SFS nr: 1999:1078
Departement/myndighet: Justitiedepartementet L1
Utfärdad: 1999-12-02
Omtryck:
Ändrad: t.o.m. SFS 2014:1387
Övrig text:

Ändringsregister: SFSR (Lagrummet)
Källa: Regeringskansliet / Lagrummet


1 kap. Inledande bestämmelser

Lagens innehåll

1 § I denna lag finns bestämmelser om bokföringsskyldighet för
vissa fysiska och juridiska personer. Lagen innehåller
bestämmelser om
- kretsen av bokföringsskyldiga (2 kap.),
- räkenskapsår (3 kap.),
- bokföringsskyldighetens innebörd (4 kap.),
- löpande bokföring och verifikationer (5 kap.),
- hur den löpande bokföringen avslutas (6 kap.),
- arkivering av räkenskapsinformation m.m. (7 kap.),
- utvecklandet av god redovisningssed (8 kap.), samt
- överklagande (9 kap.).

Definitioner

2 § I denna lag betyder
1. företag: en fysisk eller juridisk person som är
bokföringsskyldig enligt denna lag,
2. verksamhet: näringsverksamhet eller annan verksamhet som
omfattas av bokföringsskyldighet enligt denna lag,
3. moderföretag: företag som utgör moderföretag enligt
definitionen i 1 kap. 4 § årsredovisningslagen (1995:1554),
4. koncern: vad som utgör koncern enligt definitionen i 1 kap. 4 § årsredovisningslagen,
5. bokföringspost: varje enskild notering i grundbokföringen
eller huvudbokföringen,
6. affärshändelser: alla förändringar i storleken och
sammansättningen av ett företags förmögenhet som beror på
företagets ekonomiska relationer med omvärlden, såsom in- och
utbetalningar, uppkomna fordringar och skulder samt egna
tillskott till och uttag ur verksamheten av pengar, varor eller
annat,
7. verifikation: de uppgifter som dokumenterar en
affärshändelse eller en vidtagen justering i bokföringen,
8. räkenskapsinformation:

a) sådana sammanställningar av uppgifter som avses i

– 4 kap. 3 § (balansräkning),

– 5 kap. 1 § (grundbokföring och huvudbokföring),

– 5 kap. 4 § (sidoordnad bokföring),

– 5 kap. 6 § (verifikation),

– 5 kap. 7 § (handling m.m. som en verifikation hänvisar till),

– 5 kap. 11 § (systemdokumentation och behandlingshistorik),

– 6 kap. 2 § (årsredovisning),

– 6 kap. 4 och 5 §§ (årsbokslut),

– 6 kap. 6 § (förenklat årsbokslut), samt

– 6 kap. 8 § (specifikation av balansräkningspost),
b) avtal och andra handlingar av särskild betydelse för att
belysa verksamhetens ekonomiska förhållanden, samt

c) sådana uppgifter i övrigt som är av betydelse för att det
ska gå att följa och förstå de enskilda bokföringsposternas
behandling i bokföringen,
9. nettoomsättning: intäkter från sålda varor och utförda
tjänster som ingår i företagets normala verksamhet med avdrag
för lämnade rabatter, mervärdesskatt och annan skatt som är
direkt knuten till omsättningen.

Företag som avses i 2 kap. 2 § första stycket och 3 § ska vid
tillämpningen av bestämmelser i denna lag som hänför sig till
nettoomsättning, till nettoomsättningen lägga bidrag, gåvor,
medlemsavgifter och andra liknande intäkter. Lag (2010:1514).

3 § Vad som sägs i denna lag om juridiska personer tillämpas
inte på dödsbon. I fråga om dödsbon gäller i stället vad som
sägs om fysiska personer.

Språk

4 § Räkenskapsinformation som företaget självt upprättar enligt
denna lag skall avfattas på svenska, danska, norska eller
engelska.

Om det finns särskilda skäl, får Skatteverket tillåta att ett
företag, trots bestämmelserna i första stycket, upprättar
räkenskapsinformationen på annat språk. Ett företag som har
fått ett sådant tillstånd skall dock, om en myndighet begär
det, på egen bekostnad översätta räkenskapsinformationen till
något av de språk som anges i första stycket.

Tillstånd enligt andra stycket ges av Finansinspektionen när
det gäller företag som står under inspektionens tillsyn.

Av 2 kap. 5 §, 7 kap. 7 § och 9 kap. 1 § årsredovisningslagen (1995:1554) följer att en årsredovisning, en koncernredovisning
och en delårsrapport alltid skall avfattas på svenska. Lag (2006:874).


