SFS nr: 2010:1622
Departement/myndighet: Socialdepartementet
Utfärdad: 2010-12-02
Omtryck:
Ändrad: t.o.m. SFS 2014:770
Övrig text:

Ändringsregister: SFSR (Lagrummet)
Källa: Regeringskansliet / Lagrummet


1 kap. Inledande bestämmelser

1 § Denna lag gäller tillverkning, marknadsföring och införsel
eller import av alkoholdrycker och handel med sådana varor. Lagen gäller också tillverkning av sprit samt införsel, import,
utförsel, export och handel med sprit samt handel med
alkoholhaltiga preparat.

2 § I denna lag finns bestämmelser om
- tillverkning m.m. (2 kap.),
- allmänna bestämmelser om försäljning (3 kap.),
- partihandel m.m. (4 kap.),
- detaljhandel (5 kap.),
- handel med teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat (6 kap.),
- marknadsföring av alkoholdrycker (7 kap.),
- servering av alkoholdrycker (8 kap.),
- tillsyn m.m. (9 kap.),
- överklagande (10 kap.),
- straffbestämmelser (11 kap.),
- förverkande (12 kap.), och
- register (13 kap.).

Definitioner

3 § Med sprit avses en vätska som framställts genom
destillering eller annan kemisk process och som innehåller
alkohol.

Med alkohol avses etylalkohol.

4 § Med teknisk sprit avses sådan sprit som är avsedd att
användas för tekniskt, industriellt, medicinskt, vetenskapligt
eller annat jämförligt ändamål och som är hänförlig till KN-nr 2207 eller 2208 enligt den lydelse av den Kombinerade
nomenklaturen (KN) enligt rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av
den 23 juni 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om
Gemensamma tulltaxan som gällde den 19 oktober 1992.

5 § Med alkoholdryck avses en dryck med en alkoholhalt som
överstiger 2,25 volymprocent. Alkoholdrycker delas i denna lag
in i spritdrycker, vin, öl och andra jästa alkoholdrycker.

Dryck som är alkoholfri eller som har en alkoholhalt om högst 2,25 volymprocent benämns lättdryck.

6 § Med spritdryck avses en alkoholdryck som innehåller sprit.

7 § Med vin avses en alkoholdryck som framställts genom jäsning
av druvor eller druvsaft. Till vin ska även räknas sådant vin
som i framställningen har tillsatts sprit framställd av
vinprodukter och som har en alkoholhalt som inte överstiger 22 volymprocent.

8 § Med öl avses en dryck som framställts genom jäsning med
torkat eller rostat malt som huvudsakligt extraktgivande ämne. Öl med en alkoholhalt som överstiger 2,25 men inte 3,5 volymprocent benämns folköl och öl med en alkoholhalt som
överstiger 3,5 volymprocent benämns starköl.

9 § Med annan jäst alkoholdryck avses en alkoholdryck som
framställts genom jäsning av frukt, bär eller andra växtdelar
och som inte är vin eller öl.

10 § Med alkoholhaltigt preparat avses en vara som
färdigställts för slutlig användning, som innehåller mer än 2,25 volymprocent alkohol och inte är alkoholdryck eller
teknisk sprit och inte heller är sådant läkemedel som omfattas
av läkemedelslagen (1992:859).

11 § Med tillverkare avses den som yrkesmässigt tillverkar
varor som avses i denna lag.

Försäljning till konsument benämns detaljhandel eller,
beträffande alkoholdrycker, om det sker för förtäring på
stället, servering. Annan försäljning benämns partihandel.

12 § Med denaturering avses ett förfarande varigenom ett eller
flera ämnen sätts till sprit, eller en vara som innehåller
sprit, för att göra spriten eller varan otjänlig för förtäring.


2 kap. Tillverkning m.m.

1 § Sprit och spritdrycker får tillverkas endast av den som
har godkänts som upplagshavare för sådana varor enligt 9 § lagen (1994:1564) om alkoholskatt eller som skattebefriad
förbrukare enligt 31 e § samma lag.

En apparat som uppenbarligen är ägnad för tillverkning av
sprit (destillationsapparat) och del till en sådan apparat
får endast tillverkas för, överlåtas till eller innehas av
den som har rätt att tillverka sprit.

Folkhälsomyndigheten får medge undantag från andra stycket. Ett sådant medgivande får ges tills vidare eller för viss tid
och får återkallas om förhållandena kräver det. Lag (2013:635).

2 § Med tillverkning av sprit avses varje förfarande varigenom
sprit framställs eller utvinns.

Med tillverkning av sprit likställs rening och återvinning av
sprit. Med tillverkning av sprit likställs även borttagning
eller försvagning av denaturering eller andra förfaranden med
sprit eller alkoholhaltiga preparat i syfte att göra dem
tjänliga för förtäring.

Kryddning av spritdryck för servering som snaps i egen
serveringsrörelse enligt 8 kap. 3 § är inte att anse som
tillverkning av sprit.

3 § Vin, folköl, starköl och andra jästa alkoholdrycker får
tillverkas endast av den som har godkänts som upplagshavare för
tillverkning eller bearbetning av sådana drycker enligt 9 § lagen (1994:1564) om alkoholskatt eller som skattebefriad
förbrukare enligt 31 e § samma lag.

Vad som föreskrivs i första stycket gäller inte tillverkning i
hemmet för eget behov.

4 § En tillverkare av sprit får förfoga över den tillverkade
spriten endast för användning i egen rörelse samt för
försäljning enligt 6 kap. 5 §.

En tillverkare av alkoholdrycker får förfoga över den
tillverkade drycken för försäljning endast enligt denna lag.

Bestämmelserna i första och andra styckena ska inte tillämpas i
fråga om varor som har förbrukats på sätt som anges i 7 § första stycket 7 och 8 lagen (1994:1564) om alkoholskatt.


3 kap. Allmänna bestämmelser om försäljning

1 § Alkoholdrycker får inte säljas om det inte föreligger rätt
till det enligt denna lag.

2 § Alkoholdrycker som inte får säljas i en butikslokal får
inte heller förvaras i sådan lokal eller tillhörande utrymmen.

Med butikslokal avses en lokal där konsumenter kan köpa varor
eller tjänster eller hyra varor, dock inte restauranger och
andra serveringsställen.

Sådan lokal där provsmakning enligt 8 kap. 7 § andra stycket
bedrivs, omfattas inte av förbudet i första stycket.

3 § Utan hinder av bestämmelserna i denna lag får
alkoholdrycker serveras till passagerare på järnvägståg i
internationell trafik.

Genom vad som föreskrivs i denna lag inskränks inte den rätt
till försäljning som följer av gällande bestämmelser om
tullager som har inrättats för förvaring av proviant m.m. eller
rätten till försäljning av obeskattade varor i exportbutik.

4 § I fråga om rätt att förfoga över alkoholdrycker som medförs
som proviant på fartyg och luftfartyg i internationell trafik
gäller särskilda bestämmelser i annan lag än denna.

5 § Försäljning av alkoholdrycker ska skötas på ett sådant sätt
att skador i möjligaste mån förhindras.

Den som tar befattning med försäljning av alkoholdrycker ska se
till att ordning och nykterhet råder på försäljningsstället.

6 § Den som inte har fyllt 20 år eller som har förvaltare
enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken får inte bedriva
näringsverksamhet som innefattar försäljning av alkoholdrycker.

