan ordföranden, rektor och minst så många
ledamöter som behövs för beslutförhet. Om detta förfarande inte
är lämpligt, får ordföranden efter samråd med rektor själv
avgöra ärendet.

Beslut, som fattas enligt första stycket, skall anmälas vid
nästa sammanträde med styrelsen. Förordning (1997:1123).

6 § Ärenden skall avgöras efter föredragning. Förordning (1998:1003).

Utseende av styrelsens ledamöter

7 § Andra styrelseledamöter än rektor skall utses för en
bestämd tid, högst tre år. Detsamma gäller om rektor utses till
ordförande. Förordning (2007:151).

7 a § Lärarna har rätt att vara representerade med tre
ledamöter i styrelsen. Lärarnas representanter ska utses genom
val inom högskolan. Högskolan får meddela närmare föreskrifter
om valförfarandet.

Studenterna har rätt att vara representerade med tre ledamöter
i styrelsen.

Ordföranden och de övriga ledamöter som enligt 2 kap. 4 § högskolelagen (1992:1434) ska utses av regeringen, utses efter
förslag enligt 7 b §. Förslaget ska föregås av ett samråd inom
och utom högskolan och avse personer med kompetens och
erfarenhet från verksamhet av betydelse för högskolans
utbildnings-, forsknings- och samverkansuppdrag.

De företrädare för de anställda som enligt 2 kap. 4 § andra
stycket högskolelagen (1992:1434) har närvaro- och yttranderätt
vid styrelsens sammanträden utses enligt bestämmelserna i
personalföreträdarförordningen (1987:1101). Förordning (2012:584).

7 b § Ett förslag till ordförande och sådana ledamöter i en
högskolas styrelse som ska utses av regeringen, ska lämnas av
en nomineringsgrupp som består av
1. en person som utses av regeringen,
2. landshövdingen i det län där högskolan har sin huvudsakliga
verksamhet eller landshövdingens ställföreträdare, och
3. en representant för studenterna vid högskolan.

Den person som utses av regeringen ska ha god kännedom om den
aktuella högskolans verksamhet.

Den person som utses av regeringen och representanten för
studenterna ska utses för en bestämd tid, högst tre år. Tiden
för förordnandena får inte vara samma tid som den som styrelsen
är utsedd för. Bestämmelser om vem som utser representanten för
studenterna finns i studentkårsförordningen (2009:769).

Ett förslag till ordförande och ledamöter enligt första stycket
får inte avse en person som ingår i den nomineringsgrupp som
lämnar förslaget. Förordning (2012:584).

Rektor

8 § Rektor skall anställas genom beslut av regeringen för högst
sex år efter förslag av styrelsen för högskolan. Anställningen
får förnyas, dock högst två gånger om vardera högst tre år.

Innan styrelsen lämnar sitt förslag skall den höra lärarna,
övriga anställda och studenterna på det sätt som styrelsen har
bestämt.

I sitt arbete med att föreslå rektor, skall styrelsen så långt
möjligt ta fram såväl kvinnliga som manliga kandidater. Styrelsen skall för regeringen redovisa hur
jämställdhetsaspekten har beaktats. Förordning (2002:558).

9 § Har upphävts genom förordning (1994:1101).

10 § Rektor ska ha en ställföreträdare som tjänstgör i
rektors ställe när han eller hon inte är i tjänst. Ställföreträdaren ersätter även i övrigt rektor i den
utsträckning som rektor bestämmer.

Rektors ställföreträdare ska utses av styrelsen. Förordning (2010:1064).

11 § Behörig att vara rektor eller ställföreträdare för
rektor är den som uppfyller behörighetskraven för anställning
som professor eller lektor. Förordning (2010:1064).

12 § Har upphävts genom förordning (2004:289).

13 § Rektor får delegera sina uppgifter, om inte annat är
särskilt föreskrivet.

Studentrepresentation

14 § I 2 kap. 7 § högskolelagen (1992:1434) finns det en
bestämmelse om studenternas rätt till representation när
beslut fattas eller beredning sker.

Om beslut ska fattas eller beredning ska genomföras av en
enda person, ska information lämnas till och samråd ske med
en studentrepresentant i god tid före beslutet eller
slutförandet av beredningen.

Om beslut ska fattas av en grupp av personer enligt 2 kap. 6 § andra stycket högskolelagen, har studenterna rätt att vara
representerade med minst tre ledamöter. Antalet
studentrepresentanter i en sådan grupp får dock vara färre om
det finns särskilda skäl med hänsyn till det totala antalet
ledamöter i gruppen.

I övrigt beslutar en högskola själv om sådan rätt till
representation för studenterna som avses i första stycket. Förordning (2010:1064).

Personalansvarsnämnd

15 § Styrelsen får inrätta en personalansvarsnämnd med
uppgifter enligt 25 § myndighetsförordningen (2007:515). Rektor ska vara ordförande i en sådan nämnd. Nämnden ska i
övrigt bestå av personalföreträdarna och ytterligare högst
tre ledamöter som styrelsen utser.

Personalföreträdarna utses enligt föreskrifter i
personalföreträdarförordningen (1987:1101). Förordning (2010:1064).

Högskolebibliotek

16 § Ett högskolebibliotek ska avgiftsfritt ställa litteratur
ur de egna samlingarna till andra högskolebiblioteks
förfogande. Förordning (2010:1064).


3 kap. Har upphävts genom förordning (2010:1064).


4 kap. Lärare

Inledande föreskrifter

Anställningar

1 § Lärare anställs av högskolan. Förordning (2010:1064).

Förenade anställningar

2 § En högskola får, efter medgivande av en sådan
sjukvårdshuvudman som avses i 3 kap. 8 § högskolelagen (1992:1434), besluta att en anställning som professor eller
lektor vid högskolan ska vara förenad med en anställning vid
en sjukvårdsenhet som är upplåten för medicinsk utbildning
och forskning. I utbildning och forskning vid en sådan enhet
räknas odontologisk utbildning och forskning in. Förordning (2010:1064).

Behörighet och bedömningsgrunder vid anställning

Professorer

3 § Behörig att anställas som professor inom annat än
konstnärlig verksamhet är den som har visat såväl
vetenskaplig som pedagogisk skicklighet. Behörig att
anställas som professor inom konstnärlig verksamhet är den
som har visat såväl konstnärlig som pedagogisk skicklighet.

Som bedömningsgrunder vid anställning av en professor ska
graden av sådan skicklighet som är ett krav för behörighet
för anställning gälla. Prövningen av den pedagogiska
skickligheten ska ägnas lika stor omsorg som prövningen av
den vetenskapliga eller konstnärliga skickligheten. Varje
högskola bestämmer i övrigt själv vilka bedömningsgrunder som
ska tillämpas vid anställning av en professor. Förordning (2010:1064).

Lektorer

4 § Behörig att anställas som lektor är
1. inom annat än konstnärlig verksamhet, den som dels har
visat pedagogisk skicklighet, dels har avlagt doktorsexamen
eller har motsvarande vetenskaplig kompetens eller någon
annan yrkesskicklighet som är av betydelse med hänsyn till
anställningens ämnesinnehåll och de arbetsuppgifter som ska
ingå i anställningen, och
2. inom konstnärlig verksamhet, den som dels har visat
pedagogisk skicklighet, dels har avlagt konstnärlig
doktorsexamen, visat konstnärlig skicklighet eller har någon
annan yrkesskicklighet som är av betydelse med hänsyn till
anställningens ämnesinnehåll och de arbetsuppgifter som ska
ingå i anställningen.

Som bedömningsgrunder vid anställning av en lektor ska graden
av sådan skicklighet som är ett krav för behörighet för
anställning gälla. Prövningen av den pedagogiska
skickligheten ska ägnas lika stor omsorg som prövningen av
andra behörighetsgrundande förhållanden enligt första
stycket. Varje högskola bestämmer i övrigt själv vilka
bedömningsgrunder som ska tillämpas vid anställning av en
lektor. Förordning (2010:1064).

Förfarandet vid anställning

Jämställd representation

5 § Om en grupp av personer ska lämna förslag på sökande som
bör komma i fråga för en anställning som lärare, ska kvinnor
och män vara jämställt representerade i gruppen. Detta gäller
dock inte om det finns synnerliga skäl. Förordning (2010:1064).

Sakkunnigbedömning

6 § Vid anställning av en professor (inbegripet adjungerad
professor) ska sakkunnigbedömning om de sökandes skicklighet
hämtas in, om det inte är uppenbart obehövligt för prövningen
av skickligheten.

Om en bedömning hämtas in från två eller fler personer, ska
kvinnor och män vara jämställt representerade. Detta gäller
dock inte om det finns synnerliga skäl. Förordning (2010:1064).

Kallelse

7 § En högskola får kalla en person till anställning som
professor om anställningen av personen är av särskild
betydelse för en viss verksamhet vid högskolan. Om en
högskola kallar en person till anställning, ska skälen för
varför anställningen är av särskild betydelse för högskolan
dokumenteras.

Endast den som har behörighet för anställningen enligt 3 § får anställas genom kallelse.

Beslut om att kalla en person till anställning fattas av
rektor och får inte delegeras.

Vid anställning genom kallelse behöver inte någon sådan
information som avses i 6 § första stycket
anställningsförordningen (1994:373) lämnas. Bestämmelserna om
sakkunnigbedömning i 6 § ska tillämpas. Förordning (2010:1064).

Sjukvårdshuvudmans yttrande

8 § Innan en lärare får en sådan förenad anställning som
avses i 2 § ska högskolan ge sjukvårdshuvudmannen tillfälle
att yttra sig i ärendet. Förordning (2010:1064).

Tidsbegränsade anställningar

9 § En anställning som lärare får tidsbegränsas enligt lagen (1982:80) om anställningsskydd, om det inte är fråga om
anställning som professor, inbegripet adjungerad professor och
gästprofessor, eller om inte annat anges i 12 b §. Därutöver
gäller 10–12 a §§ i fråga om tidsbegränsning av en anställning. Förordning (2012:523).

Lärare inom konstnärlig verksamhet

10 § En lärare inom konstnärlig verksamhet får anställas
tills vidare, dock längst fem år. En sådan anställning får
förnyas. Den sammanlagda anställningstiden får dock omfatta
högst tio år. I fråga om anställningen gäller i övrigt lagen (1982:80) om anställningsskydd. Förordning (2010:1064).

Adjungerad professor

11 § En adjungerad professor ska anställas tills vidare, dock
längst till en viss tidpunkt. En sådan anställning får
förnyas. Den sammanlagda anställningstiden får dock omfatta
högst tolv år. I fråga om anställningen gäller i övrigt lagen (1982:80) om anställningsskydd. Förordning (2010:1064).

Gästprofessor

12 § En gästprofessor ska anställas tills vidare, dock längst
till en viss tidpunkt. En sådan anställning får förnyas. Den
sammanlagda anställningstiden får dock omfatta högst fem år. I fråga om anställningen gäller i övrigt lagen (1982:80) om
anställningsskydd. Förordning (2010:1064).

Anställning för meritering

12 a § En lärare får anställas tills vidare, dock längst fyra
år, i syfte att läraren ska ges möjlighet att utveckla sin
självständighet som forskare och få meriter som kan ge
behörighet för en annan läraranställning som det ställs högre
krav på behörighet för. Anställningen får förnyas om det på
grund av lärarens sjukfrånvaro, föräldraledighet eller andra
särskilda skäl krävs ytterligare tid för att uppnå syftet med
anställningen. Den sammanlagda anställningstiden får dock
omfatta högst sex år. I fråga om anställningen gäller i övrigt
lagen (1982:80) om anställningsskydd.

Genom kollektivavtal som har slutits eller godkänts av en
central arbetstagarorganisation får det göras undantag från
första stycket.

Behörig att anställas enligt första stycket är den som har
avlagt doktorsexamen eller har uppnått motsvarande vetenskaplig
kompetens. Främst bör den komma i fråga som har avlagt
doktorsexamen eller har nått motsvarande kompetens högst sju år
före ansökningstidens utgång. Förordning (2012:523).

12 b § Om en lärare har haft en tidsbegränsad anställning
enligt 12 a § vid en högskola, får avtal om en tidsbegränsad
anställning enligt 5 § lagen (1982:80) om anställningsskydd
inte träffas mellan högskolan och läraren inom sex månader från
det att anställningen enligt 12 a § upphörde.

Genom kollektivavtal som har slutits eller godkänts av en
central arbetstagarorganisation får det göras undantag från
första stycket. Förordning (2012:523).

Beslut i anställningsärenden

13 § Lärare anställs genom beslut av rektor. Beslut som rör
anställning av professor får inte delegeras. Förordning (2010:1064).

Bisysslor

14 § En högskola ska på lämpligt sätt informera sina lärare
om vilka bisysslor eller slag av bisysslor som inte är
förenliga med 3 kap. 7 § högskolelagen (1992:1434). En
högskola ska ge sina lärare råd vid bedömningen av om en viss
bisyssla är förenlig med den bestämmelsen. Om en lärare begär
det, ska högskolan lämna skriftligt besked i en sådan fråga.

Av 7 a § lagen (1994:260) om offentlig anställning följer att
en högskola på lämpligt sätt ska informera sina anställda om
vilka slags förhållanden som kan göra en bisyssla otillåten
enligt 7 § lagen om offentlig anställning. Förordning (2010:1064).

15 § En lärare är skyldig att hålla högskolan informerad om
de bisysslor som han eller hon har och som har anknytning
till anställningens ämnesområde. Högskolan ska dokumentera
informationen. Dokumentationen ska hållas ordnad så att det
går att fortlöpande följa vilka bisysslor varje lärare har. Förordning (2010:1064).

Anställningens upphörande

16 § I fråga om professorer prövar Statens ansvarsnämnd
frågor som avses i 34 § lagen (1994:260) om offentlig
anställning och 15 § lagen (1994:261) om
fullmaktsanställning. Förordning (2010:1064).

17 § I andra fall än som avses i 16 § samt 2 kap. 2 § första
stycket 6 och 15 § beslutar rektor om att en anställning ska
upphöra. Beslut om att en professors anställning ska upphöra
får inte delegeras. Förordning (2010:1064).


5 kap. Anställning som doktorand m.m.

Anställning som doktorand

Allmänna föreskrifter

1 § Högskolorna får ha särskilda anställningar för doktorander
för att dessa skall genomföra sin utbildning på forskarnivå. Förordning (2006:1053).

Arbetsuppgifter

2 § Den som är anställd som doktorand ska främst ägna sig åt
sin egen utbildning.

En anställd får dock i begränsad omfattning arbeta med
utbildning, forskning, konstnärlig forskning och
administration. Sådant arbete får, innan doktorsexamen eller
konstnärlig doktorsexamen har avlagts, inte omfatta mer än 20 procent av full arbetstid. Förordning (2014:1012).

Anställning

3 § Bara den som antas eller redan har antagits till en
utbildning på forskarnivå vid en högskola får anställas som
doktorand. Förordning (2006:1053).

3 a § En anställning som doktorand skall avse arbete på heltid. Om en doktorand begär det, får anställningen avse arbete på
deltid, dock lägst 50 procent av heltid. Förordning (2002:139).

4 § Den som har fått utbildningsbidrag för doktorander ska
efter ansökan anställas som doktorand senast när det enligt
den individuella studieplanen återstår en utbildningstid som
motsvarar tre års utbildning på heltid till doktorsexamen
eller konstnärlig doktorsexamen. Detta gäller dock inte om
rektorn har beslutat att dra in doktorandens resurser enligt 6 kap. 30 § eller utbildningsbidraget enligt 14 § förordningen (1995:938) om utbildningsbidrag för doktorander. Förordning (2013:525).

5 § När en doktorand skall anställas i andra fall än som avses
i 4 § skall avseende fästas vid förmågan att tillgodogöra sig
utbildningen på forskarnivå. Vidare skall andra och tredje
stycket gälla.

Om en doktorand skall anställas i samband med antagning till
utbildningen, skall bestämmelserna i 7 kap. 41 § andra och
tredje stycket om bestämmande av bedömningsgrunder och om
hinder mot företräde tillämpas.

Högskolan skall genom annonsering eller ett därmed likvärdigt
förfarande informera om den lediga anställningen, så att den
som är intresserad av anställningen kan anmäla det till
högskolan inom viss tid. Information behöver dock lämnas bara
om en doktorand skall anställas i samband med antagning till
utbildningen och om det av 7 kap. 37 § följer att information
skall lämnas vid antagningen. Förordning (2006:1053).

6 § Anställning som doktorand sker genom beslut av rektor. Förordning (1998:80).

Anställningsform

7 § En anställning som doktorand ska gälla tills vidare, dock
längst till en viss tidpunkt och aldrig för längre tid än ett
år efter avlagd doktorsexamen eller konstnärlig
doktorsexamen.

Den första anställningen får gälla högst ett år. Anställningen får förnyas med högst två år i taget.

En person får vara anställd som doktorand under sammanlagt
högst åtta år. Den sammanlagda anställningstiden får dock
inte vara längre än vad som motsvarar utbildning på
forskarnivå på heltid under fyra år. Vid studier som ska
avslutas med licentiatexamen eller konstnärlig
licentiatexamen får den sammanlagda anställningstiden inte
vara längre än vad som motsvarar utbildning på forskarnivå på
heltid under två år. Från dessa tider ska avräkning göras för
den studietid då doktoranden inte har varit anställd som
doktorand.

Den sammanlagda anställningstiden får dock vara längre än vad
som anges i tredje stycket, om det finns särskilda skäl. Sådana skäl kan vara ledighet på grund av sjukdom, ledighet
för tjänstgöring inom totalförsvaret eller för
förtroendeuppdrag inom fackliga organisationer och
studentorganisationer eller föräldraledighet. Förordning (2009:933).

Assistenter, amanuenser och kliniska assistenter

Allmän föreskrift

8 § Högskolorna får anställa assistenter, amanuenser och
kliniska assistenter. Förordning (1998:80).

Arbetsuppgifter

9 § En anställning som assistent får motsvara högst 40 procent och en anställning som amanuens högst 50 procent av
full arbetstid. Arbetet ska avse undervisning, administration
eller medverkan i forskning eller konstnärlig forskning.

En klinisk assistent ska arbeta inom klinisk utbildning och
forskning. Förordning (2014:1012).

Anställning

10 § Bara den som får utbildningsbidrag för doktorander får
vara anställd som assistent.

Bara den som är antagen till utbildning på grundnivå eller
avancerad nivå får anställas om amanuens.

Bara den som har avlagt läkarexamen eller tandläkarexamen
eller som antas eller redan har antagits till utbildning på
forskarnivå inom medicin eller odontologi får anställas som
klinisk assistent. Förordning (2009:933).

11 § Assistenter, amanuenser och kliniska assistenter skall
anställas genom beslut av rektor. Förordning (1998:80).

Anställningsform

12 § Assistenter, amanuenser och kliniska assistenter skall
anställas tills vidare, dock längst ett år. Sådana
anställningar får förnyas. Den sammanlagda anställningstiden
för en amanuens och för en klinisk assistent får dock omfatta
högst tre år. Förordning (1998:80).


6 kap. Utbildningen

Bestämmelser för all utbildning

Inledande bestämmelse

1 § I detta kapitel finns det bestämmelser om utbildning på
grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. Förordning (2006:1053).

Omfattningen av utbildningen

2 § Omfattningen av utbildningen skall anges i högskolepoäng
där heltidsstudier under ett normalstudieår om 40 veckor
motsvarar 60 högskolepoäng. Förordning (2006:1053).

Studievägledning och information

3 § Studenter ska ges tillgång till studievägledning och
yrkesorientering. Högskolan ska se till att den som avser att
påbörja en utbildning har tillgång till den information om
utbildningen som behövs.

Högskolan ska också se till att en antagningsordning finns
tillgänglig. I en antagningsordning tas de föreskrifter in
som högskolan tillämpar i fråga om ansökan, behörighet, urval
och antagning och om hur beslut fattas och kan överklagas. Förordning (2010:1064).

Examina

4 § Inom utbildningen får bara de examina avläggas som anges i
bilaga 2 till denna förordning (examensordningen). Förordning (2006:1053).

5 § I examensordningen anges det på vilken nivå en viss examen
ska avläggas och vilka krav som ska uppfyllas för en viss
examen (examensbeskrivning).

Utöver vad som anges i examensbeskrivningen för
ämneslärarexamen framgår det av bilaga 4 vilka ämnen som får
kombineras för en sådan examen. Förordning (2010:544).

Tillstånd att utfärda examina

5 a § I 1 kap. 11–13 §§ högskolelagen (1992:1434) finns det
bestämmelser om tillstånd att utfärda examina. Förordning (2009:933).

5 b § Tillstånd att utfärda masterexamen får lämnas till
universitet och till högskolor inom de områden inom vilka de
enligt 5 c § har tillstånd att utfärda generella examina på
forskarnivå. Ett sådant tillstånd får även lämnas till en
högskola inom ett område där högskolan inte får utfärda
examina på forskarnivå, om den vetenskapliga miljön inom
området är av sådan kvalitet och omfattning att högskolan kan
erbjuda utbildning med nära anknytning till utbildning på
forskarnivå. Förordning (2009:933).

5 c § Tillstånd att utfärda generella examina på forskarnivå
får lämnas till andra högskolor än universitet inom ett
område, om utbildningen och forskningen vid högskolan har en
sådan kvalitet och omfattning att utbildning på forskarnivå
inom området kan bedrivas på en hög vetenskaplig nivå och med
goda utbildningsmässiga förutsättningar i övrigt. Samma krav
gäller för ett beslut enligt 1 kap. 15 § högskolelagen (1992:1434). Förordning (2009:933).

5 d § Tillstånd att utfärda konstnärliga examina på
forskarnivå får lämnas till universitet och högskolor inom
ett område, om den konstnärliga utbildningen, den
konstnärliga forskningen och det konstnärliga
utvecklingsarbetet vid universitetet eller högskolan har en
sådan kvalitet och omfattning att utbildning på forskarnivå
inom området kan bedrivas på en hög konstnärlig nivå och med
goda utbildningsmässiga förutsättningar i övrigt. Förordning (2009:933).

5 e § Tillstånd att utfärda ämneslärarexamen med en viss
inriktning får lämnas till en högskola, om
1. utbildningen vid högskolan ensam eller tillsammans med
utbildning som avses i 3 uppfyller de krav som ställs på
utbildning som leder till en ämneslärarexamen,
2. utbildningen vid högskolan omfattar ämnesstudier i minst
ett undervisningsämne, och
3. utbildningen i det eller de andra undervisningsämnen som
kan krävas för en ämneslärarexamen anordnas av en annan
högskola som har tillstånd att utfärda ämneslärarexamen för
det eller dessa undervisningsämnen eller av ett utländskt
lärosäte som anordnar motsvarande utbildning. Förordning (2011:687).

5 f § Tillstånd att utfärda ämneslärarexamen med en viss
inriktning som kan avläggas efter det att en student har gått
igenom utbildning enligt förordningen (2011:686) om
kompletterande pedagogisk utbildning som leder till
ämneslärarexamen får lämnas till en högskola, om högskolan
1. ska utfärda en sådan examen för studenter som uppfyller
kraven för ämneslärarexamen som ställs i nämnda förordning,
och
2. har tillstånd att utfärda ämneslärarexamen med samma
inriktning enligt 5 e §. Förordning (2011:687).

Tillgodoräknande

6 § Om en student vid en högskola i Sverige har gått igenom
viss högskoleutbildning med godkänt resultat, har studenten
rätt att tillgodoräkna sig detta för högskoleutbildning vid en
annan högskola. Detta gäller dock inte, om det finns en
väsentlig skillnad mellan utbildningarna.

Detsamma gäller studenter som har gått igenom en viss
utbildning med godkänt resultat
1. vid universitet eller annan läroanstalt för högre utbildning
i Danmark, Finland, Island eller Norge eller hos den som är
part i Europarådets konvention av den 11 april 1997 om
erkännande av bevis avseende högre utbildning i Europaregionen (SÖ 2001:46), eller
2. vid Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap. Förordning (2006:1053).

7 § En student har rätt att tillgodoräkna sig annan utbildning
än den som avses i 6 §, om de kunskaper och färdigheter som
studenten åberopar är av en sådan beskaffenhet och har en sådan
omfattning att de i huvudsak svarar mot den utbildning för
vilken de är avsedda att tillgodoräknas. En student får även
tillgodoräknas motsvarande kunskaper och färdigheter som har
förvärvats i yrkesverksamhet. Förordning (2006:1053).

8 § Högskolan ska pröva om tidigare utbildning eller
verksamhet kan godtas för tillgodoräknande.

Endast den som är student kan komma i fråga för
tillgodoräknande, om inte annat framgår av lag eller
förordning. Förordning (2010:1064).

Examensbevis

9 § En student som uppfyller fordringarna för en examen skall
på begäran få examensbevis av högskolan. Förordning (2006:1053).

10 § I examensbeviset ska högskolan ange
1. en examens benämning,
2. på vilken nivå examen avläggs,
3. om examen ingår i en gemensam examen som avses i 1 kap. 17 § högskolelagen (1992:1434),
4. vilka kurser som ingår i en examen på grundnivå och
avancerad nivå, och
5. vid vilken högskola som kurser enligt 4, eller motsvarande
del av en utbildning på forskarnivå, har genomgåtts.

I examensbeviset får översättningen av examensbenämningen till
ett eller flera språk anges. Förordning (2011:687).

10 a § Till examensbeviset ska det fogas
1. en bilaga som beskriver utbildningen och dess plats i
utbildningssystemet, och
2. när det gäller yrkeslärarexamen, en bilaga som anger vilka
kvalificerade och relevanta yrkeskunskaper som har legat till
grund för den särskilda behörigheten enligt 4 § förordningen (2010:2021) om tillträde till utbildning som leder till
yrkeslärarexamen och de föreskrifter som har meddelats i
anslutning till den paragrafen.

Universitets- och högskolerådet får meddela närmare
föreskrifter om vad bilagorna enligt första stycket ska
innehålla. Förordning (2012:712).

11 § Om ett examensbevis ska avse utbildning vid mer än en
högskola, ska beviset utfärdas av den högskola där studenten
har slutfört sin utbildning. Detta gäller dock inte om de
berörda högskolorna i det enskilda fallet har kommit överens
om något annat eller om högskolorna tillsammans ska utfärda
en gemensam examen enligt 1 kap. 17 § högskolelagen (1992:1434). Förordning (2009:1068).

Gemensam examen

11 a § En högskola får delta i ett utbildningssamarbete som
anges i 1 kap. 17 § andra stycket högskolelagen (1992:1434) bara om samarbetet grundas på en skriftlig överenskommelse. En sådan överenskommelse får en högskola, som anges i bilagan
till högskolelagen, ingå med
1. en annan högskola som omfattas av högskolelagen,
2. en enskild utbildningsanordnare som har tillstånd att
utfärda examina enligt lagen (1993:792) om tillstånd att
utfärda vissa examina, eller
3. ett utländskt lärosäte som inte är en fysisk person. Förordning (2009:1068).

11 b § En högskola som avses i 11 a § får ingå en
överenskommelse som anges i samma paragraf bara om villkoren
i andra och tredje styckena är uppfyllda.

Högskolan ska genom överenskommelsen ha säkerställt att
1. varje del av utbildningen anordnas av något av de
lärosäten som ingår i utbildningssamarbetet, och
2. även de delar av utbildningen som anordnas av ett annat
lärosäte än högskolan vilar på vetenskaplig eller konstnärlig
grund och på beprövad erfarenhet samt bedrivs så att en hög
kvalitet nås i utbildningen.

Av överenskommelsen ska det framgå
1. vilken del av utbildningen som högskolan ska anordna,
2. vilken del av utbildningen ett annat lärosäte ska anordna,
3. vid vilket eller vilka av de lärosäten som anordnar en del
av utbildningen en sökande till utbildningen ska antas,
4. att högskolan får anta sökande bara till den del av
utbildningen som högskolan ska anordna,
5. när en studerande som har antagits till en del av
utbildningen av ett annat lärosäte ska anses vara student
enligt 11 c §,
6. att den del av utbildningen som en student har gått igenom
med godkänt resultat vid ett annat lärosäte ska
tillgodoräknas honom eller henne för utbildning vid högskolan
utan särskild prövning,
7. vilken examen utbildningen kan leda till vid respektive
lärosäte, och
8. övriga villkor som är nödvändiga för att utbildningen ska
kunna genomföras. Förordning (2009:1068).

11 c § En studerande som har antagits av ett annat lärosäte
till en del av en utbildning som omfattas av en sådan
överenskommelse som anges i 11 a §, ska anses vara student
som är antagen av den högskola som har ingått
överenskommelsen när han eller hon inom ramen för
utbildningen bedriver studier där. Detta gäller bara om
1. det andra lärosätet anordnar den delen av utbildningen som
lärosätet har antagit den studerande till, och
2. den studerande enligt överenskommelsen inte också ska
antas av högskolan. Förordning (2009:1068).