2 kap. Kretsen av bokföringsskyldiga

När juridiska personer är bokföringsskyldiga

1 § En juridisk person är bokföringsskyldig, om inte annat
anges i 2-5 §§.

2 § Följande juridiska personer är bokföringsskyldiga i den
utsträckning som anges i andra-fjärde styckena:
1. ideella föreningar,
2. registrerade trossamfund och registrerade organisatoriska
delar av sådana samfund enligt lagen (1998:1593) om
trossamfund,
3. samfällighetsföreningar enligt 17 § lagen (1973:1150) om
förvaltning av samfälligheter,
4. viltvårdsområdesföreningar enligt 1 § lagen (2000:592) om
viltvårdsområden,
5. fiskevårdsområdesföreningar enligt 1 § lagen (1981:533) om
fiskevårdsområden.

Juridiska personer som anges i första stycket är
bokföringsskyldiga, om värdet av tillgångarna, beräknat enligt 4 §, överstiger en och en halv miljon kronor. Bokföringsskyldigheten inträder
1. från och med tidpunkten för den juridiska personens
bildande, om tillgångarna då överstiger det angivna
gränsbeloppet, eller
2. från och med det kalenderår vid vars ingång värdet av
tillgångarna överstiger gränsbeloppet.

Bokföringsskyldigheten enligt andra stycket upphör, om
tillgångarnas värde vid utgången av de tre senaste
räkenskapsåren har varit lägre än det angivna gränsbeloppet.

Om den juridiska personen bedriver näringsverksamhet eller är
moderföretag i en koncern, är den bokföringsskyldig även om
förutsättningarna enligt andra stycket inte är uppfyllda. Lag (2006:874).

3 § Stiftelser är bokföringsskyldiga, om värdet av
tillgångarna, beräknat enligt 4 §, överstiger en och en halv
miljon kronor. Bokföringsskyldigheten inträder
1. från och med tidpunkten för stiftelsens bildande, om
tillgångarna då överstiger det angivna gränsbeloppet, eller
2. från och med det kalenderår vid vars ingång värdet av
tillgångarna överstiger gränsbeloppet.

Bokföringsskyldigheten enligt första stycket upphör, om
tillgångarnas värde vid utgången av de tre senaste åren har
varit lägre än det angivna gränsbeloppet.

Följande stiftelser är dock bokföringsskyldiga även om
förutsättningarna enligt första stycket inte är uppfyllda:
1. stiftelser som bedriver näringsverksamhet,
2. stiftelser som är moderstiftelser,
3. insamlingsstiftelser enligt 11 kap. 1 § stiftelselagen (1994:1220),
4. kollektivavtalsstiftelser enligt 11 kap. 3 § samma lag,
5. stiftelser som har bildats av eller tillsammans med
staten, en kommun eller ett landsting,
6. pensionsstiftelser enligt 9 § lagen (1967:531) om
tryggande av pensionsutfästelse m.m.,
7. personalstiftelser enligt 27 § samma lag. Lag (2009:249).

4 § När värdet på tillgångarna enligt 2 § andra stycket och 3 § första stycket bestäms, skall varje tillgång tas upp till ett
värde som motsvarar vad tillgången kan anses betinga vid en
försäljning under normala förhållanden. Fastigheter och
byggnader som är lös egendom tas dock upp till taxeringsvärdet,
om ett sådant värde finns.

5 § Följande juridiska personer är inte bokföringsskyldiga
enligt denna lag:
1. staten, kommunerna, landstingen, kommunalförbunden och
regionförbunden,
2. konkursbon, samt
3. stiftelser vars tillgångar enligt stiftelseförordnandet får
användas endast till förmån för bestämda fysiska personer.

När fysiska personer är bokföringsskyldiga

6 § En fysisk person som bedriver näringsverksamhet är
bokföringsskyldig för denna.

Vid tillämpningen av första stycket skall uthyrning av en sådan
privatbostadsfastighet som avses i 2 kap. 13 § inkomstskattelagen (1999:1229) inte anses som
näringsverksamhet. Ägande eller brukande av en sådan
näringsfastighet som avses i 2 kap. 14 § nämnda lag skall
alltid anses som näringsverksamhet. Lag (1999:1304).

Bokföringsskyldighet för utländska filialer m.m.

7 § I lagen (1992:160) om utländska filialer m.m. finns
bestämmelser om bokföringsskyldighet för näringsverksamhet som
bedrivs i Sverige av utländska företag och utomlands bosatta
svenska eller utländska medborgare.


3 kap. Räkenskapsår

Normalt räkenskapsår

1 § Ett räkenskapsår ska omfatta tolv kalendermånader.