7 § Alkoholdrycker får inte säljas eller annars lämnas ut till
den som inte har fyllt 20 år. Beträffande folköl gäller
motsvarande den som inte har fyllt 18 år.

Servering av alkoholdrycker får ske till den som har fyllt 18 år.

8 § Alkoholdrycker får inte lämnas ut till den som är märkbart
påverkad av alkohol eller andra berusningsmedel.

Alkoholdrycker får inte lämnas ut om det finns särskild
anledning att anta att varan är avsedd att olovligen
tillhandahållas någon.

Den som lämnar ut alkoholdrycker ska förvissa sig om att
mottagaren har uppnått den ålder som anges i 7 §.

9 § Det är förbjudet att som ombud eller på därmed jämförbart
sätt anskaffa alkoholdrycker till den som enligt 7 eller 8 § inte har rätt att få sådan vara utlämnad till sig. Det är också
förbjudet att i annat fall än som avses i 4 kap. 4 § andra
stycket 1, 2 och 4-7 i större omfattning tillhandagå annan med
att anskaffa alkoholdrycker.

Alkoholdrycker får inte lämnas som gåva eller lån till eller
bjudas den som inte har fyllt 20 år. I fråga om folköl gäller
dock motsvarande den som inte har fyllt 18 år.

Det är dock tillåtet att bjuda den som inte har uppnått
föreskriven ålder på en mindre mängd alkoholdryck under
förutsättning att förtäring sker på platsen och under ordnade
förhållanden samt det med hänsyn till den unges ålder och
utveckling och omständigheterna i övrigt framstår som
försvarligt. På serveringsställe gäller dock den åldersgräns
som anges i 7 § andra stycket.

10 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
får förbjuda eller inskränka försäljning av alkoholdrycker om
det finns synnerliga skäl för det.

Kommunen får för visst tillfälle förbjuda eller inskränka
försäljning av alkoholdrycker om det anses påkallat för att
upprätthålla ordning.

11 § Överlåts rörelse där det ingår verksamhet som kräver
godkännande som anges i 2 kap. 1 § första stycket eller 3 § första stycket (tillverkning), 4 kap. 1 § första stycket (partihandel), 6 kap. 2 § (handel med teknisk sprit), eller
tillstånd enligt 8 kap. 1 § (serveringstillstånd) får
överlåtaren sälja sitt lager av alkoholdrycker till
efterträdaren, om denne är berättigad att bedriva sådan
verksamhet.

Konkurs- eller dödsbo eller, i fråga om utmätt egendom,
Kronofogdemyndigheten får trots bestämmelserna i denna lag
sälja sprit eller alkoholdrycker till den som har rätt att
tillverka eller bedriva partihandel med sådana varor. Alkoholdrycker får även säljas till detaljhandelsbolaget. Motsvarande gäller då en verksamhet måste avvecklas till följd
av att tillstånd eller godkännande som avses i första stycket
har återkallats eller då det finns andra tvingande skäl. Lag (2012:205).


4 kap. Partihandel m.m.

1 § Partihandel med spritdrycker, vin, starköl eller andra
jästa alkoholdrycker får bedrivas endast av den som har
godkänts som upplagshavare eller som registrerad varumottagare
för sådana varor enligt 9 eller 12 § lagen (1994:1564) om
alkoholskatt. Av detta följer att rätten till partihandel
endast avser den dryck som omfattas av godkännandet.

Med partihandlare avses den som har godkänts i enlighet med de
föreskrifter som anges i första stycket.

Utöver vad som anges i första stycket får partihandel med
spritdrycker, vin, starköl och andra jästa alkoholdrycker
bedrivas av detaljhandelsbolaget i enlighet med vad som anges i 5 kap. 1 § tredje stycket.

Den som har serveringstillstånd får sälja enstaka varor som
omfattas av tillståndet till partihandlare som har rätt att
handla med motsvarande varor.

2 § En partihandlare får sälja varorna till
1. det i 5 kap. 1 § angivna detaljhandelsbolaget,
2. annan partihandlare som har rätt att handla med motsvarande
varor,
3. den som har meddelats tillstånd för servering till
allmänheten eller stadigvarande tillstånd för servering i
slutet sällskap i enlighet med reglerna i 8 kap., samt
4. den som har godkänts som skattebefriad förbrukare enligt 31 e § lagen (1994:1564) om alkoholskatt för användning i teknisk,
industriell, medicinsk, vetenskaplig eller liknande verksamhet.

En partihandlare får också föra ut eller exportera varorna. Försäljning får också ske till den som har tillstånd enligt
lagen (1999:446) om proviantering av fartyg och luftfartyg.

Endast partihandlare får förpacka om eller buteljera
alkoholdrycker. Lag (2012:205).

3 § Vid partihandel med spritdrycker, vin, starköl eller andra
jästa alkoholdrycker är säljaren skyldig att förvissa sig om
att köparen har rätt att köpa in eller sälja varan vidare.

Införsel och import

4 § Spritdrycker, vin, starköl och andra jästa alkoholdrycker
får föras in i landet endast av partihandlare samt av
detaljhandelsbolaget för att bolaget ska kunna fullgöra den
skyldighet som anges i 5 kap. 4 §.

Utöver vad som anges i första stycket får spritdrycker, vin,
starköl och andra jästa alkoholdrycker föras in
1. av den som har rätt till tullfrihet enligt 4 § lagen (1994:1547) om tullfrihet m.m.,
2. av en enskild person som har fyllt 20 år och som har
förvärvat dryckerna och själv transporterar dem till Sverige,
eller som utför arbete på transportmedel, om dryckerna är
avsedda för dennes eller dennes familjs personliga bruk eller
som gåva till närstående för dennes eller dennes familjs
personliga bruk,
3. som proviant på fartyg eller luftfartyg enligt särskilda
bestämmelser,
4. av en enskild person eller i yrkesmässig befordran för en
enskild person som har fyllt 20 år och som flyttat till
Sverige, om dryckerna är avsedda för dennes eller dennes
familjs personliga bruk,
5. av en enskild person eller i yrkesmässig befordran för en
enskild person som har fyllt 20 år och som har förvärvat
dryckerna genom arv eller testamente, om dryckerna är avsedda
för dennes eller dennes familjs personliga bruk,
6. som enstaka gåvoförsändelse under yrkesmässig befordran från
en enskild person i ett annat land till en enskild person i
Sverige som har fyllt 20 år, om dryckerna är avsedda för dennes
eller dennes familjs personliga bruk,
7. av en enskild person som har fyllt 20 år genom yrkesmässig
befordran eller annan oberoende mellanhand, om införseln sker
från ett annat land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet
och dryckerna är avsedda för dennes eller dennes familjs
personliga bruk, och
8. av den som har tillstånd enligt lagen (1999:446) om
proviantering av fartyg och luftfartyg, om dryckerna är avsedda
för användning i enlighet med tillståndet.

Spritdrycker, vin, starköl och andra jästa alkoholdrycker som
medförs som proviant på järnvägståg i internationell trafik får
föras in i den utsträckning som krävs för servering av
passagerare under tågets färd inom landet. Lag (2011:102).


5 kap. Detaljhandel

Detaljhandel med spritdrycker m.m.

1 § För detaljhandel med spritdrycker, vin, starköl och andra
jästa alkoholdrycker ska det finnas ett särskilt för ändamålet
bildat aktiebolag (detaljhandelsbolaget). Bolaget ska ägas av
staten.