11 d § En del av en utbildning som omfattas av en sådan
överenskommelse som anges i 11 a § och som en student har
gått igenom med godkänt resultat vid ett annat lärosäte ska
tillgodoräknas honom eller henne för utbildning vid den
högskola som har ingått överenskommelsen utan särskild
prövning. Förordning (2009:1068).

11 e § En högskola som avses i 11 a § får utfärda en gemensam
examen bara om
1. studenten har gått igenom en utbildning som omfattas av en
överenskommelse som anges i samma paragraf samt uppfyllt
kraven för examen vid högskolan och vid minst ett annat
lärosäte som har anordnat en del av utbildningen,
2. varje lärosäte som utfärdar en examen, som ingår i den
gemensamma examen, får utfärda den examen som lärosätet
utfärdar,
3. varje examen som ingår i den gemensamma examen och som
utfärdas av en högskola som omfattas av högskolelagen (1992:1434) eller av en enskild utbildningsanordnare avser
samma examen som högskolans, och
4. varje examen som ingår i den gemensamma examen och som
utfärdas av ett utländskt lärosäte är på motsvarande nivå som
högskolans examen. Förordning (2009:1068).

11 f § När en högskola som avses i 11 a § utfärdar en
gemensam examen tillsammans med ett annat lärosäte får
högskolan utfärda sitt examensbevis i samma dokument som det
andra lärosätet utfärdar sitt examensbevis i. Förordning (2009:1068).

12 § Har upphävts genom förordning (2010:1064).

Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

Kurser och program

13 § All utbildning på grundnivå och avancerad nivå skall
bedrivas i form av kurser. Kurser får sammanföras till
utbildningsprogram. Förordning (2006:1053).

Kursplan

14 § För en kurs skall det finnas en kursplan. Förordning (2006:1053).

15 § I kursplanen ska följande anges: kursens nivå, antal
högskolepoäng, mål, krav på särskild behörighet, formerna för
bedömning av studenternas prestationer och de övriga
föreskrifter som behövs. Förordning (2010:1064).

Utbildningsplan

16 § För utbildningsprogram skall det finnas en
utbildningsplan. Av 14 § framgår att det för kurserna inom
programmet skall finnas kursplaner. Förordning (2006:1053).

17 § I utbildningsplanen ska följande anges: de kurser som
programmet omfattar, kraven på särskild behörighet och de
övriga föreskrifter som behövs. Förordning (2010:1064).

Betyg

18 § Betyg ska sättas på en genomgången kurs om inte
högskolan föreskriver något annat. Högskolan får föreskriva
vilket betygssystem som ska användas. För en helt eller
delvis verksamhetsförlagd kurs inom utbildning som leder till
förskollärar-, grundlärar-, ämneslärar- eller
yrkeslärarexamen, ska dock alltid fler än ett betygssteg
användas för ett godkänt resultat. Detta gäller bara om den
verksamhetsförlagda delen av kursen omfattar mer än tre
högskolepoäng.

Betyget ska beslutas av en av högskolan särskilt utsedd
lärare (examinator). Förordning (2014:371).

19 § Har upphävts genom förordning (2010:1064).

Kursbevis

20 § En student som har fått en kurs godkänd skall på begäran
få kursbevis av högskolan.

Om kursbeviset skall avse utbildning vid mer än en högskola,
skall beviset utfärdas av den högskola där studenten har
slutfört kursen. Detta gäller dock inte om de berörda
högskolorna i det enskilda fallet har kommit överens om något
annat. Förordning (2006:1053).

Antal prov m.m.

21 § Om en högskola begränsar det antal tillfällen som en
student får genomgå prov för att få godkänt resultat på en kurs
eller del av en kurs, skall antalet tillfällen bestämmas till
minst fem. Om godkänt resultat på en kurs eller del av en kurs
förutsätter att studenten genomgått praktik eller motsvarande
utbildning med godkänt resultat, skall antalet praktik- eller
motsvarande utbildningsperioder bestämmas till minst två. Förordning (2006:1053).

22 § En student, som utan godkänt resultat har genomgått två
prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en
annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar mot det. Förordning (2006:1053).

Rättelse av betyg

23 § Ett beslut enligt 26 § förvaltningslagen (1986:223) om
rättelse av skrivfel, räknefel eller liknande förbiseende i
fråga om ett betyg skall fattas av en examinator. Förordning (2006:1053).

Omprövning av betyg

24 § Finner en examinator att ett beslut om betyg är uppenbart
oriktigt på grund av nya omständigheter eller av någon annan
anledning, skall han eller hon ändra beslutet, om det kan ske
snabbt och enkelt och om det inte innebär att betyget sänks. Förordning (2006:1053).

Utbildning på forskarnivå

Ämnen

25 § Ett universitet och en högskola som får utfärda examina
på forskarnivå ska besluta om ämnen som utbildning på
forskarnivå ska anordnas i. Förordning (2010:1064).

Allmän studieplan

26 § För varje ämne som utbildning på forskarnivå anordnas i
ska det finnas en allmän studieplan. Förordning (2010:1064).

27 § I en allmän studieplan ska följande anges: det
huvudsakliga innehållet i utbildningen, krav på särskild
behörighet och de övriga föreskrifter som behövs. Förordning (2010:1064).

Handledning

28 § För varje doktorand ska det utses minst två handledare. En av dem ska utses till huvudhandledare. Doktoranden har
rätt till handledning under utbildningen så länge inte rektor
med stöd av 30 § beslutar något annat.

En doktorand som begär det ska få byta handledare. Förordning (2010:1064).

Individuell studieplan

29 § För varje doktorand ska det upprättas en individuell
studieplan. Planen ska innehålla högskolans och doktorandens
åtaganden och en tidsplan för doktorandens utbildning. Planen
ska beslutas efter samråd med doktoranden och hans eller
hennes handledare.

Den individuella studieplanen ska regelbundet följas upp och
efter samråd med doktoranden och hans eller hennes handledare
ändras av högskolan i den utsträckning som behövs. Utbildningstiden får förlängas bara om det finns särskilda
skäl för det. Sådana skäl kan vara ledighet på grund av
sjukdom, ledighet för tjänstgöring inom totalförsvaret eller
för förtroendeuppdrag inom fackliga organisationer och
studentorganisationer eller föräldraledighet. Förordning (2010:1064).

Rätt till handledning och andra resurser

30 § Om en doktorand i väsentlig utsträckning åsidosätter
sina åtaganden enligt den individuella studieplanen, ska
rektor besluta att doktoranden inte längre ska ha rätt till
handledning och andra resurser för utbildningen. Innan ett
sådant beslut fattas ska doktoranden och hans eller hennes
handledare ges möjlighet att yttra sig. Prövningen ska göras
på grundval av deras redogörelser och annan utredning som är
tillgänglig. Vid bedömningen ska det vägas in om högskolan
har fullgjort sina egna åtaganden enligt den individuella
studieplanen. Beslutet ska vara skriftligt och motiverat.

Resurserna får inte dras in för den tid då doktoranden är
anställd som doktorand eller får utbildningsbidrag för
doktorander. Förordning (2010:1064).

31 § Om resurserna för utbildningen har dragits in enligt 30 §, kan doktoranden efter ansökan hos rektor få tillbaka sin
rätt till handledning och andra resurser. Doktoranden måste
då genom att visa upp ett tillkommande studieresultat av
beaktansvärd kvalitet och omfattning eller på något annat
sätt göra sannolikt att han eller hon kan fullgöra sina
återstående åtaganden enligt den individuella studieplanen. Förordning (2010:1064).

Betyg på prov

32 § Prov som ingår i utbildning på forskarnivå ska bedömas
enligt det betygssystem som högskolan föreskriver.

Betyget ska bestämmas av en av högskolan särskilt utsedd
lärare (examinator). Förordning (2010:1064).

Disputation och betyg på doktorsavhandlingen

33 § Av examensbeskrivningen för doktorsexamen och
konstnärlig doktorsexamen framgår att det för dessa examina
krävs bland annat en godkänd doktorsavhandling.

Doktorsavhandlingen ska ha försvarats muntligen vid en
offentlig disputation. Vid disputationen ska det finnas en
opponent. Förordning (2010:1064).

34 § Vid betygssättning av doktorsavhandlingen ska minst en
person delta som inte är verksam vid den högskola där
doktoranden examineras. Förordning (2010:1064).

35 § Högskolan får meddela föreskrifter om det betygssystem
som ska användas och om disputationen och betygssättningen i
övrigt. Förordning (2010:1064).

Delegering

36 § Rektor får inte delegera beslut enligt 30 och 31 §§. Förordning (2010:1064).

37 § Har upphävts genom förordning (2010:1064).

38 § Har upphävts genom förordning (2010:1064).

39 § Har upphävts genom förordning (2010:1064).

40 § Har upphävts genom förordning (2010:1064).

41 § Har upphävts genom förordning (2010:1064).

42 § Har upphävts genom förordning (2010:1064).

43 § Har upphävts genom förordning (2010:1064).

44 § Har upphävts genom förordning (2010:1064).

45 § Har upphävts genom förordning (2010:1064).

46 § Har upphävts genom förordning (2010:1064).

47 § Har upphävts genom förordning (2010:1064).

48 § Har upphävts genom förordning (2010:1064).

49 § Har upphävts genom förordning (2010:1064).


7 kap. Tillträde till utbildningen

Gemensamma bestämmelser för tillträde till utbildning på
grundnivå eller avancerad nivå

1 § Antagning till utbildning på grundnivå eller avancerad nivå
skall avse en kurs eller ett utbildningsprogram. Förordning (2006:1053).

2 § För att bli antagen krävs det att sökanden har
grundläggande behörighet och dessutom den särskilda behörighet
som kan vara föreskriven.

I 5–8 §§ förordningen (2010:543) om anmälningsavgift och
studieavgift vid universitet och högskolor finns det
bestämmelser om att betalning av studieavgift i vissa fall är
en förutsättning för antagning. Förordning (2010:544).

3 § Om det finns särskilda skäl, får högskolan besluta om
undantag från något eller några behörighetsvillkor. En högskola
skall göra undantag från något eller några behörighetsvillkor,
om sökanden har förutsättningar att tillgodogöra sig
utbildningen utan att uppfylla behörighetsvillkoren. Förordning (2006:1053).

4 § Den som vill antas till utbildning på grundnivå eller
avancerad nivå ska anmäla det inom den tid och i den ordning
som högskolan bestämmer.

I 2 och 3 §§ förordningen (2010:543) om anmälningsavgift och
studieavgift vid universitet och högskolor finns det
bestämmelser om att betalning av anmälningsavgift i vissa fall
är en förutsättning för att anmälan ska prövas.

Frågor om antagning avgörs av högskolan. Ett maskinellt
framtaget besked om antagning gäller som högskolans beslut. Förordning (2010:544).

4 a § En högskola får besluta att sökande som omfattas av
studieavgiftsskyldighet enligt förordningen (2010:543) om
anmälningsavgift och studieavgift vid universitet och
högskolor bara får antas till en utbildning vid separata
antagningar.

Högskolan bestämmer hur många separata antagningar som ska
anordnas till en utbildning. Förordning (2014:37).

Tillträde till utbildning som påbörjas på grundnivå och som
vänder sig till nybörjare

Grundläggande behörighet

5 § Grundläggande behörighet till utbildning som påbörjas på
grundnivå och vänder sig till nybörjare har den som
1. avlagt en högskoleförberedande examen i gymnasieskolan
eller inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå,
2. avlagt en yrkesexamen i gymnasieskolan eller inom kommunal
vuxenutbildning på gymnasial nivå samt har lägst betyget E i
de kurser i svenska eller svenska som andraspråk och engelska
som krävs för en högskoleförberedande examen i gymnasieskolan,
3. har en svensk eller utländsk utbildning som motsvarar
kraven i 1 eller 2,
4. är bosatt i Danmark, Finland, Island eller Norge och där är
behörig till högre utbildning, eller
5. genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet
eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar
att tillgodogöra sig utbildningen.

Universitets- och högskolerådet får meddela närmare
föreskrifter om kraven i första stycket 3. Förordning (2012:712).

6 § Den som har annat modersmål än svenska, danska, färöiska,
isländska eller norska ska ha de kunskaper i svenska som
behövs.

Universitets- och högskolerådet får meddela närmare
föreskrifter om kravet i första stycket. Den som har finska
som modersmål och har haft svenska som ämne i finskt gymnasium
eller motsvarande finsk skolform under tre år eller mer ska
dock anses ha de kunskaper i svenska som behövs. Förordning (2012:712).

7 § Har upphävts genom förordning (2007:644).

Särskild behörighet

8 § De krav på särskild behörighet som ställs ska vara helt
nödvändiga för att studenten ska kunna tillgodogöra sig
utbildningen. Kraven får avse
1. kunskaper från en eller flera kurser i gymnasieskolan eller
motsvarande kunskaper, och
2. andra villkor som betingas av utbildningen eller är av
betydelse för det yrkesområde som utbildningen förbereder för.

Särskild behörighet har också den som genom svensk eller
utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av
någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra
sig utbildningen. Förordning (2011:1020).

9 § De krav på särskild behörighet som ställs skall anges i
områdesbehörigheter. Var och en av dessa områdesbehörigheter
består av behörighetskurser och sådana meritkurser som avses i 18 §. Behörighetskurser är de kurser i ett visst ämne som
ställs som krav enligt 8 § första stycket 1.

Områdesbehörigheter kan också omfatta sådana krav som anges i 8 § första stycket 2. Förordning (2007:666).

9 a § Universitets- och högskolerådet får meddela föreskrifter
om vilka områdesbehörigheter som ska finnas. Förordning (2012:712).

10 § Högskolan får, i den mån krav på särskild behörighet
ställs, bestämma vilka områdesbehörigheter som skall gälla för
andra utbildningar än de som avses i 10 a §. Förordning (2007:666).

10 a § Universitets- och högskolerådet får meddela
föreskrifter om vilken områdesbehörighet som ska gälla för ett
utbildningsprogram som vänder sig till nybörjare och som leder
till en sådan yrkesexamen som anges i bilaga 2 till denna
förordning (examensordningen). Förordning (2012:712).

11 § Om det finns särskilda skäl, får Universitets- och
högskolerådet medge att högskolan för tillträde till en viss
utbildning ställer upp andra krav enligt 8 § första stycket än
de som följer av den områdesbehörighet som behövs för den
utbildningen. Förordning (2012:712).

Urval - urvalsgrunder

12 § Vid urval ska hänsyn tas till de sökandes meriter.

Urvalsgrunder är
1. betyg,
2. resultat från högskoleprovet som avses i 20 §, och
3. urvalsgrunder som avses i 23 §.

Vid i övrigt likvärdiga meriter får urval också göras genom
prov eller intervjuer eller genom lottning. Urval genom prov
eller intervjuer får dock inte göras efter det att lottning
har använts. Förordning (2010:700).

Urval - platsfördelning

13 § Vid urval till en utbildning ska platserna fördelas med
1. minst en tredjedel på grundval av betyg,
2. minst en tredjedel på grundval av resultat från
högskoleprovet, och
3. högst en tredjedel på grundval av de av högskolan enligt 23 § bestämda urvalsgrunderna.

Vissa närmare bestämmelser om platsfördelning på grundval av
betyg finns i bilaga 3 till denna förordning. För övriga
sökande med betyg som inte omfattas av bilagan får
Universitets- och högskolerådet meddela föreskrifter om i
vilken av de grupper som anges i bilaga 3 punkten 1 som
platsfördelning ska ske. Förordning (2012:712).

14 § Vid antagning till en utbildning som leder till en
konstnärlig examen får högskolan trots vad som anges i 13 § fördela samtliga platser på grundval av sådana andra särskilda
prov som avses i 23 § 1, eventuellt i kombination med andra
urvalsgrunder enligt 12 §. Förordning (2006:1053).

15 § Om det finns särskilda skäl, får Universitets- och
högskolerådet medge att en högskola vid urval till en viss
utbildning får göra en annan platsfördelning än den som anges
i 13 § och fördela platserna på grundval av någon eller några
av de urvalsgrunder som anges i 12 §. Ett medgivande ska avse
ett eller flera bestämda antagningstillfällen. Förordning (2012:712).

16 § En högskola får i enstaka fall göra avsteg från 12 och 13 §§. Detta får dock ske bara om en sökandes meriter inte kan
bedömas på lämpligt sätt enligt de urvalsgrunder som anges i 12 § och om sökanden genom tidigare utbildning,
arbetslivserfarenhet eller någon annan omständighet har
särskilda kunskaper eller annars särskilda förutsättningar för
utbildningen. Förordning (2006:1053).

Urval - förtur

17 § Vid antagning till en kurs som vänder sig till nybörjare
får högskolan utan hinder av 12 och 13 §§ ge förtur åt sökande
som redan är studenter vid den högskolan. Förordning (2006:1053).

Urval - betyg

18 § Vissa bestämmelser om hur betyg ska värderas finns i
bilaga 3.

I varje områdesbehörighet ska det utöver sådana
behörighetskurser som avses i 9 § ingå meritkurser. Meritkurser är sådana kurser från gymnasial utbildning som är
särskilt meriterande vid urval och som inte utgör krav på
grundläggande eller särskild behörighet.

Meritkurser är
1. fördjupning i ämnet moderna språk,
2. fördjupning i ämnet svenskt teckenspråk för hörande,
3. fördjupning i ämnet engelska, och
4. fördjupning i ämnet matematik.

Universitets- och högskolerådet får meddela föreskrifter i
övrigt om meritvärdering av betyg. Förordning (2013:1008).

18 a § Har upphävts genom förordning (2011:1020).

19 § Universitets- och högskolerådet får meddela föreskrifter
om vad betyg utfärdade enligt äldre bestämmelser och betyg
från utländsk utbildning ska anses motsvara i förhållande till
de krav som anges i 5 § första stycket 1 och 2. Förordning (2012:712).

Urval - högskoleprovet

20 § För alla högskolor i Sverige ska det finnas ett
gemensamt högskoleprov.

Universitets- och högskolerådet ansvarar för att provet tas
fram och beslutar om resultat på provet. Ett sådant
provresultat är giltigt till utgången av det kalenderhalvår
som infaller fem år efter provtillfället.

De högskolor som ska använda provet som urvalsgrund ska
genomföra provet. Detta får ske i samverkan mellan
högskolorna. Provet får även genomföras av Universitets- och
högskolerådet. Förordning (2014:1012).

21 § Den som vill delta i högskoleprovet ska betala en avgift
på 450 kronor i samband med anmälan till provet. Förordning (2014:1012).

22 § Universitets- och högskolerådet får meddela närmare
föreskrifter om högskoleprovet. Förordning (2014:1012).

Urval - av högskolan bestämda urvalsgrunder

23 § En högskola får, i den utsträckning som anges i 13 §,
bestämma urvalsgrunder bestående av
1. andra särskilda prov än högskoleprovet,
2. kunskaper, arbetslivserfarenhet eller annan erfarenhet som
är särskilt värdefull för den sökta utbildningen, och
3. andra för utbildningen sakliga omständigheter. Förordning (2006:1053).

Tillträde till utbildning som påbörjas på grundnivå och som
vänder sig till andra än nybörjare

Grundläggande behörighet

24 § Grundläggande behörighet till utbildning som påbörjas på
grundnivå och som vänder sig till andra än nybörjare har den
som uppfyller kraven på grundläggande behörighet enligt 5 och 6 §§. Förordning (2007:644).

Särskild behörighet

25 § De krav på särskild behörighet som ställs ska vara helt
nödvändiga för att studenten ska kunna tillgodogöra sig
utbildningen. Kraven får avse
1. kunskaper från en eller flera kurser i gymnasieskolan eller
motsvarande kunskaper,
2. kunskaper från en eller flera högskolekurser, och
3. andra villkor som betingas av utbildningen eller är av
betydelse för det yrkesområde som utbildningen förbereder för.

Högskolan får bestämma vilka krav enligt första stycket som
ska ställas.

Särskild behörighet har också den som genom svensk eller
utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av
någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra
sig utbildningen. Förordning (2011:1020).

Urval

26 § Vid urval skall hänsyn tas till de sökandes meriter.

Urvalsgrunder är
1. betyg,
2. resultat från högskoleprovet som avses i 20 §,
3. tidigare utbildning, och
4. urvalsgrunder som avses i 23 §.

Högskolan får bestämma vilka urvalsgrunder enligt andra stycket
som skall användas och vilken platsfördelning som skall göras.

Vid i övrigt likvärdiga meriter får urval också göras enligt
vad som anges i 12 § tredje stycket. Förordning (2006:1053).

27 § En högskola får i enstaka fall göra avsteg från 26 §. Detta får dock ske bara om en sökandes meriter inte kan bedömas
på lämpligt sätt enligt de urvalsgrunder som anges i 26 § och
om sökanden genom tidigare utbildning, arbetslivserfarenhet
eller någon annan omständighet har särskilda kunskaper eller
annars särskilda förutsättningar för utbildningen. Förordning (2006:1053).

Tillträde till utbildning på avancerad nivå

Grundläggande behörighet

28 § Grundläggande behörighet till ett utbildningsprogram som
leder till en generell eller konstnärlig examen på avancerad
nivå har den som
1. har en examen på grundnivå som omfattar minst 180 högskolepoäng eller motsvarande utländsk examen, eller
2. genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet
eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar
att tillgodogöra sig utbildningen.

Undantag får göras från kravet på en examen i första stycket 1,
om en sökande bedöms kunna uppfylla fordringarna för en sådan
examen men examensbevis på grund av särskilda omständigheter
inte har hunnit utfärdas. Förordning (2006:1053).

29 § Grundläggande behörighet till ett utbildningsprogram som
leder till en sådan yrkesexamen på avancerad nivå som enligt
examensordningen förutsätter viss legitimation eller viss
tidigare avlagd examen har den som fått angiven legitimation
eller avlagt angiven examen. Grundläggande behörighet har även
den som har förutsättningar enligt 28 § första stycket 2. Detta
gäller dock inte i fråga om utbildningsprogram som leder till
en sådan yrkesexamen som förutsätter legitimation. Förordning (2006:1053).

30 § Grundläggande behörighet till annan utbildning på
avancerad nivå än som avses i 28 och 29 §§ har den som
genomgått utbildning på grundnivå eller har förutsättningar
enligt 28 § första stycket 2. Förordning (2006:1053).

Särskild behörighet

31 § De krav på särskild behörighet som ställs skall vara helt
nödvändiga för att studenten skall kunna tillgodogöra sig
utbildningen. Kraven får avse
1. kunskaper från en eller flera högskolekurser, och
2. andra villkor som betingas av utbildningen eller är av
betydelse för det yrkesområde som utbildningen förbereder för.

Högskolan får bestämma vilka krav enligt första stycket som
skall ställas.

Särskild behörighet har också den som genom svensk eller
utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av
någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra
sig utbildningen. Förordning (2006:1053).

31 a § För tillträde till utbildning som leder till
speciallärar- eller specialpedagogexamen får de krav som ställs
upp med stöd av 31 § inte omfatta krav på ett självständigt
arbete (examensarbete) eller motsvarande. Förordning (2012:188).

Urval

32 § Urval skall göras enligt vad som anges i 26 och 27 §§. Förordning (2006:1053).

Urval vid tillträde till utbildning som påbörjas på
grundläggande nivå och avancerad nivå vid separat antagning

32 a § Vid separat antagning enligt 4 a § ska i fråga om
urval andra och tredje styckena tillämpas i stället för
bestämmelserna om urval i 12–23, 26, 27 och 32 §§.

Vid urval ska högskolan ta hänsyn till de sökandes meriter.

Högskolan får meddela föreskrifter om vilka urvalsgrunder
som ska användas och vilken platsfördelning som ska göras. Urvalsgrunderna ska bestå av sakliga omständigheter som är av
betydelse för utbildningen. Vid i övrigt likvärdiga meriter
får urval också göras genom prov eller intervjuer eller genom
lottning. Urval genom prov eller intervjuer får dock inte
göras efter det att lottning har använts. Förordning (2014:37).

Anstånd med studier och studieuppehåll för utbildning på
grundnivå eller avancerad nivå

33 § Om det finns särskilda skäl, får en högskola i enskilda
fall besluta att den som är antagen till utbildning på
grundnivå eller avancerad nivå vid högskolan
1. får anstånd med att påbörja studierna, eller
2. får fortsätta sina studier efter studieuppehåll.

Det som anges i första stycket gäller också en studerande som
avses i 6 kap. 11 c §, om den del av utbildningen som
högskolan ska anordna ges på grundnivå eller avancerad nivå.

Universitets- och högskolerådet får meddela närmare
föreskrifter om anstånd och om studieuppehåll. Förordning (2012:712).

Tillträde till utbildning på forskarnivå

Allmänna bestämmelser

34 § Till utbildning på forskarnivå får endast så många
doktorander antas som kan erbjudas handledning och godtagbara
studievillkor i övrigt och som har studiefinansiering enligt 36 §. Förordning (2006:1053).

35 § För att bli antagen till utbildning på forskarnivå krävs
det att den sökande
1. har grundläggande behörighet och den särskilda behörighet
som högskolan kan ha föreskrivit, och
2. bedöms ha sådan förmåga i övrigt som behövs för att
tillgodogöra sig utbildningen. Förordning (2010:1064).

36 § Högskolan får till utbildning på forskarnivå anta bara
sökande som anställs som doktorand eller som beviljas
utbildningsbidrag för doktorander. Högskolan får dock anta en
sökande som har någon annan form av studiefinansiering, om
högskolan bedömer att finansieringen kan säkras under hela
utbildningen och att den sökande kan ägna så stor del av sin
tid åt utbildningen att den kan slutföras inom fyra år när
det gäller licentiatexamen eller konstnärlig licentiatexamen
och åtta år när det gäller doktorsexamen eller konstnärlig
doktorsexamen. Förordning (2010:1064).

Antagningsförfarande

37 § Frågor om antagning avgörs av högskolan. Den som vill
antas till utbildning på forskarnivå skall anmäla det inom den
tid och i den ordning som högskolan bestämmer.

När en högskola avser att anta en eller flera doktorander skall
högskolan genom annonsering eller ett därmed likvärdigt
förfarande informera om detta. Någon information behöver dock
inte lämnas
1. vid antagning av en doktorand som skall genomgå utbildningen
inom ramen för en anställning hos en annan arbetsgivare än
högskolan,
2. vid antagning av en doktorand som tidigare har påbörjat sin
utbildning på forskarnivå vid ett annat lärosäte, eller
3. om det finns liknande särskilda skäl. Förordning (2006:1053).

38 § En högskola som har fått tillstånd att utfärda examina
på forskarnivå inom ett område får utan ny antagning besluta
att en doktorand som har antagits vid något annat universitet
eller någon annan högskola får övergå till högskolan och
fortsätta sin utbildning och examineras där. Det gäller dock
bara om doktoranden har haft huvuddelen av sina
forskarstudier förlagda till den högskolan inom det område
som tillståndet att utfärda examina avser.

Det som sägs i första stycket ska också gälla om en högskola
genom att ha getts benämningen universitet har fått rätt
enligt 1 kap. 11 § högskolelagen (1992:1434) att utfärda
examina på forskarnivå. Förordning (2010:1064).

Grundläggande behörighet

39 § Grundläggande behörighet till utbildning på forskarnivå
har den som har
1. avlagt en examen på avancerad nivå,
2. fullgjort kursfordringar om minst 240 högskolepoäng, varav
minst 60 högskolepoäng på avancerad nivå, eller
3. på något annat sätt inom eller utom landet förvärvat i
huvudsak motsvarande kunskaper.

Högskolan får för en enskild sökande medge undantag från
kravet på grundläggande behörighet, om det finns särskilda
skäl. Förordning (2010:1064).

Särskild behörighet

40 § De krav på särskild behörighet som ställs skall vara helt
nödvändiga för att studenten skall kunna tillgodogöra sig
utbildningen. Kraven får avse
1. kunskaper från högskoleutbildning eller motsvarande
utbildning,
2. särskild yrkeserfarenhet, och
3. nödvändiga språkkunskaper eller andra villkor som betingas
av utbildningen. Förordning (2006:1053).

Urval

41 § Urval bland sökande som uppfyller kraven enligt 35 och 36 §§ ska göras med hänsyn till deras förmåga att
tillgodogöra sig utbildningen.

Högskolan bestämmer vilka bedömningsgrunder som ska tillämpas
vid prövningen av förmågan att tillgodogöra sig utbildningen.

Enbart det förhållandet att en sökande bedöms kunna få
tidigare utbildning eller yrkesverksamhet tillgodoräknad för
utbildningen får dock inte vid urval ge den sökande företräde
framför andra sökande. Förordning (2010:1064).