Fysiska personer, handelsbolag där en fysisk person ska
beskattas för hela eller en del av bolagets inkomst och sådana
samfällighetsförvaltande juridiska personer som avses i 6 kap. 6 § andra stycket inkomstskattelagen (1999:1229) ska ha
kalenderåret som räkenskapsår.

Andra företag får tillämpa annat räkenskapsår än kalenderår (brutet räkenskapsår). Lag (2010:1514).

Annat tolvmånaders räkenskapsår

2 § Om det med hänsyn till det allmännas ekonomiska intresse
eller andra omständigheter finns synnerliga skäl, får
Skatteverket i ett enskilt fall medge att en annan period av
tolv kalendermånader än som följer av 1 § andra stycket får
utgöra räkenskapsår. Lag (2010:1514).

Förkortat eller förlängt räkenskapsår

3 § När bokföringsskyldigheten inträder eller räkenskapsåret
läggs om, får räkenskapsåret omfatta kortare tid än tolv
månader eller utsträckas att omfatta högst arton månader. Räkenskapsåret får också kortas av om bokföringsskyldigheten
upphör.

Gemensamt räkenskapsår för flera verksamheter

4 § Om ett företag bedriver flera verksamheter, skall det
tillämpa samma räkenskapsår för dessa.

Gemensamt räkenskapsår för koncernföretag

5 § Företag som ingår i samma koncern skall ha gemensamt
räkenskapsår.

Om det finns synnerliga skäl, kan Skatteverket medge att
olika räkenskapsår får tillämpas.

Om en fysisk person som bedriver jordbruksverksamhet också äger
ett aktiebolag, som också bedriver jordbruksverksamhet, utan
att han är skyldig att upprätta koncernredovisning, får
aktiebolaget, trots bestämmelsen i första stycket, ha brutet
räkenskapsår. Lag (2003:727).

Omläggning av räkenskapsår

6 § Räkenskapsår får läggas om endast om Skatteverket ger
tillstånd till det. Tillstånd behövs dock inte
1. för omläggning från brutet räkenskapsår till kalenderår,
2. för omläggning till gemensamt räkenskapsår i fall som avses
i 4 § och 5 § första stycket. Lag (2003:727).

Föreläggande om rättelse

7 § Om ett företag tillämpar brutet räkenskapsår i strid med 1 § andra stycket, får Skatteverket förelägga företaget att
lägga om räkenskapsåret till kalenderår. Ett sådant
föreläggande får förenas med vite. Lag (2003:727).

Räkenskapsår i finansiella företag

8 § I 1 kap. 7 § lagen (1995:1559) om årsredovisning i
kreditinstitut och värdepappersbolag och i 1 kap. 6 § lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag finns
bestämmelser om räkenskapsår i vissa företag.


4 kap. Bokföringsskyldighetens innebörd

Allmänt om vad bokföringsskyldigheten innebär

1 § Ett företag skall
1. löpande bokföra alla affärshändelser enligt bestämmelserna i 5 kap. 1-5 §§,
2. se till att det finns verifikationer enligt 5 kap. 6-9 §§ för alla bokföringsposter samt systemdokumentation och
behandlingshistorik enligt 5 kap. 11 §,
3. bevara all räkenskapsinformation och sådan utrustning och
sådana system som behövs för att presentera
räkenskapsinformationen i den form som anges i 7 kap. 1 § 1 eller 2,
4. upprätta en balansräkning enligt 3 §, och
5. avsluta den löpande bokföringen enligt bestämmelserna i 6 kap. Lag (2006:874).

God redovisningssed

2 § Bokföringsskyldigheten skall fullgöras på ett sätt som
överensstämmer med god redovisningssed.

Upprättande av balansräkning när bokföringsskyldigheten
inträder eller när grunden för denna ändras

3 § När bokföringsskyldighet inträder eller när grunden för
sådan skyldighet ändras, ska företaget utan dröjsmål upprätta
en öppningsbalansräkning.

Vid upprättandet av öppningsbalansräkningen gäller 6 kap. 4 § andra stycket eller, om företaget är ett sådant företag som
avses i 6 kap. 3 § andra stycket andra meningen, 6 kap. 6 § i
tillämpliga delar. Lag (2010:1514).

Bokföring för flera verksamheter

4 § Om ett företag bedriver flera verksamheter, skall det ha en
bokföring som omfattar samtliga verksamheter.

Trots bestämmelsen i första stycket får ett företag som
bedriver flera verksamheter ha en bokföring för varje enskild
verksamhet, om det finns särskilda skäl och det är förenligt
med god redovisningssed. Företag som avses i 6 kap. 1 § skall i
så fall löpande arkivera uppgifter om ställning och resultat i
de olika verksamheterna på en gemensam plats. Om företaget
bedriver verksamhet på egen hand, skall arkiveringen ske i
anslutning till bokföringen för en sådan verksamhet.