Detaljhandelsbolaget får inte föra ut eller exportera eller
tillverka sådana drycker som anges i första stycket. Bolaget
får införa eller importera sådana drycker endast för att kunna
fullgöra den skyldighet som anges i 4 §.

Detaljhandelsbolaget får inte bedriva annan partihandel än
försäljning till den som har serveringstillstånd. Detta gäller
dock inte försäljning av enstaka partier till partihandlare.

Bestämmelser om detaljhandelsbolagets verksamhet och drift samt
om särskild kontroll från statens sida ska finnas i ett avtal
mellan staten och bolaget.

2 § Endast detaljhandelsbolaget får bedriva detaljhandel med
spritdrycker, vin, starköl och andra jästa alkoholdrycker.

3 § Detaljhandelsbolaget beslutar om försäljningsställenas
förläggning enligt riktlinjer i avtalet mellan staten och
bolaget.

Försäljning får ske för avhämtning eller genom rekvisition. Försäljning får även ske vid auktion av spritdrycker, vin,
starköl eller andra jästa alkoholdrycker för någon annans
räkning enligt riktlinjer i avtalet mellan staten och bolaget.

4 § Spritdrycker, vin, starköl och andra jästa alkoholdrycker
som inte hålls i lager av detaljhandelsbolaget ska anskaffas av
bolaget på begäran av konsument.

Detaljhandel med folköl

5 § Detaljhandel med folköl är, med de inskränkningar som
föreskrivs i denna lag, tillåten under villkor att verksamheten
bedrivs i sådana lokaler eller andra utrymmen i byggnader eller
transportmedel
1. som ingår i anläggningar som är godkända enligt föreskrifter
meddelade med stöd av 7 § 1 livsmedelslagen (2006:804) eller
registrerade enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 852/2004 av den 29 april 2004 om livsmedelshygien, och
2. som är avsedda för stadigvarande försäljning av livsmedel
och där det också säljs mat.

Utan hinder av vad som föreskrivs i första stycket får
detaljhandel med folköl bedrivas av detaljhandelsbolaget samt
av tillverkare av sådan öl.

Den som bedriver detaljhandel med folköl ska anmäla
verksamheten till den kommun där försäljningen sker. Försäljning får inte påbörjas förrän anmälan har gjorts.

Den som bedriver detaljhandel med folköl ska utöva särskild
kontroll (egenkontroll) över försäljningen och svara för att
personalen har erforderliga kunskaper om vad som gäller för
försäljningen. För egenkontrollen ska det finnas ett särskilt
program.


6 kap. Handel med teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat

Handel med teknisk sprit

1 § Teknisk sprit får endast säljas, köpas, införas,
importeras, föras ut eller exporteras om det föreligger rätt
till det enligt denna lag.

Vad som föreskrivs i första stycket gäller inte sprit som är
fullständigt denaturerad i enlighet med kommissionens
förordning (EEG) nr 3199/93 av den 22 november 1993 om
ömsesidigt erkännande av förfaranden för att fullständigt
denaturera alkohol för att erhålla punktskattebefrielse.

2 § Försäljning av teknisk sprit får bedrivas endast av den som
har godkänts som upplagshavare för sådan sprit enligt 9 § lagen (1994:1564) om alkoholskatt.

3 § Teknisk sprit som ska användas eller säljas inom landet och
som inte är fullständigt denaturerad enligt 1 § andra stycket,
ska vara denaturerad på ett sätt som så långt möjligt hindrar
förtäring av spriten utan att hindra den avsedda användningen.

4 § Vid försäljning av teknisk sprit är säljaren skyldig att
förvissa sig om att köparen har rätt att köpa in eller sälja
varan vidare.

Säljaren ska förvissa sig om att spriten inte kommer att
användas på otillåtet sätt.

5 § Den som har rätt att sälja teknisk sprit får också köpa
samt föra in eller importera, föra ut eller exportera sådan
sprit.

Försäljning får ske till
1. den som har rätt att tillverka alkoholdrycker,
2. den som har godkänts som skattebefriad förbrukare för sådan
vara enligt 31 e § lagen (1994:1564) om alkoholskatt,
3. apotek,
4. universitet eller högskola för vetenskapligt ändamål, eller
5. sjukhus för medicinskt ändamål.

Handel med alkoholhaltiga preparat

6 § Alkoholhaltiga preparat får, med de begränsningar som
följer av denna lag, säljas inom landet under de villkor som
gäller för handel i allmänhet.

Ytterligare begränsningar av handel med alkoholhaltiga preparat
kan följa av annan lagstiftning.

7 § Alkoholhaltiga preparat får inte säljas eller lämnas ut om
det finns särskild anledning att anta att varan är avsedd att
användas i berusningssyfte.

8 § Alkoholhaltiga preparat som inte är avsedda att förtäras
får inte genom smak- eller färgsättning, genom sin förpackning
eller på annat liknande sätt utformas så att det finns risk för
förväxling med alkoholdryck eller att det på annat sätt
uppmuntrar till förtäring.

9 § Alkoholhaltiga preparat som inte är avsedda för förtäring
och som ska användas eller säljas inom landet ska vara
denaturerade på ett sätt som så långt möjligt hindrar att de
förtärs.

Bemyndigande

10 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
får meddela föreskrifter om
1. vem som utöver vad som anges i 5 § har rätt att köpa teknisk
sprit och i så fall till vilket ändamål,
2. anlitande av kontrollbolag vid handel med teknisk sprit,
3. denaturering av teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat
och i vilka fall denaturering får underlåtas, samt
4. handel i övrigt med teknisk sprit och alkoholhaltiga
preparat som behövs till skydd för liv och hälsa.


7 kap. Marknadsföring av alkoholdrycker

1 § Vid marknadsföring av alkoholdrycker till konsumenter ska
särskild måttfullhet iakttas. Reklam- eller annan
marknadsföringsåtgärd får inte vara påträngande, uppsökande
eller uppmana till bruk av alkohol.

Marknadsföring får inte rikta sig särskilt till eller skildra
barn eller ungdomar som inte har fyllt 25 år.

2 § Den som tillverkar, säljer eller förmedlar försäljning av
alkoholdrycker får i sin rörelse lämna sådana drycker som gåva
endast i form av varuprov.

Vid marknadsföring av tjänster eller vid försäljning av andra
varor än alkoholdrycker får sådana drycker inte lämnas som
gåva.

3 § Vid marknadsföring av alkoholdrycker till konsumenter får
inte kommersiella annonser i ljudradioprogram, tv-program eller
beställ-tv användas. Det gäller även sådana tv-sändningar över
satellit som omfattas av radio- och tv-lagen (2010:696).

4 § Vid marknadsföring av alkoholdrycker som innehåller mer än 15 volymprocent alkohol till konsumenter får inte kommersiella
annonser användas i periodiska skrifter eller andra skrifter på
vilka tryckfrihetsförordningen är tillämplig, och som med
avseende på ordningen för utgivningen är jämförbara med
periodiska skrifter. Detta gäller dock inte i fråga om skrifter
som tillhandahålls endast på försäljningsstället för sådana
drycker.

5 § Vid marknadsföring till konsumenter av alkoholdrycker genom
kommersiella annonser får framställning i bild omfatta endast
en återgivning av
1. varan eller råvaror som ingår i varan,
2. enstaka förpackningar, eller
3. varumärke eller därmed jämförligt kännetecken.