Särskilt organ

42 § Har upphävts genom förordning (2010:1064).


8 kap. Har upphävts genom förordning (2006:1053).


9 kap. Har upphävts genom förordning (2006:1053).


10 kap. Disciplinära åtgärder

Allmänna bestämmelser

1 § Disciplinära åtgärder får vidtas mot studenter som
1. med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker
vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars ska
bedömas,
2. stör eller hindrar undervisning, prov eller annan verksamhet
inom ramen för utbildningen vid högskolan,
3. stör verksamheten vid högskolans bibliotek eller annan
särskild inrättning inom högskolan, eller
4. utsätter en annan student eller en arbetstagare vid
högskolan för sådana trakasserier eller sexuella trakasserier
som avses i 1 kap. 4 § diskrimineringslagen (2008:567).

Disciplinära åtgärder får inte vidtas senare än två år efter
det att förseelsen har begåtts. Förordning (2008:944).

Disciplinära åtgärder

2 § De disciplinära åtgärderna är varning och avstängning.

Ett beslut om avstängning innebär att studenten inte får delta
i undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för
utbildningen vid högskolan. Beslutet skall avse en eller flera
perioder, dock sammanlagt högst sex månader.

Ett beslut om avstängning får också begränsas till att avse
tillträde till vissa lokaler inom högskolan.

Disciplinnämnden

3 § Ärenden om disciplinära åtgärder skall, om inte annat
följer av 9 §, handläggas av en disciplinnämnd. En sådan nämnd
skall finnas vid varje högskola.

4 § Disciplinnämnden skall bestå av rektor som ordförande, en
lagfaren ledamot som skall vara eller ha varit ordinarie domare
och en företrädare för lärarna vid högskolan. Studenterna vid
högskolan har rätt att vara representerade i nämnden med två
ledamöter. Förordning (1998:1003).

5 § Den lagfarna ledamoten och den ledamot som företräder
lärarna skall utses för tre år av högskolan. Förordning (1998:1003).

6 § De ledamöter i nämnden som representerar studenterna utses
för ett år.

7 § När ordföranden har förhinder inträder rektors
ställföreträdare eller en annan särskilt utsedd
ställföreträdare som ordförande i disciplinnämnden.

För var och en av de övriga ledamöterna skall det finnas en
ersättare. Ersättaren för den lagfarna ledamoten skall vara
eller ha varit ordinarie domare. Ersättarna skall utses i samma
ordning och för samma tid som ledamöterna. Förordning (1998:1003).

8 § Disciplinnämnden är beslutför när minst tre ledamöter är
närvarande, bland dem ordföranden och den lagfarna ledamoten.

Om det vid ett ärendes avgörande finns skiljaktiga meningar,
skall föreskrifterna i 29 kap. rättegångsbalken om omröstning i
domstol med endast lagfarna ledamöter tillämpas. Förordning (1998:1003).

Ärendenas handläggning

9 § Grundad misstanke om sådan förseelse som anges i 1 § skall
skyndsamt anmälas till rektor.

Rektor skall låta utreda ärendet och ge studenten tillfälle att
yttra sig över anmälningen. Rektor skall därefter, i
förekommande fall efter samråd med den lagfarna ledamoten,
avgöra om omständigheterna är sådana att ärendet skall
1. lämnas utan vidare åtgärd,
2. föranleda varning av rektor, eller
3. hänskjutas till disciplinnämnden för prövning. Förordning (1998:1003).

10 § Ett beslut av rektor om varning får av studenten
underställas disciplinnämnden för prövning. Studenten skall
underrättas om denna rättighet.

Övriga bestämmelser

11 § Disciplinnämnden skall se till att ett ärende som
hänskjuts dit utreds noggrant. Nämnden skall ge den student som
berörs av ärendet tillfälle att inför nämnden uttala sig i
saken. Studenten har även rätt att närvara när andra uttalar
sig inför nämnden, om inte särskilda skäl talar mot det. Förordning (2004:289).

12 § Ett beslut om avstängning skall genast tillämpas, om annat
inte föreskrivs i beslutet.

13 § När ett beslut om avstängning har fattats, skall
underrättelser om detta genast tillställas Centrala
studiestödsnämnden och de organ inom högskolan som berörs.

Interimistisk avstängning

14 § Om ett ärende hänskjuts till disciplinnämnden, får rektor
efter samråd med den lagfarna ledamoten med omedelbar verkan
interimistiskt avstänga studenten från verksamheten vid
högskolan.

Ett beslut om interimistisk avstängning skall gälla till dess
ärendet har prövats av disciplinnämnden, dock längst under en
månad. Förordning (1998:1003).


11 kap. Har upphävts genom förordning (2010:1064).


12 kap. Överklagande

1 § Har upphävts genom förordning (1999:1037).

2 § Till Överklagandenämnden för högskolan får följande
beslut av en högskola överklagas:
1. beslut om anställning vid en högskola, med undantag av
anställning som doktorand,
2. beslut om att en sökande inte uppfyller kraven på
behörighet för att bli antagen till utbildning på grundnivå
eller avancerad nivå och beslut att inte göra undantag från
behörighetsvillkoren i fall som avses i 7 kap. 3 § andra
meningen eller 28 § andra stycket,
3. beslut om tillgodoräknande av utbildning eller
yrkesverksamhet,
4. avslag på en students begäran om befrielse från ett
obligatoriskt utbildningsmoment,
5. beslut att dra in resurser för en doktorands utbildning
enligt 6 kap. 30 § och beslut att en doktorand inte ska få
tillbaka resurserna enligt 6 kap. 31 §,
6. avslag på en students begäran att få examensbevis eller
kursbevis, och
7. beslut att inte bevilja den som är antagen till utbildning
på grundnivå eller avancerad nivå anstånd med att påbörja
studierna eller att få fortsätta sina studier efter
studieuppehåll. Förordning (2010:1064).

3 § Att beslut av en disciplinnämnd om avstängning och varning
får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol följer av 22 a § förvaltningslagen (1986:223).

Andra beslut av en disciplinnämnd får inte överklagas. Förordning (2002:81).

4 § Beslut av en högskola i annat fall än som nämns i detta
kapitel får överklagas endast om det är medgivet i annan
författning än förvaltningslagen (1986:223).
1. Denna förordning träder i kraft den 1 april 2002.
2. De nya bestämmelserna i 10 kap. 1 § första stycket 4 skall
tillämpas på förseelse som inträffar den 1 april 2002 eller
senare.
3. Har ett beslut som avses i 12 kap. 3 § meddelats före den 1 april 2002, gäller äldre bestämmelser i fråga om rätten att
överklaga. Förordning (2002:81).

5 § Beslut av Överklagandenämnden för högskolan får inte
överklagas. Förordning (2002:81).

6 § Universitets- och högskolerådets beslut enligt denna
förordning får inte överklagas. Förordning (2012:712).


Övergångsbestämmelser

1993:100
1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1993, om inte
annat föreskrivs i andra eller tredje stycket.

Följande bestämmelser träder i kraft den 1 mars 1993, nämligen

a. bestämmelserna om tillträde till utbildning i 8 och 10 kap.:

såvitt gäller utbildningar som påbörjas efter den 30 juni 1993,
b. bestämmelserna i 2 kap. 10 §, 3 kap., 6 kap. samt 9 kap. 16 och 17 §§ om utseende av vissa befattningshavare och organ inom
en högskola:

såvitt gäller befattningshavare och organ som träder i
verksamhet efter den 30 juni 1993.

Har de nya bestämmelserna om tillträde till utbildning
tillämpats gäller i fråga om rätt att överklaga beslut som har
fattats i tillträdesärendet bestämmelserna i 13 kap. Förordning (1993:159).
3. Om det i en lag eller i en författning som har beslutats av
regeringen hänvisas till en föreskrift som har ersatts genom en
föreskrift i denna förordning tillämpas i stället den nya
föreskriften.
5. Ett ärende vid en högskola som ej har avgjorts vid utgången
av juni 1993 skall handläggas enligt föreskrifterna i denna
förordning, om ej annat är särskilt föreskrivet. Vid behov
skall styrelsen för en högskola meddela närmare föreskrifter om
handläggning av ett sådant ärende.
6. Den som den 30 juni 1993 innehar tjänst som högskolelektor
eller tjänst som högskoleadjunkt skall anses inneha tjänst som
lektor eller tjänst som adjunkt.
7. Den som den 30 juni 1993 innehar tjänst som lärare i
odontologiskt ämne med klinisk anknytning skall förordnas på
tjänst som lektor utan att tjänsten kungörs ledig.
8. Tjänst som assistenttandläkare skall dras in i samband med
nuvarande tjänsteinnehavares avgång. Den som den 30 juni 1993 innehar ett tidsbegränsat förordnande på sådan tjänst får
inneha denna tjänst intill utgången av den löpande
förordnandetiden.
9. Om en tjänst kungjorts ledig till ansökan före den 1 juli 1993, skall äldre bestämmelser om tillsättning av och
behörighet till tjänsten tillämpas i tillsättningsärendet. Därvid behöver dock tjänsteförslagsnämnden inte ha den
sammansättning som föreskrivs i de äldre bestämmelserna. Förordning (1993:952).
10. Har ett ärende om tillsättning av tjänst väckts i
tjänsteförslagsnämnd före utgången av juni 1993, men ännu inte
avgjorts, får nämnden avgöra ärendet i den sammansättning den
hade vid utgången av juni månad 1993.
11. De som har påbörjat utbildning på linjer före den 1 juli 1993 skall ges möjlighet att slutföra den enligt äldre
bestämmelser. Möjligheten kvarstår dock längst till och med den 30 september 2000. Förordning (1999:1037).
12. De som har påbörjat utbildning före den 1 juli 1993 har,
även i de fall det inte är fråga om utbildning på linjer, rätt
att få examen enligt äldre bestämmelser till och med den 30 september 2000. Förordning (1999:1037).
13. Den som har antagits till en utbildning före den 1 juli 1993 och fått anstånd till tid därefter skall anses vara
antagen till motsvarande utbildning enligt de nya
bestämmelserna.
14. Sökande som uppfyller kraven på allmän behörighet enligt
bestämmelserna i deras äldre lydelse skall fortsatt intill
utgången av år 1999 anses ha allmän behörighet.
15. Högskoleprov som enligt äldre bestämmelser ännu är gällande
den 1 juli 1993, får längre giltighet enligt den nya
bestämmelsen i 8 kap. 9 § tredje stycket.
16. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om
överklagande av beslut eller förslag som har meddelats eller
lämnats före ikraftträdandet.

1994:1101
1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1994.
3. Den som har fullgjort en tvåårig utbildning till
glasögonoptiker och under tiden den 1 januari 1994-den 1 juli 1995 har gått igenom en legitimationskurs enligt äldre
bestämmelser uppnår optikerexamen. Detsamma gäller den som har
gått igenom nämnda optikerutbildning enligt äldre bestämmelser
och som efter den 1 januari 1995 har gått igenom kompletterande
utbildning vid Karolinska institutet. Förordning (1995:337).
4. Den som har påbörjat en utbildning till tandläkare före den 1 juli 1994 har rätt att få examen enligt äldre bestämmelser
till utgången av år 1998.

1995:253

Denna förordning träder i kraft den 1 april 1995. Beslut som
har meddelats före ikraftträdandet överklagas enligt äldre
bestämmelser.

1995:944
1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1995.
2. Om ett ärende om tillsättning av tjänst har väckts i
tjänsteförslagsnämnd före ikraftträdandet, men ännu inte
avgjorts, får nämnden avgöra ärendet i den sammansättning den
hade vid ikraftträdandet.

1996:913
1. Denna förordning träder i kraft den 1 november 1996.
3. Den som har påbörjat en utbildning till gymnasielärare före
den 1 november 1996 har rätt att få examen enligt äldre
bestämmelser till utgången av juni 2002. Den som tar examen
efter den 1 januari 1998 skall dock ha förmåga att använda
datorer och andra informationstekniska hjälpmedel för egen
inlärning och kunskap om hur dessa hjälpmedel kan användas i
undervisningen av barn och ungdomar/elever.

1996:984
1. Denna förordning träder i kraft, i fråga om 2 kap. 2 § och 7 kap. 3 § den 1 mars 1997, och i övrigt den 1 december 1996.
3. Sökande som uppfyller kraven på allmän behörighet enligt
föreskrifter som gällde före den 1 juli 1993 skall intill
utgången av år 1999 anses ha grundläggande behörighet.
4. Grundläggande behörighet skall den anses ha som
- har fullföljt ett nationellt eller ett specialutformat
program i gymnasieskolan och som i sitt avgångsbetyg eller
slutbetyg helt eller delvis har betyg enligt de bestämmelser
som gällde före den 1 juli 1994 eller har fullföljt motsvarande
utbildning och har motsvarande betyg från gymnasial
vuxenutbildning,
- uppfyller kraven på allmän behörighet enligt föreskrifter som
gällde före den 1 juli 1993 och har avgångsbetyg från fyra-,
tre- eller tvåårig linje i gymnasieskolan eller från sådan
tvåårig specialkurs i gymnasieskolan som till sitt innehåll i
huvudsak motsvarar minst tvåårig linje i gymnasieskolan eller
har motsvarande betyg från statlig eller kommunal
vuxenutbildning, eller
- före den 1 juli 1998 har fått ett intyg från en folkhögskola
om allmän behörighet för högskolestudier. Förordning (1999:687).

1998:80
1. Denna förordning träder i kraft, i fråga om 9 kap. 3 § den 1 januari 1999, och i övrigt den 1 april 1998.
2. De äldre bestämmelserna i 5 kap. 2 och 6 §§ skall tillämpas
på den som har fått en doktorandtjänst före den 1 april 1998. De äldre bestämmelserna i 5 kap. 6 § skall tillämpas också vid
förordnande på en doktorandtjänst som upphör före utgången av
år 2003 med en doktorand som har antagits till
forskarutbildning före den 1 april 1998 men inte fått en
doktorandtjänst före den dagen. Förordning (2001:23).
3. Den äldre bestämmelsen i 5 kap. 9 § skall tillämpas till och
med den 30 juni 1999 på den som fått en arvodestjänst som
assistent före den 1 april 1998.
4. Den nya bestämmelsen i 5 kap. 4 § skall tillämpas på den som
har fått utbildningsbidrag för första gången för tid efter den 31 december 1997. Detta gäller dock inte den som har antagits
till forskautbildning före den 1 april 1998 men som först
därefter får utbildningsbidrag för första gången och som den 1 april 1998 har en studietid som överstiger tre år eller vid
heltidsstudier 2 år och 5 månader. Förordning (1998:160).
5. Vad som i 5 kap. 10 § sägs om medicinskt vetenskapsområde
skall fram till den 1 januari 1999 i stället avse medicinsk
eller odontologisk fakultet.

1998:1003
1. Denna förordning träder i kraft, i fråga om 1 kap. 7 a, 9 och 13 §§ samt bilaga 1 den 1 september 1998, och i övrigt den 1 januari 1999.
2. Den äldre bestämmelsen i 1 kap. 3 § skall tillämpas, om ett
ärende har väckts hos Justitiekanslern före den 1 januari 1999.
3. Den nya bestämmelsen i 4 kap. 11 § om befordran till
professor skall gälla även den lektor som vid ikraftträdandet
har ställning som biträdande professor.
4. En lektor som vid ikraftträdandet har ställning som
biträdande professor får fortsatt ha denna ställning efter
ikraftträdandet så länge anställningen som lektor består.
5. De nya bestämmelserna i 4 kap. 17 och 18 §§ skall tillämpas
på ett anställningsförfarande som påbörjas den 1 januari 1999 eller senare.
6. Om ett anställningsförfarande som rör en professor eller en
lektor har påbörjats men inte avslutats före den 1 januari 1999, skall yttranden enligt den nya bestämmelsen i 4 kap. 21 § lämnas till fakultetsnämnden eller motsvarande organ, om
yttrandet inte har lämnats till tjänsteförslagsnämnden före den 1 januari 1999.

Om ett yttrande har lämnats till tjänsteförslagsnämnden före
den 1 januari 1999 och inte behandlats färdigt av nämnden,
skall nämnden med tillämpning av de äldre bestämmelserna i 4 och 6 kap. avge förslag till rektor.

Sedan förslag har lämnats till rektor enligt andra stycket, får
rektor besluta i anställningsärendet utan ytterligare beredning
enligt de nya bestämmelserna i 4 kap. 20 §. Detsamma gäller när
en tjänsteförslagsnämnd har lämnat förslag i ett
anställningsärende till rektor före den 1 januari 1999 och
rektor inte har beslutat i anställningsärendet före den 1 januari 1999.
7. Om ett förfarande som rör anställning som adjungerad
professor har påbörjats men inte avslutats före den 1 januari 1999, skall äldre bestämmelser i 4 kap. 18 § andra stycket
tredje meningen tillämpas i stället för de nya bestämmelserna i 4 kap. 26 och 27 §§.
8. Om ett förfarande som rör anställning som forskarassistent
har påbörjats men inte avslutats före den 1 januari 1999, skall
äldre bestämmelser i 4 kap. 18 § tredje stycket tillämpas.
9. De nya bestämmelserna i 4 kap. 12 och 23 §§ skall gälla
beträffande anställningsförfarande som påbörjas den 1 januari 1999 eller senare.
10. Om en person har förordnats på en tjänst med stöd av de
äldre bestämmelserna i 4 kap. 21 § 1-7, 9 eller 10, skall äldre
bestämmelser tillämpas också vid förnyelse eller förlängning av
förordnandet som sker den 1 januari 1999 eller senare. Förordning (2002:761).
11. I fråga om den som innehaft en tjänst som forskarassistent
före den 1 januari 1999 skall den äldre bestämmelsen i 4 kap. 13 § andra stycket tilllämpas i stället för den nya
bestämmelsen i 4 kap. 10 § andra stycket.
12. Den nya bestämmelsen i 10 kap. 1 § första stycket 4 skall
tillämpas på förseelse som inträffar den 1 januari 1999 eller
senare.
13. De nya bestämmelserna i 10 kap. 4 och 7 §§ skall tillämpas
fr.o.m. första gången den 1 januari 1999 eller senare då den
lagfarna ledamoten och ersättaren skall utses.
14. Har ett beslut som avses i 12 kap. 2 § första stycket 4 meddelats före den 1 november 1998, gäller äldre bestämmelser i
fråga om rätten att överklaga. Förordning (1998:1272).

1998:1271
1. Denna förordning träder i kraft den 1 november 1998.
2. Har ett beslut som avses i 13 kap. 2 § första stycket 2 meddelats före ikraftträdandet, gäller äldre bestämmelser i
fråga om rätten att överklaga.

1999:30
1. Denna förordning träder i kraft den 1 maj 1999.
2. Den som har påbörjat en utbildning till maskintekniker,
sjöingenjör, sjökapten eller styrman före den 1 augusti 1998 har rätt att få examen enligt äldre bestämmelser t.o.m. den 31 januari 2002.

1999:1037
1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2000.
2. Om ett förfarande som gäller anställning som
forskarassistent har påbörjats men inte avslutats före den 1 januari 2000, skall äldre bestämmelser i 4 kap. 10 § första
stycket tillämpas.
3. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om
överklagande av beslut som har meddelats före ikraftträdandet.

2000:651
1. Denna förordning träder i kraft, i fråga om bilaga 2 den 1 augusti 2000, och i övrigt den 1 september 2000.
2. Den som har påbörjat en utbildning till receptarie vid
Uppsala universitet före den 1 februari 2001 har rätt att få
examen enligt äldre bestämmelser t.o.m. den 1 februari 2005.

2001:23
1. Denna förordning träder i kraft, i fråga om punkterna 6, 30 och 38 i bilaga 2 samt punkt 2 i övergångsbestämmelserna till
förordningen (1998:80) om ändring i högskoleförordningen den 1 mars 2001, och i övrigt den 1 juli 2001.
2. Den som har påbörjat en utbildning till barn- och
ungdomspedagog, bildlärare, grundskollärare, hushållslärare,
idrottslärare, musiklärare eller slöjdlärare före den 1 juli 2001 har rätt att få examen enligt äldre bestämmelser till
utgången av juni 2008.
3. Den som har påbörjat en utbildning till gymnasielärare före
den 1 juli 2001 men efter den 31 oktober 1996 har rätt att få
examen enligt äldre bestämmelser till utgången av juni 2008.
4. Den som före den 1 juli 2001 har påbörjat en utbildning
huvudsakligen enligt den utbildningsplan för
grundskollärarutbildning som gällde den 30 juni 1993 (UHÄ 1988-05-31) men saknar praktisk-pedagogisk utbildning har
rätt att få sådan utbildning enligt äldre bestämmelser till
utgången av år 2003.
5. Den som har påbörjat en utbildning till specialpedagog före
den 1 juli 2001 har rätt att få examen enligt äldre
bestämmelser till utgången av juni 2003.

2001:211

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2001. Förordning (2009:618).

2001:212

Denna förordning gäller till och med den 30 juni 2006.

I fråga om den som är anställd som biträdande lektor den 30 juni 2006 skall dock förordningen gälla även därefter.

2001:972

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2002. De nya
bestämmelserna i 6 kap. 15 § andra och tredje styckena skall
tillämpas på examensbevis som utfärdas den 1 januari 2003 eller
senare.

2002:761
1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2003 i fråga om 8 kap. 3 b § och i övrigt den 1 januari 2003.
2. De nya bestämmelserna skall tillämpas första gången vid
antagning till grundläggande högskoleutbildning höstterminen 2003 i fråga om 7 kap. 3, 4, 7, 9-11 och 16 c §§ och
höstterminen 2004 i fråga om 7 kap. 13 §. Dessförinnan skall
äldre bestämmelser tillämpas.

2003:343
1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2003 i fråga om 1 kap. 9 §, 2 kap. 2 § och 10 kap. 1 § samt i övrigt den 1 november 2003.
2. Bestämmelsen i 7 kap. 18 § tillämpas första gången vid
anmälan till högskoleprovet våren 2004.

2004:383

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2004. Äldre
föreskrifter skall tillämpas på ett anställningsförfarande som
avser en person som har varit anställd som forskare vid ett
forskningsråd.

2005:401

Denna förordning träder i kraft i fråga om bilaga 2 den 1 juli 2005 och i fråga om bilaga 1 den 1 oktober 2005.

2005:1037

Denna förordning träder i kraft den 1 februari 2006 och
tillämpas första gången vid antagning till grundläggande
högskoleutbildning höstterminen 2006.

2006:1053
1. Denna förordning träder i kraft i fråga om 1 kap. 16 § den 1 september 2006 och i övrigt den 1 januari 2007. Förordningen,
utom 1 kap. 16 §, skall tillämpas vid antagning till utbildning
som börjar efter utgången av juni 2007 och vid anställning av
doktorand därefter samt, om annat inte framgår av 3 och 4, i
fråga om utbildning som bedrivs efter utgången av juni 2007 eller examina som utfärdas därefter.
2. De äldre bestämmelserna skall tillämpas vid antagning till
utbildning som börjar före den 1 juli 2007 och vid anställning
av doktorand dessförinnan samt i fråga om utbildning som
bedrivs före den 1 juli 2007 eller examina som utfärdas
dessförinnan.
3. De äldre bestämmelserna skall tillämpas i fråga om kurser
eller motsvarande del av utbildning på forskarnivå som börjar
före den 1 juli 2007 och fortsätter därefter.
4. De äldre bestämmelserna skall tillämpas i fråga om examina
som utfärdas efter utgången av juni 2007, om den utbildning som
examensbeviset omfattar i sin helhet har slutförts
dessförinnan.
5. Den som före den 1 juli 2007 har påbörjat en utbildning till
en examen enligt de äldre bestämmelserna i bilaga 2 (examensordningen) och den som dessförinnan har antagits till
en sådan utbildning men fått anstånd till tid därefter med att
påbörja utbildningen, har rätt att slutföra sin utbildning för
att få en examen enligt de äldre bestämmelserna, dock längst
till och med utgången av juni 2015.
6. En poäng som före den 1 juli 2007 har angetts för
omfattningen av grundläggande högskoleutbildning eller
forskarutbildning motsvaras av en och en halv högskolepoäng
enligt de nya bestämmelserna.
7. Omfattningen av en examen som enligt 4 och 5 får avläggas
efter utgången av juni 2007 enligt de äldre bestämmelserna i
bilaga 2 (examensordningen), skall anges i poäng enligt de
äldre bestämmelserna. I examensbeviset för en examen som avses
i 5 skall också anges examens motsvarande omfattning i
högskolepoäng enligt de nya bestämmelserna.
8. Uttrycket utbildning på forskarnivå i de nya bestämmelserna
motsvarar vad som i de äldre bestämmelserna benämns
forskarutbildning.
9. Om det för en examen på avancerad nivå som utfärdas enligt
de nya bestämmelserna ställs krav på tidigare utbildning eller
examen på grundnivå, skall även den som har motsvarande
utbildning eller examen från grundläggande högskoleutbildning
kunna uppfylla kraven för examen.
10. Om det för tillträde till utbildning på avancerad nivå
eller forskarnivå ställs krav på tidigare utbildning på
grundnivå eller avancerad nivå med viss omfattning eller på
examen från sådan utbildning, skall även den som har en
motsvarande utbildning eller examen från grundläggande
högskoleutbildning vara behörig.
11. Den som före den 1 juli 2007 uppfyller kraven på
grundläggande behörighet för tillträde till forskarutbildning,
skall även därefter anses ha grundläggande behörighet för
tillträde till utbildning på forskarnivå, dock längst till
utgången av juni 2015.
12. Den som har antagits till grundläggande högskoleutbildning
och fått anstånd med att påbörja studierna till efter den 1 juli 2007 skall anses vara antagen till motsvarande utbildning
enligt de nya bestämmelserna. Detta gäller dock inte om den som
har antagits har valt att utnyttja sin rätt enligt 5.
13. Av punkten 4 i övergångsbestämmelserna till lagen (2006:173) om ändring i högskolelagen (1992:1434) följer att
beslut om tillstånd att utfärda examina som regeringen eller
Högskoleverket har fattat med stöd av äldre bestämmelser gäller
fortfarande.
14. Vid tillämpning av 4 kap. 30 § 6 i de nya bestämmelserna
jämställs undervisning inom grundläggande högskoleutbildning
med undervisning inom utbildning på grundnivå eller avancerad
nivå.
15. Även den som är antagen till grundläggande
högskoleutbildning enligt de äldre bestämmelserna får anställas
som amanuens enligt den nya bestämmelsen i 5 kap. 10 § andra
stycket.
16. Bestämmelsen i 6 kap. 10 § första stycket om att det i
examensbeviset skall anges på vilken nivå en examen avläggs
skall inte tillämpas i fråga om examina som utfärdas enligt
äldre bestämmelser.
17. De äldre bestämmelserna i 12 kap. 2 § gäller fortfarande i
fråga om överklagande av beslut som har meddelats med
tillämpning av äldre bestämmelser.
18. De nya bestämmelserna i 6 kap. 31 och 32 §§ om att det
skall utses minst två handledare för varje doktorand och att
minst en av dem skall ha genomgått utbildning av handledare
eller bedömts ha motsvarande kompetens, skall tillämpas i fråga
om doktorander som påbörjar sin utbildning efter utgången av
juni 2007.

2006:1054
1. Denna förordning träder i kraft den 15 augusti 2007 i fråga
om 7 kap. 9 a, 10 a och 18 a §§ och i övrigt den 1 januari 2010. Förordning (2007:666).
2. De nya bestämmelserna ska tillämpas första gången vid
antagning till utbildning som börjar efter utgången av maj 2010. Förordning (2009:1238).
3. Den som före den 1 januari 2010 uppfyller kraven på
grundläggande behörighet för tillträde till grundläggande
högskoleutbildning eller utbildning som påbörjas på grundnivå,
ska även därefter anses ha grundläggande behörighet till
utbildning som påbörjas på grundnivå. För den som före den 1 juli 2008 anses ha sådan grundläggande behörighet som avses i 7 kap. 7 § i dess lydelse före den 1 januari 2008 gäller detta
dock längst till och med den 31 december 2011. Förordning (2008:229).
4. För sökande som före den 1 januari 2010 uppfyller kraven
på grundläggande behörighet för tillträde till
grundläggande högskoleutbildning eller utbildning som
påbörjas på grundnivå ska motsvarande äldre bestämmelser
tillämpas i stället för de nya punkterna 4–7 och 9 i
bilaga 3. Betyg i kurser enligt de ämnesplaner som gäller i
gymnasieskolan från och med den 1 juli 2011 och i kommunal
vuxenutbildning på gymnasial nivå från och med den 1 juli 2012 ska dock inte räknas med i det sammanlagda
betygsvärdet eller betygspoängen i de fall betygen inte

– ingår i slutbetyget eller en motsvarighet till
slutbetyget från äldre utbildning i gymnasieskolan eller
äldre statlig eller kommunal vuxenutbildning, eller

– utgör särskild behörighet till den sökta utbildningen. Förordning (2012:529).
5. De nya bestämmelserna i punkterna 3 och 8 i bilaga 3 ska
tillämpas på betyg som åberopas av den som har påbörjat
gymnasial utbildning enligt de kursplaner som infördes i
gymnasieskolan hösten 2000 eller senare och i gymnasial
vuxenutbildning den 1 juli 2001 eller senare.