Gemensam bokföring för flera bokföringsskyldiga

5 § Ett företag får ha gemensam bokföring med någon annan
bokföringsskyldig endast för gemensamt bedriven verksamhet och
endast om det är förenligt med god redovisningssed.

Trots bestämmelsen i första stycket får församlingar i Svenska
kyrkan som ingår i en kyrklig samfällighet enligt 3 § andra
stycket lagen (1998:1591) om Svenska kyrkan ha en gemensam
bokföring som omfattar församlingarnas och samfällighetens
verksamheter. Vidare får prästlönetillgångar enligt 10 § lagen (1998:1592) om införande av lagen (1998:1591) om Svenska kyrkan
ha gemensam bokföring, om de förvaltas tillsammans.

Redovisningsvaluta

6 § Affärshändelserna ska kunna presenteras i en och samma
redovisningsvaluta. Redovisningsvalutan ska vara svenska
kronor. I aktiebolag, ekonomiska föreningar, sparbanker,
medlemsbanker och försäkringsföretag får dock
redovisningsvalutan i stället vara euro.

Byte av redovisningsvaluta får ske endast vid ingången av ett
nytt räkenskapsår. Bestämmelser om omräkning i samband med byte
av redovisningsvaluta finns i årsredovisningslagen (1995:1554).

Har företaget bytt redovisningsvaluta, får ett nytt byte göras
endast om Skatteverket tillåter det. Tillstånd får vägras
endast om det finns anledning anta att bytet har ett
otillbörligt syfte.

Trots bestämmelserna i första–tredje styckena får en filial i
annat land ha sin redovisning i en valuta som i det landet
godtas som redovisningsvaluta. Lag (2010:2064).


5 kap. Löpande bokföring och verifikationer

Grundbokföring och huvudbokföring

1 § Affärshändelserna skall bokföras så att de kan presenteras
i registreringsordning (grundbokföring) och i systematisk
ordning (huvudbokföring). Detta skall ske på ett sådant sätt
att det är möjligt att kontrollera fullständigheten i
bokföringsposterna och överblicka verksamhetens förlopp,
ställning och resultat.

En affärshändelse som avser mottagandet av en gåva behöver inte
bokföras, under förutsättning att
1. gåvans marknadsvärde är svårbestämbart men kan antas vara
lågt, och
2. det är förenligt med god redovisningssed. Lag (2006:874).

Tidpunkten för bokföring

2 § Kontanta in- och utbetalningar ska bokföras senast
påföljande arbetsdag. Andra affärshändelser ska bokföras så
snart det kan ske.

Affärshändelserna får bokföras senare än som anges i första
stycket, om det finns skäl för det och det är förenligt med god
redovisningssed.

Ett företag vars årliga nettoomsättning normalt uppgår till
högst tre miljoner kronor får dröja med att bokföra
affärshändelserna tills betalning sker. Vid räkenskapsårets
utgång ska dock samtliga då obetalda fordringar och skulder
bokföras.

Tredje stycket gäller inte företag som omfattas av lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och
värdepappersbolag eller lagen (1995:1560) om årsredovisning i
försäkringsföretag. Inte heller gäller tredje stycket
finansiella holdingföretag som ska upprätta koncernredovisning
enligt någon av de nämnda lagarna. Lag (2010:1514).

Bokslutstransaktioner

3 § I samband med att den löpande bokföringen avslutas skall
sådana poster som är nödvändiga för att bestämma
räkenskapsårets intäkter och kostnader och den finansiella
ställningen på balansdagen bokföras.

Sidoordnad bokföring

4 § Vid bokföringen skall konton över tillgångar, avsättningar,
skulder och eget kapital specificeras i en sidoordnad bokföring
i den utsträckning det behövs för att ge en tillfredsställande
kontroll och överblick. Lag (2006:874).

Rättelse av bokföringspost

5 § Om en bokföringspost rättas, skall det anges när rättelsen
har skett och vem som har gjort den. Sker rättelsen genom en
särskild rättelsepost, skall det samtidigt säkerställas att det
vid en granskning av den rättade bokföringsposten utan
svårighet går att få kännedom om rättelsen.

Verifikationer

6 § För varje affärshändelse ska det finnas en verifikation. Om
företaget har tagit emot en uppgift om affärshändelsen i den
form som anges i 7 kap. 1 § första stycket, ska denna uppgift,
i förekommande fall kompletterad med uppgifter enligt 7 och 8 §§, användas som verifikation.

Om det behövs med hänsyn till arten av den mottagna
verifikationen, får bokföringen grundas på en särskilt
upprättad hänvisningsverifikation.