Kommersiella annonser i periodiska skrifter eller andra
skrifter på vilka tryckfrihetsförordningen är tillämplig, och
som med avseende på ordningen för utgivningen är jämförbara med
periodiska skrifter, får inte vara större än 2100 spaltmillimeter. Annonsen ska på ett tydligt sätt ange dryckens
alkoholhalt men får inte framställa en hög alkoholhalt som en
positiv egenskap.

En sådan annons som avses i första och andra styckena får inte
strida mot god sed genom det sammanhang där den förekommer,
använda sig av metoder som är opassande med tanke på
konsumenten eller innehålla osanna eller vilseledande uppgifter
om alkohol, alkoholkonsumtion, alkoholens verkningar eller
andra egenskaper.

6 § Marknadsföring i en kommersiell annons av alkoholhaltiga
lättdrycker till konsumenter ska utformas på ett sådant sätt
att den inte kan förväxlas med marknadsföring av
alkoholdrycker. Marknadsföring av alkoholdrycker som innehåller
högst 15 volymprocent alkohol i kommersiell annons till
konsumenter ska utformas på sådant sätt att den inte kan
förväxlas med marknadsföring av alkoholdrycker som innehåller
mer än 15 volymprocent alkohol.

Första stycket första meningen gäller inte då marknadsföring av
alkoholdrycker som innehåller högst 15 volymprocent alkohol är
tillåten.

Bestämmelserna om marknadsföring av alkoholhaltiga lättdrycker
i första stycket tillämpas inte i de fall detta är oskäligt.

7 § Vid marknadsföring av alkoholdrycker till konsumenter genom
kommersiella annonser i periodiska skrifter eller andra
skrifter på vilka tryckfrihetsförordningen är tillämplig, och
som med avseende på ordningen för utgivningen är jämförbara med
periodiska skrifter, ska annonserna på ett tydligt sätt återge
en text som informerar om alkoholens skadeverkningar (informationstext). Om det finns flera informationstexter ska
minst en av dem återges. Vid upprepad annonsering ska de olika
informationstexterna användas omväxlande och om möjligt i lika
stor omfattning.

Regeringen får meddela föreskrifter om vilka texter som ska
återges och hur dessa ska utformas.

8 § Ett handlande som strider mot 1-6 §§ och 7 § första stycket
eller föreskrifter som utformats med stöd av 7 § andra stycket
ska vid tillämpningen av 5, 23 och 26 §§ marknadsföringslagen (2008:486) anses vara otillbörlig mot konsumenter och, i fall
som avses i 2 §, även mot näringsidkare. Ett handlande som
strider mot 3 § kan medföra marknadsstörningsavgift enligt
bestämmelserna i 29-36 §§ marknadsföringslagen.

9 § Regeringen får med avseende på främmande stat bestämma att
följande ska gälla.

Vid marknadsföring av alkoholdrycker är det förbjudet att
använda oriktiga eller vilseledande ursprungsbeteckningar,
genom vilka dryckerna direkt eller indirekt anges vara
frambragda eller tillverkade i den främmande staten eller i en
region eller ort i den främmande staten. Detta gäller även om
det äkta ursprunget anges, eller om beteckningen används bara i
översättning eller åtföljs av uttryck som ”art”, ”sort”, ”typ”, ”kopia” eller liknande uttryck.

Ett handlande som strider mot andra stycket ska vid tillämpning
av marknadsföringslagen (2008:486) anses vara otillbörlig mot
konsumenter och näringsidkare.


8 kap. Servering av alkoholdrycker

1 § För servering av spritdrycker, vin, starköl och andra jästa
alkoholdrycker krävs tillstånd av den kommun där
serveringsstället är beläget (serveringstillstånd).

Serveringstillstånd som avser servering i inrikes trafik på
fartyg, luftfartyg eller järnvägståg (trafikservering),
meddelas dock av den kommun där det företag som vill bedriva
serveringen har sitt säte, eller där den person som vill
bedriva serveringen har sitt hemvist. Har företaget inte säte
inom landet eller personen inte hemvist inom landet, meddelas
tillstånd av Stockholms kommun.

Detaljhandelsbolaget får trots bestämmelserna i första stycket
anordna provning av alkoholdrycker för allmänheten enligt
riktlinjer i avtalet mellan staten och bolaget. Lag (2012:205).

1 a § Serveringstillstånd krävs inte om serveringen
1. avser ett enstaka tillfälle för i förväg bestämda personer,
2. sker utan vinstintresse och utan annan kostnad för
deltagarna än kostnaden för inköp av dryckerna, och
3. äger rum i lokaler där det inte bedrivs yrkesmässig
försäljning av alkohol- eller lättdrycker. Lag (2012:205).

1 b § Serveringstillstånd krävs inte för servering till en
boende och besökare till denne på sådana särskilda boenden
1. som avses i 5 kap. 5 § andra stycket och 7 § tredje stycket
socialtjänstlagen (2001:453) och 9 § 9 lagen (1993:387) om stöd
och service till vissa funktionshindrade, och
2. vid vilka måltidsservice tillhandahålls.

Den som bedriver alkoholservering enligt första stycket ska
utöva särskild kontroll (egenkontroll) över serveringen. För
egenkontrollen ska det finnas ett för verksamheten lämpligt
program. Lag (2012:205).

2 § Serveringstillstånd kan meddelas för servering till
allmänheten eller i förening, företag eller annat slutet
sällskap. Tillståndet kan avse servering året runt eller
årligen under en viss tidsperiod (stadigvarande
serveringstillstånd). Det kan även avse en enstaka tidsperiod
eller ett enstaka tillfälle (tillfälligt serveringstillstånd).

Stadigvarande tillstånd gäller tills vidare. Kommunen får dock
om det finns särskilda skäl begränsa tillståndets giltighet
till viss tid.

Serveringstillstånd kan gälla spritdrycker, vin, starköl och
andra jästa alkoholdrycker eller en eller flera av dessa
drycker.

Tillstånd att anordna provsmakning av alkoholdrycker enligt 6 och 7 §§ kan meddelas stadigvarande eller för enstaka
tidsperiod.

3 § Den som har ett stadigvarande tillstånd att servera
spritdrycker har, efter anmälan till kommunen, rätt att krydda
spritdryck för servering som snaps i den egna
serveringsrörelsen.

4 § Den som bedriver cateringverksamhet för slutna sällskap kan
meddelas stadigvarande serveringstillstånd under förutsättning
att den lokal där serveringen äger rum för varje tillfälle
anmäls till och godkänns av kommunen.

Den som bedriver cateringverksamhet ska ha ett eget kök för
tillredning av mat för att få stadigvarande
serveringstillstånd.

5 § På hotell som har restaurangverksamhet med
serveringstillstånd i sina lokaler får servering av
alkoholdrycker ske på hotellrummet (rumsservering). På sådant
hotell får även servering från minibar på hotellrummet ske.

6 § Anordnande av provsmakning av spritdrycker, vin, starköl
eller andra jästa alkoholdrycker vid arrangemang riktade till
allmänheten är tillåtet under förutsättning att
1. arrangören har ett stadigvarande serveringstillstånd som
omfattar de drycker som provsmakningen avser samt den lokal där
provsmakningen ska äga rum, eller
2. de partihandlare som deltar enskilt eller gemensamt ansöker
om och erhåller ett tillfälligt tillstånd för provsmakning av
de drycker som avses erbjudas.

Tillståndshavare som avses i första stycket 1 ska innan
arrangemanget äger rum göra en anmälan till kommunen. Lag (2012:205).