Universitets- och högskolerådet får meddela föreskrifter om
hur äldre betyg får tillgodoräknas som meritpoäng eller
meritvärderas på annat sätt. Förordning (2014:1012).

2007:129
1. Denna förordning träder i kraft den 1 maj 2007. Förordningen
skall, om inte något annat framgår av 3 eller 4, tillämpas i
fråga om lärarexamina som utfärdas efter utgången av juni 2007.
2. De äldre bestämmelserna skall tillämpas i fråga om
lärarexamina som utfärdas före den 1 juli 2007.
3. De äldre bestämmelserna skall också tillämpas i fråga om
lärarexamina som utfärdas efter utgången av juni 2007, om den
utbildning som examensbeviset omfattar i sin helhet har
slutförts dessförinnan.
4. Den som före den 1 juli 2007 har påbörjat en utbildning
till en lärarexamen enligt de äldre bestämmelserna och den
som dessförinnan har antagits till en sådan utbildning men
fått anstånd till tid därefter med att påbörja utbildningen,
har rätt att slutföra sin utbildning för att få en
lärarexamen enligt de äldre bestämmelserna, dock längst till
och med utgången av juni 2020. Förordning (2013:825).
5. Omfattningen av en lärarexamen som enligt 3 och 4 får
avläggas efter utgången av juni 2007 enligt de äldre
bestämmelserna, skall anges i poäng enligt de äldre
bestämmelserna. I examensbeviset för en lärarexamen som avses i 4 skall också anges examens motsvarande omfattning i
högskolepoäng enligt vad som anges i punkten 6 i
ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till förordningen (2006:1053) om ändring i högskoleförordningen (1993:100).

2007:644
1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2008 och skall
tillämpas första gången vid antagning till utbildning som
börjar efter den 30 juni 2008.
2. De äldre bestämmelserna skall tillämpas vid antagning till
utbildning som börjar före den 1 juli 2008.
3. Den som före den 1 juli 2008 uppfyller kraven på
grundläggande behörighet för tillträde till utbildning som
påbörjas på grundnivå, skall även därefter anses ha
grundläggande behörighet för tillträde till utbildning som
påbörjas på grundnivå, dock längst till och med den 31 december 2011.

2009:933
1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2010.
2. En högskola, som inte är universitet, som vid utgången av 2009 får utfärda examina på forskarnivå inom ett
vetenskapsområde, får även därefter utfärda sådana examina
inom ett område som motsvarar vetenskapsområdet, dock längst
till och med utgången av 2010.
3. En högskola som enligt 2 får utfärda examina på
forskarnivå, ska senast vid utgången av 2010 till
Högskoleverket anmäla de områden inom vilka högskolan
bedriver utbildning på forskarnivå som uppfyller kraven i 1 kap. 13 § högskolelagen (1992:1434) samt 6 kap. 5 c § i de
nya bestämmelserna. Efter en sådan anmälan får Högskoleverket
lämna tillstånd till högskolan att utfärda examina på
forskarnivå inom dessa områden.
4. Tillstånd att utfärda masterexamen inom ett
vetenskapsområde som har meddelats enligt äldre bestämmelser
gäller fortfarande.

2009:1068

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2010. Bestämmelserna i 6 kap. 8 och 10–11 f §§ samt 7 kap. 33 § tillämpas i fråga om utbildning som börjar efter utgången av
juni 2010.

2009:1222
1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2010.
2. Den som före den 1 januari 2010 har påbörjat en utbildning
vid Växjö universitet eller Högskolan i Kalmar och den som
dessförinnan har antagits till en sådan utbildning men fått
anstånd till tid därefter med att påbörja utbildningen, ska
anses vara student vid Linnéuniversitetet utan ny antagning
och har rätt att slutföra utbildningen där.

2010:541
1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2011. Förordning (2010:542).
2. Den som före den 1 juli 2011 har påbörjat en utbildning
till lärarexamen eller speciallärarexamen enligt de äldre
bestämmelserna och den som dessförinnan har antagits till en
sådan utbildning men fått anstånd till tid därefter med att
påbörja utbildningen, har rätt att slutföra sin utbildning
för att få en lärarexamen eller speciallärarexamen enligt de
äldre bestämmelserna, dock längst till och med utgången av
juni 2018 när det gäller speciallärarexamen eller till och
med utgången av juni 2020 när det gäller lärarexamen. Förordning (2013:825).

2010:544

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2011 i fråga om 6 kap. 5 § och bilaga 4 och i övrigt den 1 juli 2010.

2010:700
1. Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 2010 och
tillämpas första gången vid antagning till utbildning som
börjar efter den 31 december 2010.
2. Äldre bestämmelser gäller vid antagning till utbildning som
börjar före den 1 januari 2011.

2010:1064
1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2011.
2. De äldre bestämmelserna i 4 kap. 30 § 1–5, 8 och 9, med
undantag för bestämmelserna om förnyelse av en tidsbegränsad
anställning, ska tillämpas i fråga om den som före den 1 januari 2011 har anställts för en begränsad tid enligt
bestämmelserna. Sådan tillämpning ska ske så länge
anställningen pågår. Vid handläggning av ärenden om övergång
av en tidsbegränsad anställning i en anställning tills vidare
enligt de äldre bestämmelserna i 4 kap. 30 § 5 ska även de
äldre bestämmelserna i 4 kap. 7, 8, 9 och 28 §§ tillämpas.
3. De äldre bestämmelserna i 4 kap. 8 a § och 4 kap. 30 § 6 om tidsbegränsad anställning som biträdande lektor får
tillämpas till utgången av september 2011.
4. I fråga om den som före den 1 oktober 2011 har anställts
som biträdande lektor ska de äldre bestämmelserna i 4 kap. 30 § 6 tillämpas så länge anställningen pågår. Sådan anställning
får förnyas enligt äldre bestämmelser.
5. De äldre bestämmelserna i 4 kap. 10 § och 4 kap. 30 § 7 om
tidsbegränsad anställning som forskarassistent får tillämpas
till utgången av september 2011.
6. I fråga om den som före den 1 oktober 2011 har anställts
som forskarassistent ska de äldre bestämmelserna i 4 kap. 30 § 7 tillämpas så länge anställningen pågår. Sådan anställning
får förnyas enligt äldre bestämmelser.
7. De äldre bestämmelserna i 4 kap. 5–8 a, 11–13 a, 20–23 och 24 a–28 §§ ska tillämpas i fråga om ärenden om befordran som
har inkommit till högskolan men som inte har avslutats före
den 1 januari 2011. Vid tillämpning av de äldre
bestämmelserna ska de uppgifter som en fakultetsnämnd eller
ett motsvarande organ ansvarar för i stället handhas av de
personer eller den grupp av personer som högskolan beslutar.
8. Om ett förfarande om anställning av lärare, i andra fall
än som avses i 7, har påbörjats men inte avslutats före den 1 januari 2011, ska de äldre bestämmelserna i 4 kap. 2, 5–10, 15, 20–22, 24, 24 a och 26–30 §§ tillämpas i
anställningsärendet. Vid tillämpning av de äldre
bestämmelserna ska de uppgifter som en fakultetsnämnd eller
ett motsvarande organ ansvarar för i stället handhas av de
personer eller den grupp av personer som högskolan beslutar.
9. I fråga om den som enligt 8 har anställts efter den 1 januari 2011 med stöd av de äldre bestämmelserna i 4 kap. 30 § 1–5, 8 och 9 ska dessa äldre bestämmelser tillämpas så
länge anställningen pågår. De äldre bestämmelserna i 4 kap. 30 § 1, 2, 5, 8 och 9 om förnyelse av en tidsbegränsad
anställning och övergång av en tidsbegränsad anställning i en
anställning tills vidare ska dock inte tillämpas.
10. Vid beräkning av anställningstid som lärare inom
konstnärlig verksamhet enligt 4 kap. 10 § i de nya
bestämmelserna ska även anställningstid som lärare inom
konstnärlig verksamhet enligt de äldre bestämmelserna i 4 kap. 30 § 1 beaktas.
11. Vid beräkning av anställningstid som adjungerad professor
enligt 4 kap. 11 § i de nya bestämmelserna ska även
anställningstid som adjungerad professor enligt de äldre
bestämmelserna i 4 kap. 30 § 2 beaktas.
12. Vid beräkning av anställningstid som gästprofessor enligt 4 kap. 12 § i de nya bestämmelserna ska även anställningstid
som gästprofessor enligt de äldre bestämmelserna i 4 kap. 30 § 9 beaktas.
13. De äldre bestämmelserna i 12 kap. 2 § gäller fortfarande
i fråga om beslut som har meddelats med tillämpning av äldre
bestämmelser.

2010:2020
1. Denna förordning träder i kraft den 15 januari 2011 i fråga
om bilaga 3 till högskoleförordningen och punkt 5 i
ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till förordningen (2006:1054) om ändring i högskoleförordningen och i övrigt den 1 januari 2013.
2. De nya bestämmelserna i bilaga 3 till högskoleförordningen
och punkt 5 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till
förordningen (2006:1054) om ändring i högskoleförordningen ska
tillämpas första gången vid antagning till utbildning som börjar
efter den 31 maj 2011. I övrigt ska de nya bestämmelserna
tillämpas första gången vid antagning till utbildning som
börjar efter den 31 maj 2013.
3. /Upphör att gälla U:2015-07-01/ De äldre bestämmelserna om grundläggande behörighet ska
fortsätta att gälla för den som före den 1 juli 2015 har fått
slutbetyg från ett fullständigt nationellt eller specialutformat
program i gymnasieskolan eller från gymnasial vuxenutbildning.
3. /Träder i kraft I:2015-07-01/ De äldre bestämmelserna om grundläggande behörighet ska
fortsätta att gälla för den som senast den 1 juli 2015 har
fått slutbetyg från ett fullständigt nationellt eller
specialutformat program i gymnasieskolan eller senast den 1 januari 2017 har fått slutbetyg från gymnasial
vuxenutbildning. Förordning (2015:389).
4. Utöver vad som anges i 3 gäller att den som före den 1 januari 2013 uppfyller kraven på grundläggande behörighet för
tillträde till grundläggande högskoleutbildning eller utbildning
som påbörjas på grundnivå, även därefter ska anses ha
grundläggande behörighet till utbildning som påbörjas på
grundnivå. För den som före den 1 juli 2008 anses ha sådan
grundläggande behörighet som avses i 7 kap. 7 § i dess lydelse
före den 1 januari 2008 gäller detta dock längst till och med
den 31 december 2011.

2011:687

Denna förordning träder i kraft den 23 juni 2011 i fråga om
punkt 4 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till
förordningen (2007:129) om ändring i högskoleförordningen (1993:100) och i övrigt den 1 juli 2011.

2011:946

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2012 och ska
tillämpas första gången vid antagning till utbildning som
börjar efter utgången av maj 2012.

2011:1020
1. Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 2012. Förordning (2012:519).
2. De nya bestämmelserna ska tillämpas första gången vid
antagning till utbildning som börjar efter den 31 december 2012. Förordning (2012:519).
3. De äldre bestämmelserna i 7 kap. 18 § och bilaga 3 ska
fortsätta att gälla för den som har fått slutbetyg från ett
fullständigt nationellt eller specialutformat program i
gymnasieskolan eller från gymnasial vuxenutbildning. Kurs med
lägst betyget godkänt i ämnet svenskt teckenspråk för hörande
ska då i fråga om meritpoäng likställas med kurs i ämnet
moderna språk.

Ett betyg i en kurs enligt de ämnesplaner som gäller i
gymnasieskolan från och med den 1 juli 2011 och i kommunal
vuxenutbildning på gymnasial nivå från och med den 1 juli 2012 ska trots första stycket ges ett siffervärde enligt
punkt 4 i bilaga 3 i dess nya lydelse. Förordning (2013:1008).
4. Universitets- och högskolerådet får meddela föreskrifter om
vilka områdeskurser enligt de äldre bestämmelserna i 7 kap. 18 § tredje stycket 4 som för varje områdesbehörighet enligt de
äldre bestämmelserna ska vara meritkurser. Förordning (2012:712).

2012:188

Denna förordning träder i kraft den 1 juni 2012 och
tillämpas första gången vid antagning till utbildning som
börjar efter den 31 december 2012.

2012:584
1. Denna förordning träder i kraft den 15 oktober 2012.
2. De nya bestämmelserna ska tillämpas första gången när
ledamöter i en högskolas styrelse ska utses för tiden från och
med den 1 maj 2013.
3. Äldre bestämmelser gäller fortfarande när ledamöter i en
högskolas styrelse ska utses för tiden till och med utgången
av april 2013.

2013:32

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2013 i fråga om
bilaga 1 och i övrigt den 1 mars 2013. För försäkringar som
har tecknats före den 1 mars 2013 gäller äldre bestämmelser
under respektive försäkrings giltighetstid.

2013:525
1. Denna förordning träder i kraft den 23 juli 2013.
2. En försäkring enligt 1 kap. 11 c § ska tecknas så att den
gäller från och med den 1 januari 2014.
3. Bestämmelsen i 5 kap. 4 § i sin nya lydelse tillämpas i
fråga om utbildning på forskarnivå som påbörjas efter den 31 december 2013.

2013:1008
1. Denna förordning träder i kraft den 1 februari 2014.
2. Bestämmelserna i 7 kap. 18 § och bilaga 3 samt punkt 3 i
övergångsbestämmelserna till förordningen (2011:1020) om
ändring i högskoleförordningen (1993:100) i deras nya lydelse
ska tillämpas första gången vid antagning till utbildning som
börjar efter den 15 augusti 2014.

2013:1118
1. Denna förordning träder i kraft den 1 februari 2014.
2. De äldre bestämmelserna ska tillämpas i fråga om
förskollärar-, yrkeslärar-, grundlärar- eller
ämneslärarexamen som utfärdas efter den 31 januari 2013, om
den utbildning som examensbeviset omfattar i sin helhet har
slutförts dessförinnan och studenten begär att få en sådan
examen enligt de äldre bestämmelserna. Detta gäller till och
med utgången av juni 2021.
3. Den som före den 1 februari 2014 har påbörjat en
utbildning till förskollärar-, yrkeslärar-, grundlärar- eller
ämneslärarexamen enligt de äldre bestämmelserna och den som
dessförinnan har antagits till en sådan utbildning men fått
anstånd till tid därefter med att påbörja utbildningen, har
rätt att slutföra sin utbildning för att få en examen enligt
de äldre bestämmelserna, dock längst till och med utgången av
juni 2021.

2014:3
1. Denna förordning träder i kraft den 15 februari 2014.
2. Förordningen ska tillämpas på utbildning som påbörjas
efter den 31 december 2013.
3. Den som före den 1 januari 2014 har påbörjat en utbildning
till sjukgymnast enligt de äldre bestämmelserna och den som
dessförinnan har antagits till en sådan utbildning men fått
anstånd till tid därefter med att påbörja utbildningen har
rätt att slutföra sin utbildning för att få en examen enligt
de äldre bestämmelserna, dock längst till och med utgången av 2017.

2014:37
1. Denna förordning träder i kraft den 1 mars 2014.
2. De nya bestämmelserna ska tillämpas första gången vid
antagning till utbildning som börjar efter den 15 augusti 2014.

2014:371
1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2014.
2. De nya bestämmelserna ska tillämpas i fråga om helt eller
delvis verksamhetsförlagda kurser inom sådana utbildningar
till förskollärar-, grundlärar-, ämneslärar- eller
yrkeslärarexamen som börjar efter utgången av december 2014. Förordning (2014:1096).


Bilaga 1

FÖRTECKNING ÖVER UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR SOM STATEN ÄR
HUVUDMAN FÖR SAMT DERAS BENÄMNING

I denna bilaga anges enligt 1 kap. 1 § de universitet och
högskolor som staten är huvudman för samt deras benämning.

Uppsala universitet

Lunds universitet

Göteborgs universitet

Stockholms universitet

Umeå universitet

Linköpings universitet

Karolinska institutet (universitet)

Kungl. Tekniska högskolan (universitet)

Luleå tekniska universitet

Karlstads universitet

Linnéuniversitetet

Örebro universitet

Mittuniversitetet

Sveriges lantbruksuniversitet

Blekinge tekniska högskola

Försvarshögskolan

Gymnastik- och idrottshögskolan

Högskolan i Borås

Högskolan Dalarna

Högskolan i Gävle

Högskolan i Halmstad

Högskolan Kristianstad

Högskolan i Skövde

Högskolan Väst

Konstfack

Kungl. Konsthögskolan

Kungl. Musikhögskolan i Stockholm

Malmö högskola

Mälardalens högskola

Stockholms konstnärliga högskola

Södertörns högskola
Förordning (2013:617).


Bilaga 2

EXAMENSORDNING
1. Innehåll

I denna bilaga anges det enligt vad som sägs i 6 kap. 4 och 5 §§,
1. vilka examina som får avläggas på grundnivå, avancerad nivå
och forskarnivå, och
2. vilka krav som ska uppfyllas för respektive examen (examensbeskrivning).

I förordningen (1993:221) för Sveriges lantbruksuniversitet och
förordningen (2007:1164) för Försvarshögskolan finns det
bestämmelser om de examina som får utfärdas vid
Lantbruksuniversitetet respektive Försvarshögskolan.
2. Gemensamma bestämmelser

Examensbenämning

En examensbenämning består av examen enligt vad som anges i
denna examensordning och i förekommande fall ett för- eller
efterled eller båda, som anger examens inriktning. Högskolan
bestämmer vilka för- eller efterled som skall användas. För
vissa examina skall, enligt vad som framgår av
examensbeskrivningarna, högskolan bestämma en inriktning.

Översättning

En översättning av examensbenämningen ska återspegla examens
omfattning och i förekommande fall inriktning samt på vilken
nivå examen avläggs.

Universitets- och högskolerådet får meddela föreskrifter om
översättningen av examen till engelska. Högskolan beslutar om
översättningen av examen i examensbeviset till andra språk än
engelska efter samråd med Universitets- och högskolerådet i
fråga om den rättsliga status som en översättning av examen
kan ha i andra länder.

Högskolan beslutar om översättning av de för- och efterled som
högskolan använder. Högskolan ska till Universitets- och
högskolerådet anmäla de för- och efterled på svenska som
högskolan bestämt ska användas till varje examen samt
översättningen av dem till engelska.

Högskolan får också till Universitets- och högskolerådet
anmäla översättningen av examensbenämningar till andra språk
än engelska.
3. Förteckning över examina

Examina på grundnivå

Generella examina

Högskoleexamen

Kandidatexamen

Konstnärliga examina

Konstnärlig högskoleexamen

Konstnärlig kandidatexamen

Yrkesexamina

Arbetsterapeutexamen

Audionomexamen

Biomedicinsk analytikerexamen

Brandingenjörexamen

Dietistexamen

Folkhögskollärarexamen

Fysioterapeutexamen

Förskollärarexamen

Högskoleingenjörsexamen

Optikerexamen

Ortopedingenjörexamen

Receptarieexamen

Röntgensjuksköterskeexamen

Sjuksköterskeexamen

Sjöingenjörsexamen

Sjökaptensexamen

Socionomexamen

Studie- och yrkesvägledarexamen

Tandhygienistexamen

Tandteknikerexamen

Yrkeslärarexamen

Examina på avancerad nivå

Generella examina

Magisterexamen

Masterexamen

Konstnärliga examina

Konstnärlig magisterexamen

Konstnärlig masterexamen

Yrkesexamina

Apotekarexamen

Arkitektexamen

Barnmorskeexamen

Civilekonomexamen

Civilingenjörsexamen

Juristexamen

Logopedexamen

Läkarexamen

Psykologexamen

Psykoterapeutexamen

Sjukhusfysikerexamen

Specialistsjuksköterskeexamen

Speciallärarexamen

Specialpedagogexamen

Tandläkarexamen

Examina på grundnivå eller avancerad nivå

Grundlärarexamen

Ämneslärarexamen

Examina på forskarnivå

Generella examina

Licentiatexamen

Doktorsexamen

Konstnärliga examina

Konstnärlig licentiatexamen

Konstnärlig doktorsexamen
4. Examensbeskrivningar

EXAMINA PÅ GRUNDNIVÅ

GENERELLA EXAMINA

Högskoleexamen

Omfattning

Högskoleexamen uppnås efter att studenten fullgjort
kursfordringar om 120 högskolepoäng med viss inriktning som
varje högskola själv bestämmer.

Mål

Kunskap och förståelse

För högskoleexamen skall studenten
- visa kunskap och förståelse inom det huvudsakliga området (huvudområdet) för utbildningen, inbegripet kännedom om
områdets vetenskapliga grund och kunskap om några tillämpliga
metoder inom området.

Färdighet och förmåga

För högskoleexamen skall studenten
- visa förmåga att söka, samla och kritiskt tolka relevant
information för att formulera svar på väldefinierade
frågeställningar inom huvudområdet för utbildningen,
- visa förmåga att redogöra för och diskutera sitt kunnande med
olika grupper, och
- visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta
med vissa uppgifter inom det område som utbildningen avser.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

För högskoleexamen skall studenten
- visa kunskap om och ha förutsättningar för att hantera etiska
frågeställningar inom huvudområdet för utbildningen. Självständigt arbete (examensarbete)

För högskoleexamen skall studenten inom ramen för
kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) inom huvudområdet för utbildningen.

Övrigt

För högskoleexamen med en viss inriktning skall också de
preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom
ramen för kraven i denna examensbeskrivning.

Kandidatexamen

Omfattning

Kandidatexamen uppnås efter att studenten fullgjort
kursfordringar om 180 högskolepoäng med viss inriktning som
varje högskola själv bestämmer, varav minst 90 högskolepoäng
med successiv fördjupning inom det huvudsakliga området (huvudområdet) för utbildningen.

Mål

Kunskap och förståelse

För kandidatexamen skall studenten
- visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för
utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga
grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning
inom någon del av området samt orientering om aktuella
forskningsfrågor.

Färdighet och förmåga

För kandidatexamen skall studenten
- visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka
relevant information i en problemställning samt att kritiskt
diskutera företeelser, frågeställningar och situationer,
- visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och
lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar,
- visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och
diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika
grupper, och
- visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta
inom det område som utbildningen avser.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

För kandidatexamen skall studenten
- visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra
bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga,
samhälleliga och etiska aspekter,
- visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors
ansvar för hur den används, och
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare
kunskap och att utveckla sin kompetens.

Självständigt arbete (examensarbete)

För kandidatexamen skall studenten inom ramen för
kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng inom huvudområdet för
utbildningen.

Övrigt

För kandidatexamen med en viss inriktning skall också de
preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom
ramen för kraven i denna examensbeskrivning.

KONSTNÄRLIGA EXAMINA

Konstnärlig högskoleexamen

Omfattning

Konstnärlig högskoleexamen uppnås efter att studenten fullgjort
kursfordringar om 120 högskolepoäng med viss inriktning som
varje högskola själv bestämmer.

Mål

Kunskap och förståelse

För konstnärlig högskoleexamen skall studenten
- visa kunskap och förståelse inom det huvudsakliga området (huvudområdet) för utbildningen, inbegripet kännedom om
områdets praktiska och teoretiska grund, samt kunskap om och
erfarenhet av metod och processer inom området.

Färdighet och förmåga

För konstnärlig högskoleexamen skall studenten
- visa förmåga att beskriva, analysera och tolka form, teknik
och innehåll inom huvudområdet för utbildningen,
- visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen skapa,
förverkliga och uttrycka egna konstnärliga idéer och genomföra
konstnärliga uppgifter inom givna tidsramar,
- visa förmåga att redogöra för och diskutera sitt kunnande med
olika grupper, och
- visa sådan färdighet och kunskap som fordras för att
självständigt verka i arbetslivet.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

För konstnärlig högskoleexamen skall studenten
- visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen
reflektera över konstnärliga, samhälleliga och etiska aspekter.

Självständigt arbete (examensarbete)

För konstnärlig högskoleexamen skall studenten inom ramen för
kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) inom huvudområdet för utbildningen.

Övrigt

För konstnärlig högskoleexamen med en viss inriktning skall
också de preciserade krav gälla som varje högskola själv
bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.

Konstnärlig kandidatexamen

Omfattning

Konstnärlig kandidatexamen uppnås efter att studenten fullgjort
kursfordringar om 180 högskolepoäng med viss inriktning som
varje högskola själv bestämmer.

Mål

Kunskap och förståelse

För konstnärlig kandidatexamen skall studenten
- visa kunskap och förståelse inom det huvudsakliga området (huvudområdet) för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets
praktiska och teoretiska grund, kunskap om och erfarenhet av
metod och processer samt fördjupning inom området.

Färdighet och förmåga

För konstnärlig kandidatexamen skall studenten
- visa förmåga att beskriva, analysera och tolka form, teknik
och innehåll samt kritiskt reflektera över sitt eget och andras
konstnärliga förhållningssätt inom huvudområdet för
utbildningen,
- visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen
självständigt skapa, förverkliga och uttrycka egna idéer,
identifiera, formulera och lösa konstnärliga och
gestaltningsmässiga problem samt genomföra konstnärliga
uppgifter inom givna tidsramar,
- visa förmåga att muntligt och skriftligt eller på annat sätt
redogöra för och diskutera sin verksamhet och konstnärliga
frågeställningar med olika grupper, och
- visa sådan färdighet och kunskap som fordras för att
självständigt verka i arbetslivet.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

För konstnärlig kandidatexamen skall studenten
- visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra
bedömningar med hänsyn till relevanta konstnärliga,
samhälleliga och etiska aspekter,
- visa förståelse av konstens roll i samhället, och
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare
kunskap och att utveckla sin kompetens.

Självständigt arbete (examensarbete)

För konstnärlig kandidatexamen skall studenten inom ramen för
kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng inom huvudområdet för
utbildningen.

Övrigt

För konstnärlig kandidatexamen med en viss inriktning skall
också de preciserade krav gälla som varje högskola själv
bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.

YRKESEXAMINA

Arbetsterapeutexamen

Omfattning

Arbetsterapeutexamen uppnås efter att studenten fullgjort
kursfordringar om 180 högskolepoäng.

Mål

För arbetsterapeutexamen skall studenten visa sådan kunskap och
förmåga som krävs för behörighet som arbetsterapeut.

Kunskap och förståelse

För arbetsterapeutexamen skall studenten
- visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och kännedom om
aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om
sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen,
- visa kunskap om förhållanden i samhället som påverkar
individers och gruppers hälsa, och
- visa kunskap om relevanta författningar.

Färdighet och förmåga

För arbetsterapeutexamen skall studenten
- visa förmåga att självständigt och i samverkan med individen
genomföra arbetsterapeutiska åtgärder som förebygger,
förbättrar och kompenserar nedsatt aktivitetsförmåga,
- visa förmåga att identifiera och genomföra miljöinriktade
åtgärder både på individ-, grupp- och samhällsnivå,
- visa förmåga att initiera och medverka i hälsofrämjande
arbete,
- visa förmåga att tillämpa sitt kunnande för att hantera olika
situationer, företeelser och frågeställningar utifrån
individers och gruppers behov,
- visa förmåga att informera och undervisa olika grupper,
- visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och
diskutera åtgärder och behandlingsresultat med berörda parter
samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera dessa,
- visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra
yrkesgrupper, och
- visa förmåga att kritiskt granska, bedöma och använda
relevant information samt att diskutera nya fakta, företeelser
och frågeställningar med olika grupper och därmed bidra till
utveckling av yrket och verksamheten.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

För arbetsterapeutexamen skall studenten
- visa självkännedom och empatisk förmåga,
- visa förmåga att med helhetssyn på människan göra
åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga,
samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de
mänskliga rättigheterna,
- visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt
gentemot klienter eller patienter, deras närstående och andra
grupper, och
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare
kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.

Självständigt arbete (examensarbete)

För arbetsterapeutexamen skall studenten inom ramen för
kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng.

Övrigt

För arbetsterapeutexamen skall också de preciserade krav gälla
som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i
denna examensbeskrivning.

Audionomexamen

Omfattning

Audionomexamen uppnås efter att studenten fullgjort
kursfordringar om 180 högskolepoäng.