Flera likartade affärshändelser får dokumenteras genom en
gemensam verifikation. Vid försäljning av varor och tjänster
mot kontant betalning får även inbetalningarna under en dags
försäljning dokumenteras genom en gemensam verifikation. Den
gemensamma verifikationen får då utgöras av uppgifter från en
kassaapparat, kassarapport eller annan uppgift som anger summan
av mottagna betalningar. Lag (2010:1514).

7 § Verifikationen skall innefatta uppgift om när den har
sammanställts, när affärshändelsen har inträffat, vad denna
avser, vilket belopp den gäller och vilken motpart den berör. I
förekommande fall skall verifikationen även innefatta
upplysning om handlingar eller andra uppgifter som har legat
till grund för affärshändelsen samt var dessa finns
tillgängliga.

I verifikationen skall det ingå ett verifikationsnummer eller
annat identifieringstecken samt sådana övriga uppgifter som är
nödvändiga för att sambandet mellan verifikationen och den
bokförda affärshändelsen utan svårighet skall kunna
fastställas.

8 § Uppgifter enligt 7 § första stycket får utelämnas, om det
är förenat med svårigheter att låta uppgiften ingå i
verifikationen och ett utelämnande är förenligt med god
redovisningssed.

9 § Om en verifikation rättas, skall det anges när rättelsen
har skett och vem som har gjort den.

Andra bokföringsposter än sådana som avser affärshändelser

10 § Vad som föreskrivs i 1-9 §§ gäller även andra
bokföringsposter än sådana som avser affärshändelser.

Systemdokumentation och behandlingshistorik

11 § Företaget skall upprätta sådana beskrivningar över
bokföringssystemets organisation och uppbyggnad som behövs för
att ge överblick över systemet (systemdokumentation). Företaget
skall också upprätta sådana beskrivningar över genomförda
bearbetningar inom systemet som gör det möjligt att utan
svårighet följa och förstå de enskilda bokföringsposternas
behandling (behandlingshistorik).

Om företaget har flera separata bokföringar, skall det av
systemdokumentationen för varje bokföring framgå var uppgifter
ur övriga bokföringar kan erhållas.

Kassaregister

12 § I skatteförfarandelagen (2011:1244) finns bestämmelser
om användning av kassaregister i vissa fall. Lag (2011:1399).


6 kap. Hur den löpande bokföringen avslutas

När den löpande bokföringen skall avslutas med en
årsredovisning

1 § Företag som tillhör någon eller några av följande
kategorier ska för varje räkenskapsår avsluta bokföringen med
en årsredovisning och offentliggöra den enligt 2 §:
1. aktiebolag,
2. ekonomiska föreningar,
3. handelsbolag i vilka en eller flera juridiska personer är
delägare,
3 a. grupperingar enligt Europaparlamentets och rådets
förordning (EG) nr 1082/2006 av den 5 juli 2006 om en
europeisk gruppering för territoriellt samarbete (EGTS),
3 b. konsortier enligt rådets förordning (EG) nr 723/2009 av
den 25 juni 2009 om gemenskapens rättsliga ram för ett
konsortium för europeisk forskningsinfrastruktur (Eric-konsortium),
4. företag som omfattas av lagen (1995:1559) om
årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller
lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag,
5. stiftelser som är bokföringsskyldiga enligt denna lag,
dock inte stiftelser som får använda sina tillgångar
uteslutande till förmån för medlemmar av en viss eller vissa
släkter och som är bokföringsskyldiga endast på grund av 2 kap. 3 § första stycket,
6. företag som uppfyller mer än ett av följande villkor:

a) medelantalet anställda i företaget har under vart och ett
av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 50,
b) företagets redovisade balansomslutning har för vart och
ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 40 miljoner kronor,
c) företagets redovisade nettoomsättning har för vart och ett
av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 80 miljoner kronor,
7. företag som är moderföretag i en koncern vilken uppfyller
mer än ett av följande villkor:

a) medelantalet anställda i koncernen har under vart och ett
av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 50,
b) koncernföretagens redovisade balansomslutning har för vart
och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 40 miljoner kronor,
c) koncernföretagens redovisade nettoomsättning har för vart
och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 80 miljoner kronor.

Vid tillämpningen av första stycket 7 b och c ska fordringar
och skulder mellan koncernföretag, liksom internvinster,
elimineras. Detsamma gäller för intäkter och kostnader som
hänför sig till transaktioner mellan koncernföretag, liksom
förändring av internvinst. Lag (2014:1387).

Årsredovisningens innehåll m.m.