7 § Den som tillverkar alkoholdrycker från råvaror som
produceras på den egna gården och som har ett stadigvarande
serveringstillstånd har rätt att, efter anmälan till kommunen,
vid tillverkningsstället erbjuda provsmakning av de
egenproducerade dryckerna.

Om sådant tillstånd saknas, får tillverkaren erbjuda
provsmakning av egentillverkade alkoholdrycker vid
tillverkningsstället efter särskilt tillstånd för provsmakning.

8 § Servering av folköl får, med de inskränkningar som
föreskrivs i denna lag, ske om verksamheten bedrivs i sådana
lokaler eller andra utrymmen i byggnader eller transportmedel
som
1. ingår i anläggningar som är godkända enligt föreskrifter
meddelade med stöd av 7 § 1 livsmedelslagen (2006:804) eller
registrerade enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 852/2004 av den 29 april 2004 om livsmedelshygien, och
2. är avsedda för stadigvarande verksamhet med livsmedel och
där mat serveras samtidigt.

Trots första stycket får folköl serveras i sådana fall som
anges i 1 a §, 1 b § eller av den som innehar
serveringstillstånd.

Den som avser att bedriva servering av folköl ska anmäla
verksamheten hos den kommun där serveringen ska ske. Servering
får inte påbörjas innan anmälan har gjorts. Vad nu sagts gäller
inte i fall som avses i 1 a §, 1 b § eller den som har
serveringstillstånd.

Den som är anmälningsskyldig enligt tredje stycket ska utöva
särskild kontroll (egenkontroll) över serveringen. För
egenkontrollen ska det finnas ett för verksamheten lämpligt
program. Lag (2012:205).

9 § Kommunen ska tillhandahålla information om vad som gäller
enligt denna lag och anslutande föreskrifter samt riktlinjer
för tillämpningen av föreskrifterna i kommunen.

10 § Ansökan om serveringstillstånd görs skriftligen.

Kommunen får ta ut avgift för prövningen enligt de grunder som
beslutas av kommunfullmäktige.

Kommunen får även ta ut avgift för tillsyn enligt 9 kap. av den
som har serveringstillstånd och av den som bedriver
anmälningspliktig detaljhandel med eller servering av folköl.

Regeringen får meddela föreskrifter om den tid inom vilken
kommunen ska fatta beslut om serveringstillstånd.

11 § En ansökan om stadigvarande serveringstillstånd får inte
bifallas utan att Polismyndighetens yttrande har inhämtats. Detsamma gäller, om det inte rör sig om arrangemang av endast
obetydlig omfattning, tillfälligt serveringstillstånd för
servering till allmänheten.

Polismyndigheten ska i sitt yttrande redovisa samtliga
omständigheter som ligger till grund för myndighetens bedömning
i det enskilda fallet och särskilt yttra sig om sökandens
allmänna lämplighet för verksamheten.

Om en ansökan avser servering inom eller invid ett militärt
område ska yttrande dessutom inhämtas av vederbörande militära
chef innan ansökan får bifallas. Lag (2014:770).

12 § Serveringstillstånd får endast meddelas den som visar att
han eller hon med hänsyn till sina personliga och ekonomiska
förhållanden samt omständigheterna i övrigt är lämplig att
utöva verksamheten samt att verksamheten kommer att drivas i
enlighet med de krav som ställs upp i denna lag.

Sökanden ska genom att avlägga ett prov visa att han eller hon
har de kunskaper om denna lag och anslutande föreskrifter som
krävs för att på ett författningsenligt sätt utöva
serveringsverksamheten.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om prov som avses i andra stycket och om
undantag i vissa fall från skyldigheten att avlägga prov. Lag (2011:1110).

13 § Den som har tillstånd för servering till allmänheten eller
stadigvarande tillstånd för servering i slutet sällskap, får
köpa de spritdrycker, vin, starköl och andra jästa
alkoholdrycker som behövs för rörelsen endast av partihandlare
eller av detaljhandelsbolaget. Den som har tillstånd för
servering i slutet sällskap vid ett enstaka tillfälle eller
under en enstaka tidsperiod, får köpa motsvarande drycker
endast hos detaljhandelsbolaget.

Lokaler och utrustning

14 § Serveringstillstånd ska omfatta ett visst avgränsat
utrymme som disponeras av tillståndshavaren.

Särskilt tillstånd kan dock meddelas för flera tillståndshavare
att utnyttja ett gemensamt serveringsutrymme. Om så har skett
ska varje tillståndshavare svara för ordning och nykterhet inom
serveringsutrymmet samt för att vad som i övrigt gäller enligt
denna lag iakttas under den tid han eller hon bedriver
servering där.

15 § Stadigvarande tillstånd för servering till allmänheten får
medges endast om serveringsstället har ett eget kök i
anslutning till serveringslokalen samt tillhandahåller lagad
eller på annat sätt tillredd mat. Gästerna ska kunna erbjudas
ett varierat utbud av maträtter. Efter klockan 23.00 får
matutbudet begränsas till ett fåtal enklare rätter.

Serveringsstället ska vara utrustat med ett i förhållande till
lokalens storlek lämpligt antal sittplatser för matservering. Om det finns en drinkbar får den ta i anspråk endast en mindre
del av serveringsställets totala yta och vara belägen i nära
anslutning till matsalen.

Tillfälligt tillstånd för servering till allmänheten får
meddelas om serveringsstället tillhandahåller tillredd mat. Detsamma gäller tillstånd för servering i slutet sällskap.

Tillstånd för servering av starköl, vin och annan jäst
alkoholdryck i foajéer till teater eller konsertlokal under
paus i föreställning eller konsert får meddelas utan krav på
matservering. Det ställs inte heller krav på matservering vid
provsmakning enligt 6 eller 7 §. Lag (2012:205).

16 § Lokaler som används för servering till allmänheten eller
för servering till slutna sällskap av den som har stadigvarande
serveringstillstånd ska vara lämpliga från
brandsäkerhetssynpunkt.

17 § Om alkoholservering på grund av serveringsställets
belägenhet eller av andra skäl kan befaras medföra olägenheter
i fråga om ordning och nykterhet eller särskild risk för
människors hälsa, får serveringstillstånd vägras även om övriga
krav som uppställs i lagen är uppfyllda.

Personal

18 § Tillståndshavaren eller av denne utsedd serveringsansvarig
person ska ha tillsyn över serveringen och vara närvarande på
serveringsstället under hela serveringstiden. Det sista gäller
dock inte vid rumsservering. Den som är serveringsansvarig ska
ha fyllt 20 år och vara lämplig för uppgiften med hänsyn till
sina personliga egenskaper och omständigheterna i övrigt.

Tillståndshavaren ska till kommunen anmäla den eller de
personer som har utsetts att ansvara för serveringen av
alkoholdrycker.

Endast den som är anställd av tillståndshavaren eller som är
inhyrd av ett bemanningsföretag får anlitas som köks- eller
serveringspersonal eller för uppgifter som är av betydelse för
ordning och nykterhet. Detta gäller dock inte ordningsvakter
som förordnats enligt 2 § 4 lagen (1980:578) om ordningsvakter. Restaurangskolor med serveringstillstånd samt, efter
överenskommelse med skolan, även andra restauranger med sådant
tillstånd får i utbildningssyfte anlita restaurangskolans
elever.

Serveringstider m.m.

19 § Kommunen beslutar under vilka tider alkoholdrycker får
serveras. Vid bestämmande av tiden för servering ska särskilt
beaktas vad som sägs i 17 §.