Mål

För audionomexamen skall studenten visa sådan kunskap och
förmåga som krävs för behörighet som audionom.

Kunskap och förståelse

För audionomexamen skall studenten
- visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och kännedom om
aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om
sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och
sambandets betydelse för yrkesutövningen,
- visa kunskap om hörseln och dess betydelse för individen samt
om faktorer som påverkar hörselhälsan, och
- visa kunskap om relevanta författningar.

Färdighet och förmåga

För audionomexamen skall studenten
- visa förmåga att genomföra hörselutredningar samt
självständigt bedöma och i samverkan med patienten planera,
genomföra och utvärdera habiliterande och rehabiliterande
åtgärder,
- visa förmåga att identifiera, initiera och delta i
hörselfrämjande hälsovård och förebyggande åtgärder i avsikt
att förhindra uppkomst av hörselskador,
- visa förmåga att tillämpa sitt kunnande för att hantera olika
situationer, företeelser och frågeställningar utifrån
individers och gruppers behov,
- visa förmåga att informera och undervisa olika grupper,
- visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och
diskutera åtgärder och behandlingsresultat med berörda parter
samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera dessa,
- visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra
yrkesgrupper, och
- visa förmåga att kritiskt granska, bedöma och använda
relevant information samt att diskutera nya fakta, företeelser
och frågeställningar med olika grupper och därmed bidra till
utveckling av yrket och verksamheten.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

För audionomexamen skall studenten
- visa självkännedom och empatisk förmåga,
- visa förmåga att med helhetssyn på människan göra
åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga,
samhälleliga och etiska aspekter, med särskilt beaktande av de
mänskliga rättigheterna,
- visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt
gentemot patienter, deras närstående och andra grupper, och
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare
kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.

Självständigt arbete (examensarbete)

För audionomexamen skall studenten inom ramen för
kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng.

Övrigt

För audionomexamen skall också de preciserade krav gälla som
varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna
examensbeskrivning.

Biomedicinsk analytikerexamen

Omfattning

Biomedicinsk analytikerexamen uppnås efter att studenten
fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng.

Mål

För biomedicinsk analytikerexamen skall studenten visa sådan
kunskap och förmåga som krävs för behörighet som biomedicinsk
analytiker.

Kunskap och förståelse

För biomedicinsk analytikerexamen skall studenten
- visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och kännedom om
aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om
sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och
sambandets betydelse för yrkesutövningen,
- visa kunskap om relevanta metoder inom området, och
- visa kunskap om relevanta författningar.

Färdighet och förmåga

För biomedicinsk analytikerexamen skall studenten
- visa förmåga att självständigt planera och genomföra analyser
och undersökningar och i samband med dessa samverka med
patienten och närstående,
- visa förmåga att utveckla, använda och kvalitetssäkra
biomedicinska laboratorie- och undersökningsmetoder,
- visa förmåga att tillämpa sitt kunnande för att hantera olika
situationer, företeelser och frågeställningar utifrån
individers och gruppers behov,
- visa förmåga att informera och undervisa olika grupper,
- visa förmåga att samla, bearbeta och kritiskt tolka analys- och undersökningsresultat, uppmärksamma och hantera avvikelser
samt muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera
resultaten med berörda parter samt i enlighet med relevanta
författningar dokumentera dessa,
- visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra
yrkesgrupper, och
- visa förmåga att kritiskt granska, bedöma och använda
relevant information samt att diskutera nya fakta, företeelser
och frågeställningar med olika grupper och därmed bidra till
utveckling av yrket och verksamheten.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

För biomedicinsk analytikerexamen skall studenten
- visa självkännedom och empatisk förmåga,
- visa förmåga att med helhetssyn på människan göra bedömningar
utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska
aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna,
- visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt
gentemot patienter och deras närstående, och
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare
kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.

Självständigt arbete (examensarbete)

För biomedicinsk analytikerexamen skall studenten inom ramen
för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng.

Övrigt

För biomedicinsk analytikerexamen skall också de preciserade
krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för
kraven i denna examensbeskrivning.

Brandingenjörsexamen

Omfattning

Brandingenjörsexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 210 högskolepoäng.

Mål

För brandingenjörsexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som brandingenjör.

Kunskap och förståelse

För brandingenjörsexamen skall studenten

- visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och dess beprövade erfarenhet samt kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och

- visa fördjupad kunskap inom det brandtekniska området och relevant kunskap i matematik och naturvetenskap.

Färdighet och förmåga

För brandingenjörsexamen skall studenten

- visa förmåga att självständigt och kritiskt utnyttja och utveckla metoder och tekniker avseende byggnadstekniskt brandskydd, samhällsplanering, risk- och krishantering samt räddningstjänst,

- visa förmåga att förebygga olyckor och skador och att upprätta underlag för effektiva insatser inom räddningstjänst,

- visa förmåga att självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera komplexa frågeställningar samt analysera och utvärdera olika tekniska lösningar,

- visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra uppgifter inom givna ramar,

- visa förmåga att kritiskt och systematiskt använda kunskap samt att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden med utgångspunkt i relevant information,

- visa förmåga att utforma och hantera processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för hållbar utveckling,

- visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning, och

- visa förmåga att muntligt och skriftligt i dialog med olika grupper klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

För brandingenjörsexamen skall studenten

- visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter,

- visa insikt i brandteknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för dess nyttjande, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljöaspekter, och

- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.

Självständigt arbete (examensarbete)

För brandingenjörsexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng.

Övrigt

För brandingenjörsexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.

Dietistexamen

Omfattning

Dietistexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng.

Mål

För dietistexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för behörighet som dietist.

Kunskap och förståelse

För dietistexamen skall studenten

- visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen, och

- visa kunskap om relevanta författningar.

Färdighet och förmåga

För dietistexamen skall studenten

- visa förmåga att självständigt och i samverkan med patienten undersöka och bedöma näringsintag, näringstillstånd och näringsbehov,

- visa förmåga att planera och hantera nutritionsbehov för olika grupper i samhället samt förmåga att utbilda och informera om kost och hälsa,

- visa förmåga att förebygga, utreda, bedöma, behandla och utvärdera kost- och nutritionsrelaterade problem, symptom och sjukdomar,

- visa förmåga att initiera och använda nya metoder inom området,

- visa förmåga att tillämpa sitt kunnande för att hantera olika situationer, företeelser och frågeställningar utifrån individers och gruppers behov,

- visa förmåga att informera och undervisa olika grupper,

- visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera vidtagna åtgärder och behandlingsresultat med berörda parter samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera dessa,

- visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och

- visa förmåga att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information samt att diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar med olika målgrupper och därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

För dietistexamen skall studenten

- visa självkännedom och empatisk förmåga,

- visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna,

- visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående, och

- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.

Självständigt arbete (examensarbete)

För dietistexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng.

Övrigt

För dietistexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.

Folkhögskollärarexamen

Omfattning

Folkhögskollärarexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 60 högskolepoäng.

Mål

För folkhögskollärarexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som lärare i folkhögskolan eller som ledare i annat folkbildningsarbete.

Kunskap och förståelse

För folkhögskollärarexamen skall studenten

- visa sådan kunskap som behövs för att förverkliga målen för verksamheten och medverka i utvecklingen av denna, och

- visa kunskap om statens, folkhögskolans och folkbildningsorganisationernas mål för folkbildningen samt ha ett helhetsperspektiv på folkbildningens uppgifter.

Färdighet och förmåga

För folkhögskollärarexamen skall studenten

- visa förmåga att leda och undervisa, att inspirera till självständiga studier och att stödja individers och gruppers planering av sina studier,

- visa förmåga till samarbete och lagarbete och visa kommunikationsfärdigheter samt visa förmåga att använda praktiskt-estetiska uttrycksmedel, och

- visa förmåga att använda informationsteknik i den pedagogiska verksamheten och att inse betydelsen av olika mediers roll för denna.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

För folkhögskollärarexamen skall studenten

- visa förmåga att inom yrkesområdet göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, och

- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.

Självständigt arbete (examensarbete)

För folkhögskollärarexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete).

Övrigt

För folkhögskollärarexamen ska studenten ha fullgjort handledd
praktik.

Folkhögskollärarexamen kan utfärdas med inriktning mot
folkhögskola eller med inriktning mot studieförbund.

För folkhögskollärarexamen med en viss inriktning ska också de
preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom
ramen för kraven i denna examensbeskrivning.

Fysioterapeutexamen

Omfattning

Fysioterapeutexamen uppnås efter att studenten fullgjort
kursfordringar om 180 högskolepoäng.

Mål

För fysioterapeutexamen ska studenten visa sådan kunskap och
förmåga som krävs för behörighet som fysioterapeut.

Kunskap och förståelse

För fysioterapeutexamen ska studenten

– visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och kännedom
om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om
sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och
sambandets betydelse för yrkesutövningen,

– visa kunskap om förhållanden i samhället som påverkar
individers och gruppers hälsa, och

– visa kunskap om relevanta författningar.

Färdighet och förmåga

För fysioterapeutexamen ska studenten

– visa förmåga att självständigt och i samverkan med
individen genomföra fysioterapeutiska åtgärder samt förmåga
att initiera och medverka i hälsofrämjande, behandlande,
habiliterande och rehabiliterande arbete på individ-, grupp- eller samhällsnivå,

– visa förmåga att tillämpa sitt kunnande för att hantera
olika situationer, företeelser och frågeställningar utifrån
individers och gruppers behov,

– visa förmåga att informera och undervisa olika grupper samt
att genomföra vägledande uppgifter,

– visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och
diskutera åtgärder och behandlingsresultat med berörda parter
samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera
dessa,

– visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra
yrkesgrupper, och

– visa förmåga att kritiskt granska, bedöma och använda
relevant information samt att diskutera nya fakta,
företeelser och frågeställningar med olika grupper och därmed
bidra till utveckling av yrket och verksamheten.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

För fysioterapeutexamen ska studenten

– visa självkännedom och empatisk förmåga,

– visa förmåga att med helhetssyn på människan göra
åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga,
samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de
mänskliga rättigheterna,

– visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt
gentemot klienter eller patienter, deras närstående och andra
grupper, och

– visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare
kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.

Självständigt arbete (examensarbete)

För fysioterapeutexamen ska studenten inom ramen för
kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng.

Övrigt

För fysioterapeutexamen ska också de preciserade krav gälla
som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i
denna examensbeskrivning.

Förskollärarexamen

Omfattning

Förskollärarexamen uppnås efter att studenten fullgjort
kursfordringar om 210 högskolepoäng.

För examen krävs att utbildningen omfattar följande områden: studier inom det förskolepedagogiska området om 120 högskolepoäng, utbildningsvetenskaplig kärna om 60 högskolepoäng och verksamhetsförlagd utbildning om 30 högskolepoäng, förlagd inom relevant verksamhet.

Studierna inom den utbildningsvetenskapliga kärnan ska
anknyta till kommande yrkesutövning och omfatta följande:

– skolväsendets historia, organisation och villkor samt
förskolans värdegrund, innefattande de grundläggande
demokratiska värderingarna och de mänskliga rättigheterna,

– läroplansteori och didaktik,

– vetenskapsteori och forskningsmetodik,

– utveckling, lärande och specialpedagogik,

– sociala relationer, konflikthantering och ledarskap,

– uppföljning och analys av lärande och utveckling, och

– utvärdering och utvecklingsarbete.

Mål

För förskollärarexamen ska studenten visa sådan kunskap och
förmåga som krävs för att självständigt arbeta som
förskollärare i den verksamhet som utbildningen avser. Studenten ska även visa kunskap och förmåga för annan
undervisning för vilken examen enligt gällande föreskrifter
kan ge behörighet.

Kunskap och förståelse

För förskollärarexamen ska studenten

– visa sådana kunskaper inom det förskolepedagogiska området
och sådana ämneskunskaper, inbegripet kännedom om aktuellt
forsknings- och utvecklingsarbete, som krävs för
yrkesutövningen,

– visa sådana kunskaper i förskoledidaktik och ämnesdidaktik
inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom
det förskolepedagogiska området och inom de ämnesområden som
utbildningen avser samt för yrkesutövningen i övrigt,

– visa fördjupad kunskap om barns kommunikation och
språkutveckling,

– visa kunskap om grundläggande läs-, skriv- och
matematikinlärning,

– visa kännedom om vetenskapsteori och kvalitativa och
kvantitativa forskningsmetoder, samt om relationen mellan
vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse
för yrkesutövningen,

– visa sådan kunskap om barns utveckling, lärande, behov och
förutsättningar som krävs för yrkesutövningen,

– visa kunskap om praktiska och estetiska läroprocesser,

– visa kunskap om och förståelse för sociala relationer,
konflikthantering och ledarskap, och

– visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta
styrdokument, läroplansteori och olika pedagogisk-didaktiska
perspektiv samt visa kännedom om skolväsendets historia.

Färdighet och förmåga

För förskollärarexamen ska studenten

– visa fördjupad förmåga att möta barnens behov av omsorg och
att skapa förutsättningar, inbegripet genom lek och skapande
verksamhet, för alla barn att lära och utvecklas,

– visa förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata,
systematisera och reflektera över egna och andras
erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för att
därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och
kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet,

– visa förmåga att tillämpa sådan förskoledidaktik och
ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning
och lärande inom det förskolepedagogiska området och inom de
ämnesområden som utbildningen avser samt för yrkesutövningen
i övrigt,

– visa förmåga att ta till vara barns kunskaper och
erfarenheter för att stimulera varje barns lärande och
utveckling,

– visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra
planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och
den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa
sätt stimulera varje barns lärande och utveckling,

– visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra
hantera specialpedagogiska behov,

– visa förmåga att observera, dokumentera och analysera barns
allsidiga lärande och utveckling i förhållande till
verksamhetens mål och informera och samarbeta med
vårdnadshavare,

– visa förmåga att kommunicera och förankra förskolans
värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de
grundläggande demokratiska värderingarna,

– visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och
annan kränkande behandling av barn,

– visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett
jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska
verksamheten,

– visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och
skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten,

– visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala
verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta
betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för
denna, och

– visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten tillägna
sig färdigheter som är värdefulla för yrkesutövningen.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

För förskollärarexamen ska studenten

– visa självkännedom och empatisk förmåga,

– visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt
gentemot barn och deras vårdnadshavare,

– visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar
utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska
aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga
rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt
barnkonventionen, samt en hållbar utveckling, och

– visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare
kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet.

Självständigt arbete (examensarbete)

För förskollärarexamen ska studenten inom ramen för
kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng inom det
förskolepedagogiska området.

Övrigt

För förskollärarexamen ska också de preciserade krav gälla
som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i
denna examensbeskrivning.

Högskoleingenjörsexamen

Omfattning

Högskoleingenjörsexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng.

Mål

För högskoleingenjörsexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som högskoleingenjör.

Kunskap och förståelse

För högskoleingenjörsexamen skall studenten

- visa kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund och dess beprövade erfarenhet samt kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och

- visa brett kunnande inom det valda teknikområdet och relevant kunskap i matematik och naturvetenskap.

Färdighet och förmåga

För högskoleingenjörsexamen skall studenten

- visa förmåga att med helhetssyn självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera frågeställningar och analysera och utvärdera olika tekniska lösningar,

- visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra uppgifter inom givna ramar,

- visa förmåga att kritiskt och systematiskt använda kunskap samt att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden med utgångspunkt i relevant information, - visa förmåga att utforma och hantera produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling,

- visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning, och

- visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

För högskoleingenjörsexamen skall studenten

- visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter,

- visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för dess nyttjande, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och arbetsmiljöaspekter, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.

Självständigt arbete (examensarbete)

För högskoleingenjörsexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng.

Övrigt

För högskoleingenjörsexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning. Optikerexamen

Omfattning

Optikerexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng.

Mål

För optikerexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för behörighet som optiker.

Kunskap och förståelse

För optikerexamen skall studenten

- visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen, och - visa kunskap om relevanta författningar.

Färdighet och förmåga

För optikerexamen skall studenten

- visa förmåga att självständigt och i samverkan med patienten genomföra synundersökning samt vid behov hänvisa patienten vidare till hälso- och sjukvården,

- visa förmåga att medverka vid optometrisk habilitering och rehabilitering inom hälso- och sjukvården,

- visa förmåga att tillämpa sitt kunnande för att hantera olika situationer, företeelser och frågeställningar utifrån individers och gruppers behov,

- visa förmåga att informera och undervisa olika grupper,

- visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera bedömningar och vidtagna åtgärder med berörda parter samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera dessa,

- visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och

- visa förmåga att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information samt att diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar med olika grupper och därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

För optikerexamen skall studenten

- visa självkännedom och empatisk förmåga,

- visa förmåga att göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna,

- visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående, och

- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.

Självständigt arbete (examensarbete)

För optikerexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng.

Övrigt

För optikerexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.

Ortopedingenjörsexamen

Omfattning

Ortopedingenjörsexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng.

Mål

För ortopedingenjörsexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för behörighet som ortopedingenjör.

Kunskap och förståelse

För ortopedingenjörsexamen skall studenten

- visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen,

- visa kunskap om relevanta metoder inom området, och

- visa kunskap om relevanta författningar.

Färdighet och förmåga

För ortopedingenjörsexamen skall studenten

- visa förmåga att självständigt och i samverkan med patienten genomföra ortopedtekniska åtgärder och verka som teknisk specialist inom hela habiliterings- och rehabiliteringsområdet,

- visa förmåga att medverka i förebyggande arbete samt att initiera metodförbättringar och kvalitetssäkring av utrustning, arbetsmetoder och produkter,

- visa förmåga att informera och undervisa olika grupper,

- visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera åtgärder och behandlingsresultat med berörda parter samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera dessa,

- visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och

- visa förmåga att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information samt att diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar med olika grupper och därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

För ortopedingenjörsexamen skall studenten

- visa självkännedom och empatisk förmåga,

- visa förmåga att med helhetssyn på människan göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna,

- visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående, och

- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.

Självständigt arbete (examensarbete)

För ortopedingenjörsexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng.

Övrigt

För ortopedingenjörsexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.

Receptarieexamen

Omfattning

Receptarieexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng. Mål

För receptarieexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för behörighet som receptarie.

Kunskap och förståelse

För receptarieexamen skall studenten

- visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen, - visa kunskap om läkemedelsinformation, läkemedelsrådgivning och läkemedelsutvärdering för att därigenom bidra till en rationell och optimal läkemedelsanvändning,

- visa kännedom om utveckling, prövning och användning av läkemedel, och

- visa kunskap om relevanta författningar.

Färdighet och förmåga

För receptarieexamen skall studenten

- visa förmåga att tillämpa vetenskaplig dokumentation samt söka, värdera och kritiskt tolka relevant information för att kunna analysera och lösa läkemedelsrelaterade problem, - visa förmåga att tillämpa sitt kunnande för att hantera olika situationer, företeelser och frågeställningar utifrån individers och gruppers behov,

- visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och

- visa förmåga att informera om och diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar med olika grupper och därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten. Värderingsförmåga och förhållningssätt

För receptarieexamen skall studenten

- visa självkännedom och empatisk förmåga, - visa förmåga att verka inom såväl läkemedelsområdet som hälso- och sjukvårdsområdet med ett etiskt förhållningssätt och en helhetssyn på människan med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, - visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt, och

- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.

Självständigt arbete (examensarbete)

För receptarieexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng.

Övrigt

För receptarieexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.

Röntgensjuksköterskeexamen

Omfattning

Röntgensjuksköterskeexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng.

Mål

För röntgensjuksköterskeexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för behörighet som röntgensjuksköterska.

Kunskap och förståelse

För röntgensjuksköterskeexamen skall studenten

- visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen,

- visa kunskap om fysikaliska, biologiska och tekniska aspekter på bild- och funktionsdiagnostik,

- visa kunskap i planering, ledning och samordning av vårdarbetet, och

- visa kunskap om relevanta författningar.

Färdighet och förmåga

För röntgensjuksköterskeexamen skall studenten

- visa förmåga att självständigt och i samverkan med patienten och närstående planera och genomföra undersökningar och behandlingar utifrån patientens behov och förutsättningar,

- visa förmåga att medverka till att all bestrålning av patienten skall vara optimerad med avseende på stråldoser och att strålskyddsföreskrifter följs i enlighet med relevanta författningar,

- visa förmåga att hantera läkemedel på ett adekvat sätt och kunna informera patienten om läkemedlens effekter och biverkningar,

- visa förmåga att initiera metodförbättring och kvalitetssäkring,

- visa förmåga att tillämpa sitt kunnande för att hantera olika situationer, företeelser och frågeställningar utifrån individers och gruppers behov,

- visa förmåga att informera och undervisa olika grupper samt att genomföra handledande uppgifter,

- visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera åtgärder och behandlingsresultat med berörda parter samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera dessa,

- visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och

- visa förmåga att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information samt att diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar med olika grupper och därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

För röntgensjuksköterskeexamen skall studenten

- visa självkännedom och empatisk förmåga,

- visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna,

- visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående, och

- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.

Självständigt arbete (examensarbete)

För röntgensjuksköterskeexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng.

Övrigt

För röntgensjuksköterskeexamen ska också de preciserade krav
gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för
kraven i denna examensbeskrivning.

Sjuksköterskeexamen

Omfattning

Sjuksköterskeexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng.

Mål

För sjuksköterskeexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för behörighet som sjuksköterska.

Kunskap och förståelse

För sjuksköterskeexamen skall studenten

- visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen,

- visa kunskap i planering, ledning och samordning av vård- och hälsoarbetet,

- visa kunskap om förhållanden i samhället som påverkar barns, kvinnors och mäns hälsa, och

- visa kunskap om relevanta författningar.

Färdighet och förmåga

För sjuksköterskeexamen skall studenten

- visa förmåga att självständigt och i samverkan med patienten och närstående identifiera vårdbehov, upprätta omvårdnadsplan samt ge vård och behandling,

- visa förmåga att hantera läkemedel på ett adekvat sätt samt kunna informera patienten om läkemedlens effekter och biverkningar,

- visa förmåga att identifiera behov av och genomföra hälsofrämjande och förebyggande arbete,

- visa förmåga att initiera metodförbättring och kvalitetssäkring,

- visa förmåga att tillämpa sitt kunnande för att hantera olika situationer, företeelser och frågeställningar utifrån individers och gruppers behov,

- visa förmåga att informera och undervisa olika grupper samt att genomföra handledande uppgifter,

- visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera åtgärder och behandlingsresultat med berörda parter samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera dessa,

- visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och

- visa förmåga att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information samt att diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar med olika målgrupper och därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

För sjuksköterskeexamen skall studenten

- visa självkännedom och empatisk förmåga,

- visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna,

- visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående, och

- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.

Självständigt arbete (examensarbete)

För sjuksköterskeexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng.

Övrigt

För sjuksköterskeexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.

Sjöingenjörsexamen

Omfattning

Sjöingenjörsexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng.

Mål

För sjöingenjörsexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som tillsammans med erforderlig praktik krävs för behörighet som sjöingenjör.

Kunskap och förståelse

För sjöingenjörsexamen skall studenten

- visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och dess beprövade erfarenhet samt kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och

- visa sådant brett sjöfartstekniskt kunnande som krävs för att i ledande befattning svara för drift och underhåll av fartygs maskineri och eltekniska utrustning samt för brandsäkerheten.

Färdighet och förmåga

För sjöingenjörsexamen skall studenten

- visa förmåga att planera och med adekvata metoder inom givna ramar genomföra uppgifter samt förmåga att i all operativ verksamhet iaktta och verkställa för sjösäkerheten lämpliga åtgärder,

- visa förmåga att kritiskt och systematiskt använda kunskap samt att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden med utgångspunkt i relevant information,

- visa förmåga att hantera produkter, processer och arbetsmiljö med hänsyn till människors förutsättningar och behov samt till samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling,

- visa förmåga till såväl sjösäkerhetsmässigt tänkande som lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning, och

- visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

För sjöingenjörsexamen skall studenten

- visa förmåga att inom sjöfartsområdet göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter,

- visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för dess nyttjande, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och arbetsmiljöaspekter, och

- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.

Självständigt arbete (examensarbete)

För sjöingenjörsexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng.

Övrigt

Utbildning som leder till sjöingenjörsexamen skall uppfylla de krav som ställs i den internationella konventionen om utbildning, träning, certifiering och vakthållning för sjöfolk 1978 i dess ändrade lydelse (STCW-konventionen). Dessa krav skall ses som minimikrav.

För sjöingenjörsexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.

Sjökaptensexamen

Omfattning

Sjökaptensexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng.

Mål

För sjökaptensexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som tillsammans med erforderlig praktik krävs för behörighet som sjökapten.

Kunskap och förståelse

För sjökaptensexamen skall studenten

- visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och beprövade erfarenhet samt kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och

- visa sådant brett sjöfartstekniskt kunnande som krävs för att i ledande befattning operativt kunna ansvara för besättning, fartyg och last.

Färdighet och förmåga

För sjökaptensexamen skall studenten

- visa förmåga att planera och med adekvata metoder inom givna ramar genomföra uppgifter särskilt avseende sjösäkerhetsåtgärder samt förmåga att i all operativ verksamhet iaktta och verkställa för sjösäkerheten lämpliga åtgärder,

- visa förmåga att kritiskt och systematiskt använda kunskap samt att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden med utgångspunkt i relevant information,

- visa förmåga att hantera produkter, processer och arbetsmiljö med hänsyn till människors förutsättningar och behov samt till samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling,

- visa förmåga till såväl sjösäkerhetsmässigt tänkande som lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning, och

- visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

För sjökaptensexamen skall studenten

- visa förmåga att inom sjöfartsområdet göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter,

- visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för dess nyttjande, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och arbetsmiljöaspekter, och

- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.

Självständigt arbete (examensarbete)

För sjökaptensexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng.

Övrigt

Utbildning som leder till sjökaptensexamen skall uppfylla de krav som ställs i den internationella konventionen om utbildning, träning, certifiering och vakthållning för sjöfolk 1978 i dess ändrade lydelse (STCW-konventionen). Dessa krav skall ses som minimikrav.

För sjökaptensexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.

Socionomexamen

Omfattning

Socionomexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 210 högskolepoäng.

Mål

För socionomexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för självständigt socialt arbete på individ-, grupp- och samhällsnivå.

Kunskap och förståelse

För socionomexamen skall studenten

- visa kunskap om områdets vetenskapliga grund samt kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete,

- visa kunskap om och förståelse för samspelet mellan individers och gruppers sociala situation, levnadsvillkor, fysiska och psykiska hälsa samt funktionsförmåga i förhållande till samhälleliga och andra bakomliggande faktorer,

- visa kunskap om ledning av socialt arbete, och

- visa kunskap om och förståelse för barns behov och sådana samhälls- och familjeförhållanden som påverkar kvinnors och mäns livsbetingelser.

Färdighet och förmåga

För socionomexamen skall studenten

- visa sådan färdighet och förmåga som krävs för att utveckla och genomföra socialt arbete på olika nivåer i samhället i samarbete med de människor som berörs,

- visa förmåga att tillämpa relevanta författningar i synnerhet inom det sociala området,

- visa förmåga att förstå, utreda och analysera sociala processer och problem, och

- visa förmåga att identifiera, strukturera, utreda och utvärdera insatser på individ-, grupp- och samhällsnivå.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

För socionomexamen skall studenten

- visa självkännedom och empatisk förmåga,

- visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna,

- visa förmåga till ett professionellt bemötande och förhållningssätt,

- visa insikt om betydelsen av lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och

- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.

Självständigt arbete (examensarbete)

För socionomexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng.

Övrigt

För socionomexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.

Studie- och yrkesvägledarexamen

Omfattning

Studie- och yrkesvägledarexamen uppnås efter att studenten
fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng.

Mål

För studie- och yrkesvägledarexamen ska studenten visa sådan
kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som
studie- och yrkesvägledare inom skolväsendet.

Kunskap och förståelse

För studie- och yrkesvägledarexamen ska studenten

– visa kunskap om områdets vetenskapliga grund, kännedom om
aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om
sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och
sambandets betydelse för yrkesutövningen,

– visa insikt i barns, ungdomars och vuxnas utveckling och
lärande samt om individers och gruppers val och socialisation
i ett perspektiv av livslångt lärande,

– visa kunskap om utbildning, arbetsliv och samhällsutveckling
såväl nationellt som internationellt, och

– visa insikt om betydelsen av ett jämställdhetsperspektiv i
studie- och yrkesvalssituationen samt på arbetsmarknaden.