2 § En årsredovisning skall upprättas och offentliggöras enligt
bestämmelserna i årsredovisningslagen (1995:1554) eller, i
förekommande fall, lagen (1995:1559) om årsredovisning i
kreditinstitut och värdepappersbolag eller lagen (1995:1560) om
årsredovisning i försäkringsföretag.

När den löpande bokföringen får avslutas med ett årsbokslut i
stället för en årsredovisning

3 § Andra företag än sådana som avses i 1 § ska, om de inte
upprättar årsredovisning, för varje räkenskapsår avsluta den
löpande bokföringen med ett årsbokslut.

Årsbokslutet ska upprättas enligt 4 och 5 §§. Företag i vilket
den årliga nettoomsättningen normalt uppgår till högst tre
miljoner kronor och som inte är skyldigt att upprätta
årsredovisning enligt 1 § får upprätta årsbokslutet i förenklad
form enligt 6 §. Lag (2010:1514).

Årsbokslut

4 § Ett årsbokslut ska bestå av en resultaträkning och en
balansräkning. Årsbokslutet ska upprättas i vanlig läsbar form
eller i elektronisk form. Beloppen i årsbokslutet ska anges i
svenska kronor.

När årsbokslutet upprättas, ska följande bestämmelser i
årsredovisningslagen (1995:1554) tillämpas:

1 kap. 3 § om vad som avses med andelar och nettoomsättning
samt om de tillägg som ska göras till nettoomsättningen,
1 kap. 4–6 §§ om koncern- och intresseföretagsdefinitioner,
2 kap. 2 § om överskådlighet och god redovisningssed,
2 kap. 4 § om andra grundläggande redovisningsprinciper,
2 kap. 7 § om undertecknande,
3 kap. 1 och 2 §§ om balans- och resultaträkningarnas innehåll,
3 kap. 3 och 4 §§ om uppställningsformer,
3 kap. 9 § om avsättningar,
3 kap. 11 § första stycket om resultaträkning i förkortad form,
4 kap. 1 och 2 §§ om vad som är anläggningstillgångar och
omsättningstillgångar,
4 kap. 3 § första stycket om anskaffningsvärdet för
anläggningstillgångar,
4 kap. 4 § om avskrivning av anläggningstillgångar,
4 kap. 5 § om nedskrivning av anläggningstillgångar,
4 kap. 9 § om värdering av omsättningstillgångar,
4 kap. 10 § om värdering av pågående arbeten,
4 kap. 11 § om varulagrets anskaffningsvärde,
4 kap. 12 § om redovisning till bestämd mängd och fast värde,
och

4 kap. 13 § om omräkning av fordringar och skulder i utländsk
valuta. Lag (2010:1514).

5 § I årsbokslutet ska företaget lämna de ytterligare
upplysningar som anges i andra och tredje styckena.

Upplysningar ska lämnas om:
1. vilka principer för värdering av tillgångar, avsättningar
och skulder som har tillämpats,
2. hur värdet av varje post som tas upp som anläggningstillgång
i balansräkningen har beräknats, och
3. hur stor del av de totala skulderna som förfaller till
betalning senare än ett år efter balansdagen.

Om företaget har ändrat redovisningsprinciper, ska en
upplysning lämnas om detta. Skälen för ändringen ska anges. Lag (2010:1514).

Förenklat årsbokslut

6 § Ett förenklat årsbokslut ska bestå av en resultaträkning
och en balansräkning. Det ska upprättas enligt god
redovisningssed och i vanlig läsbar form eller i elektronisk
form.

I fråga om undertecknande av årsbokslutet gäller 2 kap. 7 § årsredovisningslagen (1995:1554) i tillämpliga delar. Lag (2010:1514).

Tidpunkten för färdigställande av årsbokslutet

7 § Årsbokslutet skall färdigställas så snart det kan ske,
dock senast sex månader eller, i stiftelser, fyra månader efter
räkenskapsårets utgång. Lag (2010:1514).

Specifikation till årsredovisning eller årsbokslut

8 § För varje sammandragen post i den balansräkning som skall
ingå i årsredovisningen eller årsbokslutet skall, om inte
postens sammansättning klart framgår av bokföringen i övrigt,
de belopp som ingår i posten specificeras i en särskild
förteckning, som inte behöver offentliggöras. Lag (2010:1514).

9 § Har upphävts genom lag (2010:1514).

10 § Ny beteckning 6 § genom lag (2010:1514).

11 § Ny beteckning 7 § genom lag (2010:1514).

12 § Ny beteckning 8 § genom lag (2010:1514).


7 kap. Arkivering av räkenskapsinformation m.m.