Om inte kommunen beslutar annat, får servering av spritdrycker,
vin, starköl eller andra jästa alkoholdrycker inte påbörjas
tidigare än klockan 11.00 och inte pågå längre än till klockan 01.00.

Serveringsstället ska vara utrymt senast 30 minuter efter
serveringstidens utgång.

Bestämmelserna i första-tredje styckena gäller inte
rumsservering på hotell eller minibar i hotellrum enligt 5 §.

20 § Vid servering av alkoholdrycker ska ansvarig personal se
till att måttfullhet iakttas och att störningar på grund av
oordning eller onykterhet undviks.

21 § Priset för en alkoholdryck får vid servering inte sättas
lägre än inköpspriset för drycken jämte skäligt påslag. Prissättningen får inte ske på ett sådant sätt att försäljning
av drycker med högre alkoholhalt främjas. Gästerna får inte
uppmanas eller förmås att köpa alkoholdrycker.

22 § Vid servering av alkoholdrycker ska lättdrycker finnas att
tillgå i tillfredsställande urval och omfattning.

23 § Från ett serveringsställe med serveringstillstånd får inte
någon medföra spritdrycker, vin, starköl eller andra jästa
alkoholdrycker som har serverats i lokalen. Detta gäller inte
hotellrum med minibar.

24 § På serveringsställe där serveringstillstånd gäller får
inte någon dricka eller tillåtas dricka andra alkoholdrycker än
sådana som har serverats i enlighet med tillståndet. Detta
gäller dock inte på hotellrum.

Inte heller får någon dricka eller tillåtas dricka
alkoholdrycker på ett serveringsställe där alkoholdrycker inte
får serveras eller i en lokal som yrkesmässigt upplåts för
anordnande av sammankomster i slutna sällskap vid vilka mat
eller dryck tillhandahålls av innehavaren eller genom dennes
försorg och där servering av alkoholdrycker inte är tillåten.

Alkoholdrycker som inte får serveras i en lokal som avses i
denna paragraf får inte heller förvaras i lokalen eller
tillhörande utrymmen.

Förbuden enligt denna paragraf gäller inte i fråga om folköl.

25 § Chefen för Utrikesdepartementet får medge undantag från 13 och 24 §§ på begäran av främmande stater och internationella
organisationer som avses i lagen (1976:661) om immunitet och
privilegier i vissa fall.


9 kap. Tillsyn m.m.

1 § Folkhälsomyndigheten har, med de begränsningar som anges
i 3 och 4 §§, tillsyn över efterlevnaden av denna lag och
anslutande föreskrifter.

Länsstyrelsen har tillsyn inom länet. Länsstyrelsen ska också
biträda kommunerna med råd i deras verksamhet. Lag (2013:635).

2 § Kommunen och Polismyndigheten har tillsyn över
efterlevnaden av de bestämmelser som gäller för servering av
alkoholdrycker.

Kommunen och Polismyndigheten har också tillsyn över
detaljhandeln med folköl.

Kommunen ska upprätta en tillsynsplan som ska ges in till
länsstyrelsen. Lag (2014:770).

3 § För tillsynen över efterlevnaden av bestämmelserna om
marknadsföring i 7 kap. finns det särskilda regler i
marknadsföringslagen (2008:486). Tillsynen över efterlevnaden
av bestämmelserna gentemot den som har serveringstillstånd får,
i fråga om marknadsföring på serveringsstället, utövas också av
kommunen. För kommunens tillsyn gäller inte 7 kap. 8 §.

4 § Skatteverket har tillsynen över efterlevnaden av
bestämmelserna i 4 kap. 2 §.

5 § Kommunens uppgifter enligt denna lag ska fullgöras av den
eller de nämnder som kommunfullmäktige bestämmer.

6 § En kommun får träffa avtal med en annan kommun om att
uppgifter som kommunen har enligt denna lag ska ombesörjas helt
eller delvis av den andra kommunen. Kommunen får dock inte
överlåta befogenhet att avgöra ärenden som avser
1. åtgärd enligt 3 kap. 10 §,
2. meddelande av serveringstillstånd enligt 8 kap. 1 §,
3. meddelande av erinran eller varning enligt 9 kap. 17 §,
4. återkallelse av serveringstillstånd enligt 9 kap. 18 §,
eller
5. meddelande av försäljningsförbud enligt 9 kap. 19 §.

7 § En kommun som har fattat ett beslut i ett ärende enligt
denna lag ska sända en kopia av beslutet till
Folkhälsomyndigheten samt den länsstyrelse som berörs av
beslutet och till Polismyndigheten. Om beslutet avser de
särskilda bestämmelserna om marknadsföring, ska en kopia av
beslutet också sändas till Konsumentverket.

En kommun ska utfärda bevis om tillstånd som kommunen har
meddelat.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
meddelar närmare föreskrifter om vilka uppgifter ett sådant
bevis ska innehålla. Lag (2014:770).

8 § På begäran av en annan tillsynsmyndighet ska kommunen
lämna de uppgifter som myndigheten behöver för sin tillsyn. Kommunen ska även på begäran av Skatteverket eller Tullverket
lämna de uppgifter som behövs för beskattning eller påförande
av tull.

Polismyndigheten ska underrätta andra tillsynsmyndigheter om
förhållanden som är av betydelse för dessa myndigheters
tillsyn.

Kronofogdemyndigheten ska underrätta vederbörande
tillståndsmyndighet om en tillståndshavare brister i sina
skyldigheter att betala skatter eller socialavgifter. På
begäran av länsstyrelsen ska sådan underrättelse ges till
denna.

På begäran av en tillsynsmyndighet ska Polismyndigheten samt
Skatteverket och andra myndigheter som uppbär eller driver in
skatter eller avgifter lämna uppgifter som
tillsynsmyndigheten behöver för sin tillståndsprövning eller
tillsyn. Lag (2014:770).

9 § Polismyndigheten ska på begäran lämna annan
tillsynsmyndighet den hjälp som behövs vid tillämpningen av 13–15 §§.

En begäran enligt första stycket får göras endast om
1. det på grund av särskilda omständigheter kan befaras att
åtgärden inte kan vidtas utan att en polismans särskilda
befogenheter enligt 10 § polislagen (1984:387) behöver
tillgripas, eller
2. det annars finns synnerliga skäl. Lag (2014:770).

10 § Statliga och kommunala myndigheter ska underrätta den
myndighet som regeringen bestämmer om de i sin verksamhet får
kännedom om något som kan ha betydelse för tillämpningen av
bestämmelserna i 6 kap. om försäljning av teknisk sprit och
alkoholhaltiga preparat.

11 § Den som har beviljats serveringstillstånd ska anmäla hos
kommunen när han eller hon avser att påbörja verksamheten.

Anmälan ska också göras om verksamheten läggs ned eller om
avbrott sker i den. Om verksamheten förändras till sin
omfattning eller i något annat hänseende av betydelse för
tillsynen ska detta också anmälas, liksom betydande
förändringar av ägarförhållandena.

Anmälan ska göras i förväg, eller om det förhållande som
föranlett anmälningsskyldighet inte har kunnat förutses, utan
dröjsmål.

12 § Om den som har fått serveringstillstånd enligt denna lag
har avlidit, eller fått förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken med uppdrag som omfattar rörelsen och vill
dödsboet eller förvaltaren fortsätta rörelsen, ska anmälan
göras hos kommunen. Anmälan ska ha kommit in senast två
månader efter dödsfallet eller beslutet om förvaltare. Har
anmälan inte kommit in inom denna tid, upphör tillståndet att
gälla.