Färdighet och förmåga

För studie- och yrkesvägledarexamen ska studenten

– visa förmåga att bidra till att förverkliga målen för
skolväsendet,

– visa förmåga att analysera och förstå individers och
gruppers studie- och yrkesval samt utifrån denna förmåga
identifiera deras behov av stöd och utveckling,

– visa förmåga att tillämpa olika teorier och metoder för
vägledning utifrån individers och gruppers behov,

– visa förmåga att inom sitt verksamhetsområde stödja övrig
personal i deras studie- och yrkesorienterande insatser,

– visa förmåga att i samarbete med andra planera och utveckla
stödinsatser för människor med särskilda svårigheter och behov
för att underlätta inträde till studier och arbetsmarknad,

– visa förmåga att samla och kritiskt tolka information för
att informera och vägleda ungdomar och vuxna inför framtida
studier och arbete,

– visa förmåga att skapa och utveckla kontakter med olika
intressenter i samhället av betydelse för verksamheten, och

– visa förmåga att såväl muntligt som skriftligt diskutera nya
fakta inom studie- och yrkesvägledningsområdet med olika
grupper och därmed bidra till utveckling av yrket och
verksamheten.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

För studie- och yrkesvägledarexamen ska studenten

– visa självkännedom och empatisk förmåga,

– visa förmåga att inom området studie- och yrkesvägledning
göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga,
samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de
mänskliga rättigheterna,

– visa insikt om betydelsen av lagarbete och samverkan med
andra yrkesgrupper, och

– visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare
kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.

Självständigt arbete (examensarbete)

För studie- och yrkesvägledarexamen ska studenten inom ramen
för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng.

Övrigt

För studie- och yrkesvägledarexamen ska studenten ha fullgjort
handledd praktik.

För studie- och yrkesvägledarexamen ska också de preciserade
krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för
kraven i denna examensbeskrivning.

Tandhygienistexamen

Omfattning

Tandhygienistexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 120 högskolepoäng.

Mål

För tandhygienistexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för behörighet som tandhygienist.

Kunskap och förståelse

För tandhygienistexamen skall studenten

- visa kännedom om områdets vetenskapliga grund och om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete,

- visa kunskap om och förståelse för munhålans betydelse för det allmänna välbefinnandet och allmäntillståndets inverkan på munhälsan, och

- visa kunskap om relevanta författningar.

Färdighet och förmåga

För tandhygienistexamen skall studenten

- visa förmåga att initiera och genomföra hälsofrämjande och förebyggande arbete inom tandvården för såväl enskilda som grupper av patienter,

- visa förmåga att självständigt utföra undersökningar av karies och parodontit samt att utreda och analysera behov av munhälsovårdande insatser,

- visa förmåga att genomföra och utvärdera insatta åtgärder samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera dessa, och

- visa förmåga att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information samt att förmedla sin kunskap till olika grupper och därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

För tandhygienistexamen skall studenten

- visa självkännedom och empatisk förmåga,

- visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna,

- visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt och därmed värna om och respektera patientens behov,

- visa insikt om betydelsen av lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och

- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.

Självständigt arbete (examensarbete)

För tandhygienistexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete).

Övrigt

För tandhygienistexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.

Tandteknikerexamen

Omfattning

Tandteknikerexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng.

Mål

För tandteknikerexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som tandtekniker.

Kunskap och förståelse

För tandteknikerexamen skall studenten

- visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete,

- visa kunskap om relevanta metoder inom området och om odontologiska behandlingsprinciper, och

- visa kunskap om och förståelse för produkter och material som används inom tandvården och deras påverkan på allmänhälsan, munhälsan och miljön.

Färdighet och förmåga

För tandteknikerexamen skall studenten

- visa sådan färdighet och förmåga som krävs för att framställa olika typer av tandtekniska arbeten som används inom tandvården,

- visa förmåga att bedöma och utvärdera kvaliteten på tandtekniska arbeten, och

- visa förmåga att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information och att diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar med olika grupper och därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

För tandteknikerexamen skall studenten

- visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt och därmed värna om och respektera patientens behov,

- visa insikt om betydelsen av lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och

- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.

Självständigt arbete (examensarbete)

För tandteknikerexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng.

Övrigt

För tandteknikerexamen ska också de preciserade krav gälla som
varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna
examensbeskrivning.

Yrkeslärarexamen

Omfattning

Yrkeslärarexamen uppnås efter att studenten fullgjort
kursfordringar om 90 högskolepoäng.

För examen krävs att utbildningen omfattar följande områden: utbildningsvetenskaplig kärna om 60 högskolepoäng och
verksamhetsförlagd utbildning om 30 högskolepoäng, förlagd
inom relevant verksamhet och ämne.

Studierna inom den utbildningsvetenskapliga kärnan ska
anknyta till kommande yrkesutövning och omfatta följande:

– skolväsendets historia, organisation och villkor samt
skolans värdegrund innefattande de grundläggande
demokratiska värderingarna och de mänskliga rättigheterna,

– läroplansteori och didaktik,

– vetenskapsteori och forskningsmetodik,

– utveckling, lärande och specialpedagogik,

– sociala relationer, konflikthantering och ledarskap,

– bedömning och betygssättning, och

– utvärdering och utvecklingsarbete.

Mål

För yrkeslärarexamen ska studenten visa sådan kunskap och
förmåga som krävs för att självständigt arbeta som
yrkeslärare i den verksamhet som utbildningen avser. Studenten ska även visa kunskap och förmåga för annan
undervisning för vilken examen enligt gällande föreskrifter
kan ge behörighet.

Kunskap och förståelse

För yrkeslärarexamen ska studenten

– visa sådana kunskaper i didaktik och ämnesdidaktik
inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom
det eller de ämnen som utbildningen avser och för
yrkesutövningen i övrigt samt visa kännedom om vuxnas
lärande,

– visa kännedom om vetenskapsteori och kvalitativa och
kvantitativa forskningsmetoder, samt om relationen mellan
vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse
för yrkesutövningen,

– visa sådan kunskap om barns och ungdomars utveckling,
lärande, behov och förutsättningar som krävs för
yrkesutövningen,

– visa kunskap om och förståelse för sociala relationer,
konflikthantering och ledarskap,

– visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta
styrdokument, läroplansteori och olika pedagogisk-didaktiska
perspektiv samt visa kännedom om skolväsendets historia, och

– visa fördjupad kunskap om bedömning och betygssättning.

Färdighet och förmåga

För yrkeslärarexamen ska studenten

– visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla
elever att lära och utvecklas,

– visa förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata och
reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta
forskningsresultat, för att därigenom bidra till utvecklingen
av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom
yrkesområdet,

– visa förmåga att tillämpa sådan didaktik och ämnesdidaktik
inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom
det eller de ämnen som utbildningen avser och för
yrkesutövningen i övrigt,

– visa förmåga att ta till vara elevers kunskaper och
erfarenheter för att stimulera varje elevs lärande och
utveckling,

– visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra
planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och
den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa
sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling,

– visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra
hantera specialpedagogiska behov,

– visa förmåga att observera, dokumentera och analysera
elevers lärande och utveckling i förhållande till
verksamhetens mål och att informera och samarbeta med elever
och deras vårdnadshavare,

– visa förmåga att kommunicera och förankra skolans
värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de
grundläggande demokratiska värderingarna,

– visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och
annan kränkande behandling av elever,

– visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett
jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska
verksamheten,

– visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och
skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten,

– visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala
verktyg i den pedagogiska verksamheten samt att beakta
betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för
denna, och

– visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten utveckla
färdigheter som är värdefulla för yrkesutövningen.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

För yrkeslärarexamen ska studenten

– visa självkännedom och empatisk förmåga,

– visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt
gentemot elever och deras vårdnadshavare,

– visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar
utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska
aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga
rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt
barnkonventionen, samt en hållbar utveckling, och

– visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare
kunskap och att utveckla sin kompetens både i yrkesämnet och
i det pedagogiska arbetet.

Övrigt

För yrkeslärarexamen ska också de preciserade krav gälla som
varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna
examensbeskrivning.

EXAMINA PÅ AVANCERAD NIVÅ

GENERELLA EXAMINA

Magisterexamen

Omfattning

Magisterexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 60 högskolepoäng med viss inriktning som varje högskola själv bestämmer, varav minst 30 högskolepoäng med fördjupning inom det huvudsakliga området (huvudområdet) för utbildningen. Därtill ställs krav på avlagd kandidatexamen, konstnärlig kandidatexamen, yrkesexamen om minst 180 högskolepoäng eller motsvarande utländsk examen.

Undantag från kravet på en tidigare examen får göras för en student som antagits till utbildningen utan att ha haft grundläggande behörighet i form av en examen. Detta gäller dock inte om det vid antagningen gjorts undantag enligt 7 kap. 28 § andra stycket på grund av att examensbevis inte hunnit utfärdas.

Mål

Kunskap och förståelse

För magisterexamen skall studenten

- visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl överblick över området som fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och

- visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen.

Färdighet och förmåga

För magisterexamen skall studenten

- visa förmåga att integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information,

- visa förmåga att självständigt identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar,

- visa förmåga att muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och

- visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att arbeta i annan kvalificerad verksamhet.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

För magisterexamen skall studenten

- visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete,

- visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och

- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling.

Självständigt arbete (examensarbete)

För magisterexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng inom huvudområdet för utbildningen.

Övrigt

För magisterexamen med en viss inriktning skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.

Masterexamen

Omfattning

Masterexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 120 högskolepoäng med viss inriktning som varje högskola själv bestämmer, varav minst 60 högskolepoäng med fördjupning inom det huvudsakliga området (huvudområdet) för utbildningen. Därtill ställs krav på avlagd kandidatexamen, konstnärlig kandidatexamen, yrkesexamen om minst 180 högskolepoäng eller motsvarande utländsk examen.

Undantag från kravet på en tidigare examen får göras för en student som antagits till utbildningen utan att ha haft grundläggande behörighet i form av en examen. Detta gäller dock inte om det vid antagningen gjorts undantag enligt 7 kap. 28 § andra stycket på grund av att examensbevis inte hunnit utfärdas.

Mål

Kunskap och förståelse

För masterexamen skall studenten

- visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl brett kunnande inom området som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och

- visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen.

Färdighet och förmåga

För masterexamen skall studenten

- visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information,

- visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete,

- visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och

- visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

För masterexamen skall studenten

- visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete, - visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och

- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling.

Självständigt arbete (examensarbete)

För masterexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng inom huvudområdet för utbildningen. Det självständiga arbetet får omfatta mindre än 30 högskolepoäng, dock minst 15 högskolepoäng, om studenten redan har fullgjort ett självständigt arbete på avancerad nivå om minst 15 högskolepoäng inom huvudområdet för utbildningen eller motsvarande från utländsk utbildning.

Övrigt

För masterexamen med en viss inriktning skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.

KONSTNÄRLIGA EXAMINA

Konstnärlig magisterexamen

Omfattning

Konstnärlig magisterexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 60 högskolepoäng med viss inriktning som varje högskola själv bestämmer. Därtill ställs krav på avlagd kandidatexamen, konstnärlig kandidatexamen, yrkesexamen om minst 180 högskolepoäng eller motsvarande utländsk examen. Undantag från kravet på en tidigare examen får göras för en student som antagits till utbildningen utan att ha haft grundläggande behörighet i form av en examen. Detta gäller dock inte om det vid antagningen gjorts undantag enligt 7 kap. 28 § andra stycket på grund av att examensbevis inte hunnit utfärdas.

Mål

Kunskap och förståelse

För konstärlig magisterexamen skall studenten

- visa kunskap och förståelse inom det huvudsakliga området (huvudområdet) för utbildningen, inbegripet såväl överblick över området som fördjupade kunskaper inom delar av området samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och

- visa fördjupad eller breddad kunskap om och erfarenhet av metod och processer inom området. Färdighet och förmåga

För konstnärlig magisterexamen skall studenten

- visa förmåga att självständigt beskriva, analysera och tolka form, teknik och innehåll samt att kritiskt reflektera över sitt eget och andras konstnärliga förhållningssätt inom huvudområdet för utbildningen,

- visa förmåga att med ett personligt uttryck skapa och förverkliga egna idéer, att självständigt identifiera, formulera och lösa konstnärliga och gestaltningsmässiga problem samt att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade konstnärliga uppgifter inom givna tidsramar, - visa förmåga att muntligt och skriftligt eller på annat sätt klart redogöra för och diskutera sin verksamhet och konstnärliga frågeställningar i dialog med olika grupper, och

- visa sådan färdighet och kunskap som fordras för att självständigt verka i arbetslivet.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

För konstnärlig magisterexamen skall studenten - visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta konstnärliga, samhälleliga och etiska aspekter,

- visa insikt om konstens roll i samhället, och

- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling.

Självständigt arbete (examensarbete)

För konstnärlig magisterexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng inom huvudområdet för utbildningen.

Övrigt

För konstnärlig magisterexamen med en viss inriktning skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.

Konstnärlig masterexamen

Omfattning

Konstnärlig masterexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 120 högskolepoäng med viss inriktning som varje högskola själv bestämmer. Därtill ställs krav på avlagd kandidatexamen, konstnärlig kandidatexamen, yrkesexamen om minst 180 högskolepoäng eller motsvarande utländsk examen.

Undantag från kravet på en tidigare examen får göras för en student som antagits till utbildningen utan att ha haft grundläggande behörighet i form av en examen. Detta gäller dock inte om det vid antagningen gjorts undantag enligt 7 kap. 28 § andra stycket på grund av att examensbevis inte hunnit utfärdas.

Mål

Kunskap och förståelse

För konstnärlig masterexamen skall studenten

- visa kunskap och förståelse inom det huvudsakliga området (huvudområdet) för utbildningen, inbegripet såväl brett kunnande inom området som väsentligt fördjupade kunskaper inom delar av området samt fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och

- visa förtrogenhet med metod och processer för att hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer inom området.

Färdighet och förmåga

För konstnärlig masterexamen skall studenten

- visa förmåga att självständigt och kreativt kunna formulera nya frågor och bidra till kunskapsutvecklingen, lösa mer avancerade problem, utveckla nya och egna uttryckssätt samt kritiskt reflektera över sitt eget och andras konstnärliga förhållningssätt inom huvudområdet för utbildningen,

- visa förmåga att med ett utvecklat personligt uttryck skapa och förverkliga egna konstnärliga idéer, självständigt identifiera, formulera och lösa konstnärliga och gestaltningsmässiga problem samt planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade konstnärliga uppgifter inom givna tidsramar,

- visa förmåga att såväl i nationella som internationella sammanhang, muntligt och skriftligt eller på annat sätt klart redogöra för och diskutera sin verksamhet och konstnärliga frågeställningar i dialog med olika grupper, och

- visa sådan färdighet och kunskap som fordras för att självständigt verka i arbetslivet.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

För konstnärlig masterexamen skall studenten

- visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta konstnärliga, samhälleliga och etiska aspekter,

- visa insikt om konstens roll i samhället, och

- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling.

Självständigt arbete (examensarbete)

För konstnärlig masterexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng inom huvudområdet för utbildningen. Det självständiga arbetet får omfatta mindre än 30 högskolepoäng, dock minst 15 högskolepoäng, om studenten redan har fullgjort ett självständigt arbete på avancerad nivå om minst 15 högskolepoäng inom huvudområdet för utbildningen eller motsvarande från utländsk utbildning.

Övrigt

För konstnärlig masterexamen med en viss inriktning skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.

YRKESEXAMINA

Apotekarexamen

Omfattning

Apotekarexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 300 högskolepoäng.

Mål

För apotekarexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för behörighet som apotekare.

Kunskap och förståelse

För apotekarexamen skall studenten

- visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen,

- visa fördjupad kunskap om läkemedlens sammansättning, framställning, funktion och användning,

- visa fördjupad kunskap om läkemedelsinformation, läkemedelsrådgivning och läkemedelsutvärdering för att därigenom bidra till en rationell och optimal läkemedelsanvändning,

- visa kunskap om utveckling, prövning och användning av läkemedel i ett nationellt och internationellt perspektiv, och

- visa kunskap om relevanta författningar.

Färdighet och förmåga

För apotekarexamen skall studenten

- visa fördjupad förmåga att tillämpa vetenskaplig dokumentation samt att söka, värdera och kritiskt tolka relevant information för att kunna analysera och lösa problem,

- visa fördjupad förmåga att självständigt identifiera, analysera och lösa kvalificerade läkemedelsrelaterade frågeställningar samt att utvärdera detta arbete,

- visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera och använda kunskap samt att analysera och bedöma komplexa företeelser, frågeställningar och situationer,

- visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och

- visa förmåga att i både nationella och internationella sammanhang muntligt och skriftligt informera om och diskutera läkemedels utveckling, nya fakta, företeelser och frågeställningar med olika grupper och därigenom bidra till utveckling av yrket och verksamheten.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

För apotekarexamen skall studenten

- visa självkännedom och empatisk förmåga,

- visa förmåga att verka inom såväl läkemedelsområdet som hälso- och sjukvården med en helhetssyn på människan och ett etiskt förhållningssätt med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna,

- visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt,

- visa förmåga att identifiera etiska aspekter på eget forsknings- och utvecklingsarbete, och

- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.

Självständigt arbete (examensarbete)

För apotekarexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete om minst 30 högskolepoäng.

Övrigt

För apotekarexamen skall studenten ha fullgjort sex månaders apotekspraktik.

För apotekarexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.

Arkitektexamen

Omfattning

Arkitektexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 300 högskolepoäng.

Mål

För arkitektexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som arkitekt.

Kunskap och förståelse

För arkitektexamen skall studenten

- visa kunskap om områdets vetenskapliga och konstnärliga grund och insikt i relevant forsknings- och utvecklingsarbete, och

- visa såväl brett kunnande om och förståelse av arkitekturens teori och historia som fördjupad kunskap om arkitektonisk gestaltning, planering och utveckling av bebyggelsemiljöer samt de processer, metoder och författningar som påverkar dessa.

Färdighet och förmåga

För arkitektexamen skall studenten

- visa förmåga att med helhetssyn och i komplexa sammanhang planera, gestalta, vårda och förnya bebyggelsemiljöer och byggnader med hänsyn till olika krav, särskilt samhällets mål för hållbar utveckling,

- visa förmåga att med adekvat arkitektonisk metod och syntes kritiskt, självständigt och kreativt genomföra och utvärdera kvalificerade och skapande uppgifter inom givna ramar inom arkitekturens och samhällsbyggandets område,

- visa förmåga att tillämpa kunskap om fysikaliska förhållanden och tekniska principer för uppförande och förändringar av byggnadsverk,

- visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning, och

- visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang i bild och modell muntligt, skriftligt och på annat sätt i dialog med olika grupper klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för slutsatserna och därmed bidra till yrket och verksamheten.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

För arkitektexamen skall studenten

- visa förmåga att med helhetssyn väga in relevanta vetenskapliga, samhälleliga, estetiska och etiska aspekter i sina bedömningar och avvägningar och samtidigt ta hänsyn till samhällets och alla människors olika behov och funktionsförmåga, liksom till samspelet mellan människor och den fysiska livsmiljön, inbegripet arbetsmiljön,

- visa förutsättningar att basera sitt arbete på kravet på långsiktiga och funktionella lösningar av hög kvalitet och med god gestaltning, och

- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.

Självständigt arbete (examensarbete)

För arkitektexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng.

Övrigt

För arkitektexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning. Barnmorskeexamen

Omfattning

Barnmorskeexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 90 högskolepoäng. Därtill ställs krav på av Socialstyrelsen utfärdad legitimation som sjuksköterska.

Mål

För barnmorskeexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för behörighet som barnmorska. Kunskap och förståelse

För barnmorskeexamen skall studenten

- visa såväl bred som fördjupad kunskap inom området reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa,

- visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen,

- visa fördjupad kunskap i planering, ledning och samordning av vård- och hälsoarbetet, och - visa kunskap om relevanta författningar.

Färdighet och förmåga

För barnmorskeexamen skall studenten

- visa fördjupad förmåga att självständigt och i samverkan med patienten planera och genomföra undersökningar och behandlingar utifrån patientens behov och förutsättningar,

- visa fördjupad förmåga att självständigt initiera hälsofrämjande och förebyggande arbete, - visa förmåga att integrera kunskap samt att analysera, bedöma och hantera komplexa frågeställningar och situationer, företeelser och frågeställningar utifrån individers och gruppers behov, - visa förmåga att undervisa olika grupper samt att genomföra handledande, arbetsledande och konsultativa uppgifter, och

- visa förmåga att initiera och genomföra kvalitets- och förbättringsarbete samt att utvärdera behandlingsverksamhet. Värderingsförmåga och förhållningssätt

För barnmorskeexamen skall studenten

- visa självkännedom och empatisk förmåga,

- visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna,

- visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot kvinnor och deras närstående, och

- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.

Självständigt arbete (examensarbete)

För barnmorskeexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete).

Övrigt

För barnmorskeexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.

Civilekonomexamen

Omfattning

Civilekonomexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 240 högskolepoäng.

Mål

För civilekonomexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för kvalificerat och självständigt arbete inom ekonomiområdet.

Kunskap och förståelse

För civilekonomexamen skall studenten

- visa kunskap om det valda ekonomiområdets vetenskapliga grund och beprövade erfarenhet samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete,

- visa såväl brett kunnande inom det ekonomiska området som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av det valda ekonomiområdet,

- visa fördjupad kunskap om teori och metod inom det valda ekonomiområdet, och

- visa kunskap om relevanta nationella och internationella regelsystem av betydelse för det valda ekonomiområdet.

Färdighet och förmåga

För civilekonomexamen skall studenten

- visa förmåga att integrera kunskap samt att med ekonomiska perspektiv analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer,

- visa förmåga att självständigt identifiera och formulera ekonomiska frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar,

- visa förmåga att muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser i dialog med olika grupper i såväl nationella som internationella sammanhang, och

- visa sådan färdighet som krävs för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller arbeta i annan kvalificerad verksamhet.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

För civilekonomexamen skall studenten

- visa förmåga att inom det valda ekonomiområdet göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga och samhälleliga frågor såsom de mänskliga rättigheterna och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete,

- visa insikt i ledarskapets betydelse och dess utövning, och

- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.

Självständigt arbete (examensarbete)

För civilekonomexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng.

Övrigt

För civilekonomexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.

Civilingenjörsexamen

Omfattning

Civilingenjörsexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 300 högskolepoäng.

Mål

För civilingenjörsexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som civilingenjör.

Kunskap och förståelse

För civilingenjörsexamen skall studenten

- visa kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund och beprövade erfarenhet samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och

- visa såväl brett kunnande inom det valda teknikområdet, inbegripet kunskaper i matematik och naturvetenskap, som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området.

Färdighet och förmåga

För civilingenjörsexamen skall studenten

- visa förmåga att med helhetssyn kritiskt, självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera komplexa frågeställningar samt att delta i forsknings- och utvecklingsarbete och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen,

- visa förmåga att skapa, analysera och kritiskt utvärdera olika tekniska lösningar,

- visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna ramar,

- visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap samt visa förmåga att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden även med begränsad information,

- visa förmåga att utveckla och utforma produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling,

- visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning, och

- visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt i dialog med olika grupper klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

För civilingenjörsexamen skall studenten

- visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete,

- visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och arbetsmiljöaspekter, och

- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.

Självständigt arbete (examensarbete)

För civilingenjörsexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng.

Övrigt

För civilingenjörsexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.

Juristexamen

Omfattning

Juristexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 270 högskolepoäng.

Mål

För juristexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att arbeta inom yrken för vilka juristexamen är ett behörighetskrav samt inom annan yrkesverksamhet inom det juridiska området som förutsätter sådan kunskap och förmåga.

Kunskap och förståelse

För juristexamen skall studenten

- visa kunskap om områdets vetenskapliga grund samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete,

- visa fördjupad kunskap i och förståelse av centrala juridiska ämnen samt kunskap i andra ämnen som är av särskild betydelse för tillämpningen av de juridiska kunskaperna,

- visa kännedom om rättssystemets roll nationellt och internationellt, och

- visa kunskap om sådana samhälls- och familjeförhållanden som påverkar kvinnors och mäns livsbetingelser.

Färdighet och förmåga

För juristexamen skall studenten

- visa fördjupad förmåga att tillämpa kunskap samt att göra kvalificerade bedömningar,

- visa fördjupad förmåga att använda olika tolknings- och tillämpningsmetoder inom juridik,

- visa förmåga att systematiskt, kritiskt och självständigt identifiera, formulera och analysera frågeställningar samt planera och genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar,

- visa förmåga att arbeta såväl individuellt som i samverkan med andra, och

- visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser i dialog med olika grupper.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

För juristexamen skall studenten

- visa förmåga att inom området göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga och samhälleliga frågor, såsom de mänskliga rättigheterna och etiska aspekter,

- visa förmåga till ett självständigt och kritiskt förhållningssätt gentemot rättssystemet,

- visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt, och

- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.

Självständigt arbete (examensarbete)

För juristexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng.

Övrigt

För juristexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.

Logopedexamen

Omfattning

Logopedexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 240 högskolepoäng.

Mål

För logopedexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för behörighet som logoped.

Kunskap och förståelse

För logopedexamen skall studenten

- visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen,

- visa såväl bred som fördjupad klinisk, pedagogisk och terapeutisk kunskap om habilitering och rehabilitering av röst-, tal-, språk- och sväljstörningar,

- visa förståelse för att kommunikationsförmågan är en integrerad del av individens personlighet och sociala situation, och

- visa kunskap om relevanta författningar.

Färdighet och förmåga

För logopedexamen skall studenten

- visa fördjupad förmåga att självständigt och i samverkan med patienten undersöka, bedöma och behandla de vanligast förekommande störningarna inom det logopediska verksamhetsområdet,

- visa förmåga att initiera och medverka i förebyggande hälsovård inom det logopediska arbetsområdet,

- visa fördjupad förmåga att planera, genomföra och utvärdera behandlingsprogram,

- visa förmåga att informera och undervisa olika grupper samt att genomföra handledande uppgifter,

- visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera åtgärder och behandlingsresultat med berörda parter samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera dessa,

- visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och

- visa fördjupad förmåga att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information samt att diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar med olika grupper och därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

För logopedexamen skall studenten

- visa självkännedom och empatisk förmåga,

- visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna,

- visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående, och

- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.

Självständigt arbete (examensarbete)

För logopedexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng.

Övrigt

För logopedexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.

Läkarexamen

Omfattning

Läkarexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 330 högskolepoäng.

Mål

För läkarexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för läkaryrket och för att fullgöra den allmäntjänstgöring (AT) som fordras för att få behörighet som läkare.

Kunskap och förståelse

För läkarexamen skall studenten

- visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen,

- visa såväl bred som fördjupad kunskap inom det medicinska området inbegripet kunskap om och förståelse för förhållanden i samhället som påverkar hälsan för olika grupper och individer, såväl barn som kvinnor och män,

- visa kunskap om ekonomi och organisation som är av betydelse för hälso- och sjukvården, och

- visa kunskap om relevanta författningar.

Färdighet och förmåga

För läkarexamen skall studenten

- visa fördjupad förmåga att självständigt diagnostisera de vanligaste sjukdomstillstånden hos patienter och i samverkan med patienten behandla dessa,

- visa förmåga att initiera och genomföra hälsofrämjande och förebyggande arbete inom hälso- och sjukvården för såväl enskilda som grupper av patienter,

- visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera och använda kunskap samt analysera och bedöma komplexa företeelser, frågeställningar och situationer,

- visa fördjupad förmåga att informera och undervisa olika grupper samt att genomföra handledande uppgifter,

- visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper såväl inom hälso- och sjukvården som inom vård och omsorg,

- visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för åtgärder och behandlingsresultat med berörda parter samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera dessa,

- visa fördjupad förmåga att på vetenskaplig grund diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar inom det medicinska området med olika grupper samt att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information, och

- visa fördjupad förmåga att initiera, medverka i och genomföra förbättringsarbete samt utvärdera medicinsk behandlingsverksamhet.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

För läkarexamen skall studenten

- visa självkännedom och empatisk förmåga,

- visa förmåga till helhetssyn på patienten utifrån ett vetenskapligt och humanistiskt synsätt med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna,

- visa förmåga till ett etiskt och professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående, och

- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.

Självständigt arbete (examensarbete)

För läkarexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng.

Övrigt

För läkarexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.