Former för bevarande

1 § Räkenskapsinformation skall bevaras i
1. vanlig läsbar form (dokument),
2. mikroskrift som kan läsas med förstoringshjälpmedel, eller
3. annan form som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt
uppfattas endast med tekniskt hjälpmedel (maskinläsbart medium) och som genom omedelbar utskrift kan tas fram i sådan form som
avses i 1 eller 2.

Dokument, mikroskrift och maskinläsbart medium med
räkenskapsinformation som företaget har tagit emot från någon
annan skall bevaras i det skick materialet hade när det kom
till företaget. Dokument, mikroskrift och maskinläsbart medium
med räkenskapsinformation som företaget självt har upprättat
skall bevaras i det skick materialet fick när
räkenskapsinformationen sammanställdes.

Tid och plats för förvaring

2 § Dokument, mikroskrift och maskinläsbara medier som används
för att bevara räkenskapsinformation ska vara varaktiga och
lätt åtkomliga. De ska bevaras fram till och med det sjunde
året efter utgången av det kalenderår då räkenskapsåret
avslutades. De ska förvaras i Sverige, i ordnat skick och på
betryggande och överskådligt sätt.

Maskinutrustning och system som behövs för att presentera
räkenskapsinformationen i den form som anges i 1 § första
stycket 1 eller 2 ska hållas tillgängliga i Sverige under hela
den tid som anges i första stycket. Lag (2010:1514).

Tillfällig förvaring av verifikation utomlands

3 § Om det finns särskilda skäl och är förenligt med god
redovisningssed, får ett dokument som innefattar en
verifikation, trots bestämmelserna i 2 §, tillfälligt förvaras
utomlands.

Utomlands placerad utrustning m.m.

3 a § Trots bestämmelserna i 2 § får ett företag förvara
maskinläsbara medier och hålla maskinutrustning och system
tillgängliga i ett annat land inom Europeiska unionen om
1. platsen för förvaring och varje ändring av denna plats
anmäls till Skatteverket eller, när det gäller företag som står
under Finansinspektionens tillsyn, till Finansinspektionen,
2. företaget på begäran av Skatteverket eller Tullverket medger
omedelbar elektronisk åtkomst till räkenskapsinformationen för
kontrolländamål under arkiveringstiden, och
3. företaget genom omedelbar utskrift kan ta fram
räkenskapsinformationen i Sverige i sådan form som avses i 1 § 1 eller 2.

Första stycket gäller också förvaring i ett land utanför
Europeiska unionen med vilket det finns rättsliga instrument om
ömsesidigt bistånd med en räckvidd som är likartad med de som
föreskrivs i
- rådets direktiv 76/308/EEG av den 15 mars 1976 om ömsesidigt
bistånd för indrivning av fordringar uppkomna till följd av
verksamhet som utgör en del av finansieringssystemet för
Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket och av
jordbruksavgifter och tullar samt med avseende på
mervärdeskatt,
- rådets direktiv 77/799/EEG av den 19 december 1977 om
ömsesidigt bistånd av medlemsstaternas behöriga myndigheter på
direktbeskattningens område, och
- rådets förordning (EEG) nr 218/92 av den 27 januari 1992 om
administrativt samarbete inom området för indirekt beskattning (mervärdesskatt). Lag (2003:1135).

4 § Om det finns särskilda skäl, får Skatteverket tillåta att
ett företag förvarar maskinläsbara medier utomlands även om
förutsättningarna enligt 3 a § inte föreligger. I sådana fall
får maskinutrustning och system som avses i 2 § andra stycket
hållas tillgängliga i samma land. Tillståndet får förenas med
villkor och begränsas till viss tid.

Tillstånd enligt första stycket ges av Finansinspektionen när
det gäller företag som står under inspektionens tillsyn. Lag (2003:1135).

Förvaring av dokument m.m. som hör till en filial utomlands

5 § Bestämmelserna i 2 § om förvaring i Sverige gäller inte
dokument, mikroskrift, maskinläsbara medier, utrustning och
system som avser verksamhet som företaget bedriver genom en
filial utomlands, om företaget är bokföringsskyldigt i det
landet.

Överföring av räkenskapsinformation

6 § Ett företag får förstöra sådant material för bevarande av
räkenskapsinformation som avses i 1 §, om
räkenskapsinformationen på ett betryggande sätt överförs till
något annat sådant material. Om materialet är sådant som avses
i 1 § andra stycket, får det dock förstöras först från och med
det fjärde året efter utgången av det kalenderår då
räkenskapsåret avslutades. Lag (2010:1514).

När räkenskapsinformation får förstöras

7 § Om det finns särskilda skäl, får Skatteverket för visst
fall tillåta att dokument, mikroskrift och maskinläsbara medier
som används för att bevara räkenskapsinformation förstörs före
utgången av den tid som anges i 2 §.