Har den som fått serveringstillstånd försatts i konkurs
upphör tillståndet att gälla omedelbart. Vill konkursboet
fortsätta rörelsen ska ny ansökan göras hos kommunen. Kommunen ska behandla en sådan ansökan med förtur.

Beträffande den som bedriver tillverkning, partihandel eller
handel med teknisk sprit enligt denna lag ska motsvarande
anmälan som avses i första och andra styckena göras till
Folkhälsomyndigheten. Lag (2013:635).

13 § Om en tillsynsmyndighet begär det ska en tillståndshavare,
eller den som bedriver verksamhet med stöd av denna lag, lämna
tillträde till driftsställe med tillhörande lokaler och
tillhandahålla handlingar som rör verksamheten samt utan
ersättning hjälpa till vid tillsynen, lämna varuprover som
behövs och redovisa uppgifter om verksamhetens omfattning och
utveckling.

Vad som sägs i första stycket gäller även i förhållandet mellan
en partihandlare och Skatteverket.

14 § Bokföringen i en rörelse som är tillståndspliktig eller
som annars bedrivs med stöd av denna lag ska vara så utformad
att kontroll av verksamheten är möjlig. Den som bedriver
rörelsen är skyldig att på begäran av en tillsynsmyndighet visa
upp bokföringshandlingarna.

Tillståndshavare, tillverkare, partihandlare och den som
bedriver handel med teknisk sprit är skyldiga att till
tillsynsmyndigheten lämna de uppgifter som är nödvändiga för
att myndigheten ska kunna föra statistik över verksamhet enligt
denna lag.

15 § På begäran av tillsynsmyndighet ska den som bedriver
servering av eller detaljhandel med folköl lämna de
upplysningar och handlingar som behövs för tillsynen. Tillsynsmyndigheten har rätt att få tillträde till rörelsens
lokaler för att utöva tillsynen.

15 a § I syfte att ge underlag för en dialog mellan kommunen
och den som lämnar ut folköl enligt 5 kap. 5 § om
skyldigheten att förvissa sig om att mottagaren har uppnått
den ålder som anges i 3 kap. 7 §, får kommunen genomföra
kontrollköp. Vid ett sådant köp får kommunen endast anlita en
person som har fyllt 18 år.

Ett kontrollköp får genomföras utan att näringsidkaren
underrättas i förväg om kontrollköpet. Kommunen ska snarast
efter ett genomfört kontrollköp underrätta näringsidkaren om
kontrollköpet. Lag (2014:121).

15 b § Vad som framkommit genom kontrollköp får inte utgöra
grund för kommunen att meddela förbud eller varning enligt 9 kap. 19 §.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om genomförandet av kontrollköp. Lag (2014:121).

16 § Skatteverket ska underrätta Folkhälsomyndigheten om
verket i sin kontrollverksamhet får anledning att anta att
det har begåtts brott mot bestämmelserna i denna lag. Lag (2013:635).

Återkallelse m.m.

17 § En kommun får meddela en innehavare av serveringstillstånd
en erinran, eller i allvarligare fall eller vid upprepade
överträdelser, en varning om denne inte
1. uppfyller de krav som gällde för tillståndets meddelande,
eller
2. följer de bestämmelser som gäller för servering enligt denna
lag eller de villkor eller föreskrifter som meddelats med stöd
av lagen.

18 § En kommun ska återkalla ett serveringstillstånd om
1. tillståndet inte längre utnyttjas,
2. det med tillståndshavarens vetskap har förekommit brottslig
verksamhet på serveringsstället eller i anslutning till detta
utan att tillståndshavaren har ingripit, eller
3. tillståndshavaren har brutit mot denna lag eller vad som i
övrigt gäller för tillståndet på ett sådant sätt att varning
inte är en tillräckligt ingripande åtgärd, eller har tilldelats
en eller flera varningar utan att de förhållanden som föranlett
varningen har rättats till.

Om flera tillståndshavare har utnyttjat ett gemensamt
serveringsutrymme enligt 8 kap. 14 § andra stycket får i
stället tillståndet för gemensamt serveringsutrymme återkallas,
om det inte kan utredas vilken tillståndshavare som är ansvarig
för en händelse som ska föranleda återkallelse av
serveringstillståndet.

Ingripande

19 § Föranleder detaljhandel med eller servering av folköl
olägenheter i fråga om ordning och nykterhet eller om
bestämmelserna i denna lag inte följs, får kommunen förbjuda
den som bedriver försäljningen att fortsätta verksamheten
eller, om förbud är en alltför ingripande åtgärd, meddela en
varning.

Ett förbud enligt första stycket kan inskränkas till att gälla
för vissa närmare angivna tider eller under vissa närmare
angivna omständigheter. Förbud meddelas för en tid av sex
månader eller, vid upprepad eller allvarlig försummelse, tolv
månader räknat från det att den som bedriver försäljningen fått
del av beslutet.

Den kommun där försäljningsstället är beläget beslutar om
ingripande enligt denna paragraf. Saknas fast
försäljningsställe beslutar den kommun där det företag som
bedriver försäljningen har sitt säte eller där den person som
bedriver försäljningen har sitt hemvist. Om personen inte har
hemvist inom landet beslutar Stockholms kommun.

20 § Kommunen får förbjuda den som bedriver servering av
alkoholdrycker på särskilda boenden enligt 8 kap. 1 b § att
fortsätta med serveringen eller, om förbud är en alltför
ingripande åtgärd, meddela en varning, om den som bedriver
serveringen inte följer bestämmelserna om ordning och nykterhet
i 3 kap. 5 § andra stycket, åldersgränser i 7 § eller
utlämnande av alkoholdrycker i 8 §. Förbud meddelas för en tid
av sex månader räknat från det att den som bedriver serveringen
har fått del av beslutet.

Den kommun där serveringsstället är beläget beslutar om
ingripande enligt första stycket. Lag (2012:205).


10 kap. Överklagande

1 § Folkhälsomyndighetens eller en kommuns beslut enligt
denna lag eller anslutande föreskrifter får överklagas hos
allmän förvaltningsdomstol.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till
kammarrätten.

Beslut enligt denna lag gäller omedelbart om
inte något annat anges i beslutet. Lag (2013:635).


11 kap. Straffbestämmelser

1 § Den som
1. tillverkar sprit eller spritdrycker utan att ha rätt till
det enligt denna lag, eller
2. förvärvar, innehar, forslar, döljer eller förvarar sprit
eller spritdrycker som är olovligt tillverkade

döms för olovlig befattning med sprit till böter eller fängelse
i högst två år.

2 § Den som tillverkar, överlåter eller innehar en
destillationsapparat eller apparatdel i strid med 2 kap. 1 § andra stycket döms till böter eller fängelse i högst ett år.

3 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet
1. säljer sprit eller alkoholdrycker utan tillstånd eller
annars i strid med denna lag,
2. serverar spritdrycker, vin, starköl eller andra jästa
alkoholdrycker som har anskaffats på annat sätt än som anges i 8 kap. 13 §, eller
3. säljer sprit i strid med bestämmelserna i 6 kap. 4 § första
stycket eller 5 § andra stycket

döms för olovlig försäljning av alkohol till böter eller
fängelse i högst två år.