Psykologexamen

Omfattning

Psykologexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 300 högskolepoäng.

Mål

För psykologexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som psykolog och för att fullgöra föreskriven praktisk tjänstgöring (PTP) som fordras för att få behörighet som psykolog.

Kunskap och förståelse

För psykologexamen skall studenten

- visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen,

- visa fördjupad kunskap om psykologiska metoder för utredning och åtgärd avseende individer, grupper och organisationer,

- visa fördjupad kunskap och förståelse för samhälls- och familjeförhållanden som påverkar olika grupper och individer, såväl barn som kvinnor och män, och

- visa kunskap om relevanta författningar.

Färdighet och förmåga

För psykologexamen skall studenten

- visa fördjupad förmåga att bedriva psykologisk behandling,

- visa förmåga att under handledning bedriva psykoterapi,

- visa fördjupad förmåga att självständigt planera, leda och genomföra förebyggande arbete samt utvecklings- och förändringsarbete med inriktning på individer, grupper, organisationer och miljöer,

- visa fördjupad förmåga att på vetenskaplig grund kritiskt utvärdera och utveckla behandlingsarbete och åtgärdsprogram inom verksamhetsområdet,

- visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper,

- visa förmåga att för berörda parter muntligt och skriftligt redogöra för utredning, åtgärd och resultat samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera dessa, och

- visa förmåga att kritiskt och självständigt granska, bedöma och använda relevant information samt att diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar med olika grupper och därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

För psykologexamen skall studenten

- visa förmåga att fortlöpande utveckla självkännedom och empatisk förmåga,

- visa fördjupad förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna,

- visa förmåga att identifiera etiska aspekter på eget forsknings- och utvecklingsarbete,

- visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot klienter och deras närstående, och

- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.

Självständigt arbete (examensarbete)

För psykologexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng.

Övrigt

För psykologexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.

Psykoterapeutexamen

Omfattning

Psykoterapeutexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 90 högskolepoäng under en treårsperiod. Därtill ställs krav på

- avlagd psykologexamen (enligt 1982 års studieordning eller senare bestämmelser),

- läkarexamen med specialistkompetens i psykiatri eller barn- och ungdomspsykiatri,

- socionomexamen, eller

- annan motsvarande examen.

För de två sistnämnda grupperna krävs dessutom grundläggande psykoterapiutbildning.

Mål

För psykoterapeutexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för behörighet som psykoterapeut.

Kunskap och förståelse

För psykoterapeutexamen skall studenten

- visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen,

- visa fördjupad kunskap om och förståelse för olika psykoterapiformer, olika psykiska sjukdomstillstånd samt psykiatrisk diagnostik, och

- visa kunskap och förståelse för relevanta samhälls- och familjeförhållanden som påverkar individer och grupper.

Färdighet och förmåga

För psykoterapeutexamen skall studenten

- visa förmåga att på ett fördjupat sätt integrera teoretisk kunskap och klinisk tillämpning,

- visa sådana fördjupade färdigheter som krävs för att självständigt genomföra diagnostiska bedömningar samt upprätta, genomföra och kritiskt utvärdera psykoterapeutiska behandlingsprogram inom ett av områdena individual-, grupp- eller familjeterapi,

- visa förmåga att kritiskt och självständigt granska, bedöma och använda relevant information samt diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar med olika grupper och därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten, och

- visa förmåga att med berörda parter muntligt och skriftligt redogöra för åtgärder och behandlingsresultat samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera dessa.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

För psykoterapeutexamen skall studenten

- visa förmåga att fortlöpande utveckla självkännedom och empatisk förmåga,

- visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna,

- visa förmåga att identifiera etiska aspekter på eget forsknings- och utvecklingsarbete,

- visa fördjupad förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot klienter och deras närstående,

- visa insikt om betydelsen av lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och

- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.

Självständigt arbete (examensarbete)

För psykoterapeutexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete).

Övrigt

För psykoterapeutexamen skall studenten under utbildningen ha haft deltidstjänstgöring med psykoterapeutiska uppgifter.

För psykoterapeutexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.

Sjukhusfysikerexamen

Omfattning

Sjukhusfysikerexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 300 högskolepoäng.

Mål

För sjukhusfysikerexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för behörighet som sjukhusfysiker.

Kunskap och förståelse

För sjukhusfysikerexamen skall studenten

- visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen,

- visa såväl bred som fördjupad kunskap om fysikaliska, biologiska och tekniska aspekter av strålbehandling, bild- och funktionsdiagnostik samt denna kunskaps tillämpning i vårdarbetet,

- visa kunskap i planering, ledning och samordning inom yrkesområdet, och

- visa kunskap om relevanta författningar särskilt inom strålskyddsområdet.

Färdighet och förmåga

För sjukhusfysikerexamen skall studenten

- visa fördjupad förmåga att självständigt tillämpa matematiska och naturvetenskapliga metoder i all verksamhet med strålning inom hälso- och sjukvården,

- visa förmåga att ansvara för och utföra nödvändigt kvalitetssäkringsarbete av både utrustning och arbetsmetoder inom verksamheter med strålning,

- visa förmåga att integrera kunskap från relevanta områden samt att självständigt och kritiskt analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer,

- visa förmåga att utveckla, använda, utvärdera och optimera nya metoder inom området,

- visa förmåga att initiera, planera, leda, samordna och utvärdera strålskyddsförebyggande arbete inom hälso- och sjukvård för såväl personal som patienter,

- visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper samt förmåga att informera och utbilda personal i strålskyddsarbete, och

- visa förmåga att i både nationella och internationella sammanhang muntligt och skriftligt informera om och diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar med olika grupper och därigenom bidra till utveckling av yrket och verksamheten.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

För sjukhusfysikerexamen skall studenten

- visa självkännedom och empatisk förmåga,

- visa förmåga att med helhetssyn på människan göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna,

- visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående,

- visa förmåga att identifiera etiska aspekter på eget forsknings- och utvecklingsarbete, och

- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och fortlöpande utveckla sin kompetens.

Självständigt arbete (examensarbete)

För sjukhusfysikerexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng.

Övrigt

För sjukhusfysikerexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.

Specialistsjuksköterskeexamen

Omfattning

Specialistsjuksköterskeexamen med angivna inriktningar uppnås
efter att studenten fullgjort kursfordringar om 60 högskolepoäng med undantag av inriktningen mot
distriktssköterska, där examen uppnås efter att studenten
fullgjort kursfordringar om 75 högskolepoäng.

Vidare ställs det krav på legitimation som sjuksköterska som
Socialstyrelsen har utfärdat.

Mål

För specialistsjuksköterskeexamen ska studenten visa sådan
kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta
som specialistsjuksköterska.

Kunskap och förståelse

För specialistsjuksköterskeexamen med respektive inriktning
ska studenten

– visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i
aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om
sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och
sambandets betydelse för yrkesutövningen, och

– visa fördjupad kunskap i planering, ledning och samordning
av vård- och hälsoarbetet.

Färdighet och förmåga

För specialistsjuksköterskeexamen med respektive inriktning
ska studenten

– visa fördjupad förmåga att självständigt och i samverkan
med patient och närstående identifiera vårdbehov och upprätta
omvårdnadsplan,

– visa förmåga att leda och utvärdera omvårdnadsåtgärder,

– visa fördjupad förmåga att initiera, genomföra och
utvärdera hälsofrämjande och förebyggande arbete,

– visa förmåga att integrera kunskap samt analysera, bedöma
och hantera komplexa frågeställningar och situationer,

– visa förmåga att medverka vid och självständigt utföra
undersökningar och behandlingar inklusive vård i livets
slutskede, och

– visa vårdpedagogisk förmåga.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

För specialistsjuksköterskeexamen med respektive inriktning
ska studenten

– visa självkännedom och empatisk förmåga,

– visa förmåga att med helhetssyn på människan göra
åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga,
samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de
mänskliga rättigheterna,

– visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt
gentemot patienter och deras närstående, och

– visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare
kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.

Inriktningar

För specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot
anestesisjukvård ska studenten också

– visa förmåga att ansvara för övervakning och utförande av
lokal och generell anestesi, analgesi och sedering i samband
med operationer, undersökningar och behandlingar av
patienter, och

– visa förmåga att tillämpa sina specialistkunskaper vid
stora olyckor och katastrofer.

För specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot
intensivvård ska studenten också

– visa förmåga att observera och bedöma funktionen hos
patienter avseende alla organsystem och patientens psykiska
tillstånd samt förmåga att vid behov initiera och
självständigt utföra medicinska åtgärder, och

– visa förmåga att tillämpa sina specialistkunskaper vid
stora olyckor och katastrofer.

För specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot
operationssjukvård ska studenten också

– visa förmåga att ansvara för aseptik, instrumentering,
infektions- och komplikationsförebyggande åtgärder i samband
med operationer, behandlingar och undersökningar av patienter
samt förmåga att hantera biologiska preparat, och

– visa förmåga att tillämpa sina specialistkunskaper vid
stora olyckor och katastrofer.

För specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot
ambulanssjukvård ska studenten också

– visa förmåga att självständigt bedöma den sjukes eller
skadades somatiska och psykiska status och omedelbara behov
samt visa förmåga att genomföra de åtgärder som krävs för
patienter under starkt varierande förhållanden, och

– visa förmåga att tillämpa sina specialistkunskaper vid
stora olyckor och katastrofer.

För specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot
kirurgisk vård ska studenten också

– visa förmåga att hos patienter med behov av kirurgiska
insatser observera, bedöma och åtgärda komplexa vårdbehov.

För specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot
medicinsk vård ska studenten också

– visa förmåga att hos patienter inom medicinsk vård
observera, bedöma och åtgärda komplexa vårdbehov.

För specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot
onkologisk vård ska studenten också

– visa förmåga att hos patienter med behov av onkologisk vård
observera, bedöma och åtgärda komplexa vårdbehov, och

– visa sådan kunskap och färdighet som krävs för att arbeta
med bland annat cytostatikaterapi och strålbehandling.

För specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot hälso- och sjukvård för barn och ungdomar ska studenten också

– visa förmåga att självständigt bedöma, planera, genomföra
och utvärdera de åtgärder som behövs för att främja den
fysiska, psykiska och sociala hälsan och förebygga uppkomsten
av sjukdom och sjukdomskomplikationer,

– visa förmåga att hos barn och ungdomar i olika
utvecklingsstadier observera, bedöma och åtgärda komplexa
vårdbehov, och

– visa sådan kunskap som krävs för att ansvara för
hälsoundersökning och vaccinationsverksamhet.

För specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot
psykiatrisk vård ska studenten också

– visa förmåga att observera, bedöma, åtgärda och utvärdera
komplexa vårdbehov,

– visa förmåga att möta människor i kris, och

– visa sådan kunskap och färdighet som krävs för att medverka
i behandling, habilitering och rehabilitering inom
psykiatrisk vård och omsorg.

För specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot vård av
äldre ska studenten också

– visa förmåga att självständigt bedöma, planera, genomföra
och utvärdera de åtgärder som behövs för att främja den
fysiska, psykiska och sociala hälsan och förebygga uppkomsten
av sjukdom och sjukdomskomplikationer, och

– visa förmåga att hos äldre patienter observera och bedöma
komplexa behov av vård och rehabilitering.

För specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot
distriktssköterska ska studenten också

– visa förmåga att självständigt bedöma, planera, genomföra
och utvärdera de åtgärder som behövs för att främja fysisk,
psykisk och social hälsa hos patienter och förebygga
uppkomsten av sjukdom och sjukdomskomplikationer,

– visa förmåga att observera och bedöma komplexa behov av
vård, habilitering och rehabilitering hos patienter, och

– visa sådan kunskap som krävs för att ansvara för
hälsoundersökning och vaccinationsverksamhet.

För specialistsjuksköterskeexamen med en viss annan
inriktning ska studenten också

– visa förmåga att självständigt observera, bedöma och
utvärdera vårdbehov, habilitering och rehabilitering hos
patienter inom specialiseringens särskilda område,

– visa förmåga att självständigt planera, genomföra och
utvärdera åtgärder som behövs vid olika sjukdomstillstånd för
att främja hälsan samt förebygga uppkomsten av sjukdom och
sjukdomskomplikationer inom specialiseringens särskilda
område,

– visa förmåga att ansvara för undersökningar och
behandlingar inom specialiseringens särskilda område, och

– visa förmåga att tillämpa sina specialistkunskaper samt
färdigheter under vårdsituationer och mot målgrupper som är
särskilt relevanta för specialiseringens särskilda område.

Självständigt arbete (examensarbete)

För specialistsjuksköterskeexamen ska studenten inom ramen
för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete).

Övrigt

För specialistsjuksköterskeexamen ska studenten ha fullgjort
en verksamhetsförlagd del av utbildningen av en omfattning
som är anpassad efter behovet för respektive inriktning.

I examensbeviset ska utbildningens inriktning anges.

För en specialistsjuksköterskeexamen med en viss inriktning
ska också de preciserade krav gälla som varje högskola själv
bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.

Speciallärarexamen

Omfattning

Speciallärarexamen med angivna specialiseringar uppnås efter
att studenten har fullgjort kursfordringar om 90 högskolepoäng. Det ställs också krav på avlagd
grundlärarexamen, ämneslärarexamen, yrkeslärarexamen,
förskollärarexamen eller motsvarande äldre examen.

Speciallärarexamen ges med specialiseringar mot

– språk-, skriv- och läsutveckling,

– matematikutveckling,

– dövhet eller hörselskada,

– synskada,

– grav språkstörning, och

– utvecklingsstörning.

För specialisering mot språk-, skriv- och läsutveckling krävs
att den tidigare avlagda examen omfattar ämnesstudier i
svenska eller inom kunskapsområdet språk-, skriv- och
läsutveckling. Om examen inte omfattar nämnda ämnesstudier,
krävs i stället att studenten har kompletterat sin utbildning
med motsvarande kunskaper.

För specialisering mot matematikutveckling krävs att den
tidigare avlagda examen omfattar ämnesstudier i matematik
eller inom kunskapsområdet matematikutveckling. Om examen inte
omfattar nämnda ämnesstudier, krävs i stället att studenten
har kompletterat sin utbildning med motsvarande kunskaper.

Mål

För speciallärarexamen ska studenten visa sådan kunskap och
förmåga som krävs för att självständigt arbeta som
speciallärare för barn och elever i behov av särskilt stöd.

Kunskap och förståelse

För speciallärarexamen ska studenten

– visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i
aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om
relationen mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och dess
betydelse för yrkesutövningen,

– visa kunskap om barn och elever i behov av särskilt stöd i
ett historiskt perspektiv,

– visa fördjupad kunskap om barns och elevers språk- och
begreppsutveckling och stimulans av denna,

– visa fördjupade kunskaper om bedömningsfrågor och
betygssättning, och

– visa fördjupad kunskap om barns och elevers lärande och,
beroende på vilken specialisering som valts, fördjupad kunskap
om
1. barns och elevers språk-, skriv- och läsutveckling,
2. barns och elevers matematikutveckling,
3. barn och elever med dövhet eller hörselskada och deras
allsidiga kunskapsutveckling i relation till
undervisningsämnen eller ämnesområden,
4. barn och elever med synskada och deras allsidiga
kunskapsutveckling i relation till undervisningsämnen eller
ämnesområden,
5. barn och elever med grav språkstörning och deras allsidiga
kunskapsutveckling i relation till undervisningsämnen eller
ämnesområden, eller
6. barn och elever med utvecklingsstörning och deras allsidiga
kunskapsutveckling i relation till undervisningsämnen eller
ämnesområden.

Färdighet och förmåga

För speciallärarexamen ska studenten

– visa förmåga att kritiskt och självständigt ta initiativ
till, analysera och medverka i förebyggande arbete och bidra
till att undanröja hinder och svårigheter i olika lärmiljöer, – visa förmåga att delta i arbetet med att utforma och
genomföra åtgärdsprogram för enskilda elever i samverkan med
berörda aktörer samt förmåga att stödja barn och elever och
utveckla verksamhetens lärmiljöer,

– visa förmåga att, beroende på vilken specialisering som
valts, vara en kvalificerad samtalspartner och rådgivare i
frågor som rör
1. barns och elevers språk-, skriv- och läsutveckling,
2. barns och elevers matematikutveckling,
3. lärande och kunskapsutveckling hos barn och elever med
dövhet eller hörselskada,
4. lärande och kunskapsutveckling hos barn och elever med
synskada,
5. lärande och kunskapsutveckling hos barn och elever med grav
språkstörning, eller
6. lärande och kunskapsutveckling hos barn och elever med
utvecklingsstörning,

– visa förmåga att självständigt genomföra uppföljning och
utvärdering samt leda utveckling av det pedagogiska arbetet
med målet att kunna möta behoven hos alla barn och elever,

– visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt
genomföra pedagogiska utredningar och analysera svårigheter
för individen i de lärmiljöer där barnet eller eleven får sin
undervisning och vistas under förskole- eller skoldagen, och – visa fördjupad förmåga till ett individanpassat arbetssätt
för barn och elever i behov av särskilt stöd.

För specialisering mot språk-, skriv- och läsutveckling eller
matematikutveckling ska också studenten

– visa förmåga att kritiskt granska och tillämpa metoder för
att bedöma barns och elevers språk-, skriv- och läsutveckling
eller matematikutveckling.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

För speciallärarexamen ska studenten

– visa självkännedom och empatisk förmåga,

– visa förmåga att inom det specialpedagogiska området göra
bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga,
samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de
mänskliga rättigheterna,

– visa förmåga att identifiera etiska aspekter på eget
forsknings- och utvecklingsarbete, – visa insikt om betydelsen av samarbete och samverkan med
andra skolformer och yrkesgrupper, och

– visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare
kunskap och fortlöpande utveckla sin kompetens.

Självständigt arbete (examensarbete)

För speciallärarexamen ska studenten inom ramen för
kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng.

Övrigt

I examensbeviset ska det anges för vilken eller vilka
verksamheter utbildningen är avsedd. Där ska också
utbildningens specialisering anges. För speciallärarexamen ska också de preciserade krav gälla som
varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna
examensbeskrivning.

Specialpedagogexamen

Omfattning

Specialpedagogexamen uppnås efter att studenten har fullgjort
kursfordringar om 90 högskolepoäng. Det ställs också krav på
avlagd grundlärarexamen, ämneslärarexamen, yrkeslärarexamen,
förskollärarexamen eller motsvarande äldre examen. Mål

För specialpedagogexamen ska studenten visa sådan kunskap och
förmåga som krävs för att självständigt arbeta som
specialpedagog för barn och elever i behov av särskilt stöd.

Kunskap och förståelse

För specialpedagogexamen ska studenten

– visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i
aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om
sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och
sambandets betydelse för yrkesutövningen, och

– visa fördjupad kunskap och förståelse inom specialpedagogik.

Färdighet och förmåga

För specialpedagogexamen ska studenten

– visa förmåga att kritiskt och självständigt identifiera,
analysera och medverka i förebyggande arbete och i arbetet med
att undanröja hinder och svårigheter i olika lärmiljöer,

– visa förmåga att kritiskt och självständigt genomföra
pedagogiska utredningar och analysera svårigheter på
organisations-, grupp- och individnivå,

– visa förmåga att utforma och delta i arbetet med att
genomföra åtgärdsprogram i samverkan med berörda aktörer samt
förmåga att stödja barn och elever och utveckla verksamhetens
lärmiljöer,

– visa fördjupad förmåga att vara en kvalificerad
samtalspartner och rådgivare i pedagogiska frågor för
kollegor, föräldrar och andra berörda, och

– visa förmåga att självständigt genomföra uppföljning och
utvärdering samt leda utveckling av det pedagogiska arbetet
med målet att kunna möta behoven hos alla barn och elever.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

För specialpedagogexamen ska studenten

– visa självkännedom och empatisk förmåga,

– visa förmåga att inom det specialpedagogiska området göra
bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga,
samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de
mänskliga rättigheterna,

– visa förmåga att identifiera etiska aspekter på eget
forsknings- och utvecklingsarbete,

– visa insikt om betydelsen av lagarbete och samverkan med
andra yrkesgrupper, och

– visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare
kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.

Självständigt arbete (examensarbete)

För specialpedagogexamen ska studenten inom ramen för
kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng.

Övrigt

I examensbeviset ska det anges för vilken verksamhet
utbildningen är avsedd.

För specialpedagogexamen ska också de preciserade krav gälla
som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i
denna examensbeskrivning.

Tandläkarexamen

Omfattning

Tandläkarexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 300 högskolepoäng.

Mål

För tandläkarexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för behörighet som tandläkare.

Kunskap och förståelse

För tandläkarexamen skall studenten

- visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen,

- visa fördjupad kunskap om och förståelse för sambandet mellan patientens orala hälsotillstånd och hans eller hennes allmänna hälsotillstånd och medicinska tillstånd samt andra bakomliggande faktorer,

- visa kunskap om och förståelse för produkter och material som används inom tandvården och deras påverkan på allmänhälsa, munhälsa och miljö,

- visa kunskap om ekonomi och organisation som är av betydelse för tandvården, och

- visa kunskap om relevanta författningar.

Färdighet och förmåga

För tandläkarexamen skall studenten

- visa förmåga att självständigt diagnostisera och behandla sjukdomar och anomalier i tänder, munhåla, käkar och omgivande vävnader hos patienter i olika åldrar och med olika behov, - visa förmåga att initiera och genomföra hälsofrämjande och förebyggande arbete inom tandvården för såväl individer som grupper av patienter,

- visa fördjupad förmåga att planera, leda, samordna och utveckla tandvårdsarbete,

- visa förmåga att utvärdera odontologisk vård, varvid särskild vikt läggs vid kvalitetssäkring,

- visa fördjupad förmåga till lagarbete och samverkan med samtliga personalgrupper inom tandvården, liksom med andra yrkesgrupper inom vård och omsorg, och

- visa förmåga att kritiskt och självständigt granska, bedöma och använda relevant information samt att på vetenskaplig grund diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar inom det odontologiska området.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

För tandläkarexamen skall studenten

- visa självkännedom och empatisk förmåga,

- visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna,

- visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt och därmed värna om och respektera patientens behov, och

- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.

Självständigt arbete (examensarbete)

För tandläkarexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng.

Övrigt

För tandläkarexamen ska också de preciserade krav gälla som
varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna
examensbeskrivning.

EXAMINA PÅ GRUNDNIVÅ ELLER AVANCERAD NIVÅ

Grundlärarexamen

Omfattning

Grundlärarexamen ges med tre inriktningar. Grundlärarexamen
med inriktning mot arbete i fritidshem avläggs på grundnivå
och uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng. Grundlärarexamen med inriktning mot arbete
i förskoleklass och grundskolans årskurs 1–3 och
grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans
årskurs 4–6 avläggs på avancerad nivå och uppnås efter att
studenten fullgjort kursfordringar om 240 högskolepoäng.

För examen krävs att utbildningen omfattar följande områden: ämnes- och ämnesdidaktiska studier med relevans för
undervisning i något av skolväsendets ämnen för vilket det
finns en fastlagd kursplan, utbildningsvetenskaplig kärna om 60 högskolepoäng och verksamhetsförlagd utbildning om 30 högskolepoäng, förlagd inom relevant verksamhet och ämne.

För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem
ska ämnes- och ämnesdidaktiska studier omfatta 90 högskolepoäng, varav 60 högskolepoäng inom det
fritidspedagogiska området och 30 högskolepoäng i ett eller
två praktiska eller estetiska ämnen.

För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i
förskoleklass och grundskolans årskurs 1–3 ska ämnes- och
ämnesdidaktiska studier omfatta 165 högskolepoäng i svenska,
matematik, engelska, samhällsorienterande ämnen,
naturorienterande ämnen och teknik. För svenska och matematik
krävs minst 30 högskolepoäng i vardera ämne och för engelska
krävs minst 15 högskolepoäng. Av de ämnes- och
ämnesdidaktiska studierna ska 15 högskolepoäng utgöra
ämnesrelaterad verksamhetsförlagd utbildning.

För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans
årskurs 4–6 ska ämnes- och ämnesdidaktiska studier omfatta 165 högskolepoäng i svenska, matematik, engelska och ett
valbart fördjupningsområde. För svenska, engelska och
matematik krävs minst 30 högskolepoäng i vardera ämnet. Därutöver krävs 30 högskolepoäng i något av de av studenten
valbara områdena:
1. naturorienterande ämnen och teknik,
2. samhällsorienterande ämnen, eller
3. ett eller två praktiska eller estetiska ämnen.

Av de ämnes- och ämnesdidaktiska studierna ska 15 högskolepoäng utgöra ämnesrelaterad verksamhetsförlagd
utbildning.

Studierna inom den utbildningsvetenskapliga kärnan ska
anknyta till kommande yrkesutövning och omfatta följande:

– skolväsendets historia, organisation och villkor samt
skolans värdegrund innefattande de grundläggande demokratiska
värderingarna och de mänskliga rättigheterna,

– läroplansteori och didaktik,

– vetenskapsteori och forskningsmetodik,

– utveckling, lärande och specialpedagogik,

– sociala relationer, konflikthantering och ledarskap,

– bedömning och betygssättning, och

– utvärdering och utvecklingsarbete.

Mål

För grundlärarexamen ska studenten visa sådan kunskap och
förmåga som krävs för att självständigt arbeta som
grundlärare i den verksamhet som utbildningen avser. Studenten ska även visa kunskap och förmåga för annan
undervisning för vilken examen enligt gällande föreskrifter
kan ge behörighet.

Kunskap och förståelse

För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem
ska studenten

– visa sådana kunskaper inom det fritidspedagogiska området
och sådana ämneskunskaper, inbegripet kännedom om aktuellt
forsknings- och utvecklingsarbete, som krävs för
yrkesutövningen,

– visa sådana kunskaper i didaktik och ämnesdidaktik
inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom
det fritidspedagogiska området och inom det eller de ämnen
som utbildningen avser och för yrkesutövningen i övrigt,

– visa kunskap om barns kommunikation och språkutveckling
samt visa kännedom om grundläggande läs-, skriv- och
matematikinlärning,

– visa kunskap om praktiska och estetiska läroprocesser,

– visa kännedom om vetenskapsteori och kvalitativa och
kvantitativa forskningsmetoder samt om relationen mellan
vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse
för yrkesutövningen, och

– visa kunskap om bedömning av elevers lärande och
utveckling.

För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i
förskoleklass och grundskolans årskurs 1–3 ska studenten

– visa sådana ämneskunskaper, inbegripet insikt i aktuellt
forsknings- och utvecklingsarbete, som krävs för
yrkesutövningen,

– visa sådana kunskaper i didaktik och ämnesdidaktik
inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom
det eller de ämnen som utbildningen avser och för
yrkesutövningen i övrigt,

– visa fördjupad kunskap om grundläggande läs-, skriv- och
matematikinlärning och om barns kommunikation och
språkutveckling,

– visa kännedom om praktiska och estetiska läroprocesser,

– visa kunskap om vetenskapsteori och kvalitativa och
kvantitativa forskningsmetoder samt om relationen mellan
vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse
för yrkesutövningen, och

– visa fördjupad kunskap om bedömning av elevers lärande och
utveckling.

För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans
årskurs 4 –6 ska studenten

– visa sådana ämneskunskaper, inbegripet insikt i aktuellt
forsknings- och utvecklingsarbete, som krävs för
yrkesutövningen,

– visa sådana kunskaper i didaktik och ämnesdidaktik
inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom
det eller de ämnen som utbildningen avser och för
yrkesutövningen i övrigt,

– visa fördjupad kunskap om läs-, skriv- och
matematikutveckling,

– visa kännedom om praktiska och estetiska läroprocesser,

– visa kunskap om vetenskapsteori och kvalitativa och
kvantitativa forskningsmetoder samt om relationen mellan
vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse
för yrkesutövningen, och

– visa fördjupad kunskap i bedömning och betygssättning.

För grundlärarexamen ska studenten också

– visa sådan kunskap om barns utveckling, lärande, behov och
förutsättningar som krävs för yrkesutövningen,

– visa kunskap om och förståelse för sociala relationer,
konflikthantering och ledarskap, och

– visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta
styrdokument, läroplansteori och olika pedagogisk-didaktiska
perspektiv samt visa kännedom om skolväsendets historia.

Färdighet och förmåga

För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem
ska studenten

– visa fördjupad förmåga att stimulera till lärande och
utveckling genom att erbjuda barnen en meningsfull och
innehållsrik fritid,

– visa förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata,
systematisera och reflektera över egna och andras
erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för att
därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och
kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet, och

– visa förmåga att tillämpa sådan didaktik och ämnesdidaktik
inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande
inom det fritidspedagogiska området och inom det eller de
ämnen som utbildningen avser och för yrkesutövningen i
övrigt.