Tillstånd enligt första stycket ges av Finansinspektionen när
det gäller företag som står under inspektionens tillsyn.

Även om ett tillstånd enligt första stycket har meddelats, får
dokument, mikroskrift och maskinläsbara medier som används för
att bevara information som omfattas av lagen (2005:590) om
insyn i vissa finansiella förbindelser m.m. inte förstöras
förrän tidigast fem år efter utgången av det kalenderår då
räkenskapsåret avslutades. Förstöring får dock ske om
informationen bevaras på annat sätt. Lag (2005:591).


8 kap. Utvecklandet av god redovisningssed

1 § Bokföringsnämnden ansvarar för utvecklandet av god
redovisningssed. Finansinspektionen ansvarar för utvecklandet
av god redovisningssed i sådana företag som omfattas av lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och
värdepappersbolag och lagen (1995:1560) om årsredovisning i
försäkringsföretag i den utsträckning det är påkallat av dessa
företags särart.

Av 1 kap. 5 § lagen om årsredovisning i kreditinstitut och
värdepappersbolag, 1 kap. 4 § lagen om årsredovisning i
försäkringsföretag och 23 kap. 15 § 3 lagen (2007:528) om
värdepappersmarknaden följer att regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om
redovisning för finansiella företag. Lag (2007:551).


9 kap. Överklagande

1 § En myndighets beslut enligt denna lag får överklagas hos
allmän förvaltningsdomstol.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.


Övergångsbestämmelser

1999:1078
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas
första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1999. I fråga om juridiska personer som avses i 2 kap. 2 § första stycket skall dock lagen tillämpas först från
och med det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2000. Detsamma gäller fysiska personer som vid
utgången av år 1999 inte var bokföringsskyldiga enligt
bokföringslagen (1976:125) och som skulle vara
bokföringsskyldiga enligt den nya lagen endast därför att de
äger eller brukar en näringsfastighet.
2. Bokföringslagen (1976:125) skall upphöra att gälla vid
utgången av år 1999. Lagen skall dock fortfarande tillämpas för
räkenskapsår som har inletts före nämnda tidpunkt. I fråga om
juridiska personer som avses i 2 kap. 2 § första stycket, med
undantag av Svenska kyrkan och dess organisatoriska delar,
skall lagen även tillämpas för räkenskapsår som inleds före
utgången av år 2000. Lagen skall vidare tillämpas på
understödsföreningar som med stöd av punkten 3 i
övergångsbestämmelserna till lagen (1999:1114) om ändring i
lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag
alltjämt tillämpar 29 och 30 §§ lagen (1972:262) om
understödsföreningar.

Bestämmelsen i 16 § andra stycket bokföringslagen får tillämpas
även för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1999.
3. Jordbruksbokföringslagen (1979:141) skall upphöra att gälla
vid utgången av år 2000. Lagen skall dock fortfarande tillämpas
för räkenskapsår som har inletts före nämnda tidpunkt.
4. Om det i en lag eller i en annan författning hänvisas till
någon föreskrift i bokföringslagen (1976:125) eller
jordbruksbokföringslagen (1979:141) som har ersatts av en
föreskrift i denna lag, tillämpas i stället den nya
föreskriften.

1999:1304

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001 och tillämpas på
räkenskapsår som avslutas efter utgången av år 2000.

2000:31
1. Denna lag träder i kraft den 1 mars 2000 och tillämpas
första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2000.
2. Försäkringsbolag som avses i punkt 2 eller 5 i
övergångsbestämmelserna till lagen (1999:600) om ändring i
försäkringsrörelselagen (1982:713) får, trots bestämmelsen i 4 kap. 6 § första stycket tredje meningen, inte ha euro som
redovisningsvaluta.

2003:1135
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.
2. Villkor och begränsningar som följer av ett tillstånd som
har lämnats enligt 7 kap. 4 § i sin äldre lydelse behöver inte
längre tillämpas om de maskinläsbara medier som tillståndet
avser får förvaras med stöd av 7 kap. 3 a §.

2006:874

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007 och tillämpas
första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2006.

2007:134

Denna lag träder i kraft den 1 maj 2007 och tillämpas första
gången för räkenskapsår som inleds närmast efter den 30 april 2007.

2009:249

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010 och tillämpas
första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter
den 31 december 2009.

2010:849

Denna lag träder i kraft den 1 november 2010 och tillämpas
första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter
den 31 oktober 2010.

2010:1514
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011.
2. Bestämmelserna i 1 kap. 2 § och 6 kap. 3–5 §§ i sin nya
lydelse tillämpas första gången för årsbokslut som avser
räkenskapsår som avslutas närmast efter den 31 december 2010.