4 § Om ett brott som anges i 1 eller 3 § har begåtts
uppsåtligen och är grovt, döms till fängelse i lägst sex
månader och högst sex år. Vid bedömande av om brottet är grovt
ska det särskilt beaktas om gärningen har utgjort ett led i en
verksamhet som bedrivits yrkesmässigt eller i större
omfattning, eller har varit inriktad mot ungdomar.

5 § Den som tillverkar folköl, starköl, vin eller andra jästa
alkoholdrycker i strid med denna lag döms till böter eller
fängelse i högst sex månader.

6 § Den som innehar alkoholdrycker i syfte att olovligen sälja
dem döms för olovligt innehav av alkoholdrycker till böter
eller fängelse i högst två år.

7 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet anskaffar,
överlämnar eller bjuder på alkoholdrycker i strid med 3 kap. 9 § döms för olovligt anskaffande av alkoholdrycker till böter
eller fängelse i högst två år eller, om brottet är grovt, till
fängelse i högst fyra år.

8 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet säljer teknisk
sprit eller alkoholhaltiga preparat i strid med föreskrifter om
denaturering meddelade med stöd av 6 kap. 10 § 3 döms till
böter.

Till samma påföljd döms den som uppsåtligen
1. säljer eller lämnar ut alkoholhaltiga preparat i strid med 6 kap. 7 §,
2. säljer teknisk sprit i strid med föreskrifter meddelade med
stöd av 6 kap. 10 § 1, eller
3. hanterar teknisk sprit eller alkoholhaltiga preparat i strid
med föreskrifter meddelade med stöd av 6 kap. 10 § 4.

9 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet säljer eller lämnar
ut alkoholdrycker i strid med 3 kap. 7 eller 8 § till någon som
inte har uppnått föreskriven ålder eller som är märkbart
påverkad av alkohol eller annat berusningsmedel, eller vid
partihandel underlåter att på sätt som föreskrivs i 4 kap. 3 § förvissa sig om att köparen har rätt att återförsälja eller
köpa in varan döms för olovlig dryckeshantering till böter
eller fängelse i högst sex månader.

För olovlig dryckeshantering döms också den som
1. förvarar alkoholdryck i strid med 3 kap. 2 § första stycket
eller 8 kap. 24 § tredje stycket,
2. tillåter alkoholförtäring i strid med 8 kap. 24 § första
eller andra stycket,
3. säljer folköl i strid med förbud som meddelats enligt 9 kap. 19 §, eller
4. serverar alkoholdrycker i strid med förbud som meddelats
enligt 9 kap. 20 §.

Till ansvar ska inte dömas den som i strid med 3 kap. 2 § första stycket eller 8 kap. 24 § tredje stycket förvarar
alkoholdryck, om det av omständigheterna framgår att drycken
var avsedd för annat än försäljning eller förtäring på platsen. Lag (2012:205).

10 § Är gärning som avses i 1, 3 eller 5–9 § att anse som
ringa ska inte dömas till ansvar. Lag (2011:1110).

11 § För försök eller förberedelse till brott som avses i 1, 3 och 7 §§ döms till ansvar enligt 23 kap. brottsbalken. Detta
gäller dock inte gärning som avses i 1 § 2 och som endast
gäller förvärv eller innehav för personligt bruk.

Den till vilken lagligen framställda alkoholdrycker har
anskaffats för personligt bruk ska vara fri från ansvar för
medverkan till brott som avses i detta kapitel.

12 § Bestämmelser om ansvar för olovlig införsel och utförsel
av sprit och alkoholdrycker finns i lagen (2000:1225) om straff
för smuggling.


12 kap. Förverkande

1 § Sprit, alkoholdrycker och alkoholhaltiga preparat som har
varit föremål för brott enligt denna lag eller deras värde samt
utbyte av sådant brott ska förklaras förverkade. Detsamma
gäller vad någon har tagit emot som ersättning för kostnader i
samband med ett sådant brott, eller värdet av det mottagna, om
mottagande utgör brott enligt denna lag. Förverkande av
alkoholdrycker kan ske även hos den som är fri från ansvar för
brottet enligt 11 kap. 11 § andra stycket. Lag (2012:205).

2 § Har sprit eller alkoholdrycker olovligen tillverkats ska
även destillationsapparater, apparatdelar och redskap som har
använts vid tillverkningen, råämnen som uppenbarligen har varit
avsedda för tillverkningen och beredningen samt kärl och
emballage som varorna har förvarats i, förklaras förverkade. Likaså ska förråd av renings- och filtreringsmedel vilka
uppenbarligen avsetts för rening eller filtrering av olovligen
tillverkad sprit förklaras förverkade.

Destillationsapparater och apparatdelar som har varit föremål
för brott enligt 11 kap. 2 § eller värdet därav samt utbyte av
sådant brott ska förklaras förverkade.

3 § Utöver vad som sägs i 2 § får egendom som har använts som
hjälpmedel vid brott enligt denna lag förklaras förverkad, om
det behövs för att förebygga brott eller det annars finns
särskilda skäl. Detsamma gäller egendom som har varit avsedd
att användas som hjälpmedel vid brott enligt denna lag om
brottet har fullbordats eller om förfarandet har utgjort ett
straffbart försök eller en straffbar förberedelse. I stället
för egendomen får dess värde förklaras förverkat.

4 § Förordnande om förverkande enligt 1 eller 2 § ska inte
meddelas om det skulle vara uppenbart oskäligt.

5 § I fråga om sprit eller alkoholdrycker som kan antas bli
förverkade gäller lagen (1958:205) om förverkande av
alkoholhaltiga drycker m.m. i tillämpliga delar. Alkoholdrycker
som har lagts upp på sådant tillfälligt lager som avses i 3 kap. 7 § tullagen (2000:1281) ska anses som förverkade om de
inte har tagits ut från lagret inom 30 dagar från
uppläggningen. Vad som nu har sagts gäller även i fråga om
sådana drycker som har omhändertagits av Tullverket för
tillfällig förvaring utan att läggas upp på tillfälligt lager.


13 kap. Register

1 § Folkhälsomyndigheten ska med hjälp av automatiserad
behandling föra ett centralt register för tillsyn,
uppföljning och utvärdering av lagens tillämpning samt
framställning av statistik. Lag (2013:635).

2 § Registret får innehålla uppgifter om dem som har tillstånd
eller bedriver verksamhet enligt denna lag.

I registret får behandlas uppgifter om
1. namn eller firma, person-, samordnings-, registrerings- eller organisationsnummer, adress och telefonnummer, och
2. den verksamhet som tillståndet avser och om villkor som har
meddelats för denna.

3 § Regeringen får föreskriva att uppgifter till registret får
hämtas från register som förs av statlig eller kommunal
myndighet.

4 § Skatteverket får för sin tillsyn enligt denna lag ha
direktåtkomst till uppgifter om serveringstillstånd i
registret.

5 § Bestämmelserna i personuppgiftslagen (1998:204) om rättelse
och skadestånd gäller även vid behandling av personuppgifter
enligt denna lag.

Övergångsbestämmelser
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011 då alkohollagen (1994:1738) och lagen (1961:181) om försäljning av teknisk
sprit m.m. upphör att gälla.
2. Anmälan om detaljhandel med och servering av öl enligt 5 kap. 6 § eller 6 kap. 1 a § den äldre lagen gäller som anmälan
av försäljning och servering av folköl enligt 5 kap. 5 § eller 8 kap. 8 § den nya lagen.
3. Serveringstillstånd som har meddelats före ikraftträdandet
ska gälla som serveringstillstånd enligt den nya lagen.