För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i
förskoleklass och grundskolans årskurs 1–3 och för
grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans
årskurs 4–6 ska studenten

– visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt
tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras
erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för att
därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och
kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet, och

– visa förmåga att tillämpa sådan didaktik och ämnesdidaktik
inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom
det eller de ämnen som utbildningen avser och för
yrkesutövningen i övrigt.

För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans
årskurs 4–6 ska studenten

– visa förmåga att kommunicera och reflektera kring frågor
som rör identitet, sexualitet och samlevnad.

För grundlärarexamen ska studenten också

– visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla
elever att lära och utvecklas,

– visa förmåga att ta till vara elevers kunskaper och
erfarenheter för att stimulera varje elevs lärande och
utveckling,

– visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra
planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och
den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa
sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling,

– visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra
hantera specialpedagogiska behov,

– visa förmåga att observera, dokumentera, analysera och
bedöma elevers lärande och utveckling i förhållande till
verksamhetens mål och informera och samarbeta med elever och
deras vårdnadshavare,

– visa förmåga att kommunicera och förankra skolans
värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de
grundläggande demokratiska värderingarna,

– visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och
annan kränkande behandling av elever,

– visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett
jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska
verksamheten,

– visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och
skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten,

– visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala
verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta
betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för
denna, och

– visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten tillägna
sig färdigheter som är värdefulla för yrkesutövningen.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

För grundlärarexamen ska studenten

– visa självkännedom och empatisk förmåga,

– visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt
gentemot elever och deras vårdnadshavare,

– visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar
utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska
aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga
rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt
barnkonventionen, samt en hållbar utveckling, och

– visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare
kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet.

Självständigt arbete (examensarbete)

För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem
ska studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort
ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng inom det fritidspedagogiska området.

För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i
förskoleklass och grundskolans årskurs 1–3 och för
grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans
årskurs 4–6 ska studenten inom ramen för kursfordringarna ha
fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng eller två sådana arbeten om vardera minst 15 högskolepoäng i ett eller två av de ämnen som studeras inom
respektive inriktning.

Övrigt

Av examensbeviset ska det framgå vilken inriktning studenten
har fullgjort och vilket eller vilka undervisningsämnen som
examen omfattar.

För grundlärarexamen ska också de preciserade krav gälla som
varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna
examensbeskrivning.

Ämneslärarexamen

Omfattning

Ämneslärarexamen ges med två inriktningar. Ämneslärarexamen
med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7–9 avläggs
på avancerad nivå och uppnås efter att studenten har
fullgjort kursfordringar om 270 högskolepoäng. Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan
avläggs på avancerad nivå och uppnås efter att studenten har
fullgjort kursfordringar om 300 eller, när så krävs, 330 högskolepoäng.

För examen krävs att utbildningen omfattar följande områden: ämnes- och ämnesdidaktiska studier med relevans för
undervisning i något av skolväsendets ämnen för vilket det
finns en fastlagd kurs- eller ämnesplan,
utbildningsvetenskaplig kärna om 60 högskolepoäng och
verksamhetsförlagd utbildning om 30 högskolepoäng, förlagd
inom relevant verksamhet och ämne.

För ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans
årskurs 7–9 ska utbildningen omfatta ämnes- och
ämnesdidaktiska studier om 195 högskolepoäng i tre
undervisningsämnen. Om undervisningsämnet musik eller bild
ingår i utbildningen, kan examen dock omfatta ämnesstudier i
två eller tre undervisningsämnen. När två av
undervisningsämnena svenska, samhällskunskap eller musik
ingår i utbildningen omfattar examen ämnesstudier endast i
dessa två undervisningsämnen. Av de ämnes- och
ämnesdidaktiska studierna ska 15 högskolepoäng utgöra
ämnesrelaterad verksamhetsförlagd utbildning. Utbildningen
ska omfatta minst en fördjupning om 90 högskolepoäng i
relevant ämne eller ämnesområde. För varje övrigt ämne som
ingår i examen krävs minst 45 högskolepoäng. När svenska,
samhällskunskap eller musik ingår krävs dock alltid 90 högskolepoäng inom de ämnesområden som är relevanta för dessa
ämnen.

Inriktningen ges med ett begränsat antal ämneskombinationer.

För ämneslärarexamen med inriktning mot gymnasieskolan ska
utbildningen omfatta ämnes- och ämnesdidaktiska studier om 225 eller, när så krävs, 255 högskolepoäng i två
undervisningsämnen. Av de ämnes- och ämnesdidaktiska
studierna ska 15 högskolepoäng utgöra ämnesrelaterad
verksamhetsförlagd utbildning. Utbildningen ska omfatta en
fördjupning om 120 högskolepoäng i relevant ämne eller
ämnesområde och en fördjupning om 90 högskolepoäng. När
svenska, samhällskunskap eller musik ingår krävs dock alltid 120 högskolepoäng inom de ämnesområden som är relevanta för
dessa ämnen.

Inriktningen ges med ett begränsat antal ämneskombinationer.

Studierna inom den utbildningsvetenskapliga kärnan ska
anknyta till kommande yrkesutövning och omfatta följande:

– skolväsendets historia, organisation och villkor samt
skolans värdegrund, innefattande de grundläggande
demokratiska värderingarna och de mänskliga rättigheterna,

– läroplansteori och didaktik,

– vetenskapsteori och forskningsmetodik,

– utveckling, lärande och specialpedagogik,

– sociala relationer, konflikthantering och ledarskap,

– bedömning och betygssättning, och

– utvärdering och utvecklingsarbete.

Mål

För ämneslärarexamen ska studenten visa sådan kunskap och
förmåga som krävs för att självständigt arbeta som
ämneslärare i den verksamhet som utbildningen avser. Studenten ska även visa kunskap och förmåga för annan
undervisning för vilken examen enligt gällande föreskrifter
kan ge behörighet.

Kunskap och förståelse

För ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i årskurs 7–9 ska studenten

– visa sådana ämneskunskaper som krävs för yrkesutövningen,
inbegripet såväl överblick över ämnesstudiernas huvudområde
som fördjupade kunskaper inom vissa delar av detta område och
insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete.

För ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i
gymnasieskolan ska studenten

– visa sådana ämneskunskaper som krävs för yrkesutövningen,
inbegripet såväl brett kunnande inom ämnesstudiernas
huvudområde som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa
delar av detta område och fördjupad insikt i aktuellt
forsknings- och utvecklingsarbete.

För ämneslärarexamen ska studenten också

– visa sådana kunskaper i didaktik och ämnesdidaktik
inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom
det eller de ämnen som utbildningen avser och för den
verksamhet i övrigt som utbildningen avser samt visa kännedom
om vuxnas lärande,

– visa fördjupad kunskap om vetenskapsteori samt kvalitativa
och kvantitativa forskningsmetoder, och visa kunskap om
relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet
och dess betydelse för yrkesutövningen,

– visa sådan kunskap om barns och ungdomars utveckling,
lärande, behov och förutsättningar som krävs för den
verksamhet som utbildningen avser,

– visa kunskap om och förståelse för sociala relationer,
konflikthantering och ledarskap,

– visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta
styrdokument, läroplansteori och olika pedagogisk-didaktiska
perspektiv samt visa kännedom om skolväsendets historia, och

– visa fördjupad kunskap om bedömning och betygssättning.

Färdighet och förmåga

För ämneslärarexamen ska studenten

– visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla
elever att lära och utvecklas,

– visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt
tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras
erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för att
därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och
kunskapsutvecklingen inom ämnen, ämnesområden och
ämnesdidaktik,

– visa förmåga att ta till vara elevers kunskaper och
erfarenheter för att stimulera varje elevs lärande och
utveckling,

– visa förmåga att tillämpa sådan didaktik och ämnesdidaktik
inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom
det eller de ämnen som utbildningen avser och för den
verksamhet i övrigt som utbildningen avser,

– visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra
planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och
den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa
sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling,

– visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra
hantera specialpedagogiska behov,

– visa förmåga att observera, dokumentera och analysera
elevers lärande och utveckling i förhållande till
verksamhetens mål och att informera och samarbeta med elever
och deras vårdnadshavare,

– visa förmåga att kommunicera och förankra skolans
värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de
grundläggande demokratiska värderingarna,

– visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och
annan kränkande behandling av elever,

– visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett
jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska
verksamheten,

– visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och
skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten,

– visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala
verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta
betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för
denna, och

– visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten utveckla
färdigheter som är värdefulla för yrkesutövningen.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

För ämneslärarexamen ska studenten

– visa självkännedom och empatisk förmåga,

– visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt
gentemot elever och deras vårdnadshavare,

– visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar
utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska
aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga
rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt
barnkonventionen, samt en hållbar utveckling, och

– visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare
kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet.

Självständigt arbete (examensarbete)

För ämneslärarexamen ska studenten inom ramen för
kursfordringarna ha fullgjort minst ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng eller minst två
sådana arbeten om vardera minst 15 högskolepoäng i ett eller
två av de ämnen som studeras inom utbildningen.

Övrigt

Av examensbeviset ska det framgå vilken inriktning studenten
har fullgjort och vilket eller vilka undervisningsämnen som
examen omfattar.

För ämneslärarexamen ska också de preciserade krav gälla som
varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna
examensbeskrivning.

Kompletterande pedagogisk utbildning

En student som har gått igenom kompletterande pedagogisk
utbildning kan avlägga ämneslärarexamen på grundnivå eller
avancerad nivå. I förordningen (2011:686) om kompletterande
pedagogisk utbildning som leder till ämneslärarexamen finns
det bestämmelser om de krav som studenten ska uppfylla för en
sådan examen.

EXAMINA PÅ FORSKARNIVÅ

GENERELLA EXAMINA

Licentiatexamen

Omfattning

Licentiatexamen uppnås

antingen efter att doktoranden fullgjort en utbildning om minst 120 högskolepoäng inom ett ämne för utbildning på forskarnivå,

eller efter att doktoranden fullgjort en del om minst 120 högskolepoäng av en utbildning som skall avslutas med doktorsexamen, om högskolan beslutar att en sådan licentiatexamen kan ges vid högskolan.

Mål

Kunskap och förståelse

För licentiatexamen skall doktoranden

- visa kunskap och förståelse inom forskningsområdet, inbegripet aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av detta samt fördjupad kunskap i vetenskaplig metodik i allmänhet och det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet.

Färdighet och förmåga

För licentiatexamen skall doktoranden

- visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra ett begränsat forskningsarbete och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete,

- visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt, och

- visa sådan färdighet som fordras för att självständigt delta i forsknings- och utvecklingsarbete och för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

För licentiatexamen skall doktoranden

- visa förmåga att göra forskningsetiska bedömningar i sin egen forskning,

- visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och

- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling.

Vetenskaplig uppsats

För licentiatexamen skall doktoranden ha fått en vetenskaplig uppsats om minst 60 högskolepoäng godkänd.

Övrigt

För licentiatexamen med en viss inriktning skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.

Doktorsexamen

Omfattning

Doktorsexamen uppnås efter att doktoranden fullgjort en
utbildning om 240 högskolepoäng inom ett ämne för utbildning på
forskarnivå.

Mål

Kunskap och förståelse

För doktorsexamen ska doktoranden

– visa brett kunnande inom och en systematisk förståelse av
forskningsområdet samt djup och aktuell specialistkunskap inom
en avgränsad del av forskningsområdet, och – visa förtrogenhet med vetenskaplig metodik i allmänhet och
med det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet.

Färdighet och förmåga

För doktorsexamen ska doktoranden

– visa förmåga till vetenskaplig analys och syntes samt till
självständig kritisk granskning och bedömning av nya och
komplexa företeelser, frågeställningar och situationer,

– visa förmåga att kritiskt, självständigt, kreativt och med
vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera
frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder
bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna
tidsramar och att granska och värdera sådant arbete,

– med en avhandling visa sin förmåga att genom egen forskning
väsentligt bidra till kunskapsutvecklingen,

– visa förmåga att i såväl nationella som internationella
sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet presentera
och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med
vetenskapssamhället och samhället i övrigt,

– visa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap,
och

– visa förutsättningar för att såväl inom forskning och
utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang
bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande. Värderingsförmåga och förhållningssätt

För doktorsexamen ska doktoranden

– visa intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet
samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar, och

– visa fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och
begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för
hur den används.

Vetenskaplig avhandling (doktorsavhandling)

För doktorsexamen ska doktoranden ha fått en vetenskaplig
avhandling (doktorsavhandling) om minst 120 högskolepoäng
godkänd.

Övrigt

För doktorsexamen med en viss inriktning ska också de
preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom
ramen för kraven i denna examensbeskrivning.

KONSTNÄRLIGA EXAMINA

Konstnärlig licentiatexamen

Omfattning

Konstnärlig licentiatexamen uppnås

antingen efter att doktoranden fullgjort en utbildning om minst 120 högskolepoäng inom ett ämne för utbildning på forskarnivå,
eller efter att doktoranden fullgjort en del om minst 120 högskolepoäng av en utbildning som ska avslutas med konstnärlig
doktorsexamen, om högskolan beslutar att en sådan konstnärlig
licentiatexamen kan ges vid högskolan.

Mål

Kunskap och förståelse

För konstnärlig licentiatexamen ska doktoranden

– visa kunskap och förståelse inom forskningsområdet,
inbegripet aktuell specialistkunskap inom sitt konstnärliga
område samt visa kunskap om konstnärliga forskningsmetoder i
allmänhet och det specifika forskningsområdets metoder i
synnerhet.

Färdighet och förmåga

För konstnärlig licentiatexamen ska doktoranden

– visa skapande förmåga inom sitt konstnärliga område, – visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt och med
forskningsmässig noggrannhet identifiera och formulera
konstnärliga frågeställningar, att planera och med adekvata
metoder genomföra ett konstnärligt forskningsprojekt och andra
kvalificerade konstnärliga uppgifter inom givna tidsramar och
därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera
detta arbete,

– visa förmåga att i såväl nationella som internationella
sammanhang muntligt och skriftligt eller på annat sätt klart
presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i
dialog med forskarsamhället och samhället i övrigt, och

– visa sådan färdighet som krävs för att självständigt delta i
forskningsoch utvecklingsarbete och för att självständigt
arbeta i annan kvalificerad verksamhet.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

För konstnärlig licentiatexamen ska doktoranden

– visa förmåga att göra forskningsetiska bedömningar i sin egen
forskning,

– visa insikt om konstens möjligheter och begränsningar, dess
roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och

– visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare
kunskap och att ta ansvar för sin konstnärliga utveckling.

Dokumenterat konstnärligt forskningsprojekt

För konstnärlig licentiatexamen ska doktoranden ha fått ett
dokumenterat konstnärligt forskningsprojekt om minst 60 högskolepoäng godkänt.

Övrigt

För konstnärlig licentiatexamen med en viss inriktning ska
också de preciserade krav gälla som varje högskola själv
bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.

Konstnärlig doktorsexamen

Omfattning

Konstnärlig doktorsexamen uppnås efter att doktoranden
fullgjort en utbildning om 240 högskolepoäng inom ett ämne för
utbildning på forskarnivå.

Mål

Kunskap och förståelse

För konstnärlig doktorsexamen ska doktoranden

– visa brett kunnande inom och en systematisk förståelse av
forskningsområdet samt djup och aktuell specialistkunskap inom
sitt konstnärliga område, och

– visa förtrogenhet med konstnärliga forskningsmetoder i
allmänhet och med det specifika forskningsområdets metoder i
synnerhet.

Färdighet och förmåga

För konstnärlig doktorsexamen ska doktoranden

– visa skapande förmåga inom sitt konstnärliga område,

– visa förmåga till konstnärlig analys och syntes samt till
självständig kritisk granskning och bedömning av nya och
komplexa företeelser, frågeställningar och situationer,

– visa förmåga att kritiskt, självständigt, kreativt och med
forskningsmässig noggrannhet identifiera och formulera
konstnärliga frågeställningar samt att planera och med adekvata
metoder bedriva forskning och andra kvalificerade konstnärliga
uppgifter inom givna tidsramar och att granska och värdera
sådant arbete,

– med ett dokumenterat konstnärligt forskningsprojekt visa sin
förmåga att genom egen forskning väsentligt bidra till
kunskapsutvecklingen,

– visa förmåga att i såväl nationella som internationella
sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet presentera
och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med
forskarsamhället och samhället i övrigt,

– visa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap,
och

– visa förutsättningar för att såväl inom forskning och
utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang
bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

För konstnärlig doktorsexamen ska doktoranden

– visa intellektuell självständighet, konstnärlig integritet
och forskningsmässig redlighet samt förmåga att göra
forskningsetiska bedömningar, och

– visa fördjupad insikt om konstens möjligheter och
begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för
hur den används.

Dokumenterat konstnärligt forskningsprojekt (doktorsavhandling)

För konstnärlig doktorsexamen ska doktoranden ha fått ett
dokumenterat konstnärligt forskningsprojekt (doktorsavhandling) om minst 120 högskolepoäng godkänt.

Övrigt

För konstnärlig doktorsexamen med en viss inriktning ska också
de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer
inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning. Förordning (2014:125).


Bilaga 3

PLATSFÖRDELNING PÅ GRUNDVAL AV BETYG OCH MERITVÄRDERING AV
BETYG

I denna bilaga finns det enligt 7 kap. 13 § andra stycket och 18 § första stycket vissa bestämmelser om hur platser ska
fördelas vid urval på grundval av betyg och hur betyg ska
värderas.

Med betyg från gymnasieskolan avses i fråga om platsfördelning
på grundval av betyg i denna bilaga även betyg från
Europaskolan (European baccalaureate) och utbildning som leder
fram till International Baccalaureate.

Universitets- och högskolerådet får meddela föreskrifter i
övrigt om meritvärdering av betyg från Europaskolan (European
baccalaureate) och utbildning som leder fram till
International Baccalaureate samt om hur sådana betyg ska ge
meritpoäng.

Platsfördelning på grundval av betyg
1. Vid urval på grundval av betyg enligt 7 kap. 13 § första
stycket 1 ska platserna fördelas i förhållande till antalet
behöriga sökande i en betygsgrupp som indelas i I och II
respektive i en folkhögskolegrupp enligt följande.

Betygsgrupp:

I. sökande med

– betyg från gymnasieskolan,

– betyg från kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå, om
minst två tredjedelar av gymnasiepoängen avser sådan
utbildning, och

– betyg från gymnasieskolans yrkesprogram som lett till en
yrkesexamen i kombination med sådana betyg från kommunal
vuxenutbildning på gymnasial nivå som ger grundläggande
behörighet till utbildning som påbörjas på grundnivå,
II. sökande med

– betyg från gymnasieskolan i kombination med betyg från
kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå eller i kombination
med betyg förvärvade genom prövning i gymnasieskolan av den
som inte är elev där eller, i fråga om betyg från
gymnasieskolans yrkesprogram som lett till en yrkesexamen, i
kombination med sådana betyg från kommunal vuxenutbildning på
gymnasial nivå som leder till mer än grundläggande behörighet
till utbildning som påbörjas på grundnivå, om betyg från
kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå eller betyg
förvärvade genom prövning i gymnasieskolan tillsammans eller
var för sig utgör mindre än två tredjedelar av
gymnasiepoängen, och

– betyg från gymnasieskolan eller kommunal vuxenutbildning på
gymnasial nivå i kombination med intyg enligt förordningen (2007:432) om behörighetsgivande förutbildning vid universitet
och högskolor eller i kombination med dokumenterat
studieresultat från folkhögskola.

Folkhögskolegrupp:

sökande med studieomdöme från folkhögskola.
2. Sedan platserna har fördelats i respektive grupp ska
platserna i betygsgruppen fördelas i förhållande till antalet
behöriga sökande i I respektive II. Därefter ska antalet
platser i II reduceras med en tredjedel. Denna andel ska
tillföras I.

2 a. Vid urval till utbildning som påbörjas efter den 31 maj 2014 och före den 1 juni 2017 ska sökande med gymnasieexamen
dessutom indelas i en särskild gymnasieexamensgrupp. Sökande
med gymnasieexamen ska inte ingå i underlaget för beräkning
av platsfördelning till I. Vid platsfördelning ska den
särskilda gymnasieexamensgruppen och de övriga
betygsgrupperna tilldelas platser enligt den princip om
platstilldelning som framgår av 1.

Den andel platser som enligt 2 annars skulle tillföras I ska
i stället fördelas mellan I och den särskilda
gymnasieexamensgruppen i förhållande till antalet behöriga
sökande i de två grupperna.

Meritvärdering av betyg
3. Meritvärdering ska göras i två steg. Först meritvärderas de
betyg som den sökande åberopar för behörighet och de betyg för
meritkurser som enligt 7 ska meritvärderas enligt 4 och 5. Därefter ska poäng för meritkurser läggas till.

Sökande med gymnasieexamen från gymnasieskolan

Siffervärde
4. Betygen i de kurser som ingår i ett program från
gymnasieskolan ska ges följande siffervärden:

F               0
E               10,0
D               12,5
C               15,0
B               17,5
A               20,0
Betygsvärde
5. Siffervärdet för varje betyg i en kurs ska multipliceras
med det antal gymnasiepoäng som det betyget omfattar, varvid
ett betygsvärde fås.

Vid uträkning av ett betygsvärde ska betyg i en kurs ersättas
av ett betyg som den sökande har i samma eller motsvarande
kurs, om sistnämnda betyg är högre och omfattar samma antal
gymnasiepoäng.

Sammanlagt betygsvärde och jämförelsetal
6. Det sammanlagda betygsvärdet för alla betyg i de kurser som
ingår i ett fullständigt program från gymnasieskolan ska
divideras med 2 400, varvid ett jämförelsetal fås.

Jämförelsetalet ska anges med två decimaler.

Betyg i kurser som ger behörighet eller i meritkurser
7. Betyg i kurser som inte ingår i ett fullständigt program
från gymnasieskolan ska meritvärderas enligt 4 och 5 om
kurserna
1. krävs för grundläggande behörighet till högskoleutbildning
som påbörjas på grundnivå,
2. är behörighetskurser som avses i 7 kap. 9 §, eller
3. är meritkurser som avses i 7 kap. 18 § och ger meritpoäng
enligt 8.

Det sammanlagda betygsvärdet ska, för att få jämförelsetalet i
stället för det som anges i 6, divideras med det samlade antal
gymnasiepoäng som har meritvärderats.

Meritpoäng
8. Sedan jämförelsetalet har räknats ut ska betyg i sådana
meritkurser som anges i 7 kap. 18 § tillgodoräknas som
meritpoäng.

Högst två och en halv (2,5) meritpoäng får adderas till
jämförelsetalet, varav högst en och en halv (1,5) meritpoäng
får avse ämnet moderna språk och ämnet svenskt teckenspråk
för hörande, högst en (1,0) meritpoäng får avse ämnet
engelska och högst en och en halv (1,5) meritpoäng får avse
ämnet matematik.

Betyg i meritkurser ger meritpoäng enligt följande:

a) lägst betyget E i kurs 3 i ämnet moderna språk eller i
ämnet svenskt teckenspråk för hörande ger en halv (0,5) meritpoäng,
b) lägst betyget E i kurs 4 i ämnet moderna språk eller i
ämnet svenskt teckenspråk för hörande ger en (1,0) meritpoäng,
c) lägst betyget E i kurs 5 i ämnet moderna språk eller i
ämnet svenskt teckenspråk för hörande ger en halv (0,5) meritpoäng,
d) lägst betyget E i kurs 2 i ämnet moderna språk i
ytterligare ett språk eller i kurs 2 i ämnet svenskt
teckenspråk för hörande ger en halv (0,5) meritpoäng, om den
sökande har fått meritpoäng för kurs i ämnet moderna språk
enligt b,
e) lägst betyget E i kurs 2 i ämnet moderna språk ger en halv (0,5) meritpoäng, om den sökande har fått meritpoäng för kurs
i ämnet svenskt teckenspråk för hörande enligt b,
f) lägst betyget E i kursen engelska 7 ger en (1,0) meritpoäng,
g) lägst betyget E i en kurs i ämnet matematik på kursnivån
över den kursnivå som krävs för särskild behörighet enligt 7 kap. 8–11 §§ eller, om sådant krav inte har ställts,
kursnivån över vad som enligt 7 kap. 5 § första stycket 1 eller 2 krävs för grundläggande behörighet ger en halv (0,5) meritpoäng, om den sökande inte redan har fått meritpoäng
enligt g,
h) lägst betyget E i en kurs i ämnet matematik på kursnivån
över vad som anges i g ger en halv (0,5) meritpoäng, om den
sökande inte redan har fått meritpoäng enligt h,
i) lägst betyget E i en kurs i ämnet matematik på kursnivån
över vad som anges i h ger en halv (0,5) meritpoäng, om den
sökande inte redan har fått meritpoäng enligt i,
j) lägst betyget E i kursen matematik 5 ger utöver det som
anges i g, h, eller i en halv (0,5) meritpoäng,
k) lägst betyget E i kursen matematik – specialisering på
lägst den kursnivå som krävs för särskild behörighet enligt 7 kap. 8–11 §§ eller, om sådant krav inte har ställts, är
närmast över kursnivån som enligt 7 kap. 5 § första stycket 1 eller 2 krävs för grundläggande behörighet ger en halv (0,5) meritpoäng.

Sökande med gymnasieexamen från kommunal vuxenutbildning på
gymnasial nivå
9. Det som anges i 4, 5, 7 och 8 gäller också sökande med
examen från kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå.

För att få ett jämförelsetal ska det sammanlagda betygsvärdet
divideras med det antal gymnasiepoäng som ingår i examen, dock
med lägst 2 300. Förordning (2014:125).


Bilaga 4

ÄMNESKOMBINATIONER
1. Innehåll

I denna bilaga anges det enligt 6 kap. 5 § andra stycket
vilka ämnen som får kombineras i en ämneslärarexamen.
2. Grundskolans årskurs 7–9

Ämnen för inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7–9 delas in i följande ämnesgrupper:
1. engelska, matematik, modersmål och svenska,
2. bild, hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa, musik
och slöjd,
3. engelska, moderna språk, modersmål och svenska som
andraspråk,
4. geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap,
5. biologi, fysik, kemi och teknik,
6. engelska, moderna språk, modersmål, svenska, svenska som
andraspråk och teckenspråk, och
7. biologi, fysik, kemi, matematik och teknik.

Ämneskombinationerna för inriktning mot arbete i grundskolans
årskurs 7–9 är följande:
1. ett ämne ur ämnesgrupp 1 och två andra ämnen ur ämnesgrupp 3, 4 eller 5, alternativt ur ämnesgrupp 3 två olika språk
inom ämnet moderna språk,
2. ett ämne ur ämnesgrupp 2 och två ämnen ur ämnesgrupp 4, 6 eller 7,
3. ämnena bild och slöjd ur ämnesgrupp 2 och ett ämne ur
ämnesgrupp 4, 6 eller 7,
4. ämnena bild och slöjd ur ämnesgrupp 2,
5. tre ämnen ur ämnesgrupp 4 eller 5,
6. två av ämnena svenska, samhällskunskap och musik, och
7. ämnet bild eller musik ur ämnesgrupp 2 och ett ämne ur
ämnesgrupp 4, 6 eller 7.
3. Gymnasieskolan

Ämnen för inriktning mot arbete i gymnasieskolan delas in i
följande ämnesgrupper:
1. engelska, matematik, modersmål och svenska,
2. engelska, grekiska, latin, moderna språk, modersmål,
svenska som andraspråk och teckenspråk,
3. filosofi, företagsekonomi, geografi, historia, juridik,
psykologi, religionskunskap och samhällskunskap,
4. biologi, fysik, kemi, naturkunskap och teknik,
5. idrott och hälsa, och
6. bild, dans, musik och teater.

Ämneskombinationerna för inriktningen mot arbete i
gymnasieskolan är följande:
1. ett ämne ur ämnesgrupp 1 och ett annat ämne ur ämnesgrupp 2, 3 eller 4,
2. två ämnen ur ämnesgrupp 2, 3 eller 4, alternativt ur
ämnesgrupp 2 två olika språk inom ämnet moderna språk,
3. idrott och hälsa och ett ämne ur ämnesgrupp 1, 2, 3 eller 4,
4. ett ämne ur ämnesgrupp 6 och ett ämne ur ämnesgrupp 1, 2, 3 eller 4, och
5. ett ämne ur ämnesgrupp 6 och ytterligare 90 högskolepoäng
inom det i ämnesgrupp 6 valda ämnesområdet. Förordning (2013:924).